Anläggning Geoteknisk undersökning Geoteknisk undersökning För att kartlägga Jordarternas hållfasthetsegenskaper Jordarternas deformationsegenskaper Djup till fast botten, t ex berg Grundvattennivåns läge och variation Planering av undersökning Geotekniska undersökningar ska planeras på ett sådant sätt att relevant geoteknisk information och data säkerställs och är tillgängliga under olika skeden av projektet. Syftet med geotekniska undersökningar är att fastställa jord-, berg- och grundvattenförhållandena och bestämma egenskaperna hos jord och berg och att samla ytterligare relevant kunskap om byggplatsen 3 4 Planering av undersökning Insamling, redovisning och tolkning av geoteknisk information ska göras och omfatta: Markförhållanden Geologi Geomorfologi Jordbävningsrisk Hydrologi Variation i mark Planering av undersökning Markförhållanden som kan påverka valet av geoteknisk kategori bör bestämmas så snart som möjligt vid undersökning 5 6 1
Geotekniska undersökningar Ger svar på om ett område har: liten säkerhet mot skred eller ras otillfredsställande stabilitet tillfredsställande stabilitet för nuvarande eller framtida markanvändning Geotekniska undersökningar Utförs även för att få bedömning om stabilitetsförhållanden för: framtida bebyggelse och exploatering restriktioner mätning eller övervakning förstärkning utrymning ingen åtgärd (med hänsyn till nuvarande eller planerad markanvändning) 7 8 Geotekniska undersökningar av jordarter Undersökningar i fält Laboratorieprovning Geoteknisk undersökning i fält Jordarternas hållfasthetsegenskaper Jordarternas deformationegenskaper Djup till fast botten Grundvattennivåer, läge och variation 9 10 Undersökningar i fält Sonderingsmetoder Statisk sondering Viktsondering (Vi, Vim) Totaltrycksondering (TrT) Spetstrycksondering (TrS) Dynamisk sondering Hejarsondering (HfA) SPT-sondering (SPT) Motorslagsondering (Slb) Jord-bergsondering (Jb) Sondering Spetsförsedd stång drivs ner i marken Motstånd registreras Protokoll Motstånd Arbete för 0,2 m sjunkning Slag Halvvarv 11 12 2
Sondering Provtagning Resultat från spetstrycksondering Källa: Ulf Bergdal: Geotekniska undersökningar i fält, SGI Ostörd provtagning: jorden har kvar sin struktur Störd provtagning: mekaniska egenskaper förändras Kolvprovtagning Provgrop Provtagning med spets Skruvprovtagning Omrörd provtagning: struktur och egenskaper förändras Spadprovtagning 13 14 In-situ provning Vingprovning Skjuvhållfasthet i kohesionsjord Pressometerprovning Hållfasthet och deformationsegenskaper i överkonsoliderad lera Plattförsök Skruvplatta sättning i silt och sand Ytliga plattförsök bärförmåga och sättning i silt och sand Mätning av grundvatten Vattenståndsobservationer Mätning i öppna rör Mätning i rör med filterspets Portrycksmätning Provpumpning vid planerad sänkning av grundvattenytan 15 16 Andra fältprovningar Mätning av jord- och byggnadsrörelser Mätning av spänningar i jord Mätning av temperatur i jord Packningskontroll Mätning av vibrationer I samband med sprängning, pålning, spontning Laboratorieförsök Kornstorleksfördelning Siktkurvor Sedimentationsanalys Kohesion och friktionsvinkel Triaxialförsök Direkt skjuvförsök Deformationer Ödometerförsök 17 18 3
Exempel på siktkurva Jordarts bestämning Källa: Rolf Larsson: Jords egenskaper, SGI Information 1, 2008 Källa: Rolf Larsson: Jords egenskaper, SGI Information 1, 2008 19 20 Klassificering av jordarter Kornstorleksfördelning Användbarhet som vägbyggnadmaterial: 6 klasser Tjälfarlighet: 4 klasser Jordarts-bestämning Källa: Rolf Larsson: Jords egenskaper, SGI Information 1, 2008 21 22 Materialtyp: jord med hänsyn till vägbyggnad Lärobok sid 15 Tjälfarlighetsklasser Lärobok sid 16 23 24 4
Hållfasthet i jord Hållfasthet i jord Källa: Rolf Larsson: Jords egenskaper, SGI Information 1, 2008 25 26 Kompressionsegenskaper Redovisning av markundersökning Objektbeskrivning Beskrivning av platsen Utförda undersökningar Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Rekommendationer Byggnader Vägar Ledningar Schaktning Laboratiorierapport Ritningar Borrplan Sektioner Profiler 27 28 Geoteknik enligt Eurokoder Anläggning SS-EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Dimensioneringsprinciper Del 2: Marktekniska undersökningar Geoteknisk undersökning enligt Eurokod SS-EN 1997 30 5
Geoteknik enligt Eurokoder SS-EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Dimensioneringsprinciper Geoteknisk kategori 1 Geoteknisk kategori 2 Geoteknisk kategori 3 Geoteknisk kategori 1: Små och relativt enkla bärverk Möjligt att visa att grundläggnade krav uppfylls genom erfarenhet och kvalitativa geotekniska undersökningar Försumbar risk för totalstabilitet och markrörelser, lokal erfarenhet känd för att vara tillräckligt okomplicerade. 31 32 Geoteknisk kategori 1, EKS 8 Geoteknisk kategori 1: Handläggning med rutinmetoder för dimensionering och utförande av grundläggning Ej urschaktning under grundvattenytan 33 34 Geoteknisk kategori 2 Konventionella typer av bärverk och grundläggning utan exceptionell risk eller svåra mark- eller belastningsförhållanden Omfattar kvantitativa geotekniska data och analys för att säkerställa att grundläggande krav uppfyllda Rutinmetoder för fält- och laboratorieundersökningar samt för dimensionering och utförande Geoteknisk kategori 2 exempel: Grundplattor Hel bottenplatta Pålgrundläggning Murar och andra stödkonstruktioner som håller jord eller vatten på plats Schakter Bropelare och landfästen 35 36 6
Geoteknisk kategori 2 exempel: Bankar och markarbeten Stagförankring och andra förankringssystem Tunnlar i fast osprucket berg utan speciella krav på vattentäthet eller andra krav Geoteknisk kategori 3 Bärverk eller delar av bärverk som faller utanför gränserna till geoteknisk kategori 1 och 2 Omfattar normalt alternativa föreskrifter och regler än denna standard 37 38 SS-EN 1997-2: Dimensionering av geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar Vägledning för planering och tolkning av provning i fält och laboratorium Stöd för beställare, konstruktörer, företag som utför markteknikska undersökningar samt myndigheter Uppmärksamma bakomliggande antaganden Standarder för provning EN ISO 14688: Geoteknisk undersökning Benämning och indelning av jord: Del 1: Identifiering och beskrivning Del 2: Klassificeringsprinciper EN ISO 14689: Geoteknisk undersökning Benämning och indelning av berg: Del 1: Identifiering och beskrivning 39 40 Standarder för provning EN ISO 22475: Geoteknisk undersökning Provtagningsmetoder och grundvattenmätningar Del 1: Tekniska principer för utförande Standarder för provning EN ISO 22476: Geoteknisk undersökning Fältprovning: Del 1: Elektrisk spetstrycksondering, CPT och CPTU Del 2: Hejarsondering Del 3: SPT-sondering Del 4: Pressometerprov enligt Ménard Del 5: Prov med flexibel borrhålsdilatometer Del 6: Självborrande pressometerprov 41 42 7
Standarder för provning EN ISO 22476: Geoteknisk undersökning Fältprovning: Del 7: Tryckprov i borrhål Del 8: Pressometerprov Del 9: Fältvingprov Del 10: Mekanisk spetstrycksondering, CPMT Del 11: Plattbelastningsförsök Standarder för provning EN ISO 22476: Geoteknisk undersökning Laboratorieundersökning: Vattenkvot Skrymdensitet Kompaktdensitet Triaxialförsök Direkt skjuvboxförsök Permeabilitetsförsök 43 44 Sättningar Anläggning Sättningar Friktionsjordart Omlagring av kornen Kohesionsjordart Ökade spänningar på kornskelettet Ökad belastning Sänkt porvattentryck 46 Sättningsskador Markskador Lutning på ledningar, bakfall Byggnader lutar eller spricker Orsaker Ökad belastning Grundvattensänkning: träd, nybyggnad Åtgärder Utgrävning: lös jord ersätts med bärkraftigare jord Förbelastning: innan byggnadtion belasta marken med minst lika stor belastning som byggnaden beräknas ge Kalkpelare: blanda osläckt kalk i lerlager Pålgrundläggning Kompensationsgrundläggning 47 48 8
Sammanfattning Geotekniska undersökningar Geokonstruktion enligt Eurokoder Sättningar 49 9