Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter

Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter Redovisning av effekter och resultat från regeringsuppdraget Hjärnkoll 2009-2014 Myndigheten för delaktighet

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Myndigheten för delaktighet, 2014 Titel: Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter Myndigheten för delaktighet Serie A 2014:11 (diarienummer 2014/0009) Utredare: Rickard Bracken Omslagsbild: Maja Brand Rapporten finns att ladda ner från myndighetens webbplats www.mfd.se. Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, 172 24 Sundbyberg E-post: info@mfd.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00 2

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Innehåll Sammanfattning... 4 Effekter av Hjärnkolls arbete... 4 Strukturer för ett fortsatt arbete... 5 Inledning... 6 Effekter av arbetet 2009 2014... 7 Övergripande utvärdering... 7 Att vara ambassadör i Hjärnkoll... 12 Programmets huvudområden... 13 Delområde 1. Utbildning/personlig kontakt... 13 Delområde 2. Mediekampanj... 16 Delområde 3. Mobilisering... 20 Delområde 4. Arbetslivet... 25 Delområde 5. Samarbeten... 27 Avslutning... 31 Bilaga 1 Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteenden... 32 Bilaga 2 Har upplevd diskriminering av personer med psykisk ohälsa förändrats i Västerbotten mellan 2011 och 2013?... 55 Bilaga 3 Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll... 64 Bilaga 4 Fokusgruppsundersökning med Hjärnkolls attitydambassadörer... 74 Bilaga 5 Sammanfattande Medieanalys Hjärnkoll januari 2010 augusti 2014... 83 3

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Sammanfattning Den här rapporten redovisar en effektutvärdering av den nationella kampanjen Hjärnkoll utifrån regeringens uppdrag. I slutet av februari 2009 fick Handisam 1 i uppdrag att genomföra ett program för att öka allmänhetens kunskaper och minska negativa attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget, som blev kampanjen Hjärnkoll och som förlängdes i januari 2012, sker i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och pågår till den 31 december 2014. Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) ansvarar, på uppdrag av Hjärnkoll, för utvärderingen av kampanjens effekter av allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden till människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Effekter av Hjärnkolls arbete Resultaten från årliga undersökningar 2009 till 2013 visar att attityder och beteenden har förändrats markant i de ursprungliga kampanjlänen. Förändringarna var i absoluta tal mellan 5 10 procent i positiv riktning. Uttryckt som relativa förändringar ligger de i spannet 17 33 procent, vilket generellt sett innebär att var tredje till femte person med negativ attityd 2009 inte längre har det vid undersökningen 2013. De positiva förändringarna i attityder handlar om minskad social distans, ökad tolerans, synen på farlighet och en mer positiv syn på delaktighet i samhället för personer med psykisk sjukdom. Det finns också positiva förändringar i sex av de nio områden där man skattat förväntade beteenden. De flesta av dessa positiva förändringar handlar om social distans, där man 2013 till exempel var mer positiv till att vara granne med, umgås med eller arbeta tillsammans med personer med psykisk sjukdom. Förändringarna i absoluta tal var 3 6 procent och de relativa förändringarna 18 25 procent. Däremot har kunskaperna om personer med psykisk sjukdom förändrats marginellt. 1 Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) gick 1 maj 2014 över i Myndigheten för delaktighet. 4

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Allmänhetens attityder utanför de tre ursprungliga kampanjlänen har också förändrats i positiv riktning mellan 2009 och 2013. För 9 av de 21 studerade attityderna finns det signifikanta positiva förändringar. Förändringarna ligger i storleksordningen 3 7 procent i positiv riktning. Det finns endast enstaka positiva förändringar för beteende och kunskaper. Förändringarna i attityder och beteenden skedde successivt under kampanjperioden, vilket visar på betydelsen av ett mer långsiktigt arbete när det gäller stigmatisering och diskriminering. En väsentlig del av effekterna av kampanjen handlar om ifall brukarnas upplevelser av diskriminering har förändrats under kampanjperioden. Hjärnkoll genomförde flera sådana undersökningar, bland annat i kampanjlänet Västerbotten 2011 med uppföljning 2013. Resultaten visar framför allt positiv utveckling under perioden. Hjärnkoll har utvecklat och, i samarbete med olika utbildningsorganisationer, genomfört ett stort antal insatser med syfte att förbättra attityder, kunskaper och beteenden. Utvärderingar visar att utbildningar med ambassadörer bidrar till att öka kunskaper och minska negativa attityder och beteenden. En uppföljning av en utbildningsinsats för polisstudenter visade att de positiva förändringar som var tydliga direkt efter utbildningsinsatsen i stort var bestående vid uppföljningen sex månader senare. Resultaten ligger i linje med andra studier och visar att personlig kontakt kombinerat med utbildning är en viktig strategi för att öka kunskap och minska negativa attityder och beteenden. Fokusgrupper med ambassadörerna visar att arbetet med Hjärnkoll fyllt ett viktigt behov av möten och samtal med likasinnade och att det för många bidragit till ökad självkänsla och återhämtning, liksom en plattform för ambassadörerna att nå ut med sina erfarenheter och kanalisera sitt samhällsengagemang. Sedan 1 januari 2012 har 91 av Hjärnkolls ambassadörer kommit ut i arbete, studier och praktik. Strukturer för ett fortsatt arbete Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) som medverkat i arbetet med Hjärnkoll sedan 2009 är positiva till att fortsatt driva nätverket med Hjärnkolls ambassadörer efter det att regeringsuppdraget avslutats. Nödvändiga strukturer, nationellt och regionalt, finns på plats för ett fortsatt långsiktigt förändringsarbete, men strukturerna behöver en långsiktig finansiering. 5

Inledning Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden utbredd. Negativa föreställningar, attityder och beteenden skapar hinder för återhämtning och fungerande livsstrategier. Skam- och skuldkänslor hämmar både den med psykisk ohälsa och människorna runt omkring. Man blundar inför problemen och väntar för länge med att söka hjälp. Många riskerar att förlora sina jobb, vänner och familj. På så sätt blir vi sjukare i Sverige. Helt i onödan. För att bryta denna diskriminering och negativa utveckling arbetar Hjärnkoll med att öppna upp för samtal om våra psykiska olikheter. Det sker med hjälp av 340 ambassadörer som berättar om sina erfarenheter av psykisk ohälsa i olika sammanhang som på arbetsplatser, gator och torg, konferenser, i utbildningsoch utvecklingssatsningar samt i media. Målet är att alla ska kunna vara öppna med sitt psykiska funktionssätt utan att vara orolig för negativa konsekvenser. Dåvarande Handisam fick den 19 februari i uppdrag av regeringen att under tre år genomföra ett program för att öka kunskap och minska negativa attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. I december 2011 förlängdes uppdraget till och med 31 december 2014. Arbetet sker i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Hjärnkoll har sedan starten 2009 arbetat i så kallade kampanjlän. I kampanjlänen finns en kampanjlänsansvarig som samordnar och integrerar arbetet med Hjärnkoll med annat pågående utvecklingsarbete i länet eller regionen. Västerbotten, Uppsala och Västra Götalandsregionen utsågs till kampanjlän 2010. Region Skåne tillkom i januari 2011. Norrbotten, Jämtland, Örebro och Värmland i april 2012. Under 2012 och 2013 tillkom Gotland, Jönköping och Blekinge, som genom att utse och finansiera egna samordnare, arbetar på liknande sätt som Hjärnkolls övriga kampanjlän. Den här rapporten redovisar effekter och resultat av Hjärnkolls arbete. 6

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Effekter av arbetet 2009 2014 Målet med Hjärnkoll är att öka allmänhetens kunskaper och minska negativa attityder till människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. På uppdrag av regeringen har Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), nu Myndigheten för delaktighet i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) bedrivit den riksomfattande antistigmakampanjen Hjärnkoll under 2009-2014. Övergripande utvärdering Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) har ansvarat för att undersöka om Hjärnkoll påverkar allmänhetens attityder, kunskap och beteende till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. CEPI har sedan 2009 årligen genomfört undersökningar som omfattar representativa befolkningsurval för riket (cirka 4 000 personer) och för kampanjlänen (cirka 1 000 personer). CEPI har också genomfört uppföljande intervjustudier om patienters och brukares upplevelse av diskriminering och utvärderingar av utbildningsinsatser i Hjärnkoll. Här presenteras resultaten i sammandrag: Attityder och beteenden i befolkningen har förbättrats i kampanjlänen Resultaten från årliga undersökningar 2009 till 2013 visar att attityder och beteenden har förändrats markant i de ursprungliga kampanjlänen. Det finns statistiskt säkerställda positiva förändringar i 13 av de 21 attityder som undersöktes. Förändringarna var i absoluta tal mellan 5 10 procent i positiv riktning. Uttryckt som relativa förändringar ligger förändringarna i spannet 17 33 procent, vilket generellt sett innebär att var 3:e till 5:e person med negativ attityd 2009 inte längre har det vid undersökningen 2013. De positiva förändringarna i attityder handlar om minskad social distans, ökad tolerans, synen på farlighet och en mer positiv syn på delaktighet i samhället för personer med psykisk sjukdom. Tabell 1 visar områden där det fanns störst positiva förändringar i absoluta tal i attityder. 7

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Tabell 1. Områden med de mest omfattande positiva förändringarna i attityder i de ursprungliga kampanjlänen. Tabellen visar andelar i procent som inte instämmer i påståendena. 2009 2013 Förändring Relativ förändring De flesta som en gång varit patienter på psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter Utlokalisering av en psykiatrisk verksamhet till ett bostadsområde utgör ingen fara för lokalbefolkningen Att skydda samhället från människor med psykisk sjukdom borde betonas mindre Människor med en psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror 60,5 50,0 10,5 17,3 33,0 24,8 8,2 24,8 35,8 28,1 7,7 21,5 27,7 20,5 7,2 26,0 Det finns också positiva förändringar i sex av de nio områden där man skattat förväntade beteenden. De flesta av dessa positiva förändringar handlar om social distans, där man 2013 till exempel var mer positiv till att vara granne med, umgås med eller arbeta tillsammans med personer med psykisk sjukdom. Förändringarna i absoluta tal var 3 6 procent och de relativa förändringarna 18 25 procent. När det gäller framtida beteenden var man 2013 också mer positiv till att bo nära eller arbeta tillsammans med personer med psykiska problem. Tabell 2 visar de områden där det finns störst förändringar i absoluta tal i förväntade beteenden. Tabell 2. Områden med de mest omfattande positiva förändringarna i förväntade beteenden i ursprungliga kampanjlänen. Tabellen visar andelar i procent som inte instämmer i påståendena. 2009 2013 Förändring Relativ förändring Jag kan tänka mig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom Om någon, som tidigare varit en patient inom psykiatrin blev min granne, skulle jag välkomna denne i mitt hem 24,4 18,2 6,2 25,4 25,2 18,6 6,6 26,1 8

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter 2009 2013 Förändring Relativ förändring Jag är motståndare till att människor som har en psykisk sjukdom bor i mitt grannskap 84,6 90,9 6,2 24,4 Däremot har kunskaperna om personer med psykisk sjukdom förändrats marginellt. I de tillkommande fem kampanjlänen skedde små förändringar i attityder, kunskaper och beteenden under perioden 2012 2013. Förändringarna i attityder och beteenden skedde successivt under kampanjperioden, vilket visar på betydelsen av ett mer långsiktigt arbete när det gäller stigmatisering och diskriminering. Tabell 3 visar utvecklingen av positiva förändringar i attityder och beteenden. Tabell 3: Antal variabler med positiva förändringar i de ursprungliga kampanjlänen under perioden 2010 2013 i jämförelse med baslinjemätningen 2009. 2010 2011 2012 2013 Antal variabler skattade Attityder 4 7 8 13 21 Förväntade beteenden 1 3 2 6 9 Framtida beteende 0 1 1 2 4 Allmänhetens attityder och beteenden har också förändrats utanför kampanjlänen Allmänhetens attityder utanför de tre ursprungliga kampanjlänen har också förändrats i positiv riktning mellan 2009 och 2013. I 9 av de 21 studerade attityderna finns det signifikanta positiva förändringar. Förändringarna ligger i storleksordningen 3 7 procents förändring i positiv riktning. Det finns endast enstaka positiva förändringar i beteende och kunskaper. 9

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Tabell 4. Områden med de mest omfattande positiva förändringarna i attityder utanför de ursprungliga kampanjlänen. Tabellen visar andelar i procent som inte instämmer i påståendena. 2009 2013 Förändring Relativ förändring Den bästa behandlingen för människor med en psykisk sjukdom är att vara delaktiga i samhället De flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter Så långt det är möjligt bör psykiatrisk verksamhet bedrivas i öppna vårdformer Ingen har rätt att utestänga människor med psykisk sjukdom från deras grannskap 27,4 20,4 7 25,6 60,4 56,1 4,3 7,2 28 23,8 4,2 15 19,4 15,9 3,5 18 I likhet med förändringarna av attityder i de ursprungliga kampanjlänen har förändringarna skett successivt även utanför de tre första kampanjlänen under perioden. Tabell 5 visar utvecklingen av positiva förändringar i attityder och beteenden. Tabell 5. Antal variabler med positiva förändringar utanför de ursprungliga kampanjlänen under perioden 2010-2013 i jämförelser med baslinjemätningen 2009 2010 2011 2012 2013 Antal variabler skattade Attityder 0 6 5 9 21 Förväntade beteenden 0 1 1 1 9 Framtida beteende 0 1 0 0 4 För en fullständig beskrivning av befolkningsundersökningarna se rapporten: Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 (Handisam 2014). Se Bilaga 1. 10

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Upplevd diskriminering har minskat i kampanjlänen En väsentlig del av effekterna av kampanjen handlar om ifall brukarnas upplevelser av diskriminering har förändrats under kampanjperioden. Hjärnkoll genomförde flera sådana undersökningar, bland annat i kampanjlänet Västerbotten 2011 med uppföljning 2013. Resultaten visar att det skett en positiv utveckling under perioden. Inom fyra av 14 områden finns en statistiskt säkerställd minskning av upplevd diskriminering och inom ytterligare fem områden en tendens till minskning som dock inte är statistiskt säkerställd. Det finns också en signifikant minskning i självdiskriminering inom ett av de undersökta områdena. Andelen personer som hade hindrat sig själva från att söka utbildningar på grund av rädsla att bli diskriminerade, minskade. Antalet områden där man totalt sett rapporterar diskriminering, sjönk från i genomsnitt 6,3 livsområden 2011 till 5,1 områden 2013. En fullständig beskrivning av den här studien finns i rapporten Har upplevd diskriminering av personer med psykisk ohälsa förändrats i Västerbotten mellan 2011 och 2013? (Handisam 2013). Se Bilaga 2. Interventioner i utbildningar förbättrar attityder, kunskaper och beteenden Hjärnkoll har utvecklat, och i samarbete med olika utbildningsorganisationer, genomfört ett stort antal insatser med syfte att förbättra attityder kunskaper och beteenden. Utvärderingar av effekter genomfördes för två insatser i omvårdnadsutbildningar och polisutbildningen i Umeå. Den mest ambitiösa studien rörde polisutbildningen där det fanns en kontrollgrupp, som inte fått insatsen, att jämföra med. Efter insatsen, som var en del av psykiatrikursen i polisutbildningen, hade de som fått antistigma-insatsen, jämfört med kontrollgruppen, mer positiva attityder framförallt när det gällde attityder som vidsynthet och synen på integration av personer med psykisk ohälsa samhället. Utbildningsgruppen var mer positiv i tre av nio skattade förväntade beteenden: att arbeta med, bjuda hem och att kunna prata naturligt med en person med psykisk sjukdom. I frågorna om framtida beteende var utbildningsgruppen också mer positiv till att arbeta med en person med psykiska problem. I fyra avseenden hade man också bättre kunskaper om psykisk sjukdom, jämfört med kontrollgruppen. Man visste i större utsträckning vilket råd man skulle ge en person för att denne skulle få professionell hjälp, man ansåg också i större utsträckning än kontrollgruppen att läkemedel och psykoterapi kan vara effektiva behandlingar. Slutligen svarade man i större utsträckning att personer med allvarliga psykiska problem kan återhämta sig fullständigt. 11

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter En sexmånadersuppföljning visade att dessa positiva förändringar i stort var bestående. Deltagarna i utbildningsinsatsen hade efter sex månader, jämfört med före utbildningen, mer positiva attityder som rörde vidsynthet och integration i samhället. När det gällde förväntade beteenden var man mer positiva till att bjuda hem, vara vän med och att kunna prata naturligt med en person med psykisk sjukdom. När det gällde framtida beteende var man mer positiva till att tänka sig att bo tillsammans med eller bo nära en person med psykiska problem. Kunskaperna hade ökat när det gällde om personer med psykiska problem vill ha ett lönearbete, om vilket råd man skulle ge personer för att de ska få professionell hjälp, och att läkemedel och psykoterapi kan vara effektiva behandlingar. Undersökningen finns beskriven i rapporten Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll (Handisam 2012). Se Bilaga 3. Att vara ambassadör i Hjärnkoll Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) genomförde under sommaren 2014 två fokusgruppsundersökningar med Hjärnkolls ambassadörer. Syftet var att ta reda på vad det inneburit att verka som ambassadör för Hjärnkoll. Den ena fokusgruppen bestod av ambassadörer som varit aktiva och engagerats i många uppdrag. Den andra av ambassadörer som varit mindre aktiva och som kommit ut på få uppdrag. Ambassadörsrollen en plattform för samhällsengagemang och arbete Intervjustudien visar att ambassadörerna upplevt sin medverkan i Hjärnkollkampanjen som djupt meningsfull och givande för dem som individer. Samtliga intervjuade hade genom ambassadörskapet och kampanjen fått fler sociala och professionella kontakter och funnit sätt att omsätta sitt samhällsengagemang i praktisk handling. De kände också stor tillfredsställelse över att kampanjen förändrat attityderna i samhället till psykisk ohälsa. Ambassadörerna uppgav att de fått förbättrad psykisk hälsa genom sitt engagemang i kampanjen. Möten och samtal med andra med liknande erfarenheter upplevdes som läkande och stärkande för självkänslan. Flera av ambassadörerna beskrev hur de fått ökad egenmakt tack vare Hjärnkoll. De har fått verktyg att vända svåra erfarenheter av psykisk sjukdom och funktionsnedsättning till en styrka och en merit. Ambassadörskapet fungerade som en väg tillbaka i arbete för några av de intervjuade. För andra kompletterade kampanjen deras ordinarie sysselsättningar. Hela studien finns beskriven i rapporten Fokusgruppsundersökning med Hjärnkolls ambassadörer. Se Bilaga 4. 12

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Programmets huvudområden De viktigaste processerna för att uppnå Hjärnkolls mål att öka allmänhetens kunskap och minska negativa attityder och diskriminering kan delas in i fem huvudområden; utbildning/kontaktpåverkan, mediekampanj, mobilisering, arbetsliv och samarbeten. De olika områdena går till viss del in i varandra men beskrivs ändå här var för sig. Delområde 1. Utbildning/personlig kontakt Mål och resultat Målet är att via personlig kontakt, i möten mellan människor, öka kunskapen och förändra negativa attityder och diskriminerande beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 1. Produktionsmål: Utvärderade utbildningar Utvärderade utbildningar som ökar kunskapen, minskar negativa attityder och påverkar beteenden och bemötande inom till exempel hälso- och sjukvården, polisen och det privata näringslivet. Resultat: Flera insatser testades med goda resultat Utbildningsinsatser för polisstudenter. Utbildningsinsatser för studenter på Komvux omvårdnadsprogram och ett psykiatriskt omvårdnadsprogram på högskolan. Utbildningsinsatser för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkarkandidater, AT/ST-läkare. Utbildningsinsatser för anställda vid barnavårdscentraler, mödravårdcentraler och öppna förskolor. Konceptet etiskt café för anställda inom den psykiatriska heldygnsvården. Utbildning om samordnad individuell vårdplan för anställda inom kommun och landsting. Utbildningar och studiematerial riktade till chefer och HR-strateger. Utbildningar och studiematerial riktade till skyddsombud och kollegor. 13

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Utbildningar och stöd till självhjälp till människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa i syfte att minska självstigma och öka kunskaper om vilka rättigheter man har i kontakten med till exempel vård- och arbetsgivare. 2. Produktionsmål: Långsiktiga stödstrukturer för ambassadörer Att de stödstrukturer som är nödvändiga för att ambassadörsnätverket ska kunna fortsätta sitt arbete finns på plats och är oberoende av kampanjen Hjärnkoll efter 2014. Resultat: Strukturer för ett långsiktigt arbete finns på plats Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) har sagt ja till att fortsatt ansvara för Hjärnkolls ambassadörsverksamhet. Den ideella föreningen Hjärnkoll är under bildande. I föreningen ingår NSPH:s 13 medlemsorganisationer. Föreningen är även öppen för samverkan med andra organisationer som bedriver arbete som ligger i linje med den ideella föreningen. Regionalt pågår ett arbete med att skapa struktur till stöd för det fortsatta arbetet med Hjärnkoll efter 2014. Det finns en vilja från samtliga län att gå vidare. Planering och förberedelser är gjorda för att säkra en fortsatt verksamhet utan avbrott under förutsättning att det finns medel. 3. Produktionsmål: Minst 500 utbildningsinsatser per år Att kampanjens ambassadörer genomför minst 500 utbildningsaktiviteter per år inom ramen för kampanjen Hjärnkoll. Resultat: 550 utbildningsuppdrag genomförs årligen Sedan januari 2012 till och med 31 juli 2014 har 2 117 ambassadörer deltagit på 1 423 betalda uppdrag via Hjärnkolls förmedling. Därtill tillkommer ett okänt antal uppdrag som förmedlades direkt mellan en enskild ambassadör och uppdragstagare. Vi noterar en ökning av dessa engagemang som till viss del bidrar till egen försörjning och ökad självständighet för ambassadörerna. 4. Produktionsmål: Vägar ut i arbete Att engagemanget och uppdragen som ambassadör skapar möjligheter för fler av kampanjens ambassadörer att komma ut i avlönat arbete. 14

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Resultat: 74 ambassadörer har sedan 2012 kommit ut i arbete Under arbetet med Hjärnkoll har 74 ambassadörer kommit ut i arbete, 11 i studier och 7 i praktik. Detta ska också ställas mot att långt ifrån alla ambassadörer stod utanför arbetsmarknaden då de inledde sitt engagemang som ambassadör. Det innebär att den relativa andelen som under perioden fått arbete eller gått i studier är större än det faktiska antalet. 2 5. Produktionsmål: En verktygslåda för fortsatt arbete Att utveckla en verktygslåda med enkla redskap för ambassadörer och andra så att de kan fortsätta arbetet efter 2014. Syftet är att vidmakthålla uppnådda resultat och införliva det i ordinarie verksamheter. Resultat: Metoder, arbetssätt och lärdomar, systematiseras och sammanställs och görs tillgängliga för fortsatt arbete efter att regeringsuppdraget avslutats Den nationella databasen för förmedling av ambassadörer har uppdaterats och ambassadörerna har getts möjlighet att justera eller lägga till uppgifter. All information och material samt andra redskap för ambassadörerna har förts över till Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas (NSPH) webbplats eller lager i avvaktan på framtida besked. Projektmedarbetare har utvecklat koncept som grupper av ambassadörer kan ingå i 2015. Alla sociala nätverk, nyhetsbrev och webb ligger redo hos NSPH Vi har bett att våra kampanjlän sänder in sina fem bästa tips på hur man når ut med Hjärnkolls budskap. Dessa kommer nu att sammanställas och läggas upp på webben. Miniprojekt alla miniprojekt som fått medel att utveckla en idé för aktivitet att nå ut med Hjärnkolls budskap ska bland annat i sin rapportering beskriva vad man gjort, hur man gjort och vad man uppnått. Det ska ge både praktiska tips och inspiration. Dessa kommer också att 2 Ambassadörerna består av en mångfald individer vilket också syns i arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund. Bland ambassadörerna finns chefer, forskare, sjuksköterskor, konstnärer och egenföretagare med flera. 15

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter sammanställas efter att rapporterna kommit in senast 30 oktober och läggas upp på webben. Vid 2014 års fortbildningar låg tyngdpunkten på att arbeta med sina behov inför ett annorlunda scenario när kampanjen Hjärnkoll avslutats. Det har handlat både om möjligheten att se sina egna erfarenheter och kompetens samt att ta del av inspirationsföreläsningar om hur andra gjort. Utifrån önskemål från ambassadörerna har det vid fortbildningarna funnits ett pass som handlat om att starta eget företag och ett pass om konceptutbildningarna för arbetslivet. Det senare är ytterligare ett område för fortsatt verksamhet. Lärdomar och utmaningar framöver Det finns ett stort behov av att även i framtiden ha ett gemensamt nätverk och regelbundna fortbildningar. I mötet mellan ambassadörerna finns en kraft som behöver fyllas på och det sker lämpligtvis mellan de som har gemensam erfarenhet. En fortsatt kunskapsbildning behövs också vad gäller retorik, budskap och möjlighet att få del av nytt material för att kunna utvecklas vidare. En bieffekt som vi inte hade förväntat oss är det stöd till återhämtning som ambassadörsnätverket inneburit. När hälsan har sviktat, ibland allvarligt, har nätverket inte sällan på sociala medier, stöttat. Stödet har bestått av både konkreta insatser som att inge hopp och påminna om att man långt ifrån är sin sjukdom. Det har lett till att många återhämtat sig snabbt och i vissa fall inte behövt vårdinsatser från det offentliga. Utmaningen är att svara upp mot det engagemang som finns och vidareutveckla verksamheten så att fler får möjlighet att delta. Det skulle vara en vinst både för den enskilda individen och för samhället. Delområde 2. Mediekampanj Mål och resultat Målet är att via Hjärnkolls ambassadörer nå ut till en bred allmänhet med kampanjens budskap. Syftet är att öka allmänhetens kunskap och förbättra attityder och beteende gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 16

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter 1. Produktionsmål: 30 procent har kännedom om Hjärnkoll Att 30 procent av befolkningen ska ha uppmärksammat att det pågår en nationell kampanj med syftet att öka kunskapen och minska negativa attityder till psykisk sjukdom. Resultat: 14-18 procent av befolkningen känner till kampanjen Senaste mätningen genomfördes i oktober till november 2013. Då kände 13,5 procent av allmänheten till att det pågår en nationell kampanj som handlar om kunskap och attityder till människor med psykisk ohälsa. I kampanjlänen kände 16,5 17,6 procent till att det pågår en kampanj. 2. Produktionsmål: 20 000 personer gör skillnad Att minst 20 000 personer ska ha engagerats för att påverka negativa attityder och minska diskriminering (inklusive insatser som görs i kampanjlänen, se avsnitt om mobilisering). Resultat: Över 100 000 personer har engagerats I Hjärnkolls digitala kanaler fanns i början av september 2014 över 17 500 personer som gjort ett aktivt val för att visa sitt stöd och intresse för kampanjen. De årliga manifestationstillfällena och andra utbildningsinsatser via Hjärnkolls ambassadörer har engagerat över 89 500 personer sedan 1 oktober 2012. 3. Produktionsmål: Fler med egen erfarenhet av psykisk ohälsa tar medieutrymme Att antalet medieinslag där personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning berättar om sig själva och sina egna erfarenheter ska ha ökat med 30 procent. Resultat: Den egna erfarenheten kommer till tals 35 procent mer Det finns en tydlig koppling mellan Hjärnkolls kampanjaktiviteter och ökad rapportering kring psykisk ohälsa berättad ur ett eget-perspektiv. Det sammanlagda antalet egen-artiklar under 2011-2013 ger ett medelvärde på 294 artiklar per år, vilket ger en ökning på 40 procent jämfört med basåret 2010. Om vi även inkluderar antalet artiklar fram till augusti 2014 och gör en prognos för hela 2014, blir medelvärdet 283 artiklar per år, vilket ger en ökning på 35 procent jämfört med basåret 2010. Ökningen inträffade framför allt under 2011 och 2012, men föll 17

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter sedan tillbaka något under 2013 och 2014 när Hjärnkoll fokuserade mer på arbetslivet i massmediearbetet. Medieanalys Varje månad genomför Hjärnkoll en manuell kvalitativ analys av mediers rapportering kring psykisk ohälsa och Hjärnkoll. Vi mäter vård, arbetsliv och personbeskrivningar. Medieanalyserna mäter också om rapporteringen är positivt, negativt eller neutralt vinklad. Det är tydligt att Hjärnkoll påverkar hur personer med psykisk ohälsa framställs i medier. Bilden visar att stigmat, att såväl berätta om personer med psykisk ohälsa som att dela med sig av egen erfarenhet, har minskat under senare år. En effekt av att det har blivit vanligare för personer med direkt eller indirekt erfarenhet av psykisk ohälsa att dela med sig av sina erfarenheter i medier är att tröskeln sänks för att andra personer inte minst så kallade kändisar ställer upp på intervjuer och porträtt där olika aspekter av psykisk ohälsa ingår. Det finns även flera artiklar och inslag där de intervjuade personerna framhåller de egna erfarenheterna av psykisk ohälsa som något mer eller mindre positivt. Hjärnkolls aktiviteter har bidragit till ökad medvetenhet hos medierna, dels genom möten mellan ambassadörer och journalister, dels genom kampanjaktiviteter som riktat sig mot arbetslivet och resulterat i ett antal medvetna publiceringar, inte minst i fackmedier. Diagram 1 Eget: Utveckling av antalet artiklar och inslag om psykisk ohälsa berättade i eget-perspektiv 60 50 40 30 20 10 0 Eget jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 18

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Diagram 2 Person och Hjärnkoll: Utveckling av antalet personbeskrivningar i jämförelse med antalet artiklar om Hjärnkoll. 140 120 100 80 60 40 20 0 Person och Hjärnkoll jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 Hjärnkoll Person Diagram 3 Lärdomar och effekter: Utveckling av personbeskrivningar som positivt, negativt eller neutralt vinklade 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Person positivt Person negativt Person neutralt Läs hela medieanalysen i Bilaga 5. 19

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Lärdomar och effekter Medieintresset för psykisk hälsa och ohälsa har ökat under Hjärnkolls kampanjperiod. Våra medieanalyser visar att artiklar där personer berättar om sin psykiska ohälsa har ökat i och med Hjärnkolls medie- och kampanjarbete. Länge följde trenden Hjärnkolls PR-arbete, men nu har det gått om och ökat, tydligast när det gäller kända personers berättelser. Hjärnkoll har också kända språkrör kopplade till kampanjen, vilka är viktiga pelare i påverkansarbetet. En effekt är också att det blivit vanligare med publiceringar om psykisk ohälsa som inte lyfter fram och pekar ut vare sig psykisk ohälsa i allmänhet, eller personer med erfarenhet av psykisk ohälsa i synnerhet, som något udda eller farligt. Att jobba med ett gemensamt budskap är en nyckelfråga för ett framgångsrikt påverkans- och PR-arbete. Att ha fortbildningar med ambassadörer, Hjärnkolls språkrör utåt, stärker och säkerställer kommunikationen. Under den andra kampanjperioden har fortbildningarna vidareutvecklats normkritiskt vilket stärker kommunikationen ytterligare, även tillbaka till den enskilde ambassadören varav fler uttrycker att utbildningen bryter självstigma. Under kampanjperioden har vi koncentrerat vårt arbete kring att uppnå beteendeförändringar och därför fokuserat kommunikationen på vad kampanjens målgrupper kan göra. Ett bra arbetssätt har varit att ytterligare involvera ambassadörerna i Hjärnkolls kommunikativa arbete innan det når ut externt. Dels får vi ytterligare erfarenheter och perspektiv, dels handlar det om en intern förankringsprocess. Att fokusera på PR framför traditionell reklam har varit rätt val för kampanjen som i så stor utsträckning handlar om att skapa möten mellan människor. Det har också varit svårt att matcha interna behov med den uppmärksamhetsnivå som påverkansreklam kräver. Delområde 3. Mobilisering Erfarenheter från andra kampanjer och resultat från forskning visar att attityder förändras effektivast när man kombinerar nationell medial uppmärksamhet med lokalt uthålligt påverkansarbete. Västerbotten, Uppsala och Västra Götalandsregionen utsågs till kampanjlän 2010. Region Skåne tillkom i januari 2011. Norrbotten, Jämtland, Örebro och 20

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Värmland i april 2012. Under 2012 och 2013 tillkom Gotland, Jönköping och Blekinge, som genom att utse och finansiera egna samordnare, arbetar på liknande sätt som Hjärnkolls övriga kampanjlän. Under 2013 riktade Hjärnkoll särskilda resurser till Stockholm för att stödja ambassadörernas arbete i länet 3. Mål och resultat Hjärnkoll strävar efter att genom lokala och regionala aktiviteter, i och utanför kampanjlänen, skapa möten mellan människor för samtal om psykisk ohälsa och att därigenom bidra till ökad kunskap, samt minska negativa attityder och beteenden. 1. Effektmål: Tio procent positiv förändring av kunskap, attityd och beteende Tio procent positiv förändring i kunskap, attityder och beteende i de ursprungliga kampanjlänen sedan kampanjstarten år 2009. 1.1. Resultat: Markant förändring av negativa attityder och beteenden I kampanjlänen förändrades attityder i positiv riktning i 13 av 21 attityder. Förändringen i absoluta tal är 5 10 procent i positiv riktning. Den relativa förändringen, det vill säga minskningen av andelen som uttrycker negativa attityder är mellan 17 33 procent jämfört med 2009. I kampanjlänen finns också positiva förändringar inom 6 av de 9 områden där man skattat förväntade beteenden. De flesta av dessa positiva förändringar handlar om social distans, där man 2013 till exempel är mer positiv till att vara granne med, umgås med eller att arbeta tillsammans med personer med psykisk sjukdom. Förändringarna i absoluta tal var 3 6 procent och de relativa förändringarna 18-25 procent. Kunskaperna om psykisk ohälsa förändrades i stort sett inte mellan åren 2009 och 2013. 2. Effektmål: Fem procent positiv förändring av kunskap, attityd och beteende Fem procent positiv förändring i kunskap, attityder och beteende i de tillkommande kampanjlänen. 3 De tre egenfinansierade länen ingår i kampanjlänens nätverk och deltog vid manifestationer och andra motsvarande aktiviteter. Ambassadörer utanför de namngivna länen deltar också på olika sätt i arbetet. I Halland och Dalarna är ambassadörerna knutna till Värmland respektive Västra Götalandsregionen. 21

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter 2.1. Resultat: Allmänhetens attityder förändrades i positiv riktning I de tillkommande fem kampanjlänen skedde marginella förändringar i attityder, kunskaper och beteenden under perioden 2012 2013. Allmänhetens attityder utanför de tre ursprungliga kampanjlänen förändrades i positiv riktning mellan 2009 och 2013. I 9 av de 21 studerade attityderna finns signifikant positiva förändringar. Förändringarna ligger i storleksordningen 3 7 procent i positiv riktning. Den relativa förändringen, det vill säga minskningen av andelen som uttrycker negativa attityder är mellan 7 25 procent jämfört med 2009. Det finns endast enstaka positiva förändringar i beteende och kunskaper. 3. Produktionsmål: 20 000 personer gör skillnad Att minst 20 000 personer engageras för att minska negativa attityder och diskriminering. 3.1. Resultat: Minst 106 946 engagerades Sedan 1 januari 2012 engagerades minst 106 945 personer via utbildningsinsatser, konferenser, kampanjaktiviteter samt genom att de visade sitt stöd på Hjärnkolls webbplats, Facebook eller Twitter. Exempel på regionala aktiviteter i Hjärnkoll Flera gånger om året genomförde kampanjlänen regionala aktiviteter för att öka kunskaperna och minska negativa attityder och diskriminerande beteende. Några exempel: Hjärnkoll Uppsala län och Brukarnätverket NSPH i Uppsala län genomförde Sveriges första Galenfestival. 25 attitydambassadörer och föreningsmedlemmar deltog med inslag som gycklare, clowner, ponnyridning, skrythörna, crazy speakers corner, informationstält med kampanjmaterial, improvisationsteater, sång och musik, hattmakarverkstad, hattparad med pris för den galnaste hatten samt tipspromenad. Över 800 personer från allmänheten deltog i någon aktivitet. Vi firade våra olikheter, våra unika egenheter, vår styrka och våra begränsningar, vår kreativitet trots eller beroende av våra diagnoser. Hjärnkoll i Örebro län utvecklat ett samarbete med länets tre sjukhus. Hjärnkolls ambassadörer medverkar som informatörer om psykisk ohälsa och 22

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter funktionsnedsättningar vid informationsbord en gång i månaden på respektive sjukhus. Hjärnkoll i Jämtland medverkade på Storsjöyran. En bra möjlighet att träffa många människor och nå ut med kampanjens budskap. Möjlighet till korta samtal om vilka vi är. Ballonger till barnen. Hjärnkoll Uppsala län genomförde konstutställningar med seminarier om psykisk ohälsa. Arbetet genomfördes i samarbete med Infoteket om Funktionshinder, biblioteken i länet och HSO. 16 konstutställningar med minst ett seminarium per utställning genomfördes. Hjärnkoll Skåne medverkade tre år i rad (2012-2014) på Malmöfestivalen. Vi hyrde in oss i ett av tälten längs huvudgatan i centrum och anordnade aktiviteter som frågesport, påståenden att ta ställning till, direktsänd radio och mycket annat. Uppskattat och välbesökt av människor i alla åldrar! Hjärnkoll i Västerbotten genomförde en satsning riktad till olika bibliotek i Västerbotten. De fick intresse och inbjudningar från flera bibliotek i inlandet. Upplägget var en öppen föreläsning av ambassadör, riktad till allmänheten. Under hela psykiatrins vecka i Norrbotten bjöds det på aktiviteter runt om i länet för att sprida kunskap om och förändra attityder till psykisk ohälsa. Hjärnkolls ambassadörer åkte tillsammans på turné i Norrbotten för att föreläsa utifrån deras erfarenheter av psykisk ohälsa. Hjärnkolls ambassadörer i Norrbotten ville hitta fler sätt att uttrycka livsberättelserna som de föreläste om. Berättelserna blev grunden till korta scener som spelades upp, varefter ambassadörerna intervjuades av regissören. Publiken fick också ställa frågor. Teaterscenerna uppskattades av åhörarna och uppmärksammades i medier i Norrbotten. I Göteborg genomförde Nationell Samverkan för psykisk Hälsa i Göterborg ett samarrangemang mellan Hjärnkoll och samverkansaktörer nationellt, regionalt och lokalt kring två teman Samordna rehabiliteringen och En psykiskt hållbar arbetsplats. Hjärnkoll Uppsala län genomförde en långsamvandring längst gågatan i Uppsala. Med röda och svarta ballonger och en stor banderoll promenerade vi, vid lunchtid, i slowmotion, 150 meter på en timma. Evenemanget kom med i flera tidningar och lokala TV4. Minst 900 personer tog emot broschyrer, knappar och Hjärnkollsballonger under långsamvandringen. 23

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Värmländska Förgätmigej är ett rum och en verksamhet, som bidrar med information och hopp för patienter inom psykiatrin och deras närstående, mitt i Psykiatrihuset, Karlstad. Hjärnkoll samarbetar med personligt ombud och anhörigkonsulenter som har egna tider i Förgätmigej. På Mynttorget i Gamla Stan anordnade Stockholms ambassadörer en fackelkväll, då politiker kom ut och deltog i samtal med ambassadörer och föreningsrepresentanter. Temat för kvällen var ekonomiska levnadsvillkor utifrån en nyutkommen rapport om hur de ekonomiska villkoren ser ut för människor som lever med psykisk funktionsnedsättning. I samarbete mellan Hjärnkoll, Finsam Gotland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomför parterna en föreläsningsserie om bemötande för att stödja privata och offentliga arbetsgivare som tar emot personer med psykisk ohälsa i praktik. Det har varit stort intresse för utbildningsdagarna som hittills nått ut till cirka 1000 personer. Mikroprojekten var stöd till ambassadörer i icke-kampanjlän för att utveckla och testa nya sätt att nå ut med Hjärnkolls budskap. Hösten 2013 uppmuntrades ambassadörer i de län som inte var kampanjlän att söka medel för att testa och utveckla idéer som skulle bidra till att föra ut Hjärnkolls budskap. 26 ansökningar kom in från fyra olika län. De flesta beviljades medel, 20 000 kronor max. Tanken är att dessa projekt ska stimulera andra att göra liknande aktiviteter. Exempel på projekt: o Levande bok på Stadsbiblioteket i Stockholm o Om jag var sommarpratare samverkan med Radio Totalnormal o Film om att vara anhörig samverkan med NKA o Uppföljning av ställningstagande och kontakter med politiker för påverkan Blekinge o Förberedelser och deltagande i Blodomloppet o Gemensam skrivarcirkel mellan patienter, brukare och personal i samverkan med Social aktion o Etikcafé på arbetsplatsen 24

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Lärdomar och utmaningar framöver Utmaningen för framtiden blir att upprätthålla det engagemang och de kontaktytor som byggts upp under åren. Efterfrågan finns, inte bara på ambassadörer, utan också på Hjärnkolls deltagande som uppfattas ge mervärde vid konferenser, evenemang och mässor. För att svara upp mot den här utmaningen krävs att det fortsatta arbetet ges tillräckliga resurser så att det går att samordna arbetet nationellt och regionalt. Den regionala nivån är i detta sammanhang viktig då det är där man vet vilka händelser som är av betydelse. Lärdomen är att deltagande vid stora folkliga och välkända evenemang bidrar till ökat normaliserande av psykisk ohälsa. Välkända lokala arrangemang, företagsmässor, motionslopp och motsvarande är arenor där många möts och en del av vardagen för ett stort antal människor. Det finns en poäng med att psykisk ohälsa inte bara är en fråga för vården. Egna initiativ som sticker ut som galenfestivalen bidrar till att samhället känner att man också med humor kan närma sig frågan om psykisk ohälsa. Det är tillåtet att ställa frågor, undra och mötas i ett annat sammanhang på lika villkor. Det ger också kraft hos arrangörer och ambassadörer att vara motorer och ta makten i det gemensamma rummet. Delområde 4. Arbetslivet Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Många chefer är osäkra på hur de ska förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Mål och resultat Målet är att öka arbetsgivares kunskap om psykisk ohälsa och hur man kan främja den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Till exempel hur vanligt förekommande psykisk ohälsa är på arbetet och vad man som chef kan göra för att stärka friskfaktorerna och minska sjukskrivning. 1. Effektmål: Tio procent förbättrad kunskap Chefer med personalansvar har 10 procent positivt förändrad kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen Resultat: Målet är inte uppnått Inga signifikanta förändringar i önskad riktning uppmättes. 25

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter 2. Produktionsmål: Modell för förebyggande arbete En färdigutvecklad och utvärderad modell som ger chefer konkret stöd att hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen, stärka friskfaktorerna och minska sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Resultat: Modellen är utvecklad och testad, men det finns behov av fortsatt utvecklingsarbete En prototyp av en ny förbandslåda testades och utvärderades under 2013. Erfarenheterna från testerna visar att förbandslådan var ett sätt att skapa samtal om psykisk hälsa på en arbetsplats, men att mer behöver göras för att förmå anställda att ta tidig kontakt innan sjukskrivning. Den nya förbandslådan väckte intresse hos ett 60-tal privata och offentliga organisationer. Hjärnkoll tog i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket fram ett studiematerial och handledningen Så gör du som chef. Hjärnkolls utbildningsstöd till chefer utgår från det materialet. Hjärnkoll tog, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket och flera fackliga organisationer, fram handledningen Så gör du som kollega med tillhörande studiematerial. 3. Produktionsmål: Modell för attitydförändring i arbetslivet En modell för att öka medarbetares kunskap och minska negativa attityder och beteenden har utarbetats och utvärderats. Resultat: Målet är inte uppnått I samarbete med MISA och Centrum för Evidensbaserad Psykosociala Insatser (CEPI) inleddes en förstudie under 2013. Syftet var att testa effekterna av medarbetarnas kunskaper, attityder och beteende då arbetsplatsen tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning enligt IPS-modellen, individanpassat stöd till arbete. Studien gick inte att genomföra enligt plan på grund av negativ respons från såväl arbetsgivare som arbetstagare. 4. Produktionsmål: 200 arbetsgivare har engagerats i Hjärnkoll Minst 200 privata och offentliga arbetsgivare engagerades att ställa sig bakom kampanjen och arbeta med att stödja förutsättningarna för psykisk hälsa på arbetsplatsen. 26

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter Resultat: Minst 342 arbetsgivare har engagerats Minst 342 privata och offentliga arbetsgivare stödde Hjärnkoll genom att antingen använda sig av Hjärnkolls ambassadörer i olika informations-, utbildnings och utvecklingsinsatser eller genom att mer allmänt ställa sig bakom Hjärnkolls strävan att undvika onödiga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa i arbetslivet. Lärdomar och erfarenheter Bland privata och offentliga arbetsgivare samt fackliga organisationer finns stort intresse och sug efter kunskap om psykisk ohälsa. Handledningarna som Hjärnkoll tog fram är efterfrågade liksom ambassadörernas utbildningsinsatser. Det finns behov av kunskap och verktyg som stöd för chefer i deras arbete med att förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hjärnkolls ambassadörer är viktiga resurser i ett framtida arbete. Arbetsgivare är villiga att finansiera utvecklingsarbete för att ta fram metoder som kan förebygga sjukskrivning på grund av psykisk hälsa. Det framgick av arbetet med den nya förbandslådan. Flera försäkringsbolag visar också intresse för frågan. En viktig utmaning i det förebyggande arbetet är att förmå anställda att söka stöd och hjälp tidigt. Det räcker inte med att tillhandahålla tjänster. Uppmärksamheten behöver riktas på att sänka trösklarna för att agera. Därtill behövs insatser som bidrar till att göra frågan om psykisk ohälsa mer talbar och minska risken för att öppenhet kring psykisk ohälsa leder till negativa konsekvenser för den enskilde individen. Frågor om psykisk ohälsa har uppmärksammats av medier under de senaste tre åren. Hjärnkoll är en av flera aktörer som framgångsrikt har propagerat för betydelsen av förebyggande insatser. Delområde 5. Samarbeten Att öka allmänhetens kunskaper, förändra negativa attityder och påverka beteenden är en stor uppgift som kräver ett långsiktigt samarbete med många olika aktörer. Mål och resultat Målet är att möjliggöra en övergång från projekt till ett mer integrerat och långsiktigt arbete. 27

Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter 1. Produktionsmål: Från kampanj till löpande arbete Att arbetet med att öka kunskapen och minska negativa attityder och diskriminerande beteenden till personer med psykisk sjukdom integreras i det löpande arbetet på andra myndigheter och organisationer. Resultat: Strukturerna för arbetet är på plats, men behöver långsiktig finansiering Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas (NSPH) 13 medlemsorganisationer har sagt ja till att fortsätta driva Hjärnkoll efter den 31 december 2014. Hjärnkolls kampanjlän har tydligt uttryckt att de vill fortsätta arbetet när regeringsuppdraget Hjärnkoll avslutas. Antalet organisationer som Hjärnkoll samarbetar med fortsätter att öka i antal. Följden har blivit att efterfrågan på Hjärnkolls ambassadörer också ökar. Planering och förberedelser är gjorda för att säkra en fortsatt verksamhet utan avbrott under förutsättning att det finns medel till att upprätthålla en struktur som stödjer Hjärnkolls ambassadörer. Några exempel på samarbeten Ett stort antal landsting, kommuner, myndigheter och företag, närmare bestämt 303 olika organisationer, har samarbetat med Hjärnkoll och ambassadörerna. Samverkan och bokning av ambassadörer leder inte sällan till andra och utvecklade uppdrag som småningom lever sitt eget liv. Några exempel: Samarbete med den turnerande teatergruppen Ung utan Pung i Rågsved. Ambassadörerna och deras berättelser användes i föreställningen Nu blev det knas. Föreställnigen togs fram i samarbete mellan Hjärnkoll och Ung Utan Pung med stöd av Stockholms länds landsting och Stockholms stad. Samarbete med projektet PrinSIP och en forskargrupp vid Centrum för Evidensbaserade Psykosociala insatser (CEPI) för att implementera metoden delat beslutsfattande Ambassadörer deltog med synpunkter på framtagna material och medverkade i utbildningsinsatser om delat beslutsfattande för baspersonal inom psykiatri och socialtjänst. Samarbete med Psynken utvecklingsarbete om barn och ungas psykiska hälsa som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Ambassadörer anlitas 28