Miljöredovisning 2008

Miljöredovisning 2008 Östersunds kommun

INLEDNING...3 Beskrivning av kommunens miljöarbete...4 Östersunds kommun - vår verksamhet...4 Så här arbetar vi med miljöfrågor...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...9 Luft och klimat...9 Hushålls- och industriavfall...12 Energianvändning...13 Miljön i Östersund...15 Nämndernas måluppfyllelse...20 REDOVISNING AV MILJÖTILLSTÅNDET I KOMMUNEN MOT BAKGRUND AV DE NATIONELLA MILJÖMÅLEN...26 Begränsad klimatpåverkan...26 Frisk luft...28 Skyddande ozonskikt...30 Grundvatten av god kvalitet...30 Levande sjöar och vattendrag...32 Myllrande våtmarker...33 Bara naturlig försurning...34 Ingen övergödning...35 Levande skogar...36 Ett rikt odlingslandskap...37 God bebyggd miljö...38 Giftfri miljö...41 Säker strålmiljö...42 Ett rikt växt- och djurliv...44 Maten vi äter...44 Information...45 Miljön i siffror...48 ACKREDITERAD MILJÖKONTROLLANT Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), nr 1002 Box 857 50115 Borås Tel. 010-516 16 50 S-000270 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2

Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Inledning - ett ekologiskt hållbart Östersund Miljöredovisningen består av två delar och innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av miljötillståndet i Östersunds kommun. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom införandet av miljöledningssystem och samordning med Agenda 21-arbetet. Miljöledningssystem Östersunds kommun har infört miljöledningssystem och under 2007 miljöcertifierades hela verksamheten enligt den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under 2008 har uppföljande revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund fick behålla sitt certifikat. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budget 2008 beslutat om fyra inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen. Dessa är: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 3

Beskrivning av kommunens miljöarbete + Biogastankstationen vid Göviken, som kan leverera biogas till 350 fordon, blev den första i Sverige som certifierades av Svenska Gasföreningen. + Försäljningen av miljöbilar har ökat och antalet miljöbilar som parkerar gratis har ökat varje år från 90 st år 2003 till 753 st år december 2008. + Energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden har minskat. + Utsläpp från kommunens tjänsteresor med bil har minskat. Alla kommunala etanolbilar tankades med etanol. Tåg och bussresandet ökade. + Den första vandrande skolbussen, som går tur och retur Odenslundsskolan, startade. + Världsmästerskapet i skidskytte 2008 i Östersund blev miljödiplomerat av Håll Sverige Rent. + Stadsbussarnas första etanolbussar togs i trafik. + Den insamlade mängden hushållsavfall minskade liksom mängden hushållsavfall till deponi. Målet, att högst 2000 ton ska deponeras är i sikte. + Skolrestaurangerna serverade 18 % ekologiskt under 2008. - Utsläpp från tjänsteresor med flyg har ökat Östersund Östersunds kommun har drygt 58 800 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är ca 2 500 km2 till ytan, och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversitetet. Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering samt social omsorg och utbildning. Kommunen ansvarar också för samhällsplanering och myndighetsutövning. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lokala föreskrifter, lagen om offentlig upphandling och livsmedelslagstiftningen. Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat ansvara för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. De kommunala verksamheterna presenteras nedan. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna förvaltningar med anställd personal. Kommunen har cirka 4 600 fast anställda (årsanställda). Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning. 4

Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar och för samverkan mellan skola och arbetsliv. Vård och Omsorg ansvarar för kommunens vård och omsorg till äldre och funktionshindrade, och för de insatser som görs med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den kommunala hälso- och sjukvården ryms också inom nämndens ansvarområde. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer. Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och den kommunala lantmäterimyndigheten. Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men också externa utförare ex Storsjöteatern. Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten, avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. Intern service ansvarar för service till förvaltningar som upphandling, städ, verkstad, kommunservice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. Så här arbetar vi med miljöfrågor Agenda 21 Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Visionerna sträcker sig långt fram i tiden. Arbete med att revidera visionerna för att ta sikte på de närmaste 40 åren har pågått under 2008. Ett förslag till ny vision har tagits fram som kommer att behandlas av den politiska nivån. Investeringsprogram för miljön I Östersunds kommun har ett långsiktigt och gediget miljöarbete pågått under många år, vilket har varit en förutsättning för att kunna utveckla samlade och genomtänkta investeringsprogram. Östersund har fått bidrag från klimatinvesteringsprogrammet KLIMP flera gånger till åtgärder för att minska klimatpåverkan. Flera projekt handlar om omställning till förnybar energi. Några exempel är: Grön Trafik - mobilitetskontor, Biogasanläggning och tankanläggning för fordonsbränsle, Miljöbilar i kommunförvaltningen och Elproduktion av biogas, Energieffektivisering, folkbildning och information samt fjärrvärmeamslutning. I Klimp 2008-2010 ingår projekten: - Biobränslebaserad torkanläggning Ålsta sågverk AB, Solvärme och pellets i kommunförvaltningen samt Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande. Samarbetsavtal Kommunen har under tiden 2004-2007 samarbetat med Vägverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. Samarbetet fick ett gott betyg vid den utvärdering som gjordes 2007 och en överenskommelse undertecknades om fortsättning år 2008 2011. I samarbetsavtalet ingår bland annat en del av arbetet med Grön Trafik, samarbete med Sundsvall och Trondheim och olika projekt som till exempel Jämställt transportsystem. Miljötillsyn Tillsyn och kontroll utförs av miljö och hälsa på Samhällsbyggnad. Den grundläggande delen i verksamheten är handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter och egenkontroll. Från 2008 utgår tillsynen från miljöaspekterna i kommunens miljöledningssystem, Tillsynsobjekten och tillsynsintervallet finns beskrivna i en tillsynsplan. Intervallerna beslutas av miljö- och samhällsnämnden. Information och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten. Dessutom hanteras klagomål från allmänheten och yttrande till andra myndigheter. Miljöövervakning i form av mätningar av vatten- och luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av miljö och hälsa. Miljöledningssystem Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att organisationen har ett miljöledningssystem innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete och 5

Hur ska vi förbättra oss? Ledningens genomgång Hur går arbetet? Uppföljning Avvikelser Miljöutredning/ miljöaspekter Hur ser vi på miljön? Miljöpolicy Ständig förbättring Införande & drift Rutiner/dokumentation Vad ska förbättras? Inriktningsmål Effektmål & handlingsplaner genom att arbeta enligt den internationella standarden ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Arbetet med att få en certifiering slutfördes under våren 2007 och Östersunds kommun blev certifierad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad. Under 2008 har uppföljande revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund fick behålla sitt certifikat. Organisation En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna, förvaltningschefer/personal- och informationschef) står för ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett miljöforum där centrala och lokala processansvariga träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet. För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma rutiner tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål och information exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner mm. Kommunen har utbildat ett internrevisorer som regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl infört miljöledningssystemet är och fungerar. Miljöledningssystemet genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor. EMAS EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme och är EU:s miljöstyrnings- miljörevisionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt bilden ovan. Miljöpolicy för Östersunds kommun Kommunens verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan. Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att med god marginal klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunen skall inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga förorening. Kommunen skall i rollen som Agenda-21 ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljömål och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder. Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete. Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen (ny 2008). 6

Miljöredovisning En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som underlag till det fortsatta miljöarbetet. Enligt EMAS krav ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av en oberoende revisor. Miljöutredning En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Det är viktig kunskap för att kunna säkerställa att vi arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden: upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och olycka samt tillsyn. Miljöaspekter För respektive miljömål har sedan de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ingen betydande miljöaspekt eller betydande miljöaspekt och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och miljöområden som är betydelsefulla samt ange där kommunen är beredd att genomföra åtgärder. Miljöpolicy för Östersunds kommun Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt en miljöpolicy som anger den inriktning som kommunens miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov. Under 2008 har ett tillägg gjorts. Mål och uppföljning Kommunfullmäktige har i budget 2008 beslutat om fyra inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen. Se sida 3 Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts. För uppföljning av målen se följande sidor. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas, genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. Ständig förbättring Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen (förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, avvikelser som inträffat under året mm. Nästa EMAS-miljöredovisning Nästa EMAS-miljöredovisning avser 2009 och kommer ut under våren 2010. Miljömål 2009 För 2009 gäller följande miljömål; Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minska. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 3000 ton hushållsavfall per år får deponeras. Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Kontakt För ytterligare information hänvisar vi till: Ulla Nordin, 063-14 38 87 Christina Breding, 063-14 46 52 Iren Karlsson-Berglund, 063-14 32 72 Mer information går också att hitta på kommunens hemsida: www.ostersund.se/miljoarbete 7

8

Kommunens miljömål och resultat Kommunens miljömål styr mot fler av de nationella miljömälen 1. Luft och klimat Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. Resultat De beräknade utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2007* minskade med 16,3 %. Mellan 2006 och 2007 minskade utsläppen med ca 1 790 ton vilket innebär att de var närmast oförändrade (minskning med ca 1 %). Resultatet av mätningarna av luftföroreningar visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade gator. Utsläpp av växthusgaser Under 2008 presenterades en rad nya forskningsrön som tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt. I september inleddes en global finanskris som riskerar att leda till en långvarig och djup ekonomisk kris. Mot denna bakgrund har intensiva förhandlingar pågått för att världens ledare slutligen ska kunna enas om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn 2009. (Källa: Naturvårdsverket) År 2008 blev det tionde varmaste året sedan 1850 i världen. För Sveriges del rapporterar SMHI (statens meteorologiska och hydrologiska institut) att 2008 kan bli det fjärde varmaste året sedan 1990. Hela landets medeltemperatur för år 2008 är enligt preliminära beräkningar cirka 1,5 grader Celsius över normal årsmedeltemperatur (medelvärde 1961-1990). Enligt rapporten Norrland, klimat förändrar och förändras, 2008-11-28 (framtagen av Sweco på uppdrag av länsstyrelserna i Norrland) räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Enligt rapporten får vi ökad sommarnederbörd med 4%, en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 % och avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehov övrigt är viktiga. Länsstyrelsen startade under 2008 ett projekt inom området klimatanpassning för att öka beredskapen inför ett förändrat klimat. Projektet är en fördjupning av Länsstyrelsens ordinarie arbete med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Utsläpp av koldioxid De beräknade fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun (som geografisk enhet) minskade mellan 2006 och 2007 med ca 1 790 ton vilket innebär att de var närmast oförändrade (minskning med ca 1 %). Mellan 1998 och 2007 minskade utsläppen med 16,3 %. Transporter stod under 2007 för huvuddelen av de totala koldioxidutsläppen med 69,6 %, medan uppvärmning och el stod för 30,4 %. 300 000 250 000 Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 1998-2007 Uppvärmning & el Transporter ton 200 000 150 000 84 151 68 830 69 998 58 469 61 404 88 018 75 380 54 046 68 046 63 531 100 000 50 000 0 165 728 159 741 152 179 149 614 155 492 158 713 154 960 142 000 142 914 145 639 1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** * exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol * uppgifterna för 2008 finns tillgängliga först senare under 2009 9

100000 90000 Fossila Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds i kommun kommun som som geografisk geografisk enhet enhet 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Bensin E85/E75 Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg ** Kol Torv Gasol*** Koldioxidutsläpp från från kommunal kommunal verksamhet verksamhet 1998-2007 1998-2007 4500 4000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensi n Tjänsteresor - flyg Tjänsteresor - tåg Tjänsteresor - Tjänsteresor - Färdtjänst buss hyrbil Skolskjutsar Busstrafik (Swebus/Sta dsbussarna) Kommunförvaltningens koldioxidutsläpp De beräknade koldioxidutsläppen från eldningsolja och el har minskat sedan 1999. Koldioxidutsläppen från fjärrvärme inom den kommunala verksamheten har ökat något jämfört med föregående år. Fler fastigheter ansluts. Resande i tjänsten 2008 var 162 (av totalt 446) kommunala fordon och motorredskap klassade som miljöfordon. Fler biogasbilar har köpts in sedan föregående år, medan antalet etanolbilar har minskat. Biogasfordon släpper inte ut någon fossil koldioxid. Detta ledde till att utsläppen från den kommunala verksamhetens resande har blivit lägre än vad som annars varit fallet. Bilarna kan tankas även med bensin men alla etanolbilar har tankats med etanol och endast vid två tillfällen har annat än biogas tankats. 36 % av kommunförvaltningens fordon och motorredskap drevs med förnyelsebara bränslen år 2008, vilket inte når upp till Agenda 21-målet som var 75 %. Andelen miljöfordon (158) av totala antalet fordon registrerade som personbilar och lätta lastbilar (318) var 2008 50 %. Det totala antalet bilar i den kommunala verksamheten samt inom Jämtkraft och Östersundsbostäder är 474. Av dessa är 165 miljöbilar varav Jämtkraft har 7 st. 10

Kommunala bilar Biogasbilar 71 st 22% Elhybridbilar 4 st 1% Elbilar 1 st 0% Luftföroreningar Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer 1 för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar) benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Etanolbilar 82 st 26% Övriga bilar 160 st 51% Körsträckan vid resande med egen bil och därmed koldioxidutsläppen har minskat vilket är enligt resepolicyns intentioner. Tjänsteresorna med buss och tåg har blivit fler vilket är positivt. Däremot har resandet med flyg ökat. Under 2007 invigdes biogastankstationen vid Göviken. Den certifierades av Svenska Gasföreningen under 2008. Biogasfordon släpper inte ut någon fossil koldioxid och detta har inneburit lägre utsläpp från den kommunala verksamheten än vad som annars varit fallet. Luftmätningar Östersund deltar sedan flera år i Urbanmätnätet där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt kvävedioxid. Alla vinterhalvårsmedelvärdena underskrider miljökvalitetsnormen. Den övre utvärderingströskeln i miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids, vilket innebär att kommunen måste fortsätta att göra mätningar. Av besparingsskäl har det inte gjorts några mätningar av marknära ozon sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Diagrammet visar resultat av mätningar av bensen i centrala Östersund Uppmätta vinter - halvårsvärden omräknade till årsmedelvärde mikrogram/m 3 6 5 4 3 2 1 Miljökvalitetsnorm 0 93/94 2000/1 01/02 02/03 03/04 år 04/05 05/06 06/07 07/08 Källa: Mätningar gjorda av Östersunds kommun, samhällsbyggnad 1 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 11

2. Hushålls- och industriavfall Mål Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 2 000 ton hushållsavfall per år får deponeras. Resultat Den totala mängden insamlat hushållsavfall har minskat jämfört med föregående år. Mängden deponerat hushållsavfall 2008 var 2094 ton. Målet, att högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på tipp) nåddes nästan. Den ökade källsorteringen och förändrade behandlingen av avfallet i Sverige har minskat deponeringen medan materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning har ökat. Från hushållsavfallet återvanns 2007 omkring 1,7 miljoner ton material. Det är en mer än en fördubbling jämfört med år 1996 (källa: Naturvårdsverket). På kommunal nivå är det svårt att följa utvecklingen av materialåtervinningen från förpackningar och tidningar eftersom ändring av statistiken gjordes 2007. En nyhet för året är att från och med den 1 november 2008 kan alla förpackningar av mjukplast samlas in för återvinning Tidigare samlades alla förpackningar av mjukplast in som brännbart material. FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen) beräknar att återvinningen av mjukplast minskar utsläppen av klimatpåverkande CO2* med 100 000 ton per år i Sverige. Mängden deponerat hushållsavfall i Östersund under 2008 var 2094 ton och den totala mängden insamlat hus-hållsavfall var 18 394 ton vilket var mindre än föregående år (2007 =19 292 ton och 2006= 19 621 ton). Mängden deponerat bygg- och industriavfall var 3018 ton. Målet, att högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på tipp) har nästan nåtts. Farligt avfall Mängden farligt avfall som samlas in från hushållen har ökat varje år och var år 2007** 1977 ton. Under 2007 ändrades reglerna för transport av farligt avfall från företag (det s k transportmonopolet). Det innebar fler aktörer och någon samlad statistik över insamlade mängder farligt avfall från företag går för närvarande inte att ta fram på kommunnivå. Avfallssortering En plockanalys gjordes även under 2008. Plockanalysen gjordes på det utsorterade brännbara hushållsavfallet. Resultatet blev att avfallet till största delen bestod av återvinningsbart avfall (producentansvarsmaterial) med 40,9 % (2007 var det 53,1 %) och brännbart avfall som utgjorde 36,8 % (2007, 30,2 %). Andelen bio/organiskt avfall var mindre; 13 % (2007, 10,7 %) medan andelen restavfall var 9,23 % (2007, 3, 6 %) elektriska och elektroniska produkter var 0.04 % (2007, 2,4 %) samt farligt avfall 0,02 % (2007, 0,01 %). Plockanalys insamlat hushållsavfall brännbar fraktion Bio/organiskt avfall 13% Farligt avfall Restavfall 0,02% 9,23% Brännbart avfall 36,80% Elektriska och elektroniska produkter 0,04% Återvinningsbart avfall 40,90% Insamlade mängder deponi 1996-2008 20000 Ton Mål Deponi 15000 10000 5000 0 Källa: Renhållning Östersund 1996 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 * koldoxid. ** uppgifter för 2008 finns tillgängliga först senare 2009 12 Om alla återvinningsbara förpackningar och tidningar skulle lämnas till en återvinningsstation skulle antalet långtradarlass till Sundsvall minska från 369 till 221 lass per år och förpackningsmaterialet skulle bli nya produkter i stället för att eldas upp. (källa renhållning Östersund) Tillsynsprojekt Under vintern 2008 genomförde Miljö och hälsa ett tillsynsprojekt inriktat på verksamhetsavfall. (rapport 2008-05-15). Syftet med projektet var att undersöka hur livsmedelsbutiker, byggfirmor och avfallsmot-

tagare hanterar sitt avfall och i de fall där brister uppmärksammas förelägga om åtgärder. Avsikten var även att minska mängden verksamhetsavfall som läggs på deponi och i och med det öka återanvändningen och återvinningen. Ca 40 butiker, 5 byggfirmor och 3 mottagare besöktes. Resultatet av projektet visade att de flesta sorterar sitt avfall i någon omfattning. De flesta butikerna arbetar med att förhindra att avfallet överhuvudtaget uppkommer. Även exempel på felaktig sortering konstaterades. 3. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Resultat Enligt SCB statistik har den totala energianvändningen minskat i Östersund mellan 1995-2006. Elanvändningen har minskat med 2,7 % från 1996-2007*. Det uppsatta Agenda 21-målet uppnåddes inte då detta innebar en minskning med 10,5 % under denna period. En ökning skedde också från föregående år med 3,1 %. Generellt använder vi energi för uppvärmning, industri och service samt transporter. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena men oljans andel av den totala energitillförseln har minskat. Industrin använder i stort sett lika mycket energi idag som år 1970, trots att produktionen har ökat mycket. Energianvändningen för byggnader har minskat trots att den sammanlagda uppvärmda lokalytan är större och befolkningen har ökat. Transportsektorns totala användning, (exklusive utrikes sjöfart) har ökat med cirka 87 % sedan år 1970 i Sverige. EU:s energikonsumtion ska år 2020 bestå av minst 20 procent förnyelsebar energi enligt EU kommissionen. Samtidigt ska utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent och energieffektiviteten i EU öka med 20 procent. Alla EU:s medlemsländer har fått krav på hur stor andel av ländernas energiförbrukning som ska komma från förnyelsebar energi. Sverige är landet som ska ha uppnått störst andel, med 49 % förnyelsebar energi till 2020. Ett exempel på åtgärder för att öka energieffektiviteten är beslutet att fasa ut glödlampor inom EU med start 2009. Elbesparingen beräknas bli 10 % av hushållselen eller 2 TWh. Länsstyrelsen startade under 2008 arbetet med att ta fram en regional klimat- och energistrategi. Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi och främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. 900000 800000 700000 600000 MWh 500000 400000 300000 200000 100000 0 1996 Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) 1997 1998 1999 2000 2001 Kommunförvaltningens energianvändning Flera energieffektiviseringsåtgärder har genomförts i kommunen med stöd av LIP och KLIMP, statliga investeringsprogram under åren 1998 2012 med syfte att förbättra den ekologiska hållbarheten och att minska klimatpåverkan. I Klimp 2008-2010 ingår bland annat projektet Solvärme och pellets i kommunförvaltningen. Kostnader för el och värme utgör ca 25 % av driftskostnaden för en byggnad. Teknisk förvaltning - Fastighet genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende kan få statistik över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips. Ett energiledningssystem håller på att tas fram och man arbetar med att ta fram kravdokument för nybyggnation avseende isolering, ventilation och el. Under 2008 har man arbetat med att ta fram energideklarationer och även startat arbetet med att åtgärda. TF har tagit fram en energisparbroschyr, Många bäckar små som distribueras till skolor och vissa andra verksamheter i kommunförvaltningen. TF fastighet har som målsättning att energianvändningen ska minska med 15 % till 2008 jämfört med 2006. Målsättningen är också att på sikt bli fossilbränslefri. Energibokslutet för 2007 gällande skolor, förskolor och äldreboenden visar på en minskning av energianvändning för uppvärmning med 9 % mellan 2002 Nätleveranser Östersunds kommun Mål i Agenda 21 2003 2004 2005 2006 2007 * uppgifter för 2008 finns tillgängliga först senare 2009 13

2004 och 2007. Fastighetsel minskade under samma period med 14 % och oljeanvändningen med 22 %, eluppvärmning med 8 % inkl värmepumpar. Målsättningen är att all oljeuppvärmning ska bort till utgången av 2009. Energirådgivning Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren medverkar i mässor och utställningar och samarbetar med Energikontoret i länet. Energikontoret har bland annat arrangerat utbildningsdagar för företag och åtta butiker i Östersund har genomgått en energimärkningskontroll. Även studieresor för att se på passivhus (i samarbete med kommunen) och solcells- samt vätgasinstallationer har arrangerats. Fjärrvärme Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Jämtkraft fortsätter att förtäta och bygga ut fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulatortank som ger ökad drift- och leveranssäkerhet av fjärrvärme och minskar behovet av olja. Ökningen av energitillför-seln de senaste åren beror till största delen på att det åtgår en hel del bränsle för att producera el i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Trots detta har totala mängden NOx (kväveoxider) minskat för att sedan stanna på samma nivå. Elproduktion När det gäller el har Jämtkraft en hög andel egen produktion och försäljning av förnybar energi som vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Den samlade elförsäljningen utgjordes 2007 till 82 % av förnybar energi, 15 % kärnkraft och 3 % fossila energikällor inklusive torv (källa www.jamtkraft.se). ENERGITILLFÖRSEL SAMT SVAVEL OCH NOx-UTSLÄPP FJÄRRVÄRME ÖSTERSUND OLJA KOL GWh.ton 1000 900 800 700 600 500 400 300 SVAVEL RÖKGASKOND. TORV TRÄD ELPANNOR VÄRMEPUMP SPILLV.,GAS DEPONIGAS 200 100 NOx Elproduktion KVV+ deponigasmotor NOX-UTSLÄPP 0-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99 2001 2003 2005 2007 Rev.13 SVAVELEMISSON /GE 14

4. Miljön i Östersund Mål Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Resultat Det är svårt att svara entydigt ja eller nej. Målet omfattar i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön och indikatorer och nyckeltal måste tas fram och utvecklas. För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning 2008. Där redovisas indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Hållbar utveckling omfattar den ekonomiska, ekologiska och den sociala dimensionen. För den sociala dimensionen hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning 2008. Där redovisas indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. I måluppföljningen har de miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan redovisats, se tabell sidan 17. Skydd av kommunala vattentäkter. Samtliga kommunala grundvattentäkter har skyddsområden. Översyn av skyddsföreskrifterna planeras. Milöjaspekten har stor betydelse för en godtagbar dricksvattenförsörjning. Användande av Storsjön som resurs är en väsentlig del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjningen. Storsjön är även betydelsefull som mottagare av avloppsvatten. Det pågår arbete för att åstadkomma ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen. Sjön är näringsfattig, har god bakteriologisk och kemisk kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer. Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. Utvärdering av aspekten behöver utvecklas * uppgifter för 2008 finns tillgängliga först senare 2009 15 främst vad avser energiförbrukning och markanvändning. Kommunen har goda möjligheter att påverka valet av uppvärmningsform i nybyggandet. Beslut i miljöoch samhällsnämnden har tagits om att nybebyggelse av bostadshus, som uppfyller energimyndighetens definition av passivhus, befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor och enskilda avlopp. Utbyggnaden av fjärrvärme under de senaste 25 åren har medverkat till att innehållet av svaveldioxid i stadens utomhusluft minskat från ca 250 mikrogram/kbm luft till ca 0,8 mikrogram, vilket har stor betydelse för hälsan och stadsmiljön. Samhällsbyggnad deltar i ett nätverk för att informera om och inspirera till hållbart byggande. 2008 har kommunen fått KLIMP-medel för ett projekt om folkbildning i samband med klimatsmart småhusbyggande. Radon i bostäder Under mätsäsongen 2007/08 genomfördes 205 mätningar. Åtgärder vidtas vid förhöjda halter för att minska riskerna för olägenhet. I kommunen finns en berggrund som medför höga halter inom många områden. Hantering av slam. Allt slam komposteras och används som anläggningsjord. I slammet från våra avlopp koncentreras ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker, till exempel kemikalier och läkemedelsrester. Användning och återvinning av miljöstörande ämnen. Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet sker i kontrollerade former, eftersom kemiska produkter kan ha stor påverkan på såväl hälsa som miljö. Under 2007* samlades 1 997 ton farligt avfall in från hushållen. Upphandling Kommunen upphandlar varor och tjänster för drygt 1 miljard kronor årligen, och en medvetenhet om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse. Upphandling sker utifrån den policy som gäller för kommunen, och där kvalitets- och miljökrav är särskilt uttalade. För kommunförvaltningen har troheten mot ramavtal varit hög. Detta medverkar med stor sannolikhet till minskad miljöbelastning. Miljö och hälsa har i ett tillsynsprojekt uppmärksammat att uppföljning inte görs av, om de varor och tjänster man köpt uppfyller ställda miljökrav och har pekat på att rutiner behöver upprättas. Utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet är betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter

är utbildning. Kommunen är också en stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Betydelsen för miljöutvecklingen är svår att mäta men information, utbildning och en generell höjning av kunskapsnivån i miljöfrågor påverkar. Utbildning av miljöombud, arrangemang av miljöfrukostar etc sköts via kommunens Agenda-samordnare. Kultur och fritidsnämnden beslutade under 2008 att kräva att källsortering och miljöanpassning ska ske vid idrottsarrangemang som kommunen ger stöd till. Skidskytte- VM 2008 blev miljödiplomerat av Håll Sverige Rent. 16

Betydande miljöaspekter i Östersunds kommun och miljöpåverkan/miljötillstånd Prioriterad miljöaspekt Skydd av kommunala grundvattentäkter Resultat Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde: 4 st/4 st Översyn av skyddsområden pågår. Viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade för att minska risken för att vattentäkterna påverkas. Radon i vatten Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter. Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt har åtgärdats. Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter och miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen. 16 av 22 uranhalter överskred WHO: s provisoriska riktvärde. Radonet avges till inomhusluften (t ex vid duschning eller diskning och kan på sikt orsaka lungcancer. Uran i vatten kan orsaka njurskador. Användande av Storsjön som resurs Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering Skyddsområde för ytvattentäkt; upprättande pågår. Badvattenprover resultat 2008: 34 prover varav 7 tjänliga med anmärkning. Badvattnets kvalité kan påverkas av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning leder till förnyad provtagning eller utredning av om det kan finnas föroreningskällor. Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön= status; näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtagning Dagvattenpåverkan; Tillsynsprojekt pågår Miljökvalitetsnormer*; klaras Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning i Östersunds kommun. Storsjön är även betydelsefull som mottagare för avlopps- och dagvatten. Nyckeltal ska utvecklas. Användning av naturgrus (delmål, miljömålsuppföljning nationellt) Uppgift saknas. Den fysiska planeringen är viktig när det gäller de fysiska villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, industriverksamhet, resurshushållning. En stor omställning pågår efter försvarsnedläggningarna. Radon i bostäder Hantering av slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk * sid 11 MKN Antal radonmätningar i bostäder under året/antal med värden över riktvärdet. Mätsäsongen 2007/08: 205/32. Åtgärdade bostäder; Uppgift saknas. Inga skolor förskolor med värden över riktvärdet har mätts upp (ca 30 byggnader med ventilation i drift). 3850 småhus och 4000 lägenheter har mätts av tot antal småhus som är ca 10500, 21000 lägenheter som behöver mätas. Radon från berggrunden eller byggmaterial kan ge höga radonhalter inomhus vilket ökar risken för lungcancer. Andel slam som kommer till användning (som tex jordförbättringsmedel).slammet komposteras med bark för att vidareförädlas till anläggningsjord och all jord används. I slammet från våra avlopp koncentreras ämnen som t.ex. kemikalier och läkemedel. Slammet bör användas som en resurs och deponering av slam är inte tillåtet efter år 2005. 17

Prioriterad miljöaspekt Användning/ återvinning av miljöstörande ämnen Användning av bekämpningsmedel Förorenade områden Köldmedianvändning Upphandling Utbildning / Medvetenhet Resultat Innehåll av miljöstörande/giftiga ämnen i slam i förhållande till rikt- och gränsvärden Se miljöredovisning 2008, Inga gräns- eller riktvärden överskrids. Mängd insamlat farligt avfall från hushåll/ per invånare: 34 kg Användningen av miljöstörande ämnen medför en risk att de sprids och orsakar påverkan på hälsa och miljö. Viktigt att minska den totala användningen av miljöstörande ämnen och att minska risken för utsläpp och spridning. Avfallet ska samlas in och tas om hand säkert. Antal anmälningar om användning och tillståndsansökningar; Banverket och Inlandsbanan har anmält. Kommunen har fått dispens för vissa rondellytor (arbetsmiljöskäl) Inga resthalter funna vid årlig analys av dricksvatten map bekämpningsmedelsrester. Antal riskklassade områden (MIFO); Klass 1: 0 st (mycket stor risk) Klass 2: 13 st (stor risk) Klass 3: 41 st måttlig risk Klass 4: 12 st liten risk Platser där risken är mycket stor (klass 1) eller stor (klass 2) bör undersökas vidare och eventuellt vidtas åtgärder. Antal åtgärdade; Under sommaren har två stora saneringar genomförts i kommunen. Utöver detta har även några mindre saneringar genomförts där föroreningar upptäckts vid gräv- och schaktarbeten. För 3 st nedlagda deponier samt Semsån och Sågbladet 1 sker provtagning enligt kontrollprogram. Områden har exploaterats och planerats om efter försvarsnedläggningarna. Detta har inneburit att förorenade områden inom dessa delar av kommunen har blivit utredda och i vissa fall sanerade. Uppgifter saknas emellertid från försvarsmakten. Kommunens mål enligt Luft och klimatplanen (antagen av kommunfullmäktige dec 2001) är att utsläpp av ozonnedbrytbara ämnen till största delen ska ha upphört år 2010 vilket även är ett regionalt mål. Avveckling pågår; se rapport till Naturvårdsverket Har miljökrav ställts i varje upphandling? Miljö och hälsa tillsynsprojekt 2008 om upphandling, se rapport. Tre produkter och två tjänster valdes ut för granskning. Uppföljning av levererade varor och tjänster och återkoppling till upphandlaren är nödvändigt för att förbättra upphandlingsförfarandet ur miljö- och hälsosynpunkt. Rutiner kring detta bör därför upprättas. Uppfylls mål för ramavtalstrohet; Hög ramavtalstrohet. Beslut om 20 % ekologisk skolmat; Resultat 18 % 2008, avser skolrestauranger. Andel Miljömärkt el: 0 %.Kommunen upphandlar varor och tjänster för stora summor årligen. Kommunens upphandlingspolicy säger att hänsyn ska tas till kvalitets- och miljökrav i varje upphandling. Kommunledningen har mål för ramavtalstrohet. Utbildning i skolan: Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning och hur den ska minska. Minst hälften av skolor/förskolor skall ha en fungerande handlingsplan inom område miljö med fokus på energianvändning; Plan med fokus på energi: 100 %. 18

Prioriterad miljöaspekt Utbildning / Medvetenhet (fortsättning) Resultat Antal skolor med miljödiplomering eller certifiering ; 7 skolor med Grön Flagg ( 9 st 2007) Antal utbildningstillfällen för miljöombud; 1 antal informationsträffar; 2, antal miljöblad för miljöombud; 3 Antal miljöfrukost för företagen; 5 Antal miljöcertifierade företag i kommunen;35 Seminarier och annan extern information om miljöfrågor; se Miljöredovisningen avsnitt information Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet får anses vara betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter är utbildning. Kom-munen är också en stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Brand och olycka Nyckeltal; förebyggande arbete, riskombud, rapportering av tillbud etc. Systematiskt brandskyddsarbete genomförs. Riskombud är utsedda. I Marsh plus har 8 (12) tillbud och 3 (5) bränder rapporterats under 2008 (2007). Brand och olika olyckor ex. utsläpp av kemikalier påverkar miljön genom utsläpp till luft, mark och vatten. Med hjälp av riskanalyser och förebyggande arbetet kan risken för olyckor minskas. Tillsyn Målstyrd miljötillsyn; Miljötillsynen är målstyrd och riskbaserad. Se tillsynsplanering 2008. I miljöbalken anges att tillsynen ska säkerställa syftet med balken; att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö Maten vi äter Totala antalet livsmedelsprover jämfört med antalet godtagbara med anmärkning respektive ej godtagbara livsmedelsprover. Totala antalet livsmedelsprover: 222 st varav 21 godtagbara med anmärkning och 1 ej godtagbart. Den offentliga livsmedelsprovtagningen är en form av stickprovskontroll av att livsmedlens kvalité är godtagbar. 19

Nämndernas måluppfyllelse 2008 Prioriterade miljöaspekter 3.11.1 Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. Inriktningsmål Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Effektmål Kommunstyrelsen Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete och är ISO certifierad och EMAS registrerad. Resultat Målet är uppfyllt Resultatet av revisorernas årliga granskning: Östersund fick behålla sina certifikat efter den senaste uppföljande revisionen i december. Östersund är en nod för miljödriven företagsutveckling. Antal företag med aktuell miljöcertifiering 2008: ISO 14001: 26 st EMAS: 3 st Kommunstyrelsen verkar för att i samhällsplaneringen minska energianvändningen, minska utsläpp av luftföroreningar och koldioxid. Målet är uppfyllt Vid upprättande av fysiska översiktsplaner genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och i vissa fall hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). Kommunens roll som samhällsplanerare innebär bland annat att inspirera andra samhällsaktörer att verka för ett hållbart Östersund. Målet är uppfyllt Medverkar i olika projekt, seminarier och samverkar med studenter och föreningar, dialog Agenda Visionen. MKB och HKB i fysisk planering. Utskick miljöredovisning till företag och föreningar. Välfärdsredovisning Kommunens personal har stora möjligheter att påverka andra och informerar aktivt medborgare, företagare, studenter och elever om miljöarbetet. 1. Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår till minst 6-8 st. Antal möten miljöfrukost: 2. Antal informations- och utbildningstillfällen för miljöombud uppgår till minst 3-4 st. 3. Minst 3 st informationsblad distribueras till miljöombuden. Målet är delvis uppfyllt 1. Antal miljöfrukostmöten med företagare: 5 st 2. Ant info/ utbildningstillfällen för miljöombud: 4 st 3. Antal distribuerade informationsblad till miljöombud: 3 st Broschyr Miljöhandboken utskickad till förvaltningar och finns på kommunens webb. Information av kommundirektör och bitr kommundirektör om miljöpolicy och miljömål vid 3 tillfällen till alla nyanställda. Samtliga anställda inom förvaltningen får minst 2 ggr per år information om kommunens övergripande miljöarbete och ges förståelse för sin roll som inspiratör för andra. Målet är uppfyllt Information till hela klf har hållits i samband med ny miljöhandlingsplan i januari och budgetuppföljning i maj och september. 20