Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 1
1. Bakgrund 746 Entreprenad & El AB (nedan kallad 746 Entreprenad), i Bålsta, ska bygga ungdomsbostäder i två byggnadskroppar med totalt 36 stycken lägenheter, centralt i Bålsta, fördelat på 24 stycken enrummare och 12 stycken tvårummare. Utemiljön kommer att bestå av parkeringsytor med plats för ett 30-tal bilar, en lekyta, gångväg från Stockholmsvägen upp genom området, en hårdgjord yta mellan bostadsbyggnaderna samt förrådslänga och byggnad för sophantering, med tillhörande angöringsyta. Parkeringsytan ligger ca 1,5-2 meter högre än lekytan och uppgrusade ytor för bostadsbyggnaderna. Vissa, mindre delar, kommer att besås med gräs och planteras med träd och buskar. Berörda fastigheter är Bålsta 1:35 och 1:36, invid Stockholmsvägen, centralt i Bålsta tätort, ca 500 meter väster om buss- och järnvägsstationen. Den totala ytan på planområdet är ca 4.000 kvadratmeter. 2. Nuvarande förhållanden och förutsättningar 2.1 Topografi och ytavrinning Området lutar förhållandevis kraftigt ner mot Stockholmsvägen men är i det närmaste plant i öst-västlig riktning, även om en viss lutning finns i områdets mest södra del, från öster till väster. Ytavrinningen sker företrädesvis ner mot Stockholmsvägen samt mot gatan in till Perslund. 2.2 Markförhållanden Området ligger på en ås som utmärker postglacial sand och i mindre utsträckning urberg som jordart (källa: SGU). Markförhållandena torde borga för gynnsamma dräneringsförhållanden med god genomsläpplighet. Grundvattnet håller god kemisk status (avser år 2009) och det finns förslag till samma status avseende miljökvalitetsnorm. Området är idag bebyggt med ett fåtal byggnader och har en grusad väg, vilken ansluter till Stockholmsvägen. Vidare finns en grusad plan och parkeringsyta på områdets norra del. 2.3 Grundvatten Grundvattenkvaliteten håller, enligt VISS (VattenInformationsSystemSverige), god status för området. Grunvattenförekomsten håller även den god status. 2.4 Nuvarande dagvattenhantering Tomterna är idag inte anslutna tilll det kommunala ledningsnätet. K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 2
Dagvattnet infiltreras idag rakt ner i marken och leds ner och bort naturligt. Delar av dagvattnet söker sig sannolikt ner mot Stockholmsvägen och ansluter till det kommunala dagvatttenledningssystemet. 3. Beräkningar 3.1 Förutsättningar Enligt Håbo kommuns dagvattenpolicy ska dagvattnet hanteras lokalt av fastighetsägare och inte ytterligare belasta det kommunala dagvattenlednings-systemet samt ta hänsyn till och kunna hantera ett så kallat 10-årsregn, med 10 minuters varaktighet. Det innebär i det aktuella fallet att 746 Entreprenad själv ska sörja för att dagvattnet hanteras lokalt inom området. 3.2 Avrinningskoefficienter De avrinningskoefficienter som använts är hämtade från Svenskt Vatten P90 (Svenskt Vatten, 2004). Avrinningskoefficienter anger hur stor del av nederbörden som avrinner efter förluster genom avdunstning, infiltration och upptag av växtlighet eller genom magasinering i ojämnheter i markytan. Avrinningskoefficienten har alltid ett värde mellan 0 och 1. Genom att multiplicera en ytas area med avrinningskoefficienten erhålls reducerad area Ared. De avrinningskoefficienter som använts för olika typer av ytor redovisas i tabell 1. Tabell 1 - Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor. Källa: Svenskt Vatten P90, 2004. Gräsyta, park 0,1 Grusplan, grusad gång 0,2 Hårdgjorda ytor (asfalt och betongyta) 0,8 Hustak 0,9 3.3 Deltagande ytor De ytor som idag bidrar till dagvattenbildningen är hustak, grusad väg och parkeringsytor samt vegetationsytor. 3.4 Flöden och regnvolymer Dimensionerade flöden har beräknats genom den rationella metoden, enligt Svenskt Vattens publikation P90 (Svenskt vatten, 2004). Den rationella metoden förutsätter bl.a. att området är relativt homogent och nära rektangulärt (Vägverket, 1990). Beräkningarna i denna utredning utgår från dimensionering efter 10-årsregn, d.v.s. ett regn som är så stort och omfattande att det bara beräknas återkomma vart tionde år. Varaktigheten har satts till 10 minuter. Framtida ökning av maximal nederbördsintensitet uppskattas till 20 % i aktuellt område. K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 3
4 Resultat 4.1 Dagvattenflöden efter utbyggnad Tabell 2. - Regnintensiteter och dimensionerande flöden vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, efter utbyggnad. Beräknat med klimatfaktor. Delområde Yta Avrinnings- A-red Regnintensitet Q dim Q dim koefficient 10-årsregn 10-årsregn 10-årsregn klimatfaktor (ha) (l/s/ha) (l/s) (l/s) Hustak 1.100 0,9 0,099 216 21 26 Hårdgjorda ytor 2.300 0,8 0,184 216 40 48 Grusytor 200 0,2 0,004 216 1 1 Grönytor 400 0,1 0,004 216 1 1 Summa 4.000 0,291 216 63 76 Efter detaljplanens genomförande beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 76 l/s från området om en nederbördsökning av 20% på grund av klimatförändring beaktas. 4.2 Förslag på riktlinjer för dagvattenhantering inom aktuellt planområde Följande åtgärder bedöms som möjliga lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området: - Anläggning av fördröjningsmagasin. Förslaget är stenkista ca 40-50 cm under mark för att kunna nyttja marken ovanför för olika ändamål. Stenkistans storlek behöver vara ca 18 kubikmeter (beräknat med klimatfaktor enligt tabell 2). - Plantering av träd. Plantering av träd på grönytor minskar dagvattenbildningen genom direktavdunstning och upptag av nederbörd via rötter. Under vegetationsperioden tar träd upp stora mängder vatten ur marken. Nyplantering av träd skapar också förutsättningar för djurlivet samt ger området en mjukare karaktär samt möjligheter till skugga. Dräneringsledningar kan dels dras från hängrännor och stuprör från byggnaderna ut till omgivande grönytor och dels via brunnar i de hårdgjorda ytorna för vidare transport ner till stenkistan. Förslagsvis ska dagvattnet ledas till stenkistan från tre håll. Dräneringen från grus- och gräsytor filtreras ner naturligt. Vid behov kan dräneringsrör grävas ner och leda delar av dagvattnet till grönytan i sydöst. K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 4
Kartan på nästa sida visar förslag på hur området kan se ut och vilka ytor som ska avvattnas samt hur. 4.3 Föreslagen hantering av dagvattnet Utifrån terrängförhållanden samt markbeskaffenhet anses en stenkista vara det bästa alternativet för att tillgodose en tillfredsställande hantering av delar av dagvattnet från parkeringsytorna samt delar av övriga hårdgjorda ytor. En stenkista håller normalt omkring 10 år, innan dess funktion och kapacitet börjar bli dålig och den måste grävas ur och göras om. Stenkistans placering inom området framgår av kartan på nästa sida. Placeringen är vald för att kunna skapa funktionella ytor mer centralt i bostadsområdet, vilket annars inte skulle vara möjligt. Stenkistan övertäcks därefter med matgjord och besås med gräs och eventuellt förses med buskar. Vidare leds en del av takvattnet samt stora delar av de hårdgjorda ytorna direkt till grönytorna för infiltrering i mark. 4.4 Konsekvenser av planförslaget Miljökvalitetsnormen avseende grundvatten kommer inte att påverkas av planering och exploatering av aktuellt område. Takvattnet leds direkt ut till grönytor och infiltreras naturligt. Parkeringsytorna avvattnas till viss del direkt till grönytor medan resterande ytor avvattnas via två brunnar som sedan leder vidare till en stenkista. Dagvattnet kommer att hanteras lokalt, på aktuella fastigheter, och kommer inte att belasta det kommunala ledningsnätet. För att åstadomma att dagvattnet inte når ledninganätet samt att grundvattnet inte försämras så behöver träd och buskar planteras samt gräsytor tillskapas, vilka kan fånga upp och binda vatten och näringsämnen. I övrigt sker naturlig infiltration innan dagvattnet når grundvattnet. K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 5
Karta - förslag till dagvattenhantering, avseende förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. K e n n e t h B e r g l u n d B y g g k o n t r o l l, H a s s e l g a t a n 4 8, 7 0 3 6 0 Ö r e b r o Sida 6