Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013



Relevanta dokument
Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Pollineringsuppdrag.

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Sammanställning rådgivare/handläggare

Biodling ger mer än du anar!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Att anlägga eller restaurera en våtmark

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr

Från humla till jordgubbe

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Livskraftiga ekosystem

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Multifunktionella landskap med golfbanor

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

En lektion om att tänka källkritiskt. Ämnen: Biologi, Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska.

Afrika- i svältens spår

Fakta om pollinatörer

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens september 2010 i Linköping

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Pollineringstjänster

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Päls med många funktioner

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

- en ren naturprodukt

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Finns det alternativ till införda humlor?

Att få. blommor och bin. att trivas

Miljögifter i odlingslandskapet

Svenska perenner till svenska pollinerare

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Ekologisk produktion- regelverk

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

Blommande fältkanter. Ordlista

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Äger du ett gammalt träd?

Medlemsbrev januari 2019

Få den bästa starten

NYHET! Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen

Transkript:

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013

Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters pollen skiljer sig i kvalitet Pollen påverkar det biets hälsa och förmåga att överleva

Hasse Eriksson lantbrukare Förstått vikten av biologisk mångfald Fler insekter behövs för pollineringstjänsten Insektsvänlig bekämpning av insekter hänsyn Pollinerande insekter som en del av verksamhetens planering win-win situation Tänka mer långsiktigt (icke omedelbar vinst) Faktabaserad tillämpad forskning Viktigt med en jämn medelskörd över tiden vad kan insekterna tillföra Fylla luckan i det blommande fönstret Synliggöra styrmekanismernas baksida grön öken

Jenny Henriksson Hushållningssällskapet Saknar information om vilken pollentyp som bina hämtar in. Mätning vid kupan för att förstå vad bisamhället drar in Verifiera vilka blomsorter som har störst påverkan på bisamhället. Är det möjligt att få fram en optimal blandning av blomsorter Guidelines för optimal blandning för en positiv påverkan på insekter mångfalden har urholkats Samarbete mellan fler lantbrukare för att få ett bra blommande fönster i landskapet - Ökad lönsamhet Binas kostcirkel

Matias Köping Nektarkalender det blommande fönstret - vad finns inte Olika grödor från år till år ett år god tillgång nästa år en grön öken Brist på nektarkällor i ett optimerat landskap - försening i utvecklingen av pollinerade insekters Försök med importerade pollineringsvänliga växter - Är det optimalt Borde inhemska växter prioriteras För 20 till 30 år tillbaka mycket betesdjur i jordbrukslandskapet Betesmarkerna läggs ner när boskapen försvinner - senare skog Minskad biologiskt mångfald vid avvecklingen av betesdjur Vad betydde betesdjuren?

Professor Ingemar Fries Litteraturstudien ger en bekräftelse på behovet av mer information Finns en stor skillnad på näringsvärde (aminosyror) i olika pollensorter. Forskning sedan 1953 Olika pollen ger en skillnad i påverkan på bisamhällets välbefinnande aminosyror Finns cirka 20 olika aminosyror Lysin är den viktigaste aminosyran

Professor Ingemar Fries Det finns en kunskapslucka om tillgången på mängden lysin i olika pollensorter. Kan finnas patogener i pollen Bina värderar inte kvalitén på pollen Finns det en koppling mellan ensartad pollen och binas överlevnad/hälsa? Binas kostcirkel har blivit sämre (gäller förmodligen även andra insekter)

Prof. Carl Crailsheim från Graz i Österrike talade på temat: Nutrition and health in honey bees Beståndsdelarna i pollen består av protein och fett. Skillnader mellan olika pollensorter Lite fokus på fettet i pollen Binas näringsbehov/konsumtion är olika vid olika åldrar Dragbin behöver kolhydrater. När man ändrar på tillgången av födoämnen ändrar man också på styrmekanismerna i kupan.

Prof. Carl Crailsheim Avel. Vilka behov styr val av bimateriel Finns det behov som är bortglömda Två dåliga pollentyper kan tillsammans bli bra för bisamhället. 3-4 sorters pollen kan vara tillräckligt för att uppfylla bisamhällets behov av aminosyror Pollenersättning oklar positiv påverkan på bisamhället Extremt olika innehåll i olika pollen

Prof. Carl Crailsheim Olika typer av pollen kan vara lättare eller svårare för bina att bryta ner i binas matsmältning Finns skillnader i binas förmåga att mata yngel (dåligt pollen eller brist på pollen) Det behövs mer kunskap om pollenets innehåll Mer kunskap om pollenersättningar Geografiska kopplingar mellan vinterdödlighet och pollentillgång

Paneldebatt med följande citat Finns förmodligen inget giftigt pollen för pollinerande insekter Är GMO pollen ett problem för bisamhället - följdproblem Ta initiativ till att forska och undersöka orsakerna till problem i bisamhällena kopplat till pollenets betydelse Hösten viktig period för pollentillgång i bisamhället förmåga till övervintring finns samband mellan vinterdödlighet och brist på bra pollen. Kan monokulturer vara ett grundproblem

Paneldebatt med följande citat Fanns det bra pollenkällor i de växter som saknas/försvunnit från jordbrukslanskapet Det finns skillnader i övervintringen mellan stadsmiljö och landsbygd, - Är det på grund av bättre pollentillgång i stadsmiljö Har aveln gjort bina vekare Samla all data om vinterdödlighet försök finna orsaker kombinera all data och information Regelverket sätter hinder gynnar inte den biologiska mångfalden Samarbete med andra organisationer till exempel jägarna

Efterdiskussion Finns ingen modern forskning om pollen Samla samtliga aktörer för att skapa en win-winwin situation Diskutera förutsättningarna för den biologiska mångfalden Vilken riktning skall vi jobba emot Vad vet vi Vad behöver vi veta Problematiken med bisamhällena och dess förmåga att utvecklas väl är likvärdig i Sverige, Norge Danmark och Österrike

Utvärderingsgruppen Hur ser det optimala jordbrukslandskapet ut ur insekternas perspektiv kopplat till lönsamhet Vilka växter har försvunnit i det öppna jordbrukslandskapet Vilket pollen försvann samtidigt Orsaker till försvinnandet Förändringen av landskapet Avsaknaden av betande djur Eget pollen som ersättningsfoder på våren och hösten - Eget bibröd Risk för spridning av patogener 3-4 växter kan täcka bisamhällets behov av pollen Vilka växter är det som gäller Vilka växter innehåller mycket lysin Undersökning av olika pollentypers näringsvärde proteininnehåll och fett

Utvärderingsgruppen Finns det en koppling mellan för många bisamhällen inom ett område och övriga insekters förmåga att överleva Finns det mekanismer som styr binas pollensamlande Finns det kontaminerat pollen med gifter utsatta miljöer till exempel vägrenar förekomst av patogener Hur skall ett pollenersättningsmedel vara uppbyggt Vitaminer Mineraler Fett Soja - Aminosyror

Konsortiet för seminariet Deltagare i konsortiet för seminariet Jordbruksverket LRF Skåne Partnerskap Alnarp JU INFO

Utvärderingsgruppen Följande deltog i utvärderingen av seminariet - Matias Köping, Alf Sjöberg - Christer Ledel, Håkan Nilsson BF - Asger Sögaard Danmark - Eli Aasen Norge

Deltagare seminariet Biodlingsföretagarna Danmarks Biavlerforening Norges Birøkterlag 119 deltagare i seminariet Mer information http://partnerskapalnarp.slu.se/ekonf/2013051 6.aspx

Tack för mig JU INFO jonny@ulvtorp.eu