MORA KOMMUN. Noret norra, Mora. Översiktlig geoteknisk undersökning. Teknisk PM Geoteknik. Datum 2015-01-16 Uppdragsnummer 1320011644

MORA KOMMUN Noret norra, Mora Översiktlig geoteknisk undersökning Teknisk PM Geoteknik Datum 2015-01-16 Uppdragsnummer 1320011644 o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx Pär Vestling Björn Dehlbom Handläggare Teknikansvarig Geoteknik Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644

Innehållsförteckning 1. UPPDRAG / SYFTE 1 2. UNDERLAG FÖR UTREDNING 1 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 1 4. PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 2 4.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 2 4.2 STABILITET, EROSION OCH DAGVATTEN 3 5. GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING 4 5.1 BYGGNADER 4 5.1.1 Grundläggningsåtgärder 4 5.1.2 Grundvattennivå 4 5.1.3 Dimensionerande materialvärden 4 5.2 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR 5 6. RADONMÄTNINGAR 5 7. REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING / PROJEKTERING 6 o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644

MORA KOMMUN Noret norra, Mora Översiktlig geoteknisk undersökning Teknisk PM Geoteknik 1. UPPDRAG / SYFTE På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder i Noret norra i Mora. Syftet med den geotekniska undersökningen är att klarlägga markförhållandena och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planerat objekt. 2. UNDERLAG FÖR UTREDNING Som underlag för denna undersökning har följande handlingar använts: Grundkarta över område Plankarta över område Handlingar från tidigare utförda undersökningar utförda av Tyréns 2005 i område norr om planområdet för detta uppdrag: Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra, Tyréns AB, daterad 2005-06-17. Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra., Tyréns AB, daterad 2005-09-23. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska fältundersökningar har utförts under december 2014 omfattande trycksondering, slagsondering, störd provtagning samt installation av grundvattenrör. Undersökningsresultaten redovisas i markteknisk undersökningsrapport (MUR) daterad 2015-01-16. Radonundersökningar har utförts med Marcus 10, se kapitel 5. Plansystem: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000. Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 1 av 6

4. PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR Området för undersökningen är beläget i Noret norra och planeras att bebyggas med bostäder, vägar och ledningar. Området begränsas av E45 (Lasarettsvägen) i öst och villaområdet Pintorp i väst och sträcker sig från Mora Lasarett i söder och ca: 700 m norrut. Terrängen är varierad och markytan sluttar mot väst ner mot Orsasjön. Vegetationen består dels av äldre barrskog i anslutning mot Mora Lasarett och yngre blandskog i norra delen huvudsakligen lövskog med inslag av barrträd. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx Figur 1 Ramböll Sverige AB Planområde Noret norra, Mora 4.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Området består av trädbevuxen naturmark med grundvatten i eller nära markytan. Markytan sluttar mot Orsasjön i väst. Planområdet har en höjdskillnad på ca 15 meter med nivåer varierande mellan ca +197 i öst och +181 i väst. Medelmarklutningen uppgår till ca 4% där marken närmast villaområdet Pintorp har brantare lutning. Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 2 av 6

I utförda borrpunkter varierar marknivåerna mellan +185,4 och +195,4. Baserat på utförda undersökningar består undergrunden inom området, under vegetation eller mulljord, av morän (något grusig siltig sandmorän, siltig sandmorän och sandig siltmorän). Vid slagsondering i två punkter har sondering avslutats på ca 3,5 m djup utan att stopp erhållits. Trycksonderingar har avslutats på djup varierande mellan ca 1 3,2 m djup. Sandmoränen har en medelhög till hög relativ fasthet. Inga jord-bergsonderingar har utförts för fastställande av bergnivåer. Förekommande naturligt avlagrade jordar varierar mellan Tjälfarlighetsklass 2 och 4 d.v.s. mellan Något tjällyftande jordarter till Mycket tjällyftande jordarter, enligt AMA Anläggning 13. Större delen av påträffade jordarter består dock av tjälfarlighetsklass 2. I installerade grundvattenrör uppmättes grundvatten på nivåer +190,5 (GW_1), +195,2 (GW_2), +192,9 (GW_4), +186,2 (GW_9) och +193,5 (GW_10) vilket motsvarar ca 0,1-0,3 m djup under markytan. I samband med undersökningstillfället observerades vatten i skruvborrhål (1, 2, 4, 9 och 10) på nivåer varierande mellan +186,3 och +194,9 vilket motsvarar ca 0,2 0,5 m djup under markytan. Grundvattennivån kan antas variera beroende av årstid och aktuella nederbördsmängder, och kan förutsättas ligga i eller nära markytan. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx 4.2 STABILITET, EROSION OCH VATTENPROBLEMATIK Någon generell skredrisk för slänterna finns ej inom området, då undergrunden i huvudsak består av morän och berg. Vid nederbördsrika perioder rinner vatten ned i slänterna vilket kan ge upphov till erosion. Risken för erosionsskador ökar med ökad mängd nederbörd och minskar om det finns rikligt med markvegetation och träd i slänten. Efter avverkning och borttagning av vegetation kan kompletterande biologiskt erosionsskydd erfordras. Med hänsyn till marklutningarna inom planerat område rekommenderas att utredning utförs avseende hantering av grundvatten och ytvatten. Avvattningsåtgärder bör utredas så att vatten ej transporteras ned i slänterna på ett okontrollerat sätt samt att grundvattenströmningen i slänten skärs av. Detta kan hanteras genom exempelvis att avskärande öppna eller täckta (igenfyllning med grov bergkross) diken utförs för att ta hand om ytvatten och grundvatten från slänter samt att skära av grundvattenflöde. Dikena ansluts till dagvattensystemet. I planerade vägar rekommenderas att dräneringsledningar utföras för att ta hand om ytvatten och grundvatten. Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 3 av 6

5. GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING 5.1 BYGGNADER 5.1.1 Grundläggningsåtgärder Vegetation och mulljord schaktas bort inom område för byggnader. Grundläggning kan ske genom frostskyddad plattgrundläggning på morän. Dränerande och kapillärbrytande lager på fiberduk under byggnad med terrassytan avbördande mot dränledningar bör utföras samt dräneringslager och dräneringsledningar runt byggnaderna. Dräneringsledningar bör kringfyllas med ett omvänt filter eller dräneringsgrus omsvept med fiberduk för att förhindra igensättning med finjord från omgivande jord. Om grundläggning utförs på ny fyllning bör denna utgöras av bergkrossmaterial, gruskrossmaterial eller grus (materialtyp 2 enligt AMA Anläggning 13, tabell CE/1) som packas i lager i enlighet med AMA Anläggning 13. Dimensionering av plattgrundläggning kan utföras genom tillämpning av Boverkets regler för tillämpning av Eurokod, IEG:s regler för tillämpning av Eurokod, TK Geo 13 samt Plattgrundläggningshandboken. 5.1.2 Grundvattennivå Ogynnsammaste inverkan av grundvattennivå för aktuellt dimensioneringsfall tillämpas. 5.1.3 Dimensionerande materialvärden Generellt kan TK Geo 13, IEG Rapport 7:2008, BFS 2011:10 Geokonstruktioner samt handboken Plattgrundläggning tillämpas vid dimensionering av grundplattor. Dimensionering utförs i geoteknisk kategori 2. Följande värden gäller för jords hållfasthets- och deformationsegenskaper vid bärighets- och sättningsberäkning. JORDPARAMETRAR Jordlager Egenskap Karakteristiskt värde Brottgränstillstånd o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx Ny fyllning (bergkrossmaterial eller gruskrossmaterial materialtyp 2 enligt AnläggningsAMA 13, tabell CE/1) Ramböll Sverige AB Tunghet Effektiv tunghet γ k = 20 kn/m 3 γ k = 11 kn/m 3 γ m = 1,0 Inre friktionsvinkel f k = 40 γ m = 1,2 Sättningsmodul E k 40 MPa - Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 4 av 6

Morän Tunghet γ k = 20 kn/m 3 γ m = 1,0 Effektiv tunghet γ k = 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel f k = 35 γ m = 1,2 Sättningsmodul E k 20 MPa - Vid sättningsberäkning tillämpas γ RD = 1,3 enligt IEG Rapport 7:2008 (tilllämpningsdokument EN 1997-1 kapitel 6 Plattgrundläggning). 5.2 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR Hårdgjorda ytor erhåller terrassytor i huvudsak på morän. Dräneringsledningar bör utföras så att grundvattennivån erhålls under terrassytans nivå. Schakt för ledningar kommer att utföras i morän och under grundvattenytan. Schakt för ledningar utförs enligt Schakta säkert en handbok om säkerhet vid schaktning utgiven av Arbetsmiljöverket och Statens Geotekniska institut. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx 6. RADONMÄTNINGAR Radonmätning har utförts i 5 punkter i området med mätinstrument Marcus 10. Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten. Läge mätpunkter, se ritning GEO1. Tidigare geotekniska undersökningar med radonmätningar har utförts av Tyréns 2005 i område norr om planområdet för denna rapport. Resulterande radonmätningar medför att marken i området klassas som högradonmark och normalradonmark. Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra., Tyréns AB, daterad 2005-09-23. Riktvärden vid klassning av mark (Starkt generaliserade. För utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990) Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark: <10 kbq/m 3 Lågradonmark 10-50 kbq/m 3 Normalradonmark >50 kbq/m 3 Högradonmark Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 5 av 6

Rekommenderat radonskydd för nybyggnad (Statens Planverk rapport 59:1982, se även Byggforskningsrådets rapport G14:1990) Lågradonmark Inga Normalradonmark Radonskydddande Högradonmark Radonsäkert 7. REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING / PROJEKTERING Höjdsättning av gator är viktigt för att ge förutsättningar för blivande fastighetsägare att planera för infarter och höjdsätta byggnader samt som underlag för hantering av dagvatten. Geotekniska undersökningar kan erfordras som underlag för projektering av byggnader, vägar och ledningar. Detta bör utföras då det finns ett första förslag avseende nivåer, behov av schakter, schaktdjup, fyllningstjocklekar etc. I huvudsak rekommenderas provgropsgrävning. Kompletterande radonmätningar kan erfordras, men måste utföras under torrperiod då grundvattenytan är låg. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 6 av 6

MORA KOMMUN Noret norra, Mora Översiktlig geoteknisk undersökning Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR) Datum 2015-01-16 Uppdragsnummer 1320011644 o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc Pär Vestling Björn Dehlbom Handläggare Teknikansvarig Geoteknik Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 1 av 5

Innehållsförteckning 1. Objekt 3 2. Syfte 3 3. Underlag 3 4. Styrande dokument 4 5. Geoteknisk kategori 4 6. Arkivmaterial 4 7. Befintliga förhållanden 5 8. Utsättning/inmätning 5 9. Geotekniska fältundersökningar 5 10. Radonmätningar 5 11. Geotekniska Laboratorieundersökningar 5 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av utförda störda provtagningar Bilaga 2 Grundvattenrör Bilaga 3 Utdrag ur SGF/BGS beteckningssystem, version 2001:2 Ritningar o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc GEO1 (A1) GEO2 (A1) GEO3 (A1) Ramböll Sverige AB Planritning Skala 1:1000 Sektion A-A B-B Skala H 1:100, L 1:500 Sektion C-C D-D Skala H 1:100, L 1:500 Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 2 av 5

MORA KOMMUN Noret norra, Mora Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR) 1. Objekt På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder i Noret norra i Mora. Syftet med den geotekniska undersökningen är att klarlägga markförhållanden och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planerat objekt. Denna rapport utgör dokumentation av utförda geotekniska fältundersökningar. 2. Syfte Undersökningarna syftar till att utgöra underlag för: Beskrivning av geotekniska och geohydrologiska förhållanden. Bedömning av grundläggningsmetod. Fortsatt projektering av geokonstruktioner samt byggande. o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc 3. Underlag Som underlag för geotekniska ritningar har inmätningar och övriga ritningar framtagna i projektet använts. Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 3 av 5

4. Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. Undersökningsmetod Tabell 1 Planering och redovisning Fältplanering SS-EN 1997-2 Standard eller annat styrande dokument Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 samt SS-EN-ISO 22475-1 Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 Undersökningsmetod Tabell 2 Fältundersökningar Standard eller annat styrande dokument Trycksondering Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Slagsondering Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Skruvprovtagning Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Undersökningsmetod Tabell 3 Laboratorieundersökningar Standard eller annat styrande dokument Klassificering SS-EN ISO 14688-1 SIS-CEN ISO/TS 17892-6 Vattenkvot SIS-CEN ISO/TS 17892-1 Undersökningsmetod Tabell 4 Hydrogeologiska undersökningar Standard eller annat styrande dokument Grundvattenmätning Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 5. Geoteknisk kategori o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc Undersökningarna är utförda i enlighet med förutsättningarna för tillämpning av Geoteknisk kategori 2 (GK2) enligt TK Geo 11, Trafikverkets publikation 2011:047, kap 1.2. 6. Arkivmaterial Utförda geotekniska undersökningar utförda norr om planområdet för detta uppdrag: Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 4 av 5

Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra, Tyréns AB, daterad 2005-06-17. Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra., Tyréns AB, daterad 2005-09-23 7. Befintliga förhållanden Se Teknisk PM Geoteknik, daterad 2015-01-16. 8. Utsättning/inmätning Utförda undersökningspunkter och sektioner har mätts in och avvägts av Stefan Nilsson på Falu Mätteknik AB under december 2014. Plansystem: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000 9. Geotekniska fältundersökningar Geotekniska fältundersökningar har utförts av Ramböll Sverige AB, fältgeotekniker Lars-Erik Slars, under december 2014. Följande undersökningar har utförts: Trycksondering i 10 punkter. Slagsondering i 2 punkter. Skruvprovtagning i 5 punkter. Grundvattenrör i 5 punkter. 10. Radonmätningar Radonmätning har utförts av Ramböll Sverige AB under december 2014. De utförda radonmätningarna utgörs av 5 punkter i området och har utförts med mätinstrument Marcus 10. Läge mätpunkter, se ritning GEO1. Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten. 11. Geotekniska Laboratorieundersökningar o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc Jordprover har analyserats vid Ramböll Sverige AB:s laboratorium i Göteborg. Laboratorieundersökningarna har omfattat rutinundersökning av störda prover (okulär jordklassificering, materialklassificering och vattenkvot). Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora Falun 2015-01-16 1320011644 5 av 5

Ramböll Sverige AB, Division Syd Vädursgatan 6, BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG Telefon 010-615 60 00 geolab.goteborg@ramboll.se PROVTAGNING Datum: 2014-12-15 LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Datum: 2014-12-20 Henrik K Uppdrag Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Noret norra, Mora Provtagningsredskap Skr Godkänd den 2014-12-22 Helena Seger Uppdragsnummer 1320011644 Sektion/borrhål Djup/nivå Benämning Vattenkvot w % Konflytgräns w L % Tjälfarl klass Mtrltyp enl. tab. 5.1-1. TK Geo 11 Anm 1 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215) 0,0-0,2 MULLJORD Enl fältprotokoll 1,0 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 17 2 3B -2,5 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 12 2 3B 2 Uppmätt vy i bh 0,48 mumy (20141215) 0,0-0,1 MULLJORD Enl fältprotokoll -1,5 Gråbrun rostfl sandig SILTMORÄN 14 4 5A -2,2 Gråbrun siltig SANDMORÄN 12 2 3B 4 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215) 0,0-0,2 MULLJORD Enl fältprotokoll -1,0 Gråbrun rostfl siltig SANDMORÄN 15 2 3B -2,2 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 13 2 3B Blöt 9 Uppmätt vy i bh 0,24 mumy (20141217) 0,0-0,15 MULLJORD Enl fältprotokoll -1,0 Gråbrun siltig SANDMORÄN 16 2 3B Blöt -1,9 Gråbrun något siltig SANDMORÄN 12 2 3B 10 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215) 0,0-0,25 MULLJORD Enl fältprotokoll -1,0 Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN 15 2 3B -2,0 Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN 14 2 3B

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1

Innehållsförteckning Inledning 4 Giltighet 4 Struktur 4 Tillgänglighet 5 Redovisning i plan 6 Allmänt 6 Sondering 7 Tillägg för djup- och bergbestämning 7 Provtagning 8 In situförsök 9 Deformations- och spänningsmätningar 10 Hydrogelogiska undersökningar 11 Miljötekniska markundersökningar 12 Geofysiska undersökningar 13 Redovisning i sektion 14 Sondering 14 Allmänt 14 Sticksondering 17 Viktsondering 18 Trycksondering 19 CPT-sondering 20 Slagsondering med registrering 22 Slagsondering utan registrering 22 Hejarsondering 23 Jord-bergsondering 24 Provtagning 27 Allmänt 27 Provtagning av jord 28 Provtagning i provgrop 29 Provtagning i berg 30 In situ-försök 31 Allmänt 31 Vingförsök 32 Dilatometerförsök 33 Pressometerförsök 35 Hydrogeologiska undersökningar 36 Miljötekniska markundersökningar 38 Allmänt 38 Geofysiska undersökningar 39 SGF/BGS Beteckningssystem 2

Redovisning av tolkad geoinformation 40 Allmänt 40 Jordarter redovisning i plan 41 Bergarter redovisning i plan 42 Bergartsstrukturer 44 Lineament 45 Vittringsgrad 46 Geohydrologi 47 Miljötekniska beteckningar 48 Redovisning av grundläggningssätt samt jord- och bergförstärkningsåtgärder 49 Allmänt 49 Grundläggning 50 Pålgrundläggning 50 Ytgrundläggning 51 Ytgrundläggning (forts) 52 Jordförstärkningar, fyllningar redovisning i plan 53 Stödkonstruktioner redovisning i plan 54 Bergförstärkningar 55 Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer 56 Bilaga 1 Förkortningar 57 Sondering 57 Provning in situ 57 Provtagare 57 Analysmetoder 58 Speciella metoder 58 Mineral och sprickfyllnad 58 Gångbergarter 58 Berg och jord 59 Berg- och jordparametrar 60 Sammanfattande förkortningar 60 Övriga förkortningar 61 SGF/BGS Beteckningssystem 3

Inledning Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion. Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden, grundkonstruktioner samt olika former av förstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet vänder sig till de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal, rit- och CAD-personal) beställare av geotekniska utredningar och mark- och grundläggningsarbeten entreprenörer för mark- och grundläggningsarbeten övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning Giltighet Detta beteckningssystem,, gäller från 2001-01-01 och därmed upphör samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla. För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument. Struktur Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering till produktion, dvs redovisning av: Undersökningar Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresultat Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder Grundläggning och förstärkning SGF/BGS Beteckningssystem 4

Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar, raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteckningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar (Rekommenderad standard 1994-10-12). SGF:s överföringsformat tillämpas normalt för fältminnesregistrering. Det ger även möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika programsystem. Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning. Tillgänglighet Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen www.sgf.net. Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet för egen användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för beteckningssystemet. En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, 581 93 Linköping. SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET SGF/BGS Beteckningssystem 5

Redovisning i plan Redovisning i plan Allmänt Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts. Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en enkel sondering utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering. Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg. En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare. Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg. Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå. Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning. SGF/BGS Beteckningssystem 6

Redovisning i plan Sondering Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare Sondering till förmodat berg Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Beteckningssystem 7

Redovisning i plan Provtagning Störd provtagning (vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BGS Beteckningssystem 8

Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätning Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Beteckningssystem 11

Redovisning i plan Miljötekniska markundersökningar Fältanalys Laboratorieanalys Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster om symbolen. Tilläggsbeteckningar: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen: Rn Radonmätning SGF/BGS Beteckningssystem 12

Kapitel 2 Redovisning i sektion Redovisning i sektion Sondering Allmänt Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod. Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet. Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram. Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd. Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen. Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar. Påbörjande av sondering med förborrning ODEX Ø76 Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren. Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borrning. SGF/BGS Beteckningssystem 14

Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. X Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Beteckningssystem 15

Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) Block eller berg (kod 93) Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem 16

Redovisning i sektion Trycksondering Grundsymbol i plan: (kod HM=01) Neddrivningskraften i kn när en pyramidformad spets penetrerar jorden. Stångfriktionen mäts på vissa nivåer med hjälp av en glappkoppling. Registrering av sonderingsmotstånd skall göras och redovisas minst var 0,05 m och mantelfriktionen minst varannan meter. Redovisning av sonderingsmotstånd och mantelfriktion görs i kn eller MPa. Redovisning skall omfatta alla nivåer mellan vilka vridning utförts och nivå för bedömt sondstopp. Tr anger använd metod. TR1 anger hålets identifikation. +13.6 anger utgångshöjd för sondering. Skrafferat intervall och vr anger att vridning utförts. Heldragen linje anger sonderingsmotstånd. Streckad linje anger mantelfriktion. Plansymbol i exemplet: +13.6 TR1 SGF/BGS Beteckningssystem 19

Redovisning i sektion Slagsondering med registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=10) Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln. Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala. 80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits). Maskintyp och stångdiameter bör anges. Plansymbol i exemplet: +5.1 N6220 Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=11) 23 Slb +7.5 SGF/BGS Beteckningssystem 22

Redovisning i sektion Provtagning Allmänt Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens jordartsbedömning vid sondering. Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln. Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)lesaf något siltig lera med finsandskikt. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 27

Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ k ) och sensitivitet (S tk ), vattenkvoter (naturlig w N, flytgräns w L ) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ' c ) och kompressionsmodul M L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K Let Le CRS Le f 0 kpa (oreducerad) Vattenkvot w % 10 20 30 40 40 60 80 Förkonsolidering ( c) 20 40 60 80 CRS Le CRS sile Sa XX 0 20 40 60 80 1.0 1.5 2.0 Sensitivitet S t Skrymdensitet t/m 3 Skjuvhållfasthet ( ) enligt: f Vattenkvot (w) och densitet ( ) 0 1000 2000 3000 M L (kpa) Konförsök Sensitivitet (S ) enligt: t Konförsök Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 28

Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges torrt, alternativt < nivå 18GW 1993-03-15 1993-04-24 Pp +9.3 W+8.7 1993-03-15 +3.77 W +7.1 1993-04-27 SGF/BGS Beteckningssystem 36

Redovisning i sektion Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med symboler enligt nedan. Nivå +14.0 +13.0 S +12.0 +11.0 1995 1996 1997 År FÖRKLARINGAR S Torr Ersatt Funktionskontroll godkänd Hinder Fruset Flödar Avslutat Funktionskontroll ej godkänd Spolat SGF/BGS Beteckningssystem 37

Redovisning i sektion Miljötekniska markundersökningar Plansymboler: Allmänt Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning. Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll. Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex: Rn Radon Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning. Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges. 2 Skr Sti +9.3 F Sa S S S S Jord (S) Pb 50 100 150 Övriga analyser : IR mg/kg TS Beteckningar: Jord (S) mg/kg TS TS torrsubstans, Altern. Vv våtvikt Porluft (G) ppm (B q /m 3 ) Vatten (L) µg/l (mg/l) Pb Bly XRF röntgenfluorecensdetektor IR infraröd spektrofotometri Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 38

Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) jord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kärnborrning pressometerförsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57

Bilaga 1 Förkortningar Analysmetoder AAS DT FID GC HPLC ICP IR MS PID TK XRF atomabsorbtions-spektrofotometri detector tubes flamjonisationsdetektor gaskromatografi vätskekromatografi Induktiv kopplad plasma-spektrometri infraröd-spektrofotometri masspektrometri fotojonisationsdetektor övriga testkits för fältbruk röntgenfluorescensdetektor Speciella metoder γ total gammastrålning γ s total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer EL elektrisk EM elektromagnetisk GM gravimetrisk GPR georadar Ikl inklinometermätning MG magnetisk Pg provgrop Pu provpumpning Rf rör med filter Rö öppet rör, foderrör SE seismisk Vfm vattenförlustmätning (falling- resp constant head eller brunnförsök ) Mineral och sprickfyllnad an andalusit ho hornblände le lera co cordierit jo jord of ofylld ep epidot ka kalcit ore malmmineral fe järn kfsp kalifältspat plag plagioklas fs flusspat kl klorit si sillimanit ga granat kv kvarts su sulfider gf grafit ky kyanit ta talk Gångbergarter A Amfibolit Gö Grönsten Ap Aplit M Mylonit B Breccia P Pegmatit Db Diabas Pf Porfyr SGF/BGS Beteckningssystem 58

Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59

Bilaga 1 Förkortningar Berg- och jordparametrar E D E pm σ c σ k f T I D τ fu τ RV τ v K D M L p 0 p 0m p 1 pl p l * q T S t S tv u w W L w N w p V O V f dilatometermodul (DMT) pressometermodul (PMT (Menard)) förkonsolideringstryck (effektivt) karakteristisk spänning (effektiv) mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) materialindex odränderad skjuvhållfasthet horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb) okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) horisontellt spänningsindex (DMT) kompressionsmodul kontakttryck (DMT) gränstryck (PMT) expansionstryck (DMT) gränstryck (PMT) nettogränstryck (PMT) spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) sensitivitet sensitivitet (från Vb) portryck vattenkvot flytgräns naturlig vattenkvot plasticitetsgräns initiell volym (PMT) krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr Ko O P X friktionsjord oorganisk kohesionsjord organisk jord oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anmärkning: Jord jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade) Jordart klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) SGF/BGS Beteckningssystem 60

Bilaga 1 Förkortningar Övriga förkortningar A analys (speciell) fb förborrning GW grundvattennivå MkA, MkB, MkC inmätningsklass A, B och C enl. HMK-BA2 My markyta Ro rotationsborrning (tidigare Rt) Sb sänkhammarborrning W fri vattenyta, portrycksnivå SGF/BGS Beteckningssystem 61

Ra mböll Sverige AB www.rambo ll.se

Ramböll Sverige AB www.ramboll.se

Ramböll Sverige AB www.ramboll.se