Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av Textilservice AB i Boden Februari 2007 Genomförandegrupp: Gunnar Eklund Lars-Göran Hällgren Handledare: Hassan Salman, ETC Finansiärer:
Kontaktuppgifter SEDEK Skandinavisk Energideklarering AB www.sedek.se info@sedek.se Lars-Göran Hällgren VD och Teknisk chef Telefon 070-660 16 96 Garnisonsgatan 29 96175 Boden Gunnar Eklund Tel. 0921 480 265 Trollv. 8 96193 BODEN 2
Innehållsförteckning BAKGRUNDSFAKTA 4 ENERGIANVÄNDNING 4 ANALYS/VÄRME 5 ANALYS/EL 6 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER/VÄRME 6 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER AVSEENDE KÖPT FJÄRRVÄRMEVOLYM 6 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER AVSEENDE ÅNGPANNAN 7 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER AVSEENDE EL 7 BESPARINGSPOTENTIAL AVSEENDE ELMOTORER I PROCESSEN 8 BESPARINGSPOTENTIAL AVSEENDE PUMPMOTORER 8 BESPARINGSPOTENTIAL AVSEENDE TAKARMATURER I FÖRETAGET 9 MOTORVÄRMARE 9 FÖRETAGET PLANERADE ENERGISPARÅTGÄRDER 10 FÖRETAGETS FÖRBÄTTRADE MILJÖPROFIL BÖR LYFTAS FRAM I TAKT MED ATT ÅTGÄRDERNA GENOMFÖRS 10 3
Bakgrundsfakta Norrbottens läns landsting uppförde byggnaden 1979, i normal industrbyggnadsstandard och ägde den fram till 1997 när företaget Berendsen Textilservice AB tog över ägandet. Från och med 2005 äger företaget Textilservice AB i Boden byggnaden. Berendsen genomförde vid övertagandet en omfattande genomgång av ventilationssystemet. Företaget arbetar i dag med framtagandet av en långsiktig underhållsplan för byggnaden och teknisk utrustning. Underhållsplanen utformas i Excel och Access med tidsaxlar för löpande och planerat underhåll över tiden med prognostiserade kostnader. Produktionen är idag till 75% baserad på företag i Norrbotten och resterande volym på företag i Västerbotten. Totalt har Textilservice AB ca 200 kunder inom vårdsektorn, hotell, restaurang, storkök och catering, vilka erbjuds heltäckande system- och servicelösningar för uthyrning, tvätt och hantering av textilier. Verksamheten består i att tvätta, mangla, vika och packa ca 15-16 ton textilier varje dag måndag-fredag mellan kl 7.00 och kl 17.00 ( enskift ). Sommarmånaderna utökas verksamheten till tvåskift. Företaget har ca 60 anställda med lika andel kvinnor och män. Energianvändning Figur 1 visar översikt på energianvändningen i företaget. Företaget använder under 2005 -el 1 500 000 kwh/år -fjärrvärme 1 000 MWh/år -olja (Eo1) 780 m 3 Produktion -220 dagar/år -10 tim/dag -4 332 ton/år -ca 10 milj artiklar/år Transporter -19 långtradare/veckan omsätter produktionen 4
Varmluft från processen 65 530 m 3 /h (ca 2 000 MWh/år) som idag inte återvinns EL 1 500 000 kwh/år Fjärrvärme 1 000 MWh/år Olja (780 m 3 /år (7 800 MWh)) Figur 1: Energianvändning i företaget Analys/värme Fjärrvärmen används idag till uppvärmning av fastigheten, ventilation och tappvarmvatten. Oljan används till ångpannan och för produktionsprocessen. Totalt används 8 800 MWh/år i form av fjärrvärme och eldningsolja. Eldningsoljan används för ångproduktion i en 6,5 MW-panna. Ångan används vid torkning och mangling samt för uppvärmning av vatten. Det mesta av överskottenergin från processen släpps genom skurstenen i form av varm och fuktig luft. Mängden energi som släpps genom de olika tvättlinjerna sammanfattas senare (se värmeåtervinning). 5
Analys/el El används i allt väsentligt till motorer i produktionsprocessen och belysning. Mindre mängder el åtgår till logistik och administrativa funktioner. Företaget har effektabonnemang på 600 kw. Figur 2 visar elanvändning under en vecka i december. Figuren visar att det är sällan överstigar effektuttaget 500 kw. Statistiken från andra månader visar att effekten överstigar ibland 600 kw (september och oktober). De förslagna energieffektiviseringsåtgärder medverkar till att åtminstone eliminera överuttag som kostade 4000 SEK år 2006. 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 2006-12-04 2006-12-05 2006-12-06 2006-12-07 2006-12-08 2006-12-09 2006-12-10 Figur 2: elförbrukningen under en vecka i dec 2006. Effektiviseringsåtgärder/Värme Effektiviseringsåtgärder avseende köpt fjärrvärmevolym Det finns stora möjligheter till värmeåtervinning från torkningsluften i tvätrör 1-3 samt från manglingen. Aktuella effekter och möjligheter till återvunnen energi redovisas i tabellen nedan. Den totala möjligheten till återvunnen energi under ett år beräknas vara 2 290 MWh om man räknar med ca 220 arbetsdagar per år. Detta är mer än dubbelt den inköpt fjärrvärmen. 6
Luftflöde (m 3 /h) temperatur på luften ºC medeleffekt (kw) energimängd/ dygn (kwh) Tvätrör1 Tvättrör2 Tvättrör3 Mangel 4/TT750 /TT1000 15 750 22 680 27 100 7 800 60 60 60 118 298 428 512 466 2 083 3 000 3 583 4 193 Enligt offert från YIT Sverige AB kostar ombyggnaden för återvinning ca 765 000 kr. Detta ger en återbetalningstid på 1,6 år om man räknar med medelpris på fjärrvärme på 480 kr/mwh (se tabellen nedan). Kostnaden för återvinning (enligt budgetofferten) Dagens kostand för fjärrvärme Extra driftkostnader för den nya anläggningen Återbetalningstid för investering 765 000 kr 480 000 kr 20 000 kr 1,63 år Observera att eventuella driftstopp med övertid- och andra merkostnader inte är inräknade i kalkylen. Effektiviseringsåtgärder avseende ångpannan Byte av brännare till pulver/pellets. Investeringskostnaderna beräknas till ca 9 milj kr enligt budgetoffert från VTS. På grund av rådande prisskillnad mellan olja och biobränslen beräknas man få en årlig besparing på 2,5 milj kr. Beräknat enligt följande -780m 3 olja *7 500:- kr ger en kostnad på 5,8 milj kr -1 700 ton pellets *1 500:- kr ger en kostnad på 2,5 milj kr Pay off tid ca 5 år Effektiviseringsåtgärder avseende el Produktionsprocessen förutsätter ett stort antal motorer, varför en optimal anpassning av varje enhet kan vara nödvändig. Över tiden kan effektivare motorer (lägre kwh) tas i bruk när tex nya tumlare eller annan utrustning byts ut. 7
Frekvensstyrning av vissa pumpar kan innehålla besparingspotentialer. Företaget har ett stort antal äldre takarmaturer som behöver fasas ut över tiden. Gemensamt för dessa byten är att investeringsbudgeten inte till fullo ska vara anpassad till varje enhets livslängd, utan istället ska anpassas till den stigande elkostnaden och effektiviteten. Besparingspotential avseende elmotorer i processen Huvuddelen av företagets elmotorer är idag över 20 år. Byte av motorer sker ju utifrån företagets strategiska underhålls- och investeringsplan. I samband med detta genomförs en anpassning av punkterna Ytterligare besparingar (se nedan). Utbytet av motorer bör ske utifrån ålder och effekt. Ett byte till nya motorer ger en direkt besparing på 10% el på årsförbrukningen. Ytterligare besparingar kan vara: -frekvensstyrning -ändrad och anpassad transmission (övergång från remdrift till axelkoppling där det är möjligt) -ändrade utväxlingsförhållanden beroende på motorns användning -byte av äldre drivremmar till nya med bättre rullprestanda Detta torde ge ytterligare 10% i elbesparing. Det är rimligt att med en optimerad teknikanvändning i samband med motorbyten uppnå en energibesparing på ca 20% jämfört med dagens energianvändning. Besparingspotential avseende pumpmotorer Företaget använder ett antal pumpar. De två mest energikrävande pumparna är matarvattenpumpen till pannan och vattenpumpen som levererar vatten till processen. Vår utredning visar att en investering i nya motorer återbetalar sig på 4-5 år. Till detta tillkommer en effektuttagsminskning på ca 6,5-11,5 kw. Detta motsvarar en besparing på ca 1 300-1 800 kr/år. Det minskar återbetalningstiden med ett halvt år. Med en bra genomförd prisförhandling inför inköpet av pumpar kan kanske återbetalningstiden sänkas ytterligare, till ca 3 år. 8
50% effekt minskning 35% effektminskning Matarvatten Vattenpump Matarvatten Vattenpump Dagseffekt (kw) 15 18 15 18 Effektminskning % 50 50 35 35 ny effekt (kw) 7,5 9 9,75 11,7 arbetstimmar/dygn 10 10 10 10 Arbetsdagar/år 225 225 225 225 total 33 750 40 500 33 750 40 500 dagsanvändning (kwh) total ny (kwh) 11 813 14 175 15 356 18 428 Skillnad (kwh) 21 938 26 325 18 394 22 073 elpris (inklusive 0,67 0,67 0,67 0,67 skatter) (kr) Besparing (kr) 14 698 17 638 12 324 14 789 Pumppris (kr) 64 800 83 500 64 800 83 500 Återbetalning (år) 4,4 4,7 5,3 5,6 Besparingspotential avseende takarmaturer i företaget Företaget har ett stort antal äldre takarmaturer som behöver fasas ut över tiden. Besparingen per enhet är låg men sammantaget 100 kwh/dag Över året ger det en besparing av 22 MWh. Främsta motivet för att åtgärda takarmaturen är att kapa effekttopparna och minska den abonnerade effekten. Investeringskostnaderna beräknas till 850 000 kr Utbytet kan genomföras selektivt i produktionslokalerna. Andra skäl till att byta takarmaturen kan var -ur brandsynpunkt kapslade armaturer -arbetsmiljökrav på flimmer fritt ljus -åldersskäl Motorvärmare Företagets motorvärmare belastar idag elnotan med 12-14 MWh/år. Med tids- och temperaturstyrning kan företaget minska elförbrukning med ca 8 000 kwh och därmed sparar 8 000 kr/år. 9
Företaget planerade energisparåtgärder Företaget planerar att installera värmeväxlare för utgående varmvatten. Installationen påbörjas januari 2007 och beräknas avslutas mars/april 2007. Detta ger en ökad processintegration och energibesparing. Investeringen beräknas vara återbetald på ett år med en besparing på 850 kwh/ produktionstimme. Företagets förbättrade miljöprofil bör lyftas fram i takt med att åtgärderna genomförs Företagets övergång till förnyelsebar energi avseende ångpannan innebär en årlig besparing på 780 m 3 olja. Detta motsvarar en reduktion på CO 2 med ca 2 200 ton/år. Dessutom minskar utsläppen av andra skadliga ämnen såsom SO x. Värmeåtervinningen på utgående luft innebär en besparing på 1 000 MWh/år köpt fjärrvärme. Dessa åtgärder ger företaget nya möjligheter att nischa sig som miljöanpassad anläggning. Samhällets strävan att minska el- och oljeberoendet för uppvärmning av byggnader och för produktion av varor och tjänster leder på sikt till bättre miljö och en kostnadseffektiv produktion. Hur el- och oljeanvändning kan minskas med bibehållen och ofta bättre effektivitet, när det gäller produktion och ekonomi, kan bli förebild för enskilda människors val av energi. Därför bör man göra allvarliga försök att minska elanvändning och helt överge oljeanvändningen genom att söka fram alla de enskilda enheter, även de minsta och till synes harmlösa, som kan förändras till effektiv och miljöriktig energianvändning. Kostnad idag är framtida sparkapital. 10