en tidning för oss som arbetar i lidingö stad nummer 2 2012 Kina uppskattat studieobjekt på Hersby sidorna 6-9 humor och glädje i topp sidan 4

en tidning för oss som arbetar i lidingö stad nummer 2 2012 Kina uppskattat studieobjekt på Hersby sidorna 6-9 humor och glädje i topp sidan 4

Resultatet av enkäten gör mig glad Nu jobbar vi intensivt med att ta fram en värdegrund för oss som jobbar i Lidingö stad. Jag har länge önskat en sådan men faktiskt inte vågat släppa loss en process tidigare. Fegt eller moget? Har inte svaret men jag är mycket medveten om att en värdegrund inte är något man tar fram på en höft. När vi så småningom kommer fram till en värdegrund, och jag tror vi klarar det, står vi inför utmaningen att verkligen jobba med den och prata om den i en mängd olika sammanhang. Våra framgångar med hälsoprofilen, stadens vision och strategiska mål för all verksamhet har banat väg för det här utvecklingsarbetet. Dessutom är det så att stadens styrelse, kommunstyrelsen, gett oss i uppdrag att ta fram en värdegrund. Jag vill tacka alla er som svarat Jag vill tacka alla er som svarat på värdegrundsenkäten. Resultatet, som ni kan läsa om i denna tidning, är inspirerande. Ni gillar humor och glädje, engagemang och samarbete. Jag blir glad av orden. En kommentar från fokusgruppen om att vi inte är en trött gammal kommun och att vi som jobbar här är hängivna och har framtidstro väckte jubel i stadens ledningsgrupp. Vi pratade om att vi vill bryta lite av den försiktighet som mycket länge präglat förvaltningen. Något annat som sitter i väggarna är att man inte får göra fel i Lidingö stad. Vi ska naturligtvis jobba ytterst seriöst men vi måste våga bryta en del barriärer för att kunna bli bäst i Sverige, inte bara på skolområdet. Det är så kul att läsa om Hersbys resa till Kina och om det franska besöket i vår äldreomsorg. Båda reportagen speglar på ett utmärkt sätt värdet av omvärldsbevakning och internationellt arbete, saker som vi sätter stort värde på i Lidingö stad. Fritidsgårdarnas satsning på ungdomsfestivalen Livet är en fest blev en stor framgång. Den är ett utmärkt initiativ som mycket bra ansluter till vår hälsoprofil och våra mål om att vara en kreativ stad som ständigt är i rörelse. Slutligen önskar jag att ni alla får en bra sommar och semester. Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör Tone Bekkestad besökte staden Klimatföreläsaren och före detta meteorologen Tone Bekkestad besökte Lidingö stadshus en solig dag i maj. Tone gav en inblick i hur vårt klimat förändras och blir varmare och blötare, men delade även med sig av tips på hur både organisationer och privatpersoner kan minska sin negativa miljöpåverkan. Föreläsningen riktade sig till anställda i staden och var ett led i arbetet med det nya miljöprogrammet. Vill du veta mer om stadens miljöarbete, kontakta miljösamordnare Stina Jaensson, ankn 3997. månadens drakecitat: Det gäller att bryta invanda mönster. Nu cyklar jag till jobbet och olika skolor under arbetstid. Läs mer på sidan 13 foto: elisabeth broman Redaktion Redaktör: Elisabeth Broman E-post: elisabeth. broman@lidingo.se Telefon: ankn 3047 Skribenter: Elisabeth Broman, Eva Linderoth, Ewa Eckerman, Cecilia Backentorn, Jennifer Falk, Stina Jaensson, Kristina Israelsson och Lasse Nyman Layout: Mona Falander Rasmussen E-post: mona@publicera.se Ansvarig utgivare: Madeleine Helleday E-post: madeleine.helleday@lidingo.se Telefon: ankn 3067 ISSN: 1650-5700 Tryckt hos: Danagårds grafiska AB Redaktionsråd Kultur- och fritidsförvaltningen Kristina Israelsson E-post: kristina.israelsson@lidingo.se Telefon: ankn 3013 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Birgit Lilliehöök E-post: birgit.lilliehook@lidingo.se Telefon: ankn 3340 Socialförvaltningen Lisbeth Molander E-post: lisbeth.molander@lidingo.se Telefon: ankn 3793 Fastighetskontoret Caroline Holst Lindehag E-post: caroline.holst.lindehag@ lidingo.se Telefon: ankn 3016 Tekniska förvaltningen Maria Sörén E-post: maria.sören@lidingo.se Telefon: ankn 3588 Äldre- och handikappförvaltningen Cecilia Backentorn E-post: cecilia.backentorn@lidingo.se Telefon: ankn 3192 Utbildningsförvaltningen Ewa Eckerman E-post: ewa.eckerman@lidingo.se Telefon: ankn 3408 Nästa nummer av Draken kommer i september 2012. 2 draken 1 12

Gångsätra gymnasium Broschyrer Exempel på hur ordbilden inte får användas. Missbruksenheten Teknik Ordbilden får inte brytas av på två rader. Affisch för Öppet stadshus. Här konkurrerar inte symbolerna. Affisch för Översiktsplanen. Här har vi valt att inte använda ordbilden. Kampanjsymbol för Översiktsplanen. e-postsignatur med vänlig hälsning GRAFISK PROFIL med tillämpningar Version 1.1 Placering av ordbild Det är viktigt att ordbilden placeras korrekt i förhållande till rubrik och bild. Tänk också på att skilja ordbilden från stadens logotyp. Gemenskap gör skillnad Barn- och föräldrastöd ÖVRIGA SYMBOLER Avgifter för Avfall 2010 Kampanjsymboler Vid vissa tillfällen och evenemang kan det vara aktuellt att utveckla särskilda kampanjsymboler. I dessa fall får man överväga om ordbilden krockar med övriga symboler. Det kan finnas behov för skolan/förskolan att internt samlas kring en symbol. Exempel på användningsområden är i mer lekfulla sammanhang som på skoltröja och t-shirt. Är du osäker, kontakta informationsenheten. ÖPPET STADSHUS www.lidingo.se ÖVRIGA SYMBOLER Så här lägger du in din e-postsignatur: 1. Öppna Outlook. Välj Arkiv i menyraden och klicka på Alternativ i vänstermenyn. På skärmen visas ett nytt fönster. 2. Välj E-post i vänstermenyn och klicka på knappen Signatur i mittspalten. På skärmen visas en dialogruta för signaturer och mallar. 3. Klicka på Ny. Skriv in ett namn för signaturen (exempelvis Extern post) i dialogrutan som visas och klicka på OK. 4. Skriv in din signatur enligt mallen ovan. Teckensnittet ska vara Arial och teckenstorleken 10. 10 11 Vår gemensamma profil Under 2011 införde staden en ny grafisk profil. den nya profilen innehåller flera viktiga byggstenar som ska bidra till att staden ger ett professionellt och enhetligt intryck när vi kommunicerar med Lidingöborna. det ska vara lätt att känna igen oss oavsett kanal och vilken verksamhet som är avsändare. Vår gemensamma grafiska profil bidrar inte bara till att vi visar en enad front utåt utan underlättar också för alla som ska kommunicera i stadens namn. Man behöver inte uppfinna hjulet varje gång annonser, visitkort och annat material ska tas fram, säger Madeleine Helleday, informationschef. en viktig förändring är att förvaltningslogotyperna har tagits bort helt. Nu ska stadens logotyp användas i alla sammanhang oavsett avsändare. Det finns även nya riktlinjer för bildspråk och tryck på arbetskläder och fordon. Alla Madeleine Helleday kontorstrycksaker, som brevmallar, visitkort och kuvert, har också uppdaterats och dessutom finns en mall för kontaktuppgifter i e postbrev. Varje del är en viktig byggsten för helheten. office 2010 innebär att man hittar brevmallarna på ett nytt sätt. I verktygslådan på sidan 15 kan du läsa hur du gör. I spalten till höger här på sidan får du tips hur du lägger in en e postsignatur. för mer information om den grafiska profilen gå in på www.ls.lidingo.se/grafiskprofil. l TexT: EvA LINDERoTH powerpoint om staden uppdaterad Powerpointpresentationen om Lidingö stad är nu uppdaterad med färska siffror och fakta. Presentationen som finns i en svensk och en engelsk version innehåller basinformation om staden och har tagits fram för att användas vid interna och externa möten. Varje presentation innehåller omkring tjugo sidor och tanken är du ska välja de som är intressanta för din presentation och komplettera med egna sidor. Längst bak i presentationen finns en mall du kan använda för detta. Du hittar presentationen på Ö-nätet under Vår arbetsplats > Presentationsmaterial draken 2 12 3

Personliga värderingar Nuvarande kultur Önskad kultur FoTo: MAgNuS Tar ansvar humor/glädje humor/glädje humor/glädje SAMARBETE Delaktighet ENGAGEMANG ENGAGEMANG anställdas hälsa SAMARBETE Delaktighet SAMARBETE Positiv attityd Trivsel ENGAGEMANG ambition Förvirring Gemensamma värderingar Lyhördhet Kundfokus Öppen kommunikation anpassningsförmåga Lagarbete Dialog respekt Tar ansvar Balans arbete/fritid Ärlighet Positiv attityd Gemensam vision Värdegrundsundersökningens tre topplistor visar de ord som valdes flest gånger. De understrukna orden finns i alla tre kategorierna. Humor och glädje i topp en stor del av stadens medarbetare tycks trivas med stämningen på jobbet. det står klart när resultatet av värdegrundsundersökningen nu kan presenteras. de två orden humor och glädje fick flest kryss i den nyligen genomförda enkäten. När undersökningen stängdes hade 1 387 medarbetare och chefer svarat. Det motsvarar 48 procent, det vill säga nästan hälften av alla som jobbar inom staden. En bra svarsfrekvens. Det är tillräckligt många svar för att ge resultatet tyngd. De ord som hamnade i topp ska vi nu jobba vidare med, säger Marianne Lönngren, projektledare för värdegrundsarbetet. Alla som deltog i enkäten fick välja ut tio ord vardera som svar på tre frågor: Vilka värderingar är viktiga för dig personligen? Vilka värden och värderingar kännetecknar din arbetsplats? Vilka värden och värderingar är viktiga för Lidingö stad i framtiden? Jag tycker det är intressant att humor/glädje ligger i topp i alla tre kategorierna. Och det stämmer bra med den bild jag fått av medarbetare och chefer jag mött i staden. Samarbete och engagemang hamnar också högt och finns med i alla tre kategorierna, konstaterar Ylva Källman, konsult på företaget Kommunimera som stöttar staden i värdegrundsarbetet. Fem av tio ord som kännetecknar personliga värderingar finns även med i kategorin som beskriver nuläget på arbetsplatsen. Något som också är positivt eftersom det kan tyda på att många i Lidingö stad kan vara sig själva på jobbet, säger Marianne. Stadens ledningsgrupp och fokusgruppen som består av medarbetare och chefer från alla förvaltningar kommer nu att analysera resultatet. Du kan läsa mer om det kommande arbetet på nästa sida. Svaren vi fått ger bilden av en organisation som är på god väg och det ska vi bygga vidare på, säger Ylva Källman. l TexT: Lasse NymaN/KommuNimera 4 draken 2 12

Foto: LASSE Nyman/KommuNIMERA Bo Tyrevall, Ann-Charlotte Svensson och biträdande projektledare Emma Andersson lyssnar på Ingela Isaksson. Plus och minus från fokusgruppen Vilka är likheterna mellan olika arbetsplatser inom Lidingö stad och vad skiljer dem åt? Det var två av många frågor som diskuterades på det första mötet med fokusgruppen i värdegrundsarbetet. Fokusgruppens huvudsakliga uppdrag är att testa och värdera det utkast till gemensam värdegrund som stadens ledningsgrupp arbetar fram under våren. Känns förslaget bra? Kommer det att fungera i vardagen? Som grund för arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund använder ledningsgruppen stadens vision och mål, tidigare värdegrundsarbeten och resultatet från undersökningen som genomfördes i april. Nu tillkommer även tankar och synpunkter från fokusgruppen, som består av utvalda medarbetare och chefer från alla förvaltningar. Vi har just haft vårt första möte och det blev en intensiv eftermiddag med livliga diskussioner och många skratt, berättar Ylva Källman, värdegrundskonsult från företaget Kommunimera. Diskussionerna handlade mycket om engagemang och vad som är roligt på jobbet. Fokusgruppen fick bland annat diskutera vilka värderingar som råder på deltagarnas olika arbetsplatser, men också vad som kännetecknar Lidingö stad som helhet. Lidingö är ingen trött gammal kommun, vi som jobbar här är hängivna och har stor framtidstro, menade en av deltagarna. Andra poängterade den goda gemenskapen och att många nationaliteter arbetar tillsammans på ett bra sätt för gemensamma mål. På minussidan framhölls det höga tempot och arbetsbelastningen. Vi kämpar på och försöker göra det bra för Lidingöborna men ibland skulle vi behöva tid för att stanna upp och reflektera, sa en deltagare. Fokusgruppen kommer att träffas ytterligare två gånger innan sommaren för att arbeta vidare med utkastet till gemensam värdegrund. l Deltagare i fokusgruppen: äho: Jacob Åkerblad, Josefin Beran och Mirveta Sabani, uf: Ann-Charlotte Svensson, Åsa Yttermo och Åke Sköld, kufri: Kjell Ek, soc: Inger Folkelid, msk: Ingela Isaksson, tf: Erik Magnusson, fko: Helene Torstensson, ksk: Bo Tyrevall, slk: Britt- Sofie Goliath Edström. Text: Lasse Nyman/Kommunimera Så jobbar vi vidare Nära hälften av alla medarbetare och chefer i Lidingö stad har i undersökningen pekat ut värden som är viktiga nu och i fram tiden. Resultatet kommer att tas med i det fortsatta arbetet med att forma vår gemensamma värdegrund. I juni ska ledningsgruppen bli klar med utkastet och fokusgruppen kommer att arbeta vidare med förslaget. I september träffas stadens alla chefer för att jobba med utkastet och värderingar. I slutet av månaden beräknas den gemensamma värdegrunden vara klar. Under hösten arrangeras workshops om värderingar för cheferna, som också får tips om hur de kan jobba vidare med sina medarbetare. Under våren 2013 ska värdegrunden förankras runt om på stadens arbetsplatser. Alla medarbetare kommer också att bjudas in till inspirationsföreläsningar. draken 2 12 5

Mittens rike fascinerar och inspirerar Text: ELISABETH Broman Foto: ANDREAS EKA, SvANTE Holmberg och ERIK Holm En hybrid mellan kommunism och kapitalism och på god väg att bli världens största ekonomi. Som studieobjekt är Kina något att bita i för samhällseleverna på Hersby gymnasium. Svante Holmberg och Henrik Ingmanson Gymnasielärarna Svante Holmberg och Henrik Ingmanson på Hersby har blivit vana Kinaresenärer. Varje vår åker de och ytterligare ett par lärare med en ny kull elever till Peking. För ungdomarna på skolans samhällsprogram med internationell inriktning är resan höjdpunkten på närmare två års studier och förberedelser. Vi fick förmånen att ärva Kinaprojektet från tidigare lärare på skolan. Till en början gick resorna till Polen, men efter järnridåns fall och de förändringar som följde vände våra företrädare blicken mot Kina. De anade redan då att det var ett land som skulle komma stort, berättar Svante. Kinainriktningen innebär inte att eleverna på Hersbys internationella samhällsprogram går miste om annat ämnesinnehåll, utan snarare att de får allting som en normal kurs innehåller, plus Kina. Vi lägger till ett kinesiskt perspektiv i samhällsämnena och använder landet som jämförelse inom olika områden. Där finns ett myller av intressanta företeelser som passar bra att studera på samhällsprogrammet. Mänskliga rättigheter, ekonomi, stadsplanering, miljöarbete och mycket annat, fortsätter Svante. Inriktningen på Kina börjar i årskurs två, och intensifieras i årskurs tre, då eleverna även får förbereda fältarbeten inför resan till Peking. Fältstudierna rör sig inom vitt skilda områden En grupp valde att titta närmare på censuren på internet och vilken inverkan den kan ha på den demokratiska utvecklingen. Väl på plats i Peking gjorde de en intervju med en redaktör på en frisinnad tidning. Andra gör jämförelser mellan Sverige och Kina. Ett gäng jämförde till exempel attityden till piratkopiering ur både juridiskt och kulturellt perspektiv, berättar Henrik. Lärarnas idoga arbete med projektet har lett till att Hersby i dag har en etablerad profil, som gör det lättare att knyta nya kontakter. I den ständigt växande krets av människor som arbetar mot Kina ser man positivt på att ha ett utbyte med skolan. Eleverna har fått träffa en rad intressanta personer utanför skolans värld. Allt från Kinas ambassadör i Sverige till museichefen Lars Nittve och Cecilia Lindqvist, en av landets främsta Kinakännare. Vi har även varit på studiebesök hos ekonomen och författaren Klas Eklund, som numer är senior economist på SEB, berättar Svante. För eleverna är den veckolånga resan till Peking kulmen på Kinastudierna. För att bli lite varma i kläderna inför avresan åker hela resesällskapet på en förberedande fältstudieresa till Dragon Gate, ett kinesiskt kulturcentrum strax söder om Gävle. Kinaresan har ett intensivt program och eleverna ska umgås tjugofyra timmar om dygnet i ett land där mycket skiljer sig från Sverige. Vid Dragon Gate gör vi olika samarbetsövningar och går igenom kinesisk vett och etikett. Många kulturkrockar handlar om mat och ätande så det pratar vi en del om. Och så äter vi kinesiskt med pinnar, säger Svante. Att mat är ett känsligt kapitel visade sig under en tidigare resa till Hong-Kong. Vid ett tillfälle skulle gruppen äta buffé till lunch och på menyn stod bland annat sköldpaddssoppa. Ivriga att pröva något typiskt kinesiskt slevade ungdomarna upp. Ända tills någon upptäckte att det låg en hel sköldpadda i botten av grytan. Då var det en och annan som blev lite blek om nosen, minns Henrik med ett leende. 6 draken 2 12

7

Gruppen besöker Pekings konfuciustempel från 1300-talet. Resan till Peking tar åtta timmar med direktflyg och väl på plats i Mittens rike väntar sex dagar med fulltecknat schema. Efter en inledande sightseeingtur till klassiska sevärdheter som kinesiska muren, den förbjudna staden och Himmelska fridens torg tar studiebesök, föreläsningar och fältarbeten vid. En uppskattad utflykt går till Beijing Huiwen Middle School, Hersbys vänskapsskola i Peking. Under läsåret som gått har de svenska ungdomarna haft varsin e-post-brevvän på skolan och nu får alla tillfälle att träffas. Det är ett viktigt socialt inslag. Våra elever får sitta med på lektionerna och sedan äter ungdomarna lunch ihop. Det blir många skratt och kommunikationen brukar funka bra, trots att vi inte är så vassa på mandarin eller de på engelska, säger Svante. Skolorna i Kina har enligt Svante och Henrik en mer hierarkisk struktur och den pedagogik som används handlar mycket om att memorera och recitera. Som i svenska skolor förr? Ja, det kan man kanske säga. Men nya pedagogiska idéer smittar av sig också i Kina och vi märker att eleverna blir mer frigjorda. Skolutrustningen är mer spartansk och datorerna äldre, men på Huiwen Middle school finns å andra sidan en femtiometersbassäng. Det har vi inte hemma, konstaterar Henrik. 8 draken 2 12

Fältstudietripp till Fågelboet, huvudarenan vid OS 2008. Både Svante och Henrik är noga med att framhålla att klassresan inte är någon kinesisk propagandaresa. De är måna om att visa landets olika sidor och ungdomarna får därför träffa en bred skara människor. Allt från regimkritiska konstnärer och människorättsjurister till anställda inom olika kontrollorgan och affärsmän som ridit på den nya vågen. Kina är fullt av kontraster och man kan fascineras av ett land men samtidigt se politiska problem och andra brister. Eleverna märker till exempel att vissa människor vi möter inte kan tala öppet. De stora klasskillnaderna och problemen med miljö och infrastruktur blir också tydliga efter bara ett par dagar i Peking, menar Henrik. Inriktningen på Kina är lärorik inte bara för ungdomarna utan också lärarna tycker att de lär sig mycket genom projektet. Man får större förståelse och bredare synsätt. Europa och USA har ofta en annan åsikt om utvecklingen i Kina än kineserna själva, så genom projektet vidgar vi våra perspektiv. Sen är det väldigt roligt att få träffa alla intressanta människor med Kinaanknytning. Varje gång jag lyssnar på en extern föreläsare lär jag mig någonting nytt, säger Svante. Gångsätra goes west Även Gångsätragymnasiets ungdomar är ute och rör på sig, men de åker i stället västerut. Eleverna i årskurs tre på samhällsprogrammet med internationell ekonomisk inriktning var nyligen i New York för åttonde året i rad. Under sex fullspäckade dagar hann eleverna med att besöka bland annat FN, en japansk bank, en svensk reklambyrå och New York Stock Exchange. Besöket på börsen var väldigt spännande. Vi fick förmånen att gå ner på golvet och prata med mäklarna, som tyckte det var roligt med besök. Det är sällan besöksgrupper får komma dit ner eftersom säkerheten höjts avsevärt sedan 9/11, berättar Nina Matses Eriksson, lärare. Liksom Hersbyeleverna i Peking gjorde ungdomarna fältstudier och intervjuade New York-bor om deras inställning till exempelvis återvinning och piratkopiering. Presentationer på engelska stod också på schemat. I årskurs tre ingår projektet Ung företagsamhet (UF). Det innebär att eleverna får starta, driva och avveckla egna UF-företag. I New York fick de presentera sina produkter på de olika företag vi besökte. Många tyckte det var lite pirrigt, men de klarade det galant, säger Nina. Genom att ständigt utveckla och förfina projektet utvecklar lärarna även sin kompetens och sitt sätt att arbeta. Kinaprofilen fungerar som ett gemensamt mål att arbeta mot, och innebär att man samarbetar över ämnesgränserna på ett sätt som annars inte skulle ha skett. Man kan säga att Kina förenar oss som arbetar på samhällsprogrammet. Stödet från skolledningen är bra och inspirerar till nya initiativ, avslutar Henrik. l draken 2 12 9

aktuellt förskola & skola foto: Ewa ECKERMAN foto: ELISABETH Broman Inspektör Karin Günther och barnen tog sig en titt på skolgården också. Ljungbacken under lupp Nu granskas Lidingös alla skolor. Under våren och hösten ska Skolinspektionen besöka både kommunala och fristående verksamheter. Den 27 april stod Ljungbackens skola F-3 på tur. Rektor Sigrid Sturegård lät fyra elever visa inspektören Karin Günther runt i klassrum, slöjdsalar, gymnastiksal och skolsköterskans mottagning. Karin Günther Är det en bra skola? Skulle ni tipsa andra om att gå här, undrar Karin. Ja, svarar barnen i kör och får då förklara varför de tycker så och vad som skulle kunna bli ännu bättre. Karin hinner ställa en rad frågor under rundvandringen: Vad brukar ni göra på bildlektionerna? Vad händer på mattelektionen om man är klar med uppgifterna innan de andra? Har ni regler i klassrummet? Har ni varit med och tagit fram dem? Skolinspektionens uppgift är att ta reda på om skolan följer skollag och läroplaner. På så sätt ska myndigheten bidra till alla elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö och deras möjlighet att nå minst godkänt i alla ämnen. Vi går igenom en mängd dokument för att avgöra vilken typ av inspektion som krävs. Vi tittar bland annat på skolans planer, resultatuppföljningar, personalens utbildning, tidigare inspektioner och betygsstatistik, berättar Karin. 10 Det finns tre olika typer av inspektioner. På Ljungbacken gjordes en bastillsyn. Det betyder att Skolinspektionen uppfattat skolans kvalitet som god vid dokumentgenomgången. För att få svar på de frågor som finns gör inspektören då endast en intervju med skolans rektor vid tillsynen. Det vanligaste är annars en breddad tillsyn, då även lärare, elever och elevhälsa intervjuas. Lektionsbesök ingår också. En fördjupad tillsyn innehåller allt detta, men ytterligare intervjuer eller en fördjupning inom något område eftersom skolinspektionen bedömt att det behövs mer tid på skolan. Efter inspektionen får varje skola ett beslut om vad de måste åtgärda. Ljungbacken ska senast den 25 september tydliggöra för eleverna vilka mål utbildningen har och vilka krav skolan ställer. Dessutom ska skolan upprätta en plan mot kränkande behandling. En jättebra möjlighet att hitta förbättringsområden, konstaterar rektor Sigrid Sturegård. Förutom alla skolor så granskas också kommunen som huvudman, denna rapport kommer förhoppningsvis vara klar före årsskiftet. l Text: Ewa ECKERMAN Drygt fyrtio år i stadens tjänst I maj gick Anders Holmqvist i pension efter 41 år som lärare i idrott och hälsa på Hersby gymnasium. Det roligaste med jobbet har varit kontakten med eleverna, säger Anders, som varit en av eldsjälarna bakom idrottstävlingarna Tors fiske och Freja. Tävlingen Tors fiske för pojkar startade 1937, avsomnade efter några år, men återupptogs 1967 och har sedan dess utkämpats årligen mellan skolans klasser. 1976 startade Freja, en motsvarande tävling för Hersbys flickor. Elever och lärare tävlar i tio grenar, bland annat budkavle, orientering, fotboll, handboll och friidrott. Namnet Tors fiske kommer från det vandringspris som vinnarna tar emot, en replik föreställande skulpturen Tors fiske. Frejas vinnare får i sin tur ta emot en pokal. Ljusbringaren på Lidingö 2012 är det 100 år sedan Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik. Staden uppmärksammar jubileet genom ett samarbete med Nobelmuseet, där Lidingös elever på ett kreativt sätt ska få lära sig mer om Dalén och hans gärning. Nobelmuseum genomför just nu en rad inspirationsmöten för att lärarna ska få bekanta sig med lärarmaterialet. Mer information hittar du på nobelmuseum.se under fliken Skola. draken 2 12

aktuellt vård & omsorg foto: LARS bergström foto: eva johansson foto: Cecilia BACKENToRN ArbetSam visade upp sig på EU-dagen På EU-dagen 8 maj åkte projektledare Kerstin Sjösvärd till Järfälla för att sprida kunskap om Arbet- Sam bland besökare i Jakobsbergs centrum. Kerstin var inbjuden av Järfälla kommun, en av deltagarna i Arbetsam, som dagen till ära presenterade alla pågående EU-projekt för sina kommuninvånare. Det var många där som ville diskutera vård och omsorg och jag fick en hel del värdefull input. Det är nyttigt att lämna den isolerade projektvärlden ibland, konstaterar Kerstin. Sammanlagt deltar åtta kommuner och åtta stadsdelar inom Stockholms stad i Arbetsam. Projektet syftar till kompetensutveckling inom vård och omsorg och finansieras av Europeiska socialfonden med 38,8 miljoner kronor under två och ett halvt år. De franska studenterna uppskattade attityden inom äldre- och handikappomsorgen. Franska praktikanter gav perspektiv på äldreomsorgen Under tre veckor i maj gjorde tio franska studenter praktik inom äldre- och handikappomsorgen på Lidingö. Det var ett givande utbyte för såväl studenterna som för personal och chefer på de berörda verksamheterna. Kick off för projekt Carpe 2 10 maj var det kick off för Carpe 2, ett EU-projekt som handlar om verksamhets- och kompetensutveckling inom funktionshinderområdet och riktar sig till chefer och medarbetare. Vi hoppas att det ska bli minst lika stor uppslutning nu som i föregångarprojektet Carpe 1 där 100 procent av våra medarbetare var aktiva, säger Anna Carin Löfstedt, en av enhetscheferna inom området för särskilt stöd. Nytt i Carpe 2 är fokus på stöd till personer med utvecklingsstörning och/eller autism som åldras samt rätt stöd till arbete och studier. Projektet ägs av Stockholm stad och kommer att pågå till och med juni 2014. Första dagen hade vi sittgymnastik här på Högsätra. Det var en fartfylld och rolig aktivitet där praktikanterna fick testa på redskap tillsammans med våra boende. Att arbeta hälsofrämjande med äldre verkar man inte göra i Frankrike, det var nytt för dem, berättar Jee- Jean Nunez-Duque som varit handledare för två av studenterna. Praktikplatserna var fördelade mellan Högsätras och Siggebogårdens vård-och omsorgsboenden, Baggebygårds och Högsätras servicehus samt dagverksamheterna på Lidingö sjukhem. Men studenterna besökte även andra verksamheter. Det jag tänkt mest på är hur annorlunda ni arbetar med människor med funktionsnedsättningar. I Frankrike är det fortfarande så tabu men här är det naturligt att alla är med i samhället, sade Amandine Crisol, en av studenterna som själv hade en synlig funktionsnedsättning. I Frankrike är det personaltillgång och medicinrutiner som styr arbetet, det blir en kyligare stämning och mer sjukhusmässigt. Här är det livskvalitet för de äldre och individens behov som styr. Det är en attitydskillnad som gör det mycket bättre för de gamla, menade Estelle Limongi, en annan av praktikanterna. Praktikanternas reflektioner om den svenska äldreomsorgen gav både chefer och personal nya perspektiv. Både vi och våra boende tyckte att det var roligt att ha studenterna här. De var väldigt positiva till våra verksamheter och det de såg. För oss var det intressant att höra hur an nor lunda äldreomsorgen ser ut i Frankrike. Vi ska nog inte vara så snabba att klaga på hur vi har det här, säger Jee-Jean. l Praktikanterna går på MFR, Maison Familiales Rurales, utanför Avignon. Skolan drivs delvis på föräldrainitiativ. Utbildningen motsvarar vårt vård-och omsorgsprogram men eleverna har mer praktik och kontakt med näringslivet. I praktikperioden ingick även ett antal studiebesök i Lidingö stads olika verksamheter, som Källängsskolan (franskalektion), kommunens egenregi-verksamheter och Millesgården. Text: Cecilia BACKENToRN draken 2 12 11

aktuellt personal foto: matton foto: matton Behöver du någon att prata med? Sedan 1 april är det Falck Healthcare som tillhandahåller Lidingö stads företagshälsovård, personalstödsprogram och krisstöd. Vi har tillgång till precis samma saker som förut men nu är allt samlat under ett tak, säger Cecilia Haslum, chef på HR-enheten. Alla lika, alla olika Var tredje år ska stadens likabehandlingsplaner uppdateras, och i september kommer den centrala planen att tas upp för godkännande i kommunstyrelsen. Övriga förvaltningars planer tas upp i respektive nämnd. Arbetet med den centrala likabehandlingsplanen har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter från varje förvaltning. Målet med kommande likabehandlingsplan är att göra innehållet känt för alla medarbetare. Det är mycket viktiga frågor som berör oss alla. Lidingö stad ska som arbetsplats vara fri från diskriminering och ge lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare utifrån individuella förutsättningar, säger Johanna Lundström, gruppansvarig. foto: matton I slutet av maj fick stadens chefer möjlighet att träffa Falcks hälsovårdsteam som kom och informerade om sitt arbete och vad de har att erbjuda. Känns värdefullt att som chef veta att det när som helst finns krisstöd bara ett telefonsamtal bort, säger Bibbi Wikström, chef för egenregin inom äldre- och handikappförvaltningen. Som chef kan man ibland behöva hjälp i rehabiliterings- och personalärenden. Förutom stödet som finns centralt på HR-enheten kan Falck erbjuda alltifrån konflikthantering till utbildning inom hälsa och livsstil. Vi hanterar alla frågor men arbetsförmågebedömning är vi specialister på. Det som skiljer oss mest från andra är vår omfattande återkoppling till cheferna, säger Ia Stolt som är stadens kontaktperson. Personalstödet är en generös förmån som erbjuds alla anställda och som innebär att man när som helst på dygnet kan ringa ett kostnadsfritt, anonymt (mot arbetsgivaren) samtal och få hjälp med problem som är arbetsrelaterade, privata, ekonomiska eller juridiska. Som chef kan du även få chefsstöd. Alla möjliga frågeställningar dyker upp men de flesta samtal handlar om stress och relationer, både i privatlivet och på arbetet, säger Ia. Lidingö stad får ingen information om vem som har ringt. Den här möjligheten erbjuds för att få medarbetare att må bättre och förhoppningsvis förhindra att små problem blir till stora. Fler borde pröva att ringa. Vi har märkt att det ofta tar tid innan man börjar använda stödet i större utsträckning. Ibland kan det vara lättare att hjälpa andra än att hjälpa sig själv, men vi vill verkligen att man lyfter luren och tar hjälp från oss, säger Ia. l Personalstödet Dygnet runt, 365 dagar om året Telefon: 0200-21 63 00 Kostnadsfritt Säg att du anställd i Lidingö stad För mer info, se personalhandboken på Ö-nätet Text: JENNIFER FALK Löneförhandlingar dröjer Några av de centrala parterna har inte kunnat enas om löneavtalen under våren och det blir därför ingen lönerevision inom staden innan sommaren. Avtalen med alla Sacoförbund löper på och vi ska egentligen sätta löner för deras medlemmar redan nu, men eftersom vi strävar efter att hålla ihop lönerevisionen för alla anställda inväntar vi även de andra förbunden, berättar Ulf Haraldsson, personalchef. Om parterna på central nivå kan enas under sommaren väntar förhandlingar på lokal nivå under början av hösten. Vi räknar då med att de nya lönerna ska kunna betalas ut i oktober eller november, säger Ulf. 12 draken 2 12

foto: ELISABETH broman foto: ELISABETH broman Annelies hälsospalt Här delar hälsoutvecklare Annelie Alexander med sig av tips och berättar om olika aktiviteter som är på gång inom staden. Dra nytta av naturens lugnande och läkande effekter Forskning visar att både den fysiska och psykiska hälsan påverkas positivt av att vistas i naturen eftersom det bidrar till mental avkoppling, återhämning och kraftpåfyllning. Promenader i naturen ger till exempel bäst effekt vid återhämtning av stress. Avstånden till grönområden och natur är korta på Lidingö och för dig som vill prova på något nytt kan aktiviteterna nedan vara ett sätt att återupptäcka tjusningen med att röra på sig utomhus. Träning med PT vid utegymmet längs Kottlasjön Tisdag 12 juni klockan 18.00 kommer två medarbetare från kultur- och fritidsförvaltningen att hålla i en grupp-pt-aktivitet. Sara Bodling och Anna Lundin visar hur redskapen kan användas och ger tips om hur du kan lägga upp din träning. Aktiviteten är öppen både för personal inom Lidingö stad och allmänheten. Hitta ut på Lidingö I slutet av maj släpptes Lidingös nya Hitta ut-karta. Hitta ut är ett utmärkt sätt att upptäcka nya platser i natursköna miljöer på ön. Hitta ut kartan innehåller 50 checkpoints och varje månad släpps 10 nya checkpoints till och med november månad. Ha en skön sommar! Heléne Lännerholm har bytt ut bilen mot cykeln. Hoppa på cykelutmaningen På arbetsplatser runt om i staden har olika lag börjat anta utmaningen att gå eller cykla mer ofta till jobbet. Cykelutmaningen är ett sätt att göra något till sammans, samtidigt som man förbättrar hälsan och minskar belastningen på miljön. Tanken bakom det hela är att sporra sig själv och sina lagkamrater till att tänka en extra gång innan man sätter sig i bilen, säger Stina Jaensson, miljösamordnare. Cykelutmaningen handlar inte om att cykla så långt som möjligt utan om att byta ut de korta bilresorna till, från och i jobbet mot cykling eller promenader. Någon som tagit fasta på detta är Heléne Lännerholm, specialpedagog och en av stadens miljötrampare som du kan följa via Ö-nätet. Förr tog jag ofta bilen de tre kilometrarna till stadshuset, och även vid resor i jobbet. Det gäller att bryta invanda mönster. Nu cyklar jag till jobbet och olika skolor under arbetstid. Det kräver lite planering, men är bra för både mig och miljön. Har du ingen cykel finns det lånecyklar i stadshuset. Cyklarna kan användas under arbetstid. Det finns även ställ med City Bikes lånecyklar i Torsvik, utanför stadshuset och i Baggeby. Cyklarna ingår i samma system som de i Stockholm. Det finns ett cykelställ för City Bikes där jag bor i Hammarby sjöstad. Jag lånar en cykel och tar sen båten mellan Nacka och Dalénum och cyklar till stadshuset. På eftermiddagarna blir det ofta buss och tunnelbana. Det gäller att lägga ambitionen på en rimlig nivå, säger Stina Jaensson. Lidingös stads deltagande i Cykelutmaningen är ett led i arbetet med att nå stadens miljömål Hållbart resande. Målet ska bidra till minskad miljöpåverkan från tjänsteresor och till att de som bor eller verkar på ön främjar hälsa och miljö genom att cykla och gå oftare. l Sugen på att vara med? Det är inte för sent. Utmaningen pågår under hela året och du kan anmäla dig och ditt lag när du vill. Mer information om Cykelutmaningen finns på Ö-nätet under Vår arbetsplats > Miljöarbete > Cykelutmaningen. draken 2 12 13

FoTo: ELISABETH BRoMAN rönikan Livet är en fest (nästan jämt) det är maj 2011 och jag har precis tackat ja till att vara en av två projektledare för Livet är en fest*. Jag känner mig stolt och full av tillförsikt att det här kommer att bli den bästa ungdomsfestivalen någonsin. Och jag kommer att vara lysande som projektledare. Allt kommer att flyta smärtfritt, alla kommer att vara engagerade och delaktiga. Ungdomarna kommer att vara så där briljanta som bara ungdomar kan vara och personalen kommer att tycka att det här är det roligaste de gjort under hela sin karriär. Känslan är på topp! Oktober kommer och mörkret har lagt sig över Lidingö. Tillvaron känns grå och färglös och speglar människors sinnelag rätt bra vid den här tiden på året. Min känsla från i maj har sakta mattats av och svettpärlor bryter fram där jag sitter på möte efter möte. Om JAG hade en tydlig bild av hur den här ungdomsfestivalen ska se ut så har våra 40 medarbetare det också. För att inte nämna de 50 ungdomar som är i full gång med förberedelser. Helt plötsligt står vi här, min projektledarkollega Olle Tahlén och jag, med 90 festivalarbetare som har lika många olika bilder av hur festivalen ska se ut, vilket innehåll vi ska ha, vilken mat vi ska äta, vilka artister vi ska boka, vilka färger vi ska ha på festivalbanden och så vidare. Listan tar aldrig slut. Frågorna hopar sig, telefonen ringer, mötena i arbetsgrupperna kan endast beskrivas som någon form av kreativt kaos och kraven växer. Gränsen för var den negativa stressen tar över ligger lite för nära just nu. Vad sjutton har jag gett mig in på? Vart tog den där absoluta övertygelsen om att det här kommer att gå galant vägen? Var är min sköna känsla? Vi inser att det är dags att plocka fram våra kunskaper och sätta igång och göra det vi är bäst på. På möte efter möte lägger Olle och jag ner oändligt med tid på att sålla bland idéer, skapa en tydlig struktur, ta fram konkreta mål, lyssna, känna in och börja sätta alla i faktiskt arbete. Den här tiden i ett projekt kan kännas ganska seg och gjorde så även för oss. Det är alltid mycket roligare att visionera, komma med galna idéer och drömma sig bort. Men så började solen titta fram efter en lång och mörk höst. Snön gnistrade och någonting hade plötsligt hänt. De 90 olika bilderna hade börjat fogas samman till en. Arbetet flöt på, medarbetarna var engagerade och började leverera resultat efter resultat. Festivalen tog form allt mer och innehållet fylldes på dag för dag. Och äntligen, min underbara, sköna känsla från i maj var tillbaka igen! Kraften och energin bara flödade och för varje dag som gick blev jag mer och mer övertygad om att vi skulle komma att uträtta stordåd. Det här skulle bli den i särklass bästa Livet är en fest någonsin. Nu är det återigen maj och bara dagar kvar tills Lidingö invaderas av 600 festglada ungdomar från hela landet. Alla frågar mig hur jag mår, om jag håller på att jobba ihjäl mig och råder mig att vila så mycket jag kan. De menar alla väl, men har så fel. Jag mår toppen! Jag har under ett års tid fått vara med om en underbar resa tillsammans med alla medarbetare och ungdomar. Vi har gemensamt skapat en fantastisk och innehållsrik festival. Och inte att förglömma, den största Livet är en fest festival som någonsin arrangerats. Jag känner enbart en stor tacksamhet och ödmjukhet inför det faktum att jag fick vara en del av det här! Tack alla fina, underbara ungdomar och fritidsledare på Lidingö! linda n. peltonen Enhetschef på Kulans fritidsgård och projektledare för Livet är en fest 2012 * Livet är en fest är landets största drogfria ungdomsfestival. Initiativtagare är riksorganisationen Fritidsforum, som varje år anordnar festivalen i samarbete med en kommun. 2012 års festival genomfördes på Lidingö den 25-27 maj. Ett projekt jag minns Pär-Ola Andersson Projektledare Lean, ksk Var med om övergången från GSM till 3G när jag jobbade som koordinator på Ericsson. Det var ett väldigt driv i 3G-projektet och vi var flera hundra som var inblandade. Det här var i början av 00-talet men genomslaget kom först för ett par år sedan. Eva-Lotta Arenander Rektor, vuxenutbildningen Ansvarade för ett ledarutvecklingsprojekt under tre år. Det blev ett lyckat projekt där styrkan var att vi kopplade de olika utbildningarna till deltagarnas verkliga behov. Att ha en väl genomtänkt projektplan är också viktigt, då ökar chansen att det blir ett bra resultat. Kalle Kahlund Kulturutvecklare, kufri Elfviksspelet 1998, ett bygdespel där jag regisserade 300 medverkande, hästar och hundar inräknat. Det var mitt i lövsprickningen och näsan rann och ögonen sved. Vädret var strålande ända fram till premiären. Då kom ovädret och sedan fortsatte regnet och kylan på alla våra föreställningar. 14 draken 2 12

nyanställda Konsult- och servicekontoret Stefan Fanang Gilgamesh Afram Jonas Nylund Daniel Lundh Kultur- och fritidsförvaltningen Eva Arfwedson Fastighetskontoret Thorsten Lorich Äldre- och handikappförvaltningen Kerstin Björnlund Elin Boholm skepp o hoj Pendlingsbåten M/S Ballerina mellan Larsberg och Lidingö går även på helgerna igen. Du som vill ta båten till stan en lördag eller söndag kan välja mellan fem turer i vardera riktning. SL:s periodbiljetter gäller ombord. Det går även bra att betala kontant. Läs mer på www.sjovagen.nu FoTo: VASAKRoNAN Viktigt att vara lyhörd Vad gör en äldrevägledare? Förebyggande hembesök hos äldre. Jag kontaktar alla Lidingöbor som fyller 80 år och som inte har något stöd från kommunen. Finns intresse gör jag ett hembesök. Hur går besöken till? Det ser väldigt olika ut beroende på vem man möter. De äldre får berätta hur vardagen fungerar och frågor som kommer upp kan gälla allt från medicinering och aptit till utomhusbelysning och snöröjning. Min uppgift är att tipsa om vart man kan vända sig för att få hjälp med olika saker. Brukar också kolla av säkerheten i bostaden med tanke på risken för fallolyckor eller brand. Men det är viktigt att vara lyhörd inför varje individ så att ingen känner sig trampad på tårna. Hur har den första tiden på jobbet varit? Har blivit väldigt väl mottagen och fick en mentor FoTo: ELISAbETH broman Kristina Westman ny som: Äldrevägledare på enheten för stöd och hälsa, äldre- och handikappförvaltningen. bor: Södermalm. senaste jobb: Sjukgymnast på Aktiv fysioterapi södra som hör till Ersta sjukhus men ligger i Farsta. gör på fritiden: Tränar ofta på Friskis&Svettis och gillar att sjunga i kör. läser just nu: Ingen bok på gång för tillfället, löser korsord och sudoku i stället. drömresa: Har varit två gånger i Indien och vill gärna åka dit igen. i syn- och hörselinstruktör Carina Sjödin. Hon gick igenom rutinerna och såg till att jag fick träffa alla andra som jobbar på enheten. Det är viktigt att jag vet vilka resurser som finns hos oss när jag är ute och informerar vid hembesöken. Vad är det bästa med ditt jobb? Jag tycker om att möta människor och det är roligt att prata med äldre. De har ofta ett annat perspektiv på livet. Gillar också att jobbet är fritt. Är ute och åker på ön en hel del och har fått en egen tjänstecykel. Uppskattar även mina trevliga arbetskamrater. Vad tror du att just du kan bidra med? Har arbetat med människor hela livet så jag har en del erfarenhet. Tror att jag utvecklat en viss fingertoppskänsla och hoppas att de äldre känner att de får ett bra bemötande. Vill också bidra till trevlig stämning på enheten. Glöm inte att lägga in din ansökan om semester innan du går på semester. Trevlig sommar önskar löneenheten mina mallar Så här hittar du dina mallar i Word 2010. Wordmallar Varje förvaltning har egna wordmallar för externa brev och dessutom finns mallar för skyltar, interna brev och annat material. För att öppna en wordmall gör du så här: 1. Öppna microsoft Word 2010 och välj Arkiv > Nytt. På skärmen visas ett nytt fönster med klickbara symboler. 2. Klicka på symbolen Mina mallar. Välj flik och dubbelklicka på den mall du vill öppna. powerpointmallar Det finns två olika Powerpointmallar, en med vit bakgrund och en med svart bakgrund och vit text. För att öppna en powerpointmall gör du så här: 1. Öppna microsoft Powerpoint 2010 och välj Arkiv > Nytt. På skärmen visas ett nytt fönster med klickbara symboler. 2. Klicka på symbolen Mina mallar. Välj fliken Gemensamma och dubbelklicka på den mall du vill öppna. draken 2 12 15

PosTTidning B Lidingö stad, informationsenheten 181 82 Lidingö porträtt med recept I ett starkt lag är alla lika viktiga Hon har varit handbollsproffs i Tyskland, byggt upp en egen idrottsanläggning i Norge och tränat handbollstjejer på elitnivå i både Danmark och Norge. Idrott och hälsa har alltid haft en central roll i Eva Arfwedsons liv. Det var också det som lockade henne till jobbet som chef för kultur-och fritidsförvaltningen. Jag är en rastlös person som alltid haft behov av att röra på mig för att må bra. Men hälsa handlar inte bara om idrott, utan också om kultur att läsa en bra bok, lyssna på musik, gå på teater eller konstutställning. Att få möjlighet att jobba med alla delarna känns jättehäftigt, säger Eva. Eva växte upp i en musikalisk familj och började spela fiol när hon var sex år, men ganska snart tog idrotten över. Det var roligare än att gnida på den där lådan, säger hon och ler. Fast musiken har fortfarande en viktig roll i mitt liv. Att lyssna på musik är precis som löpningen ett sätt för mig att rensa hjärnkontoret och få struktur på mina tankar. Åtta år gammal började Eva träna gymnastik och var på väg in i juniorlandslaget vid 12 års ålder, då hon fick upp ögonen för handboll. Jag upptäckte att det var mycket roligare med lagidrott, att kämpa tillsammans med andra för att nå ett gemensamt mål. Det var det som gjorde att jag fastnade för handbollen, säger hon. Intresset för idrott är något som Eva delar med sin man som sysslat mycket med tennis. Under 16 år bodde och jobbade de båda utomlands. En resa som började med att Eva fick ett proffskontrakt med ett tyskt handbollslag. I Tyskland drev de också en tennisklubb tillsammans. Jag som själv aldrig hållit i ett tennisracket och inte kunde ett ord tyska tränade barn och ungdomar i tennis. Som tur var behärskade min man språket och han skrev små lappar med instruktioner och jag demonstrerade de olika slagen. Det måste ha sett rätt komiskt ut, men det funkade faktiskt. Efter ett år fick Eva en förfrågan om att bli handbollscoach för ett division 1-lag i Stavanger och familjen flyttade till Norge. Bara något år därefter kom ett nytt erbjudande från en dansk handbollsklubb som ville att Eva skulle hjälpa dem att bygga upp sin ungdomsverksamhet. -I Danmark började jag själv spela handboll igen och det året vann mitt lag danska elitserien, vilket naturligtvis kändes stort. Köpenhamn är en häftig stad, men inte med små barn. Så strax efter att vi fått vår dotter bestämde vi oss för att flytta tillbaka till Norge, berättar Eva. Under de 12 år som familjen bodde i Norge hann Eva med en rad olika yrkesroller; allt från handbollscoach och idrottsmassör till lärare och rektor. Hon byggde också upp en idrottsanläggning från grunden med tennisbanor, gym, kafeteria och butik. Vi trivdes jättebra och hade gärna bott kvar om det inte varit för att min man fick ett lockande jobberbjudande i Sverige. Jag gillade den norska attityden, de har en lite mer avspänd inställning till livet än vi svenskar. Som före detta handbollsproffs och tränare på elitnivå vet Eva hur viktigt det är med ett starkt lag, tydliga mål och att ständigt utvärdera sina insatser. En erfarenhet som också genomsyrar hennes ledarskap. I ett starkt lag är spelarna på bänken lika viktiga som de ute på planen. Samma sak gäller i en organisation. Alla medarbetares insatser behövs för att vi tillsammans ska nå målet oavsett om du är städare, kundservicehandläggare eller chef, avslutar Eva. l Text: Kristina Israelsson foto: Bo Vading Eva Arfwedson Arbetar som: Chef för kultur-och fritidsförvaltningen. Bor: I Vasastan Familj: Man, två barn och hund. Intressen: Springa, spela tennis och golf, promenera med hunden. För att koppla av lyssnar jag på musik, alltifrån klassiskt till hip hop. Sen gillar jag att gå på teater. Blir glad av: Se människor må bra. Blir arg på: När barn blir illa behandlade, mobbing och kränkningar. Tre saker som jag inte klarar mig utan: Min familj, löpar skorna och min mobil. Hälsobröd Detta blandas dag 1: 4 dl ljummet vatten 1 dl vetekross 1 dl rågkross 1 dl linfrö 1 dl vetekli 1 dl russin 2 dl lingonsylt 3 tsk salt 3 tsk kummin Dag 2: 2 pkt torrjäst 2 l vetemjöl 5 dl kokande vatten Gör så här: Blanda jäst med mjölet i en stor bunke. Rör ned vatten och degblandningen från gårdagen och blanda till en jämn deg. Lägg limporna på tvären i en långpanna. Jäs eventuellt i värmeugn 50 grader i 15 minuter. Grädda bröden i 225 grader i cirka 30 minuter.