Kvalitetsredovisning Kulturskolan Läsåret 2013-2014
Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar/Organisation Fördelning personal Nyckeltal och Verksamhetsområden Ämneskurser Ensembleverksamhet Integrerad verksamhet Utvärdering arbetsplanen Elevinflytande Kompetensutveckling Integrerad undervisning Enkätundersökning Viktiga händelser under året Sammanfattning 2 3 3 4 4 5 6 7 7 8 8 8 9 10 2
Inledning Kulturskolans är en plats där barn och unga får utveckla sina estetiska färdigheter. Vi möter dem både på fritiden och i skolan för att så många som möjligt ska få ta del av vår verksamhet. Under lustfyllda former lockar vi fram kreativitet hos våra elever och vi möter ofta barn som sprudlar av glädje när de ser att de kan klara av något de aldrig provat förut. Kulturskolan har verksamhet med god kvalitet, välutbildade pedagoger och en mångfald av konstnärliga uttrycks- och arbetsformer. Vi fokuserar på barn och ungdomar och att vara tillgängliga oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. En kommun med blomstrande kulturliv är attraktiv för dess invånare. Kulturskolan vill därför vara med och bidra till det genom att våra elever deltar i olika arrangemang. Vårt långsiktiga mål är att våra elever tar med sig sina färdigheter in i vuxenlivet och kan delta i olika amatörgrupper i kommunen som t.ex orkestrar, körer och teatergrupper. Förutsättningar/Organisation Fördelning personal Läsåret 2013/2014 har 11 pedagoger arbetat på Hallsbergs Kulturskola fördelat på 5,95 tjänster. Vi har ett samarbete med Kumla kulturskola där vi köper tjänster i slagverk, brass- och träblås. Till dem säljer vi också 25% dramaundervisning. Bildundervisning köper vi från Studiefrämjandet. Tjänsterna är fördelade enligt schemat nedan. Ledning: Rektor, Administration 40% Lärare: Piano, gitarr, träblås, ensemble Violin, ensemble, gitarr, Grundskolan: stråkklass Elgitarr, gitarr, elbas, rockgrupper, Grundskolan: rockskola Sång, kör, ork, Grundskolan: kulturprojekt, stråkklass Teater, Rytmik, Admin., Grundskolan: drama, kulturprojekt Slagverk, Grundskolan: rockskola Piano, Grundskolan: Pianostudio Klarinett, saxofon Gitarr Trumpet, trombon, ensemble Bild 75% 100% 100% 80% 60% 35% 35% 20% 20% 15% 15% Årsarbeten: 5,95 Personer: 11 3
Analys personal Hallsbergs Kulturskola är en förhållandevis liten kulturskola, men trots det strävar vi efter att ha ett så brett utbud som möjligt. Det gör vi bl.a. för att kunna bilda orkestrar och ensembler som i sin tur berikar kommunens kulturliv. Vissa svårigheter har vi haft att rekrytera behörig personal eftersom vi bara kan erbjuda låga tjänstefaktorer. Det gäller lärare i trumpet, trombon, klarinett, saxofon samt lärarna i dans, teater och bild. Vi har ett gott samarbete med Kumla kulturskola och har löst problemet genom att köpa resurs från dem på brassinstrument, träblås och slagverk. Kumla har behov av dramapedagog och köper 25% av oss. Bildkurserna bedriver vi tillsammans med Ingela Agger och Studiefrämjandet. Ramminskning 2014 har Kulturskolan fått en ramminskning med ca. 7%. Den besparingen har gjort att vi inte längre har danslärare i våra kulturprojekt och i och med hösten tog vi även bort möjligheten att spela trumpet och trombon. Vi har också höjt avgiften till våra ämneskurser till 700 kr. Det kan tyckas att det är en liten besparing, men för kulturskolans verksamhet slår det hårt, då den redan är väldigt slimmad. Blir lärarresursen för liten minskar elevunderlaget så mycket att det blir svårigheter att göra grupper och ensembler. Det i sin tur gör att eleverna inte får samma utbyte av verksamheten och vi har svårighet att motivera eleverna att stanna hos oss. Byte av lokaler De senaste åren har elevantalet på Stocksätterskolan, där kulturskolans lokaler finns idag, vuxit och behovet av lokaler ökat. Därför har beslut fattats att vi måste flytta till andra lokaler. Det har rått stor ovisshet om hur det skulle bli för kulturskolan och det har i sin tur påverkat våra annars så positiva och engagerade lärare. Oron att inte veta var och när flytten ska ske har tärt på lärarna. Glädjande nog vet vi i skrivande stund att vi ska flytta till Gamla Brandstationen och där dela lokalerna med fritidsgården. Det kommer att bli ett inspirerande jobb att bygga upp en ny verksamhet där med helt nya förutsättningar. Nyckeltal och Verksamhetsområden Ämneskurser Med ämneskurs i musik avses den instrumental- /sångundervisning som bedrivs enskilt eller i små individualiserade grupper. Området är i huvudsak individorienterat och medger mycket stor anpassning till den enskildes behov. Ämneskurs i drama och bild sker som gruppkurs då ämnena har annan karaktär och undervisningen lämpar sig bäst i den formen. 4
Fördelning Antalet placerade elever i ämneskurs och antalet elever i kö per 15 oktober 2014 Elevstatestik 131031 Ämne Antal elever Kö Bild 20 2 Blockflöjt 1 3 Drama 25 5 Elbas 5 2 Elgitarr 9 2 Gitarr 49 16 Klarinett 3 0 Kör 54 4 Piano 55 18 Saxofon 5 0 Slagverk 14 2 Sång 23 15 Trombon 0 0 Trumpet 3 0 Tvärflöjt 4 0 Violin 37 8 Violoncell 9 1 Summa 316 78 Ensembleverksamhet Kulturskolan erbjuder en rad olika ensembler och körer. Det är ett komplement till ämneskurserna för att musicerandet ska få ytterligare en dimension. Vi ser det som en viktig del i utbildningen. Eleverna får en social gemenskap med andra med samma intresse, vilket gör att de blir motiverade att stanna kvar i verksamheten längre. De får längre undervisningstid/vecka och vi har möjlighet att gå igenom moment som man inte hinner på de enskilda lektionerna. Analys Vårt mål är att alla elever ska erbjudas att spela/sjunga i ensemble någon gång varje läsår. Alla instrument lämpar sig inte att delta i ordinarie ensembleverksamhet, men man ska då kunna delta vid olika punktinsatser. Erfarenheten visar dock att det är svårt att locka elever som inte spelar traditionella orkesterinstrument till ensemblespel och att kommunens geografiska utformning gör att eleverna väljer att inte delta. Det är en 5
utmaning för oss att hitta nya former för att musicera tillsammans. Hitta ett sätt som attraherar ungdomarna. Ungdomar idag har ofta många fritidsaktiviteter som de vill hinna med. Det är hård konkurrens om deras tid. Vad har vi att erbjuda som kan ge mervärde? Vilka sätt umgås elever på idag, hur vill de att vi ska mötas? Det är frågor som vi tar med oss till nästa år och försöker hitta svar på. Integrerad verksamhet Den integrerade verksamheten riktar sig mot elever i åk 1-9. Den omfattar ca 20 % av vår verksamhet. Fördelning se nedan: Integrerad undervisning läsåret 13-14 Årskurs Ämne Skola Termin Period Veckodag Tid Åk1 Rytmik Fredriksberg HT Period 1 måndag 09:00 10:30 Östansjö HT Period 1 fredag 09:00 10:30 Långängen VT Period 1 måndag 09:00 12:00 Sköllersta VT Period 1 fredag 09:00 10:30 Folkasbo VT Period 2 onsdag? 10:15-12:00 Stocksätter VT Period 2 fredag? 09:00 10:30 Åk 2 Pianostudio Stocksätter HT+VT Hela tisdag 08:30 12:20 Folkasbo HT+VT Hela onsdag 09:00 12:00 Stråkklass Östansjö HT Period 1 tisdag 12:00 13:00 Sköllersta HT Period 2 tisdag 12:00 13:00 Långängen VT Period 1 tisdag 12:00 13:00 Långängen VT Period 2 tisdag 12:00 13:00 Åk 3 Blåsklass Fredriksberg HT+VT Hela onsdag 10:30-11:10 Åk 3-4 Kulturprojekt Fredriksberg HT Period 1 torsdag 08:30 11:00 Östansjö HT Period 1 torsdag 12:00 14:00 Folkasbo VT Period 1 torsdag 08:30 11:00 Sköllersta VT Period 1 torsdag 12:00 14:00 Långängen VT Period 2 torsdag 12:00 14:00 Åk 6 Rockskola Stocksätter HT+VT Hela tisdag 13:00 14:20 Åk 5-6 Sköllersta HT Hela torsdag 10:00 11:00 Åk 5-6 Sköllersta VT Hela? torsdag 10:00 11:00 (Fördröjt på grund av sjukskrivning) Åk 7-9 Drama Folkasbo HT+VT Hela Onsdagar 8:30 10:00 Transten HT+VT Hela Tisdagar 14:30 15:20 6
Analys Det är mycket positivt som kommer ut av att arbeta med klasser ute i skolorna. Vi möter alla barn oavsett social/ekonomisk bakgrund eller intresse. Många barn har inte den bakgrunden att de själva skulle söka sig till estetisk verksamhet. Här får de möjlighet att spela instrument, teater eller sjunga. Att t.ex se glädjen när de kan spela en låt på ett riktigt instrument är fantastiskt. Att höra dem säga att det är det bästa på hela veckan och att de längtar till nästa gång ger energi att utveckla och göra undervisningen ännu roligare och bättre. Utvärdering arbetsplanen Elevinflytande Vårt prioriterade arbetsområde läsåret 13-14 har varit elevinflytande. Projektet Om vi fick bestämma som påbörjades förra läsåret i samarbete med SMoK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) och LSU (Sveriges Ungdomsorganisationer)har i år gått in i en genomförandefas. Vårt lokala projekt har handlat om att genomföra ett läger för elever i åldrarna 12-19 år. Några elever bildade en arbetsgrupp tillsammans med en av våra lärare och bestämde vad lägret skulle innehålla. Det blev ett läger där eleverna har fått prova på olika aktiviteter som vi inte har som ordinarie kursutbud på kulturskolan. Det var allt från lajv och teatersminkning till att göra digitala berättelser och skapa låtar i Ipads. Vi hade film och pizzabuffé på kvällen och stämningen var hög. Utöver lägret har vi haft musikcafé som eleverna själva anordnat, gjort utvärderingar i olika grupper där eleverna har fått komma med förslag till förändringar och arbetat med individuella arbetsplaner för varje elev. Analys Responsen på lägret var överväldigande. De elever som deltog vill att vi ska ha läger varje år och gärna en hel vecka om det går. Åter igen ser vi hur enormt viktigt den sociala gemenskapen är för eleverna. Det krävs väldigt mycket arbete av lärarna för att genomföra ett sånt här läger och alla var väldigt trötta efteråt. Vi var ändå alla ense om att det var värt mödan. Vi tänker att vi ska fortsätta att göra läger framöver och att involvera eleverna i planeringsarbetet. På lägret gjorde vi också en förfrågan om det fanns elever som skulle kunna tänka sig att vara med i en elevförening som jobbar med olika projekt. En del intresse fanns, vilket kan bli en grund för en framtida förening. Individuella utvecklingsplaner för eleverna märker vi att det beror på ålder och ämne hur väl det fungerar. Vi måste vara flexibla och använda dem så att de blir ett arbetsredskap och inte bara ett papper i bokhyllan. 7
Kompetensutveckling Som deltagare i Om vi fick bestämma har vi fått del av flera utbildningssatsningar. Exempel på det är projektledarkurs, digitalt berättande, utvärderingsmetoder och barnkonventionen. Som den lilla kulturskola vi är har det varit väldigt förmånligt. Det är inte så ofta vi har möjlighet att själv anordna sådan kompetensutveckling. Integrerad undervisning I den integrerade delen av vår verksamhet är vi ute i åk 3 i kommunens skolor och har kulturprojekt. I år har vi inte dans med p.g.a av den nedskärning vi fått göra. I stället har vi valt att arbeta med rollspel och involverat teater och musik. Temat för året har varit Barnkonventionen. Vi har arbetat med barns rättigheter utifrån vårt prioriterade mål elevinflytande. Enkätundersökning Årets enkätundersökning riktar sig till både elever och föräldrar. På en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst, har vi frågat hur nöjda de är med: Fråga: ELEVER FÖRÄLDRAR Det eleverna lär sig 3,8 3,6 Gemenskapen 3,7 3,7 Lektionerna 3,8 3,8 Inflytande 3,6 3,5 Information 3,6 3,5 Eleverna får möjlighet att delta i konserter/ föreställningar/utställningar 3,8 3,8 Eleverna får möjlighet sjunga/ spela tillsammans med andra 3,5 3,2 8
Länets kulturskolor har enats om att använda SKLs frågor om nöjdhet i våra olika enkäter för att kunna jämföra våra verksamheter. Här är Hallsbergs resultat på en 10 gradig skala. Hur nöjd är du med Kulturskolan i sin helhet 9,0 8,8 Är Kulturskolan lika bra som du hoppades. 9.4 8,9 Tänk dig en perfekt Kulturskola, hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal tycker du Hallsbergs Kulturskola kommer? 8.5 8,5 Analys Både elever och föräldrar är i stort sett nöjda med kulturskolans verksamhet. Lite förvånad är jag att det är så likartade svar från både föräldrar och elever. En anledning till att det är så positiva svar kan vara att de som inte är nöjda med verksamheten inte stannar kvar. Det är ju trots allt en frivillig fritidsaktivitet, men det är ändå roligt att se att de allra flesta tycker att det är roligt och att de är nöjda med det de lär sig. Vi har haft funderingar på hur vi ska kunna ta reda på vad de elever som slutar tycker om kulturskolans verksamhet, det är ju förmodligen de som är missnöjda. Det är svårt att få in de reaktionerna eftersom eleverna inte finns kvar, men vi har en fråga på avanmälningsformuläret där vi frågar varför eleven vill sluta. Alla skriver inte i, men vi får ändå en indikation på att det ofta är för att man får för mycket att göra när man börjar högstadiet, det krockar med andra aktiviteter eller att man tröttnat och vill prova på något annat. Så kommer det nog alltid att vara att barn och ungdomar provar på olika fritidsaktiviteter under sin skolgång. Viktiga händelser under året En del i kulturskolans vision är att vi ska vara ett nav i kommunens kulturliv. Vi försöker på olika sätt att uppnå det genom att vara ute och framträda vid olika arrangemang, konserter, föreställningar och vernissager. Det har varit allt från små uppspelningar, till stora projekt i kommunen. Det här läsåret är det två stora projekt som vi fokuserat på. 8-9 november hade vi vårt läger (se mer detaljer under stycket elevinflytande), som eleverna varit med och planerat. Det var mycket uppskattat och när vi gjorde utvärdering önskade eleverna att det skulle bli tradition med den typen av läger. Vi hoppas på att kunna fortsätta med den typen av verksamhet när vi kommer in i nya lokaler. Vårterminen har var varit präglad av arbetet med ett nytt stort samarbetsprojekt mellan musik- och kulturskolorna i Sydnärke. Projektet har inneburit att eleverna har träffats 9
och övat tillsammans vid flera tillfällen. Bl.a hade vi en Kick Off då vi övade och gjorde en massa roliga saker tillsammans en hel helg och de som ville fick övernatta. Årets projekt gick av stapeln i Sydnärkehallen 24-26 april och hette Värsta Paradiset. Det var en musikteater, med ca.250 medverkande, som förde oss ut i världen där vi mötte många kulturer och dess musik. Den fick oss att tänka på hur viktigt det är att få uttrycka sig fritt och att vi accepterar varandra som vi är. Vi hade en skolföreställning för 600 elever och två offentliga konserter med sammanlagt ca.800 i publiken. Föreställningarna var mycket uppskattade. Andra exempel på arrangemang som hänt under året är: Konsert för världens Barn Pianoafton Musikcafé Gitarrkonsert Rockkonsert Teaterföreställningar Musikunderhållning på företagsmässan. Vernissager Luciakonsert Gemensam Vårkonsert Olika avslutningar Musikunderhållning, Karinföreningens årsmöte Lunchkonserter 10
Sammanfattning På kulturskolan brinner vi för att alla barn ska få uppleva glädjen i att uttrycka sig i musik, konst, dans och teater. Kultur stärker, förenar och utvecklar och det är en rättighet för barn att fritt få uttrycka sig. Hos oss får eleverna kulturella upplevelser. Vi arbetar med skaparglädje som drivkraft och är övertygade om att alla människor är födda med ett kreativt sinne. Om vi bara får möjlighet att utveckla den sidan, så kommer vi ha nytta av den i allt annat vi gör i livet. Läsåret 13/14 har varit ett innehållsrikt år. Vi har fått möjlighet att lära oss många nya sätt att arbeta på i projektet Om vi fick bestämma, vi har genomfört ett stor musikalprojekt med 250 medverkande, vi har träffat mycket barn ute i skolorna i vår integrerade undervisning och vi har gjort många framträdanden i kommunen. Vi ser i våra enkätundersökningar att elever och föräldrar är mycket nöjda med vår verksamhet, vilket är väldigt roligt, men det är ingenting bra som inte kan bli ännu bättre. Därför fortsätter vi ständigt förbättra vår verksamhet. En fråga vi ofta tar upp är hur kulturskolan ska göra för att följa med i samhällets utveckling och möte ungdomarnas förväntningar på vår verksamhet. Ett mörkt moln som legat över kulturskolan det här läsåret är de besparingskrav vi haft och osäkerheten om var och när vi ska flytta. Jag tycker ändå att det under omständigheterna har gått att lösa på ett bra sätt och det känns mycket spännande att under nästa läsår få flytta in i gamla brandstationen tillsammans med fritidsgården. Vi tror på att de olika verksamheterna ska berika varandra på ett positivt sätt och att det finns goda förutsättningar för att skapa en bra verksamhet för ungdomar på ungdomarnas villkor.. 11