Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning



Relevanta dokument
energieffektivisering

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål

Exergi och avloppsreningsverk

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Svenskt Vattens undersökning VASS reningsverk 2015 nyckeltal från första året

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Energiundersökning 2008 (2005)

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Summering av Energiprojektet

ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS

Miljöpåverkan från avloppsrening

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

VeVa Tynningö Prel. version

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Är biogas något för mig/ min gård?

Energieffektiv vattenrening

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

ENVA ENERGIANALYS. 30 augusti 2012

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Berndt Björlenius

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Energieffektivare reningsverk

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh

Svenskt Vatten Utveckling

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Övergripande tidplan

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

Luleåkommun Tekniska förvaltningen VA-PLAN 2050

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

SP Biogasar häng med!

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Rötning Viktiga parametrar

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

drift av små, privata avloppsreningverk

Om exergi. Nedanstående är hämtat från Wall (1993) om inte annat anges.

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

SEMINARIEPROGRAM SEPTEMBER, SAMMA TID OCH PLATS VARJE DAG

VA-verkens energianvändning 2011

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

VA-verkens energianvändning 2008

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Transkript:

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se

Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva? Vad vet vi? Energiundersökningen 2008 Benchmarktestning 2011 Oftast bara mätning av totalförbrukning

Reningsverkens elanvändning (från Energiundersökningen 2008) 10000 Elanvändning kwh/pe och år 1000 100 10 10 100 1000 10000 100000 1000000 Anläggningens storlek pe 3

Energianvändning Baden Wurtemberg 140 120 100 kwh/pe,år 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Storleksklass Storlek 100 200 201 500 501 1000 1001 2000 2001 5000 5001 10000 10001 20000 20001 50000 50001 100000 10000 200000 200001 500000 >500000 20 percentil 0 42 40,5 31,5 32 30 26,5 23,5 22 19,5 0 0 Median 94,6 71 65,5 51,3 47,5 40,1 37,2 33,3 31,6 27,4 24,7 30,6 80 percentil 0 119,5 108,5 68,5 64 55 50 45,5 49 34 0 0

24 svenska verk jämförda med medianvärden för Badem Wurtemberg 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Att tänka på vid internationella jämförelser COD per pe i Tyskland 120 g/pe,d COD per pe i Österrike 110 g/pe,d COD för 24 verk i Sverige 148 g/pe,d

BENCHMARKING ENLIGT IWA Detaljnivå Verksamhetsbedömning Verksamhetsförbättring

Vad är nyckeltal Tal som komprimerar information i syfte att göra den mer lättillgänglig för en användare (NE:s def) Användning av en resurs relativt en belastning t.ex. el energianvändning per pe eller per kg COD avskilt Förbrukning av en resurs relativt en prestation t.ex. fällningsmedelsförbrukning per kg avskild fosfor

Resursförbrukning Kan förklaras Kan inte lätt förklaras Benchmark Verk A

Förklaringsfaktorer Om förklaringsfaktorer kan inkorporeras i nyckeltalen blir dessa mer jämförbara MEN det kräver att mer data samlas in och det kan kräva schablonmässiga bedömningar Exempel: El energiförbrukningen beror inloppspumparnas lyfthöjd. Data om pumparnas förbrukning saknas ofta men lyfthöjden är känd. Med ett antagande om pumparnas verkningsgrad kan ett mer korrekt nyckeltal beräknas

Total el användning, elanvändning exkl inloppspumpning och el användning även korrigerat för nitrifikation och denitrifikation 60 60 50 50 kwh/p.e./year 40 30 20 kwh/p.e./year 40 30 20 10 10 0 0

El energianvändningens fördelning (från Energiundersökningen 2008) Ej redovisat 26% In- och utl.pumpn 13% El till värme 3% Övrigt 6% Slambehandl 8% Reningsproc övr 15% Biosteg 29%

El energianvändningens fördelning (ex inloppspumpning) Energiundersökningen Tre stora svenska verk Schweiz Österrike 10 50000 pe Österrike > 100000 pe Andel biosteg % Andel slambehandling % 33 53 62 74 78 74 9 19 18 20

VASS systemet Svenskt Vattens databas för medlemmarna Data finns om anläggningstillgångar, resursförbrukning, ekonomi mm på kommunnivå Data om energianvändning och energiproduktion och om biogas finns på anläggningsnivå Data om vattenverk och avloppsreningsverk finns ej på anläggningsnivå men det är på gång

VASS avloppsreningsverk Syftet att ge reningsverken möjlighet att jämföra sina prestationer med andra verk Detta sker genom att data om verket och driften rapporteras in i VASS VASS beräknar sedan nyckeltal VASS kan sedan leverera rapporter där man kan jämföra sina egna nyckeltal med de från verk av liknande storlek eller med liknande process

VASS vilka uppgifter skall lämnas? Verkets uppbyggnad Verkets belastning och avskiljning Verkets resursanvändning (energi, kemikalier, personal) Möjlighet att välja ambitionsnivå för deltagande ju mer data man lämnar desto fler nyckeltal kan beräknas och desto bättre jämförbarhet har nyckeltalen

VASS nyckeltal Datainsamling på anläggningsnivå har testats med 24 deltagande verk från dessa data kan ett stort antal nyckeltal beräknas i det följande ges några exempel

Belastningen per capita borde väl vara densamma

Varför skiljer avskild mängd slam så mycket?

Alla verk avskiljer mer än 90 % P men utsläppen per capita skiljer mycket

El användning vid 24 svenska verk kwh/pe,år 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

El energi för luftning kwh/pe,år El energianvändning för luftning kwh/pe,år 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Stora skillnader i gasproduktion

Det är inte bara storleken som bestämmer driftkostnaderna

Exergiindex reningsverk

Exergi = Energi * kvalitetsfaktor Energikälla Exergi/Energi (%) El 100 Ånga (200 C) ~70 Fjärrvärme ~30 Spillvärme (15 C) < 5

2500 2000 kwh/pe/år 1500 1000 Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme 500 0 Energi Exergi

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Biogas El-drift Värme-drift Avloppsvärme 30% 20% 10% 0% Energi Exergi

Rötsubstrat Kemikalier, kolkälla El - drift El - Värme/VP Fjärrvärme Värme från gas Övriga bränslen Ventilation Ev. luftbehandling (lukt) Kontor, personalutrymmen, lagerlokaeler etc. El Förbehandling inklusive försedimentering Biologisk behandling baserad på aktiv slam (inklusive sedimentering) Eftersedimentering Flotation Filtering Värmepump Renat Avloppsvatten från "Biogas - VASS" Värme Rejektvattenbehandling Slambehandling: förtjockare, rötning, avvattning (Typ och mängd energi för uppvärmning särredovisas) Rötgas El Värme "Rågas" till extern Hantering av slam utanför ARV El Värme Uppgradering Fordonsgas Värme

Exergiindex Ex eff = Ex ut /(Ex sub + Ex drift ) Ex OCP = (Ex sub + Ex drift Ex ut )/(OCP red ) Ex pe = (Ex sub + Ex drift Ex ut )/antal anslutna Ex ut = gas, växtnäring mm som nyttiggörs Ex sub = inkommande substrat inkl. avlopp Ex drift = exergi för drift av verk OCP = Oxygen Consumption Potential

Exergieffektivitet vs. OCP-reduktion 35% 30% ExEff-utan gasproduktion ExEff-med gasproduktion Exergieffektivitet (ExEff) 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% OCP-reduktion

Exergieffektivitet vs. exförbrukning per ansluten 35% 30% ExEff-utan gasproduktion ExEff-med gasproduktion ExEff-med gasproduktion (2008) Exergieffektivitet (ExEff) 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 100 200 300 400 500 600 kwh/ansluten/år

Var hittar jag mer om energianvändning, flera nyckeltal och mer om benchmarking? SVU rapport 2008 01 ger en översikt av vaverkens energianvändning SVU rapport 2011 04 visar resultaten från Energiundersökningen 2008 SVU rapport 2010 10 ger en introduktion till nyckeltal och benchmarking vid reningsverk SVU rapport 2011 15 visar resultat från en test med VASS reningsverk vid 24 reningsverk. Rapporten innehåller många nyckeltal från dessa verk skillnaderna mellan verken diskuteras