Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Konferensen Barn som anhöriga Västra Götalandsregionen 5 februari 2015 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet
Sociala utgifter i Sverige 1960 2011. År Sociala utgifter Förändring (% av BNP) senaste 5 åren 1960 12 1965 14 + 2 1970 20 + 6 1960-1980: + 21 1975 25 + 5 1980 33 + 8 1980-2000: - 2 1985 31-2 1990 36 + 5 2000-2011: - 2 1995 36 0 2000 31-5 2010: EU15 30,2 2005 31 0 Sv. 30,4 2010 30-1 7:e av EU15 2011 29-1 2011 1 030 av 3 500 miljarder SEK
Olika fattigdomsdefinitioner Inkomstfattiga hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner Ekonomiskt fattiga hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex. Låg inkomststandard Materiellt fattiga hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF Försörjningsstöd hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.
Rädda Barnens årliga index Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Två delmått: Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Familjer med försörjningsstöd 5
Rätt att inte vara fattig FN:s konvention om barnets rättigheter säger: varje barns rätt till en skälig levnadsstandard (artikel 27) skall säkerställas till det yttersta av landets tillgängliga resurser (artikel 4) detta skall ske utan diskriminering (artikel 2) 6
Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt
Risk-of-poverty in Nordic countries 2012. Source: Eurostat 2014. Risk-of-poverty = 60 % of median income
Barnfattigdom i OECD-länder. Panel A. Percentage of persons living with less than 50% of median equivalised household income, late-2000s Panel B. Annual average change in poverty rate between mid- 1980s and late-2000s, percentages 5,4 6,1 6,4 6,5 6,7 7,2 7,2 7,2 7,2 7,8 7,8 7,9 8,4 8,7 8,9 9,1 9,8 10,1 11,0 11,1 11,3 11,4 11,4 12,6 13,6 13,7 13,9 14,6 15,0 15,7 17,0 17,3 18,9 19,9 21,0 Czech Republic Denmark Hungary Iceland Slovak Republic Austria Netherlands Luxembourg France Slovenia Norway Finland Sweden Switzerland Germany Belgium Ireland Poland New Zealand OECD United Kingdom Canada Italy Greece Portugal Spain Estonia Australia Korea Japan Turkey United States Chile Israel Mexico -1,9-1,1-1,3-0,7-0,2-0,2-0,2-0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,4 0,9 1,0 1,4 1,3 2,1 2,1 1,9 2,2 2,2 2,5 2,7 2,9 2,9 3,2 3,7 25 20 15 10 5 0-2,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Source: OECD 2014
Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll 2012. Gränsvärden, SEK/ mån 1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn Median, disponibel ink. 19 047 44 391 Relativ fattigdom (- 60 %) 11 428 26 635 Låg inkomststandard 11 986 (63 %) 17 702 (41 %)
Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och 2012. I procent. Inkomststandard 1991 2000 2012 1 7 8 7 1 2 65 61 32 2 3 25 25 39 3 4 6 22
Inkomstspridning i Sverige 1975 2011. Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 0,32 Malmö högskola
Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1991 2011. Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 30,2 % Malmö högskola
Årsrapport 2014 230 000 barn i Sverige levde i fattigdom 2012 12,0 procent av samtliga barn 0-17 år Politisk handlingskraft och konkreta löften saknas 15
Barnfattigdom i Sverige 1991-2012 16
Fortsatt ökande klyftor mellan barn med svensk och utländsk bakgrund barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna 17
Både utländsk bakgrund och ensamstående förälder 18
Skillnader mellan kommuner Kommun Barnfattigdom i % Ranking 2012 Lomma 3,6 1 Härryda 3,7 2 Landskrona 23,0 289 Malmö 31,7 290 Stockholm 13,2 215 Göteborg 17,3 269 19
20
21
22
Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola 23
Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor. Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd. 24
Betydelsen av ekonomisk familjepolitik för barnhushåll i Sverige 1998-2012. Låg ekonomisk standard med och utan ekonomisk familjepolitik. Låg ekonomisk standard = Disponibel inkomst under 60 procent av median respektive år. Källa: FK 2013:49
Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken i Sverige 1998-2012.
Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008. 27
Barns rättigheter och föräldrars etablering växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från becoming till being 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter
Insatser mot barnfattigdom SYFTE Lindra effekter åtgärda orsaker? FOKUS Reaktiva eller proaktiva insatser? STRATEGI Selektiva eller generella åtgärder? NIVÅ Ett statligt eller kommunalt ansvar? HÄLSA OCH SAMHÄLLE
INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella
Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?
Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen
Strategier för inkluderande policyåtgärder Proportionell universalism åtgärder av generell karaktär som i sina effekter kommer de mest utsatta till störst nytta Health in All Policies (HiAP) EU-inspirerad policy; which targets the key social determinants of health through integrated plicy response across relevant policy areas. Den svenska välfärdsparadoxen hur fattigdom och utsatthet har hanterats i den snabba uppbyggnaden av den svenska välfärdsmodellen i efterkrigstid.
EU Commission Recommendations February 2013: Investing in Children: Breaking the Cycle of Disadvantage Three Key Pillars: Access to adequate resources Support parents participation in the labour market Provide for adequate living standards through a combination of benefits Access to affordable quality services Reduce inequality at a young age by investing in early childhood education and care Childrens right to participate In play, recreation, sport and cultural activities and decisions that affect their lives