Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13
Inledning I Sverige har det funnits en politisk ambition om att flytta statliga myndigheter ut i landet. En rad sådana myndighetsflyttar genomfördes under det tidiga 2000-talet, där myndigheter flyttade ut från storstadsregionerna till mindre städer. Motsvarande utlokaliseringar skedde dock inte inom städerna. Myndigheterna ligger fortfarande koncentrerade i stadskärnorna i såväl Stockholm, Göteborg och Malmö. Under Alliansens tid i regeringen och i majoritet i Stockholms stadshus 2006-2014 fanns en ambition att flytta statliga myndigheter och kommunala förvaltningar från innerstad till ytterstad. Argumenten bakom förvaltningsflyttarna ut från innerstaden var flera. Det bidrar till att stärka bilden av att hela staden är attraktivt att flytta till, verka och investera i. Serviceunderlaget ökar när dagbefolkningen i stadsdelen ökar. Lokaler i innerstaden kan frigöras till annat än kontor, till exempel till bostäder, förskole- och skollokaler, som det istället råder brist på i Stockholms snabbväxande stadsdelar. Alliansen i Stockholms stadshus tog under tiden i majoritet initiativ till flytt av åtta förvaltningar och bolag, däribland Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen. Den dåvarande alliansregeringen beslöt 2013 att i ett första steg flytta Diskrimineringsombudsmannen till Tensta eller Rinkeby. Dessa beslut tycks nu ha återkallats av den nya regeringen. Det är ett häpnadsväckande slöseri med skattemedel. I denna rapport skissar vi på tänkbara platser i Stockholms ytterstad dit förvaltningsmyndigheter skulle kunna flytta. En politik som bryter utanförskapet I Stockholm finns ett antal stadsdelar som utmärks av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och högt bidragsberoende. Insatser för att förändra detta har både inbegripit en snabbare väg till jobb, ett ökat fokus på individuella insatser och bättre anpassad skolgång, sfi-undervisning och yrkesvux. På senare år har vi kunnat se en utveckling i rätt riktning i stadsdelar som Tensta, Rinkeby och Husby. Den senast tillgängliga statistiken på stadsdelsnivå visar att sysselsättningen i dessa stadsdelar ökade mellan 2006 och 2014. Men förbättringen sker i områden som har mycket stora sociala utmaningar och mer behöver göras. Negativa flyttspiraler gör att de som skaffar sig jobb ofta flyttar ifrån området. Fler arbetsplatser och större dagbefolkning i Stockholms stadsdelar behövs. Enligt den senaste statistiken från år 2012 pendlade 4400 personer ut från Rinkeby för att arbeta, medan ungefär 1900 stannade kvar eller pendlade in till stadsdelen. Inte ens en procent (0,9 procent) av dagbefolkningen arbetade i offentlig förvaltning att jämföra med 7,0 procent i staden som helhet. Bilden är tydlig: I stadsdelar som Rinkeby saknas arbetsplatser, och särskilt de offentliga verksamheterna (som myndigheter, förvaltningar och bolag) lyser fortfarande med sin frånvaro. 2
Jämför vi detta med extremt myndighetstäta Gamla stan (stadsdelen Storkyrkan) pendlade sex gånger fler in till sin arbetsplats i Gamla stan (ca 10 700 personer) än som har sin bostad där (1700 personer). Nästan var femte som hade sin arbetsplats i Gamla stan arbetade i offentligförvaltning: riksdag, hov, domstolar eller myndigheter. Segregationen i Stockholm kan sålunda också beskrivas i termer av arbetsplatser. Och staten, som är en stor arbetsgivare, har ett viktigt ansvar för att förändra situationen. Regeringen gav i ett första steg Diskrimineringsombudsmannen, som har cirka 100 anställda, i uppdrag att förbereda en lokalisering till Tensta eller Rinkeby. I februari 2015 tillkännagav dock demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) att myndighetens planerade flytt till Rinkeby ställts in. Argumentet som framfördes i medierna var att man inte kunnat finna en plats som nådde upp till kraven på tillgänglighet. Ingen utredning gällande detta presenterades. Argumentet ter sig ihåligt vid tanke på att även i ytterstadsdelarna finns skolor och andra offentliga verksamheter med höga krav på fysisk tillgänglighet. Dessa borde vara möjliga att bygga om för att passa en myndighets krav och behov inom angiven kostnadsram. Rinkeby ligger ca 15 minuter med tunnelbana från Stockholms city. Restiden är lika lång som den mellan Fridhemsplan och Skanstull med tunnelbanans gröna linje, enligt SL:s reseplanerare. Att Rinkeby ligger alltför otillgängligt är helt enkelt inte sant. Detta gjorde Alliansen i Stockholms stadshus Alliansmajoriteten i Stockholms stadshus fattade under 2013 och 2014 beslut som innebar flytt av åtta kommunala förvaltningar och bolag, totalt omfattande 1500 arbetsplatser, från Stockholms innerstad till ytterstaden. De förvaltningar och bolag som berördes i Alliansens beslut var Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Äldreförvaltningen, Överförmyndarförvaltningen, Kulturförvaltningen, AB Stokab, Stockholm Vatten AB och AB Stockholmshem. Av dessa hann under 2014 Kulturförvaltningen flytta till lokaler i Rinkeby, och Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen flyttade till Farsta i början av 2015. Beslut hann fattas om flytt av Utbildningsförvaltningen (till Tensta), och AB Stokab (till Kista). Såhär är situationen idag 315 förvaltningsmyndigheter, ämbetsverk, AP-fonder och domstolar finns registrerade med besöksadresser i myndighetsregistret. 118 av dessa, nästan 40 procent, ligger i Stockholms stad. Av de ca 245 statliga förvaltningsmyndigheterna ligger 100 i Stockholm, även det ca 40 procent. I stort sett samtliga av dessa ligger idag på ett mycket begränsat område i Stockholms innerstad. Därutöver finns bland andra ett antal statliga myndigheter lokaliserade i flera norrortskommuner, som Sollentuna och Solna. 3
Med ett fåtal undantag har inga statliga myndigheter sitt kontor i Järva eller i Söderort. Ändå bor ca 60 000 människor i Järva. Här finns bland annat ett av Europas största IT-kluster med världsledande företag inom IT och kommunikation. Järva är befolkningsmässigt i paritet med Karlskrona, där bl.a. Boverkets huvudkontor ligger lokaliserat sedan 1989. I Söderort bor 300 000 människor ungefär lika många som i hela Halland. Men söder om Telefonplan (där Konstfack och Försäkringskassan ligger) respektive Globenområdet (där Myndigheten för tillgängliga medier och Presstödsnämnden ligger) finns inga statliga myndigheter alls inom Stockholms kommun. Av de 118 myndigheter som ligger i Stockholms stad, ligger den som ligger längst söderut ungefär 4 kilometer från Regeringskansliet. Figur 1. Statliga myndigheter i Stockholms stad. Förvaltningsmyndigheter (i brunt), domstolar (i blått), affärsverk (gult) och riksdag (rött). 4
Figur 2. Statliga myndigheter i Göteborgs stad. Figur 3. Statliga myndigheter i Malmö stad. Bilden återkommer om vi tittar på Göteborg och Malmö: även där ligger de statliga myndigheterna i innerstaden. Att myndigheter och andra representanter för samhället finns representerade både i inner- och ytterstäderna innehåller en viktig legitimitetsskapande poäng som kan göra det lättare för andra att följa efter. Dessutom skulle det medföra att mark och lokaler i innerstäderna skulle kunna frigöras till annat än kontor, till exempel till bostäder, förskolor eller skolor. I många stadsdelar i innerstaden, liksom i snabbväxande delar av ytterstaden, finns en annalkande brist på förskole- och skolplatser. En del myndigheters lokalkostnader kan komma att sänkas så att en större del av medlen kan användas till verksamhet. 5
Tänkbara objekt Det saknas inte tänkbara lokaler i ytterstadsdelarna. Här följer en lista på alternativa placeringar för statliga myndigheter. Dessa förslag är inte färdigutredda, utan utgör tänkbara objekt som, om regeringen så väljer, kan studeras närmare. Vi hoppas att den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus kommer att vara regeringen behjälplig i detta arbete. De myndigheter som har valts ut är sådana som inte är beroende av tillgång till viss infrastruktur eller teknisk apparatur. De platser som har valts ut är antingen större centrumområden där lediga kontorslokaler bör kunna dyka upp inom en rimlig tid, eller fastigheter som är kontorslokaler eller som efter viss anpassning kan användas som kontor. Ett exempel är Telias gamla lokaler i kvarteret Våldö i Farsta, som är byggda för att inhysa en relativt stor hyresgäst av ett slag som i dagsläget är relativt svårt att locka till ytterstaden. Förslagen är inte tänkta att tjäna som slutgiltiga ställningstaganden utan som ett sätt att tänka kring hur man kan placera in utflyttade statliga myndigheter i ytterstaden. Arbetsdomstolen (21 anställda) från otillgängliga lokaler i Gamla stan till Skärholmens centrum. Statens konstråd (27 anställda) från Vasastan till Vårbergs centrum. Länsstyrelsen (450 anställda) från Kungsholmen till Telias gamla lokaler i kvarteret Våldö, Farsta. Arbetsmiljöverket (281 anställda) från Stadshagen till kvarteret Hangaren, Skarpnäck. Diskrimineringsombudsmannen (100 anställda) från Norrmalm till Bredbyskolan i Järva. Tillväxtverket (ca 100 anställda) från Södermalm till kvarteret Labyrinten, Hässelby Gård. Kammarrätten (ca 220 anställda) från Riddarholmen till Vällingby city. Om regeringen skulle gå från ord till handling och möjliggöra för om så bara en eller ett par myndigheter att flytta ut från innerstaden skulle det kunna få positiva konsekvenser för hela Stockholm; både i form av mer pengar till myndigheternas verksamhet istället för till lokalkostnader, ett högre serviceunderlag i ytterstadsdelarna och positiva signalvärden att hela Stockholm är attraktivt att verka och investera i. Källhänvisningar: Allmänna myndighetsregistret, SCB: www.myndighetsregistret.scb.se (2015-03-01) Statistik om Stockholm: http://statistikomstockholm.se/index.php/omradesfaktax (2015-03- 01) Hela myndighetskartan finns här: https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=zl_9afsonbia.kwk6xmoeommo (2015-03- 13) 6