PM - REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK

PM - REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK BADHUSET 2 M FL, HÖÖR 2014-08-13

Uppdrag: 256410, Badhuset 2 m fl., Höör Titel på rapport: PM - Rekommendationer detaljplanearbete, Geoteknik och Miljöteknik Status: Slutrapport Datum: 2014-08-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Höörs kommun - Samhällsbyggnadssektor Anneli Andersson/Lars Frostemark Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Mattias Lindén Mattias Lindén/Jessica Toft Anna-Karin Jönsson Författare: Mattias Lindén/Jessica Toft Datum: 2014-08-13 Handlingen granskad av: Anna-Karin Jönsson Datum: 2014-08-13 Tyréns AB 205 19 Malmö Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2014-08-13

Inledning Föreliggande PM behandlar projekteringsförutsättningar i detaljplanearbetet avseende geoteknik, miljöteknik och grundvatten för rubricerat objekt. Metodbeskrivning och resultatsammanställning av utförda fält- och laboratorieundersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport (Tyréns 2014-08-13). Innehållsförteckning 1 Objekt... 4 2 Ändamål... 4 3 Underlag... 5 4 Positionering... 5 5 Markförhållanden... 5 5.1 Allmänt... 5 5.2 Jordartsbeskrivning... 5 5.3 Hydrogeologiska förhållanden... 6 5.4 Miljötekniska förhållanden... 6 5.4.1 Allmänt... 6 5.4.2 Jämförvärden... 7 5.4.3 Inventeringsresultat och provtagningsplan... 7 5.4.4 Resultat av fältintryck och fältmätningar... 8 5.4.5 Resultat av laboratorieanalyser... 9 5.4.6 Föroreningssituation... 9 6 Rekommendationer... 9 6.1 Geoteknik... 9 6.2 Miljöteknik... 10 3(11)

1 Objekt Tyréns har på uppdrag av Höörs kommun utfört en geoteknisk undersökning och en miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Badhuset 2 m fl. (gamla brandstationen), Höör. Undersökningsområdet gränsar i söder till Rundgatan och Korta gatan, i norr till kv. Åtorp, i väster till Åtorpsparken och i öster till Korta gatan och befintlig villa (Badhuset 4), se figur 1. Figur 1. Översiktskarta där aktuellt undersökningsområde är markerat med röd linje. Bilden tagen från maps.google.com. 2 Ändamål Inom fastigheten Badhuset 2 m fl. har verksamheten varierat från badhus/tvätthus (gamla delen) till att även byggas ut till brand- och polisstation under mitten av 1960-talet. Idag används gamla brandstationsdelen som lager och på ovanvåningen i gamla badhuset återfinns en lägenhet. Inför en nybyggnation kommer en ny detaljplan att upprättas. Syftet med den miljötekniska markundersökningen och den geotekniska undersökningen är att bedöma föroreningssituationen i mark och grundvatten inom och intill undersökningsområdet, samt de geotekniska förhållandena inom områden som planeras för ny bostadsbebyggelse. Resultaten från undersökningen ska utgöra underlag för detaljplanearbetet samt för fortsatt planering och projektering. Beställarens kontaktperson har varit Anneli Andersson, planarkitekt Höörs kommun. Tyréns uppdragsansvarig har varit Mattias Lindén, som även varit teknikansvarig för den geotekniska markundersökningen. Teknikansvarig för miljöteknik har varit Jessica Toft. Intern granskning har utförts av Anna-Karin Jönsson. 2014-08-13

3 Underlag Följande dokument har utgjort underlag för undersökningen: Förfrågningsunderlag Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan 14/23, daterad 2014-05-19 SGU:s jordartskarta Serie Ae nr 78 Geoteknisk undersökning i kv Åtorp, Höör upprättad av K-KONSULT, daterad 1989-04- 26 MUR (Markteknisk undersökningsrapport) geoteknik och miljöteknik, upprättad av Tyréns AB, daterad 2014-08-13 Inför undersökningen utfördes även en enkel arkivstudie vid Miljö- och byggmyndigheten i Höörs kommun. Dessa hade dock inga handlingar eller annan information att tillföra än det som framkommit i förfrågningsunderlaget. Vidare utfördes en intervju med tidigare anställd vid brandstationen samt anställd vid Höörs Fastighets AB. 4 Positionering Utsättning och inmätning av undersökningspunkter har utförts av Roger Ehnberg, Höörs kommun. Punkterna placerade inomhus har mätts in i förhållande till befintlig byggnad. Koordinatsystem: SWEREF 99 13 30 Höjdsystem: RH2000 Mätklass B 5 Markförhållanden 5.1 Allmänt Marken kring befintlig byggnad uppvisar sättningar. Vid intilliggande byggnad inom kv Åtorp förekommer även sättningar på omkringliggande mark. I punkt 6 påträffades ett hålrum under betonggolvet vilket tyder på sättningar i marken inom fastigheten. Enligt uppgift har det förekommit mindre sättningar i befintlig byggnad. Enligt ritningar på tillbyggnaden skall denna del vara pålad. 5.2 Jordartsbeskrivning Jordlagren består i huvudsak (från ytan och nedåt) av fyllning som underlagras av sand/sandmorän eller torv följt av sandmorän. Se figur 2. Fyllningen varierar kraftigt i sammansättning och utgörs av bärlager, sand, grus, sandmorän under 0,05-0,1 m asfalt. Fyllningens mäktighet varierar från 1,0 till 3,2 m. Fyllningens materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 2 respektive 1 (se bilaga 1). I punkt 6 har ett hålrum påträffats under betonggolvet. Under fyllningen återfinns i norra samt centrala delarna torv och gyttja. De organiska enheternas mäktighet varierar, 0,6 2,8 m. Därunder och i de östra delarna av fastigheten direkt under fyllningen återfinns sandmorän och sand ner till undersökt djup, 5-7 m u my. 5(11)

Torvens materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 6B respektive 1. Gyttjans och den gyttjiga lerans materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 6A/5B respektive 3/4. Underliggande sand och sandmoräns materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 2 respektive 1. Figur 2. Schematisk bild över jordlagerföljd inom undersökningsområdet. Torvens materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 6B respektive 1. Gyttjans och den gyttjiga lerans materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 6A/5B respektive 3/4. Underliggande sand och sandmoräns materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA-10 har bestämts till 2 respektive 1. Lagringstätheten har utvärderats, från HfA-sonderingarna, till lös-medelfast. 5.3 Hydrogeologiska förhållanden De tre installerade grundvattenrören har lodats vid 2 tillfällen, i samband med installation och ca 1 vecka efter installation. Uppmätta grundvattennivåer låg mellan 1,8 och 2,4 m under markytan, motsvarande nivåerna +69,4 till +70,0. Grundvattengradienten förefaller vara mot sydöst. Grundvattennivån varierar över året och är vanligen som högst under perioder februari-april varför kompletterande mätningar rekommenderas. Förekommande sand har hög genomsläpplighet medan torven har en lägre genomsläpplighet. 5.4 Miljötekniska förhållanden 5.4.1 Allmänt Den översiktliga miljötekniska markundersökningen har omfattat följande moment: Inventering/intervju Fältundersökningar och fältmätningar Laboratorieanalyser av jord och grundvatten Sammanställning och utvärdering av resultat I föreliggande rapport redovisas genomförande samt resultat från inventeringen och resultaten från utförda undersökningar utvärderas. Metodbeskrivning och sammanställning av resultat från utförda fält- och analysarbeten redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport (Tyréns 2014-08-13). 6(11)

5.4.2 Jämförvärden De uppmätta halterna i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets rapport 5976). De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter för människor, miljö eller grundvattenresurser normalt är acceptabel. Riktvärden och känslighet baseras på att enskilda individer ska skyddas, inte på hur många människor som ska skyddas. Vilka riktvärden som används beror på hur marken är tänkt att användas nu och i framtiden. Naturvårdsverket har tagit fram en modell för hur människor, markmiljö, ytvattenmiljö och grundvattenresurser antas kunna exponeras för föroreningar på och från förorenade områden, se tabell 1. Utifrån denna modell har Naturvårdsverket beräknat generella riktvärden för jord för känslig markanvändning (KM: bostäder, lekplatser, daghem mm.) och mindre känslig markanvändning (MKM: kontor, industrier, vägar mm.). Tabell 1. Kriterier för val av generella riktvärden för olika markanvändning (NV rapport 5976). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på Heltidsvistelse Deltidsvistelse området Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska Begränsat skydd av markens funktion ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten inom och intill Grundvatten 200 m nedströms området skyddas området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer vattenlevande, organismer De generella riktvärdena baseras på att människor kan exponeras för föroreningar i jord via oavsiktligt intag av förorenad jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av förångade föroreningar, intag via grönsaker och bär samt intag av dricksvatten från en brunn belägen i det förorenade området. Alla dessa exponeringsvägar vägs in i de generella riktvärdena för känslig markanvändning, medan intag via bär, grönsaker och dricksvatten inte ingår i riktvärdena för mindre känslig markanvändning. Dessutom ges markmiljön ett skydd med avseende på den ekologiska funktionen beroende på tänkt markanvändning. Eftersom i princip allt grundvatten är skyddsvärt, ger riktvärdet för känslig markanvändning ett skydd för grundvattnet inom det förorenade området, medan riktvärdet för mindre känslig markanvändning skyddar grundvattnet 200 m nedströms det förorenade området. Ytvattenmiljön i intilliggande recipient ges alltid ett skydd, oavsett markanvändning. Eftersom bostäder planeras för aktuellt undersökningsområde bedöms, för en inledande riskbedömning av föroreningssituationen, Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) vara tillämpliga att använda vid jämförelse med uppmätta halter inom undersökningsområdet. För grundvatten jämförs uppmätta halter med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV FS 2001:30), Naturvårdsverkets indelning i tillstånd (NV rapport 4918) samt riktvärden för petroleumämnen vid bensinstationer (SPBI 2011, rev 2012). För perflourerade ämnen finns inga svenska rikt- eller jämförvärden framtagna. 5.4.3 Inventeringsresultat och provtagningsplan Resultat från utförd inventering och intervju framgår av kap 4 i rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport (Tyréns 2014-07-13). 7(11)

Baserat på inventeringsresultat bedöms främst följande tänkbara föroreningskällor utgöra risker för mark- och grundvattenföroreningar inom markområdet för den planerade nybyggnationen av bostadshus: Eventuella restföroreningar inom markområdet från cistern med eldningsolja. Eventuella restföroreningar inom markområdet från oljeavskiljare. Eventuella restföroreningar inom markområdet från spolhallen. Eventuell utfyllnad med förorenade massor Eventuella restföroreningar inom markområdet från eventuella PCB-fogar i byggnaden. Eventuell föroreningsspridning via ledningar/ledningsgravar från spolhallen Uppgifter om sannolikt läge för tidigare cistern för eldningsolja framkom efter utförd undersökning. Baserat på resultat från inventeringen och syftet med undersökningen (inklusive den geotekniska delen) upprättades en provtagningsplan. Motiv till placering av provpunkter redovisas i tabell 2. Provpunkternas lägen framgår på ritning 101G1101 i MUR. Tabell 2. Motiv till provpunktsplacering med avseende på markföroreningar samt punkter för den geotekniska undersökningen Provpunkt Motiv 1 Tänkbara föroreningar från fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 2 Tänkbara föroreningar från fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 3 Tänkbara föroreningar från fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare, samt från spolhall och dess ledningar. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 4 Tänkbara föroreningar från fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare, samt från spolhall och dess ledningar. Eventuella restföroreningar inom markområdet från eventuella PCB-fogar i byggnaden. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 5 Tänkbara föroreningar från ev. fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 6 Tänkbara föroreningar från ev. fd cistern med eldningsolja och oljeavskiljare, samt från spolhall och dess ledningar. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 7 Tänkbara föroreningar från ev. fd cistern med eldningsolja. Förorenade fyllnadsmassor. Geoteknik. 5.4.4 Resultat av fältintryck och fältmätningar I provpunkt 1 påvisades vid fältarbetena inslag av tegel i ytlig fyllning samt lukt av olja på djup1,0-3,2 m u my. I övrigt noterades vid fältarbetena ingen tydlig indikation (lukt- och synintryck) på förorening i jordlagren. Resultaten från PID-mätningen visade på något förhöjda halter av lättflyktiga kolväten (VOC) i provpunkten 1 på djupen 1,0 4,0 m u my, resultat från övriga mätningar visade låga halter - < 10 ppm (se bilaga 2 i MUR). Resultaten av XRF-mätningen indikerar enbart låga halter i samtliga provpunkter. Vid grundvattenprovtagningen i provpunkt 3, 4 och 7 noterades ingen indikation på förorening. 8(11)

5.4.5 Resultat av laboratorieanalyser Jord I jordprov från provpunkt 1 (0,1-2,0 m u my) uppmättes halter av PAH H, samt mellan 1,5-2,0 även halt av PAH M, över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM. I provpunkten 1 påvisades på nivån 2,0 2,5 m u my detekterbara halter av tyngre alifater och aromater påvisade halter underskrider dock med god marginal KM-riktvärden. I provpunkt 4 på nivån 1,0 1,5 m u my påvisades halt av PAH H marginellt över KM-riktvärdet. Resultat från övriga analyser av PAH och petroleumämnen, samt även av metaller och PCB, visade enbart låga halter samtliga halter underskrider KM-riktvärden och flertalet även laboratorietas rapporteringsgräns (se bilaga 5 och 7 i MUR). Grundvatten Samtliga uppmätta metallhalter i grundvatten från provpunkt 3 ligger markant under Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten och Naturvårdsverkets tillståndsklass mindre allvarligt, se bilaga 6. Avseende petroleumämnen och PAH, påvisades i grundvattnet i provpunkt 3 inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns och därmed underskrids jämförda riktvärden enligt SPBI (2011, rev 2012). Resultat från utförda laboratorieanalyser avseende PFOS, PFOA och PFC i grundvatten från provpunkten 3 visade inga halter över laboratoriets rapporteringsgränser (uttryckt i halt exklusive instrumentets lägsta kvantifierbara gräns), se bilaga 6 och 7 i MUR. 5.4.6 Föroreningssituation Resultat från utförda fält- och laboratorieanalysarbeten visar att marken kring provpunkt 1 innehåller halter av PAH över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, samt har spår av petroleumämnen detekterats här. Resultat från övriga utförda analyser av jord uppvisar inga halter över KM-riktvärden avseende metaller, petroleumämnen, PAH eller PCB. Avseende grundvattnet påvisades vid laboratorieanalys i provpunkten 3 enbart låga halter, där samtliga halter underskred jämförda rikt- och gränsvärden. Då utförd undersökning bygger på stickprovtagning, kan det inte uteslutas att det lokalt förekommer andra föroreningshalter än de som påvisats i denna undersökning. Med hänvisning till att framtida markanvändning inom fastigheten Badhuset 2 kommer att utgöras av bostäder, bedöms viss risk för människors hälsa föreligga med avseende på påvisad föroreningssituation kring provpunkten 1. För att marken inom exploateringsområdet ska uppfylla KM-riktvärden, bedöms vissa efterbehandlingsåtgärder därför erfordras kring provpunkten 1. Med dagens markanvändning bedöms inget efterbehandlingsbehov av markföroreningar föreligga. 6 Rekommendationer 6.1 Geoteknik Då detta är en översiktlig undersökning för detaljplaneskedet lämnas här endast generella rekommendationer. Grundläggningsförhållandena inom området är varierande med goda förhållanden i södra delen och svårare/mer komplicerade i norra och centrala delarna pga. förekomst av torv och gyttja. 9(11)

Stora fyllningsmäktigheter förekommer inom hela området som bör bortschaktas innan grundläggning alternativt att grundläggning utförs med pålar. Då undersökningen endast är av översiktlig karaktär bör kompletterande undersökningar utföras för att bättre avgränsa torvens utbredning inom fastigheten då befintliga byggnader rivits. För ungefärlig utbredning av torv och gyttja se bilaga 1. Behov av urgrävning av fyllningen kan även styras av markmiljön/föroreningssituationen. Preliminära pållängder varierar kraftigt utifrån utförda undersökningar mellan knappt 4 och drygt 10 m. Rekommendationen är att de två fyravåningshusen pålgrundläggs. Förrådsbyggnaden kan eventuellt grundläggas som platta på mark eller på borrplintar beroende på torvens utbredning, alternativt genom kompensationsgrundläggning. Grundvattennivån varierar mellan 1,8 och 2,4 m u my men långtidmätningar krävs för att bedöma dimensionerande grundvattennivå om grundläggning ska ske med källare. Förekommande sandjordar har en hög genomsläpplighet medan torv och gyttja har betydligt lägre genomsläpplighet. Möjligheten till infiltration av dagvatten inom området bedöms därför som begränsad. Generellt föreligger bärighets och sättningsproblematik inom området såvida grundläggning av byggnader ej sker såsom pålgrundläggning. Hårdgjorda ytor kan utföras utan förstärkning om mindre sättningar kan accepteras. I annat fall bör förstärkning ske genom kompensationsgrundläggning eller uppstyvning av överbyggnaden genom uppbyggnad med geonät. Vid tidigare grundläggningsarbeten i närområdet har boende uttryckt sin oro över de vibrationer som uppkommit. Särskild hänsyn därvid bör därför tas vid val av grundläggningsmetod Terrasser ska skyddas snarast efter frischaktning. Slänter i fyllning ovan grundvattenytan kan ställas i lutning 1:1,5 förutsatt att släntkrönet är obelastat. Allt schaktarbete ska utföras i enlighet med AMA Anläggning 10. Uppmätta värden för markradon (24-66 kbq/m 3 ) gör att marken klassas som högriskmark med avseende på radon enligt Statens Planverk, rapport 59:1982. Radonhalten kan variera med grundvattennivån, vilket kan ge något högre halter periodvis. Byggnader på högriskmark med avseende på radon ska utföras radonsäkrade, vilket till exempel innebär att betongkvalitén höjs för att förhindra att sprickor uppkommer, en förstärkt tätskiktsduk kan läggas i underkant betongplatta, perforerade dräneringsslangar ska läggas under plattan och kopplas in till ett luftningsrör utanför huset där även mekanisk luftning/evakuering av radonhaltig luft ska vara möjlig. Rör och kabelgenomföringar ska göras lufttäta 6.2 Miljöteknik Inför fortsatt planering och projektering av bostadshus inom undersökningsområdet bör en kompletterande miljöteknisk markundersökning utföras för att avgränsa påvisade föroreningar (dvs. PAH) kring provpunkten 1. Resultat från den kompletterande miljötekniska undersökningen utgör ett underlag för en kostnadsbedömning för tänkbara efterbehandlingsåtgärder vid en bostadsbyggnation. Efterbehandlingsåtgärder bedöms kunna utföras antingen innan schaktarbeten för grundläggning utförs, eller i samband med dessa. För att säkerställa att urschaktningen är tillräcklig, rekommenderas att slutprovtagning av schaktväggar och schaktbotten utförs efter utförd schaktning/efterbehandling. Observera att anmälan om efterbehandling ska inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan schaktningsarbetena påbörjas. Om urschaktade rena fyllnadsmassor avses återanvändas på annan plats, ska en sådan återanvändning ska följa anvisningar enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. 10(11)

Således ska en anmälan om återanvändning inlämnas till Miljöförvaltningen senast 6 veckor innan schaktningsarbetena påbörjas. För att fullfölja upplysningsplikten enligt 10 kapitel Miljöbalken, ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten. 11(11)