Handlingsplan för en jämställd vård och behandling
Handlingsplan för en jämställd vård och behandling Statens institutionsstyrelse (SiS) har regeringens uppdrag att bedriva en jämställd vård och behandling. Som ett led i arbetet har en handlingsplan för en jämställd vård och behandling tagits fram. Handlingsplanen bygger på resultaten dels av en intern kartläggning och dels av en forskningsstudie (Kön och behandling inom tvångsvård - en studie av hur vården organiseras med avseende på genus), som båda genomfördes under 2007. För SiS innebär en jämställd vård och behandling att myndighetens insatser kommer flickor och pojkar respektive kvinnor och män till del på lika villkor. Den viljeriktningen konkretiseras i tre punkter i SiS policy för en jämställd vård och behandling: att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner får en vård och behandling som utgår från deras individuella behov att personalen synliggör och motverkar könsstereotypa normer i vården och behandlingen att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner är bättre rustade för att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in Att flickor och pojkar, kvinnor och män får en vård och behandling som utgår från deras individuella behov innebär att det inte ska vara föreställningar om kön som styr vården och behandlingen. Ett exempel där föreställningar och inte faktiska behov tycks ligga bakom vårdinsatserna är att flickor som vill ha hjälp inom områden där det är vanligare att pojkar uppger att de behöver hjälp har svårare att få hjälp med dessa problem. Om insatserna styrs utifrån föreställningar om kön och vad flickor respektive pojkar behöver, istället för det individuella behovet av hjälp, motverkar det en jämställd vård och behandling. Att personalen synliggör och motverkar stereotypa normer i vården och behandlingen innebär exempelvis att verksamheten aktivt ska jobba med att öppna upp och bredda flickors och pojkars respektive kvinnors och mäns valmöjligheter. Ett exempel från ungdomsvården rör fritidsaktiviteter, där flickor i stor utsträckning pysslar och pojkar idrottar. Ett sätt att arbeta för att motverka könsstereotypa normer är att bredda utbudet och därigenom ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män större möjligheter till individuella val oavsett kön. Om personalen synliggör och motverkar könsstereotypa normer i vården och behandlingen leder det till att flickor och pojkar respektive kvinnor och män är bättre rustade att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in. Handlingsplanens åtgärder sträcker sig över åren 2008 2010. För att arbetet ska nå framgång ska det successivt integreras i verksamhetsplaneringen, på lokal, regional och central nivå. Det innebär att de olika verksamhetsnivåerna sätter mål för arbetet och använder uppföljningsresultat som input i nästkommande verksamhetsplanering. Arbetet leds av chefer och verksamhetsansvariga. Ansvaret för att öka jämställdheten i vården och behandlingen åligger emellertid hela personalen. På enkönade avdelningar kan det vara svårt för personalen att se hur man gör skillnad mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Mot den bakgrunden kan det vara värdefullt att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan avdelningar och institutioner på regional nivå. Handlingsplanen och hur den implementeras i verksamheten utvärderas i sin helhet efter 2010 års utgång.
Åtgärder som avser ungdoms- och missbrukarvården 1. Täckningsgrad ADAD och DOK En sammanställning av antal genomförda ADAD och DOK utskrivningsintervjuer uppdelad på kön visar att flickor och kvinnor intervjuas i mindre utsträckning än pojkar och män, såväl inom ungdoms- som missbrukarvården. Data från utskrivningsintervjuerna är ett viktigt underlag i uppföljningar av vården och behandlingen och i SiS utvecklings- och förändringsarbete. I förlängningen innebär en underrepresentation av något av könen, i det här fallet flickor/kvinnor, att de inte ges samma möjlighet att ge synpunkter på/komma till tals om vården och behandlingen och därmed inte kan påverka insatserna utformning på lika villkor som pojkar/män. Täckningsgraden uppdelad på kön följs upp lokalt, regionalt och centralt. Vid behov tar verksamhetsansvarig på lokal och regional nivå fram strategier för hur institutionen/regionen ska arbeta för att säkerställa att ADAD och DOK görs i lika stor utsträckning för flickor/pojkar och kvinnor/män. Täckningsgraden följs upp löpande från det att handlingsplanen antas. Täckningsgraden för intervjuer genomförda under verksamhetsåren 2008 följs upp centralt under 2009. Institutioner, regioner och FoU ansvarar för lokal, respektive regional och central uppföljning. 2. Färdighetsträning inom ungdomsoch missbrukarvården Av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare framgår att intagna flickor och kvinnor är mer delaktiga än pojkar och män i städning och matlagning på avdelningarna inom ungdoms- och missbrukarvården. Sysslorna är en del av den färdighetsträning som syftar till att den unge/klienten ska klara sig själv i ett hushåll efter utskrivning. Sådan träning bör samtliga ungdomar/klienter ha lika god tillgång till, oavsett kön. Verksamhetsansvariga på institutionerna följer upp skolans och avdelningarnas färdighetsträning och föreslår åtgärder för att minska skillnaderna mellan flick- kvinnoavdelningar och pojk- mansavdelningar. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen.
Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå inom ramen för vp-processen. 3. Fritidsaktiviteter inom ungdomsoch missbrukarvården En enkät till samtliga avdelningsföreståndare och studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus visar att utbudet av fritidsaktiviteter generellt skiljer sig åt mellan flick-/kvinnoavdelningar och pojk-/mansavdelningar. Mönstret är tydligast inom ungdomsvården där det förenklat kan uttryckas som att flickor pysslar i stor utsträckning och pojkar idrottar i stor utsträckning. För att öppna upp för ungdomars och klienters möjlighet till mindre könsbundna val bör utbudet av de fritidsaktiviteter det finns tillgång till breddas och medge variation oavsett avdelning. Verksamhetsansvariga på institutionerna inventerar utbudet av fritidsaktiviteter och föreslår åtgärder för att bredda utbudet och minska skillnaderna mellan flick- och pojkavdelningar och kvinno- och mansavdelningar. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå inom ramen för vp-processen. 4. Tjej- och killgrupper respektive kvinno- och mansgrupper inom ungdoms- och missbrukarvården En enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att närmare 40 procent av flickavdelningarna och 55 procent av kvinnoavdelningarna bedriver så kallade tjej- och kvinnogrupper. Motsvarande kill- och mansgrupper förekommer på endast två procent av pojkavdelningarna och 17 procent av mansavdelningarna. För att uppnå en jämställd vård och behandling bör flickor/kvinnor och pojkar/män erbjudas denna insats i lika stor utsträckning. En manual/utbildning tas fram för att leda gruppverksamhet med fokus på värdegrundsfrågor på ungdomsinstitutioner och LVM-hem. Frågor om genus, jämställdhet och sexuell läggning ingår i värdegrundsfrågorna. Studien Kön och behandling inom tvångsvård en studie av hur vården organiseras med avseende på genus visar exempelvis att homofobiska uttryck förekommer på pojkavdelningarna utan att de ifrågasätts eller hanteras. Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att ge ungdomar och vuxna på SiS institutioner, oavsett kön, lika tillgång till gruppverksamhet av god kvalitet.
Utbildningen erbjuds särskilt utvald vård- och behandlingspersonal och skolpersonal på samtliga särskilda ungdomshem och LVM-hem. Projektet är tvåårigt. Första året (2008) görs en inventering och kartläggning av befintliga manualer/handledarutbildningar i värdegrundsfrågor (inom och utom SiS) och en modell utvecklas för ungdoms- och missbrukarvården. Andra året (2009) prövas utbildningen/modellen inom SiS, för att därefter utvärderas. Ansvar: FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 5. Den fysiska miljön inom ungdomsoch missbrukarvården SiS har sedan tidigare kunskap om att miljön på avdelningar för flickor och kvinnor generellt är mer hemlik och mer ombonad än på pojk- och mansavdelningar. Det är en iakttagelse som också lyfts fram i studien Kön och behandling inom tvångsvård en studie av hur vården organiseras med avseende på genus. Miljön på avdelningarna bör inte utformas utifrån könsbundna normer utan utifrån behovet hos de klienter och ungdomar som vistas där. Verksamhetsansvariga på framför allt pojk- och mansinstitutioner inventerar avdelningsmiljöer, i syfte att göra avdelningar mer ombonade och hemlika. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå, inom ramen för vp-processen. 6. Personalens agerande vid hot och våldssituationer inom ungdoms- och missbrukarvården Studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus beskriver hur män och kvinnor i personalen tenderar att få olika roller och uppdrag på avdelningarna, bland annat avseende hot- och våldssituationer. Studien lyfter fram att det finns en rad föreställningar och förväntningar på personalens agerande i hot- och våldssituationer, och att dessa delvis är olika för män och kvinnor. Exempelvis förväntas män oftare än kvinnor agera, bland annat vid larm. Om detta är en optimal och/eller bra arbetsdelning är dock inte utrett. Om det sker oreflekterat utifrån könsstereotypa föreställningar är det fullt möjligt att en annan arbetsdelning är mer lämplig, vilket bör utredas.
Frågan om personalens agerande vid hot- och våldsincidenter på avdelningarna studeras i ett utvecklingsprojekt. Projektet ger ökad kunskap om hur personal inom ungdoms- och missbrukarvården arbetar med hot och våldssituationer, varför de arbetar som de gör, i vilken utsträckning kön spelar roll och på vilket sätt. Efter att projektet avslutas integreras kunskapen i SiS hot- och våldsutbildning. Projektet påbörjas våren 2009 och avrapporteras under hösten samma år. FoU- och personalenheten, utvecklingsprojekt. Personalenheten integrerar kunskapen från projektet i SiS hot- och våldsutbildning. Personalenheten följer löpande upp personalens deltagande i SiS hot- och våldsutbildning, fördelat på kön. 7. Kunskapsunderlag för bedömningsinstrument och behandlingsprogram Det är väl känt att bedömningsinstrument och behandlingsprogram oftare är utprövade på pojkar och män. Det är oklart vilken betydelse det har när dessa används på flickor och kvinnor. Det är därför angeläget att de bedömningsinstrument och behandlingsprogram som ofta används inom SiS kartläggs utifrån vilka grupper de är utprövade på samt vilken betydelse detta kan ha vid tillämpningen. En extern forskare ges i uppdrag att kartlägga bedömningsinstrument och behandlingsprogram enligt ovan. Kartläggningen startar under 2009 och projektet avrapporteras hösten 2010. FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 8. Särskilda befogenheter inom ungdomsoch missbrukarvården Av data från SiS klient- och institutionsadministrativa system framgår att särskilda befogenheter generellt används i större utsträckning och är oftare av mer ingripande karaktär för pojkar och män än för flickor och kvinnor. Ur jämställdhetssynpunkt är det angeläget att undersöka vad dessa skillnader beror på. De särskilda befogenheterna följs upp inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Uppföljningen ska göras med hjälp av könsuppdelad statistik och ska analyseras utifrån ett vårdperspektiv.
Påbörjas under 2008 och avrapporteras under hösten samma år. FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 9. Utredning av partnervåld och bedömning av risk för partnervåld efter utskrivning från särskilda ungdomshem och LVM-hemmen SiS saknar verktyg för att bedöma risken för partnervåld efter utskrivning. Socialstyrelsen, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), kartlägger för närvarande den här typen av bedömningsinstrument. Kartläggningen kan ge svar på instrumentens tillämplighet inom SiS ungdoms- och missbrukarvård. SiS bevakar och följer Socialstyrelsens arbete. FoU-enheten följer Socialstyrelsens kartläggning av bedömningsinstrument för att bedöma risk för partnervåld och undersöker förutsättningarna att göra den här typen av riskbedömningar inom ungdoms- och LVM-vården. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följer löpande Socialstyrelsens arbete. FoU-enheten 10. Könsfördelning i personalen på SiS institutioner Resultat av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att personalsammansättningen på avdelningarna ser olika ut för flickor och pojkar respektive kvinnor och män. En jämn könsfördelning i personalen på avdelningar inom ungdoms- och missbrukarvården garanterar inte en jämställd vård och behandling men det ger bättre förutsättningar än en personalgrupp som är snedfördelad avseende kön. I studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus uppfattas personalens könsfördelning som en viktig fråga i det fortsatta jämställdhetsarbetet, inte minst på pojkavdelningar med övervägande män i personalen. Institutionernas arbete för en jämn könsfördelning i enlighet med SiS jämställdhetspolicy på personalområdet följs upp lokalt, regionalt och centralt och åtgärder föreslås inom ramen för vp-processen. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. 8
Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå. Personalenheten följer upp utvecklingen på central nivå. 11. Kartläggning av placeringen inom SiS ur ett genusperspektiv Placeringen av ungdomar och klienter på SiS institutioner har inte undersökts inom ramen för kartläggningen. Placeringen och de ställningstaganden avseende vårdbehov som görs i samarbete med socialtjänsten i samband med den påverkar på olika sätt ungdomarnas och klienternas fortsatta behandling inom SiS. Det kan handla om hur närhetsprincipen tillgodoses, om problem- och behovsinventeringen m.m. görs på lika sätt för flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Det är därför angeläget att placeringen av unga och klienter studeras utifrån ett genusperspektiv. Placeringsenheten ansvarar, i samarbete med FoU-enheten och regionerna, för att en kartläggning genomförs. Kartläggningen påbörjas under 2009 och avrapporteras under 2010. Ansvarig/uppföljning: Placeringsenheten 12. Jämställdhetsutbildning för personal inom SiS Målet att vården och behandlingen ska bedrivas jämställt är integrerad i SiS övergripande mål om en vård och behandling av god kvalitet och frågan är därmed integrerad i verksamhetsplaneringsprocessen. Frågan har hittills inte mynnat ut i någon särskild utbildningssatsning. För att ge personalen så bra förutsättningar som möjligt att klara uppdraget genomförs en utbildningssatsning i myndigheten. Personal inom SiS deltar i en basutbildning i jämställdhet. Utbildningens omfattning är 2+1 dag. Utbildningen syftar till att ge personalen en grund att stå på för att diskutera, arbeta med och utveckla en jämställd vård och behandling. Utbildningen har två målgrupper: 1. Avdelningschefer och enhetschefer på SiS huvudkontor samt regionala ledningsgrupper 2. Avdelningsföreståndare och nyckelpersoner i institutionernas ledningsgrupper Efter genomgången utbildning erbjuds regionerna att utbilda utbildare, som efter certifiering kan tillgodose regionala behov av utbildning på institutionerna. Utbildningar för avdelningschefer och enhetschefer på huvudkontoret samt regionala ledningsgrupper påbörjas under 2008 och avslutas före oktober 2008. 9
Utbildningar för avdelningsföreståndare och nyckelpersoner i institutionernas ledningsgrupper påbörjas i november 2008 och avslutas före juli 2009. Utbildningar av utbildare påbörjas under 2009 och avslutas före årsskiftet 2009/10. Regionerna beslutar om dimensionering och närmare tidsplaner för utbildning av utbildare, i samverkan med FoU-enheten. Ansvarig/uppföljning: FoU-enheten tillhandahåller och administrerar basutbildning för målgrupperna 1 och 2, enligt ovan, samt utbildning av utbildare. Regionerna planerar för fortsatta utbildningsåtgärder i verksamhetsplanen för 2010. 13. Beredning av utvecklings- och utbildningsmedel En genomgång av hur FoU-enhetens utvecklings- och utbildningsmedel under 2006 fördelar sig mellan flickor/kvinnor respektive pojkar/män visar att fördelningen är jämn. En motsvarande genomgång bör genomföras årligen i samband med beredning av nya ansökningar, för att synliggöra hur utbildnings- och utvecklingsprojekt fördelas mellan könen. Av samma skäl bör en sammanställning också göras årligen över utbildningsdeltagarnas avdelningstillhörighet (flick-/kvinnoavdelningar respektive pojk- mansavdelningar), som visar hur olika personalutbildningar kommer flickor och pojkar respektive kvinnor och män till del på avdelningarna. Som en del av beredningen av utvecklings- och utbildningsansökningar till FoU-enheten görs en genomgång av hur medlen fördelar sig mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män. I samband med uppföljning av utbildningsinsatser görs en sammanställning av deltagare från flick- och pojkavdelningar respektive kvinno- och mansavdelningar. I samband med att handlingsplanen antas görs årligen dels en genomgång av fördelade medel i samband med beredningen av ansökningar och dels en uppföljning av fördelade medel enligt ovan samt en sammanställning av utbildningsdeltagare från flick- och pojkavdelningar respektive kvinno- och mansavdelningar. Ansvarig/uppföljning: FoU-enheten. 10
Åtgärder som avser ungdomsvården 14. Sexualrådgivning inom ungdomsvården Resultat av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att undervisning i sex- och samlevnad är vanligare på flickavdelningar. I enkäten ställs en fråga om undervisningens innehåll. Av svaren framgår att undervisningen riktad till flickor oftare innehåller preventivmedelsrådgivning. Studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus beskriver hur flickornas sexualitet problematiseras i vård- och behandlingsarbetet, till skillnad från pojkarnas. Det är angeläget att flickor och pojkar ges sexualrådgivning av god kvalitet i lika stor utsträckning, oavsett kön. De avdelningar som, enligt uppgift i enkäten, inte har sexualrådgivning erbjuds stöd att genomföra sådan verksamhet. Preventivmedelsrådgivning bör ingå i sexualrådgivningen. Påbörjas hösten 2008. Regionerna i samarbete med FoU enheten. 15. Utredningsarbetet inom ungdomsvården Inom socialtjänsten har man undersökt och sett att flickors och pojkars problem bedöms könsstereotypt. Ett exempel är Astrid Schlytters studie om tillämpningen av 3 LVU på länsrättsnivå (1999, Kön och juridik i socialt arbete), som beskriver och analyserar den könsdifferentiering som sker i rättspraxis. SiS utredningsarbete har inte undersökts inom ramen för kartläggningen. Utredningen ligger till grund för den unges fortsatta behandling, så väl inom som utom SiS verksamhet. Det är därför angeläget att SiS utredningar studeras utifrån ett genusperspektiv. FoU-enheten studerar frågan om kön i SiS utredningsarbete inom ramen för ett forskningsprojekt. Till projektet knyts en intern referensgrupp av verksamhetsföreträdare. Studien påbörjas hösten 2008 och avrapporteras hösten 2009. FoU-enheten ansvarar för forskningsprojektet. Om resultaten i undersökningen föranleder förändringar i utredningsarbetet bör dessa följas upp efter att de har implementerats. 11
16. Programverksamheten inom ungdomsvården Data från ADAD-utskrivningsintervju visar att flickor i större utsträckning än pojkar uppger att de har fått ingen eller lite hjälp inom områden där de har uttryckt ett hjälpbehov. Det gäller områdena skola, arbete, brottslighet, alkohol och narkotika. För att en jämställd vård och behandling ska uppnås måste flickor och pojkar som uppger att de har ett visst hjälpbehov få insatser i lika stor utsträckning. Institutionschefer inventerar avdelningarnas utbud i förhållande till uppgifter i ADAD som avser personalens och den unges uppfattning om hjälpbehov och den unges skattning av hjälp inom de nio livsområdena. FoU-enheten inventerar hur utbildnings- och utvecklingsmedel fördelas inom myndigheten. FoU-enheten stimulerar förekomsten av insatser/program där de efterfrågas men saknas. Det kan exempelvis innebära att stimulera förekomsten av kriminalitetsprogram för flickor osv. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Finns behov av programverksamhet implementeras den under 2009. Verksamhetsåret 2009 följs upp på lokal, regional och central nivå under 2010, inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och utveckling i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå. FoU-enheten följer upp utvecklingen på central nivå. 17. Konsekvenser av blandade och enkönade avdelningar SiS har allt mer övergått till att vårda flickor och pojkar på separata avdelningar, men det förekommer fortfarande att de vårdas tillsammans. I den litteraturgenomgång som redovisas i rapporten Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003 framhålls att denna övergång inte närmare har utvärderats. Det är inte heller utrett vilka för- och nackdelar det finns med de olika alternativen. En sådan genomgång är angelägen för att tjäna som underlag för beslut om blandad eller enkönad vård. Frågan om konsekvenser för flickor och pojkar med enkönad respektive könsblandad vård utreds närmare i ett forskningsprojekt. Projektet påbörjas hösten 2008 och avrapporteras senast 2010. FoU-enheten. 12
Åtgärder som avser missbrukarvården 18. Programverksamheten inom missbrukarvården Av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare framgår att programmet Återfallsprevention kommer män till del i högre utsträckning än till kvinnor. Kunskap om att förebygga återfall i missbruk bör vara ett centralt inslag i så väl kvinnors som mäns behandling inom missbrukarvården. För att uppnå en jämställd vård och behandling bör de erbjudas denna insats i lika stor utsträckning. Regionerna i samarbete med FoU-enheten följer upp institutionernas programutbud och gör riktade utbildningsinbjudningar till de avdelningar där kvinnor inte får del av återfallsprevention. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Under 2009 riktas utbildningar till de avdelningar där det finns behov. Programverksamheten implementeras under 2010 och följs därpå upp inom ramen för vp-processen. FoU-enheten. 19. Vårdtid innan 27-placering LVM Data från SiS klient- och institutionsadministrativa system visar att kvinnor har längre vårdtid innan 27-placering påbörjas än män. Det är angeläget att undersöka vad dessa skillnader bero på. FoU-enheten i samarbete med Enheten för verksamhetsplanering utreder orsaker till skillnader mellan könen och föreslår åtgärder där så är påkallat. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Eventuella åtgärder implementeras under 2009 och följs upp under 2010, inom ramen för vp-processen. Institutionschefer och regioner följer upp frågan på lokal respektive regional nivå. FoU-enheten och Enheten för verksamhetsplanering utreder orsaker och föreslår åtgärder. Enheten för verksamhetsplanering följer löpande upp frågan inom ramen för verksamhetsuppföljningen. 13
20. Medicinering inom missbrukarvården Data från DOK- utskrivningsintervju visar tendenser till olikheter i hur kvinnor och män medicineras. Bortfallet i DOK gör emellertid att uppgifterna är alltför osäkra för att ligga till grund för förslag på konkreta åtgärder inom specifika områden. Mot bakgrund av den relativt omfattande somatiska vård som bedrivs inom SiS missbrukarvård bör frågan emellertid belysas och diskuteras ytterligare. Det medicinska omhändertagandet på avdelningarna och eventuella skillnader mellan könen tas upp och diskuteras på myndighetens hälso- och sjukvårdsdagar. Tas upp på hälso- och sjukvårdsdagarna hösten 2008. FoU-enheten. 21. Utredningsinsatser på LVM-hemmen och under 27-placering Data från DOK-utskrivningsintervju visar att män i större utsträckning än kvinnor uppger att de har fått utredningsinsatser på avdelningen. Skillnaderna syns även när det gäller utredningsinsatser under 27-placering men är då mindre. Störst är skillnaderna vad avser utredning av psykisk hälsa, utredning av missbruksproblem och utredning av motivation till förändring. Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att utredningsinsatser kommer kvinnor och män till del i lika stor utsträckning. Skillnaderna mellan könen vad avser utredningsinsatser på LVM-avdelningarna och under 27-placeringarna följs upp genom DOK utskrivningsintervju. Uppföljningen bör inte genomföras förrän LVM-institutionerna har etablerat former för utredningsverksamheten i enlighet med anvisningarna för SiS utredningar LVM. Uppföljningen genomförs därför först 2010 och avser verksamhetsåret 2009. FoU-enheten 14
Statens institutionsstyrelse SiS Box 163 63, 103 26 Stockholm Telefon vx: 08-453 40 00 Telefax: 08-453 40 50 Besöksadress: Drottninggatan 29 www.stat-inst.se Form: Svensk Information, Omslagsillustration: Diana Reybekiel, Tryck: Edita Västra Aros, maj 2008