2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud samtidigt tog man 6 prover på prostatan. Efter ett par veckor väntan fick jag reda på att jag hade prostatacancer 2 st. små en på var sida men dom var inte aggressiva detta var inte så roligt att få redan på, jag mins att jag satt intill läkaren och han förklarade var de satt och att dessa var snälla, jag darrade i hela kroppen och jag kände mig så ledsen, det blev mycket tårar både när jag hämtade min fru och hemma senare på kvällen. 2004 blev jag blev remitterad till Sahlgrenska där jag fick tala med en läkare, vi pratade igen det hela och jag och vi pratade om olika koncept blev informerad om chansen att bli botad med radikal prostataektonomi kan vara en lösning, men doktor Damber tyckte att vi skulle börja med monoterapi Casodex 50 mg 1 st. om dagen, läkaren beställde mamillbestrålning efter det skulle jag börja med tabletterna, aldrig tal om att man kunde opera sedan kontroll var 6 månad med lever och njurar och PSA-prov. Fick genomgå en skelettröntgen med positivt resultat, sedan fick jag genomgå en strålning av båda bröstvårtorna för att de inte skulle växa samt bli ömma mm. Började äta casodex i 5 år då mina värden sjönk till 3,5> men efter ett tag så vände det upp ifrån 3,5 till ca 16, läkaren tyckte då vi kontroll att vi skulle börja med injektioner var tredje månad vilket jag gjorde i 2 år. Fick problem med problem med svullnader i hals och tunga samt klåda, även mycket svallningar vilket jag påtalade för läkaren. Tyckte inte att jag fick den information som jag behövde besöken tog ca 5 min inte mycket till info eller tid för samtal med den läkaren där inte. Efter ett tag bad jag att få byta ut läkaren mot en annan läkare efter ett tag då jag inte var nöjd med honom och vid nästa läkarbesök diskuterades jag tillsammans

med den nya läkaren och min fru var med då, han var väldigt sympatisk och vi satt ungefär ca 35 minuter och diskuterade där vi kom fram till att jag kanske skulle operera bort mina testiklar, då jag läst och hört att det skall strypa dessa hormoner som cancercellerna lever på, läkaren var överens om detta med mig och vi fann att det kanske skulle hjälpa, men vi skulle göra en ny skelettröntgen och se om det fanns några metastaser men som det visade sig fanns det inte några tecken på detta, övriga blodprov visade sig också vara bra, vid samtal senare igen med läkaren kom vi överens om att opererar bort båda testicklarna. 2005-00-00 var mina värden 3,5> 2009-12-10 var mina värden 12,8> 2010-06-15 operation av båda testicklarna värdena var då 19,0> 2010-03-05 var mina värden 15,5> 2010-12-16 var mina värden 20 Inväntar med spänning vad som sker längre fram. 2011-07-20 Vid kontroll på Kungälvs sjukhus så visade det sig att mina värden gått ner lite grann ifrån förra besöket som då var nere i 17,5 > och så idag är det uppe i 19 > har nu fått casodex 50 mg som jag får ta en st. varje dag i 6 månader så får vi se vad som händer framöver då. 2011-12-16 Kungälvs lasarett för 6 månaders kontroll intervall, där fick jag ett glädjande besked att mina värden låg på 4 > vilket ju blev en glad överraskning samt en fin julklapp. 2012-12-13 klockan 15.00 Återbesök hos läkaren på Kungälvs Lasarett där det visades sig att mina värden var bra PSA hade en aning förhöjt värde från 04 08>

2015-01-14 Fick besked om mina prover från vårdcentralen idag All prover var bra endast PSA provet hade gått upp från 8,5 13.00> Även proverna från urologen där fanns inga försämringar på proverna på njurar, lever 2015-02-19 Kontroll hos Christer Dahlstrand urologen Avenyn Vi pratades vid och kom fram till att jag skulle vilja ha en Mangnetröntgen och en Skelettröntgen, då mina värden håller på att gå upp och ner hela tiden, kanske är det något som man missat på prostatan, en remiss skulle skickas till Östra Sjukhuset och till MR röntgen vid Järntorget så vi får se vad som händer. 2015-03-05 MR röntgen på Unilab Järntorget 2015-03-13 Röntgen av skelettet på Östra Sjukhuset. 2015-03-26 Åter Christer Dahlstrand Urologen Skelettröntgen visade inga tecken på någon spridning, MR röntgen visa sig inte innehålla några större fel däremot verkar det sig som cancern i prostatan blivit mer aggressiv och remiss utfärdad till Strålnings Institutetet i Borås, väntar på kallelse skulle fortsätta med en högre dos från 50 mg till en dos på 150 mg 2 x morgon och kväll. 2015-04-27 Varit på Sahlgrenska och blivit informerad om min strålbehandling som starta om ca 5-6 veckor, först göra en ny skiktröntgen samt någon vecka innan skall plantera in lite guldkorn inne i prostatan för att lättar veta vad dom skall sätta in strålningen som det verkar nu så kan det bli i juni och kanske inte det blir någon midsommarfest på grund utav biverkningar vi får se vad det kan bli av det hela, mina tabletter skall jag ej ta mera då dom inte fyller någon funktion längre då värden inte bromsar.

2002 2003-01-03 2003-07-04 2004-02-19 2004-08-20 2005-03-10 2006 2006-00-00 2007-00-00 2007 2008-07-08 2008 2009-12-10 2010-03-05 2010-04-01 2010-06-15 2010-12-16 2011-02-08 2011-07-20 2011-12-16 2012-12-13 2015-01-14 Vissa datum är inte hela på grund att jag ej hittar dom i mina anteckningar, kan ju få dom av Sahlgrenska men det spelar ju inte någon roll just nu. 2015-05-26 09.15 till Sahlgrenska för att lägga in mina 3 guldkorn på JK. 2015-07-06 Börjar min strålning i 5 veckor framåt (22 x) 2015-07-06 Dagen började med skiktröntgen samt MR Camera och blev märkt på sidorna av skinkorna samt nedanför naveln och utsidan på båda knäna man använder laserstrålar för att sikta rätt. Börjar min strålning i 5 veckor framåt (22 x) 2015-07-17 Har idag gjort 8Xoch allt är ganska bra kanske lite trött osv, mycket åkande fram och tillbaka 4 gånger i veckan. 30.00 25.00 20.00 15.00 PSA 10.00 5.00 PSA 0.00 Diagram för åren 2000-2015

Kontroller Och Behandlingar Av Prostatacancer Genom vävnadsprov (biopsi) kan man avgöra om det finns cancer i prostatakörteln. I samband med en ultraljudsundersökning tar man med en nål ut en mycket smal vävnadscylinder från prostatakörteln. Provet analyseras i mikroskop. Man kan då se om det är cancer och hur elakartade cancercellerna är. Skelettscintigrafi är en undersökning med vars hjälp man kan se om prostatacancern har spridit sig till skelettet (metastaser). En liten mängd av ett radioaktivt ämne sprutas in i en blodåder i armvecket. Eventuella metastaser i skelettet tar upp mer av det radioaktiva ämnet än övriga skelettet och denna skillnad kan lätt studeras på en bild. Undersökningen är helt ofarlig eftersom dosen av det radioaktiva ämnet är mycket låg och lämnar kroppen snabbt. Metastaser kan även upptäckas vid en vanlig röntgenundersökning av skelettet, med skiktröntgen eller med magnetkameraundersökning. Magnetkameraundersökning, MR, kan vara av värde när man trots upprepade vävnadsprov inte har påvisat någon cancer i prostatakörteln hos män med höga och ökande PSA-värden. MR används ibland också för att se hur utbredd prostatatumören är och för att undersöka skelettet. PET/CT är skiktröntgen som förstärks med särskilda radioaktiva spårämnen som tas upp särskilt väl av cancerceller. PET/CT finns bara på några sjukhus i landet. I vissa situationer kan PET/CT vara värdefullt för val av behandling.

Strålbehandling mot prostata BEHANDLING Varje behandlingstillfälle tar cirka 10-15 minuter. STRÅLREAKTIONER De reaktioner som du kan få av behandlingen brukar komma efter cirka 2 veckor. Täta trängningar Slemhinnan i urinblåsan kan irriteras av behandlingen. Detta kan leda till täta trängningar och sveda i urinröret, vilket kan upplevas av dig som en lindrig blåskatarr. Om du upplever dessa besvär tala om det för personal på strålbehandlingsavdelningen. Du kan lindra eventuella besvär med att dricka rikligt. Även slemhinnan i ändtarmsöppningen kan irriteras av behandlingen och visar sig i form av klåda och lätt smärta. Detta kan lindras med hjälp av exempelvis Xyloproct salva. Detta finns receptfritt på apoteket. Besvären avtar efter avslutad strålbehandling. Diarré Efter cirka 2 veckors behandling kan du uppleva vissa besvär från tarmen.dessa kan vara gaser och lindriga diarréer. Om du får diarré bör du undvika svårsmält mat såsom fibrer, starkt kryddad, stekt och fet mat. Efterfråga recept på läkemedel mot diarré (Loperamid). Sexualitet Strålbehandlingen kan innebära nedsatt potens. Vill du ha mer information så läs gärna mer om Sex och cancer på cancerfondens hemsida.

Trötthet Det är mycket vanligt med trötthet av strålbehandling. Fysisk aktivitet kan minska besvären. Anpassa aktiviteterna till vad du orkar. Det kan ta lång tid innan cancern märks Ungefär varannan man över 60 år har en förstorad prostatakörtel, oftast på grund av att prostatan växt naturligt. Men ibland är orsaken cancer. De flesta fall av prostatacancer upptäcks när mannen är i 70- årsåldern. Ibland upptäcks cancern när man får besvär med att kissa. Urinstrålen kan vara svag och det kan vara svårt att komma igång. Man kan också behöva kissa väldigt ofta, till exempel flera gånger per natt. Dessa symtom är desamma som vid godartad förstoring av prostatakörteln. Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp. Det tar ofta ganska lång tid innan tumören vuxit sig så stor att den trycker på urinröret och ger problem med exempelvis urinträngningar. Har prostatacancern spridit sig kan man få värk från ryggen eller bäckenbenet eftersom den ofta sprider sig till dessa delar av skelettet. Blod i urinen Blod i urinen kan vara ett annat symtom på prostatacancer, men det är ovanligt. För det mesta är blod i urinen ett symtom på andra sjukdomar. Man bör alltid kontakta läkare om man ser blod i urinen. Smärtor från skelettet

Ibland kan man också få symtom som beror på att tumören har spridit sig. Eftersom den i första hand sprider sig till skelettet är det vanligaste symtomet smärtor från skelettet. Smärtan kan visa sig som att man till exempel får ont en längre tid på ett ställe utan att man har skadat sig eller något annat har hänt. Ibland kan man bara känna sig trött eller förlora aptiten så att man minskar i vikt. Kontakta läkare Om man har problem med att kissa, eller om man fått blod i urinen ska man vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Om läkaren misstänker prostatacancer blir man remitterad till en urologspecialist för fortsatt utredning. Olika undersökningar Det finns flera olika undersökningar vid misstänkt cancer, från att läkaren känner på prostatakörteln och tar enkla blodprov till vävnadsprov, ultraljud och speciella röntgenundersökningar. Läkaren känner på prostatan Eftersom prostatakörteln ligger nära ändtarmen kan den undersökas genom att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen. Läkaren undersöker prostatans baksida. Vanligtvis är prostatan jämn, fast och något elastisk. Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. Allmänt Prostatakörteln ligger runt urinröret och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, men alla tumörer behöver inte behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär.

Det är oklart vad som orsakar prostatacancer, men om man har flera släktingar med sjukdomen är risken större att man får cancerformen. Man kan bli frisk från prostatacancer, men även om man inte blir det kan man ofta leva ett bra liv i många år trots sjukdomen. Symtom Många märker inte av några symtom, men en del kan få en svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång att kissa. Man kan behöva kissa väldigt ofta, bland annat flera gånger på natten. Men besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer. Behandling Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal man är och hur frisk man är i övrigt. Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras. Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika. När ska man söka vård? Om man misstänker att man har prostatacancer ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Vad händer i kroppen? Prostatan bildar transportvätska för spermierna

Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatavätskan innehåller också ämnen som gör det lättare för spermierna att ta sig fram genom slemmet i livmoderhals och livmoder. Prostatans tillväxt och funktion är beroende av det manliga könshormonet testosteron som i första hand bildas i testiklarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Det är en del av det normala åldrandet och orsakerna till detta samband är ännu okända. Oftast är förstoringen av prostatakörteln godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och man får problem med att kissa. Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del omedelbart under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i äggledarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Oftast är förstoringen godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. Cancer okontrollerad tillväxt av celler Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då

förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår. Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer. Vid prostatacancer växer tumören först bara inuti prostatakörteln, men tumören kan sprida sig till intilliggande organ och även till andra delar av kroppen. De nya tumörerna kallas metastaser. Oftast är cancercellerna i prostata, åtminstone till en början, beroende av det manliga könshormonet testosteron på så sätt att testosteronet bidrar till att cancercellerna växer. Testosteron bidrar också till att normala celler växer i prostata. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett. Den kan också sprida sig till områden som ligger nära prostatakörteln, som till exempel nedre delen av ryggraden och bäckenbenet. Den sprider sig mer sällan till andra organ. Kroppens lymfkärl löper som ett nätverk i kroppen, parallellt med blodkärlen. I lymfkärlen samlas den blodvätska, lymfa, som pressats ut från de allra minsta blodkärlen. Vätskan förs vidare till lymfkörtlarna och går där igenom vissa processer för att sedan tömmas tillbaka till blodet. I lymfkörtlarna kan cancerceller fastna och växa till en metastas. Ärftlighet och prostatacancer Män som har två eller flera nära släktingar med sjukdomen har en betydligt ökad risk att själva få prostatacancer. Det gäller särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern och finns på samma sida av släkten, alltså på antingen mammans eller pappans sida. Med nära

släktingar menas främst bröder, fäder, mor- och farbröder samt mor- och farföräldrar. Hos ungefär 5 till 7 procent av männen som får prostatacancer beror det på ärftliga faktorer. De som får prostatacancer på grund av anlag är oftast lite yngre än de som får sjukdomen av andra, hittills okända, orsaker. Men det är ovanligt att man får prostatacancer innan man har fyllt 50 år även om man har släktingar med prostatacancer. Arvsanlag som påverkar risken att utveckla prostatacancer kan ärvas både från mamman och från pappan eftersom också kvinnor kan bära på anlagen trots att de aldrig kan få sjukdomen. Ungefär hälften av dem som har en förälder med sådana anlag ärver själva anlagen som ökar risken för prostatacancer, men det innebär inte att alla med anlagen kommer att bli sjuka. Eftersom det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer går det inte att göra några tester för att få veta om man löper större risk att bli sjuk. Om man har två eller fler släktingar med prostatacancer kan man vända sig till en urologmottagning eller en mottagning för ärftliga sjukdomar. Då går man tillsammans med en läkare igenom vilka i släkten som fått sjukdomen och hur gamla de var då, för att på så sätt få veta hur stor risken är att man själv ska bli sjuk. Om ingen släkting blivit sjuk före 75 års ålder, är risken för att man ska ha anlag för livshotande prostatacancer liten. Vanligaste cancerformen Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, tätt följd av bröstcancer. Varje år får cirka 9 000 män i Sverige prostatacancer, vilket innebär att mer än var tionde man i Sverige får sjukdomen under sin livstid. Cirka hälften av männen är yngre än 70 år när tumören upptäcks men sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.

Tumören växer ofta långsamt och det kan ta 10-15 år innan den sprider sig eller ger symtom. Ibland kan sjukdomen ha ett snabbare förlopp. Metoderna att upptäcka prostatacancer har förbättrats de senaste åren och nya behandlingsmetoder har tagits fram. I en del fall kan man bli bra från cancern och om det inte går kan man leva ett bra liv i många år med sin sjukdom, ibland även utan behandling. Har man cancer begränsad enbart till prostatan blir de flesta helt bra. Vilken behandling som valts har ingen betydelse. Ännu finns ingen botande behandling när sjukdomen spridit sig utanför prostatan, men sjukvården kan ofta hålla cancern i schack med hormonbehandling och man kan leva bra under lång tid. Symtom och diagnos Det kan ta lång tid innan cancern märks Ungefär varannan man över 60 år har en förstorad prostatakörtel, oftast på grund av att prostatan växt naturligt. Men ibland är orsaken cancer. De flesta fall av prostatacancer upptäcks när mannen är i 70- årsåldern. Ibland upptäcks cancern när man får besvär med att kissa. Urinstrålen kan vara svag och det kan vara svårt att komma igång. Man kan också behöva kissa väldigt ofta, till exempel flera gånger per natt. Dessa symtom är desamma som vid godartad förstoring av prostatakörteln. Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp. Det tar ofta ganska lång tid innan tumören vuxit sig så stor att den trycker på urinröret och ger problem med exempelvis urinträngningar.

Har prostatacancern spridit sig kan man få värk från ryggen eller bäckenbenet eftersom den ofta sprider sig till dessa delar av skelettet. Blod i urinen Blod i urinen kan vara ett annat symtom på prostatacancer, men det är ovanligt. För det mesta är blod i urinen ett symtom på andra sjukdomar. Man bör alltid kontakta läkare om man ser blod i urinen. Smärtor från skelettet Ibland kan man också få symtom som beror på att tumören har spridit sig. Eftersom den i första hand sprider sig till skelettet är det vanligaste symtomet smärtor från skelettet. Smärtan kan visa sig som att man till exempel får ont en längre tid på ett ställe utan att man har skadat sig eller något annat har hänt. Ibland kan man bara känna sig trött eller förlora aptiten så att man minskar i vikt. Kontakta läkare Om man har problem med att kissa, eller om man fått blod i urinen ska man vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Om läkaren misstänker prostatacancer blir man remitterad till en urologspecialist för fortsatt utredning. Olika undersökningar Det finns flera olika undersökningar vid misstänkt cancer, från att läkaren känner på prostatakörteln och tar enkla blodprov till vävnadsprov, ultraljud och speciella röntgenundersökningar. Läkaren känner på prostatan Eftersom prostatakörteln ligger nära ändtarmen kan den undersökas genom att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen.

Läkaren undersöker prostatans baksida. Vanligtvis är prostatan jämn, fast och något elastisk. Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. PSA mäts med blodprov PSA är ett blodprov som ingår i de undersökningar man kan få göra när prostatan kontrolleras eller om man har problem med att kissa. Man kan också få ett PSA-prov taget om man känner sig orolig för prostatacancer eller om det finns i släkten. Innan provet tas bör man ha tagit del av informationen om fördelar och nackdelar med att ta provet. Information om PSA-prov finns bland annat på Socialstyrelsens hemsida. Ibland kan man i samband med en hälsokontroll bli tillfrågad om man vill lämna ett PSA-prov. Även vid dessa tillfällen ska man få möjlighet att ta del av information om PSA-provet innan provet tas. PSA står för prostataspecifikt antigen, som är ett protein som bildas i prostatakörteln. Proteinet följer med sädesvätskan när man får utlösning och gör så att spermierna blir rörligare. Proteinet finns normalt i låga halter i blodet. Provet mäter PSA-halten i blodet. Misstanken om en tumör ökar vid förhöjda värden av PSA. Kraftigt förhöjda värden är tecken på att tumören är stor, eller att den har spridit sig. Men förhöjda värden av PSA behöver inte vara ett givet tecken på sjukdomen, utan ett tecken på att man behöver utredas vidare. Även vid godartad prostataförstoring och infektioner i prostata har man något högre värden av PSA. Ultraljudsundersökning

Om läkaren misstänker att man har prostatacancer kan man även bli undersökt med ultraljud. Ett instrument som innehåller en ultraljudsändare förs in några centimetrar i ändtarmen. Sändaren har formen av en stav och har en diameter på ungefär 2,5 centimeter. Ljudet reflekteras av organen inne i kroppen. Genom att en dator omvandlar ljudvågorna till en bild kan läkaren studera prostatan på en dataskärm. Bilden är till hjälp för läkaren när ett vävnadsprov ska tas från prostatakörteln. Vävnadsprov - prostatabiopsi Att man har prostatacancer fastställs alltid med en mikroskopisk undersökning av vävnadsprov från prostata. Provet tas ut med en tunn nål, ofta med hjälp av en ultraljudsapparat som gör det möjligt att rikta provtagningsnålen. Ingreppet är enkelt och inte speciellt smärtsamt eftersom man får lokalbedövning. Innan vävnadsprovet görs får man ta en antibiotikatablett för att undvika att man får en infektion i samband med ingreppet. Provet analyseras sedan i mikroskop för att se om det innehåller cancerceller. Cancervävnaden bedöms enligt en skala från 1-10 som kallas Gleason. En Gleasonsumma på 6 eller lägre betyder att tumören tillhör en snällare sort som växer sakta. Skelettskintigrafi Ibland undersöks man med skelettskintigrafi, en undersökning med en så kallad radioaktiv isotop. Om man ska göra undersökningen får man ett svagt, radioaktivt ämne injicerat i ett blodkärl i armen. Sedan tittar läkaren i en så kallad gammakamera för att se om det finns eventuella metastaser i skelettet, det vill säga om prostatacancern har spridit sig till skelettet.

Prostatacancer Sammanfattning Allmänt Prostatakörteln ligger runt urinröret och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, men alla tumörer behöver inte behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär. Det är oklart vad som orsakar prostatacancer, men om man har flera släktingar med sjukdomen är risken större att man får cancerformen. Man kan bli frisk från prostatacancer, men även om man inte blir det kan man ofta leva ett bra liv i många år trots sjukdomen. Symtom Många märker inte av några symtom, men en del kan få en svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång att kissa. Man kan behöva kissa väldigt ofta, bland annat flera gånger på natten. Men besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer. Behandling Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal man är och hur frisk man är i övrigt. Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras. Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika.

När ska man söka vård? Om man misstänker att man har prostatacancer ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Vad händer i kroppen? Prostatan bildar transportvätska för spermierna Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatavätskan innehåller också ämnen som gör det lättare för spermierna att ta sig fram genom slemmet i livmoderhals och livmoder. Prostatans tillväxt och funktion är beroende av det manliga könshormonet testosteron som i första hand bildas i testiklarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Det är en del av det normala åldrandet och orsakerna till detta samband är ännu okända. Oftast är förstoringen av prostatakörteln godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och man får problem med att kissa. Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del omedelbart under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i äggledarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Oftast är förstoringen godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. Cancer okontrollerad tillväxt av celler

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår. Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer. Vid prostatacancer växer tumören först bara inuti prostatakörteln, men tumören kan sprida sig till intilliggande organ och även till andra delar av kroppen. De nya tumörerna kallas metastaser. Oftast är cancercellerna i prostata, åtminstone till en början, beroende av det manliga könshormonet testosteron på så sätt att testosteronet bidrar till att cancercellerna växer. Testosteron bidrar också till att normala celler växer i prostata. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett. Den kan också sprida sig till områden som ligger nära prostatakörteln, som till exempel nedre delen av ryggraden och bäckenbenet. Den sprider sig mer sällan till andra organ. Kroppens lymfkärl löper som ett nätverk i kroppen, parallellt med blodkärlen. I lymfkärlen samlas den blodvätska, lymfa, som pressats ut från de allra minsta blodkärlen. Vätskan förs vidare till lymfkörtlarna

och går där igenom vissa processer för att sedan tömmas tillbaka till blodet. I lymfkörtlarna kan cancerceller fastna och växa till en metastas. Ärftlighet och prostatacancer Män som har två eller flera nära släktingar med sjukdomen har en betydligt ökad risk att själva få prostatacancer. Det gäller särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern och finns på samma sida av släkten, alltså på antingen mammans eller pappans sida. Med nära släktingar menas främst bröder, fäder, mor- och farbröder samt mor- och farföräldrar. Hos ungefär 5 till 7 procent av männen som får prostatacancer beror det på ärftliga faktorer. De som får prostatacancer på grund av anlag är oftast lite yngre än de som får sjukdomen av andra, hittills okända, orsaker. Men det är ovanligt att man får prostatacancer innan man har fyllt 50 år även om man har släktingar med prostatacancer. Arvsanlag som påverkar risken att utveckla prostatacancer kan ärvas både från mamman och från pappan eftersom också kvinnor kan bära på anlagen trots att de aldrig kan få sjukdomen. Ungefär hälften av dem som har en förälder med sådana anlag ärver själva anlagen som ökar risken för prostatacancer, men det innebär inte att alla med anlagen kommer att bli sjuka. Eftersom det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer går det inte att göra några tester för att få veta om man löper större risk att bli sjuk. Om man har två eller fler släktingar med prostatacancer kan man vända sig till en urologmottagning eller en mottagning för ärftliga sjukdomar. Då går man tillsammans med en läkare igenom vilka i släkten som fått sjukdomen och hur gamla de var då, för att på så sätt få veta hur stor risken är att man själv ska bli sjuk. Om ingen släkting

blivit sjuk före 75 års ålder, är risken för att man ska ha anlag för livshotande prostatacancer liten.