World Wide Web lanserades 1991, tillsammans med webbläsaren Netscape

PERSONLIGHET OCH INTERNETANVÄNDNING * JOHN MAGNUS ROOS OCH OSCAR WESTLUND - Tänkte fatta mig kort. Har jag rätt eller fel om jag påstår att internet och dess väsen domineras av huvudsakligen introverta personlighetstyper? Extroverta människor tenderar väl att spendera mer tid ute i verkligheten, även om dessa säkerligen använder internet på daglig basis. Vad tror ni? - Vad är det som får dig att tro detta? Att extroverta människor tenderar att spendera mer tid ute i verkligheten? Är inte internet en del av verkligheten? Källa: Flashback, 2012. World Wide Web lanserades 1991, tillsammans med webbläsaren Netscape Navigator, och tillgängliggjorde därmed Internet på ett mer användarvänligt sätt. I mitten av 90-talet sjösattes politiska stöttningar i form av hemdatorer subventionerade via arbetsplatsen. I takt med detta började internetanvändningen sprida sig, och var då framförallt knuten till hemmet och arbetsplatsen. Över tid har alltfler hushåll och företag skaffat tillgång till fast bredband, och användningen av olika internettjänster har succesivt ökat, om än att plattformarna som används för sådana syften har ändrats (se t.ex. Findahl, 2013; 2014). Internetanvändningen har funnit nya kontexter och nischer, genom att portabla medieteknologier så som mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer tillsammans med mobilt bredband har möjliggjort internetuppkoppling i princip var och när som helst. Dessa portabla och nätverksuppkopplade medieteknologier går hand i hand med våra liv i rörelse (Elliott och Urry, 2010). Internet blir allt mer integrerat i individers vardagsliv, det finns till hands när- och varhelst man vill mejla, shoppa, söka information, fördriva tid med spel eller socialisera via MSN eller Facebook (Persson och Eriksson Björling, 2011). Teknologiska framsteg tillsammans med enklare och fördelaktigare abonnemangsplaner för mobil data har bidragit till svenskarnas tillägnande av mobil * Vi önskar tacka personal vid Innovations och Designbyrån Veryday för inspirerande diskussioner och värdefulla kommentarer kring användare av digitala medier. Roos, John Magnus & Westlund, Oscar (2015) Personlighet och internetanvändning i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 535

John Magnus Roos och Oscar Westlund internetanvändning, som på senare år nått en knapp majoritet av befolkningen (se Persson och Eriksson Björling, 2011; Westlund, 2014). Internet är numera något vi i princip tar för givet (Ling, 2012). Det har blivit en naturlig del av vardagen, precis som elektriciteten och tiden, sammanflätad med våra informations- och kommunikationspraktiker. Emellertid finns anledning att tro att både användarfrekvenser och användarområden varierar beroende på vilken individ som flätas samman med dessa information- och kommunikationspraktiker. Ibland så hör man att variationen i internetanvändande beror på användarens personlighet, så som i inslaget på den inledande chatten. Precis som dessa två personer så är även forskarna oense på området (Orschard och Fullwood, 2010). Enligt vissa forskare föredrar introverta personer internet mer än extroverta, på grund av de tillåts vara mer anonyma och undvika fysisk kontakt (t.ex. Ebeling- Witte, Frank och Lester, 2007). Enligt andra forskare (t.ex. Kraut m.fl., 2002) föredrar istället extroverta personer internet mer än introverta, på grund av att de tillåts utföra sociala aktiviteter på internet, precis som på andra ställen. Detta bokkapitel syftar till att undersöka om, och i så fall hur, psykologisk personlighet spelar in på svenskarnas internetanvändande. I den statistiska analysen fokuserar på två dimensioner av internetanvändande, för det första hur ofta man använder internet, och för det andra vad man använder internet till. Människans fem personlighetsegenskaper Den mest etablerade modellen inom psykologin för att klassificera människors olika personligheter är femfaktormodellen, The Big Five (Fiske, 1949; Holmberg och Weibull, 2010; Gunnarsson, Holmberg och Weibull, 2014). De fem faktorerna är öppenhet, utåtriktning, emotionell stabilitet, samvetsgrannhet och samarbetsvillighet (Gunnarsson, Holmberg och Weibull, 2014). Vardera faktorn består av två motpoler och samtliga individer befinner sig någonstans emellan dessa två poler. Öppenhet beskrivs med polerna sluten och öppen. Öppenheten kan vara relaterad till känslor, konst, innovationsrikedom etc. Enligt Larsen och Buss (2005) samvarierar de olika öppenhetsaspekterna. Det tycks vara så att personer med en hög grad av öppenhet har lätt att ta till sig ny information, oavsett vad informationen gäller, medan personer som är mer slutna ogärna processar ny information (Peterson, Smith och Carson, 2002). Utåtriktning beskrivs med polerna introvert och extrovert. Introverta personer är tystlåtna, inåtvända och reserverade medan extroverta personer är sociala, sällskapliga och utåtriktade. Emotionell stabilitet beskrivs med polerna avspänd och ängslig. Personer som är avspända är säkra, trygga och stresståliga medan ängsliga personer upplever mycket humörsvängningar, oro och nervositet. Samvetsgrannhet beskrivs med polerna lättsam och arbetsam. Arbetsamma personer är planerande, organiserade och effektiva medan lättsamma personer är impulsiva, kaotiska och oansvariga. Sammarbetsvillighet beskrivs med polerna fientlig och sammarbetsvillig. Fientliga personer är mer misstänksamma, 536

envisa och aggressiva medan samarbetsvilliga personer är mer tillitsfulla, förstående och förlåtande (Larsen och Buss, 2005). Personlighet anses ligga till grund för mänskliga beteende (Laren och Buss, 2005). Genom att studera personlighet kan vi alltså få förståelse för varför individer beter sig olika, på internet likväl som på andra ställen. En analys av personlighet och internetanvändande kan därför generera kunskaper om beteenden som ersätts, förändras och uppstår genom avändandet av internet. Mätning av personlighet och internetanvändning I våra mätningar av de fem faktorerna har vi utgått från BFI 10, den så kallade Big Five Inventory (Rammstedt och John 2007; Gunnarsson, Holmberg och Weibull, 2014). Detta mätinstrument bygger på tio påståenden, två påståenden per faktor (tabell 1). När påståendena har valts ut så har de dels valts ut för att mäta respektive pol på faktorn och dels för att fånga upp vitt skilda aspekter av denna faktor (Rammstedt och John 2007). Dessvärre bildar påståendena enbart i två fall av fem de faktorer de är avsedda att bilda (Gunnarsson, 2014). Detta är den främsta anledningen till att vi valt att analysera internetanvändande utifrån 10 aspekter istället för 5 faktorer. 1 Respektive påstående har mätts på en femgradig Likertskala som varierar från 1 till 5 där 1 är stämmer absolut inte och 5 är stämmer absolut. Tabell 1 Länken mellan teori och mätinstrument Faktor Pol Aspekt Påstående Öppenhet Öppen Fantasifull Har livlig fantasi Sluten Oestetisk Saknar konstnärliga intressen Utåtriktning Extrovert Utåtriktad Är utåtriktad, sälskaplig Introvert Reserverad Är reserverad Emotionell stabilitet Avspänd Stresstålig Är avspänd, hanterar stress väl Ängslig Nervös Blir lätt nervös Samvetsgrannhet Arbetsam Ordentlig Gör ett grundligt jobb Lättsam Lat Tenderar att vara lat Samarbetsvillighet Samarbetsvillig Tillitsfull Är i allmänhet tillitsfull Fientlig Klandersjuk Tenderar att hitta fel hos andra Internetanvändning har mätts genom dels en rak fråga Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna använt internet? och dels genom regelbundenheten av tio internetaktiviteter. Den tidigare forskningen har försökt att kategorisera olika typer 537

John Magnus Roos och Oscar Westlund av internetanvändning. Hamburger-Amichai och Ben-Artzi (2000) kategoriserar internetanvändning i fritidstjänster, informationstjänster och sociala tjänster. Swickert m.fl. (2002) har utifrån en faktoranalys funnit tre kategorier; fritidsaktiviteter, informationsutbyte och tekniskt avancerade funktioner. De tio internetaktiviteter som ingår i denna studie är: (1) skicka/ta emot e-post, (2) använda nyhetstjänster, (3) söka information/fakta, (4) använda sociala medier, (5) läsa bloggar, (6) spela onlinespel, (7) köpa vara/tjänst, (8) sköta myndighetsärenden, (9) sköta bankärenden (10) titta på film eller TV-serier. Dessa aktiviteter går att dela upp i två kategorier 2, enligt samma analysmetod som Swickert m.fl. (2002) använde. Den första kategorin benämner vi nyttotjänster; skicka/ta emot e-post, sköta bankärenden, sköta myndighetsärenden, använda nyhetstjänster, söka information/fakta och köpa vara/tjänst. Den andra kategorin benämner vi nöjestjänster; använda sociala medier, läsa bloggar, spela onlinespel och titta på film eller TV-serier. Trots att aktiviteterna går att dela in i två kategorier kommer vi genomgående i kapitlet att redovisa de tio aktiviteterna var för sig. 3 Vi har emellertid valt att strukturera aktiviteterna i tabeller och figurer utifrån de två kategorierna. Total internetanvändning samt respektive aktivitet har mätts med en sjugradig skala, som varierar från 1, ingen gång de senaste 12 månaderna till 7, flera gånger i veckan de senaste 12 månaderna. När aktiviteterna har mätts så har enbart respondenter som använder internet inkluderats i analysen. För att undersöka om personlighet skiljer sig åt beroende på hur ofta internet används så har vi genomfört en envägs variansanalys (ANOVA) med efterföljande post hoc Tukey test för den totala internetanvändningen och för respektive aktivitet. För att statistiskt säkerställa att en skillnad finns mellan medelvärdena så har vi använt en fem procentig signifikansnivå (p<.05). 538

Personlighet och internetanvändning I tabell 2 presenteras de huvudsakliga resultaten från den empiriska analysen, som alltså baseras på de 10 aspekterna och inte de fem faktorerna. Resultatredovisningen av aspekterna har strukturerats enligt femfaktormodellen (tabell 1). Figur 1 illustrerar hur de 4 mest framträdande aspekterna är relaterade till totalt internetanvändande. Tabell 2 Samvariation mellan tio personlighetsdrag, totalt internetanvändande och tio typer av internetanvändning (F-värden) Fantasifull Oestetisk Utåtriktad Reserverad Avspänd Nervös Ordentlig Lat Tillitsfull Klandersjuk Internetanvändning totalt 8.2** 1.8 1.1 3.1** 1.7 0.2 1.2 4.3** 4.2 2.9** E-post 7.2** 0.1 4.3** 5.1** 1.5 2.1 5.3** 2.5* 3.2** 3.1** Bankärenden 2.5* 0.9 1.5 1.5 1.6 3.2** 0.8 1.8 1.6 3.3** Myndighetsärenden 4.7** 1.8 1.5 1.0 0.2 0.5 0.8 3.6** 0.4 3.3** Nyhetstjänster 2.8* 1.2 0.9 1.2 1.7 0.6 0.7 4.9** 2.4* 1.8 Söka information 8.3** 1.0 2.3* 2.2* 1.6 1.2 4.3** 2.5 3.5** 6.2** Köpa varor/tjänster 5.5** 0.2 2.5* 2.4* 0.9 0.8 2.4* 3.6** 1.4 4.4** Läsa blogg 4.6** 1.0 2.8** 2.2* 1.3 1.9 1.1 2.8* 2.2* 2.7* Sociala medier 9.7** 0.8 5.0** 2.2* 0.9 1.2 1.0 3.0** 1.7 1.9 Titta på film/tv-serier 12.1** 0.8 2.2* 0.8 0.2 2.2* 0.6 4.6** 0.7 5.6** Spela onlinespel 4.4** 0.6 2.3* 2.3* 0.5 3.6** 1.6 12.2** 1.6 3.0** Kommentar: Tabellen redovisar F-värden hämtade från en serie bivariata variansanalyser där personlighetsdrag är beroende variabel och internetanvändningsfrekvens är oberoende variabel. *p<.05. **p<.01. Antalet svar på frågan om internet använts under det senaste 12 månaderna varierar från 1 555 till 1 572 personer för de olika aspekterna. Antalet svar per internetaktivitet varierar från 1 442 till 1 472 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 539

John Magnus Roos och Oscar Westlund Figur 1 Personlighetsdrag som är relaterade till totalt internetanvändande (Medelvärden) 5 Graden av personlighetsdraget 4 3 2 Lat Klandersjuk Fantasifull Reserverad 1 Ingen gång Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan Dagligen Kommentar: Personlighetsdragen mäts på en femgradig skala från 1 (stämmer absolut inte) till 5 (stämmer absolut). Användande mäts på en sjugradig skala från 1 (ingen gång senaste året) till 7 (dagligen). På grund av för få respondenter så redovisas inte de två svarsalternativen Någon gång de senaste 12 månaderna (n=6) och någon gång i halvåret (n=5). De övriga svarsfrekvenserna är Ingen gång (n=161), Någon gång i månaden (n=28), Någon gång i veckan (n=81), Flera gånger i veckan (n=189), Dagligen (n=1 150). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. Det är anmärkningsvärt att ökad grad av fantasi (som indikator på öppenhet) är relaterad till mer frekvent utförande av samtliga internetaktiviteter (tabell 2, figur 2). Detta innebär att ju mer öppen en person är desto mer använder personen internet och desto mer olika saker utförs på internet. Vi har inte lyckats säkerställa några statistiska samband (p<.05.) mellan internetanvändande och att vara oestetisk (som indikator på slutenhet), varken beträffande hur ofta internet används eller beträffande enskilda internetaktiviteter (tabell 2). 540

Figur 2 Fantasifullhet och internetanvändande (Medelvärden) 5 4 Har livlig fantasi 3 2 Ingen gång Sällan Ofta Dagligen 1 Kommentar: Frågan för fantasifull lyder: I vilken utsträckning stämmer följande påstående in på dig? Jag ser mig själv som någon som har livlig fantasi. Personligheten mäts på en femgradig skala från 1 (stämmer absolut inte) till 5 (stämmer absolut). Frågan för användande lyder: Hur ofta har du gjort följande på internet?. Enbart personer som använt internet under de senaste 12 månaderna ingår. Användande mäts på en sjugradig skala från 1 (ingen gång senaste året) till 7 (dagligen). För aktiviteterna skicka/ta emot e-post, sköta bankärenden, använda nyhetstjänster, söka information/fakta, använda sociala medier, titta på film/tv-serier innebär sällan en hopslagning av svarsalternativen någon gång de senaste 12 månaderna, någon gång i halvåret och någon gång i månaden, medan ofta innebär en hopslagning av någon gång i veckan och flera gånger i veckan. För aktiviteterna sköta myndighetsärenden, läsa bloggar, spela onlinespel, köpa varor/tjänster innebär sällan en hopslagning av svarsalternativen någon gång de senaste 12 månaderna och någon gång i halvåret, medan ofta innebär en hopslagning av någon gång i månaden, någon gång i veckan och flera gånger i veckan. Antalet svar per internetaktivitet varierar från 1 458 till 1 470 personer. Svaren från respektive grupp är tillfredsställande (n>35), med undantag av dagliga användare av myndighetsärenden (n=14) och dagliga personer som köper varor/tjänster (n=18). Nyttotjänster till vänster och nöjestjänster till höger. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 541

John Magnus Roos och Oscar Westlund Personer som sällan använder internet är mer reserverade (som indikator på introvert) än personer som använder internet oftare (tabell 2, figur 1). Det är statistiskt säkerställt (p<.05) att reserverade personer i mindre utsträckning ägnar sig åt e-post, sociala medier, bloggläsning och köp av varor och tjänster (tabell 2). Samma resultat får vi om vi mäter den andra polen av spektrumet: Ju mer utåtriktad och sällskaplig (som en indikator på extrovert) en person anser sig vara, desto mer använder personen e-post, sociala medier, bloggläsning och köp av varor och tjänster. En person som är mer utåtriktad söker också mer information än en mer reserverad person. Våra resultat indikerar att personer som använder internet ofta och mångsidigt är mer utåtriktade än övriga. Vi har funnit att hög grad av nervositet (som indikator på ängslig) är relaterat till om personen sysslar med vissa aktiviteter dagligen, som att spela onlinespel varje dag eller titta på film eller TV-serier varje dag. Däremot verkar sådana aktiviteter inte vara relaterade till hög grad av ängslighet om de utförs mindre frekvent än dagligen. Personer som ägnar sig åt aktiviteterna flera gånger i veckan tycks ha ungefär samma ängslighet som personer som aldrig sysslar med aktiviteterna. Beträffande avspändhet kunde vi inte statistiskt säkerställa (p<.05) skillnader mellan olika grupper av internetanvändare. Personer som använder internet dagligen är latare än övriga. Den internetaktivitet som framförallt är förknippad med uppfattningen att vara lat är regelbundet onlinespelande. Generellt kan sägas att personer som tenderar att vara lata (som indikator på lätthet) gör de flesta internetaktiviteter mer regelbundet; e-post, nyhetstjänster, sociala medier, bloggläsning, köp av varor och tjänster, myndighetsärenden och film/tv-serier. Ju mer en person ägnar sig åt aktiviteten på internet, desto latare tenderar personen att vara. Den stora skillnaden finns mellan dem som inte utför aktiviteten alls på nätet och övriga (figur 3). Det är också värt att notera att personer som utför vissa aktiviteter (e-post och söka information) dagligen tycks vara mindre lata än de som utför aktiviteterna mindre regelbundet. Det linjära sambandet mellan lathet och internetanvändande är tydligare vid nöjesrelaterade aktiviteter som att titta på film/tv-serier och att spela onlinespel än för informationssökande aktiviteter (figur 3). Personer som i högre grad anser att de gör ett grundligt jobb (som indikator på arbetsam) använder internet oftare än övriga för att söka information och för att ta emot och skicka e-post. 542

Figur 3 Lathet och internetanvändande (Medelvärden) 5 4 Tenderar att vara lat 3 2 Ingen gång Sällan Ofta Dagligen 1 Kommentar: Frågan för lathet lyder: I vilken utsträckning stämmer följande påstående in på dig? Jag ser mig själv som någon som tenderar att vara lat. Antalet svar per internetaktivitet varierar från 1 454 till 1 467 personer. Svaren från respektive grupp är tillfredsställande (n>35), med undantag av dagliga användare av myndighetsärenden (n=14) och dagliga personer som köper varor/tjänster (n=18). Nyttotjänster till vänster och nöjestjänster till höger. För övrig information, se kommentar till figur 2. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. Vi har funnit att människor som ofta använder internet för olika ändamål i högre grad än övriga är klandersjuka (som indikator på fientlig). Personer som dagligen ägnar sig åt sociala medier, bloggläsning, titta på film/tv-serier och e-post har en tendens att hitta mer fel hos andra än personer som aldrig utför dessa aktiviteter. Vidare så är en klandersjukkaraktär förknippad med regelbundenhet i köp av varor och tjänster, onlinespelande och informationsökning (figur 4). Personer som uppger att de i allmänhet är tillitsfulla (som indikator på samarbetsvillig) söker mer information än övriga via nätet och använder sig mer av e-post, samtidigt som de mindre regelbundet läser bloggar. 543

John Magnus Roos och Oscar Westlund Figur 4 Klandersjuka och internetanvändande 5 Tenderar att hitta fel hos andra 4 3 2 Ingen gång Sällan Ofta Dagligen 1 Kommentar: Frågan för fantasifull lyder: I vilken utsträckning stämmer följande påstående in på dig? Jag ser mig själv som någon som tenderar att hitta fel hos andra. Antalet svar per internetaktivitet varierar från 1 452 till 1 464 personer. Svaren från respektive grupp är tillfredsställande (n>35), med undantag av dagliga användare av myndighetsärenden (n=14) och dagliga personer som köper varor/tjänster (n=18). Nyttotjänster till vänster och nöjestjänster till höger. För övriga information se kommentar till figur 2. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. Har personlighet någon betydelse för internetanvändande? Användningen av internet ändras kontinuerligt, såväl vad gäller hur människor använder olika plattformar så som dator, mobiltelefon och surfplatta för att ta del av nyheter (Thorson et. al. 2015; Westlund och Färdigh, 2015), som omfattningen med vilken människor på ett mer aktivt sätt agerar medskapare (Bruns, 2012) och re-distributör av innehåll (Jenkins, Ford och Green, 2013). Denna förändring till stor del möjliggjord genom sociala medier har skapat spänningar och nya relationer mellan medieproducenter och dess användare (Lewis, 2012). Samtidigt som dessa nya beteenden uppstår, så finns även mönster av att redan etablerade medievanor förs över till de nya medieteknologierna. Det är kanske inte så konstigt att internet därför i högre grad används av personer som är mer öppna 544

och kreativa till sin karaktär och som därför snabbt uppfattar, förstår och drar nytta av nya användningsområden. Med detta i åtanke så är det inte heller märkligt att vi funnit att mer reserverade personer använder internet i mindre utsträckning än övriga, de är mer konservativa och har mindre lust och/eller förmåga att integrera med internet. Att extroverta personer använder internet mer än introverta personer kan förklaras av att många av de aktiviter som utförs på internet är just sociala aktiviteter, exempelvis sociala medier, bloggning och e-post. För att anknyta till vår inledande chattkonversation så talar denna studie för att Ostkrok har rätt (figur 1), vilket ligger i linje med forskning av Kraut m.fl. (2002). Det har funnits farhågor om att mycket frekvent användande av internet leder till ensamhet, särskilt hos personer som är inåtvända. I vår studie finns inget som talar för detta. Däremot så har vi funnit att ett mycket frekvent användande av vissa aktiviteter är relaterat till ängslighet. Personer som dagligen ägnar sig åt att läsa bloggar, spela onlinespel och att titta på film eller TV-serier uppger att de är mer nervösa än övriga. Framtida forskning får dock utreda huruvida det är ängslan som leder till användandet av dessa aktiviteter eller vise versa. Vår studie indikerar att de som använder internet dagligen i högre utsträckning är lata, men för den sakens skull inte mindre ordningsamma. Det tycks alltså inte vara någon naturlig motpol mellan ordningsam och lat, som femfaktorteorin förutsätter. Kanske är detta ett nytt beteendemönster som internetanvändning medfört, att människor i högre grad tillåts vara lata, men att detta i sin tur kräver ordentlighet. Internet öppnar upp enorma möjligheter som kan göra vardagslivet mer bekvämt, samtidigt som ansvaret att strukturera de nya möjligheterna i vardagen faller på individen. Enligt Lindroth (2015) är det ingen slump att vi ser en massa getit-done böcker och hur du blir effektiv samtidigt som internetanvändningen breder ut sig. Vårt resultat indikerar att de som använder internet dagligen är latare än övriga och att denna lathet framförallt är relaterad till att spela online spel och att titta på film/tv-serier. Kanske kan denna lathet förklaras av oförmågan att stå emot sådana frestelser som internet erbjuder? Det är känt att kränkningar, hot och trakasserier i bloggar, kommentarsfält och sociala medier är vardag på internet (Svensson och Dahlstrand, 2014). Att internet är ett utmärkt forum för fientliga utspel skulle kunna förklara varför personer som tenderar att finna fel hos andra använder internet mer regelbundet. (Alternativt att personer som använder internet mer än andra ges möjlighet att hitta fler fel). En sådan förklaring är tillfredsställande då det gäller sociala medier och bloggar, men otillräcklig för att förklara varför de i större utsträckning ägnar sig åt e-post, informationssökning, köp av varor och tjänster, bankärenden, onlinespel och att titta på film/tv-serier. En förklaring till varför klandersjuka personer ägnar sig åt dessa aktiviteter i större utsträckning än övriga skulle kunna ges av ovilja och undvikande av sociala kontakter i den fysiska världen (Dudley och Goodson, 2007; Roos och Holmberg, 2012). Även envishet och tävlan skulle kunna förklara varför människor som tenderar att hitta fel hos andra ägnar sig mer åt informationssök- 545

John Magnus Roos och Oscar Westlund ning och onlinespelande (Larsen och Buss, 2005; Roos och Holmberg, 2012). Vår studie indikerar att de som använder internet regelbundet i högre utsträckning anser sig finna fel hos andra, men för den sakens skull tycks de inte vara mindre tillitsfulla. Inom internet tycks dessa två egenskaper inte vara motpoler, så som femfaktormodellen förutsätter (Larsen och Bass, 2005). Informationssökning på internet är ett utsökt forum för att både bekräfta att andra har fel och för att själv bli mer tillitsfull. Slutsatser Våra resultat tyder på att högt internetanvändande, både beträffande hur ofta internet används och flertalet aktiviteter, är relaterat till utåtriktning, livlig fantasi och att finna fel hos andra. Personer som ofta ägnar sig åt onlinespelande och film/ TV-serier tenderar att vara mer lata än personer som ägnar sig åt aktiviteterna mer sällan. De som dagligen spelar onlinespel och/eller tittar på film/tv-serie tenderar dessutom att vara mer nervösa än övriga. I termer av femfaktorteorin så indikerar detta att hög grad av internetanvändande är relaterat till hög grad av öppenhet och utåtriktning, låg grad av sammarbetsvillighet och i viss mån emotionell stabilitet och samvetsgrannhet. Eftersom vi vet att yngre personer använder internet oftare och för fler aktiviteter - är det rimligt att anta att ålder har en inverkan på våra resultat (se bokens inledningskapitel). Detta antagande stärks av rön inom personlighetsforskningen, som gjort gällande att just yngre personer tenderar att vara just mer öppna och utåtriktade samt mindre emotionellt stabila, samvetsgranna och sammarbetsvilliga (McAdams och Olson, 2009; Debast m.fl., 2014). Gunnarssons (2014) utvärdering av det mätinstrumentet som använts i denna studie (BFI 10) talar samma språk; ålder korrelerar positivt med emotionell stabilitet, samvetsgrannhet och sammarbetsvillighet medan ålder korrelerar negativt med öppenhet och utåtriktning. Med detta sagt så har vi utfört ett stort antal test där vi inkluderar ålder i vår analys, för att se vilka fynd som kvarstår. 4 Oavsett ålder så är personer som använder internet mindre reserverade/introverta och mer fantasifulla. Däremot så tycks effekten av klandersjuka (att finna fel hos andra) försvinna då vi kontrollerar för ålder, vilket i sig är intressant. Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så skapas individen genom samhället och samhället skapas genom individen, en ändlös interaktion helt enkelt (Berger och Luckmann, 1998). I takt med att internet breder ut sig så kanske vi tillåts att finna mer fel hos andra. Kanske säger detta något om hur internet formar individer och i så fall vart vårt samhälle är på väg. Vi skall dock inte övertolka detta. Ett motargument skulle kunna vara att det är ålder och inte internatanvändande, som ligger bakom många av de fördomar som cirkulerar kring samarbetssvårigheter hos högfrekventa interetanvändare. Här finns alltså utrymme för vidare forskning. Beträffande nervositet och lathet så uppstår intressanta effekter då vi tar hänsyn till ålder. Oavsett ålder så använder lata personer nöjestjänster (t.ex. onlinespel) i större utsträckning än övriga, medan 546

nervösa personer använder nyttotjänster (t.ex. informationssökning) mindre utsträckning än övriga. Utifrån våra preliminära analyser så rekommenderar vi också att framtida forskare åtskiljer nöjestjänster och nyttotjänster i sina analyser. Slutligen vill vi uppmärksamma läsaren om att urvalet är relativt litet (n= 1694) och att skillnaderna i medelvärdena av personlighetsaspekterna är relativt små. För att slå fast att de skillnader vi funnit verkligen existerar och inte beror på slumpmässig variation rekommenderar vi fler oberoende mätningar. Dessutom vill vi tillägga att vår meta-analys har fokuserat på de skillnader vi funnit. I ungefär hälften av fallen (tabell 2) så har vi inte statistiskt kunnat säkerställa (p<.05) att personlighet har betydelse för internetanvändande. Noter 1 Då BFI 10 konstruerades så var tanken att hitta ett påstående för respektive motpol i femfaktor modellen. Nya rön inom personlighetsforskningen visar att det är bättre att hålla isär dessa poler i analysen då ett högt värde i ena polen inte per automatik innebär ett lågt värde i andra polen (Schütz, 2015). Då BFI 10 konstruerades så var ambitionen också att de två motpolerna som bildade respektive faktor skulle mäta två vitt skilda aspekter av denna faktor. För tre av de fem faktorerna visar en empirisk analys dessvärre att frågorna inte är lämpliga för att konstruera faktorer. Det är enbart de två frågor som mäter utåtriktning respektive emotionell stabilitet som enligt faktoranalysen bildar dessa faktorer (Gunnarsson, 2014). 2 De tio internetaktiviteterna reducerades till två faktorer genom en faktoranalys. Uppdelningen av internetaktiviteter på de två faktorerna är enligt följande (Cronbach alpha i parentes): (1) skicka/ta emot e-post, sköta bankärenden, sköta myndighetsärenden, använda nyhetstjänster, söka information/fakta och köpa vara/tjänst (0.79), (2) använda sociala medier, läsa bloggar, spela onlinespel och titta på film eller TV-serier (0.67). 3 Även om Cronbach alpha värdena är relativt reliabla så föranleder mätkonstruktionen och skaltypen oss att kvarhålla de ursprungliga variablerna. 4 Linjär multipel regressionsanalys där vi frångått det vi skrivit i not 3 och istället valt att betrakta den beroende variabeln internetanvändning som en intervallskala och tagit in ålder i steg 1 och personlighetsdrag i steg 2. 547

John Magnus Roos och Oscar Westlund Referenser Berger, Peter och Luckmann, Thomas. (1998). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Bruns, Axel. (2012). Reconciling Community and Commerce? Collaboration between Produsage Communities and Commercial Operators. Information, Communication & Society, 15 (6): 815 835. Debast Inge, van Alphen Sebatiaan P. J., Rossi Gina, Tummers Judith H. A., Bolwerk N. och Derksen Jan J. L. (2014). Perersonality traits and personality disorder in late middle and old age: Do they remain stable? A literature review. Clinical Gerontologist, 37, 253 271. Dudley, George. W. och Goodson, Shannon. L. (2007). Boken om säljhinder. Sales call reluctance. Varför vissa säljare är mer framgångsrika än andra. Stockholm: BelBin AB. Ebeling-Witte Susan, Frank Michael L. och Lester David. (2007). Shyness, Internet use and personality. CyberPsychology & Behavior, 10, 713-716. Elliott, Anthony och Urry, John. (2010). Mobile Lives. London: Routledge. Findahl, Olle. (2013). Svenskarna och internet 2013. Stockholm: SE. Findahl, Olle. (2014). Svenskarna och internet 2014. Stockholm: SE. Fiske, Donlad W. (1949). Consistency of the factorial structures of personality rating from differens sources. Jounal of Abnormal Social Psychology, 44, 329-344. Flashback (2012). Internet domineras av introverta? Nedladdad från https://www. flashback.org/t1968414 den 14 maj 2015. Gunnarsson, Mattias (2014). Utvärdering av SOMS personlighetsinstrument. Göteborg: SOM-institutet. Gunnarsson Mattias, Holmberg Sören och Weibull Lennart (2014). Går det att mäta personlighet? I: Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red.) Mittfåra & marginal, Göteborg: SOM-institutet. Hamburger-Amichai, Y. & Ben-Artzi, E. (2000). The relationship between extraversion and neuroticism and the different uses of the Internet. Computers in Human Behavior, 16, 441-449. Holmberg, Sören och Weibull Lennart (2010). Människans fem personlighetsegenskaper I: Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.) Nordiskt ljus, Göteborg: SOM-institutet. Jenkins Henry, Sam Ford, och Joshua Green. (2013). Spreadable Media: Creating Value and Meaning in a Networked Culture, New York: NYU Press. Kraut Roberg, Kielser Sara, Boneva Bonka, Cummings Jonathon, Helgeson Vicki och Crawford, Anne. (2002). Internet paradox revisited. Journal of Social Issues, 58, 49-74. Larsen, Randy J. och Buss, David M. (2005). Personality psychology. Domains and knowledge about human nature. McGraw-Hill: New York. 548

Lewis, Seth. C. (2012). The tension between professional control and open participation: Journalism and its boundaries. Information, Communication & Society, 15(6), 836 866 Linderoth, Tomas (2015). Ständig uppkoppling skapar nya beteenden. https://www. youtube.com/watch?v=v6pwrlu_5wk, publicerad på GU, 16 april 2015. Ling, Rich (2012). Taken for grantedness. Cambridge: MIT Press. Orschard, Lisa J. och Fullwood, C. (2010). Current Perspectives on Personality and Internet Use. Social Science Computer Review. 28, 155-169. McAdams Dan P. och Oslon Bradley D. (2010). Personality development: Continuity and change over the life course. Annual Review of Psychology, 61, 517 542. Persson, Marcus och Eriksson Björling Mikael (2011). Mobiltelefonen- Förändrade kommunikationsvanor och ökande kostnader. I: John Magnus Roos (red.) Konsumtionsrapporten 2011, Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Peterson Jordan B, Smith Kathleen W. och Carson Shelly (2002). Openness and extraversion are associated with reduced latent inhibition: replication and commentary. Personality and Individual Difference. 33. 1137-1147. Roos, John Magnus och Holmberg, Ulrika (2012). Personlighetstyper och köpvanor. I: Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergstörm. I framtidens skugga, Göteborg: SOM-insitutet. Schütz, Erica (2015). The affective profile model: Ill-being and well-being. Akademisk avhandling, Göteborg: Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Svensson, Måns och Dahlstrand, Karl.(2014). Nätkränkningar. Svenska ungdomars normer och beteenden. Rapport från Lunds universitet. Swickert Rhonda, J., Hittner James B., Harris Jamie L. & Herring, Jennifer A. (2002). Relationships among Internet use, personality, and social support. Computers in human behavior, 18, 437-451. Thorson, Esther., Shoenberger, Heather., Karaliova, Tatsiana; Eunjin., Kim. och Fidler, Roger. (2015). News use of mobile media: A contingency view. Mobile Media & Communication, 3(2), 160 178 Ramstedt, Beatrice och John, Oliver P. (2007). Measuring personality in one minute or less: A 10-item short version of the Big Five Inventory in English and German. Journal of Research in Personality 41. 2003-212. Westlund, Oscar. (2014). Mognande mobil multimedia, I: Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.) Mittfåra & marginal, Göteborg: SOM-institutet. Westlund, Oscar och Färdigh. Mathias. A (2015). Accessing the news in an age of mobile media. Mobile Media & Communication, 3 (1), 53 74. 549