SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20
Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning Inför omvandling av bör följande faktorer beaktas vad gäller befintliga miljöförhållanden: Vid det tidigare tegelbruket finns svart missfärgad fyllning med kol eller aska som uppvisar förhöjda halter av metaller. Övrig fyllning är relativt ren, förhöjda metallhalter påträffas dock. Naturlig jord inom området är ren. Grundvattnet är rent. Sediment i Tappström är påverkad av TBT, PAH och i viss mån av metaller. Området ska inte betraktas som förorenat med nuvarande markanvändning. Påträffade föroreningar utgör inget hinder för exploatering men behöver beaktas i fortsatt planering. Vi rekommenderar en fördjupad riskbedömning med beräkning av platsspecifika riktvärden inför fortsatt hantering av föroreningar i fyllningen. 1 av 8
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Bedömningsgrunder... 3 2.1 Mark... 3 2.2 Sediment... 4 2.3 Grundvatten... 4 3. Utvärdering av analysresultat... 4 3.1 Jord... 4 3.1.1 Fyllningens karaktär i olika delområden... 5 3.2 Sediment... 6 3.2.1 Tappström... 6 3.2.2 Dike... 6 3.3 Grundvatten... 6 4. Slutsatser och rekommendationer... 7 Bilagor 1. Rapport Miljö,, Ramböll Sverige AB, 2011-06-20 2 av 8
1. Bakgrund och syfte En detaljplanprocess pågår för med syfte att utveckla området och omvandla markanvändningen från industri och kontor till bostäder. På uppdrag av Skanska Nya Hem har Ramböll Sverige utfört en undersökning av miljöförhållanden i mark, sediment och grundvatten samt geotekniska förhållanden. Den geotekniska undersökningen avrapporteras separat, se PM Geoteknik,, Ramböll Sverige AB, 2011-06-20. Befintliga förhållanden beskrivs i nämnda PM. Fastigheter som berörts av undersökningen är Tappsund 1:37, 1:48 och 1:66, samt delar av Tappsund 1:65 och 1:71. Ett tegelbruk har tidigare legat inom Tappsund 1:48. 2. Bedömningsgrunder 2.1 Mark För jord används Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark som bedömningsgrund för utvärdering. Generella riktvärden presenteras i rapporten Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009. De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två typerna av markanvändning är: - Känslig markanvändning (KM) - Mindre känslig markanvändning (MKM) För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och att de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) ska kunna vistas permanent inom området under en livstid. För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändning. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar till markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas inom området. Grundvatten på ett visst avstånd samt ytvatten skyddas. De generella riktvärdena är utarbetade för att gälla för ett stort antal objekt över hela landet. Vid framtagandet av generella, och platsspecifika, riktvärden tas hänsyn till ämnenas hälso- och miljöeffekter. Riktvärdena grundar sig på: - ett hälsoriskbaserat riktvärde, som skyddar personer som vistas i området 3 av 8
- ett riktvärde för skydd av markmiljön som skyddar växter och djur inom området - ett riktvärde för skydd mot spridning till grundvatten respektive ytvatten Det hälsoriskbaserade riktvärdet bygger på referensvärden för sex olika exponeringsvägar: - Intag av jord - Hudkontakt - Inandning av damm - Inandning av ångor - Intag av växter - Intag av grundvatten Områdets nuvarande markanvändning kan jämföras med MKM. Den planerade förändringen av markanvändningen till bostäder medför dock att kraven skärps och kan jämföras med KM. 2.2 Sediment Utvärdering av halter i sediment följer andra bedömningskriterier än jord. Naturvårdsverket presenterade 1999 rapporten 4914 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav. Med hjälp av den finns möjlighet att klassificera halter i sediment i klass 1-5, dessa benämns ingen halt mycket hög halt för organiska föroreningar och obetydlig avvikelse mycket stor avvikelse för metaller. För organiska föroreningar uppdaterades dessa värden år 2010. 2.3 Grundvatten Grundvatten utvärderas med stöd av Naturvårdsverket rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten. Även SGU:s föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2008:2) används för utvärdering. 3. Utvärdering av analysresultat 3.1 Jord Analysresultaten från den utförda undersökningen samt generella riktvärden för KM och MKM redovisas i bilaga 2 till Rapport Miljö. Endast två jordprov uppvisar halter av över riktvärdet för MKM, dels prov 11R013 0,6-0,9 som består av fyllning med svart kol eller aska taget på planen vid det tidigare tegelbruket, dels prov 11R028 0-0,03 som består av ytlig mullig fyllning taget vid ett upplag med kreosotimpregnerade stolpar. I båda fallen är halten av arsenik något över MKM och för 11R013 0,6-0,9 är även halten av barium förhöjd. 4 av 8
Av de 38 analyserna av metaller och PAH har 25 utförts på fyllning, 7 på naturlig jord och 6 på sediment. Fyllningen uppvisar metallhalter över KM 11 av de 25 analyserna. Endast ett prov av fyllning uppvisar halter av PAH över KM, det gäller det ovan nämnda provet 11R028 0-0,03 taget vid ett upplag med kreosotimpregnerade stolpar. Fyllningen är i övrigt inte påverkad av PAH. Naturlig jord inom området är inte påverkad av föroreningar och kan betraktas som ren, även om ett enstaka prov 11R008 0,7-1 uppvisar en halt av kobolt i nivå med KM. 3.1.1 Fyllningens karaktär i olika delområden I nordvästra delen, inom Tappsund 1:65, verkar fyllningen under parkeringen (punkt 11R002) relativt ny och bedömdes som ren i fält vilket bekräftades med analyser. Närmare vattnet i punkt 11R001 har fyllningen en annan karaktär, är grovkornigare och uppvisar något förhöjda halter av bly och kvicksilver. Södra och sydvästra delen, inom Tappsund 1:37 och 1:66, uppvisar inga förhöjda halter av föroreningar, bortsett från ett enstaka prov 11R007 1-2,2 som uppvisar en halt av kobolt i nivå med KM. I detta delområde är fyllningens mäktighet liten och i flertalet provtagningspunkter saknas den helt. I östra delen, inom Tappsund 1:48, finns tydliga spår av det tidigare tegelbruket. Fyllningen på planen innehåller genomgående tegel och i merparten av proven finns en svart missfärgning, av kol eller aska. Den svarta missfärgningen korrelerar tydligt med förhöjda halter av metaller. Fyllningen på planen analyserades i 15 prov, av dessa var 7 svart missfärgade och samtliga dessa prov uppvisar halter av metaller över KM. De 8 stycken prov av fyllning på planen som inte har svart missfärgning uppvisar inga halter över KM, med undantag av ett prov 11R014 1-2 som uppvisar en halt av bly något över KM. Vid det tidigare tegelbruket ökar fyllningens mäktighet ned mot vattnet. Vid stranden i östra fastighetsgränsen, vid punkt 11R017, finns en utfylld höjd med stora mängder tegel. Även vid stranden i västra fastighetsgränsen, vid punkt 11R011, består fyllningen tydligt av tegel. Fyllningen vid 11R010 har en annan karaktär än fyllningen på planen. Den innehåller lite mull och är något mörk samt underlagras av en geotextil. Vid sista undersökningsdagen pågick ett mindre markarbete, jordmassor från stranden vid 11R028 tippades vid 11R010. I efterhand visade analyserna att massorna vid 11R028 var förorenade av både arsenik och PAH, vilket antas bero på det tillfälliga upplaget av kreosotimpregnerade stolpar. Den tidigare undersökning utförd av Sweco inom Tappsund 1:36, 1:59 och 1:60 visar att fyllningen inom det delområdet oftast är påverkad av metaller i halter över KM. Även olja och PAH förekommer i fyllningen i det delområdet. Undersökningen utvärderades i enlighet med tidigare generella riktvärden som 5 av 8
gällde 1998 2009. I enlighet med nu gällande generella riktvärden uppvisar färre prov halter av PAH över KM. Inom delområdet noteras ingen svart missfärgning i fyllningen. Påverkan av föroreningar verkar inte följa någon tydlig trend inom delområdet. 3.2 Sediment Sediment provtogs i botten av Tappström (punkt 11R009 och 11R015), i strandkanten vid vassbältet i Tappström (punkt 11R026) samt i dike vid utsläpp av dagvatten (punkt 11R025). Provtagningen i diket kan betraktas som antingen jord eller sediment. 3.2.1 Tappström I Tappström uppvisar koppar en tydlig avvikelse från jämförvärdet, zink en liten avvikelse och i vissa prov finns även en liten avvikelse för kobolt, krom, nickel eller bly. PAH uppmäts i hög respektive mycket hög halt i de ytliga sedimenten i Tappström. För tunga alifatiska kolväten saknas jämförvärden, men de halter som uppmäts i Tappström bedöms som låga. Proven har även analyserats med en bred screening av organiska ämnen och visar inga tecken på att innehålla ytterligare ämnen. Tributyltenn (TBT) har varit vanligt i båtbottenfärger och detekteras i båda analyserna från botten av Tappström. Svenska bedömningsgrunder saknas men uppmätta halter kan jämföras med riktvärden från SFT (Statens Forurensningstilsyn, Norge), danska riktlinjer efter OSPAR (Kommission för skydd av nord-ost Atlanten) och finska bedömningsgrunder. Enligt samtliga dessa är den uppmätta halten i 11R009 på 41 ug/kg TS att betrakta som hög, medan halten i 11R015 på 1,6 ug/kg TS är mer måttlig. 3.2.2 Dike Som sediment betraktat uppvisar materialet i diket vid utsläpp av dagvatten (punkt 11R025) mycket stor avvikelse vad gäller zink och koppar, tydlig avvikelse för kadmium och liten avvikelse/låg halt för nickel, bly och PAH. Materialet uppvisar även förhöjda halter av olja i form av alifater >C16-C35, vilket inte var uppenbart i samband med provtagningen. Diket leder vatten från ett utlopp av dagvatten som enligt ledningsritning från Ekerö kommun har dimensionen 600 mm. Vid undersökningen var dagvattnet som släpps ut i diket tydligt uppvärmt, vilket bör utredas eftersom det inte finns någon uppenbar anledningen till detta. 3.3 Grundvatten Grundvatten provtogs i det installerade grundvattenröret i punkt 11R022 på planen vid det tidigare tegelbruket. Grundvattenrörets filter sitter i fyllningen i det övre grundvattenmagasinet. Grundvattenröret är beläget knappt 30 meter från strandkanten, grundvattennivån är jämförbar med Mälarens medelvattenstånd. Ett visst utbyte antas ske mellan Mälaren och grundvattenmagasinet, provtagningen bedöms dock visa grundvattenmagasinets status. Uppmätta halter redovisas i analysprotokoll i bilaga 3 till Rapport Miljö. 6 av 8
Metallhalterna är genomgående låga. I enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassificeras halterna av arsenik, bly och kadmium som mycket låga och halten av zink som låg. Grundvattnet är inte påverkat av olja i form av BTEX eller alifatiska kolväten. Vattnets alkalinitet är mycket hög och ph nära neutralt, vilket medför att grundvattenmagasinet motstår försurning som skulle kunna ge ökad mobilitet av metaller. Kloridhalten är låg och halten av kväve i form av nitrat är mycket låg. Grundvattnet uppvisar inga halter över SGU:s riktvärden för grundvatten enligt SGU-FS 2008:2. Sammantaget bedöms grundvattnets status som mycket god och utan föroreningar. 4. Slutsatser och rekommendationer Uppmätta halter av föroreningar i mark understiger nästan undantagsvis de generella riktvärdena för MKM vilket medför att området inte ska betraktas som förorenat med nuvarande markanvändning. Vid förändring av markanvändningen till bostäder skärps dock kraven. Uppmätta halter i mark överstiger KM i flera av de analyserade proven vilket inte utgör något hinder för exploatering, men medför att föroreningar i mark måste beaktas i den fortsatta planeringen av området. Undersökningens resultat bör diskuteras med tillsynsmyndigheten, Ekerö kommun, för att nå en samsyn i fortsatt hantering av föroreningar i mark. Naturlig jord i området är nästan helt opåverkad av föroreningar och kan hanteras som ren. Fyllningen i området har varierande karaktär. I västra delarna är fyllningens mäktighet tunn och fyllningen är nästan opåverkad av föroreningar. I delområdet som tidigare undersökts av Sweco finns föroreningar i fyllningen i ungefär hälften av undersökningspunkterna. Vid det tidigare tegelbruket finns ett tydligt problem med föroreningar i mark i den svarta missfärgade fyllningen med kol eller aska. Halterna av metaller i den svarta missfärgade fyllningen är genomgående över KM. Det medför att dessa massor måste beaktas inför exploatering av området. Miljö och hälsoriskerna förknippade med förhöjda metallhalter bör bedömas i en fördjupad riskbedömning för området. I den fördjupade riskbedömningen kan platsspecifika riktvärden för området beräknas. Platsspecifika riktvärden tar hänsyn till de exponeringsvägar, exponeringstider och förutsättningar för spridning till miljön som gäller specifikt för området och den tänkta exploateringen. De platsspecifika riktvärdena kan ligga till grund för åtgärdskrav för området. Åtgärder, rimligen i form av schakt och extern deponering, kan sedan utföras av de massor som överstiger åtgärdskraven. Sannolikt behöver merparten av den svarta missfärgade fyllningen åtgärdas, åtminstone ytligt. 7 av 8
Grundvattenprovtagningen vid det tidigare tegelbruket visar att grundvattnet är opåverkat av föroreningar. Därför bedöms metaller i fyllningen vid tegelbruket binda relativt hårt till jordpartiklar och risken för spridningen till Mälaren bedöms som låg. Sediment i Tappström är påverkat av PAH, tributyltenn (TBT) och till viss del koppar och zink. Det undersökta markområdet bedöms inte utgöra källan för dessa föroreningar. Föroreningarna i sedimenten är inget hinder för den tänkta exploateringen på mark, men kan behöva beaktas vid eventuella arbeten i vatten. Anledningen till att vatten från dagvattenätet är uppvärmt bör utredas. 8 av 8