Krisledningsplan Dokumentet Krisledningsplan 2011-2014 är antaget av kommunfullmäktige den 2010-12-20. Ses över för revidering senast [Aug 2014]. Kontaktperson: [Säkerhetsansvarig, Kommunledningskontoret]. 1 (21)
Innehåll Inledning... 4 Syfte...4 Extraordinära händelser...4 Oroande och allvarliga händelser...4 Mål för krisledningsarbetet...4 Organisation för krisledning... 5 Ansvarsprincipen...5 Anpassad organisation...5 Organisation...5 Krisstaben...5 Lokaler...5 Nivåer och ansvar... 6 Krisstaben... 7 Krisstabens uppgifter...7 Funktioner...7 Oroande händelse, nivå 1... 8 Exempel på inträffade oroande händelser i Eslövs kommun...8 Aktivering...8 Ansvar...8 Rapportering...8 Krisstaben...8 Avslut...8 Allvarlig händelse, nivå 2... 9 Exempel på inträffade allvarliga händelser i Eslövs kommun...9 Aktivering...9 Ansvar...9 Krisstöd...9 Rapportering...9 Krisstaben... 10 Avslut... 10 Mycket allvarlig händelse, nivå 3... 11 Exempel på inträffade mycket allvarliga händelser i Eslövs kommun... 11 Aktivering... 11 2 (21)
Ansvar... 11 Krisstöd... 12 Rapportering... 12 Kommunstyrelsens ordförande... 12 Kommundirektören... 12 Krisstaben... 12 Avslut... 12 Extraordinär händelse, nivå 4... 13 Exempel på inträffade extraordinära händelser... 13 Krisledningsnämnden...1 Aktivering... 14 Ansvar... 14 Krisstöd... 14 Rapportering... 14 Kommundirektören... 14 Krisstaben... 15 Avslut... 15 Krisstöd Eslöv... 16 Samverkan... 16 Aktivering... 17 Ansvar... 17 Tillkommande uppgifter i en kris... 17 Rapportering... 17 Avslut... 17 Bilaga 1, Lagstiftning... 18 Bilaga 2, Krisledningsnämndens reglemente... 19 Bilaga 3, Ordlista... 21 3 (21)
Inledning Denna krisledningsplan ska användas under en extraordinär, mycket allvarlig, allvarlig och oroande händelse. Syfte Denna krisledningsplan syftar till att ge berörda förvaltningar stöd och hjälp under en kris att ha en förberedd krisledningsorganisation att förtydliga ansvarsförhållanden. Extraordinära händelser En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Se bilaga 1, Lagstiftning. Oroande och allvarliga händelser Eftersom de flesta kriser som en kommun hanterar inte är extraordinära händelser så finns det ett behov av att klargöra hur krishantering ska ske när händelsen är för stor för den normala organisationen men för liten för krisledningsnämnden. Denna krisledningsplan fastställer även hur dessa händelser ska hanteras. Mål för krisledningsarbetet att minska konsekvenserna av en befarad eller inträffad kris för alla som vistas i Eslövs kommun att säkerställa driften av samhällsviktig verksamhet under en kris att ge medborgare och andra aktörer riktig och relevant information i en kris. 4 (21)
Organisation för krisledning När en organisation ställs inför en kris eller ett hot om en kris är det viktigt att alla fokuserar sina insatser mot samma mål. Det handlar om att leda och improvisera under ibland kaotiska och oförutsägbara förhållanden. För att inte förlora tid och för att hanteringen av en händelse ska vara så verkningsfull som möjligt krävs det en samordning av kommunens åtgärder. Ansvarsprincipen Principen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha det under kris- och krigssituationer. Undantaget är under en extraordinär händelse, nivå 4, då krisledningsnämnden kan besluta att överta ansvaret Anpassad organisation Stora delar av en kris kan hanteras av berörd förvaltning med personal i sina vanliga roller. I en kris eller hot/risk för en kris behövs det oftast göras en anpassning av organisationen. Anpassningen ska göra att verksamheten bättre klarar de speciella krav som ställs. En del arbetsuppgifter tillkommer i en kris. En del av dessa kommer krisstaben att arbeta med utifrån ett på förhand bestämt arbetssätt. Organisation Eslövs kommun har fyra nivåer gällande organisation för krisledning. Organisationen för krisledning ser i stort sett likadan ut för händelser i alla nivåer. Det som främst skiljer nivåerna åt är antalet personer som bemannar de olika funktionerna. I samtliga händelser förutom nivå 4, extraordinär händelse, är det stabschefen som beslutar om nivå. I en extraordinär händelse tillkommer krisledningsnämnden. Krisstaben Det ska finnas en på förhand utsedd, utbildad och övad krisstab. Krisstaben arbetar enligt särskilda instruktioner och mallar. Exempel på sådana är lägesbild, stabsarbetsplan och kriskommunikationsplan. Lokaler Krisledningsorganisationen använder i första hand lokaler i Stadshuset och i andra hand en alternativ lokal som ska utses och utrustas för ändamålet. Om behov finns kan krisstaben arbeta i annan aktörs lokaler som t. ex. polisens. 5 (21)
Nivåer och ansvar Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Extraordinär händelse Mycket allvarlig händelse Allvarlig händelse Oroande händelse Ansvar Krisledningsnämnden med stöd av kommundirektören och krisstaben Samordning av kommunstyrelsens ordförande Berörd förvaltning med stöd av kommundirektören och krisstaben Berörd förvaltning med stöd av kommundirektören och krisstaben Berörd förvaltning i samråd med krisstaben 6 (21)
Krisstaben Krisstabens viktigaste funktion är att ge berörda förvaltningar i händelsen stöd. Samtliga beslut fattas av den ordinarie organisationen i nivå 1-3. Krisstabens uppgifter skapa och uppdatera lägesbild rapportera till kommundirektör, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, förvaltningschefer, länsstyrelsen m.fl. planera och genomföra kommunövergripande kommunikationsaktiviteter samordna kommunens åtgärder samverka med andra aktörer i händelsen som t.ex. polis och räddningstjänst vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv (se sid. 16) Krisstaben ska vid behov kunna stödjas av personella resurser från annan förvaltning. Det kan handla om ytterligare administrativt stöd, kommunikationsinsatser, krisstödsinsatser och service till hela krisledningsorganisationen i form av iordningställande av lokaler, mat, teknik, dagbok m.m. Antalet personer i varje funktion varierar med omfattningen på händelsen samt tidpunkt. När krisstaben ska starta upp sitt arbete kan det t.ex. vara lämpligt att bemanningen är större. Det är stabschefen som avgör sammansättningen i krisstaben. Funktioner Krisstaben består av: stabschef (sammankallande) kriskommunikatör beredskapssamordnare administratör 7 (21)
Oroande händelse, nivå 1 Händelsen är av en sådan art att om den förvärras riskerar den att bli en allvarlig eller mycket allvarlig händelse. Det kan också vara en händelse som intresserar media. Exempel på inträffade oroande händelser i Eslövs kommun Tillfälligt försvunnen elev (2009) Mycket snö (2010) Otillåten Internetanvändning Bergagymnasiet (2010) Försök till anlagd brand förskolan Skogsgläntan (2010) Nivå 1 Oroande händelse Ansvar kvar hos berörd förvaltning Stöd av beredskapssamordnare Rapport till krisstaben, kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Aktivering Berörd förvaltning aktiverar sin egen krisledning och meddelar beredskapssamordnaren. Ansvar Berörd förvaltning hanterar händelsen själv. Delar av krisstaben kan vid behov vara ett stöd. Rapportering Beredskapssamordnaren informerar vid behov krisstaben, kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Krisstaben Påbörjar omfallsplanering, dvs. påbörjar planering för vad som skulle kunna hända om händelsen eskalerar. Avslut Beslut om avslut av krishanteringen tas av berörd förvaltningschef i samråd med beredskapssamordnaren. 8 (21)
Allvarlig händelse, nivå 2 Händelse som är mer omfattande än en oroande händelse. Flera förvaltningar är sannolikt inblandade och en central samordning är nödvändig. Samordning med t ex polis och räddningstjänst är trolig. Beslut behöver tas som inte kan vänta till nästa dag. Exempel på inträffade allvarliga händelser i Eslövs kommun Hot mot personal och barn på förskolan Alebo (2009) Hot om skolskjutning Bergagymnasiet (2009) Risk för pandemi (2009) Trädfällningsolycka (2010) Bombhot mot Norrevångsskolan (2010) Brand i Godsmagasinet samt samtidigt brandförsök på Östra skolan (2010) Nivå 2 Allvarlig händelse Ansvar kvar hos berörd förvaltning Stöd av krisstaben Rapport till krisstaben, kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Aktivering Beslut om nivå 2, allvarlig händelse, tas av stabschefen. Stabschefen beslutar var krisstaben ska samlas. Ansvar Berörd förvaltningschef leder och ansvarar för krishanteringen med stöd av krisstaben. Krisstöd Krisstaben kan vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv. Rapportering Stabschefen rapporterar till krisstaben, kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande. 9 (21)
Krisstaben Krisstabens uppgifter i en allvarlig händelse är bl. a. att skapa och följa lägesbild planera och genomföra kommunikationsaktiviteter samordna kommunens åtgärder samverka med andra aktörer som t. ex. polis och räddningstjänst vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv Avslut Beslut om avslut av krishanteringen tas av förvaltningschefen i samråd med stabschefen. Händelsen hanteras då enbart av den ansvariga förvaltningen. 10 (21)
Mycket allvarlig händelse, nivå 3 Händelsen är mer omfattande än en allvarlig händelse eller riskerar att bli det. Den kräver att annan verksamhet läggs åt sidan för att enbart ägna sig åt att hantera händelsen. Händelsen berör sannolikt flera förvaltningar. Kommunen behöver göra en tillfällig anpassning av verksamheten och t.ex. kraftigt utöka kommunikationsverksamheten och erbjuda ett samordnat krisstöd. Vid behov kan kommunstyrelsens ordförande ansvara för samordningen. Kännetecknande för den här typen av händelser är t. ex. ett stort medietryck stort intresse från allmänheten aktivering av krisstöd stort behov av central samordning samt stor ansträngning för ordinarie organisation och resurser. Exempel på inträffade mycket allvarliga händelser i Eslövs kommun Brand Norrevångsskolan (2008) Brand Norrevångshallen (2010) Nivå 3 Mycket allvarlig händelse Ansvar kvar hos berörd förvaltning Stöd av krisstaben och kommundirektören Samordning av kommunstyrelsens ordförande Rapport till Länsstyrelsen (vid behov) och kommunstyrelsens arbetsutskott Aktivering Beslut om nivå 3, mycket allvarlig händelse, tas av stabschefen i samråd med kommundirektören eller kommunstyrelsens ordförande. Krisledningsorganisationen samlas i första hand i Stadshuset. Ansvar Berörd förvaltning leder och ansvarar för krishanteringen med stöd av kommundirektören och krisstaben. Samordning kan vid behov även utövas av kommunstyrelsens ordförande. 11 (21)
Krisstöd Krisstaben kan vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv. Rapportering Krisstaben rapporterar till länsstyrelsen (vid behov) och kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförandes uppgifter är bl. a. att fastställa övergripande mål och direktiv för hela krisledningsorganisationens arbete. Kommundirektören Kommundirektörens uppgift är att vara ett stöd för berörda förvaltningar och krisstaben. Krisstaben Krisstabens uppgifter i en mycket allvarlig händelse är bl. a. att skapa och följa lägesbild planera och genomföra kommunövergripande kommunikationsaktiviteter samordna kommunens åtgärder samverka med andra aktörer som t.ex. polis och räddningstjänst vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv. Avslut Beslut om avslut av händelsen tas av stabschefen i samråd med berörd förvaltningschef och kommundirektören. 12 (21)
Extraordinär händelse, nivå 4 En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Ett stort antal människor kan komma att drabbas vid en extraordinär händelse. Situationen kan bli svår att hantera när många människor är berörda. Detta märks genom den kollektiva stress, det stora mediala intresset som uppstår och de eventuella politiska följder som händelsen kan medföra. Kommunen behöver göra en tillfällig omorganisation och t.ex. kraftigt utöka kommunikationsverksamheten och erbjuda ett samordnat krisstöd. Kännetecknande för den här typen av händelser kan vara ett mycket stort medietryck mycket stort intresse från allmänheten aktivering av krisstöd mycket stort behov av central samordning mycket stor ansträngning för ordinarie organisation och resurser omfattande konsekvenser på kort och lång sikt. Exempel på inträffade extraordinära händelser Några händelser som har varit så omfattande så att behov av särskild krisledning har uppstått 1994 Förlisningen av Estonia då 551 svenskar omkom. 1996 Tågolyckan i Kävlinge då drygt 9 000 personer evakuerades efter att ett tåg med ammoniakvagnar vält. 1998 Diskoteksbranden i Göteborg då 63 ungdomar omkom och många skadades allvarligt. 2000 Översvämningarna i Arvika som är den mest omfattande översvämning som drabbat Sverige i modern tid. 2004 Flodvågskatastrofen i Sydostasien där 543 svenskar omkom. 2005 Stormen Gudrun där fler än tio personer omkom. 13 (21)
Nivå 4 Extraordinär händelse Ansvar hos krisledningsnämnden Stöd av förvaltningschefer, kommundirektör Stöd av krisstaben Rapport till Länsstyrelsen och kommunfullmäktige Krisledningsnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd under en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden har det yttersta ansvaret för kommunens krishantering och fastställer övergripande mål och direktiv för hela krisledningsorganisationens arbete. Krisledningsnämnden fungerar också som Eslövs kommuns ansikte utåt. Aktivering Det är endast krisledningsnämndens ordförande som kan besluta att situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. Krisledningsorganisationen samlas i första hand i Stadshuset. Ansvar Krisledningsnämnden har det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. Krisledningsnämnden kan vid behov besluta att överta berörda nämnders beslutsfattande rörande krisen. Befogenheterna beskrivs mer ingående i bilaga 1, Reglemente för krisledningsnämnden. Ordföranden i krisledningsnämnden (eller vice ordförande vid ordförandes förhinder) får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Krisstöd Krisledningsnämnden kan vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv. Rapportering Krisstaben rapporterar till länsstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommundirektören Kommundirektörens uppgift är att vara ett stöd för drabbade förvaltningar och krisstaben. 14 (21)
Krisstaben Krisstabens uppgifter i en extraordinär händelse är bl. a. att skapa och följa lägesbild planera och genomföra kommunövergripande kommunikationsaktiviteter samordna kommunens åtgärder samverka med andra aktörer som polis och räddningstjänst vid behov sammankalla Krisstöd Eslöv. Avslut Beslut om avslut av händelsen tas av krisledningsnämnden. När beslut om avslut och återgång till normal organisation har fattats ska följande beaktas att avvecklingen sker successivt, framförallt av kommunikationsfunktionerna överlämning av personal till ordinarie tjänstgöring föregås av dialog om behov av ledighet, information och/eller debriefing handlingar i ärendet diarieförs och arkiveras. 15 (21)
Krisstöd Eslöv Människors behov av hjälp och stöd från socialtjänsten vid en kris ser olika ut beroende på vad som hänt. Efter orkanen Gudrun fick många svårt att klara vardagen eftersom de var utan el, vatten och telefon. Flodvågskatastrofen i Sydostasien medförde stor efterfrågan av psykologiskt, socialt och praktiskt stöd för de drabbade. Kriget i Libanon medförde att många svenskar som bodde där evakuerades och behövde hjälp med allt från sovplats till tillfälligt ekonomiskt bistånd. Samverkan I grunden gäller ansvarsprincipen. Det är kommunstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver vid en kris. Det ansvar som regleras i socialtjänstlagen är i Eslöv fördelat på tre facknämnder, Barn och Familj, Arbete och Försörjning samt Vård och Omsorg. Socialtjänsten kan i en kris behöva anpassa sin organisation. Samarbete ska ske mellan Arbete och Försörjning, Råd och stödenheten Vård och Omsorg, Vuxenenheten Barn- och Familj, Resursavdelningen Vård och Omsorg, medicinskt ansvarig sjuksköterska Barn och Familj, Barn- och elevstödsenheten Gymnasie- och Vuxenutbildningen, Gymnasieskolan Kommunledningskontoret, Medborgarcentrum Samverkan ska ske med Räddningstjänsten Syd Polisområde Ringsjöbygden/Eslöv Falcks ambulans Primärvården Svenska kyrkan 16 (21)
Aktivering Krisstöd Eslöv kan vid behov sammankallas av krisstaben. Det är dock socialtjänsten som avgör om, när och i vilken omfattning Krisstöd Eslöv ska aktiveras. Endast under en extraordinär händelse, nivå 4, kan krisledningsnämnden besluta om att aktivera Krisstöd Eslöv. Ansvar I nivå 1, oroande händelse, nivå 2, allvarlig händelse och nivå 3, mycket allvarlig händelse hanterar varje aktör sitt normala ansvar enligt ansvarsprincipen. Under en extraordinär händelse, nivå 4, kan krisledningsnämnden överta ansvaret för den kommunala verksamheten. I samtliga nivåer kan uppgifter tillkomma som inte finns i vardagen. Ledning och samordning av dessa sker i första hand av kommunens socialtjänst. Tillkommande uppgifter i en kris Vara ett stöd för drabbade och anhöriga i närheten av en olycksplats. Stödet kan t.ex. vara i form av information, tak över huvudet, mat och dryck, en filt, någon att prata med. Kunna öppna och driva ett informations- och stödcentra. Ett sådant kan med fördel drivas i nära samverkan med primärvården. Genomföra stödinsatser som t.ex. avlastande samtal, debriefing, samtalsgrupper mm under akutfas, mellanfas och långtidsfas. Rapportering Krisstöd Eslöv rapporterar till beredskapssamordnaren i krisstaben. Avslut Beslut om avslut tas av socialtjänsten i samråd med stabschefen och kommundirektören. Samråd måste ske med bl. a. primärvården så att samtliga behövande har fått det stöd de behöver. 17 (21)
Bilaga 1, Lagstiftning Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544) är kommunen skyldig att förbereda sig på och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommunen är också skyldig att utbilda och öva de personer som ingår i krisledningsorganisationen. Kommunen ska enligt samma lag fastställa en ny plan för hantering av extraordinära händelser för varje mandatperiod. Kommunen ska dessutom analysera vilka extraordinära händelser som skulle kunna inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfärdat föreskrifter gällande fr.o.m. 2011-01-01 om hur dessa risk- och sårbarhetsanalyser ska utformas. Kommunen har även enligt samma lag ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att kommunen inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Det innebär också att under en extraordinär händelse ska kommunen verka för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer och se till att informationen till allmänheten under en sådan händelse samordnas. Denna plan och krisledningsorganisation gäller även för höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap ingår all samhällsverksamhet som då skall bedrivas i begreppet totalförsvar. Regeringen kan besluta om skärpt eller högsta beredskap om Sverige är i krigsfara enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap (1992:1403). 18 (21)
Bilaga 2, Krisledningsnämndens reglemente Nämndens uppgifter och ansvar m. m Krisledningsnämndens uppgifter 1 Krisledningsnämnden är kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en större händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. 2 Krisledningsnämnden ska för varje ny mandatperiod upprätta en plan för hur kommunen skall hantera extraordinära händelser. Planen skall redovisas till kommunfullmäktige för fastställelse. Delegering från kommunfullmäktige 3 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning eller art. Ett sådant beslut skall omgående sändas till den nämnd som berörs. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen får besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. Om kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen fattar ett sådant beslut ska de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit omedelbart återgå till ordinarie nämnd. 4 Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag och förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. Krisledningsnämnden ska till kommunfullmäktige rapportera nämndens beslut samt sammanställning av inträffade händelser och vidtagna åtgärder under en extraordinär händelse. Rapportering ska under en extraordinär händelse ske fortlöpande inför varje närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. 19 (21)
Förvaltningsorganisation 6 Under en extraordinär händelse står den kommunala förvaltningsorganisationen till krisledningsnämndens förfogande. Krisledningsnämndens arbetsformer Sammansättning 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika krisledningsnämnd. Sammanträde/att träda i funktion 8 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och kallar då till sammanträde. Brådskande ärenden 9 Ordföranden, eller om han eller hon har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. 10 Från kommunens nämnder, beredningar och tjänstemän får krisledningsnämnden infordra de yttrande och upplysningar som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter. Vid beredningen av ärenden som berör annan nämnds verksamhet får nämnden adjungera representanter från berörd nämnd. De adjungerade representanterna får yttra sig men inte delta i nämndens beslut. Sekretess 11 Vid en extraordinär händelse övertar krisledningsnämnden en ordinär nämnds verksamhet och har då också tillgång till den ordinarie nämndens sekretessbelagda handlingar, varvid sekretesslagens regler tillämpas. För krisledningsnämndens utlämnande av information gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. Arbetsformer i övrigt 12 För krisledningsnämnden gäller i tillämpliga delar med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning vad som i övrigt anges i kommunstyrelsens reglemente om kommunstyrelsens arbetsformer. 20 (21)
Bilaga 3, Ordlista Krisstab Är en tillfälligt sammansatt grupp med uppgift att fungera som ett stöd under en kris. Krisstaben arbetar på ett i förhand uppgjort sätt för att skapa struktur och trygghet i krishanteringen. Krisstaben arbetar bl. a. med att upprätta lägesbild, har en stabsarbetsplan, en kommunikationsplan samt har en förutbestämd dagordning för stabsmöten. Lägesbild En beskrivning av bl. a. vad som har hänt, när det har hänt, hur situationen ser ut just nu samt vidtagna åtgärder. Stabschef En tillfällig befattning som bemannas av någon ur den ordinarie organisationen med ledarerfarenhet. Viktigaste uppgift är att leda och fördela arbetet i krisstaben. Är även föredragande i krisledningsnämnden. Beredskapssamordnare En tillfällig befattning som bemannas av någon ur den ordinarie organisationen. Främsta uppgift är samverkan med övriga myndigheter/aktörer och att upprätta lägesbild. Kriskommunikatör En tillfällig befattning som bemannas av någon ur den ordinarie organisationen med erfarenhet av kommunikationsfrågor. Viktigaste uppgift är att ta fram en kommunikationsplan för händelsen och ge stöd i kommunikationsfrågor. Administratör En tillfällig befattning som bemannas av någon ur den ordinarie organisationen med erfarenhet av administrativa och organisatoriska frågor. Viktigaste uppgifter är att skriva minnesanteckningar, kallelser, stabsarbetsplan samt att förse krisledningsorganisationen med service i form av t.ex. mat och dryck. 21 (21)