Förseglingshandbok. Slam- och Bindemedelsförsegling för gator och flygfält Enkel underhållsmetod som Ger beläggningen längre liv

Förseglingshandbok Slam- och Bindemedelsförsegling för gator och flygfält Enkel underhållsmetod som Ger beläggningen längre liv

Svenska Kommunförbundet 1997 Adress: 118 82 Stockholm. Tfn 08-772 41 00 Epost: gata@svekom.se ISBN: 91-7099-610-5 Tryckeri: Tryckindustri AB, Solna Text: Slurrygruppen, Lennart Östling och Kjell Hortlund m fl Omslag: Michael Schneider Redigering och form: Björn C Hårdstedt Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90

Förord Denna handbok är en hjälp åt beställare för att kunna planera underhållet av belagda vägar på ett effektivt sätt. Handboken förklarar den enkla underhållsmetoden att förlänga livslängden på en belagd yta genom försegling. Läsaren ska få en bättre förståelse för vad försegling innebär, vilka olika metoder som finns och vad försegling kan prestera samt vad som kan förväntas av behandlad yta. Det är viktigt att beställare och utförare talar samma språk vid en entreprenad. En av våra förhoppningar med denna handbok är att alla berörda i framtiden kommer att förstå varandra i samband med att en asfaltyta ska förseglas. Redan nu är det viktigt att poängtera att den nomenklatur som används i denna bok i vissa fall skiljer sig från den nomenklatur som används i Vägverkets tekniska beskrivningar, VÄG 94. Anledningen till att vi i boken inte helt följt VÄG 94 beror på att utvecklingen inom området gått relativt snabbt de senaste åren, och de nya erfarenheter som framkommit sedan VÄG 94 skrevs har beaktats i denna bok. Förseglingsgruppen, sammansatt av representanter från beställare, konsulter, entreprenörer och materialleverantörer, arbetar med utveckling och utvärdering av de olika förseglingsmetoderna. Gruppen bildades redan 1989 på initiativ av dåvarande Fortifikationsförvaltningen och med huvudinriktning på slamförseglingar. 1991 ombildades gruppen till att även jobba med bindemedelsförseglingar. Gruppen har bestått av: Jan Adén, Skanska Stockholm AB; Bo Simonsson och Mansour Ahadi, Vägverket Produktion; Per Centrell, Kjessler & Mannerstråle; Kjell Hortlund, Nynäs AB; Svante Johansson, Vägverket; Leyf Warging och H. E. Fredbäck, Fortifikationsverket; Charles Krylander, Viaflex AB; Gunnar Hillgren och Mats Norell, Akzo Nobel AB; Kjell Norberg, Vägmästarna AB; Nils-Erik Nyqvist och Johann Rollén, Luftfartsverket-Teknik; Robert Karlsson, Confortia AB; Geir Lange, Norska Luftfartsverket; Lennart Östling, Sollentuna kommun och Svenska Kommunförbundet; Bertil Persson, Försvarsmakten Högkvarteret samt Mats Furén, Sörmlands Vägoch Trafikarbeten AB. Vi har i gruppen haft utvecklingsprojekt med anslag från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Byggforskningsrådet

och erfarenheterna från dessa och andra projekt ligger till grund för denna skrift. Förseglingshandboken ersätter den tidigare utgivna Utföranderekommendationer för slamförseglingar. Innehåll Försegling billig underhållsåtgärd...5 Definitioner...5 Förseglingar i andra länder...6 Miljöaspekter...7 Slamförsegling...8 Gator och vägar...8 Flygfält...8 Material...10 Sammansättning, mängder...12 Utrustning...14 Utförande...16 Kvalitetsäkring...18 Krav på utförd yta...19 Upphandling av slamförsegling...20 Bindemedelsförsegling... 22 Gator och vägar...23 Flygfält...24 Material bindemedel...24 Material mineral...25 Sammansättning, mängder...25 Utrustning...26 Utförande...27 Kvalitetssäkring...29 Krav på utförd yta...30 Upphandling av bindemedelsförsegling...32

Försegling billig underhållsåtgärd Försegling är ett alternativ till andra beläggningsåtgärder på åldrade och vittrade, men i övrigt intakta, massabeläggningar på lågtrafikerade ytor. Det finns i princip två typer av förseglingar, slamförseglingar respektive bindemedelsförseglingar. Vad räknas då som lågtrafikerade ytor? Vi har i vårt arbete med denna handbok inte utgått från någon speciell trafiksiffra, utan istället sagt att lågtrafikerade ytor är ytor vilka bedöms ha lågt mekaniskt slitage från trafiken. Enklare uttryckt bedömer vi flygfält, bostadsgator, gcm-vägar, parkeringsytor, vägrenar etc som lågtrafikerade ytor. Dessa ytor finns hos statliga, kommunala och privata flygfälts-, väg- och gatuhållare. Huvudsyftet med en försegling är att täta asfaltytor som åldrats eller av andra skäl inte har tillräcklig täthet. Förseglingar utförs också för att förhindra stenlossning och förlänga funktionstiden för beläggningen. Däremot kan man inte med en försegling förbättra vägens bärighet, jämnhet eller tvärfall. Förseglingar, som är relativt sett billiga underhållsåtgärder, torde i framtiden ha en stor marknad eftersom underhållsbehovet på de lågtrafikerade ytorna är mycket stort samtidigt som de ekonomiska ramarna blivit allt snävare på grund av det allmänna ekonomiska läget i Sverige. Definitioner Slamasfalt, som är ett samlingsnamn för slamförsegling och slambeläggning, består av tätt graderat och helt krossat stenmaterial, bitumenemulsion, cement, vatten och additiv som blandas och läggs ut av en speciellt konstruerad självgående maskin. Vid en slamförsegling tillförs den åldrande ytan ett tunt lager med bindemedel och stenmaterial, vid en slambeläggning utförs lagret något tjockare varvid möjlighet att bygga upp och förstärka en beläggning ges. Vid slambeläggning används ett något grövre stenmaterial. I denna handbok är det enbart slamförseglingar som tas upp. En slamförsegling innebär definitionsmässigt att stenmaterialets maximala storlek är 2 mm. Har nedbrytningen av den belagda ytan gått så långt att stenma-

terial börjat släppa från ytan kan det vara lämpligt att använda en slamförsegling eftersom den även ger beläggningsytan ett tillskott av stenmaterial. Slamförsegling är också mycket lämplig att använda för att åtgärda separerade ytor. Bindemedelsförseglingar används i första hand i förebyggande syfte, dvs innan alltför mycket material har släppt från beläggningsytan, genom att tillföra ett tunt lager bindemedel i emulsionsform. I en del fall strös ytan av med ett friktionshöjande material. Förseglingar i andra länder Slurry seal är den internationella beteckningen för det vi i Sverige idag kallar slamasfalt (Slamförsegling och slambeläggning). Slurry seal används framför allt som en åtgärd att förlänga livslängden på befintliga beläggningar, men även som ett friktionshöjande slitlager på högtrafikerade vägar. ISSA, International Slurry Surfacing Association, är den internationella organisationen som samlar både användare och utförare från över 30 länder runt hela världen. ISSA har en samlad bild över utvecklingen av slurry och ger ut specifikationer och metodbeskrivningar, samt ordnar konferenser och utbildningar. För att få en uppfattning om hur stor slurry seal är så kan nämnas att 1993 utfördes nästan 300 milj kvm runt om i världen. Därav är 70 % slam-

förseglingar, resten slambeläggningar. I Europa utfördes 26 milj kvm slamförseglingar under samma tid. Största enskilda marknad är USA med 120 milj kvm slamförseglingar. Standardiseringsarbete inom CEN Sedan 1990 pågår i den europeiska standardiseringsorganisationen European Committee of Standardisation (CEN) ett arbete för att standardisera vägmaterial. Här ingår att ta fram gemensam europeisk standard för ytbehandling, försegling och slamförsegling. Arbetet ska resultera i standard för produkterna i sig, liksom tillhörande provningsmetoder, och beräknas vara klart i sin helhet omkring år 2000. På engelska benämns bindemedelsförseglingar för rejuvenators och fog seal. Den största marknaden för denna produkt är i Australien och vissa stater i USA, främst Arizona. Det är alltså främst i områden med varmt och torrt klimat som produkten hittills haft sitt stora användningsområde. Syftet är att liksom i Sverige påverka bindemedlet i ytan så att det återfår de egenskaper de hade från början. Totalt sett, över hela världen, är det ingen stor marknad men på sikt kan bindemedelsförseglingar komma att komplettera den mer vanliga slurry seal. Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller utvecklingen av produkter och teknikutförande. Detta har sin förklaring i att beställare, entreprenörer och forskare tillsammans tagit sig an problemet. Miljöaspekter Insikten om miljöproblem genomsyrar idag i stort sett all verksamhet. En allt vanligare uppfattning är att miljöproblem måste klaras genom långsiktiga helhetslösningar baserad på kunskap och omsorg som genom kommersiellt motiverade insatser ger bästa miljömässiga vinst. Användandet av förseglingar påverkar arbetsplatsen, omgivningen samt energiåtgången i en positiv riktning. Lokalt innebär användandet av förseglingar oftast mindre buller och mindre rökavgaser. Energiåtgången minskar på fler sätt dels utförs förseglingar kallt, vilket innebär mindre energi vid själva utförandet/tillverkningen, dels behövs inga större transporter med material från verk eller täkt till arbetsplatsen.

Slamförsegling Gator och vägar Slamförsegling kan med fördel användas på lågtrafikerade gator, vägar och övriga belagda ytor såsom gång- och cykelvägar, torg- och parkeringsytor. Bärigheten måste vara god och det bör inte finnas några omfattande skador i beläggningsytan. Lokala krackeleringar och mikrosprickor kan accepteras. Större sprickor och slaghål måste först lagas med lämplig metod. I första hand är slamförsegling tänkt att användas på åldrade ytor där finmaterialet har släppt och de större stenarna ligger nakna, men beläggningen i övrigt är oskadad. Följande belagda ytor är lämpliga för slamförsegling: lågtrafikerade gator och vägar (hastighetsbegränsning 50 km/h) gång- och cykelbanor parkerings- och torgytor Vänster: Lämplig gata för slamförsegling. Uttorkad beläggning utan bärighetsskador. Höger: Olämplig gata för slamförsegling pga stora bärighetsskador. Flygfält På flygfält styrs behovet av underhållsåtgärder i första hand av att asfaltytorna sönderfaller på grund av åldring. Även klimatet och slitaget av vinterfälthållningen spelar en stor roll i dessa ytors nedbrytning. Bitumenet i asfaltbeläggningarna får med tiden nedsatt flexibilitet och blir sprödare. Detta leder till ökad risk för stensläpp i belägg-

ningens yta vilket av flygsäkerhetsskäl är en stor olägenhet. För att hantera dessa problem utan att behöva påföra ett nytt asfaltslitlager kan slamförsegling under vissa förutsättningar utföras. Lämpligheten att utföra slamförsegling på flygfält bedöms från fall till fall med ledning av konditions- och underhållsbesiktningar där hänsyn bl.a. tas till beläggningens tillstånd och flygfältets användning. Normalt förseglas ej rullbanor med stor trafik och kraftigt slitage från vinterfälthållningen. På flygplatser används slamförseglingar framför allt på taxibanor, stationsplattor samt ytor utanför manöverområdet såsom skuldror, utrullningsområde m m. Dessutom kan rullbanor med liten trafikmängd och låg frekvens på vinterfälthållning med fördel slamförseglas. Stationsplattor förseglas även för att täta ytan mot nedträngning av förorenat vatten. Slamförseglat flygfält

Förutom slamförsegling av hela ytor kan även enbart arbetsfogar förseglas med ett ca 30 cm brett arbetsband. Detta är en bra metod för att hindra vatteninträngning i arbetsfogarna som är beläggningens svagaste del. Metoden kan med fördel användas även på rullbanor. Lämpliga ytor för slamförsegling under ovanstående förutsättningar. Rullbanor Taxibanor Uppställningsplattor Parkeringsytor Arbetsfogar Material Bindemedel Slamasfaltens egenskaper bestäms i hög grad av samspelet mellan stenmaterialet och emulsionen. Mot ett givet stenmaterial bör alltså emulsionen sammansättas så att slamasfaltens egenskaper optimeras. Emulsionen ska, förutom att uppfylla specificerade basegenskaper, som bitumenhalt, bitumenkvalitet, viskositet etc, även: ha sådan stabilitet att den kan lagras, pumpas och transporteras utan problem. ge slamman tillräckliga blandnings- och brytningsegenskaper för att medge erforderlig tid för bearbetning vid utläggningen. ge slamman förväntad kohesionsuppbyggnad så att trafiken kan släppas på inom en timme. ge slamman förväntad livslängd och därmed maximalt ekonomiskt utbyte. Sammansättningen av emulsionen är alltid en kompromiss och vid en förändring för att påverka någon av egenskaperna, ska alltid den inverkan som ändringen har på övriga egenskaper undersökas. Exempelvis om en förändring av sammansättningen görs för att påverka kohesionsuppbyggnaden, ska emulsionen undersökas, så att inte lagrings- och transportstabiliteten för hantering äventyras. 10

Emulsionens specifikation Egenskap/Beteckning Enhet BE62Q BE62QH Ingående bitumenkvalitet B180 B85 Destillationsåterstod viktprocent, min 62 62 Lösningsmedelshalt volymprocent, max 2 2 Utrinningstid, STV 4 mm vid 25 C s, max 12 12 Silrest (500m) efter 7 dygn viktprocent, max 0,1 0,1 Destillationsåterstodens penetration 1/10 mm 145 210 70 100 Tabell 1 Emulsionens temperatur vid utförandet av slamman får ej överstiga 50 C. Emulsioner för slamförsegling har normalt en benägenhet att separera vid stillastående lagring. Denna separationsbenägenhet ökar vid lägre temperaturer. Om emulsionen har lagrats i en stillastående tank under längre tid än en vecka bör emulsionen omröras eller rundpumpas före utlastningen. Stenmaterial Stenmaterialet ska vara helt krossat och fritt från lera, organiska beståndsdelar och andra för bituminösa beläggningar skadliga ämnen. Kornstorleksfördelning ska vara mellan, samt jämnlöpande med nedanstående gränser. Stenmaterial mm 0 2 Sikt Passerande viktprocent 4,0 mm 100 % 2,0 mm 85 100 % 1,0 mm 60 80 % 0,5 mm 38 57 % 0,25 mm 24 40 % 0,125 mm 15 27 % 0,074 mm 12 20 % Tabell 2 I materialets fillerhalt ska tillsatt mängd cement räknas in. Renheten bestäms genom mätning av sandekvivalensen. Värdet för sandekvivalensen ska minst vara 60. 11

Cement Cementkvaliteten ska vara av standard Portland typ. Vatten Vattnet ska uppfylla de krav som ställs på dricksvatten. Fördröjningsadditiv Ska fördröjningsadditiv användas rekommenderas dikvartära ammoniumsalter eller den emulgatortyp som ingår i den använda emulsionen. Tabell 3 Sammansättning, mängder Proportionering Stenmaterial mm 0 2 Emulsion viktprocent 17 19 Cement viktprocent 0,5 2 Vatten viktprocent Till önskad konsistens Fördröjningsadditiv Vid behov Observera att proportionerna är angivna i viktprocent av ingående stenmaterials torrvikt. Avviker stenmaterialets kompaktdensitet från 2,70 ton/kbm ska emulsionshalten korrigeras för detta. Halt och typ av emulsion bygger på erfarenhet. Om det under arbetets gång märks att arbetsreceptet bör korrigeras ska nytt arbetsrecept överenskommas mellan beställare och utförare. Tillsats av cement påverkar slammans homogenitet och brytningsegenskaper. Inverkan beror på typen av emulgator i emulsionen och ska därför klarläggas vid proportioneringen. Vattenhalten påverkar slammans konsistens och brytningstid. Vid för höga halter försämras slammans slitageegenskaper. Lämplig vattenhalt bestäms med konsistensprov. Fördröjningsadditiv tillsatt i vattnet kan i vissa fall behövas för att uppnå erforderlig blandbarhetstid. Vid hög tillsats finns risk för skumbildning när vattnet blandas med stenmaterialet. Skumningen påverkar slammans slitageegenskaper negativt och emulsionens sammansättning bör därför väljas så att additivtillsatsen minimeras. 12

Egenskaper Egenskap Metod Krav Konsistens ISSA T-106 2-3 cm Blandbarhetstid ISSA T-113 min 120 sekunder Bryttid ISSA T-102 max 10 minuter Kohesionsuppbyggnad ISSA TB-139 30 minuter min 12 kg - cm 60 minuter ISSA TB-100 min 20 kg - cm Wet track abrasion test max 500 g/kvm 1 timmes vattenlagring Konsistensprovet ger den vattenhalt som ska användas. Blandbarhets- och bryttiden ger upplysning om hur länge slamman kan bearbetas samt när emulsionen bryter. Kohesionsuppbyggnadsprovet ger upplysning om hur snabbt trafiken kan släppas på den nylagda ytan. Wet track abrasion test ger upplysning om den färdiga slammans slitage- och vidhäftningsegenskaper. Tabell 4 WTAT, Wet Track Abrasion Test - Apparat för mätning av kohesionsuppbyggnad nötningsresistens 13

Arbetsrecept I god tid innan förseglingen utförs ska entreprenören till beställaren lämna skriftligt förslag till arbetsrecept. Arbetsreceptet ska omfatta: stenmaterialets kornstorleksfördelning samt uppgift om leverantör. stenmaterialets kompaktdensitet och sandekvivalens. emulsionstyp och uppgift om emulsionsleverantör. slammans sammansättning och egenskaper enl tabell 3 och 4. På flygfält ska en referensyta utföras med minst 100 m längd. Där utföres textur och friktionsmätningar. Receptet justeras eventuellt med avseende på funktionella egenskaper innan godkännande kan ske. Referensytan kan sedan ligga som referens till arbeten under genomförande och till besiktning. Utrustning Blandningsmaskinen Maskinen ska vara speciellt konstruerad för att utföra slamförseglingar. Den kan vara av två typer; lastbilsburen satslastad eller självgående kontinuerligt lastad. Utförande av slamförsegling på sydliga latituder. 14

Varje delmaterial - stenmaterial, emulsion, vatten, cement och fördröjningsadditiv - ska tillsättas genom vikt- eller volymmätning. Mätutrustningen ska vara utformad så att avläsningar av materialflödena kan ske kontinuerligt under produktionen. Materialen ska blandas i en automatiserad kontinuerlig process där de olika delmaterialen tillsätts blandaren i rätt ordning och med tillräcklig noggrannhet. Produktionskapaciteten ska vara variabel. Vid förändringar i produktionskapaciteten ska tillsättning av delmaterialen automatiskt anpassas så att proportionerna mellan materialen inte förändras. För att väta ytan framför utläggningsboxen ska maskinen vara utrustad med en spridningsramp för vatten. Principskiss av blandningsmaski- Kalibrering av blandningsmaskinen Samtliga materialflöden och flödesmätningsutrustningar ska vara kalibrerade för de aktuella ingående materialen så att full säkerhet föreligger att proportionerna mellan delmaterialen blir de förväntade. Varje blandningsmaskin ska kalibreras minst två gånger per läggningssäsong. Alla materialflöden kalibreras var för sig. Vid byte av något material (stenmaterial, emulsion etc.) ska ny kalibrering av dessa flöden göras. Protokoll och resultat från kalibreringarna ska alltid finnas tillgängliga i fordonet. 15

Utläggningsboxen Slamman ska spridas ut homogent med hjälp av en läggningsbox. Boxen ska vara fäst vid blandningsmaskinen. Fästanordningen ska vara konstruerad så att boxen kan förflyttas i sidled under läggningen samt att den kan lyftas vid transport och rengöring. Boxen ska medge ett kontinuerligt ohindrat flöde av material till den bakre avstrykaren. Läggningsbredden ska kunna varieras genom breddökning av boxen samt vara justerbar på minst en brytpunkt för att kunna anpassas till vägens profil. Vält Där vältning föreskrivs, vilket gäller främst flygfältsarbeten, ska detta utföras med gummihjulsvält. Välten ska ha ett ringtryck av ca 0,35 MPa och ett väl fungerande bevattningssystem. Minst fyra överfarter ska göras. Välten får inte stå still på nylagd förseglingsyta. Stor försiktighet ska iakttagas när välten ska gå på nylagd yta eftersom risken är stor att slamman fastnar på hjulen. Utförande Väder Utläggning av slamförsegling ska inte utföras om temperaturen på underlaget eller lufttemperaturen är under +10 C och sjunkande. Slamförsegling kan utföras om både beläggnings- och lufttemperatur är över +7 C och ökande. Utläggning ska inte ske vid regn eller om regn är omedelbart förestående. Vid heta sommardagar ska ingående vattenhalt beaktas och vid behov justeras med avseende på luft- och marktemperatur morgon, middag och kväll. Preparering av underlag Om beläggningsytan är ojämn ska den förjusteras med asfaltmassa. Spår och mindre svackor, mindre än fyra mm, kan utjämnas med slamma. Större ojämnheter bör fräsas bort. Sprickor och potthål ska alltid fyllas. 16

Brunnslock och betäckningar ska täckas över på sådant sätt att de ej kommer i kontakt med slamman. Beläggningsytan ska sopas och om så krävs även högtrycksspolas så att inga lösa föroreningar finns kvar och god vidhäftning mot underlaget erhålls. Mycket torra asfaltytor, betongytor och större ytor med trafikmarkeringar ska förklistras med 0,1 0,2 kg/kvm bitumenlösning BL 20 RK. Flygfältsytor ska förklistras med 0,1 0,2 kg/kvm bitumenlösning BL 20 RK om inte annat anges av beställaren. Trafikantinformation Vid slamförsegling i tätbebyggda områden rekommenderas att kringboende informeras genom t ex utdelning av flygblad: Asfaltarbete Kommer att utföras på XX-gatan under tiden XX (vid regnväder kan tidpunkten förskjutas något dygn). På gatorna kommer en s k slamförsegling att utföras på befintlig beläggning. Denna typ av underhåll är väsentligt billigare för oss skattebetalare än konventionell omläggning av asfalten. För att olägenheter ska undvikas, ber vi Er att: flytta parkerade fordon till dess arbetet utförts, undvika att gå i eller trafikera våt yta innan den har torkat hålla barn och husdjur borta från arbetsområdet, kontrollera skosulor innan Ni går inomhus (asfaltfläckar kan avlägsnas med miljövänligt lösningsmedel) Gatuchefen Vi tackar för Er uppmärksamhet! Har ni några frågor, kan Ni kontakta Entreprenören, N N Gatukontoret, N N Flagnad yta pga dåligt rengjort underlag. Före och efter slamförsegling vid Malmö/Sturup 17

Trafikkontroll En förseglad yta bör inte trafikeras direkt efter utförandet, eftersom risk finns att förseglingen fastnar på bilarnas däck. Parkering på nylagd försegling bör undvikas under det närmaste dygnet, speciellt vid varma dagar. Flygfält Vid slamförsegling på flygfält ska även följande punkter beaktas: Ta bort alternativt skydda dagermarkeringar innan slamförseglingsarbetet påbörjas. Skydda ljusarmaturer och metallängdmätningsbrickor. Förklistring utförs för att säkerställa vidhäftning mot underlaget. Befintlig rörelsefog skall ej slamförseglas. Slam som ligger på fogmassan bryts annars så småningom loss i bitar och kan då orsaka skador i flygplansmotorer. Stor aktsamhet måste iakttagas vid hantering av stenmaterialet för att undvika att större korn än det max tillåtna blir inblandade och därmed riskera att skada flygplansmotorerna. Det är att rekommendera att stenmaterialet siktas vid depå före lastning på utläggningsfordonet. Utläggning ska ske med början i bankant enligt den så kallade takpannemodellen för att underlätta avrinning över de längsgående skarvarna. Vältning ska påbörjas snarast möjligt och utföras med gummihjulsvält. Beakta tiden till trafikerbarhet. Vid nattarbete är luftfuktigheten i regel hög. Detta påverkar brytningstiden avsevärt. Vid utförandet bör en representant från beställaren närvara, som har erfarenhet från tidigare slamförseglingar. 18

Kvalitetsäkring Entreprenören ska upprätta en projektanpassad kvalitetssäkringsplan där följande dokument kan ingå De mål som ska uppnås. Ansvar och befogenheter för projektorganisationen under olika skeden. Rutiner, metoder och arbetsinstruktioner som ska användas Lämpliga provnings-, kontroll- och uppföljningsprogram. Siktkurvor Arbetsrecept med funktionella värden Produktkontroll (ingående delmaterial) Produktionsmätning Friktionsmätningar Rutiner för ändring av kvalitetsplan. Kontroll och analys av tidigare produktinformation. Hantering och rapportering av fel och avvikelser. Krav på utförd yta Utförd mängd Normalt appliceras slamman till en mängd av 3 5 kg/kvm. Dragmärken På utförd yta får det endast finnas 3 st dragmärken större än 2 x 4 cm per 25 meters läggningsdrag. Längsgående skarvar Längsgående skarvar får ha en max överlappning av 5 cm. Ojämnheter Ojämnheter i tvärled får högst vara 6 mm uppmätt med en 3 m lång rätskiva. Beläggningskanter Beläggningskanter i längsled får högst vandra + 5 cm. Ränder Läggningsränder, djupare än 3 mm, får ej förekomma. Handutförande Texturen på handlagda spets- och anslutningsytor ska i möjligaste mån ha samma utseende som maskinlagda ytor. 19

Tillägg för flygfält Tabell 5. Funktionskrav på flygfält Friktion Funktionskrav Kravvärde, Mätmetod nybyggt fält Våtfriktion Skiddometer BV 11 eller 65 km/h 0,7 Friction Tester enl Pavement 95 km/h 0,6 Surface Conditions Second edition 1984 kapitel 3.2 Textur 0,75 0,9 Sand-patch Värdena för våtfriktion skiljer sig något jämfört med dem som anges i ICAO Annex 14. Anledningen till detta är att värdena i ICAO Annex 14 baserar sig på mätningar gjorda med ett slätt däck med lågt tryck medan de här ovan angivna värden baserar sig på ett aerodäck med högt tryck. Det sistnämnda däcket är det som används i Sverige. Kraven ovan bör dock relateras till den aktuella ytans egenskaper innan försegling. Projektören kan vid behov träffa en överenskommelse med flygplatshållaren om krav som avviker från tabellen ovan. Jämnhet Ojämnheter får högst vara 3 mm på 3 m. Överlappning i skarvar får ej ske. Renhet Ytan ska vara homogen och överkorn får ej förekomma. Beställarens representant måste vara närvarande och skriftligt godkänna referensytans utseende med hänsyn till risken för överkorn. 20

Upphandling av slamförsegling Beställaren bör i förfrågningsunderlaget nämna de funktionskrav som ställs på arbetet och ange om t.ex. provytor samt förklistring och vältning ska utföras. Beställaren bör även ange tillgängliga arbetstider. Lämplig garantitid för en slamförseglingsentreprenad kan vara två år. Beställaren kan förorda förprovning av arbetsytorna vilket innebär att arbetsytorna ska undersökas av entreprenören och att erforderliga provningar ska utföras för att utröna typ- och mängdbehovet av slamförseglingen beroende på beläggningens tillstånd. Beställaren kan sedan ställa krav på att entreprenören skriftligen, en tid innan arbetet utförs, redovisar att förprovningen skett på relevant sätt. I mängdbeskrivningen bör anges hur kostnadsreglering sker om utlagd mängd försegling per ytenhet avviker från den beställda. Trots ytslitage motverkar slamförsegling stensläpp och åldring. Två år gammal slamförseglad yta. 21

Bindemedelsförsegling Särslövsvägen i Malmö. Slitlagret består av återvunna fräsmassor, som förseglats. Med bindemedelsförsegling avses applicering av bindemedel, i allmänhet i emulsionsform, som är av sådan karaktär att det ursprungliga bindemedlets penetrationsvärde i ytskiktet påverkas och med det nytillförda ger upphov till ett tätare och flexiblare ytskikt med eller utan påförande av sand, stenmjöl eller annat friktionshöjande material. Bindemedelsförsegling utförs i syfte att: förebygga nedbrytning genom tätning av uppkomna mikrosprickor i ytskiktet täta ytan och begränsa begynnande stenlossning förbättra ytkarakteristiken genom tätning av skarvar och separationer försköna utseendet hos beläggningsytan 22

Bindemedelsförsegling kan utföras antingen i förebyggande eller korrigerande syfte. Även en ny beläggning kan förseglas i förebyggande syfte. Försegling av separerade ytor kan ses som både korrigerande och förebyggande åtgärd. En bindemedelsförsegling kan utföras på många typer av asfaltbelagda ytor som är i behov av underhåll. Åtgärden har sitt främsta användningsområde på äldre, torra, ännu ej deformerade eller söndergrävda beläggningar av typ ABT, ABS, ABD och AG. Bindemedelsförsegling kan även användas på ytbehandlingar och återvunna massor men man bör utifrån trafikflöde samt ytbehandlingens respektive den återvunna massans standard bedöma användandet från fall till fall. Däremot är bindemedelsförsegling mindre lämpliga på beläggningar av typ gjutasfalt, topeka och sandasfalt, det vill säga på typer med hög bindemedelshalt och lågt hålrum. Som exempel på lämpliga objekt kan nämnas industrigator, matargator, bostadsgator, gcm-vägar, flygfält, vägrenar och uppställningsplatser. Bindemedelsförsegling kan även ibland övervägas för högtrafikerade objekt till exempel för vänster körfält på trafikleder och motorvägar. Oavsett var bindemedelsförsegling används är det viktigt att man anpassar funktionskrav, recept, utrustning etc. efter givna förutsättningar. Man brukar dela in objekten i gator och vägar samt flygfält. För att underlätta användandet av detta kapitel om bindemedelsförsegling är rubrikerna uppdelade enligt detta mönster. På vissa håll är det ingen skillnad mellan objekten varför ingen uppdelning har gjorts. Gator och vägar Gemensamt är kommunerna den största ägaren av beläggningsytor i landet. Utmärkande för dessa är att de till övervägande del är lågtrafikerade där underhållet således föranleds av åldring, det vill säga inverkan av tid och klimat. Mot denna åldring kan bindemedelsförsegling rekommenderas som förebyggande åtgärd. Inom kommunerna finns även ett stort antal trafikleder och industrigator som mycket väl kan lämpa sig för bindemedelsförsegling. Orsaken till omläggning av beläggningar på det statliga vägnätet är främst dubbslitage och bärighetsskador. Detta kräver normalt att ny beläggningsmassa påförs. Bindemedelsförsegling kan ej jämföras med ny massa däremot kan det vara lämpligt att försegla Förseglad väg, Hultaleden i Ron- 23

vägrenar och vänster körfält på motorvägar där stenlossning ofta är mer påtaglig än spårslitage. Bindemedelsförsegling kan också användas på äldre ytbehandlingar där stenmaterialet tenderar att släppa. Andra användningsområden för bindemedelsförsegling kan vara relativt nylagda beläggningar av återvinningsmassor med stenlossningstendens eller äldre p-fickor och rastplatser. På flygfält utförs provytor i bankant (till höger) innan ordinarie förseglingsarbete påbörjas. Flygfält Belagda ytor på flygfält utsätts för relativt få men ofta stora laster och kan i detta sammanhang betraktas som lågtrafikerade. Detta gäller såväl rull- och taxibanor som uppställningsplattor. Här kan bindemedelsförsegling vara ett underhållsalternativ. Vid rullbanors sättzoner är gummiavlagringar från däck vanligt förekommande. Detta i kombination med bindemedelsförsegling kan ge ökad risk för låg våtfriktion! På uppställningsplatser där flygplan tankas eller vid drivmedelsdepåer och avisningsplats krävs dock speciella förseglingsprodukter. Material bindemedel Oavsett objekt bör en produkt som används vid bindemedelsförsegling vara så sammansatt (till exempel genom bitumen kombinerad med polymerer, vatten, lösningsmedel etc) att den genom 24

migration vid normal utomhustemperatur påverkar befintligt, äldre bindemedel. Den ska ha låg viskositet för att befrämja nedträngning alternativt vid mer viskös konsistens kunna förtunnas med vatten till en homogen blandning före applicering. I övrigt ska produkten baseras på ämnen som vatten, syra, emulgator och eventuella salter. Leverantören alternativt entreprenören ska innan arbetet påbörjas presentera en varudeklaration baserad på kemikalieinspektionens krav med uppgifter om produktens eventuella hälso- och miljöfarlighet. Material mineral Gator och vägar I många fall kan det vara lämpligt att sprida ett friktionshöjande material på en bindemedelsförseglad yta. Körbaneytor i tätorter strös lämpligen av med stenmjöl i fraktionen 0 2 eller 0 4 mm. Tillåts högre hastighet än 70 km/h på aktuella ytor bör bituminiserat stenmjöl (till exempel med 1 % B 85) i fraktion 0 2 mm nyttjas. På körbaneytor kan stenmjöl av varierande mineral väljas, till exempel diabas, granit, kvartsit etc, dock med låg finkornshalt. Flygfält På flygfält där trafikkomprimering ej kan påräknas, ska om stenmjöl anses motiverat ur friktionshänseende främst basiska mineraler nyttjas såsom diabas, dolomit eller gabbro. Oavsett vad man väljer bör fraktionen ej överstiga 2 mm. Sammansättning, mängder Besiktning och eventuell provtagning bör kunna ge entreprenören besked om lämplig dosering, mängd emulsion/kvm, dock kan denna behöva att justeras vid utförandet. Yttextur och ålder ska dock alltid vara vägledande i doseringsfrågor. Entreprenören fastställer lämplig dosering för aktuellt objekt baserad på tidigare förbesiktningar. Mängden bindemedel bör ställas i relation till befintlig beläggnings ålder och yttextur samt baseras på det tillförda bindemedlets eget penetrationsvärde. Sådan mängd bör spridas att oxidationen av bindemedlet avtar och att effekt uppnås med en påtaglig flexibilitet i ytskiktet som följd utan att risk för deformation uppträder. I dagsläget är det dock svårt att mäta denna effekt. 25

Gator och vägar 0,2 0,5 kg/kvm bindemedel är normala doseringar men avvikelser förekommer åt båda håll beroende på produkt, objekt, yttemperatur etc. Mängden av det friktionshöjande materialet (sand, stenmjöl etc) bör vara tillräcklig för ett tunt, heltäckande skikt och syftet ska vara att dels ge god våtfriktion och dels ge ytskiktet en ny finkornshalt som tillsammans med bindemedlet verkar tätande och stabiliserande. Det är viktigt att överskottsmaterial ej ligger kvar så att det kan orsaka skada för trafikanten. Speciellt viktigt är det att avlägsna överskottsmaterial i kurvor och i gatukorsningar. Större ansamlingar ska tas bort med en gång, i övrigt ska ytorna sopas senast tre dygn efter utförandet. Sallerupsvägen i Malmö förseglad med 0,5 kg/kvm bindemedel och stenmjöl 0/4 mm. Torr flygfältsbeläggning bindemedelsförseglas. Flygfält För flygfält gäller utan undantag att flygsäkerheten värderas högre än samtliga övriga parametrar. Detta innebär att mängden inte får vara större än att fullgod våtfriktion erhålles vid påsläpp av trafik. Den mängd bindemedel man sprider på flygfält är oftast något lägre än vad man sprider på väg. Normalt sprider man inte mer är 0,3 kg/kvm på flygfält. Mängden av eventuellt påfört friktionshöjande material (sand, stenmjöl etc) bör vara tillräcklig för ett tunt, heltäckande skikt och syftet ska vara att dels ge god våtfriktion och dels ge ytskiktet en ny finkornshalt som tillsammans med bindemedlet verkar tätande och stabiliserande. Utrustning Utrustningen anpassas med hänsyn till objektets art. Bindemedelsspridning (vanligtvis emulsion) utförs med tillförlitlig, regelbundet kalibrerad utrustning. För större objekt väljs med fördel spridarbilsutrustning med trefaldigt överlappande, teleskopstyrd ramp och med datorstyrd volumetrisk registrering av spridningsmängden. Vid medelstora objekt kan så kallade kombispridare vara goda alternativ. Vid mindre objekt kan även klistermopeder användas. 26

Det friktionshöjande materialet sprids med tallriks-, singel- eller kombispridare. Dessa ska kunna sprida små kvantiteter jämnt och heltäckande. Utförande Utförandet varierar från fall till fall beroende på objekt, produkt och entreprenör. En del information och riktlinjer bör dock följas vid samtliga arbeten. Beställaren bör sammanställa sina eventuella krav på produkten innan arbetet utförs. Kraven kan till exempel gälla tid för trafikpåsläpp och tid till godkänd våtfriktionsnivå. Entreprenören ska ta del av beställarens förundersökning om sådan gjorts, annars bör entreprenören själv utföra en förundersökning. Entreprenören gör noteringar om i vad mån vissa förarbeten bör rekommenderas (till exempel eliminering av krackeleringsskador, justering av brunnsdexlar, potthålslagning). Entreprenören ska undersöka om spricklagning med fogmassa förekommer eller om ytan är behäftad med viss typ av föroreningar till exempel gummi i sättzoner på flygplatser, lerspill vid byggarbetsplatser, ansamlad mängd avisningsmedel i beläggningen eller andra främmande ämnen som kan påverka vidhäftnings- respektive friktionsnivån i negativ riktning. Upptäcker entreprenören något anmärkningsvärt ska detta elimineras med lämplig åtgärd eller så ska beställaren informeras om problemen i förväg för att på så sätt minska risken för meningsskiljaktigheter efter åtgärd. Det är också viktigt att entreprenören vet att förseglingsprodukten är förenlig med det ursprungliga bitumenet. Även tillståndet hos befintliga markeringar noteras och beslut fattas om vad mån de ska skonas, eventuellt tas bort eller om ny markering ska utföras efter förseglingsarbetet. Entreprenören samordnar med beställaren tidpunkt för utförande av förseglingsarbetet i så god tid att beställaren hinner att ombesörja eventuellt förarbete samt handla upp en eventuell sopinsats Lämplig utrustning för spridning av bindemedelsförseglingar. 27

av aktuella ytor före/efter avslutat förseglingsarbete. Det är i samband med spridning av bindemedlet viktigt att ytan är väl rengjord. Gator och vägar Genom gatu- och väghållarens alternativt entreprenörens försorg bör vid större objekt skyltar anbringas som anger typ av åtgärd som kommer att utföras samt tidpunkt för denna. Eftersom förseglingen kan förorsaka vissa olägenheter för trafikanterna bör entreprenören ombesörja utskick eller distribution av information till kringboende inom 25 m från arbetsobjektet. Alternativt uppsätts anslag i portar, trappuppgångar, i affärer eller på anslagstavlor i objektets omedelbara närhet. Entreprenören bör upprätta en trafikanordningsplan och skylta objektet efter gällande bestämmelser. Arbetsplatsen avkonas på lämpligt sätt. Speciell uppmärksamhet riktas på gatukors och övergångsställen, där trafikvakter placeras ut i görligaste mån. Entreprenören tillser att objekt som kantstenar, stolpar och brunnslock och betäckningar skyddas från emulsionen eller stänk från denna. Det kan vara lämpligt att utföra en provyta för att försäkra sig om att det recept man valt verkar rimligt. Efter utförd spridning lämnas bindemedlet att bryta. Så snart detta brutit, strös ytan av med stenmjöl (alternativt bituminiserat stenmjöl). Spridningen ska ske tunt och med jämn fördelning över hela ytan så att fri emulsionsyta ej föreligger. Så snart stenmjölet spridits avlägsnas avspärrning och ytan öppnas för trafik. Löst stenmjöl ska avlägsnas från vägbanan så snart detta kan ske utan att förseglingen skadas. För att uppnå bästa möjliga tekniska effekt bör stenmjölet få ligga under trafik minst en vecka, gärna två, så att det tillsammans med det påförda bindemedlet bildar en ny finkornshalt i ytskiktet. Används grövre material än stenmjöl ska löst material avlägsnas senast tre dagar efter utförandet. Entreprenören tillser att brunnslock, betäckningar och andra eventuella föremål är rena från emulsion innan denna lämnar arbetsplatsen. Flygfält Innan arbetet påbörjas ska entreprenören tillsammans med beställaren informera alla berörda parter om åtgärden, dess effekter och eventuella restriktioner den första tiden efter utförandet. Detta 28

görs lämpligen genom ett informationsmöte med representanter från berörda områden; flyget, markpersonal och flygledartorn. Vid förseglingsarbeten på flygfält ska en eller flera provytor (100 m x rampbredden) utföras och av beställaren godkännas eller underkännas med avseende på våtfriktion och dosering. På flygfält sker oftast ingen uppskyltning, det är istället trafikledartornet som tillsammans med entreprenören styr trafiken. På fält där ingen aktiv flygtrafik förekommer och inget bemannat flygledartorn finns behöver inga speciella åtgärder göras. Eventuell armatur i belagd yta ska skyddas från emulsion eller stänk från denna. Sättzoner ska speciellt beaktas med avseende på gummiavlagringar. I övrigt ska ytan vara väl rengjord innan förseglingsarbetet påbörjas. Efter utförd spridning lämnas emulsionen att bryta. Så snart denna brutit kan ytan ströas av med ett friktionshöjande material. Spridningen ska ske tunt och med jämn fördelning över hela ytan så att fri emulsionsyta ej föreligger. Gummihjulsvältning och sopning/ blåsning bör övervägas på flygfält för att säkerställa att inget löst material finns kvar när ytan öppnas för flygtrafik. Kvalitetssäkring Entreprenören ska presentera en organisationsplan över sin verksamhet med bindemedelsförsegling. Denna ska omfatta uppgift om personer i ansvarig ställning vad avser övergripande ansvar samt, om så krävs av beställaren, om ansvariga för tillverkning, transport, lagring och utförande. En kvalitetssäkringsplan ska presenteras med uppgift om produktionsstyrning och laboratoriekontroll. Även en produktspecifikation ska kunna presenteras. För att tillgodose funktionskraven bör beställaren redan i förfrågningsunderlaget ange om, hur och när ytan ska friktionmätas. Vidare bör beställaren och entreprenören i förväg komma överens om eventuella krav på yttextur och stenlossning ska ställas. Ställs funktionskrav på dessa egenskaper bör dessa mätas på avsnitt som befästes så att relationsvärden för senare garantibesiktningar säkerställs. Vid utförandet bör en representant från beställaren närvara, som har erfarenhet från tidigare bindemedelsförseglingar. 29

Uppgifter om maskiner och övrig utrustning ska kunna specificeras (typ, prestanda o dyl.) samt uppgifter om regelbunden maskinvård och daglig tillsyn ska kunna tillhandahållas. Varje objekt registreras för sig i en dator kopplad till spridarutrustningen med uppgift om objektets namn, tidpunkt, vald dosering samt ytstorlek. Provtagning av bindemedel och stenmaterial ska av entreprenören ske kontinuerligt under produktion. Beställaren har dock rätt att göra eventuella stickprov när denna så önskar. Provtagning görs i syfte att kontrollera de ingående materialen med avseende på eventuella avvikelser gentemot vad som uppgivits i specifikationerna. Krav på utförd yta För väg-, gatu- och flygfältshållare är funktionen hos en utförd bindemedelsförsegling viktig. En upphandling av bindemedelsförsegling bör därför ske i termer av funktion och prestanda i relation till ursprunglig beläggning. De primära funktionskrav som bör ställas på en bindemedelsförseglad yta bör omfatta: god våtfriktion bra textur minskat stensläpp förmåga att täta ytan mot vatten och halkbekämpningsmedel Många av de krav som ställs på en bindemedelsförsegling saknar krav- eller riktvärde. Detta beror på att det i dagsläget ej finns några standardiserade mätmetoder. I de fall där man sätter funktionskrav på till exempel stensläpp och förmåga att täta ytan sätts värdena från fall till fall efter samråd mellan beställare och entreprenör. Mätmetoderna kan i dessa fall variera. Vid underhåll med bindemedelsförsegling förutsätts att andra viktiga funktionskrav såsom jämnhet och tvärfall redan är uppfyllda, eftersom dessa ej kan uppnås genom bindemedelsförsegling. En vidare precisering av ovannämnda funktionskrav och förslag till mätmetoder redovisas här nedan. Gator och vägar De ovan angivna primära funktionskraven anges för vägar och gator i tabell 6. På kommunala gator behöver i allmänhet ej friktionsmätning utföras såvida misstanke om låg våtfriktion inte föreligger. Uppställda krav ska vara uppfyllda vid överlämnandet 30

av ytan. Funktionskraven kontrolleras dels vid slutbesiktningen och dels vid garantibesiktningen efter två år. Funktionskrav Kravvärde enl VÄG Mätmetod Våtfriktion 0,5 VVMB 104 Textur 0,6 Sand-patch Tabell 6. Funktionskrav på gator och vägar. Flygfält De ovan angivna primära funktionskraven anges för flygfält i tabell 7. Uppställda krav ska vara uppfyllda vid överlämnandet av ytan. Det är speciellt viktigt att våtfriktionen uppfyller de krav som ställs på ytan. Funktionskraven kontrolleras också vid slutbesiktningen samt fortlöpande av beställaren och vid garantibesiktningen efter två år. Funktionskrav Kravvärde, Mätmetod nybyggt fält Tabell 7. Funktionskrav på flygfält. Våtfriktion Skiddometer BV 11 eller 65 km/h 0,7 Friction Tester enligt Pavement 95 km/h 0,6 Surface Conditions Second edition 1984, kapitel 3.2. Textur 0,75 0,9 Sand-patch Värdena för våtfriktion skiljer sig något jämfört med dem som anges i ICAO Annex 14. (ICAO = International Civil Aviation Organisation) Anledningen till detta är att värdena i ICAO Annex 14 baserar sig på mätningar gjorda med ett slätt däck med lågt tryck medan de här ovan angivna värdena baserar sig på ett aerodäck med högt tryck. Det sistnämnda däcket är det som används i Sverige. Kraven ovan bör dock relateras till den aktuella ytans egenskaper innan försegling. Projektören kan vid behov träffa en överenskommelse med flygplatshållaren om krav som avviker från tabellen ovan. 31

Upphandling av bindemedelsförsegling Man bör då man som beställare bestämt sig för att använda bindemedelsförsegling som underhållsåtgärd noga tänka igenom upphandlingsförfarandet. Det gäller att i förväg kunna ställa rimliga, men riktiga, krav på underhållsåtgärden. För att slippa ifrån onödiga missförstånd mellan beställare och entreprenör ska man redan i förfrågningsunderlaget nämna de funktionskrav man ställer på arbetet. Beställaren kan göra klokt i att förorda en förprovning. Det innebär att arbetsytorna ska undersökas av entreprenören och att erforderliga provningar ska utföras för att utröna typ och mängdbehov av bindemedelsförsegling. Beställaren kan sedan ställa krav på att entreprenören skriftligen, en tid innan arbetet utförs, redovisar att förprovningen skett på ett relevant sätt. Skulle entreprenören mot förmodan finna att befintligt slitlager är mindre lämpat att bindemedelsförsegla enligt gängse förfarande så ska beställaren omedelbart informeras om detta så att erforderliga åtgärder snabbt kan vidtagas. En sådan åtgärd kan i nödfall vara att avbryta planerat eller pågående arbete. Ett exempel på detta är om våtfriktionen på befintlig beläggning är så låg att slutkravet på våtfriktion ej går att upprätthålla. I förfrågningsunderlaget bör det tydligt framgå om, när och hur friktionsmätningen ska genomföras. I anbudet ska entreprenören ange typ/fabrikat av försegling som avses användas samt mängd (kg/kvm) som anbudet är baserat på. Denna mängd ska av entreprenören vara bedömd som tillräcklig för att klara angivna krav och ska föregås av ovan nämnd okulärbesiktning av ytan. Förfrågningsunderlaget varierar naturligtvis från objekt till objekt, men det ovan nämnda bör ändå tas med. Nedan följer ytterligare något som kan/bör ingå i ett förfrågningsunderlag. Gator och vägar När bindemedelsförsegling utförs på kommunala bostadsgator kan det vara av stor vikt att redan i upphandlingsskedet klargöra vem som är ansvarig för information till de boende. 32

Flygfält På flygfält är det speciellt viktigt att våtfriktionen är god. Krav på minsta godtagbara våtfriktion på civila flygfält följer rekommendationer i ICAO. För det mesta används dessa krav även på militära flygfält. Man brukar därför vid bindemedelsförsegling av flygfält redan i upphandlingen förorda att provytor utförs där man kan se hur våtfriktionen på ytan utvecklas. Vid överlämnandet av arbetsområdet ska den förseglade ytan uppfylla krav på friktion och renhet. En annan uppgift som beställaren av underhåll på flygfält kan kräva i förfrågningsunderlaget och som bör vara med i upphandlingen är en så kallad riskhanteringsplan. Denna plan ska redovisa hur entreprenören löser akuta problem som kan uppstå i samband med underhållsarbetet. I förfrågningsunderlaget för ett förseglingsarbete på flygfält bör beställaren ange tillgängliga arbetstider och klargöra att angivna funktionskrav ska vara uppfyllda då ytan öppnas för trafik. Om låg friktion uppstår under garantitiden (2 år) till följd av förseglingen har entreprenören skyldighet att föreslå och bekosta friktionshöjande åtgärder. 33

Förseglingshandbok Slam- och Bindemedelsförsegling för gator och flygfält Enkel underhållsmetod som Ger beläggningen längre liv Försegling är ett relativt billigt alternativ till andra beläggningsåtgärder på åldrade och vittrade, men i övrigt intakta massabeläggningar på lågtrafikerade ytor. Exempel på sådana ytor är flygfält, bostadsgator, gcm-vägar, parkeringsytor och vägrenar. Det finns i princip två typer av förseglingar, slamförseglingar och bindemedelsförseglingar. Huvudsyftet med en försegling är att täta asfaltytor som åldrats eller av andra skäl inte har tillräcklig täthet. Förseglingar utförs också för att förhindra stenlossning och förlänga funktionstiden för beläggningen. Denna handbok är en hjälp åt beställare för att kunna planera underhållet av belagda vägar på ett effektivt sätt. Handboken förklarar den enkla underhållsmetoden att förlänga livslängden på en belagd yta genom försegling. Läsaren ska få en bättre förståelse för vad försegling innebär, vilka olika metoder som finns och vad försegling kan prestera samt vad som kan förväntas av behandlad yta. ISBN 91-7099-610-5 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET