Vårdprogram I :C:611(39) Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor och missbruk Barnhälsovården Barn- och ungdomsmedicin Kvinnosjukvården Mödrahälsovården Godkänd av: Ing-Marie Knutsson verksamhetschef Allmänmedicin Utarbetad av: Processledare: Hans Kleine, Psykiatriska öppenvården Karlstad Kommun: Brita Andersson Anna Mellring Ann-Sofie Nordenberg : Hans Kleine Edward Smith Kvinnosjukvården: Agneta Hansson Jens Hareide Gunilla Wadsten Gunilla Wikman Mödrahälsovårdsenheten: Margareta Alsterdahl Margareta Goop Ingela Larsson Barnhälsovårdsenheten: Christina Gillå Metodboken Revisionsansvarig: Mödrahälsovårdsöverläkare Utgåva: 1 2010-01-01 dock längst t o m 2012-12-31 Reviderad: Utgåva 1: 2011-01-01 har, eller lever med person som har, riskbruk/missbruk läkemedel som är skadliga för fostret/barnet. I dokumentet används alkohol och droger för: alkohol, nikotin, narkotika samt vissa läkemedel A - Inledning Vår utgångspunkt Alkohol, nikotin, narkotika samt vissa läkemedel är skadliga för fostret/barnet. Det växande fostret behöver en ren miljö, fri från alkohol och droger som kan skada fostrets utveckling och framtid. Det växande barnet behöver en trygg uppväxt utan förekomst av missbruk av alkohol och droger i sin närmiljö Våra mål Skapa bästa förutsättningar för det växande fostret genom att hela graviditeten är fri från alkohol samt andra droger. Snabbt omhändertagande av gravida kvinnor med drogbruk eller riskfylld alkoholkonsumtion med målsättning att minska riskerna för fostret. Bra och effektiv preventivmedelsrådgivning till kvinnor i fertil ålder som har riskbruk/missbruk av alkohol och droger.
Vårdprogram 2 (39) Våra medel för att nå målen finns i: En ökad kunskap hos alla i organisationen om alkohol och drogers egenskaper och verkningar Ett aktivt arbete när det gäller att upptäcka alkohol eller drogproblem hos föräldrarna. Effektiva rutiner för att ta hand om gravida med alkohol och drogproblem. En bra samverkan med mellan vårdgivare/ansvariga i inom LiV och kommunen. Observera! Graviditet och bruk av alkohol och droger är alltid ett AKUT ärende. Information om alkohol eller drogproblem hos gravida SKA alltid föras vidare i organisationen för fortsatt handläggning. Samordningsansvarig SKA alltid utses. Den som först kommer i kontakt med ärendet har ansvar att ordna ett första samordningsmöte. Sekretesslagarna är inget hinder för att följa upp eller samordna insatserna. Se sid 12. Uppmärksamma eventuell förekomst av missbruk av alkohol och droger i barnets närmiljö. B Innehåll Preventivmedel: Kvinna med riskbruk alkohol/droger utan preventivmedel Kvinna med missbruk och/eller beroende alkohol/droger utan preventivmedel Kvinna utan preventivmedel med riskfylld alkohol/drogkonsumtion i hemmet/närmiljön Gravid kvinna: Gravid kvinna med alkohol och drogproblem som funderar på eller vill göra abort Gravid kvinna med: riskbruk alkohol/droger missbruk/beroende alkohol/droger missbruk/beroende alkohol/droger i hemmet/närmiljön Förlossning och eftervård: Förlossning där kvinnan är berusad/drogpåverkad Nyförlöst mamma med misstanke om missbruk alkohol/droger
Nyfödd med misstanke om abstinenssymtom Vårdprogram 3 (39) Anvisning: I dokumentet finns allmänna anvisningar som gäller för alla som kommer i kontakt med en gravid kvinna. Om specifika anvisningar finns beroende på vårdgivare är detta angivet med: S: för Socialtjänst B: för Barnmorskemottagningen. Är man varken socialtjänst eller barnmorskemottagning gäller samtliga anvisningar. Preventivmedel Kvinna med riskbruk alkohol/droger utan preventivmedel Diskutera/klarlägg nivå av alkohol konsumtion (Audit sid 32 ) Kartlägg bruk av läkemedel och andra droger (Dudit sid 33) Samtal kring behov av preventivmedel S: Hjälp till att boka tid på barnmorskemottagningen (BMM) för preventivmedelsrådgivning. B + S: Erbjud insats för livsstilsförändring (använd motiverande samtal) Länk till Motiverande samtal Kvinna med missbruk/beroende av alkohol/droger utan preventivmedel Motiverande samtal kring vikten av ett säkert preventivmedel Diskutera kring vikten av att få behandling avseende alkohol och drogproblemen. S: Hjälp till att boka tid på barnmorskemottagningen (BMM) för preventivmedelsrådgivning. Se till att kvinnan kommer till rådgivningen B: Hjälp till att boka tid hos socialtjänsten för behandlingsinsats missbruk Stödja kvinnan att ta kontakt med socialtjänsten. Kvinna utan preventivmedel med riskfylld alkohol/drogkonsumtion i hemmet/närmiljön Diskutera kvinnans eget bruk av alkohol och droger/läkemedel (Audit/Dudit sid 32-35) Finns behov av preventivmedel? S: Ordna vid behov kontakt med BMM för preventivmedelsrådgivning. Informera om anhörigstöd, familjerådgivningen. Länk till Familjerådgivningen B: Informera om anhörigstöd, familjerådgivningen. Länk till Familjerådgivningen Gravid kvinna Gravid kvinna med alkohol/drogproblem - funderar på eller vill göra abort
Vårdprogram 4 (39) S: Se till att den abortsökande får kontakt med en av länets abortmottagningar (Gyn.mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad, Gyn.mottagningen i Arvika, Kristinehamn, Säffle eller Torsby.) Följ med på ett gemensamt möte (Ingen remiss krävs och som abortsökande har man rätt att söka sig till vilken abortmottaning som helst i Sverige) Erbjud behandlings- eller stödinsatser. B: Erbjud kontakt med socialtjänsten för stöd/behandling Om patienten inte vill ha kontakt med socialtjänst för stöd/behandling: Behåll kontakten med patienten för eventuell åtgärd. Om patienten beslutar att inte genomföra abort: Informera BMM och se till att en uppföljande kontakt kommer till stånd. Erbjuda sig följa med på ett gemensamt möte med socialtjänsten. Gravid kvinna med riskbruk alkohol/droger - vill fortsätta graviditeten Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen (Audit/Dudit sid 32-35) Motiverande samtal med kvinnan om riskerna med alkohol och droger under graviditet. Uppmana kvinnan att inte dricka alkohol eller använda droger och erbjud hjälp. Länk till: Motiverande samtal S: Kontakta BMM och boka tid för ett gemensamt möte snarast. B: Kontakta socialtjänsten och boka tid för ett gemensamt möte snarast. Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne Överrapportera om kvinnan byter BMM Gravid kvinna med missbruk/ beroende av alkohol/droger - vill fortsätta graviditeten AKUT ÄRENDE!! B: Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen Kontakta handläggare för ett gemensamt möte. Ta ställning till behovet av en akut inläggning/insats (LVM- anmälan?) Tidig kontakt med spec-mvc för gemensam planering av graviditeten och uppföljning inför/efter förlossning. Avisering förlossning samt barnkliniken. Utse sinsemellan vem som har samordningsansvaret för samtliga resurser. Detta ska framgå av journalen. Följ upp under graviditeten (samtyckesformulär, strukturerad uppföljning, regelbundna samordningsmöten) Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne och samråda med socialtjänsten Överrapportera genom muntlig kontakt om kvinnan byter BMM Kopia av handlingarna som barnmorskan har SKA skickas över. Namn på uppföljande kontakt ska anges i egna handlingarna Kontakt med BVC ska tas FÖRE förlossningen, helst genom ett överlämningsmöte med både BMM samt BVC närvarande
Vårdprogram 5 (39) Om möjligt se till att samma BMM/BVC följer upp kvinnan både under graviditet samt efter förlossning. S: Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen Ta ställning till behovet av en akut inläggning på sjukhus eller placering i behandlingshem (frivillig eller med LVM) Kontakta BMM och boka tid för ett gemensamt möte. Utse sinsemellan vem som har samordningsansvaret för samtliga resurser. Detta ska framgå av akten. Följ upp under graviditeten (kontrollera nykterhet samt drogfrihet) Planera för uppföljning för barnet inför/efter förlossning. Om kvinnan uteblir: Fortsatt ansvar för uppföljning Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne och samråda med BMM Om kvinnan flyttar från kommunen: Kontakt med socialtjänst i nästa kommun för överrapportering S+B: Den kontakt som får kunskap om flytt etc. informerar de andra inblandade vårdgivarna. Gravid kvinna med missbruk/ beroende i hemmet eller närmiljön B: Kartlägg kvinnans eget bruk av alkohol/droger Se till att socialtjänsten får information Följ basprogrammet med eventuellt extra psykosocialt stöd Informera om anhörigstöd. Länk till Karlstad kommun Anhörigskola Rapport till BVC S: Kartlägg kvinnans eget bruk av alkohol/droger Se till att BMM får information Informera om anhörigstöd mm Länk till Karlstad kommun Anhörigskola Planera för uppföljning av familjen inför/efter förlossning. Förlossning och eftervård Förlossning där kvinnan är berusad/drogpåverkad Förlossning med misstanke om missbruk hos kvinnan Barnläkare och obstetriker informeras Förlossning på sedvanligt sätt i samråd med barnkliniken I samråd med barnkliniken anmälan till socialtjänsten länk till Eftervård på kvinnoklinikens eftervårdavdelning rekommenderas
Vårdprogram 6 (39) Förlossning med misstanke om missbruk hos kvinnan Säkra navelsträngsblod samt barnets urin i samband med förlossningen Nyförlöst mamma med misstanke om missbruk Misstankar: Ställ adekvata frågor och erbjud kontakt med kurator Anonymt samråd med socialtjänsten vid behov Misstankar/Fakta: Kuratorskontakt Anmälan till socialtjänsten länk till Nyfödd med misstanke om abstinenssymtom Kontakt med barnläkare och barnklinik Säkra blod/urinprov för specifik provtagning Anmälan till socialtjänsten genom barnkliniken
Vårdprogram 7 (39) Bilagor 1. Resurser 2. Lagar och föreskrifter, sekretessregler 3. Definition riskbruk, missbruk, beroende 4. Råd inför samtalet 5. Allmänna fakta om alkohol 6. Allmänna fakta om narkotika och läkemedel 7. Hur påverkar alkohol fostret 8. Hur påverkar narkotika och vissa läkemedel fostret 9. Neonatal abstinenssyndrom 10. Provtagning : rutiner/ analyser 11. Skattningsformulär 12. Källförteckning och litteratur
Vårdprogram 8 (39) 1. Resurser Barnmorskemottagning (BMM) + Specialmödravården (spec-mvc) BMM finns i varje kommun och tillhör organisatoriskt allmänmedicin. Barnmorskan skall erbjuda mottagning för rådgivning, förskrivning, utprovning och insättning av preventivmedel, samt ge information och samtal om samlevnadsfrågor. Hon ansvarar även för gynekologisk cellprovtagning samt hälsoövervakning av normal graviditet fram till tolv veckor efter förlossningen. Tjänsten är kostnadsfri. Spec-MVC är en del av kvinnosjukvårdens obstetriska enhet, och ansvarar för kontroll och uppföljning av komplicerade och avvikande graviditeter. Vid känt eller misstänkt missbruk i samband med graviditet, vilar det medicinska ansvaret för graviditeten på spec-mvc. Tidig kontakt bör etableras mellan kvinnans hem-bmm, sociala handläggare och spec-mvc. BVC Finns i varje kommun och tillhör organisatoriskt allmänmedicin. Barnhälsovård är ett erbjudande från hälso- och sjukvården till föräldrar med barn 0 6 år. Barnhälsovården arbetar för att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, för att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Särskilt angeläget är att identifiera barn som far illa, eller riskerar att fara illa och att i samarbete med andra vårdgivare och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver. MHV/BHV psykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykolog finns knuten till varje BMM och BVC. I psykologens arbetsuppgifter ingår regelbunden konsultation/handledning till personalen på BMM/BVC samt direkta kontakter med blivande föräldrar och/eller deras barn i form av behandlingsarbete. Dessutom ingår fortbildning till personalen samt samverkan med socialtjänst, skola och vårdgrannar. Stöd till anhöriga Den med missbruksproblem eller beroendeproblematik tar ofta stor plats i sin familj eller i relationen. Även om det finns en stabil vuxen i familjen så uppstår allvarliga brister i familjens sätt att fungera och barns utveckling äventyras. Självhjälpsgrupper för anhöriga finns i form av Alanonmöten, information finns på: http://www.al-anon.se I en del kommuner finns gruppverksamheter och/eller möjlighet till enskilda samtal både för barn och vuxna som är anhöriga till någon som har ett missbruk eller beroende.
Vårdprogram 9 (39) I Karlstad finns Hopptornet som är en gruppverksamhet för barn till personer med missbruk/beroende. Anhörigskolan vänder sig till vuxna i Karlstad kommun som lever tillsammans eller har levt tillsammans med någon med missbruk eller beroende. Bägge verksamheterna finns inom Arbetsmarknads och socialförvaltningen i Karlstad kommun och nås genom kommunens växel, 054 29 50 00. Barn och Ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten är en specialistresurs inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Upptagningsområdet är Värmlands län och vi arbetar med barn och ungdomar från 0 till 18 år samt deras familjer. För ungdomar från 16 till 25 år har vi ett samarbete med vuxenpsykiatrin. Tidsbeställning, rådgivning telefon 054-61 83 01. Kommunens socialtjänst I varje kommun verkar socialtjänsten, där man tar emot ansökningar och anmälningar gällande barn, ungdomar och vuxna i olika sakfrågor. Varje kommun har ett eget ansvar för hur socialtjänstens organisation är uppbyggd. I större kommuner delar man oftast upp i olika områden på olika avdelningar. I mindre kommuner har man oftast alla områden under ett och samma kontor. För att komma fram till socialtjänsten om man inte har direktnummer ringer man till kommunens växel. När det gäller en gravid kvinna i en större kommun finns det oftast fler handläggare som kan ansvara för henne. Hon har rätt till att söka vård och behandling för sitt missbruk, försörjningsstöd och hon har också rätt att söka stöd i föräldrarollen under och efter graviditeten. Ju tidigare socialtjänsten kan bistå en blivande mamma desto bättre förutsättningar är det för att kunna stötta henne på bästa sätt. har ett särskilt ansvar för bl a. barn och unga, personer med missbruk/beroende och brottsoffer. Psykiatriska beroendeenheten i Karlstad Psykiatriska beroendeenheten ligger under psykiatriska öppenvården i Karlstad och är inriktad mot behandling av beroende och missbruk hos vuxna med samtidig psykiatrisk sjukdom. Alkoholmissbruk sköts framför allt i primärvården. Motsvarande verksamheter finns, om än i mindre skala, på division psykiatris övriga öppenvårdsmottagningar (Arvika, Kristinehamn, Torsby/Hagfors och Säffle).
Vårdprogram 10 (39) Behandling av beroende och missbruk och annan psykiatrisk sjuklighet sker parallellt. Många patienter på psykiatriska beroendeenheten har, samtidigt med missbruket, bipolär sjukdom, ADHD, personlighetsstörningar och psykossjukdomar. Hela psykiatrins sjukdomsspektrum förekommer. Inom verksamheten sköts också substitutionsbehandling mot opiatberoende. För flertalet patienter finns ett nära samarbete med kommunerna i upptagningsområdet (Karlstad, Kil, Grums och Hammarö). Beroendecentrum Värmland I samarbete mellan landstinget och kommunerna i Värmland drivs Beroendecentrum Värmland i Kristinehamn - Länk till Beroendecentrum. Beroendecentrum tar emot patienter som har både missbruksproblem och psykisk ohälsa. Landstinget och länets alla kommuner driver verksamheten tillsammans. Patienterna läggs in på beroendecentrum för abstinensbehandling, medicinsk och social bedömning och för utredning och motivation. Det handlar om frivillig vård och planerad inläggning. Inskriven blir personen efter kontakt med socialtjänsten i sin kommun. Beroendecentrum har 12 vårdplatser. 2. Lagar och föreskrifter, sekretessregler Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. 11 kap 1+ 2 s allmänna utredningsskyldighet. Utredningen sker med den enskildes samtycke. Vad gäller personer under 18 år kan utredningen ske även utan vårdnadshavarens samtycke. 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket
Vårdprogram 11 (39) De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. HSL (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. 2. Vara lätt tillgänglig 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) 2 kap 1 a Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. 2 Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Att göra en anmälan: Man kan göra en anmälan både muntligt eller skriftligt till socialtjänsten. Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. En muntlig anmälan från en myndighet bör kompletteras skriftligen. Viktigt att man är tydlig med att man vill anmäla sin oro för patienten/klienten. Den som tar emot anmälan är skyldig att se till att den sedan kommer till rätt enhet inom socialförvaltningen.
Vårdprogram 12 (39) Man kan begära en bekräftelse på att anmälan har är emottagen för att vara på den säkra sidan. Patientdatalagen (2008:355) Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. Lagen gäller i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer. Lagens syfte 2 Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Sekretesslagen (1980:100) 14 kap.2 Bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll I sekretesslagen finns en bestämmelse som reglerar möjligheten att lämna uppgifter i situationer då det inte föreligger uppgiftsskyldighet: Graviditet och sekretesslagen Sekretess enligt 7 kap 1 och 4 första och tredje styckena, hindrar inte att uppgift om enskild, som inte fyllt 18 år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling, eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om lämnande av uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Lag (2004:508) Graviditet och sekretess Utan hinder från sekretesslagen kan uppgifter om (misstänkt) missbruk hos en gravid kvinna lämnas ut till socialförvaltningen. Först och främst skall man alltid försöka få patientens/klientens medgivande. LVM (1988:870) Lag om vård av missbrukare i vissa fall.
Tvångslag som komplement till Socialtjänstlagen Vårdprogram 13 (39) Utredning inleds utan samtycke från den enskilde om förutsättningarna i LVM är uppfyllda. För att tvångsvård skall komma i fråga krävs att missbrukaren är i behov av vård och att vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg samt att personen i fråga till följd av sitt missbruk: Utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara Löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller närstående. Anmälningsskyldighet jml 6 LVM finns för myndigheter som regelbundet kommer i kontakt med missbrukare. Dessa myndigheter har också uppgiftsskyldighet gentemot socialnämnden. Läkares anmälningsplikt jml 6 LVM gäller om läkaren inte kan bereda den enskilde vård genom egen försorg eller i övrigt inom hälso-och sjukvården. Läkaren är skyldig att lämna uppgifter till socialtjänsten om vårdbehov finns och den enskilde inte kan beredas vård genom läkarens egen försorg. Graviditet och LVM: Moderns egna vårdbehov är allena avgörande om LVM kan tillämpas. Graviditeten och ett skyddsbehov av fostret är inget skäl i sig för LVM 1. 1 SoU 2004:3 samt 2004/05: SoU:15 LVU (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Tvångslag som komplement till Socialtjänstlagen för barn och ungdomar upp till 18(-20) år 2 Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406). 3 Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Omedelbart omhändertagande 6 Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om omhändertagande. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När socialnämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, får även rätten besluta att den unge omedelbart skall omhändertas.
Vårdprogram 14 (39) Graviditet och LVU: LVU kan inte användas för fostret då fostret inte är en juridisk person i lagens mening. LPT (1991:1128) Lag om psykiatrisk tvångsvård För att sluten psykiatrisk tvångsvård skall bli aktuellt krävs det att personen lider av en allvarlig psykisk störning och att det finns ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (alltså inläggning på psykiatrisk avdelning) samt att personen motsätter sig vården (att vården inte kan ges frivilligt). Det finns också så kallad öppen psykiatrisk tvångsvård då patienten behöver iaktta vissa villkor (till exempel ta emot medicin eller att inte använda droger) för att kunna vistas utanför sluten psykiatrisk avdelning. Med allvarlig psykisk störning menas framförallt psykoser men i vissa fall även svåra personlighetsstörningar och djupa depressioner. Missbruk, även med svåra kroppsliga konsekvenser och uppenbar fara för en graviditet, är inte i sig skäl för psykiatrisk tvångsvård. Däremot kan drogutlösta psykoser, alkoholdelirium och även akut drogpåverkan med förvirring och beteendestörning uppfylla kriterierna. Om en person har en allvarlig psykisk störning, exempelvis en drogutlöst psykos, krävs dessutom att personen har behov av sluten psykiatrisk dygnetruntvård för att man skall kunna använda LPT. Om personen med drogutlöst psykos samtidigt är gravid ökar behovet av dygnetruntvård och därmed ökar möjligheten att använda sig av LPT.
Samtycke Vårdprogram 15 (39) Härmed ger undertecknad...personnummer...-... tillåtelse att ansvarig behandlare inom hälso- och sjukvården (läkare/sjuksköterska/barnmorska) samt vederbörande handläggare/behandlingskonsulent inom socialtjänsten genomför samrådsmöten där sekretessbelagda uppgifter nödvändiga för handläggning av mitt ärende kan diskuteras fritt. Överenskommelse gäller ömsesidig dvs. att uppgifter hos sjukvården kan lämnas till vederbörande handläggare/behandlingskonsulent inom socialtjänsten samt vice versa. I övrigt gäller bestämmelser enligt sekretesslagen. Överenskommelsen gäller tills vidare, dock längst ett år, eller fram tills undertecknad återkallar överenskommelsen genom skriftlig begäran enligt nedan. Datum...gäller tom... Namnteckning... Namnförtydligande... Härmed återkallar jag ovannämnd överenskommelse Datum... Namnteckning... Namnförtydligande... Handlingen kopieras i 2 exemplar. Originalet förvaras i journalarkiv sjukvården, en kopia i akten hos sociala myndigheterna, en kopia till klienten/patienten. Överenskommelsen ska även journalföras.
3. Definition riskbruk, missbruk, beroende Vårdprogram 16 (39) Riskbruk: Med begreppet riskbruk menas en alkoholkonsumtion som signifikant ökar risken för somatiska och psykiska skador. 9 standardglas/vecka för kvinnor och 14 för män anges som gräns för riskbruk. Mindre mängder behöver inte vara riskfritt. Individuell känslighet måste beaktas. Berusningsdrickande (även vid enstaka tillfällen) är riskbruk. Det är okänt om det finns riskfria nivåer av alkoholintag under graviditet och rekommendationen är att helt avstå från alkohol, varför allt drickande under graviditet bör betraktas som riskbruk. Medicinska diagnoser Inom sjukvården används väldefinierade beskrivningar av olika sjukdomstillstånd. Diagnossystem som används är International Classification of Diseases (ICD) samt Diagnostic and Statistic Manual (DSM) Enligt diagnossystemet DSM-IV-TR finns följande beskrivningar för missbruk och beroende (något förkortade): Missbruk: Missbruk av en drog enligt DSM-IV innebär ett ( ) substans(drog)missbruk som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande. Minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt, upprepat eller varaktigt, under en och samma tolvmånadersperiod. 1. Upprepad droganvändning som leder till att personen misslyckas att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av drogen i situationer som medför risk för fysisk skada. Exempelvis vid bilkörning eller arbete med maskiner. 3. Upprepade kontakter med rättvisan som en följd av droganvändningen 4. Fortsatt droganvändning trots ständiga eller återkommande sociala eller mellanmänskliga problem Symtomen ska dock aldrig ha uppfyllt kriterierna för beroende av denna substans Beroende Beroende av en drog enligt DSM-IV innebär ett ( ) substans(drog)missbruk som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande. Minst tre av följande kriterier ska vara uppfyllda under loppet av en och samma tolvmånadersperiod. 1. Toleransökning, som kommer i uttryck i antingen behov av A större dos av drogen för att få samma effekt (ökning med minst 50 %) eller B påtaglig minskad effekt vid intag av samma dos. 2. Abstinens, som visar sig i antingen A för drogen specifika abstinenssymtom när tillförseln avbryts, eller B intag av drogen eller liknande drog för att lindra eller ta bort dessa symtom. 3. Intag av drogen i större mängder eller under längre tid än vad som avsågs 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget. 5. Betydande del av livet ägnas år att skaffa drogen, konsumera den och återhämta sig från användning av den. 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt och på fritiden) överges eller minskas på grund av droganvändningen.
Vårdprogram 17 (39) 7. Fortsatt användning av drogen trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat kroppsliga eller psykiska besvär.
Vårdprogram 18 (39) 4. Råd inför samtalet om alkohol och drogbruk. Allmänt: Om man ska prata om livsstilsfrågor inklusive alkohol är det viktigt att man kan göra detta i lugn och ro. Det gäller att ha en öppen dialog där patienten/klienten ska känna sig trygg. Bemötandet ska inte vara dömande eller ifrågasättande men empatiskt och undersökande. En metod är att använda sig av öppna frågor, dvs. frågor som inte bara kan besvaras med ja eller nej. För att få rätt information är det även viktigt att ställa uppföljande frågor som tex; Vad menar du med Hur tänker du kring.. Det är även viktigt att man som intervjuare vet vad man pratar om. Det vill säga att man har faktakunskap. Detta gör att man som intervjuare vet vilka frågor man ska ställa och det blir lättare för patienten/klienten att svara mer ärligt. Motiverande samtal Motiverande samtal är en samtalsmetod som ursprungligen utvecklades inom den specialiserade beroendevården i USA och England av den amerikanske psykologen William R. Miller och hans engelska kollega Stephen Rollnick. Teorierna växte fram som en reaktion på den vanliga konfrontativa modellen i denna typ av arbete. Olika långa samtal Kort rådgivning är en variant på cirka fem minuter. Där är behovet av medicinsk information uttalat och avsikten framförallt att erbjuda information om hälsorisker och att starta en förändringsprocess. Förändringsinriktad rådgivning är ett litet längre samtal, 15-30 minuter, som ger större möjligheter att öka patientens motivation. Vad går det ut på? Grundläggande och gemensamt i sättet att arbeta är det empatiska och patientcentrerade förhållningssättet. En viktig utgångspunkt är att bedöma patientens beredskap till förändring av sitt problembeteende och anpassa sättet att samtala med patienten utifrån detta. Information om motiverande samtal finns på Folkhälsoinstitutets hemsida (http://www.fhi.se/). I Mödrahälsovårdens metodbok finns "Vårdrutin Hälsosamtal" och "Vårdrutin Screening för alkohol" som ger råd om samtalet på BMM.
5. Allmänna fakta om alkohol Alkoholinformation Så fungerar alkohol Vårdprogram 19 (39) Alkohol tränger lätt in i människokroppen. Etanolmolekylen är liten och svagt laddad och tar sig lätt fram genom alla membraner och cellgränser. Detta gäller även hjärnan och placentan. För de som dricker alkohol förändras sinnesintrycken till det centrala nervsystemet. Hjärnans sätt att vid rus bearbeta sinnesintrycken upplevs ofta som positivt upp till en viss mängd. Hjärnan och levern anpassar sig dock till alkoholen. Toleransen blir högre, man får dricka mer för att få ut den effekt man förväntar sig, om man ligger högt i sin konsumtion. Alkoholens skadeeffekter blir man dock aldrig tolerant emot. Att avgöra om en person är alkoholpåverkad kan vara svårt. Olika människor når varierande berusningsgrad av samma mängd alkohol. Alkoholvanan spelar in, trötthet och graden av koncentration likaså. Orsak till alkoholberoende Det råder ingen total enighet i synen på alkoholberoendets uppkomst och orsaker. Av vissa betraktas alkoholberoendet som en sjukdom medan andra tror på sociala faktorer. Oavsett vilken syn man har, är det så att bruk kan leda till missbruk och beroende. Bruk Under efterkrigstiden har konsumtionen av starksprit minskat för båda könen. Samtidigt har männens konsumtion alltmer förskjutits mot den nu dominerande ölkonsumtionen medan kvinnorna dricker vin. Männen når sin högsta konsumtionsnivå i åldern 25-29 år och kvinnorna i ålder 20-24. Därefter minskar alkoholintaget successivt för båda könen. I samtliga åldersgrupper dricker männen i genomsnitt mer än kvinnorna. Skillnader mellan män och kvinnor är nu dock endast några procentenheter 2 Kvinnors totala alkoholkonsumtion har ökat under efterkrigstiden. Bland annat har andelen kvinnor som aldrig druckit alkohol under sin livstid successivt minskat och närmat sig männens nivå. De allra flesta som dricker alkohol gör det med positiva förtecken. Man tycker om effekten av alkohol. Det är ett socialt smörjmedel, man mår bra, hamnar i nuet osv. Man måste ha kommit långt i sin dryckeskarriär för att dricka av andra orsaker. Riskbruk Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. Liksom missbruk (se nedan) kan man tas ur dt själv eller med kortare stödinsatser/interventioner. Forskningen visar att medvetandegörandet är viktigt. Av tio personer som efter screening har erbjudits kort alkoholintervention (råd och motivation till
Vårdprogram 20 (39) minskade alkoholvanor) upphör en person helt eller minska till riskfri nivå. (SBU-rapporten augusti 2001). Missbruk Konsumtionen är så hög under längre eller kortare perioder att man i ett längre perspektiv tar skada. Man kan ta sig ur ett missbruk själv och återgå till ett sundare bruk. 2 Individuella skydds- och skadeeffekter av alkohol 1997 medicinska forskningsrådet. Ingen människa går genom livet utan att hamna i kriser. Under de här svackorna bär man med sig de eventuella positiva erfarenheterna av sitt alkoholbruk och det är inget ovanligt, dramatiskt eller sjukligt att man då kan öka sin konsumtion. Det är tvärtom ganska vanligt. De flesta tar sig ur alkoholmissbruket av egen kraft eller med hjälp av andra. Anledningarna till att man återgår till en mindre farlig nivå kan variera: Semestern är slut Krisen ebbar ut, Man märker att man mår lite sämre och sänker på grund av detta sin konsumtion Partnern, arbetskamraten eller någon annan reagerar på hur mycket man dricker Man läser en artikel, ser ett TV-program eller något annat som ger ökad kunskap om alkohol och dess verkan Hälsokontroll eller besök inom sjukvården Beroende Efter ett långvarigt missbruk glider en del människor över i ett beroende. Det kan komma smygande och omärkligt men plötsligt är beroendet där. Har man fastnat i ett beroende behöver man påtryckningar, hjälp och stöd utifrån för att komma ur detta. Alkoholen är då helt enkelt starkare än individen själv, det hjälper inte att komma med stark vilja eller bättre karaktär, man måste komma till någon form av behandling. För att ta sig ur ett beroende är det total nykterhet som gäller. Alla alkoholberoende har gått vägen över bruk, riskbruk och missbruk. Kön och alkohol Männens drickande har en tendens att vara mera socialt accepterad. För kvinnor har det varit skamligt att dricka vilket kan leda till att det döljs mera. Detta gör att hög konsumtion hos kvinnor ibland kan vara svårare att upptäcka. Vad gäller skadeeffekter av alkohol finns det inte många könsskillnader. Ett undantag är slaganfall som är överrepresenterade bland högkonsumerande unga män 3. Kvinnor får dock en högre promillehalt än män vid samma mängd alkoholintag. Detta gör att kvinnor som dricker lika mycket som män utsetts för en högre skaderisk. Orsaken till detta är dels att kvinnor av enkla fysiska skäl (mer fettvävnad i kroppen jämfört med män) får en högre promillehalt, dels att förbränningen i levern sker långsammare.