Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Beskrivning och syfte Söderhamns kommun arbetar för att alla barn och ungdomar oavsett ursprung, så snabbt som möjligt, ska integreras i den ordinarie verksamheten. Planen revideras inför varje nytt läsår samt vid förändringar i förordningar eller dylikt som påverkar rutinen. Rutinen Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för att alla barn och ungdomar får lika möjligheter till utbildning, oavsett bakgrund. Alla förskolor och skolor i Söderhamns kommun verkar för en inkluderad förskola och skola med en kulturell mångfald som välkomnar alla barn och elever. Modersmålslärarnas kompetens tas tillvara och utvecklas för att använda dessa kunskaper i skolans arbete med interkulturella frågor. Alla medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen har kunskap om nyanlända elevers utbildning. Nyanlända elevers kunskap kartläggs i syfte att ta hänsyn till elevens tidigare skolkunskaper och möjliggöra för eleven att få arbeta med individanpassat material. Elever med annan språkbakgrund får möjligheter till extra stöd för att klara skolarbetet. Skolan verkar dessutom för att ungdomar får en ingång in i arbetslivet. Särskilt viktigt är detta för ungdomar med utländsk bakgrund, som ofta saknar kontaktnät i närsamhället. Varje grundskola ska utarbeta en handlingsplan för nyanlända elevers skolgång som ska utgöra ett stöd och vara väl känd för skolans medarbetare. I planen ska det tydligt framgå: hur skolan gör då en avisering kommit om att ett nyanlänt barn eller ungdom ska börja på skolan de olika stegen med mottagandesamtal, organisation och kartläggning för ett bra mottagande för eleven vem som ansvarar för vad utifrån de olika professionerna inom skolan

2(8) Innehåll Beskrivning och syfte... 1 Rutinen... 1 Nyanlända barn och ungdomar samt mottagningssamtal... 3 Nyanlända barn och ungdomar... 3 Mottagningssamtal i grundskola... 3 Skolstart... 4 Rutiner för hantering av barn och elever som flyttat inom kommunen, länet eller landet... 4 Inom landet... 4 Inom kommunen... 5 Kartläggning... 5 Betyg, bedömning, nationella prov... 5 Betyg i grundskola... 5 Omdöme... 6 Nationella prov... 6 Validering av ämneskunskaper... 6 Åtgärdsprogram... 6 Studiehandleding och modersmål... 7 Studiehandledning i grundskola... 7 Modersmålsstöd i förskola... 7 Modersmål i förskoleklass... 7 Modersmål i grundskola... 7 Relaterade styrdokument... 8

3(8) Nyanlända barn och ungdomar samt mottagningssamtal Nyanlända barn och ungdomar När barnet/ungdomen kommer till Söderhamn får kommunens samordnare för nyanlända elever vetskap om dem genom: Avisering från migrationsverket, åldrarna 3-18 år Aviseringar från integrationsenheten Avisering från god man Skolpliktsbevakning Egen kontakt med skolan Samordnaren meddelar berörd skoladministratör att ett barn eller en ungdom har kommit till kommunen och bor inom skolans upptagningsområde samt skickas en kopia på aviseringen till skoladministratören. Respektive skola ansvarar för att barnet/ungdomen får börja i skolan. Skoladministratören meddelar, den av rektor utsedda medarbetare som ansvarar för mottagningssamtal, att ett barn eller en ungdom ska börja på skolan. Den ansvariga för mottagningssamtalet skickar en kallelse med kortfattad information på svenska till vårdnadshavare om tid och plats för mottagningssamtal. Samtidigt bokas en telefontolk till samtalet. Tillsammans med kallelsen till grundskolan skickas en av Skolverkets skrifter om förskola och förskoleklass eller grundskola och fritidsverksamheten med, om de finns på det barnet/ungdomens modersmål. Vårdnadshavare till barn i åldern 1-5 år ansvarar själv för att ansöka om avgiftsfri förskola 3-5 år eller förskoleplats 1-5 år. Mottagningssamtal i grundskola Mottagningssamtalet syftar till att ge skolan ett bra underlag för att planera och förbereda för en god skolgång för eleven. Samtalet sker med telefontolk på elevens modersmål. Under mottagningssamtalet i grundskolan är ansvarig pedagog för samtalet, den blivande klassläraren eller läraren i förberedelsegrupp med. Under samtalet frågas det om elevens intressen och förmågor, tidigare betyg, vaccinations intyg och andra intyg från hemlandet. Eleven och vårdnadshavare ges möjlighet att fritt ställa frågor och diskutera förväntningar och funderingar om skolgången. Under mottagningssamtalet i grundskolan sker följande Information om skolsystemet - förskoleklass, 9-årig grundskola och gymnasieskola med olika program samt kursplaner och betygssystem. Information om rätten till att välja grundskola inom kommunen utifrån att det finns plats.

4(8) Eleven får svara på några frågor om modersmål, skolbakgrund, simkunnighet, allergi, hälsoundersökningar och tillåtande av fotografering. Eleven fyller i en blankett om inflyttning till kommunen. Elev fyller i blanketten Kontaktuppgift för krissituation. Eleven erbjuds att söka modersmålsundervisning. Vid behov fylls blankett om specialkost i. Eleven och vårdnadshavare informeras om hur elevens skoldagar kommer att se ut de första veckorna. De får också praktisk information om skoltider, schema, information om lovdagar, sjukfrånvaroanmälan, skolmat, läromedel, studiehandledning och skolans övriga rutiner. Elever mellan 7-19 år får ett personligt busskort och informeras om de regler som gäller för korten. Skolstart Skolstartens upplägg varierar beroende på grundskola. Respektive skola arbetar utifrån den egna handlingsplanen för nyanlända elevers skolgång. Gemensamt för alla skolor är att skolstart för nyanlända elever i grundskolan sker på första vardagen i veckan varannan vecka och att samtalsstrukturen är den samma. Rutiner för hantering av barn och elever som flyttat inom kommunen, länet eller landet Inom landet Då asylsökande barn och elever flyttar inom landet kommer ingen avisering från Migrationsverket. Detsamma gäller för nyanlända som har uppehållstillstånd. I dessa fall är det extra viktigt att information som behövs inhämtas vid första mötet. När en familj kommer till skolan och talar om att de är inflyttade så ska följande uppgifter tas: Kopia på LMA kortet som är en ID-handling som talar om att personen är asylsökande. Ta gärna även en kopia på vårdnadshavares LMA kort. Har personen uppehållstillstånd tas deras namn och personnummer. Den nya bostadsadressen och den gamla adressen. Namn på skola och kommun som eleven tidigare kommer ifrån samt namn på den lärare eleven har haft på den tidigare skolan. Telefonnummer som familjen kan nås på. Familjens modersmål. Blanketten Flytt till kommunen ska fyllas i (gäller förskola och grundskola). All information skickas till samordnare per post. Kopior behålls på den skola som mottagit informationen. Samordnaren kontrollerar med avlämnande skola och eventuellt med Migrationsverket så att allt är OK för skolstart.

5(8) Ingen elev påbörjar sin skolgång förrän det är helt klart att de är inflyttade. När det är bekräftat kallas barn och elever till mottagningssamtal. Inom kommunen Elevens vårdnadshavare har skyldighet att själva meddela i så god tid som möjligt att de ska flytta. Så fort medarbetare i förskola och skola får vetskap om en familjs flytt ska de se till att de blanketter som behövs fylls i. Grundskola Elever som önskar att byta grundskola i och med flytt fyller i blanketten Flytt inom kommunen. Önskar eleven gå kvar på sin nuvarande skola tas beslut om detta utifrån fall till fall. All information om elever som flyttar inom kommunen skickas till samordnaren. Samordnaren meddelar skoladministratör på den skola som hör till elevens nya boendeområde att han/hon har flyttat samt vilket skolval eleven gjort. Förskola Om vårdnadshavare önskar byta förskola, gör de en ansökan om förskoleplats till den nya förskolan via e-tjänst eller blankett. I dessa fall är det viktigt att informera vårdnadshavare att det kan innebära väntetid. Kartläggning Oberoende på vilken grundskola den nyanlända eleven går på, så ska en kartläggning göras av elevens tidigare grundkunskaper, så att undervisningen kan anpassas på ett ändamålsenligt sätt. En första kartläggning görs vid mottagningssamtalet och syftar till att ta reda på så mycket som möjligt om elevens kunskaper och skolbakgrund. Utifrån denna information så kartläggs eleven vidare i flera ämnen. I Söderhamns kommun används ett kartläggningsmaterial som utformats kommunalt. Kartläggningen bör ske inom 2 månader efter att eleven har börjat skolan. Betyg, bedömning, nationella prov Betyg i grundskola Samtliga elever som är inskrivna i skolan ska ges betyg i de ämnen eleven undervisas i. I de fall eleven har betyg och andra intyg från sitt hemland tas dessa i beaktande då elevens fortsatta skolgång planeras. Streck används i de fall betyg inte kan sättas på grund av att underlag saknas för bedömning på grund av en elevs frånvaro. En nyanländ elev som kommer till skolan sent under terminen, men som sedan deltar i undervisningen, kan inte anses som frånvarande från skolan. Om eleven har haft undervisning i ett ämne, men underlag saknas som visar elevens kunskaper i ämnet ska betyget F sättas. Det är viktigt att läraren

6(8) informerar eleven och elevens vårdnadshavare att elevens kunskaper inte kan bedömmas på grund av att det saknas underlag för bedömning och att eleven har varit en kort tid i skolan. Om det finns underlag för bedömning, om än ett mycket begränsat, ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. Om underlaget motsvarar godkända kunskaper i de delar av kunskapskraven som underlaget omfattar ska läraren sätta minst E i betyg, i annat fall ska läraren sätta F i betyg. Detta gäller endast vid terminsbetygen. Om eleven får F i ett ämne i terminsbetyg är det viktigt att informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling i de delar som eleven har hunnit med, även om detta inte räckte till ett godkänt betyg. När betyg sätts på vårterminen i årskurs 6 och 9, ska elevens kunskaper däremot bedömas mot samtliga delar av kunskapskraven för ämnet, för den aktuella årskursen. Om eleven kommer så sent på terminen att eleven inte har fått undervisning den innevarande terminen i ett ämne eller i flera ämnen, ska betyg inte sättas. Omdöme Alla elever i skolan ges skriftliga omdömen där det tydligt anges vad eleven behöver utveckla för att gå vidare i sitt lärande. Om eleven vistats kort tid i Sverige ska det tydligt anges i de skriftliga omdömena och eventuella åtgärdsprogram. Nationella prov Samtliga elever som är inskrivna i grundskolan deltar i de nationella prov som genomförs under läsåret. Eleven ges den anpassning som instruktionerna till nationella proven medger. Om eleven vistats kort tid i Sverige och bedöms inte ha kommit så långt i sin språkutveckling kan rektor fatta beslut om att eleven inte behöver göra de nationella proven. Validering av ämneskunskaper Prövning av ämneskunskap erbjuds. Rektor kontaktas av mentor. Studie- och yrkesvägledare är behjälplig. Åtgärdsprogram Om rektor i grundskolan beslutar att eleven ska placeras i förberedelsegrupp eller om rektor i grundskolan beslutar att eleven ska ha anpassad studiegång, ska beslut fattas och åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet ska syfta till att eleven, utifrån sina förutsättningar, så snart som möjligt, fullt ut ska kunna gå i ordinarie klass. Målsättningen är att detta bör ske efter högst ett år. Inom den tiden ska resultaten följas upp och utvärderas. Om eleven har behov av att gå kvar i förberedelseklassen ytterligare tid görs en bedömning och ett nytt beslut fattas om ett nytt åtgärdsprogram behöver utarbetas.

7(8) Studiehandleding och modersmål Studiehandledning i grundskola Enligt skolförordning 2010:800, skollagen, 5 kap 4 ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. I Söderhamns kommun strävar kommunen för att ge studiehandledning i den omfattning som elevens bedöms ha behov av för vidare utveckling. Studiehandledning bedrivs på olika sätt beroende på hur länge eleven gått i skolan i sitt hemland. Studiehandledning för en elev är ständigt behovsprövande. Modersmålsstöd i förskola Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarvvärlden, traditioner och historia, språk och kunskaper-från en generation till nästa. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör det nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell bakgrund. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010). Modersmål i förskoleklass Enligt svensk författningssamling 2010:800, skolagen, 8 kap, 10 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I Söderhamns kommun erbjuds modersmålsundervisning för barn i förskoleklass, förutsatt att det finns minst fem sökande elever och att det finns modersmålslärare i språket utifrån de riktlinjer som gäller för grundskolan. Modersmål i grundskola Enligt skolförordningen 2010:800, skollagen, 10 kap, 7 ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråken är enligt 7 språklagen (2009:600) finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

8(8) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458). Relaterade styrdokument Skollagen (2010:800) Skolförordning (2011:185) Gymnasieförordning (2010:2039) Språklag (2009:600)