ÅRSREDOVISNING 2012
INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FEMÅRSÖVERSIKT 4 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 6 OMVÄRLDSANALYS 7 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 11 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 13 REDOVISNINGSPRINCIPER 17 DRIFTREDOVISNING 19 RESULTATRÄKNING 20 KASSAFLÖDESANALYS 20 BALANSRÄKNING 21 NOTER 22 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 28 PERSONALREDOVISNING 30 MILJÖREDOVISNING 33 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 34 KOMMUNENS ORGANISATION 36 KOMMUNSTYRELSEN 37 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 39 ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 43 UTBILDNINGSUTSKOTT 46 SOCIALT UTSKOTT 49 MYNDIGHETSNÄMND 53 REVISION 55 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 56 VALNÄMND 57 LÖNESAMVERKAN - HUL 58 BILAGA 1 - NYCKELTAL EKONOMI, KVALITET OCH KVANTITET 59 BILAGA 2 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET 2011 66 BILAGA 3 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING 68 3
INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT 2012 2011 2010 2009 2008 Folkmängd, per den 31/12 5 730 5 768 5 777 5 873 5 930 Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) 5 721 5 740 5 765 5 900 5 921 Antal anställda med månadslön 601 577 584 590 624 Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:58 32:33 32:33 32:33 32:33 varav kommunen* 21:71 22:12 22:12 22:12 22:12 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 293,3 296,3 299,3 287,8 287,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) 51 189 51 376 51 805 49 006 48 449 Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 98% 97% 94% 97% 101% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) 50 018 49 978 48 881 47 253 48 856 Årets resultat (mkr) 7,1 6,2 16,3 14,7-10,0 Årets resultat per kommuninvånare (kr) 1 241 1 077 2 825 2 502-1 690 Driftbudgetutfall (mkr) -0,8 1,0 0,2 1,5-1,5 Nettoinvesteringar (mkr) 9,0 5,5 4,3 8,6 8,5 Låneskuld (mkr) 131,6 131,6 123,6 139,5 139,5 Låneskuld per kommuninvånare (kr) 22 967 22 816 21 395 23 753 23 524 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 145,5 124,5 97,5 80,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 177,4 182,9 149,9 156,3 155,5 övrigt 3,9 4,5 3,1 2,0 1,7 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) 57 041 57 704 48 040 43 544 40 085 Totala tillgångar (mkr) 456,5 449,9 410,5 390,2 345,4 Finansnetto (mkr) 0,4-1,9-1,0 4,2-7,6 varav pensionsförvaltning (mkr) 4,4 3,1 3,2 6,2-1,6 Eget kapital (mkr) 94,7 87,6 81,4 65,0 50,3 Soliditet 20,7% 19,5% 19,8% 16,7% 14,6% Likviditet 105% 139% 112% 94% 56% * 2012 genomfördes en skatteväxling om 41 öre avseende landstingets övertagande av kollektivtrafiken i Kalmar län. 4
INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR Skatteintäkter Statsbidrag 16% 6% 1% Ersättningar & övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 51% 26% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2012 28 % till vård och omsorg 24 % till förskole- och grundskoleverksamhet 12 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 9,0 % till LSS-verksamhet 7,5 % till individ- och familjeomsorg 5,0 % till kommunövergripande verksamhet 4,5 % till teknisk verksamhet 3,0 % till kultur, fritid och turism 2,0 % till skolskjutsar 2,0 % till politisk verksamhet 2,0 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 5
INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE s årsredovisning har med åren blivit alltmer innehållsrik och kan i dag ge svar på de flesta frågor man kan tänka sig i både siffror och text. På min sida nöjer jag mig därför med att presentera några intressanta diagram. Cirkeldiagrammet nedan visar hur stor del av kommunens befolkning som är i åldrarna 0-20 år och 65 år och uppåt (mörkgrönt). Övriga delar av diagrammet visar befolkningen mellan 20-64 år. Som synes utgör utpendlarna en stor del av de kommuninvånare som förvärvsarbetar. Invånare i kommunen Förvärvsarbetare anställda i kommun Förvärvsarbetare utpendling Förvärvsarbetare i kommun Ej förvärvsarbetande <20, >64 Nedanstående stapeldiagram visar hur många kronor en person med en månadsinkomst på 20 000 kr varje månad lägger i skatt till kommunens respektive verksamheter. Diagrammet visar tydligt att skatten i huvudsak används till kommunens kärnverksamheter, såsom utbildningsverksamhet samt vård och omsorg. 1 200,00 kr 20 000 kr månadslön brutto 600 Antal kunder i kommunens verksamheter 1 000,00 kr 500 800,00 kr 400 600,00 kr 300 400,00 kr 200 200,00 kr 100 - kr 0 Politik Kommunikation Administration Miljö & bygg Gator vägar Räddningstjänst Fastigheter Kultur, fritid & turism Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola & komvux LSS Äldreomsorg Individ & familj Arbetsmarknad Förskola Fritidshem & förskoleklass Grundskola Gymnasieskola & komvux LSS Äldreomsorg Individ och familje Arbetsmarknad Det högra stapeldiagrammet visar hur många kunder/brukare varje område av kommunens verksamhet har. Diagrammet visar att kommunen har flest kunder inom utbildningsverksamheterna samt äldreomsorgen. Vissa brukare kan finnas med i flera staplar. Ingemar Svanström (c) Kommunstyrelsens ordförande 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS LJUSNANDE KONJUNKTURUTSIKTER Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av världen och Europa under 2012. Osäkerheten kring eurosamarbetet samt risken för eventuell inbromsning i Kina har bidragit till att den ekonomiska utvecklingen har tappat styrfart. På många håll och i ett flertal större ekonomier behöver statsfinanserna balanseras genom till exempel skattehöjningar eller minskad offentlig konsumtion, för att utvecklingen ska vända och tillväxten ta fart. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) har risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro minskat. I Sverige samt på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna att ljusare tider är på väg. Dock kommer det att ta tid innan svensk ekonomi är på fötter igen och den främsta anledningen till det beror på den fortsatta osäkerheten i omvärlden. En starkt exportberoende nation som Sverige påverkas av oron i omvärlden. Detta har under året märkts genom nedgång i svensk export och industriproduktion. De ökade varslen under 2012 är en annan tydlig signal på detta, vilket så småningom kommer att påverka kommunernas intäkter, då skatteunderlaget minskar i takt med att arbetslösheten stiger. De flesta kommunerna i Sverige uppvisar fortfarande överskott och skuldsättningen har fortsatt att hålla sig på relativt låga nivåer. Trots att antalet kommuner som redovisar underskott har ökat bedöms den svenska kommunsektorn vara väl rustad och har tidigare visat sig kapabel att snabbt reagera på konjunkturförändringar. SVENSK TILLVÄXT Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi drivs i större utsträckning än normalt av den inhemska efterfrågan. Detta med anledning av att exporten har avstannat och att den svenska ekonomin därmed får begränsat med hjälp utifrån. Den privata sektorns finansiella sparande är högt vilket innebär att det finns en betydande potential för ökad privat konsumtion och företagsinvesteringar. Samtidigt är statens och kommunsektorns finanser i relativt gott skick och i den svenska offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar såsom i många andra länder. Sammantaget innebär det att den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt i takt med att utvecklingen i bland annat euro-området stabiliseras. SKL gör bedömningen att den svaga tillväxten leder till att arbetsmarknaden kommer att försvagas ytterligare men att uppgången i arbetslösheten inte kommer att bli särskilt omfattande. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten pressas tillbaka. Tillväxten i den svenska ekonomin beräknas främst att påverkas av inhemska faktorer såsom inhemsk konsumtion och investeringar. Detta med anledning av den fortsatt svaga utvecklingen i Europa som innebär svagare export för Sverige. Den svaga konjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklas långsammare än normalt den närmaste tiden. I takt med att tillväxten ökar under de kommande åren kommer dock också löne- och prisökningstakten att öka. Konjunkturinstitutet använder barometernindikatorn för att beskriva aktuellt stämningsläge i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av frågor som berör ekonomin för de svenska hushållen samt företag inom olika branscher. Indikatorn har legat långt under det historiska genomsnittet under hela 2012 men i början av 2013 vände trenden, vilket tyder på en mer positiv bild av det framtida ekonomiska läget. För samtliga branscher märks en minskad sysselsättning men med en ljusare framtidstro jämfört med under stora delar av 2012. De svenska hushållens syn på den svenska ekonomin är mer pessimistisk än normalt men har förbättrats något. Hushållen ser negativt på den svenska ekonomins utveckling samt utvecklingen på arbetsmarknaden. Dock har hushållens bedömning om att själv bli arbetslös minskat. Hushållens förväntningar på räntenivån på ett års sikt ligger på 3,3 % medan förväntningarna på fem års sikt ligger på 4,2 %. Prognos indikatorer 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 1,2% 1,4% 2,8% 3,4% 3,4% Sysselsättning 0,4% -0,1% 0,6% 1,2% 1,3% Arbetslöshet 7,7% 8,1% 7,8% 7,3% 6,6% KPI 0,9% 0,6% 1,4% 2,1% 2,6% Reporänta 1,00% 1,00% 2,00% 2,25% 2,75% Källa: SKL samt Riksbanken INFLATION & RÄNTA Under 2012 har inflationen i Sverige varit 0,9 %, vilket innebär att Riksbankens inflationsmål på 2,0 % per år inte uppnåddes. Inflationen förväntas bli fortsatt låg under 2013 för att sedan stiga och 2015 bedöms inflationsmålet att uppnås. För att motverka en alltför svag inflation och varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden har Riksbanken under 2012 fortsatt att bedriva en expansiv penningpolitik, genom att låta reporäntan 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE vara låg. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick reporäntan till 1,0 %. Tillväxten i svensk ekonomi är fortfarande svag och inflationstrycket är lågt. Det finns dock tecken som talar för en stabilisering, vilket innebär att konjunkturen förväntas att stärkas under det kommande året. För att ge stöd åt ekonomin så att inflationen stiger mot målet på 2,0 % menar Riksbanken att reporäntan måste vara fortsatt låg. Under 2012 har den svenska kronan förstärkts jämfört med andra valutor. Kronan bedöms vara i princip oförändrad under de närmaste åren. I takt med att den svenska konjunkturen tar bättre fart, stiger resursutnyttjandet och lönerna ökar snabbare. I händelse av ytterligare förstärkning av kronan kan reporäntan komma att sänkas ytterligare, detta för att undvika deflation i Sverige. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen, och då framför allt antalet arbetade timmar. Under 2012 växte skatteunderlaget i relativt stark takt, sett till hela den offentliga sektorn. Den svenska ekonomin har vänt den negativa trenden och sysselsättningen har inte minskat i den utsträckning som befarats. Trots den beräknade negativa utvecklingen på arbetsmarknaden beräknas skatteunderlaget växa i relativt god takt framöver. I reala termer beräknas skatteunderlaget att växa med 1,3 % under 2013, vilket ökande pensioner är bidragande orsak till. I takt med att arbetsmarknadens negativa utveckling avstannar beräknas skatteunderlaget öka ytterligare under perioden 2014-2016. En ständig utmaning för kommuner och landsting är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar och andra förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta i syfte att skapa balans i ekonomin och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. UTJÄMNINGSSYSTEM I maj 2011 presenterade utjämningskommittén ett nytt förslag på system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting för att kunna tillhandahålla service till sina invånare, oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Enligt det förslag som utjämningskommittén lämnade ifrån sig är den kommunen med högsta bidragsökningen per invånare. I januari 2013 lämnade finansdepartementet ett nytt förslag avseende det kommunala utjämningssystemet. Förslaget utgår från utjämningskommitténs tidigare förslag men med mildrande omständigheter för de 8 stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. Enligt förslaget ska förändringarna träda i kraft 2014-01-01. KOMMUNSEKTORN För fjärde året i rad presenterar kommunsektorn överskott. Sveriges kommuners sammanlagda resultat för 2012 uppgår till 14,1 miljarder kronor enligt de preliminära boksluten, vilket innebär en förbättring med 4,7 miljarder kronor jämfört med resultaten för 2011. De flesta kommuner och landstings resultat har påverkats av återbetalning av pengar från AFA försäkring avseende inbetalda premier för 2007 och 2008. Återbetalningen innebär att totalt 11,7 miljarder kronor har betalats tillbaka till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn i Sverige. Detta är en engångseffekt som förbättrat resultaten för 2012. För 2012 redovisar cirka 94 % av Sveriges kommuner positiva resultat, vilket är en ökning jämfört med 2011. Andelen kommuner som redovisar ett positivt resultat på mer än 500 kr per invånare har också ökat. I Kalmar läns kommuner är resultaten för 2012 varierande. En kommun redovisar underskott medan övriga kommuner redovisar positiva resultat. Samtliga kommuner i Kalmar län har tagit del av återbetalningarna från AFA försäkring, vilket har förbättrat resultaten markant. uppvisar det sjätte bästa resultatet i länet räknat i kronor per invånare. Det genomsnittliga resultatet i Kalmar län för 2012 uppgår till 1 485 kr per invånare. KOMMUNALSKATT Inför 2012 valde en stor del av Sveriges kommuner att höja den kommunala utdebiteringen. För ett flertal kommuner, däribland kommunerna i Kalmar län, sänktes den kommunala skatten samtidigt som landstingsskatten höjdes. Detta på grund av en skatteväxling med anledning av landstingets övertagande av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgick under 2012 till 21,59 % och motsvarande siffra för hela riket var 20,59 %. I Kalmar län har Västerviks kommun den lägsta skattesatsen medan Hultsfreds kommun har den högsta. I hela riket har Hofors kommun den högsta skattesatsen medan Vellinge kommun har den lägsta. Kommunalskatt 2012, Kalmar län Västervik 21,16 Borgholm 21,58 Emmaboda 21,21 Högsby 21,71 Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81 Mörbylånga 21,41 Nybro 21,83 Torsås 21,43 Vimmerby 21,86 Oskarshamn 21,51 Hultsfred 21,91
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabellen redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,8 mkr 1% 1,8 mkr 1% 0,4 mkr 1% 0,6 mkr 1% 2,0 mkr 10 öre 0,9 mkr NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Företagsamheten (andelen företagsamma personer i förhållande till arbetsför befolkning) ligger för i paritet med riket som helhet, samt något högre än Kalmar län. Etableringsfrekvensen, vilket innebär andel nya företag i relation till antalet invånare, ligger högre i jämfört med länsgenomsnittet och ungefär i paritet med riket. arbetssökande i i program med aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 0,7 %-enheter i jämförelse med motsvarande period föregående år. För Kalmar län var denna siffra 4,5 % och för riket 4,1 %. Den totala arbetslösheten i uppgick vid årsskiftet till 8,4 %, för Kalmar län till 9,0 % och för hela riket till 8,9 %. Den största arbetslösheten i Kalmar län finns i Torsås och Västervik medan Mörbylånga har länets lägsta arbetslöshet. BEFOLKNING s befolkning har minskat med 22 % sedan mitten av 1990-talet. Sedan 1950-talet har minskningen varit över 45 %. Befolkningsantalet minskade med 38 personer under 2012, vilket innebär en befolkningsminskning med 0,7 %. Under 2011 uppgick befolkningsminskningen till 9 personer. 7 500 7 300 7 100 6 900 6 700 6 500 6 300 6 100 5 900 5 700 5 500 1992 1994 1996 Befolkningsutveckling 1992-2012 1998 2000 2002 Under 2012 föddes 64 barn i medan 84 personer avled. Födelsenettot var därmed negativt med 20 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (året då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2012 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Den mest rörliga åldersgruppen är personer 20-29 år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen. 2004 2006 2008 2010 Befolkningspyramid 2012 Av s registrerade arbetsställen är ca 50 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Andelen öppet arbetslösa uppgick vid årsskiftet till 4,9 % i, vilket är en ökning med 1,3 %-enheter i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Motsvarande siffror för Kalmar län var 4,5 % och för riket 4,8 %. Samtidigt var 3,5 % av de 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De största åldersgrupperna i kommunen är 15-19 år, samt åldersgrupperna mellan 55 och 69 år. Även åldersgrupperna över 70 år är stora i jämförelse med andra kommuner och riket som helhet. Åldersgrupperna 0-4 år, 5-9 år samt åldersgrupperna mellan 25 och 39 år är särskilt små. Det föds alltså få barn i i jämförelse med riket, vilket inte beror på få antal födda barn per kvinna utan att det finns få kvinnor i fruktsam ålder. Medelåldern i är 46,1 år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (43,9 år) samt i riket som helhet (41,1 år). Detta speglar ytterligare det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 47,3 år och för män 45,0 år. BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I juni 2011 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2012, plan 2013-2014. Resultatnivåerna budgeterades till 1,6 mkr för 2012, 5,1 mkr för 2013 och 4,4 mkr för 2014. Under året har beslut fattats som innebär att budgeten för 2012 har justerats till 0,7 mkr. Delårsrapporter och ekonomiska uppföljningar har under året visat på avvikelser från budgeterat resultat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på 2,8 mkr. Verksamheterna visade ett underskott på 0,9 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 3,7 mkr. I delårsbokslutet efter augusti prognostiserades ett budgetöverskott på 6,0 mkr. Verksamheterna visade ett överskott på 0,4 mkr och den stora förändringen jämfört med apriluppföljningen var att sociala utskottets prognos för helåret förbättrats med 2,0 mkr. Finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 5,6 mkr. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har förändrats en del under året. I april var prognosen jämfört med budget +0,6 mkr, i augusti +1,2 mkr och vid bokslutet hamnade det på -0,3 mkr. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Finansdepartementet har lämnat ett reviderat förslag till nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem. Förslaget utgår från utjämningskommitténs tidigare förslag men med mildrande omständigheter för de stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. är fortfarande den kommun som får den största bidragsökningen per invånare enligt förslaget. Enligt förslaget ska förändringarna träda i kraft 2014-01-01. Kommunens tjänstemannaorganisation har förändrats genom en utökning av chefstjänster inom de sociala verksamheterna. Omorganisationen och utökningen innebär färre antal årsarbetare per chef. Ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer och arbetsledare inom kommunens verksamheter har genomförts under 2012. Programmet har slagit väl ut och fortsätter med fördjupningsarbeten under 2013. Vid årsskiftet 2011/2012 övertog Landstinget huvudmannaskapet för kollektivtrafiken i Kalmar län. En skatteväxling skedde mellan Landstinget i Kalmar län och de tolv kommunerna i Kalmar län. Den parlamentariska arbetsgrupp som under 2011 arbetade fram en ny vision och slogan för Högsby kommun har under 2012 fortsatt arbetet med att omarbeta kommunens övergripande inriktningsmål, för att få dessa att stämma överens med den nya visionen. De nya inriktningsmålen implementeras i verksamheterna under budgetåret 2013. Diskussioner avseende ombyggnation av kommunens äldreboende har fortsatt under 2012. Under året har en upphandling avseende samarbetspartner för utveckling av s äldreboende genomförts och avtal har tecknats med Riksbyggen. Under 2013 kommer en förstudie att genomföras för att utreda möjligheterna kring utveckling av befintliga äldreboenden i. Elva av länets tolv kommuner har under 2012 startat en egen hjälpmedelscentral. Tidigare har tjänsterna köpts från landstinget men nu sköter kommunerna inköp och distribution av hjälpmedel i egen regi. har inlett en samverkan kring ett gemensamt, kommunalt vindkraftverk tillsammans med Hultsfred och Mönsterås kommuner. Förarbeten och förberedelser har gjorts under året och upphandling kommer att genomföras under våren 2013. Samverkan kring alkolholhandläggning har under 2012 inletts med Hultsfreds kommun. Under året har diskussioner förts med kommunerna i norra Kalmar län i syfte att samverka kring en gemensam inköpscentral. I början av 2013 har beslut fattats och en inköpscentral har etablerats i Västervik. De samverkande kommunerna är Högsby, Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn. 10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga s vision. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 % Utfall Finansiellt mål 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Under 2012 har 97,7 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed inte för 2012. Under perioden 2009-2011 har uppnått målet men för 2012 är kostnaderna lite för stora jämfört med erhållna skatteintäkter och statsbidrag. Under mandatperioden beräknas målet att uppnås. 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 0,9 % under 2012 vilket innebär att en ökning av det egna kapitalet med 0,9 mkr innebär måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 7,1 mkr och kommunen uppnår med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för 2012. Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2012 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 7,5 %, vilket innebär att målet på 6,0 % avkastning uppnås för 2012. Låneskulden ska minska till 120 mkr under mandatperioden Under 2012 har s låneskuld inte förändrats. Låneskulden uppgår till 131,6 mkr. Ett stort antal investeringar är planerade de kommande åren, vilket gör att utsikterna för att uppnå målet under mandatperioden inte är särskilt ljusa. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2012 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta har en tilläggsbudget för 2012 antagits. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,6 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 1,6 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att målet för skattefinansierade investeringar uppnås men inte målet för avgiftsfinansierade investeringar. Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2012, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är detsamma som under föregående år. VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 37. Fyra av fem, eller 80 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Även den totala bedömningen av verksamhetsperspektivet är positiv, trots underskott i driftsredovisningen för verksamheterna. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 5 0 Teknisk verksamhet/ösk 4 1 Utbildningsutskottet 2 3 Sociala utskottet 5 0 Myndighetsnämnden 3 2 Revision 1 0 Överförmyndare i samverkan 3 0 Valnämnden 0 0 HUL Lönesamverkan 2 0 Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 31 inriktningsmål har 25 av målen eller 81 % uppfyllts under året, vilket innebär en förbättring jämfört med 2011. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 37-58) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2011) Finansiella perspektivet 4 av 6 67% (67%) Verksamhetsperspektivet 4 av 5 80% (83%) Verksamhetsmål 25 av 31 81% (76%) Total måluppfyllelse 33 av 42 79% (76%) Trots att två av de finansiella målen inte uppnås för 2012 samt att verksamheterna inte har hållit sig inom budgeterade ekonomiska ramar är den totala måluppfyllelsen för 2012 bättre än under 2011. Den totala måluppfyllelsen har ökat varje år sedan 2010. 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 7,1 mkr för 2012. Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 0,7 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 6,4 mkr. Verksamheterna redovisar ett underskott på sammanlagt 0,8 mkr medan finansverksamheten redovisar ett stort överskott. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 2003 2004 2005 Årets resultat (mkr) 2006 2007 Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste fyra åren har resultaten varit positiva. Under åren 2009 och 2010 gjordes stora tillskott till den kommunala sektorn med anledning av den finansiella krisen. Tillskotten gjorde att Högsby kommun kunde redovisa stora överskott under dessa år. Under 2012 har återbetalning av AFA-pengar skett, vilket till stor del förklarar överskottet. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet ÖSK (fd. tekniska utskottet) Utbildningsutskottet Sociala utskottet Myndighetsnämnden Revision Valnämnden Summa 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2011 2010 0,6-0,6-0,8-1,0-0,6-1,9-1,2 3,4 3,7 0,6-1,3-0,8 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0-0,8 1,0 0,2 Utskottens verksamheter uppvisar ett underskott på 0,8 mkr, enligt sammanställning ovan. Underskottet innebär en negativ budgetavvikelse på -0,3 %. Efter att verksamheterna under 2010 och 2011 redovisat överskott har den positiva trenden vänt under 2012. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom de tekniska verksamheterna (ÖSK) samt inom utbildningsutskottet medan den största positiva budgetavvikelsen finns inom sociala utskottet samt kommunledningsutskottet. FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Bokslut Avvikelse 2012 2012 2012 Löneökningsmedel -702 0 702 Förändring semesterlöneskuld -385-1 077-692 Skatteintäkter 197 079 192 118-4 961 Statsbidrag 96 489 101 193 4 704 Finansiella intäkter 1 530 5 451 3 921 Finansiella kostnader -4 690-5 220-530 Avskrivningar -9 000-8 239 761 Kapitaltjänst 14 893 13 305-1 588 Övrigt -2 794 2 084 4 878 Summa 292 419 299 615 7 196 Finansbudgeten för 2012 visar ett överskott på 7,2 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 0,7 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett underskott på motsvarande belopp. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett underskott på sammanlagt 0,3 mkr. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 3,9 mkr, med anledning av högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. De finansiella kostnaderna visar ett underskott på 0,5 mkr, vilket beror på en nuvärdesberäkning av avsättningen för återställande av deponin i Kolsrum. Återbetalning av pengar från AFA Försäkring avseende inbetalda premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och 2008 påverkar finansredovisningen positivt medan den interna kapitaltjänsten har negativ effekt på finansbudgetens utfall. Underskottet på kapitaltjänst beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Balanskravsavstämning (mkr) 2012 2011 2010 2009 Årets resultat 7,1 6,2 16,3 14,7 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0-5,9 hade under perioden 2000-2008 byggt upp ett stort negativt kapital som återställdes i och med de positiva resultaten för 2009 och 2010. Detta innebär att det inte fanns något negativt balanskravsresultat att hantera under budgetåren 2011 och 2012. I och med att de positiva resultaten har fortsatt finns det heller inte något krav inför budgetåret 2013. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till +0,4 mkr. Finansnettot är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på högre avkastning på pensionsplaceringarna än budgeterat. 15 10 5 0 2003 2004 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 2005 2006 Finansnetto (mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under 2008. Under perioden 2009-2011 har det egna kapitalet ökat med 37,2 mkr och genom 2012-års positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare (7,1 mkr) och uppgår till 94,7 mkr. 100 50 0 2003 Eget kapital (mkr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunfullmäktige har sedan tidigare fattat beslut om ett mål avseende det egna kapitalet. Målet innebär att återställa det egna kapitalet till 2000-års nivå på 90 mkr, vilket skulle vara genomfört till och med 2012 och målet har uppnåtts. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 105 % vilket innebär en försämring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 139 %. Den stora skillnaden beror på att de kortfristiga skulderna har ökat jämfört med föregående år, vilket i sin tur beror på att ett par stora lån förfaller till betalning under det kommande året och har därför omförts till kortfristiga skulder. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2012 uppgick s soliditet till 20,7 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 19,5 % vid bokslutet 2011. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 79,3 %. Jämfört med 2011 (80,5 %) har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 131,6 mkr, vilket innebär att ingen förändring har skett jämfört med nivån på låneskulden vid föregående årsskifte. Den genomsnittliga räntenivån under 2012 har varit 3,1 %, vilket är lägre än föregående års nivå på 3,2 %. Per 2012-12-31 låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,83 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 3,23 %. 150 100 50 0 2003 Låneskuld (mkr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan 25-75 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 27 % medan 73 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 37 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 63 %. Genomsnittlig bindningstid för s lån ligger på 2,9 år medan den genomsnittliga bindningstiden för koncernens lån ligger på 2,4 år. 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande; Förfall av låneskuld Kommun Koncern Förfall inom ett år 27% 45% Förfall mellan 1-4 år 57% 32% Förfall mellan 4-10 år 16% 23% INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 7,9 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen under året fattat beslut om en tilläggsbudget på 20,4 mkr. Nettoinvesteringarna för 2012 uppgår till 6,5 mkr, vilket innebär att endast 23 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna avser anpassning till nya normer i särskilt boende samt VA-investeringar. Utöver investeringsbudget med tillägg har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar på 5,9 mkr avseende energieffektiviseringsåtgärder samt vägbelysning. Under året har 2,5 mkr av dessa medel förbrukats. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 19. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 326,8 mkr, vilket är en minskning med 6,0 mkr jämfört med 2011. Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Minskningen beror på att pensionsskulden inklusive löneskatt har minskat något under året samt att leasingåtagandena har minskat. Inga förändringar har skett avseende borgensåtaganden till koncernbolagen. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,13 %. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll 2012 2011 2010 2009 Budgetavvikelse, drift (mkr) -0,8 1,0 0,2 1,5 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 145,5 124,5 97,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 177,4 182,9 149,9 156,3 övrigt 3,9 4,5 3,1 2,0 Låneskuld (mkr) 131,6 131,6 123,6 139,5 Soliditet 21% 19% 20% 17% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 4. har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för tre år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsbynät AB. I den sammanställda redovisningen ingår även 30 % av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 4,3 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på 7,2 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag 2012 2011 Högsby Bostad AB -601 tkr 237 tkr Högsby Energi AB -1 799 tkr 70 tkr ÖSK 0 tkr 0 tkr Högsbynät AB 80 tkr 31 tkr Både Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB redovisar underskott. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna 34-35. 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANFATTNING/FRAMTID Trots den fortsatta finansiella oron i omvärlden har haft en god ekonomisk utveckling under 2012. Årets resultat är positivt med 7,1 mkr och den totala måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Ett flertal av de finansiella målen uppnås, dock inte målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Målet har uppnåtts under 2010 och 2011 så sett över mandatperioden beräknas målet att uppnås. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten följa upp respektive verksamhet utifrån de övriga fyra perspektiven; medarbetare, service/medborgare, processer samt framtid/utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har förbättrats ytterligare jämfört med föregående år. Detta trots att verksamheterna totalt uppvisar ett negativt driftsresultat. Kvaliteten på den kommunala servicen håller en godkänd nivå och verksamheterna har under året kommit igång bra med processarbetet. Kommunens soliditet har under året förbättrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med eget kapital. Några amorteringar av låneskulden har inte gjorts men däremot har andel lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta. Detta gör att lättare kommer att kunna budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2012 har verksamheternas nettokostnader minskat med 0,6 % jämfört med kostnaderna 2011, medan skatteintäkter och statsbidrag har minskat med 1,0 %. För 2012 har inte fullt ut klarat av att anpassa verksamheterna utifrån förändrade förutsättningar. Det är detta faktum som gör att det finansiella målet avseende verksamheternas nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag inte uppnås under året. Under den senaste 5-årsperioden har nettokostnaderna minskat med 1,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 2,1 %. Sett över tid har alltså s nettokostnader inte ökat i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Finansdepartementets reviderade förslag till nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem kommer att skickas på remiss under våren 2013. Förslaget utgår från utjämningskommitténs tidigare förslag men med mildrande omständigheter för de stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. Högsby kommun är fortfarande den kommun som får den största bidragsökningen per invånare enligt förslaget och detta skulle innebära stora ekonomiska tillskott för kommunen. Förändringarna föreslås träda i kraft 2014-01-01. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under 2012 men minskningen är inte större än vad som budgeterats inför kommande år. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola fortsätter att minska medan de äldre invånarna utgör en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen. Detta får till följd att resursbehovet inom äldreomsorgen ökar samtidigt som utbildningsverksamheterna får en lägre tilldelning av budgeterade medel. Problemet för verksamheterna är dock att inte samtliga driftskostnader är rörliga, vilket innebär att vissa kostnader inte förändras i samma takt som antalet elever eller inskrivna barn förändras. Den ekonomiska oron i omvärlden fortsätter och det påverkar även den svenska ekonomin. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi och de ekonomiska problemen i andra länder innebär att Sverige inte får exportera i samma utsträckning som normalt. Med svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas och därmed minskar kommunens skatteintäkter. Förslaget på nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem kan innebära stora ekonomiska tillskott för men oavsett om förslaget går igenom så har kommunen tuffa utmaningar att möta. Den finansiella oron kan kortsiktigt innebära lägre skatteintäkter och befolkningsutvecklingen i Högsby kommun kommer långsiktigt att påverkan nivån på skatteintäkter och statsbidrag. Dessa faktorer innebär att det kommer att krävas fortsatt arbete för att skapa effektiva och flexibla verksamheter som kan förändras utifrån ständigt nya förutsättningar. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Sammanställd redovisning Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Vidare upptas 30 % av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. Redovisning av kommunalskatt I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2012 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2011 samt en preliminär slutavräkning för 2012. Slutavräkningen för 2011 uppgår till 734 kr per invånare 2010-11-01. Vid bokslutet 2011 bokfördes en preliminär slutavräkning på 727 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 7 kr per invånare har påverkat resultatet för 2012. Den preliminära slutavräkningen för 2012 uppgår till 451 kr per invånare 2011-11-01. Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2013 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2012 till 525 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 74 kr per invånare. Enligt RKR:s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december 2012. Avsättning deponi Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år 2008. Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. Under 2012 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk men per 2012-12-31 har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats ner med 800 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. Pensionsskuld RKR:s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per 2012-12-31 samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. Sveriges kommuner och landsting beslutade under 2011 att sänka diskonteringsräntan i RIPS från och med 2012, vilket innebar effekter för 2011 på kommunens avsättning till pensioner samt för ansvarsförbindelsen. Effekterna redovisas som försäkringstekniska grunder i noterna till dessa poster. 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avtals- och visstidspension följer PBF som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Vid bokslutet 2012 beräknas kommunens åtagande för eventuell avtalspension till 2,1 mkr. Placerade pensionsmedel (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Tillgångar Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas inom Högsby kommun; Markanläggningar 10-33 år Byggnader 20-50 år Tekniska anläggningar 10-50 år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen; Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning 25 år Byggnader 20 år Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier UER-investeringar Maskiner och inventarier 10 år 10 år 5 år Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år. Avskrivningsmetod Avskrivning av anläggningstillgångar görs som regel med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker tertialvis. Kapitalkostnader I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med internränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,46 %. Semesterlöneskulden uppgår till 12,8 mkr. Leasingavtal Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR:s rekommendation nr. 13.1. Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation nr. 15.1. Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Lönekostnader Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. Fordringar Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. Återbäring Kommuninvest Återbäring från Kommuninvest har behandlats enligt RKR:s yttrande (December, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning. Jämförelsestörande post FORA har fattat beslut om att återbetala premier för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring avseende 2007 och 2008. Beloppet som för Högsby kommun uppgår till 6,4 mkr har intäktsredovisats som verksamhetsintäkter i resultaträkningen. I enlighet med RKR 3.1 klassificeras posten som en jämförelsestörande post i resultaträkningen. 18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett underskott på 0,8 mkr för 2012. Detta kan jämföras med utfallet för 2011 då verksamheterna redovisade ett överskott på 1,0 mkr och 2010 då verksamheterna gjorde ett överskott på 0,2 mkr. Under början av 2000-talet redovisade verksamheterna stora underskott men under de senaste föregående åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten. 3 0-3 -6-9 2003 2004 2005 Driftbudgetutfall (mkr) 2006 2007 Generellt har verksamheterna klarat av att anpassa driftskostnaderna utifrån förändrade demografiska förutsättningar, utifrån den resursfördelningsmodell som används. Det stora underskottet för utbildningsutskottets verksamheter har att göra med att utfallet av antalet elever blev större än prognostiserat. Driftsammandrag (mkr) Kommunledningsutskott ÖSK (fd. tekniskt utskott) Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt Myndighetsnämnden Revision Valnämnd Driftresultat Finansiella poster Verksamhetens nettokostnader 2008 2009 2010 2011 2012 Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff 2012 2012 2012 2011 2011 2011 32,9 32,3 0,6 36,0 36,5-0,6 12,7 13,7-1,0 11,4 12,0-0,6 111,9 113,0-1,2 111,4 108,0 3,4 131,5 130,9 0,6 128,4 129,7-1,3 289,0 290,0-1,0 287,2 286,3 1,0 2,4 2,2 0,2 2,4 2,3 0,1 0,4 0,3 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 291,7 292,5-0,8 290,0 288,9 1,0-2,0-5,9 3,9-2,7-0,7-2,1 289,7 286,6 3,1 287,3 288,3-1,0 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2012 kan sammanfattas i följande punkter; LSS-verksamhet, +1 200 tkr Avfallshantering, +1 200 tkr Flyktingmottagning, +900 tkr Förskoleverksamhet, +750 tkr Gymnasieskola, +300 tkr Företagshälsovård, +280 tkr Räddningstjänst, -530 tkr VA-verksamhet, -670 tkr Kollektivtrafik 2011, -700 tkr Äldreomsorg, -1 300 tkr Gator och vägar, -1 400 tkr Grundskola, -2 600 tkr För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2012, se sidorna 37-58. INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål avseende volymerna på avgiftsfinansierade investeringar respektive skattefinansierade investeringar. Omslutningen för 2012 uppgick till totalt 7,9 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en tilläggsbudget på 20,4 mkr, avseende ej genomförda investeringar under 2011. Total investeringsbudget för 2012 uppgick därmed till 28,3 mkr. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse 2012 2012 Avgiftsfinansierade investeringar 2 675 1 473 1 202 Skattefinansierade investeringar 5 203 1 831 3 372 varav löpande investeringar 2 081 1 093 988 Socialt utskott 333 114 219 Utbildningsutskott 333 334-1 ÖSK 906 135 771 Kommunledningsutskott 509 510-1 Investering byggnader & anläggn. 3 122 738 2 384 Omstruktureringar 522 0 522 Projektering äldreboende 2 000 155 1 845 Hissar 600 583 17 Total investeringsbudget 7 878 3 303 4 5740 Tilläggsbudget 2012 8 404 3 203 5 201 Tillägg överföringsledning Ruda 12 000 0 12 000 Totalt 28 282 6 507 21 775 Under 2012 har investeringar på 6,5 mkr genomförts, vilket innebär att 23 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. De största investeringarna som har genomförts avser anpassning till nya normer i särskilt boende samt VAinvesteringar. Investeringssammandrag (tkr) Budget Bokslut Bokslut 2012 2012 2011 Avgiftsfinansierade investeringar 22 405 4 623 2 363 Skattefinansierade investeringar 5 877 1 884 2 210 varav löpande investeringar 2 755 1 146 1 462 varav byggnader & anläggningar 3 122 738 748 Summa 28 282 6 507 4 573 Utöver ordinarie investeringsbudget finns beslut om lönsamma investeringar avseende vägbelysning och energieffektiviseringsåtgärder. Av beslutade 5,9 mkr har 2,5 mkr förbrukats under 2012. Lönsamma investeringar 2012 (tkr) Budget Bokslut 2012 2012 Avvikelse Vägbelysning 924 895 30 Energieffektivisering Fröviskolan 5 000 1 601 3 399 Summa 5 924 2 495 3 429 Förbrukad investeringsvolym för 2012 innebär att inte kommer upp i den volym för skattefinansierade investeringar som är beslutade enligt de finansiella målen. När det gäller avgiftsfinansierade investeringar är volymen högre än beslutat. De avgiftsfinansierade investeringarna under 2012 uppgår till 1,6 % att jämföra med budgeterade 0,9 % medan de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,6 % mot budgeterade 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag. 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget 2012 2012 2012 2011 2011 Verksamhetens intäkter 1 61 849 83 520 150 230 73 590 151 426 varav jämförelsestörande intäkt 3 0 6 378 6 378 0 0 Verksamhetens kostnader 2-342 578-361 885-421 700-353 072-421 904 varav jämförelsestörande kostnad 3 0 0 0-1 092-1 092 Planenliga avskrivningar -9 000-8 239-13 670-8 791-12 814 Verksamhetens nettokostnader -289 729-286 604-285 140-288 274-283 292 Skatteintäkter 4 197 079 192 118 192 118 194 186 194 186 Generella statsbidrag 4 96 489 101 193 101 193 102 151 102 151 Finansiella intäkter 5 1 530 5 630 5 304 4 373 4 261 Finansiella kostnader 5-4 690-5 225-9 194-6 223-10 137 Resultat efter finansnetto 678 7 111 4 281 6 213 7 169 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Årets resultat 6 678 7 111 4 281 6 213 7 169 KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not 2012 2012 2011 2011 Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto 6 7 111 4 281 6 213 7 169 Justering av eget kapital 0 119 0 0 Avskrivningar enligt plan 8 239 13 670 8 791 12 814 Förändring pensionsavsättning 7-52 -52 1 863 1 863 Förändring övriga avsättningar 8 802 683 1 316 1 287 Reaförlust / reavinst -146-146 0 0 Förändring kortfr. fordringar 9-5 924-4 172-7 706-20 145 Förändring förråd mm. 10 38-404 431 286 Förändring kortfristiga skulder 11 32 190 36 137-2 442 698 Löpande verksamhet 42 260 50 116 8 466 3 972 Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, 15-9 003-15 606-5 548-22 107 Omföring exploateringsmark 0 0 0 0 Försäljning anläggningstillgångar 14, 15 447 423 2 952 0 Erhållna investeringsbidrag 14, 15 0 0 1 1 Investeringsverksamhet -8 556-15 183-2 595-22 106 Finansieringsverksamhet Nyupptagande/omsättning av lån 12-33 400-34 858 32 400 33 858 Amortering av lån 12 0 0 0 0 Förändring av långfr. fordringar 16 112 112-25 986-2 687 Finansieringsverksamhet -33 288-34 746 6 414 31 171 Summa årets kassaflöde 13 416 187 12 285 13 037 20