Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset En begriplig beskrivning som kan ligga till grund för en mer publik utgåva Produkt Muntlig presentation och diskussion Skriftlig rapport Illustration med riktlinjer för hantering Skrift riktad till allmänheten
Ur Alvesta kommuns översiktsplan 2008 Kommunens ställningstagande Huseby_Skatelöv: Järnbruks- och herrgårdsmiljö där bruket. Beläget vid kommunikationsstråk, har bildat grunder för den småländska industrialiseringen. Sockencentrum i odlingslandskap med en betydande fornlämningskoncentration från såväl bronsålder som järnålder och ett bra exempel på omfattande järnåldersgravfält längs åsrygg. Säkerställande För samtliga riksintresseområden för kulturminnevård anges aktivt bevarande. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. För kulturvärdenas säkerställande hänvisas till riktlinjerna i länets och kommunens kulturmiljöprogram För samtliga riksintresseområden gäller kulturanpassat jord- och skogsbruk, vård av fornlämningar/gravfält där sådana finns, vård av befintligt bebyggelse bestånd och anpassning av ny bebyggelse. Vid ökat bebyggelsetryck i riksintresseområden för kulturminnesvård bör områdesbestämmelser inrättas till skydd för de meds skyddsvärda delarna.
Huseby-Skatelöv [G 16] (Skatelövs sn) Salen Skatelövs k:a Nygård Huseby Motivering: A. Järnbruks- och herrgårdsmiljö där bruket, beläget vid kommunikationsstråk, har bildat grunden för den småländska industrialiseringen. (Bruksmiljö). B. Sockencentrum i odlingslandskap med en betydande fornlämningskoncentration från såväl brons- som järnålder och ett bra exempel på omfattande järnåldersgravfält längs åsrygg. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: A. Bruket, anlagt 1629 vid Helige å på näset mellan sjöarna Salen och Åsnen. Anläggningar för järnhantering, träindustri och jordbruk samt corps de logis från 1844 med park, arbetarbostäder och spår av äldre bebyggelse. Runt och norr om bruket ett storskaligt odlingslandskap som illustrerar effektivitetssträvandena i jordbruket runt sekelskiftet 1900. Torp på godsets utmarker samt kolbottnar i omgivande skogsmark. B. Skatelöv, sockencentrum med kyrka och sockenstuga från tidigt 1800-tal. Medeltida kyrkplats och flera hällkistor från slutet av stenåldern och övergångstiden mot bronsåldern samt flera gravfält från järnålder utmed åssträckning väster om Skatelövsfjorden med stensättningar, högar, rösen. Grimslöv Sjöby Skatelövsfjorden Torp Åsnen
Salen Huseby Avgränsningen Avgränsningen av riksintresset visar gränsen för det område inom vilket uttrycken för det allmänna intresset finns. Bedömningen av påtaglig skada på riksintresset inskränker sig dock inte till området inom gränsen. Skatelövs k:a Nygård Frågeställningar: Ett eller två riksintressen? Avgränsningen: Stämmer den med värdena? Vilken typ av förändringar tål riksintresset? Grimslöv Sjöby Skatelövsfjorden Torp Åsnen
Smålands folkland folkland Smålands Centralbygd Landskapsparti präglat av allt sedan förhistorisk tid successivt utvecklat jordbruk, som till följd av ekonomiska och kommunikationsmässiga fördelar under lång tid dominerat intilliggande trakter, vilket bl a framgår av att gemensamma centralfunktioner (tingsplatser, huvudkyrkor, handelsplatser mm) varit lokaliserade till den relativt begränsade centralbygden. Denna är vanligen antingen Dalgångseller Slättbygd.
Thiudby Hov Tegnaby Huseby Rinkaby Ingelstad Namnet från vikingatid eller tidig medeltid. Förknippat med centraliserad kunglig makt. Huseby centrum i ett kungligt uppbördsområde
Huseby bruk: Kronobergs första järnbruk Etablerades i en bondby på 1620-talet. Var huvudgård i Carl Carlsson Gyllenhielms friherreskap Nya Bergqvara. Bruket tillverkade bland annat kanoner och sättugnar med myrmalm som råvara. Bröderna Hamilton uppförde den nuvarande herrgårdsbyggnaden i början av 1800-talet liksom flera andra byggnader som präglar miljön idag. Industriverksamheten pågick till 1950-talet. Bruket har alltid drivit ett relativt omfattande jordbruk.
Järnbruk i Småland Huseby Länsstyrelsen i Kronoberg Stefan Höglin, 2014
Huseby har en tydlig bruksstruktur med en väl synlig uppdelning mellan olika funktioner. Huseby bruk Den sociala strukturen är väl avläsbar i miljön. Bebyggelsens struktur och dimension är i huvudsak skapad under tidigt 1800-tal. Bruket hade en omfattande agrar produktion. Till egendommarna var under perioder flera grannbyar lagda Husbymaden har troligen brukats i tusentals år som slåttermark.
Fornlämningsmiljön Huseby Fornlämningarna berättar om forna föreställningsvärldar, sociala och ekonomiska strukturer landskapsutnyttjandet och landskapsförändringar lång kontinuitet årtusenden av investeringar i marken Skatelövs k:a Nygård Skatelövsfjorden Grimslöv Sjöby Torp Åsnen
Fornlämningsmiljön Gravfält Huseby Fornlämningarna berättar om forna föreställningsvärldar, sociala och ekonomiska strukturer landskapsutnyttjandet och landskapsförändringar lång kontinuitet årtusenden av investeringar i marken Skatelövs k:a Nygård Gravfält Skatelövsfjorden Grimslöv Sjöby Gravfält Gravfält Torp Åsnen
Skatelövs k:a Nygård Skatelövsfjorden Fornlämningsmiljön Fornlämningarna berättar om forna föreställningsvärldar, sociala och ekonomiska strukturer landskapsutnyttjandet och landskapsförändringar lång kontinuitet årtusenden av investeringar i marken Sjöby Torp Åsnen
Skatelövs k:a Resta stenar Runsten Nygård Gravfält Hög Gravfält Gravfält Rest sten Skatelövsfjorden Fornlämningsmiljön Fornlämningarna berättar om forna föreställningsvärldar, sociala och ekonomiska strukturer landskapsutnyttjandet och landskapsförändringar lång kontinuitet årtusenden av investeringar i marken Sjöby Gravfält Gravfält Torp Åsnen Uttryck Högar Järnåldersgravfält Runsten
Sockencentrum Skatelöv Ortnamnet är förhistoriskt och stavades 1322 Skatalef. Efterleden ska tydas lev och har ursprungligen avsett ett arv. Skatelöv hade tidigare en medeltida stenkyrka, belägen vid Åsnens strand. Kyrkan revs i mitten av 1800-talet och ersattes på 1820-talet av en salskyrka ca 300 meter NV om den gamla. Till sockencentrum hör också sockenstugan/skolan från 1800-talet, samt prästgården vars huvudbyggnad Byn Skatelöv bestod av 5 hemman.
Skatelövs sockencentrum Den medeltida kyrkan revs i början av 1800- talet. Kyrkplatsen vittnar om lång centralitet. Prästgården uppfördes på 1940- talet efter att den gamla brunnit ner. Kyrkan och skolan representerar 1800- talets sociala förändringar och befolkningsökning.
Bebyggelsemiljön Sjöby, Torp, Nygård Byarna längs med Åsnen var medelstora före 1800-talet. Torp resp. Sjöby bestod av 5 hemman vardera. Nygård var en ensamgård. I Torp (liksom i Husby) låg gårdarna samlade invid ett vattendrag. I övrigt var bebyggelsen spridd. Under 1800-talet förstärktes den glesa bebyggelsestrukturen. Många mindre gårdar slogs samman till förmån för en godsbildning. Flera mindre herrgårdsanläggningar uppstod under 1800-talet
Bebyggelsemiljön Sjöby, Torp, Nygård Byarna längs med Åsnen var medelstora före 1800-talet. Torp resp. Sjöby bestod av 5 hemman vardera. Nygård var en ensamgård. I Torp (liksom i Husby) låg gårdarna samlade invid ett vattendrag. I övrigt var bebyggelsen spridd. Under 1800-talet förstärktes den glesa bebyggelsestrukturen. Många mindre gårdar slogs samman till förmån för ett par godsbildningar. Flera mindre herrgårdsanläggningar uppstod under 1800-talet.
Bebyggelsemiljön Enstaka äldre gårdsenheter finns kvar från tiden före godsbildningen. Under 1800-talet skapades storjordbruk med herrgårdsliknande anläggningar. Här låg tidigare 5 gårdar Fornlämningarna är knutna till smala åsar. Bortodlingsgraden är troligen stor. Odlingslandskapet präglas av storjordbrukens rationalitet som det växte fram under 1800- och 1900-talet.
Slutsatser Kulturmiljön i Huseby och Skatelöv har flera riksintressanta ansikten. Centralbygdens uttryck återfinns i fornlämningsmiljöerna, 1800-talets agrara bebyggelse och omgestaltning av odlingslandskapet, Skatelövs sockencentrum samt odlingslandskapets öppenhet och landskapselement. Huseby bruk är en väl sammanhållen kulturmiljö vars industriella, agrara och sociala berättelser är lätta att identifiera. Platsen är ett av länets främsta besöksmål och har stora förutsättningar att utvecklas som attraktion. Sambandet mellan centralbygdens aspekter och bruksmiljöns uttryck är inte tydliga men finns där. Förutom det kulturhistoriska skeendet i sig, är det brukets agrara perspektiv som knyter samman de olika aspekterna. Värdetexten stämmer väl överens med områdets karaktär men bör skrivas samman så att texten reflekterar en helhet. Därmed finns det inga skäl att förändra riksintressets gräns som väl motsvarar det område inom vilka de kulturhistoriska uttrycken återfinns.
Riktlinjer Bevara och vårda riksintressets uttryck i form av bruksmiljön, gårdsbebyggelse, fornlämningar och landskapselement. Fortsatt hävd av odlingslandskapets öppna arealer. Vid ny bebyggelsetablering bör hänsyn tas till byarnas bebyggelsestruktur och byggnadsskala. Huseby som besöksmål bör kunna utvecklas ännu mer. Det är dock avgörande att detta sker utan att sambanden mellan brukets olika kulturhistoriska aspekter störs. Eventuell ny bebyggelse och/eller anläggningar bör därför anpassas i utseende, dimension och lokalisering till den befintliga miljön.
Tack!
Frågor?