Nord Streams logistikkoncept

BAKGRUNDSINFORMATION Nord Streams logistikkoncept Juni 2008 Skräddarsydda lösningar för den mest effektiva rörläggningsprocessen Innehåll: A. Sammanfattning B. Projektet C. Logistikkedjan 1. Rörtillverkning 2. Rörens beläggning (invändigt och utvändigt) 3. Betongbeläggning av rörledningarna 4. Härdning och lageruppbyggnad 5. Rörläggning D. Logistikkonceptet E. Logistikplatserna F. Slutsats A. Sammanfattning Konstruktionen av Nord Streams rörledningssystem i Östersjön kräver en skräddarsydd logistikinfrastruktur som innefattar fabriker som tillverkar betongbeläggning som tynger ner rören, tillfälliga lagerområden och resureser för transport. Den här rapporten sammanfattar Nord Streams omfattande logistikkoncept för att implementera projektet på det mest effektiva sättet, när det gäller kostnader, tidsplanering och skydd av miljön. Eftersom Nord Stream är det första rörledningen av sin längd som skall implementeras i Östersjön, måste en infrastruktur för betongytskikt fortfarande utvecklas. Var och en av de två parallella linjerna av den 122 mil långa rörledningen kommer att utgöras av 100 000 stålrör, var och en 12,2 meter lång och med en vikt på 12 ton. Betongytskiktet kommer att nästan fördubbla denna vikt. Detta visar: Betongytskikt, förvaring, transport och varsam hantering av rören utgör en stor logistisk utmaning. Hållbar investering i de logistikcentrum som fordras kommer att ha en stark och positiv effekt på utvecklingen av Östersjöregionen och kommer att hjälpa fram lokal affärsverksamhet och öka sysselsättningen. 1

B. Projektet Nord Stream kommer att bli en 122 mil lång offshorenaturgasledning som sträcker sig tvärsöver Östersjön från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Den kommer att byggas av Nord Stream AG, som är ett förenat projekt mellan OAO Gazprom, BASF/Wintershall AG, E.ON Ruhrgas AG och N.V. Nederlandse Gasuine. Det är schemalagt att Nord Stream ska påbörja sin drift under våren 2011. Den första av de två parallella ledningarna, med en kapacitet på runt 27,5 miljoner kubikmeter av naturgas per år, skall vara färdigställd år 2010. Efter en testfas är det sedan schemalagt att de första leveranserna av gas kommer att ske under våren 2011. Den andra ledningen skall färdigställas 2012, och fördubblar kapaciteten till omkring 55 miljarder kubikmeter. Den totala kapitalinvesteringen för dessa offshoreledningar är uppskattad till 7,4 miljarder Euro. C. Logistikkedjan Den omfattande logistikkedjan som utvecklas av Nord Stream består av produktion av ledningar, viktbeläggning av betong, förvaring, transport och hantering av rören tills rörläggningen påbörjas. 2

1. Rörtillverkningen Var och en av de två parallella Nord Stream-rörledningarna kommer att bestå av 12,2 meter långa rör med en innerdiameter på 1 153 mm och kommer att tillverkas av stål med hög draghållfasthet enligt DNV1 Offshore Standard OS-F 101. Rörens godstjocklek kommer att variera mellan 26,8 till 41,0 mm, vilket reflekterar det gradvisa tryckfallet på vägen: det startar på 220 bar när gasen kommer in i rören i Vyborg och faller ner till 100 bar vid slutet på rören i Greifswald. Produktionsstegen inkluderar tillverkningen av plattor, rörfräsning, svetsning, uttöjning, fasning och kvalitetskontroll. Rören till den första rörledningen kommer att produceras av den tyska firman EUROPIPE GmbH (Europipe)(75 procent) och ZAO OMK (OMK) från Ryssland (25 procent), vilket fastställdes via en internationell upphandling. 2. Rörens beläggning (invändigt och utvändigt) Efter den första kvalitetskontrollen kommer alla rören att behandlas invändigt med ett lager som motverkar friktion och ett utvändigt lager som skyddar mot korrosion. Det interna lagret består av flytande Epoxy Flow Coat med en tjocklek på minimum 90 micron, vilket kommer att öka flödeskapaciteten genom att reducera friktionen. Applikationen ger också ett tillfälligt korrosionsskydd och gör rengöringen enklare. Utvändigt, för att skydda mot korrosion kommer ett 3-skikts polyetylenlager att appliceras (utvändigt lager som skyddar mot korrosion). Det första lagret med en tjocklek på minst 150 micron består av en pulverepoxy, det andra lagret med en tjocklek på 250 micron är ett självhäftande lager och det tredje lagret eller yttersta lagret är det huvudsakliga polyetylenlagret som svarar för korrosionsskyddet, vilket resulterar i en total tjocklek på minimum 4,0 mm. De erhållna fördelarna med denna ytbehandling är att servicetemperaturen kan uppgå till 85 C, hög mekanisk och elektrisk motståndskraft och låga rådande behov av katodiskt skydd Förbehandlingen till den första rörledningen kommer att göras av rörlevarantören EUROPIPE och OMK, som sedan transporterar rören till så kallade viktbeläggningsanläggningar på Östersjökusten: Mukran i Tyskland och Kotka i Finland. Transporten av de första rören till Nord Stream-rörledningen till Mukran eller mer specifikt till hamnen i Sassnitz startade den 6 maj 2008. Europipe kontrakterade Deutsche Bahn AG till att transportera rören. Detta representerar ett nödvändigt steg i logistikplaneringen för Nord Stream projektet. En tredjedel av rören som skall förläggas, det vill säga ca 400 km av den totala längden på 1 220 km rörledning måste vara försedd med beläggning och tillgänglig på olika logistikställen runt Östersjön när rörläggningen påbörjas under 2009. 3. Betongbeläggning av rörledningarna På viktbeläggningsanläggningarna kommer stålrören att behandlas utvändigt med betong. Den extra vikt som ges av beläggningen behövs för att hålla ledningarna under vatten och garantera stabilitet på havsbotten. Det behövs ungefär ett ton betong per meter rör för att motverka flytkraften. Vikten av betongbeläggningen beror på undersökningen av havsbotten samt tryck och är lika individuell som tjockleken på 3

stålrören. Det färdiga rörets vikt varierar mellan 19 och 31 ton, eller 23,6 ton i genomsnitt per sektion. Efter viktbehandlingen kommer de 200 000 sektionerna av rör väga omkring 4,7 miljoner ton. Eftersom tjockleken på viktbeläggningen är tekniskt begränsad till 160 mm kommer det att behövas en speciell betongblandning med en hög andel järnmalm och med en densitet på mer än 5 kg/cm 3 för att garantera den fordrade vikten. Med denna specialblandning appliceras betongen med 60 till 110 mm tjocklek och ger ett extra skydd för rörledningen i vattnet mot till exempel spillror som flyter omkring eller ankare. Det finns två möjliga applikationsmetoder för betongbeläggning: kompression, med denna metod blir betongen lindad runt röret och betongsprutning, med denna metod sprayas betongen på. Nord Stream har valt betongsprutning, som ger den applicerade betongbeläggningen goda antiglidegenskaper. Varje 1 100 m kommer ett rör att förses med rörklämmor. Dessa försiktighetsåtgärder kommer att hjälpa till att undvika ett driftstopp i rörledningen om en enda rörsektion skulle skadas. Dessutom kommer anoder att fastsättas på var sjunde till var nionde sektion (beroende på vattensituationen) och ge ett passivt korrosionsskydd. Eftesom Nord Stream är den första rörledningen av denna längd som skall implementeras i Östersjöregionen måste en infrastruktur för betongbeläggning fortfarande utvecklas. Flexibla beläggningsanläggningar har använts under byggnationen av andra rörledningar som t.ex. Blue Stream. Östersjön utgör dock tekniska problem för tyngdbeläggningen på grund av växlande och ibland kalla väderförhållanden. Därutöver, för att minimera transportkostnader bör betongbeläggningsanläggningarna vara lokaliserade nära kusten. Nord Stream har valt EUPEC för leverans av betongbeläggning och logistikservice. Med huvudkontoret i Dunkerque i norra Frankrike har EUPEC tillhandahållit pålitliga "end- to-end" lösningar till både onshore och offshore rörledningsindustrier och säkerställt totalt rörskydd i mer än 40 år. Logistikpartnern valdes via en internationell upphandlingsprocess, som var öppen för alla intresserade leverantörer. 4. Härdning och lageruppbyggnad Efter applicering måste betongen hållas i stabil temperatur över 4 C i 12 till 24 timmar. Med tanke på de lokala väderförhållandena kommer alla rör att köras genom en speciell ånghärdningsprocess, efter denna är de stapelbara och klara för vidare transport. De transporteras med kustfartyg till så kallade bangårdar (även kallade mellanlagringsstationer) där de lastas upp på lagringsanordningar. På bangårdarna hanteras rören och slutligen förvaras de med hjälp av lastare och lastbilar. Vid behov förbereds rören och positioneras på kajer eller flytande pråmar, sedan lastas de på transportfartyg och överlämnas till förläggningspråmar. Mellantransporten, hanteringen och förvaringen av rör runt om i Östersjöregionen kommer också att handhas av EUPEC. 4

5. Rörläggning Innan rörläggningen påbörjas måste arbete med muddring, stendumpning och kabelkorsning göras. Denna process kallas för förberedelse för rörläggning. Rörläggningen eller rörinstallationen görs av rörläggningspråmar, som är specialutrustade fartyg med en specialiserad besättning på ungefär 300 personer. På dessa fartyg kommer de levererade betongbelagda rörsektionerna på vardera 12,2 m att svetsas ihop till en kontinuerlig rörledning. Svetsfogarna testas icke-destruktivt, skarvarna förbereds och slutligen sänks rörledningen ned till havsbotten. Under denna process måste den korrekta ordningsföljden på rören upprätthållas, alla sektioner har en speciell stål- och betongtjocklek och vissa är utrustade med anoder eller rörklämmor. Rörläggningspråmarna kan endast arbeta i isfritt vatten på ett djup på mellan 10 och 20 m, beroende på förläggningspråm och väderförhållanden. Våghöjder över 3,5 m innebär att arbetet avbryts. I genomsnitt kan förläggningspråmarna lägga 2,5 till 3 km rörledning per dag. I de kustnära regionerna runt Greifswald och Viborg kommer plattbottnade pråmar att användas för att arbeta i det grunda vattnet. Ett avsiktsförklaring har signerats med Saipem för rörläggningen offshore för konstruktionen av de parallella rörledningarna. Den detaljerade tekniska konstruktionen av rörledningen utvecklas just nu av Snamprogetti. 5

Rörledningen kommer mestadels att vila på havsbotten. I vissa områden t.ex. nära kustområden kommer ledningarna att grävas ner och motfyllas med sand för att säkerställa tillräcklig bottenstabilitet. Samma gäller för områden med tät fartygstrafik som farleder för att skydda rörledningarna från risken att ett skeppsankare kolliderar med dem. Utöver detta kan det finnas områden utefter vägen där man för att säkerställa bottenstabilitet kommer att placera stenar på rörledningarna. D. Logistikkonceptet Rörledningens väg utvaldes efter en samordnad utvärdering av tekniska aspekter, miljöaspekter och ekonomiska aspekter och optimerades ytterligare genom att inkludera rekommendationer som erhölls under flera internationella konsultationer. Rörledningen kommer att gå genom territoriella vatten och Exklusiva ekonomiska zoner (EEZ) i Ryssland (122 km), Finland (368 km) Sverige (507 km), Danmark (132 km) och Tyskland (94 km). För att säkerställa att Nord Streams rörledning är förlagd på det mest effektiva sättet - när det gäller kostnader, tidsplanering och skydd av miljön - behövs det en kräddarsydd logistikinfrastruktur i Östersjöregionen som består av betongbeläggningsanläggningar, mellanlagringsstationer (bangårdar) och transportstationer. Eftersom rören tillverkas och levereras av EUROPIPE från Tyskland och OMK från Ryssland, utgör startpunkten och slutänden av rörledningen de optimala ställena för betongbeläggningsanläggningarna. Det finns dock vissa förutsättningar en hamn måste uppfylla för att användas som en betongbeläggningsanläggning eller bangård. Dessa förutsättningar inkluderar en minimiyta på 300 000 m 2 för en betongbeläggningsanläggning och en minimiyta på 70 000 m 2 för en bangård, ett vattendjup på minst 8 m, en kajlängd på minst 150 m och en exklusiv rätt att använda hamninfrastrukturen under förläggningssäsongen. Ur Nord Streams perspektiv finns det en annan viktig förutsättning: avstånd från rörledningens väg. Detta bestämmer hur långt transportfartygen måste förflytta sig för att förse förläggningspråmarna med en kontinuerlig ström av rör. Om man antar att ett transportfartyg kan genomföra en endags returresa på ungefär 100 nautiska mil eller 185 km kommer den optimala lösningen bli att placera bangårdar strategiskt runt om i Östersjöregionen för att säkerställa ett maximalt seglingsavstånd på 100 nm från lager till rörledning. Detta betyder att endast tre eller fyra rörtransportfartyg kan leverera rör till pråmarna inom rimlig tid. Med hänsynstagande till alla dessa faktorer undersökte Nord Stream 68 hamnars lämplighet runt Östersjökusten och i dess närhet. Det finns 15 i Danmark, fyra i Estland, åtta i Finland, tio i Tyskland, en i Litauen, en i Norge, sex i Polen, sex i Ryssland och tretton i Sverige. Av de hamnar som uppfyller alla tekniska förutsättningar är de mest lämpliga lokaliseringen av betongbeläggningsanläggningar och mellanlagring Mukran på den Tyska ön Rügen och Kotka på den finska kusten i Finska viken, som minimerar transportsträckan för rören eftersom dessa levereras från Mülheim i Tyskland och Vyksa i Ryssland. 6

Slite på Gotland har utvalts till den huvudsaliga mellanlagringsstationen. Hamnen i Hanko i södra Finland och Karlshamn i södra Sverige har förutsetts som ytterliggare mellanlagringsstationer för att korta ner transportsträckorna till mindre än 100 nm. EUPEC som är Nord Streams logistikpartner kommer att hålla ytterliggare diskussioner med relevanta myndigheter på dessa plaster angående resurser som krävs för att säkerställa omfattande betongbeläggnings- samt logistiktjänster. På basis av överenskommelsen om förutsedda platser kommer EUPEC endast att vara förpliktigade att använda de tre platserna Kotka, Mukran och Slite som betongbeläggningsanläggningar samt mellanlagringsstationer. Kontraktering av ytterliggare mellanlagringsstationer för att uppfylla "100 nautiska-mil-konceptet" kommer att ligga på EUPEC:s ansvar. Kotka, Finland: Betongbeläggingsanläggning + Bangård Hanko, Finland: Bangård Slite, Sverige: Bangård Karlshamn, Sweden: Bangård Mukran, Tyskland: Betongbeläggingsanläggning + Bangård Med detta upplägg kommer de tyska och ryska rörleverantörerna Europipe och OMK att producera och leverera förbehandlade rör till betongbeläggningsanläggningen I Mukran från maj 2008 och till Kotka från juni 2008. På båda platserna kommer rören att förvaras före betongbeläggning. Det är schemalagt att betongbeläggningen påbörjas i Mukran i januari 2009 och i Kotka i april 2009 och kommer att vara klar för första ledningen av Nord Streams rörledning i december 2009 i Mukran och maj 2010 i Kotka. När betongbeläggningen är klar kommer totalt 300 km rörsektioner att transporteras från de två beläggningsanläggningarna direkt till förläggningspråmarna. De återstående rören kommer först att transporteras till en bangård och därifrån till förläggningspråmarna. 7

Hållbar investering i infrastrukturen i Östersjöregionen Det totala kontraktsvärdet för betongbeläggning samt logistik för Nord Stream-projektet kommer att uppgå till 650 miljoner Euro, omkring 100 miljoner Euro för att etablera den fordrade infrastrukturen och återstående för att täcka råmaterial, transport och arbetskraftskostnader. Nord Streams investeringar i infrastruktur kommer att få en stark och positiv inverkan på den regionala utvecklingen, lyfta fram lokal affärsverksamhet och öka sysselsättningen. Betongbeläggningsanläggningarna och mellanlagringsstationerna i Mukran och Kotka förväntas anställa omkring 150 personer vardera under några år. Mellanlagringsstationerna Slite, Karlshamn och Hanko förväntas behöva upp till 25 anställda på vart ställe. Investeringen kommer också att ha indirekta fördelar för affärsutvecklingen och sysselsättning på alla dessa platser, såväl som långvariga fördelar av förbättringar i deras infrastruktur. E. Logistikplatserna 1. Kotka: Betongbeläggningsanläggning och bangård Kotka i Finland har en offentligt ägd hamn i östra delen av Östersjön. Med ett vattendjup på 14 m, tillräcklig kajlängd och lagringsutrymme på circa 30 ha är hamnen redan lämpad för en betongbeläggningsanläggning samt bangård. Det kommer dock att behövas en investering i ny kaj för utlastning från hamnen. Kotka kommer att ta emot ungefär 100 000 rör och leverera dem betongbelagda direkt till förläggningspråmarna eller till andra bangårdar såsom Hanko och Slite. 2. Hanko/Levator OY: Bangård Hamnen i Hanko i Finland är delvis privatägd och delvis offentligt ägd. Lagringsutrymme på ungefär fem hektar finns tillgängligt. Användningen av kajen är en fråga om ytterligare utredning. 8

3. Slite: Bangård och optimal plats för mellansektionen Angående Slite på Gotland diskuterar Nord Stream och Gotlands Kommun för närvarande förbättringar på hamnområdet. Idén är att Slite ska bli en färjehamn efter det att arbetet med rörledningen är färdigt, vilket medför bestående fördelar och sysselsättning till ön. Om Slite kommer till användning, anser Nord Stream det som både ekonomiskt fördelaktigt samt fördelaktigt ur miljösynpunkt. Slites placering innebär minimala transportsträckor, reducerar miljöpåverkan och förkortar processen med förläggningen av rörledningen på havsbotten. Nord Streams investeringar i Slite kommer att medföra betydande ökning i sysselsättningen under byggnadsarbetet med hamnen och arbetet med rörledningarna. Även efter investeringarna i hamnen kommer det endast att finnas begränsat lagringsutrymme, vilket innebär att Nord Stream kommer att arbeta med just-in-time logistik i Slite. Ungefär 30 000 rörsektioner kommer att lossas på den norra piren från transportfartygen och lastas på via den södra piren till transportfartyg, enligt behov från rörläggningspråmarna. Det finns dock en begränsad yta för akutlagring, vilket reducerar trafiken och skytteltrafiken till ett minimum. Den ombyggda hamnen kommer att ha ett djup på 8 m, en pir som är 150 m lång och 30 m bred. 4. Karlshamn: Bangård Karlshamn passar till Nord Stream-projektet med sina omkring sju hektar lagringsområden och tillgång till kajplatser. 5. Mukran: Betongbeläggningsanläggning och bangård Tyska Mukran är en offentligt ägd hamn på den södra Östersjökusten. Förberedande arbete för att förbättra befintlig infrastruktur (ett lagringsområde på mer än 50 ha finns tillgängligt för projektet). Mukran kommer att få alla rörsektioner via tåg från Tyskland och kommer att leverera dem betongbeklädda direkt till en förläggningspråm eller till en annan bangård såsom Karlshamn eller Slite F. Slutsatser Nord Streams logistikkoncept är ett unikt exempel på ingenjörskonst, och utgör nya utmaningar för hamnar i Östersjön. Å ena sidan kommer strategiskt planerade och skräddarsydda lösningar att garantera maximal effektivitet för rörläggningsprocessen. Å andra sidan kommer lokala samhällen att erhålla långvariga fördelar från Nord Streams investeringar, en ömsesidigt fördelaktig situation för Nord Stream och för dess partners i Östersjöregionen. För ytterligare information kontakta: Jens Müller, mobile: +41 79 295 96 08 Irina Vasilyeva, mobile: +7 916 133 8781 E-post: press@nord-stream.com 9