Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Hillelskolan i Stockholm

1 (12) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulf Lindberg Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Hillelskolan i Stockholm 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas, om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. [ ]och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,

2 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. [ ] 6. [ ] 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap. 7 a skollagen ska skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702)om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen vid fristående skolor som motsvarar förskoleklassen eller grundskolan står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 6 skollagen respektive 9 kap. 11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Hillelskolan i Stockholms kommun. Inspektionen har ingått i ett regeringsuppdrag som skall avrapporteras den 15 januari 2004. Den har bestått av dokumentstudier och besök på skolan den 5 och 6 november 2003 av undervisningsråden Ulf Lindberg och Andreas Bergh. Intervjuer har genomförts med huvudmannen, ett urval av skolans lärare, skolsköterskan, ett urval av elever samt några föräldrar. Lektionsbesök har genomförts. Besöket genomfördes utan föregående information till huvudman eller skola. Vid besöket genomfördes en enkätundersökning med eleverna i årskurs 6 i syfte att undersöka hur skolan lyckas i sitt arbete att motverka kränkande behandling, att ge eleverna delaktighet och inflytande i verksamheten och att erbjuda en allsidig och saklig undervisning. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt 2 b kap. och 9 kap. skollagen samt 1 och 1 a kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

3 Alla faktauppgifter i rapporten är förutom då annat anges hämtade ur insänt material eller lämnade av ledningen på skolan. Huvudmannen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 1.3 Tidigare tillsyn Hillelskolan har tidigare varit föremål för Skolverkets tillsyn dels våren 1995, dels våren 1999. Båda dessa granskningar har avslutats med beslut där Skolverket konstaterat att Hillelskolan alltjämt uppfyller kraven för godkännande och rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Det senaste beslutet med diarienummer 98:3393 fattades den 11 maj 1999. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Hillelskolan är en fristående skola som motsvarar grundskolan för årskurs 1-6 i Stockholms kommun. Skolan har konfessionell inriktning med judisk profil. Verksamheten startade läsåret 1955/56. Till skolan hör även en fristående förskoleklass. Efter årskurs 6 går elever som vill fortsätta i en utbildning med judisk profil över till den kommunala grundskolan Vasa Real i Stockholm, som har undervisning i judiska klasser. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Huvudman för skolan är Föreningen Hillel, som är en ideell förening med organisationsnummer 802005-8411. Föreningen Hillel (fd Chinuch) bildades i maj 1954 med uppgift att kulturellt och ekonomiskt stödja judisk fostran och stärka samhörigheten mellan judar i Sverige och Israel samt andra judiska centra. Som första punkt i föreningens stadgar anges att föreningens ändamål är att bedriva undervisning och barnomsorg i enlighet med gällande svenska lagar och förordningar. Föreningen Hillel drivs i form av ett föräldrakooperativ som ansvarar för Hillelgårdens förskola, Hillelskolan, Hillelskolans fritidshem och Hillelköket.

4 2.3 Stabilitet Ekonomi Skolverket har tagit del av årsredovisningen för Föreningen Hillel för verksamhetsåret 2002-07-01 2003-06-30 och budget för verksamhetsåret 2003-07-01 2004-06-30. Föreningens omsättning är ungefär 25 mkr varav 10 mkr gäller skolan. Årsredovisningen visar att föreningens intäkter inte helt täckte kostnaderna, men efter bokslutsdispositioner uppvisar föreningen ändå ett positivt resultat. Även skolans kostnader är större än dess intäkter. Här är skillnaden mellan intäkter och kostnader större än för föreningen i sin helhet. En av förklaringarna till att intäkterna inte helt motsvarat kostnaderna är att elevantalet i vissa årskullar varit för lågt för skolans klassorganisation. När så varit nödvändigt har skolan delat en klass som blivit alltför stor. Läsåret 2003/04 har dock skolan endast en klass per årskurs. Skolans lokaler sätter en gräns vid ca 26 elever per klass. Genom minskningen av antalet klasser räknar skolledningen med att ha större förutsättningar att hålla sin budget. I den redovisade budgeten råder balans mellan intäkter och kostnader. Elevantal Läsåret 2003/04 har Hillelskolan 155 elever. De fördelar sig på årskurser enligt följande tabell. Årskurs F 1 2 3 4 5 6 Summa Elever 12 21 23 22 25 26 26 155 Eleverna läsåret 2003/04 kommer från 17 kommuner. De flesta bor dock i Stockholm. Eleverna i årskurs F 3 blir i allmänhet skjutsade till skolan av sina föräldrar, men från årskurs 4 är det vanligare att eleverna åker själva med kollektiva transportmedel. I årskurs 4, när eleverna börjar kunna åka själva med bussar eller tunnelbana, brukar det tillkomma elever, som i de lägre årskurserna gått i en skola nära hemmet. 2.4 Principer för intagning Skolan är öppen för alla barn vars föräldrar accepterar skolans judiska profil. Hittills har skolan kunnat ta emot alla elever som uttryckt intresse att börja på skolan. Tidigare bereddes plats, vilket också framgår ovan, genom att klasser delades när elevantalet ökade. Från och med läsåret 2003/04 har dock skolan endast en klass per årskurs. Skolans lokaler sätter en gräns vid ca 26 elever per klass. 2.5 Skolhälsovård Hillelskolans skolsköterska arbetar på skolan en dag per vecka. Övriga dagar arbetar hon på en kommunal skola. Skolverket har intervjuat skol-

5 sköterskan i samband med tillsynen. Hon berättade att hon är nyanställd på skolan sedan augusti 2003. Hon har inlett arbetet enligt samma rutiner som tillämpas vid den kommunala skola, där hon tjänstgör resten av veckan. Eftersom hon är nyanställd på Hillelskolan hade hon vid tidpunkten för Skolverkets besök på skolan ännu inte hunnit träffa samtliga elever. En skolpsykolog är anställd från den 1 januari 2004. Tjänstens omfattning är 25 procent av en heltidstjänst. Skolan har avtal med en skolläkare, som kommer efter överenskommelse. Under höstterminen 2003 har hon varit på skolan vid tre tillfällen. Skolverket har tagit del av skolans arbetsplan för elevvård och enligt denna finns det ett elevvårdsteam som består av rektor, biträdande rektor, psykolog, skolsköterska och specialpedagog. Att skolan gör en anmälan till socialnämnden enligt 1 kap. 2 a skollagen när misstanke finns om att något barn far illa bekräftades av personalen. 2.6 Registerkontroll Rektorn uppger att registerkontroll genomförs innan skolan anställer ny personal. Den sökande lämnar ett registerutdrag till skolan. Uppgiften bekräftades av berörd personal. 2.7 Avgiftsfri utbildning Skolan uppger att all utbildning vid skolan är avgiftsfri. Styrelsens ordförande berättar dock att man uppmanar föräldrarna att lämna frivilliga bidrag till skolans verksamhet. Han betonar dock att bidragen är frivilliga och att långt ifrån alla föräldrar följer uppmaningen. Av den granskade årsredovisningen framgår att skolan inte fått bidrag från alla föräldrar. Enligt den ansökningsblankett som används vid intagning framgår dock att skolan tar 500 kronor som inskrivningsavgift när en ny elev skrivs in i skolan eller förskoleklassen. 2.8 Skolmåltider Skolan tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider. Den mat som serveras uppfyller de krav som ställs enligt den judiska religionen. 2.9 Bedömning Skolverket har i sin utredning funnit att Hillelskolan tar 500 kr som inskrivningsavgift när en ny elev skrivs in i förskoleklassen eller i skolan. Inskrivningsavgiften strider mot 2 b kap. 10 d respektive 9 kap. 7 skollagen. Enligt 2 b kap. 10 e respektive 9 kap. 12 skollagen skall rätten till bidrag återkallas, om en fristående skola tar ut avgifter i strid med ovan angivna paragrafer.

6 Skolverket bedömer att Hillelskolan i övrigt uppfyller författningarnas krav avseende de allmänna förutsättningarna för verksamheten. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Föreningen Hillel har en styrelse bestående av tio ledamöter. På årsmötet väljs ordförande, vice ordförande, kassaförvaltare och sex övriga ledamöter. Dessutom ingår en ledamot från Judiska Församlingens Utbildningskommitté i styrelsen. Rektorn är föredragande och deltar tillsammans med administrativa chefen och ekonomichefen i styrelsens sammanträden dock utan rösträtt. Styrelsen träffas en gång i månaden. Varje styrelseledamot förutom ordförande och kassaförvaltare har ett visst ansvarsområde i verksamheten, som skola, förskola, judiska profilen och kök. Styrelseordföranden har ett speciellt ansvar för rekrytering och fundraising. Styrelsens huvudsakliga uppgifter är att: - fastställa mål och att se till att verksamhetens inriktning och profil följs enligt stadgarna - arbeta med övergripande frågor som rör den dagliga verksamheten - arbeta med ekonomiska frågor och fastställa de ekonomiska ramarna, tillika budget - uppvakta och föra diskussioner med viktiga intressenter för verksamheten som Judiska Församlingen, kommuner, myndigheter, riksdag, stiftelser och fonder - koordinera föreningens olika verksamheter så att den gemensamma målsättningen förverkligas Under styrelsen leds skolan av en ledningsgrupp bestående av rektorn, biträdande rektorn, en administrativ chef, en ekonomichef och en judisk samordnare. Den biträdande rektorn har huvudsakligen ansvaret för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Rektorn är ansvarig chef för hela verksamheten och för alla som ingår i ledningsguppen. Rektorn är utbildad till lärare för årskurs 4 9 med inriktning ma-no. Innan han tillträdde sin tjänst som rektor för Hillelskolan tjänstgjorde han som lärare vid en kommunal skola i Stockholm. Lärarna arbetar i arbetslag, som träffas för gemensam planering två gånger per vecka. En gång i månaden hålls personalkonferenser och då deltar en representant för styrelsen.

7 3.2 Lärarkompetens Hillelskolan har 16 anställda lärare hösten 2003. Två av dem tjänstgör i förskoleklassen. Båda dessa har lärarutbildning dock inte för den verksamhet de bedriver. En av dem är utbildad idrottslärare och den andra har en rysk musiklärarutbildning. Fyra lärare undervisar i judendom och hebreiska, som är skolans profilämnen. Av dessa har endast en lärarutbildning. Av resterande tio lärare har åtta adekvat lärarutbildning för den verksamhet som ingår i deras tjänst. En av slöjdlärarna och en av skolans två speciallärare saknar lärarutbildning. 3.3 Lokaler och utrustning Föreningen Hillel hyr lokaler av Stiftelsen Judaica. Skolhuset, som troligen är från början av 1900-talet, har använts som flickskola och lärarseminarium innan Hillelskolan flyttade in hösten 1991. Gymnastiksal, träslöjdssal och matsal ligger i grannhuset. Mellan de två husen finns en skolgård som utnyttjas på rasterna. Skolan har lokaler och utrustning för all undervisning, men övningsköket för undervisningen i hem- och konsumentkunskap är litet. I köket finns två spisar, vilket begränsar möjligheten för eleverna att genomföra praktiska moment. Skolan har ett eget bibliotek, där eleverna har tillgång både till skönlitteratur och till viss referenslitteratur. I biblioteket finns ett par datorarbetsplatser som eleverna kan använda. Förutom i biblioteket finns det en dator i varje klassrum. Skolan har tidigare varit med i ITiS-projektet. Flera av de datorer som skolan har var vid Skolverkets besök obrukbara och endast de två datorerna på expeditionen var anslutna till Internet. I den mån eleverna använde datorerna så var det för ordbehandling. Efter Skolverkets besök har skolans datorkapacitet förbättrats. Enligt skolledningen fungerar numera nätverket och ytterligare tre lärardatorer och fem elevdatorer har nu uppkoppling till Internet. Undervisningen i no-ämnen i årskurs 6 äger rum i lokaler på den kommunala skolan Vasa Real. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Utbildningens omfattning och innehåll vid Hillelskolan överensstämmer i stort sett med timplanen i bilaga 3 till skollagen. Utöver de ämnen som läses i grundskolan läser alla elever på Hillelskolan ämnena hebreiska och judendom. I tid upptar undervisningen i dessa ämnen från 4 lektioner per vecka för årskurs 1 till 7 lektioner per vecka för årskurs 6. I genomsnitt har eleverna 3 veckotimmar i vardera ämnet. Utöver lektionerna i judendom tillkommer tid för bön varje vecka för årskurs 4 6. Eleverna läser engelska från årskurs 3 och börjar ytterligare ett språk i årskurs 6. Som nybörjarspråk i årskurs 6 kan eleverna välja mellan frans-

8 ka, tyska eller spanska. Undervisningen i nybörjarspråket i årskurs 6 äger rum på Vasa Real, där Hillelskolans elever integreras i elevgrupper från Vasa Real. Förutsättningar finns därmed att eleverna kan få ingå i en språkgrupp som arbetar tillsammans i fyra år. Hem- och konsumentkunskapsundervisningen äger rum en veckotimme i årskurs 5. Det är klassläraren som ansvarar för undervisningen som företrädesvis sker på skolan, men en del av de praktiska momenten får eleverna utföra som hemuppgift. Eleverna undervisas i allmänhet klassvis. I elevintervjun uppgav eleverna att undervisningen vanligen sker genom att läraren har en genomgång med hela klassen innan eleverna får arbeta med arbetsuppgifter på egen hand. Eleverna berättade även att det förekommer temadagar som schemabrytande verksamhet, då eleverna enskilt eller i grupp arbetar ämnesövergripande. Redovisningen av temaarbeten sker på olika sätt och eleverna har ofta möjlighet att välja form. Temaarbeten görs även med de judiska högtiderna som teman. 3.5 Skolans resultat Skolan deltar både i nationella prov och i de kommunala stockholmspoven. Enligt rektorn och intervjuade lärare brukar eleverna från Hillelskolan uppvisa goda resultat. Denna uppfattning bekräftades av den sammanställning av resultaten på nationella prov som Skolverket tagit del av. Skolverket har i utredningen haft kontakt med rektorn och en studierektor på Vasa Real, som är den skola som tar emot det övervägande flertalet av Hillelskolans elever för undervisning i årskurs 7 9. Den mottagande skolans omdöme är att eleverna från Hillelskolan i allmänhet har goda förutsättningar att nå målen i årskurs 9. 3.6 Bedömning Enligt Skolverkets bedömning uppfyller verksamheten i förskoleklassen skollagens krav på att stimulera varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång. Skolverket bedömer vidare att utbildningen vid grundskolan ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla.

9 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Föreningens målsättning är att ge barn i förskola och skola grundläggande kunskaper i judiska traditioner, lagar, det hebreiska språket, judisk etik och moral. Skolan vill uppfattas som en judisk skola och inte som en skola för judar. Målsättningen är att alla förskolebarn, skolans elever, föräldrar, personal och ledning känner att förskolan och skolan är välkomnande, inspirerande och lustfylld. Styrelsens ambition inför detta verksamhetsår är att utifrån de resurser som finns se till att verksamheten har en hög kvalitet, att ge stöd till rektor och ledningsgrupp så att de kan motivera och genomföra de åtgärder som krävs för att hålla den budget som är beslutad. Styrelsen har också som ambition att se till att nya ekonomiska resurser skapas för kvalitetshöjande effekter. 4.2 Skolans arbete mot kränkande behandling och för jämställdhet Hillelskolan har som grundläggande trivselregel ett uttalande av den store rabbinen Hillel som skolan fått sitt namn efter. Han lär ha sagt: Det du inte vill att någon ska göra mot dig, ska du inte heller göra mot någon annan. Med den regeln som utgångspunkt har skolan utarbetat sina trivselregler. Trivselreglerna avslutas med en konsekvenstrappa, som beskriver vilka åtgärder skolan vidtar om en elev bryter mot reglerna. Konsekvenstrappan börjar med att den personal, som sett en elev bryta mot någon regel, tar ett samtal med eleven och informerar elevens klasslärare. Det sista steget i konsekvenstrappan består i att elevens föräldrar kallas till skolan för att vara med i klassrummet eller i matsalen. Enligt rektorn utarbetades ordningsreglerna för några år sedan av lärare och skolledning tillsammans. Ett led i arbetet mot kränkande behandling och mobbning är att skolan utser två elever från vardera årskurs 4 6 att vara kamratstödjare. I kamratstödjarnas uppgift ingår bl.a. att finnas till hands på skolgården och observera att alla elever ser ut att trivas. Skolan har utarbetat en arbetsplan mot mobbning. Planen börjar med en definition av vad som menas med mobbning. Den slår tydligt fast att enstaka trakasserier av en elev inte betraktas som mobbning. Planen innehåller även en handlingsplan som skall följas om och när mobbning upptäcks.

10 Skolan har också en antimobbningsgrupp som arbetar efter den s.k. Farstamodellen. Rektorn säger att han är kritisk mot modellen och att han har för avsikt att göra förändringar i arbetet. I elevintervjuer och i den enkät eleverna i årskurs 6 besvarade i samband med tillsynen uppgav eleverna att mobbning inte förekommer på skolan. Ungefär 80 procent av eleverna har svarat att de flesta lärarna behandlar pojkar och flickor lika. På samma fråga har procent svarat att de inte vet. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Elevernas inflytande organiseras genom att klassråd hålls i alla klasser varje vecka. Varannan vecka sammanträder skolans elevråd och varannan vecka kamratstödjarna. Rektorn deltar i elevrådets och kamratstödjarnas möten och eleverna får på så sätt möjlighet att framföra sina synpunkter direkt till honom. Enligt elevintervjun är det huvudsakligen trivselfrågor som behandlas av klassråd och elevråd. På de enkätfrågor som rör elevernas möjlighet att påverka undervisningen svarar hälften av eleverna att de har ganska stora möjligheter. På frågan om elevernas möjlighet att vara med och bestämma läxor och prov svarar en tredjedel av eleverna att de kan bestämma ganska litet och en tredjedel anger alternativet varken mycket eller litet. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Undervisningen vid Hillelskolan följer Lpo 94 och de läromedel som används är vanligt förekommande även i andra grundskolor. De flesta av skolans lärare är inte judar. Den judiska inriktningen märks dels i morgonbönen och vid den dagliga bordsbönen, dels i undervisningen i hebreiska och judendom samt i att skolan firar de judiska högtiderna. Eleverna läser om andra religioner i historieundervisningen, men av de kursplaner Skolverket tagit del av är denna del av historieundervisningen förlagd till årskurs 6. Elevintervjun bekräftade att undervisningen i detta avseende följer kursplanen. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Skolan har en speciallärare och en resurslärare. Stöd kan ges både genom att specialläraren är med i klassen som en resurs och genom att eleven kan få individuellt stöd utanför klassens ram. Skolan erbjuder även modersmålsundervisning. Vid tidpunkten för tillsynen förekom modersmålsundervisning i ryska och hebreiska. Elever, som skrivs in i skolan efter årskurs 1, ges enligt skolans kvalitetsredovisning alltid extra lektioner i både judendom och hebreiska för att de ska få förutsättningar att nå samma mål som sina klasskamrater.

11 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Elevernas föräldrar får information om elevernas skolarbete på flera sätt. I förskoleklassen har lärarna daglig kontakt med föräldrarna när de lämnar och hämtar sina barn på skolan. Från årskurs 1 sker den kontinuerliga informationen genom veckobrev. Minst två gånger per år kallas föräldrarna till föräldramöten och en gång per termin inbjuds föräldrarna till utvecklingssamtal. Eleverna gör studiebesök på olika muséer, men även på kulturinstitutioner som t.ex. Operan. När det gäller kontakter med andra skolor är det framför allt Vasa Real som är en naturlig samarbetspartner. 4.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen vid Hillelskolan uppfyller kraven på att motsvara grundskolans allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Skolverket vill dock uppmärksamma huvudmannen på de nationella kursplanernas krav. I uppnåendemålen för årskurs 5 anges att eleverna skall kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. Skolverket utgår från att Hillelskolan reviderar de lokala kursplanerna så att detta krav inte åsidosätts. Skolverket konstaterar att Hillelskolan har ett utarbetat handlingsprogram för sitt arbete mot mobbning. I skolans ansvar ingår enligt 1 kap. 2 skollagen att aktivt motverka alla former av kränkande såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skolverket utgår från att skolan utvidgar sin handlingsplan mot mobbning enligt skollagens krav. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolverket har i samband med tillsynen tagit del av skolans verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2002/03. Berättelsen är en beskrivning av skolans verksamhet under året. Varken rektorn eller styrelsens ordförande kände till att skolan är skyldig att årligen utarbeta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. I den kompletterande dokumentation Skolverket mottagit efter besöket på skolan fanns även Kvalitetsredovisning 2002 2003. Dokumentet är daterat den 4 mars 2003. I dokumentet har måluppfyllelsen för några av skolans mål analyserats. För varje analyserat mål finns även rubriken

12 Åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen är inte inlagd i Skolverkets databas SIRIS. 5.2 Bedömning Skolverket bedömer att Hillelskolan uppfyller kraven i förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom Skolväsendet. Skolverket vill dock uppmana skolan att sända in sin kvalitetsredovisning till Skolverket om så inte redan gjorts. Närmare information om kvalitetsredovisningar återfinnes på Skolverkets hemsida under den flik, som är märkt SIRIS.