Offentlighet och sekretess i rattegang



Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

En modernare rättegång

Yttrande över betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol SOU 2017:46

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Stärkt ordning och säkerhet i domstol

Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Offentlighets principen

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26

En modernare rättegång några utvecklingsområden

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2009:29. Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009

En modernare rättegång

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

Innehåll. Sammanfattning... 5

Anneli Skoglund (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Skydd för företagshemligheter vid tvistlösning

Kommittédirektiv. Utvärdering av reformen En modernare rättegång. Dir. 2011:79. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Rättsmedlen 4/28/14 T4, UU Föreläsningens huvudteman. Rättsmedel. Föreläsning av Eric Bylander den 28 april 2014

Svensk författningssamling

Remiss: En modernare rättegång II en uppföljning. 1. Inledning

Innehåll. Sammanfattning...7

Svensk författningssamling

Nyckelord offentlighet vid rättegång, rättegångsförfarande, grundläggande rättigheter, rättvis rättegång

Introduktion till processrätten

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)

Offentlighets- och sekretesslagen

Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden

ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

Svensk författningssamling

Nya medborgarskapslagen

Processuell preklusion

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

Svensk författningssamling

Anställning vid en statlig myndighet

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Lag. RIKSDAGENS SVAR 268/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt vissa lagar som har samband med den. Beredning i utskott

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

PROCESSRÄTT Daniel Nordström

Varför slog du mig, Peter?

Kan Tullverket meddela föreskrifter om tull på införsel av varor? När ska en svensk domstol tillämpa EU-stadgan om grundläggande rättigheter?

Kommittédirektiv. Säkerhetskontroll i domstol. Dir. 2008:127. Beslut vid regeringssammanträde den 16 oktober 2008

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

SVERIGES ADVOKATSAMFUND

Massmedier, rättegång och förhandlingsoffentlighet hand i hand in på 2000-talet

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Prejudikatbildning från Högsta domstolen

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk författningssamling

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Skollagen kap 6. Melleruds Kommun

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

Svensk författningssamling

Lag (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Varför slog du mig, Peter?

Arbetsgivarverket LRA eller överklagande?

Svensk författningssamling

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Marknadsdomstolslag (1527/2001), inkl. lagen 320/2004

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024]

Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden

Rubrik: Lag (1971:1078) om försvarsuppfinningar. 1 Med försvarsuppfinning förstås i denna lag uppfinning som särskilt avser krigsmateriel.

Betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46)

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning

Publikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

D-UPPSATS. Videofilmade förhör i domstol och skyddet för den personliga integriteten

PERSONALANSVARSNÄMND

Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer

Transkript:

Henrik Edelstam Offentlighet och sekretess i rattegang Principen om forhandlingsoffentlighet NORSTEDTS JURIDIK AB

Innehall Forkortningar 21 Del I. Principen om forhandlingsoffentlighet 23 1 Inledning 25 1.1 Principen om forhandlingsoffentlighet 25 1.1.1 En grundlags- och konventionsskyddad princip 25 1.1.2 Offentlighetsprincipens forankring i det svenska samhallet 28 1.1.3 Intressekonflikt och grundlagsskydd 29 1.1.4 Vem skall bestamma over offentligheten? 30 1.2 Bokens syfte och avgransningar 31 1.2.1 Allmant 31 1.2.2 Avgransning gentemot handlingsoffentlighet 32 1.2.3 Avgransning gentemot fragan om muntlig/skriftlig handlaggningsform 34 1.2.4 Avgransning gentemot fragan om partsinsyn 36 1.3 Terminologiska fragor m.m. 37 1.4 Metoder och material 37 1.5 Kommentarer till dispositionen 38 2 Historik 39 2.1 Inledning 39 2.2 Forhandlingsoffentlighetens ursprung 39 2.3 1700-talet 40 2.4 1800-talet 42 2.4.1 Lagkommittens forslag till RB 42 2.4.1.1 Fragan om lagfastande av forhandlingsoffentligheten 42 2.4.1.2 Fragan om vissa inskrankningar i forhandlingsoffentligheten 45 2.4.2 Riksdagen ar 1823 46

8 Innehdll 2.5 2.6 2.4.3 2.4.4 2.4.5 2.4.6 2.4.8 2.4.9 2.4.2.1 Motioner om lagfastande av forhandlingsoffentlighet 46 2.4.2.2 Lagutskottets behandling av motionerna 48 2.4.2.3 Forslaget forkastas av Kungl. Maj:t 50 Forslaget till allman civillag 50 Riksdagen 1828/30 51 Forslaget till allman criminallag 51 Riksdagarna 1834/35 och 1840/41 52 Lagberedningens forslag till rattegangsbalk 54 Tidningspressen och 1881 ars forordning om offentlighet 54 Underariga ahorare far awisas 56 2.4.10 Borjan iav 1900-talet 60 Sammanfattning 61 3 Utlandsk ratt - en oversikt 64 3.1 Inledning 64 3.1.1 Kapitlets syfte 64 3.1.2 Forhandlingsoffentlighet som huvudregel 64 3.1.3 Lagteknisk losning 66 3.2 Stangda dorrar 67 3.2.1 Allmant om forutsattningarna 67 3.2.2 Handlaggningsregler 70 3.3 Inskrankningar i referatfriheten 71 3.4 Forbud mot bild- och ljudupptagning 75 4 Offentlighetens konventionsskydd 78 4.1 Inledning 78 4.1.1 Muntlighet och offentlighet 78 4.1.2 Konventionstexterna - en jamforelse 80 4.2 Europakonventionen 82 4.2.1 Praxis rorande forhandlingens offentlighet 82 4.2.1.1 Allmant 82 4.2.1.2 Bristande forhandlingsoffentlighet 82 4.2.1.3 Forhoggradav forhandlingsoffentlighet 87 4.2.2 Praxis rorande domens avkunnande 89 4.3 Sammanfattning och avslutande synpunkter 90

Innehdll 9 5 Forhandlingsoffentlighetens funktioner och andamal 92 5.1 Inledning 92 5.2 Kontrollfunktionen 95 5.2.1 Kontrollfunktionens verkningssatt m.m. 95 5.2.2 Var har kontrollfunktionen sin storsta betydelse? 96 5.2.3 Vad skall kontrolleras? 97 5.2.4 Vem skall kontrollera? 98 5.2.5 Kan kontrollfunktionen tillgodoses pa andra satt? 99 5.3 Handlingsdirigeringsfunktionen 100 5.3.1 Vad ar handlingsdirigering och hur sker denna? 100 5.3.2 Offentlighetsprincipens betydelse for den handlingsdirigerande funktionen 101 5.3.3 Forutsattningar for optimal handlingsdirigering 102 5.3.4 Direkt handlingsdirigering 103 5.4 Ovriga funktioner 104 5.4.1 Sanningsfunktionen 104 5.4.2 Kunskapsfunktionen 106 5.4.3 Utredningsfunktionen 107 5.4.4 Intressefunktionen 107 5.4.5 Demokratifunktionen 108 5.4.6 Saklighetsfunktionen 110 5.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter 111 Del II. Inskrankningar i principen om forhandlingsoffentlighet 115 6 Stangda dorrar 117 6.1 Inledning 117 6.1.1 Allmant om forhandling inom stangda dorrar 117 6.1.2 Begreppet "forhandling" 122 6.2 Forutsattningar for stangda dorrar 126 6.2.1 Den allmanna regeln 126 6.2.1.1 "Synnerlig vikt" 126 6.2.1.2 Skydd for uppgifter om identitet? 128

10 Jnnehdll 6.2.2 Sjukdom och andra personliga forhallanden 134 6.2.2.1 SekrL7:22 134 6.2.2.2 Rekvisitet "brottmal" m.m. 135 6.2.2.3 Foremalet for sekretessen 136 6.2.2.4 Rekvisiten "men" och "av sarskild anledning" 137 6.2.3 Affars- eller driftforhallanden 139 6.2.3.1 SekrL8:17 139 6.2.3.2 Omfattningen av skadan vid ett offentliggorande 140 6.2.3.3 Regelns tillamplighet i arenden rorande skiljeforfarande 141 6.2.3A Synpunkter de lege ferenda 144 6.2.4 Familjemal 146 6.2.4.1 Tillampningsomradet 146 6.2.4.2 Parts begaran kravs i vissa fall 147 6.2.4.3 Uppgiftens karaktar samt skaderekvisitet 148 6.2.5 Sexualbrott m.m. 148 6.2.5.1 Allmant 148 6.2.5.2 Brottsrekvisitet 150 6.2.5.3 Uppgiftsrekvisitet 152 6.2.5 A Skaderekvisitet m.m. 153 6.2.6 Forundersokning m.m. 154 6.2.6.1 Allmant 154 6.2.6.2 Det allmannas verksamhet 155 6.2.6.3 Enskildas intressen 159 6.2.6A Internationell rattslig hjalp i brottmal 162 6.2.7 Uppgifter som avses i SekrL 9:3 st. 2 164 6.2.8 Barn och psykiskt storda 165 6.2.9 Unga lagovertradare 167 6.2.9.1 Allmant 167 6.2.9.2 Rekvisitet "uppenbar olagenhet" 169 6.2.9.3 Aldersgransen 170 6.2.9A Forfarandet da medtilltalad har fyllt 21 ar m.m. 171 6.2.9.5 Rackvidden av 27 LUL 171 6.3 Medgivande att narvara 173

Innehdll 11 6.4 Tystnadspliktsforordnande 177 6.4.1 Inledning 177 6.4.2 Andra grunder for tystnadsplikt an RB 5:4 179 6.4.2.1 Tystnadsplikt for domare m.fl. 179 6.4.2.2 Advokaters tystnadsplikt 180 6.4.3 Verkningarna av forordnande enligt RB 5:4 182 6.4.3.1 Personer som inte har tystnadsplikt enligt annan grund 182 6.4.3.2 Personer som har tystnadsplikt enligt annan grund 183 6.4.4 Forutsattningar for forordnande 186 6.4.5 Sanktioner 188 6.4.6 Synpunkter pa den nuvarande regleringen 189 6.5 Handlaggning och beslutforhet 190 6.5.1 Beslutforhet 190 6.5.2 Initiativ och tidpunkt for beslut 191 6.5.3 Handlaggning inom stangda dorrar? 193 6.5.4 Provning ex officio m.m. 194 6.5.4.1 Fakultativa och obligatoriska regler 194 6.5.4.2 Forordnande ex officio 195 6.5.4.3 Rattens undersokningsplikt 196 6.5.4.4 Sekretess kan efterges 198 6.5.5 Forordnandets omfattning 199 6.5.6 Dokumentation 200 6.5.6.1 Beslut om stangda dorrar 200 6.5.6.2 Forebringat processmaterial 202 6.5.7 Fortsatt sekretess 202 6.5.7.1 Vilken effekt har ett forordnande om stangda dorrar? 202 6.5.7.2 Sarskilt forordnande om fortsatt sekretess 203 6.5.7.3 Fortsatt sekretess vid overklagande 204 6.6 Rattsmedel 208 6.6.1 Allmant 208 6.6.2 Ordinara rattsmedel 209 6.6.2.1 Kan beslut att forordna om stangda dorrar overklagas? 209 6.6.2.2 Kan beslut att inte forordna om stangda dorrar overklagas? 213

12 Innehdll 6.6.2.3 Kan forordnande om fortsatt sekretess overklagas? 214 6.6.3 Extraordinara rattsmedel 215 6.6.3.1 Kan resning anvandas som rattsmedel? 215 6.6.3.2 Forordnande om att sekretess skall best! 217 6.6.3.3 Vem ar behorig att ansoka om resning? 218 6.6.3.3 Handlaggning av resningsansokningar m.m. 219 6.6.3.4 Domvilla 220 6.6.4 Synpunkter de lege ferenda 220 6.7 Sammanfattning och avslutande synpunkter 223 7 Begransning eller utvisning av ahorare 227 7.1 Inledning 227 7.2 Underariga personer 227 7.3 Uppratthallande av ordning och meddelande av foreskrifter 231 7.3.1 Inledning 231 7.3.2 Otillaten utrustning m.m. 233 7.3.2.1 Problem 233 7.3.2.2 Mojligheterna att forhindra att otillaten utrustning m.m. infors i rattssalen 233 7.3.2.3 Mojligheterna att upptacka otillaten utrustning i rattssalen 236 7.3.2.4 Mojligheterna att forhindra att otillaten utrustning anvands 236 7.4 Storande upptradande 238 7.5 Undvikande av trangsel 240 7.5.1 Allmant 240 7.5.2 Begransning av antalet ahorare 241 7.5.3 Kvotering av ahorarplatserna 242 7.5.3.1 Principerna for kvotering 242 7.5.3.2 Rekvisitet "i rattssalen" 243 7.5.4 Identitetskontroll 245 7.6 Radsla m.m. hos forhorspersonen 246 7.7 Sammanfattning 247

Innehdll 13 8 Forbud mot ljudupptagningar 250 8.1 Inledning 250 8.1.1 Tva olika grander for ljudupptagningsforbud 250 8.1.2 Intresseawagningen 250 8.1.3 Tankbara regleringar av ljudupptagningsfragan 251 8.1.4 Bakgrunden till ljudupptagningsforbudet 253 8.1.5 Vilken effekt har ett forbud mot ljudupptagning? 254 8.1.5.1 Rattens egna ljudinspelningar av forhor 254 8.1.5.2 Rattens egna ljudinspelningar av annat an forhor 260 8.1.5.3 Sekretessfragor m.m. 261 8.1.5.4 Andra effekter av ett ljudupptagningsforbud 264 8.2 Forutsattningar for ljudupptagningsforbud 264 8.2.1 Allmant om regelns tillampningsomrade 264 8.2.2 Rekvisitet "forhor" 265 8.2.3 Rekvisitet "till men for utredningen" 267 8.2.3.1 Allmant 267 8.2.3.2 Vilken betydelse har syftet med ljudupptagningen? 270 8.2.3.3 Vad avses med "utredningen"? 271 8.2.4 Rekvisitet "annan" 273 8.2.5 Rekvisitet "tar upp forhor pa fonetisk vag" 274 8.2.5.1 Gallanderatt 274 8.2.5.2 Reformforslag 275 8.3 Stangda dorrar och ljudupptagning 277 8.4 Villkor for anvandningen av ljudupptagning 279 8.5 Ljudupptagningsforbudets omfattning och tidpunkt 279 8.6 Handlaggning och beslutforhet 280 8.6.1 Initiativet till ett forbud mot ljudupptagning 280 8.6.1.1 Gallanderatt 280 8.6.1.2 Reformforslag 283 8.6.2 Beslutforhet 284 8.6.3 Forbud att fora in utrustning for ljudupptagning i rattssalen 285

14 Innebdll 8.7 Sanktioner m.m. 286 8.7.1 Sanktioner enligt RB 286 8.7.2 Sanktioner enligt BrB 287 8.7.3 Straffprocessuella tvangsmedel och forverkande 289 8.8 Rattsmedel 290 8.9 Sammanfattning och avslutande synpunkter 292 Forbud mot fotografering 294 9.1 Inledning 294 9.2 Bakgrunden till fotograferingsforbudet 295 9.2.1 Ett ovillkorligt forbud foreslas 295 9.2.2 Villkorligt forbud eller inget forbud alls? 296 9.2.3 Argumentationen under riksdagsdebatterna 1942 297 9.3 Forbudets narmare innebord 300 9.3.1 Forbudets lokala omfattning 300 9.3.2 Forbudets tidsmassiga omfattning 301 9.3.3 Vilka former av bildupptagning/bildoverforing omfattar forbudet? 302 9.3.4 Sanktioner 306 9.4 Videoupptagning i protokolleringssyfte 309 9.4.1 Hovrattsprocessutredningen 309 9.4.2 Forutsattningarna for rattens videoupptagningar av forhor 310 9.5 Reformer 313 9.5.1 Inledning 313 9.5.2 Villkorligt eller ovillkorligt fotograferingsforbud? 313 9.5.3 Storningar och olika former av fotografering 316 9.5.4 Fotograferingsforbudets lokala och tidsmassiga utstrackning 317 9.5.5 Forutsattningarna for "annans" bildupptagning 319 9.6 Sammanfattning och avslutande synpunkter 321 Ovriga inskrankningar under forhandling 324 10.1 Inledning 324 10.2 Bestammelserna om sakerhetskontroll 324 10.3 Anvandning av telefon och video 327

10.3.1 Telefon 327 10.3.2 Video 328 10.4 Vissa speciella bevisupptagningssituationer 330 10.5 Tolk 332 10.6 Ahorarnas mojligheter att folja rattegangen 333 10.7 Sammanfattning och avslutande synpunkter 335 Innehdll 15 11 Overlaggning och avkunnande 337 11.1 Inledning 337 11.2 Overlaggning 338 11.2.1 Allmant. Begreppet overlaggning m.m. 338 11.2.2 Vilka far vara narvarande vid hemlig overlaggning? 339 11.2.3 Tystnadsplikt m.m. 341 11.2.4 Funktionen med hemlig overlaggning 345 11.2.5 Offentlig overlaggning 346 11.3 Avkunnande 348 11.3.1 Allmant 348 11.3.2 Sekretessforordnande avseende avgorandet 349 11.3.2.1 Sekretessforordnande avseende skalen 349 11.3.2.2 Sekretessforordnande avseende slutet 350 11.3.3 Avkunnande av dom eller beslut 351 11.3.3.1 Offentligt avkunnande huvudregel 351 11.3.3.2 Funktionen med offentlighet vid avkunnande 353 11.3.4 Oversattning av dom 354 11.4 Sammanfattning och avslutande synpunkter 355 12 Forhandlingsoffentlighet i special- och forvaltningsprocessuella forfaranden m.m. 357 12.1 Inledning 357 12.2 Domstolsarenden 358 12.2.1 Allmant 358 12.2.2 Synpunkter de lege ferenda 358 12.3 Specialprocessuellt forfarande 361 12.3.1 Skiljeforfarande 361 12.3.1.1 Allmant om skiljeforfarande och offentlighet 361

16 Innehall 12.3.1.2 Den rattsliga grunden for skiljeforfarandets icke-offentlighet 365 12.3.1.3 Offentlighet da allman domstol medverkar i skiljetvist 372 12.3.1.4 Forfarande vid tvister om advokatarvoden 376 12.3.2 Arenden om konkurs och foretagsrekonstruktion 377 12.3.3 Utsokningsmal 379 12.3A Arrende- och hyresnamnder 382 12.3.5 Marknadsdomstolen m.m. 383 12.3.6 Arbetsdomstolen m.m. 383 12.3.6.1 Allmant om forhandlingsoffentlighet i Arbetsdomstolen 383 12.3.6.2 Sarskilt om ljudupptagning i Arbetsdomstolen 384 12.3.7 Ovrigt 385 12.4 Vissa forfaranden enligt FPL och FL 387 12.4.1 Allmant 387 12.4.2 Patentbesvarsratten 390 12.4.3 Forsvarsuppfinningar 390 12.4.4 Utlanningsarenden 390 12.4.5 Brottsoffermyndigheten 391 12.5 Disciplinara forfaranden m.m. rorande advokater 393 12.5.1 Inledning 393 12.5.2 Handlaggningen hos Advokatsamfundets organ 394 12.5.3 Handlaggningen hos JK 395 12.5.4 Handlaggningen i HD 396 12.5.5 Foreslagna forandringar i omfattningen av offentligheten 398 12.5.5.1 Advokatkommittens forslag 398 12.5.5.2 Forhandling infor disciplinnamnd eller styrelse 399 12.6 Disciplinara forfaranden m.m. rorande halso- och sjukvardspersonal 402 12.7 Disciplinara forfaranden rorande vissa andra yrkesgrupper 405

Innehdll 17 12.7.1 Disciplinnamnder m.m. inom universitet och hogskolor 405 12.7.2 Disciplinansvar enligt LOA 406 12.7.3 Vissa yrkesrelaterade disciplinnamnder 407 12.8 Sammanfattning 409 Del III. Sarskilda fragor 411 13 Massmedia 413 13.1 Inledning 413 13.1.1 Medelbar och omedelbar offentlighet 413 13.1.2 Olika normsystem 414 13.2 Regler och forutsattningar som paverkar massmedia 416 13.2.1 Fortalsreglerna 416 13.2.2 Radio-och TV-lagen 417 13.2.3 Etiska regler for press, radio och TV 418 13.2A Programforetagens sandningstillstand 420 13.2.5 Vissa utlandska regleringar som saknar motsvarighet i Sverige 421 13.3 Brister i massmedias rapportering 423 13.4 Effekter av massmedias bevakning och rapportering 430 13.5 Betydelsen av samtycke 432 13.6 Olika massmediers bevakning av rattskipningen 433 13.6.1 Press 433 13.6.2 Radio 435 13.6.3 TV 437 13.7 Information till massmedia 438 13.7.1 Allmant 438 13.7.2 Vilket informationsansvar har domstolen gentemot massmedia? 439 13.7.3 Hur bor domstolen fullgora sitt informationsansvar? 439 13.8 Nagot om massmedia och bevisvarderingen 443 13.9 Sammanfattning och avslutande synpunkter 445 14 Offentligheten och rattegangens aktorer 448 14.1 Inledning 448 14.2 Rattens ledamoter 450 14.2.1 Risk for paverkan via massmedias rapportering? 450

18 Innehall 14.2.2 14.2.3 14.2.4 14.3 Parterna 14.3.1 Omedelbarhetsprincipen i fara? 451 Offentlighetens inverkan pa kvaliten av rattens handlaggning 453 Hot och repressalier 454 mil. 454 Den tilltalade och dennes forsvarare 454 14.3.1.1 Allmant 454 14.3.1.2 Mojligheter att utnyttja offentligheten 455 14.3.1.3 Offentlighetens rattsliga konsekvenser 456 Parterna i tvistemal 458 Aklagare 460 14.3.2 14.3.3 14.4 Forhorspersoner 461 14.4.1 Allmant 461 14.4.2 Malsagande 462 14.4.3 Vittnen 464 14.4.4 Sakkunniga 465 14.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter 466 15 TV-sanda rattegangar 469 15.1 Inledning 469 15.1.1 Den overgripande fragestallningen 469 15.1.2 VadviseriTV 471 15.2 Utvecklingen i Forenta staterna 472 15.2.1 Problemen uppmarksammas och definieras 472 15.2.2 Normbildning 474 15.2.3 Attitydforandring 474 15.2.4 Experimenten permanentas 475 15.2.4.1 Den forsta permanenta regeln 475 15.2.4.2 Begrepp 476 15.2.4.3 Forutsattningarna for medias bild- och ljudupptagningar 476 15.2.4.4 "Pooling" 479 15.2.5 Den senaste utvecklingen 479 15.2.5.1 Court TV 479 15.2.5.2 Rattegangarna mot OJ. Simpson 479 15.2.5 Kort sammanfattning av utvecklingen i Forenta staterna m.m. 482

Innehdll 19 15.3 Allmant om forutsattningarna for TV-sanda rattegangar i Sverige 482 15.3.1 Andamalen bakom det svenska fotoforbudet 482 15.3.2 Vilka hansyn skall tas och av vem? 484 15.3.3 Omedelbarhetsprincipen och allmanhetens "dom" 485 15.4 Probleminventering 487 15.4.1 Allmant 487 15.4.2 Okat lidande for tilltalade, parterochandra? 488 15.4.3 Risk for "vinklade" rattegangar och "cirkus"? 489 15.4.4 Bildupptagningen kan paverka forhorspersonens utsaga 490 15.4.5 Ar foto- och TV-tekniken storande? 491 15.4.6 Vittnen kan ta del av rattegangen innan de sjalva hors 492 15.4.7 Bevisvarderingen kan paverkas 493 15.4.8 Forutsatts rattegangsaktorernas medgivande? 494 15.5 Publicering av namn och bild 496 15.5.1 Allmant 496 15.5.2 Praxis rorande publicering i press och radio 496 15.5.3 Praxis rorande publicering i TV 498 15.5.3.1 Allmant 498 15.5.3.2 Brottmal 499 15.5.3.3 Tvistemal 503 15.6 Battre nyhetsrapportering med hjalp av TV? 503 15.7 TV-sandningarnas urval och omfattning 506 15.7.1 Urval 506 15.7.2 Omfattning 508 15.8 TV och offentlighetens funktioner 508 15.9 Tankbara sanktioner for massmediaforetagen 511 15.10 Utlandsk ratt som hotbild eller modell? 512 15.10.1 Forenta staterna 512 15.10.2 Europa 514 15.11 En jamforelse med riksdagen 516 15.12 Vem vill se pa rattegangar i TV? 517 15.13 Sammanfattning och avslutande synpunkter 517

20 Innehdll Litteratur 520 Rattsfallsregister 527 Offentligt tryck 531 Sakregister 535