Nu är det nog med flex och snällhet. Känn dina rättigheter och håll fast vid dem.

Nu är det nog med flex och snällhet. Känn dina rättigheter och håll fast vid dem.

Arbetstidssystemet Arbetsgivaren bestämmer om de arbetstids- och arbetsskiftsarrangemang som är mest ändamålsenliga. De mest använda arbetstidsformer är ordinarie arbetstid, byråarbetstid eller periodarbete. Dessutom bestämmer arbetsgivaren om när arbetsskiftet inleds och avslutas samt om vilotider under arbetsskiftet. Allmän föreskrift angående arbetstid Arbetstiderna har en stor betydelse för arbetsvälfärd och hur man orkar i jobbet. I denna broschyr finns föreskrifter angående arbetstider som passar in på alla arbetsplatser inom social- och hälsovården. Periodarbete som används mest inom vårdbranschen är, sett ur arbetsgivarens synvinkel, en väldigt flexibel arbetstidsmodell, men vårdpersonalen bör se till, att man inte flexar för mycket! Håll fast i dina rättigheter! Arbetstagarnas arbetstidsskydd grundar sig på EU:s arbetstidsdirektiv och Finlands arbetstidslagstiftning, i vilka man begränsar den maximala arbetstiden och ställer krav på vilotider. Arbetstidslagen förutsätter, att arbetsgivaren i arbetstidsredovisningen dokumenterar alla gjorda arbetstimmar, övertidstimmar och de ersättningar som utbetalats åt den enskilda arbetstagaren. Arbetsskiftsförteckningen fungerar som arbetstidsredovisning. Samtidigt fungerar den som grund för löneutbetalning, som bevis på gjorda arbetstimmar samt som dokument då man löser rättskyddsfrågor. Noggrannare branschvisa arbetstidsföreskrifter finns i de kollektivavtal man följer på arbetsplatserna. Arbetstagarens regelbundna arbetstid kan enligt arbetstidslagen, vara högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. Den regelbundna arbetstiden varierar dock beroende på kollektivavtal. T.ex. i det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet (AKTA) är den högst 9 timmar i dygnet och 38 h 15 minuter/vecka, i kollektivavtalet för den privata sociala servicebranschen (SOSTES) 8 timmar/dygn och 38 h 20 minuter/vecka, i kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen (TPTES) 9 timmar/dygn och 38 h 15 minuter/vecka och kollektivavtalet för arbetsgivarföreningen inom serviceinrättningar (PTY) 9 timmar/dygn och 38 h 15 minuter/vecka. Periodarbete Periodarbete får endast utföras, enligt arbetstidslagens 7, på arbetsplatser som sjukhus, hälsocentraler, barndaghem som fungerar dygnet runt, sommarkolonier, service- och andra liknande inrättningar samt fängelser och hushållsarbete Man har kommit överens om regelbunden full arbetstid inom periodarbete med kollektivavtal. Regelbunden full arbetstid varierar enligt kollektivavtal: t.ex. i AKTA är den 114 h 45 minuter/3 veckor, i SOSTES 115 h/3veckor, i TPTES 114 h 45 minuter/3veckor och i PTY 114h 45 minuter/3veckor. Periodarbetets utjämningsperiod Arbetstidens utjämningssystem görs i allmänhet enligt en utjämningsperiod på tre eller sex veckor. I periodarbete varierar dock längden på arbetstiderna under utjämningsperioden inom ramen för bestämmelser i kollektivavtalen.

Möjligheter att flexa i periodarbete finns i arbetstidslagen. Utjämningsperioden kan ordnas så att den är ändamålsenlig för arbetstagaren eller, för att undvika oändamålsenliga arbetsskift för arbetstagaren, så att den t.ex. under två på varandra följande tre veckors perioder är 2 x regelbunden arbetstid. Arbetstiden får dock inte under någon av tre veckors perioderna överstiga 128 timmar. För att kunna ge den förkortning av arbetstiden som söckenhelg ger rätt till kan en dylik längre arbetstidsperiod vara ändamålsenlig eller för att kunna ordna arbetstider för dem som bara jobbar natt. Arbetsskifte Arbetsgivaren bör behandla arbetstagarna jämlikt vid planeringen av arbetsskiften, beviljandet av veckoslutsledigt och förverkligandet av de önskemål arbetstagarna har. Arbetsveckan och perioden börjar klockan 00.00 natten mellan söndag och måndag om man inte kommit överens om annat. Arbetsgivaren bör placera arbetsskiften under fem arbetsdagar i veckan, om inte verksamhetens karaktär förutsätter annat. Målet är två lediga dagar efter varandra i veckan. Enligt arbetstidslagen kan det i periodarbete finnas högst 7 nattskifte efter varandra. Periodarbetets maximi längd på arbetsskiftet definieras i kollektivavtalet. Arbetsskiftet bör vara enhetligt, om det inte finns behov av annat motiverat arrangemang. Man bör inte använda arbetsskiften under 4 timmar om inte arbetstagaren vill göra sådana. Arbetsskiftsförteckningen bör ges arbetstagarna skriftligen till kännedom minst en vecka före arbetsperioden börjar. Efter detta kan man endast med arbetstagarens godkännande eller enligt några kollektivavtal, med vägande skäl, göra förändringar. Man kommer överens med arbetsgivaren om förändringar i arbetsskiftsförteckningen. Vilopauser En daglig vilotid ges i arbetsskiften över 6 timmar eller enligt kollektivavtal. Vilopausen är minst en halv timme egen tid då man har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen. I periodarbete, där arbetstagaren inte har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen har man rätt att äta under arbetstiden flexibelt 15-20 minuter. Denna matpaus räknas som arbetstid. Man får inte hålla den dagliga vilopausen omedelbart i början av arbetsskifte eller i slutet av den. Man har kommit överens om kaffepauser i kollektivavtal eller arbetsgivarvis. Dygnsvilan, som finns bestämd i arbetstidslagen, är en vilotid som en anställd skall ha under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början och innan nästa arbetsskift börjar. I periodarbete måste man ha en minst 9 timmars vilotid utan avbrott emellan av arbetsskiften. Veckovila är enligt arbetstidslagen en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som om möjligt, placeras i samband med en söndag. Veckovilan kan ordnas så att den uppgår i genomsnitt till 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Vilan skall dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Arbetstidsersättning Om arbetstidsersättningar som söndags-, kvälls-, lördags-, helgdagsoch nattarbetsersättningar finns det skrivet i de kollektivavtal som gäller. Beredskaptid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren skall vara anträffbar i sin bostad eller någon annanstans så att arbetstagaren vid behov kan kallas i arbete. Man kan komma överens om beredskap i kollektivavtal eller skilt för sig från fall till fall. Denna beredskapstid räknas inte in i arbetstid, men en separat ersättning utbetalas. Om man måste befinna sig på arbetsplatsen nattetid, räknas detta som

Arbetstagarens arbetstid kan vara kortare än den maximitid som finns regleras i arbetstidslagen eller kollektivavtalet. Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie arbetstid som är regleras i lagen eller kollektivavtalet. Mertidsarbete kan uppstå t.ex. i deltidsarbete då arbetstiden uppfylls till ett heldagsjobb eller under en vecka med söckenhelg med en tid som motsvarar söckenhelgsavdraget. Mertidsarbete får utföras endast med arbetstagarens samtycke, om inte arbetsavtalet innehåller en överenskommelse om mertidsarbete. Mertidsarbete ersätts med en enkel timlön eller motsvarande ledig tid enligt kollektivavtal. normal arbetstid och inte som beredskap. Beredskapstidens längd och inplaceringen av beredskapstiderna får inte oskäligt försvåra arbetstagarens möjligheter att disponera sin ledighet. Nödarbete Orsaker till nödarbete regleras i arbetstidslagens 21. Är det fråga om en nödsituation, avviker man från normala maximala arbetstider och begränsningar angående vilopauser. Nödarbete kan endast utföras om det är fråga om en oförutsedd händelse, som förorsakar eller hotar förorsaka ett avbrott i den regelbundna verksamheten på ett sätt som riskerar liv, hälsa eller egendom och arbetet inte kan utföras senare. Nödarbetet får utföras högst under 2 veckors tid. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål, göra en skriftlig anmälan till arbetsskyddsmyndigheten om orsaken till nödarbetet. Utryckningsarbete Utryckningsarbete är arbete där arbetstagaren inkallas (larmas) till arbete under sin fritid efter att hon/han redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen. Att ta sig till arbete bör ske inom den tid som finns regleras i kollektivavtalet. Ersättning enligt kollektivavtal utbetalas för utryckningsarbete. Mertidsarbete Övertid Övertidsarbete är ett arbete som arbetstagaren går med på efter förslag av arbetsgivaren, och som överskrider den genomsnittliga, veckovisa, maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet. Enligt arbetstidslagen får man jobba övertid maximalt 138 timmar under en 4 månaders period och 250 timmar i året. Arbetsgivaren kan med arbetstagarreprentanter eller med personalen eller en personalgrupp avtala om extra övertidsarbete. Extra övertidsarbete kan utföras högst 80 timmar i året men gränsen på 138 timmar/ 4 månader får dock inte överskridas. I periodarbete finns ej bestämmelser på hur lång arbetstiden under ett dygn eller en vecka skall vara vilket betyder att övertid enligt dygn eller vecka inte uppstår. I periodarbete finns endast övertid gjord i perioden. Övertidstimmarna klarnar först då perioden är gjord alltså efter en tre veckors eller sex veckors period. Övertid ersätts med dubbel ersättning enligt kollektivavtal. Inom den kommunala sektorn får arbetsgivaren besluta om ersättningen ges i form av förhöjd penningersättning eller ledig tid. Inom den privata sektorn ges ersättningen i penningform om man inte kommer överens om annat. SuPer rekommenderar att ersättningen tas i penningform. SÄTT ATT ORKA BÄTTRE I JOBBET 1. Undvik grå övertid Benämningen grå övertid betyder arbete, som görs utöver det planerade arbetet men som inte skrivs upp som övertid i arbetsskiftsförteckningen. Arbetstimmarna som uppstår av det gråa övertiden utjämnas under samma arbetstidsperiod genom att byta ut de planerade arbetsskiften enligt gjorda timmar. Grå övertid är också den arbetstid som görs i bör-

jan eller slutet av den planerade arbetsskifte ( t.ex. 5-10 minuter). Dessa förändringar bör skrivas i arbetsskiftsförteckningen. Även underskriden arbetstid skall antecknas i förteckningen. Exempel Planerad arbetstid 40 h + 40 h + 34 h 45 min = 114 h 45 min Förverkligade arbetstimmar (40 h +8 h) +32 h + 34 h 45 min =114 h 45 min. Under periodens första vecka har man gjort 8 timmar extra som utjämnas under följande vecka genom att minska arbetstimmarna (40 h - 8 h = 32 h), då ingen övertid uppstår. Den ekonomiska förlusten är med en timpenning på 11 50 % som övertidsersättning 8 x 11 = 88 + 50 % x 88 = 132. På samma sätt skulle den förhöjda fritidsersättningen under följande period ha varit 12 timmar ledigt. Observera följande inverkan vid grå övertid: 1. Är bort från lönen eller förhöjd fritidsersättning. 2. Är bort från den lön på vilken pensionen baserar sig. 3. Är bort från de förmåner som baserar sig på inkomst (sjukförsäkringens dagpenning, alterneringsersättning, inkomstbun den dagpenning etc.). 4. Arbetsgivarens sparåtgärd (lön- och arbetsgivarbetalningar). 5. Noteras inte som övertid i arbetstidsbokföring. Förverkligas inte som övertid. 6. Det riktiga behovet av ordinarie personalbehov syns ej. Det är svårt att motivera behovet av mer personal. 7. Det blir svårt att anpassa arbetsliv med familjeliv pga dom ständiga förändringarna i arbetsskifterna. 8. Man funderar ej på användning av reservpersonal. 9. Man funderar ej på vikarier eller vikariebanker. 10. Tron på avtalssystemet minskar, då arbetsplats övervakningen inte fungerar. GÅ INTE MED PÅ GRÅ ÖVERTID! 2. ARBETSTIDSAUTONOMI Arbetstidsautonomi är ett gemensamt sätt att tillsammans planera arbetsschemat där varje arbetstagare deltar i uppgörandet av arbetsskifter. Arbetstagaren har frihet och ansvar att planera arbetsskifter enligt uppgjorda spelregler och i kraft varande ramvillkor. Ramarna är kollektivavtal, arbetstidslag, lokala avtal, samt verksamheten på enheten. Med hjälp av spelregler försäkrar man att verksamheten fungerar och att arbetsskiftsplaneringen är rättvis och jämlik. Arbetstidsautonomi ökar arbetstagarnas möjligheter att påverka sina egna arbetsskifter och deras önskemål kan bättre tas i beaktande. Autonomiskt arbetsskiftsplanering förutsätter en tillit mellan arbetstagare och förman samt kunskap om personalbehov och behov av kunskap i varje arbetsskift. Arbetstidsautonomi grundar sig på den ergonomiska arbetsskiftsplaneringen och hela arbetsplatsen svarar för att systemet fungerar. För att arbetsautonomin skall fungera bra krävs kompromisser och överenskommelser samt råd för hur fungera. Även handledning och stöd av förmannen är viktigt. Arbetstidsautonomi förutsätter kunskap om ergonomisk arbetsskiftsplanering samt kunskap och förståelse hur arbetstider i periodarbete påverkar välbefinnandet. En övergång till arbetstidsautonomi möjliggör användandet av en flexibel arbetstid och en rättvis arbetsskiftsplanering. Dessutom behövs färdighet i kommunikation och förhandling, jämkandet av olika behov samt varje arbetstagares ansvarstagande över utvecklandet av arbetsplatsen. Förmannens uppgift är att stöda och handleda. Rollen förändras från att ha planerat arbetsschemat till att godkänna arbetsskiftsförteckningen. Man har konstaterat att arbetstidsautonomi främjar arbetstagarnas välbefinnande för att + systemet ökar den egna påverkningsmöjligheten av arbetstiderna + beslutsfattandet upplevs som mer demokratiskt + stöd av förmännen ökar

+ samhörighetskänslan och arbetsatmosfären förbättras + jämkandet av arbete och fritid blir lättare 3. Ergonomisk arbetstidsplanering (M-K-N-L-L) Skiftesarbete är fysiskt, psykiskt och socialt tungt. Målet med den ergonomiska arbetsskiftsplaneringen är att stöda arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och hälsa samt mellan arbete och vila. Det ergonomiska arbetsskiftsplanering stöder återhämtningen efter arbetsdagen och arbetsperioden. Den stöder även en tillräcklig fritid och tillräcklig sömn samt undviker att en alltför stor börda hopar sig för arbetstagaren. Ergonomisk arbetsskiftsplanering har en gynnsam verkan på hälsan, eftersom den stöder människans naturliga dygnsrytm. Då man utvecklar ett ergonomiskt arbetsskiftsplanering är det bra att beakta följande faktorer vid uppgörandet av arbetsskifter: 1. Förverkligandet kräver tillräckligt stor personal. 2. Arbetsskiften växlar medsols och går enligt morgon-, kvälls- och nattskifte. Systemet passar bättre in på den normala dygnsrytmen. Fritiden mellan arbetsskiften blir nästan 24 timmar då t.ex. sömnen blir bättre. 3. Systemet är regelbundet, snabbt framåtgående, där arbetsskiftet i regel är 8-10 timmar. 4. En dygnslång vila förverkligas mellan skiften. Då en vilotid på 10-12 timmar uppstår mellan skiften hinner man vila. 5. Undvik enskilda arbetsskift. 6. Undvik enskilda lediga dagar. 7. Högst 2-3 nattskiften efter varandra (2 är rekommendationen) och varaktigt nattarbete bör finnas så lite som möjligt. 8. Efter nattskifte bör man ha minst 2 lediga dagar. 9. Ett varaktigt nattarbete bör grunda sig på frivillighet. 10. Högst 5-7 arbetsskift efter varandra. Högst 48 h arbetsperioder. 11. Veckovilan är oavbruten. 12. Undvik besvärliga arbetsskift efter varandra. 13. Lediga dagar i huvudsak efter nattskifte. 14. För ju längre tid arbetsschemat uppörs desto bättre. Tilläggsinformation om arbetstidsautonomi och ergonomisk arbetsskiftsplanering: www.superliitto.fi www.ttl.fi Härmä, M (toim) 2000: Toimivat ja terveet työajat. Työterveyslaitos. Sosiaali- ja terveysministeriö. Työministeriö. Helsinki. 4. Håll fast vid din rättighet till fritid I arbetsavtalet förbinder sig arbetstagaren att vara tillgänglig för den tid som finns skrivet i arbetsavtalet. Den tid som går utöver detta bestämmer arbetstagaren själv. Inom vårdarbete glömmer man lätt bort detta i och med att man ofta gör förändringar i arbetslistor, byter arbetsskiften etc. Tillräcklig tid att återhämta sig mellan arbetspassen och möjlighet till liv utanför arbetet är förutsättningar för att behålla sin arbetsförmåga och välbefinnande. Mänskliga arbetsförhållanden och arbetstider gör att man orkar jobba fram till pensionsåldern. För att orka är det viktigt att du håller fast vid din rättighet till fritid. Det är bra att komma ihåg att; att jobba övertid är alltid frivilligt! Arbetsgivaren kan inte tvinga till övertid. då man byter skiften bör man hålla sig till kollektivavtalen man måste inte alltid vara tillgänglig!

Super Rf Intressebevakningsenheten Minneslista: Rättvisa i arbetsskiftsplaneringen Enhetlig arbetsskift inga snuttar! Lediga dagar efter varandra Arbetsskiftsförteckningen till kännedom minst en vecka före periodens början. Följ planerade arbetstider Arbetstidersättninar i pengar du samlar på din pension Listor som roterar framåt Nej tack till grå övertid! Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Banmästargatan 12, 00520 Helsingfors växel: (09) 2727 910 fax: (09) 2727 9120 www.superliitto.fi