Rapport 81 2005 Per Anders Strandberg Kåravgifter och service - En kartläggning av studentkårernas arbete med distansstudenter
1
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Rapport 8:2005 Per Anders Strandberg Kåravgifter och service En kartläggning av studentkårernas arbete med distansstudenter 2
Kåravgifter och service En kartläggning av studentkårernas arbete med distansstudenter Författare: Per Anders Strandberg Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Box 194 871 24 Härnösand Telefon: 0611-34 95 00 Fax: 0611-34 95 05 e-post: info@netuniversity.se www.netuniversity.se Rapport 8:2005 3
Summary The object of this report is to survey the work carried out by Swedish student unions in taking care of the interests of distance students as a part of their activities. The main focus of the report is to look at one of the problems concerning distance students and student unions. In Sweden student union membership is mandatory by law. This means that distance students, who study at various seats of learning, are often forced to join a number of student unions without necessarily getting better service as a result. Another aim of the report is to map the student union membership fees, and to see if distance studies qualify students for reduced membership fees. The survey took place during June and July 2005, and comprises all regulated student unions. However the percentage of answers is not comprehensive and information concerning a number of small and medium-sized student unions is not available. The results show at many student unions are aware that the needs of distance students vary from those of campus students, and that special methods must be applied to satisfy these needs. This awareness is reflected not least in the fact that many student unions reduce their membership fees for distance students. Furthermore there are a number of good examples of student unions which have found various ways to tackle the problem of membership in multiple student unions. 4
5
Innehåll Summary 4 Innehåll 6 1. Inledning och bakgrund 10 Målsättning 12 Definitioner 12 Tillvägagångssätt 14 Rapportens disposition 16 2. Material och resultat 18 Blekinge tekniska högskola 19 Chalmers tekniska högskola 19 Ersta och Sköndal högskola 20 Göteborgs universitet 20 Handelshögskolan i Stockholm 23 Högskolan Dalarna 23 Högskolan i Borås 25 Högskolan i Gävle 25 Högskolan i Halmstad 26 Högskolan i Jönköping 27 Högskolan i Kalmar 27 Högskolan i Skövde 28 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 29 Högskolan Kristianstad 29 Högskolan på Gotland 30 Idrottshögskolan i Stockholm 30 Karlstads universitet 31 Karolinska institutet 31 Kungliga tekniska högskolan 32 Linköpings universitet 33 Luleå tekniska universitet 35 6
Lunds universitet 37 Lärarhögskolan i Stockholm 42 Malmö högskola 42 Mittuniversitetet 43 Mälardalens högskola 45 Stockholms universitet 45 Sveriges lantbruksuniversitet 46 Södertörns högskola 49 Teologiska högskolan 49 Umeå universitet 50 Uppsala universitet 52 Växjö universitet 53 Örebro universitet 53 3. Sammanfattande diskussion 56 Informationssatsningar 56 Flermedlemskap 57 Slutsatser 57 4. Referenser 58 5. Bilagor 62 Bilaga 1 Frågeformulär vid intervjuer med kårreprepresentanter 62 Bilaga 2 Statistisk sammanställning Bilaga 3 Kontaktuppgifter 7
8
9
1. Inledning och bakgrund I regeringens proposition Den öppna högskolan står att läsa att den högre utbildningen måste kunna erbjudas fler människor och människor med olika bakgrund samt göras mer tillgänglig i tid och rum än vad den för närvarande är. Mot bakgrund av detta föreslog regeringen att Distansutbildningsmyndigheten som inrättades 1999 skulle avvecklas och istället ersättas med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. De huvudsakliga skälen var, förutom de redan nämnda, att stimulera lärosätenas utveckling av IT-stödd distansutbildning samt att främja den pedagogiska utvecklingen för att kunna möta nya utbildningsbehov i samhället. 1 2002 inrättades Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och samtidigt etablerades Nätuniversitetet som består av ett antal universitet och högskolor som samverkar kring distansutbildning. Antalet studenter inom den ITstödda distansutbildning som samordnades av Nätuniversitetet ökade snabbt. Redan under det första året fanns 25 000 utbildningsplatser och 60 000 sökande. 2 Höstterminen 2003 var 32 700 studenter registrerade på kurser som gavs inom Nätuniversitetet. 3 Även om IT-stödd distansutbildning funnits tidigare, och fortfarande finns utom ramen för Nätuniversitetet har alltså en väsentlig ökning skett såväl kursutbud som i antal studenter. 1 Den öppna högskolan, Regeringens proposition 2001/02:15, sid. 109 2 Verksamhetsberättelse 2002, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2003, sid. 3 3 Uppföljning av Sveriges nätuniversitet tillgänglighet, rekrytering och extra ersättning, Högskoleverket, 2004, sid. 53 I 2004 års regleringsbrev gav Regeringen åt Högskoleverket i uppdrag att följa upp huruvida inrättandet av Nätuniversitetet verkligen bidragit till att uppfylla målsättningen att bredda rekryteringen. I sin första delrapport som publicerades 2004 konstaterar Högskoleverket att så är fallet: studenterna vid kurser och 10
utbildningar som ges inom Nätuniversitetet är äldre än traditionella campusstudenter och kommer i högre grad från glesbygdsorter. 4 Emellertid har den stora ökningen av distansstudenter skapat andra problem som kräver nytänkande lösningar. Inte minst för lärosätena som ansvarar för studenternas hälsovård. 5 Men problem har också uppstått för studentkårerna som under lång tid byggt upp sitt arbete utifrån att alla studenter finns på orten. Medlemskap i studentkårer är dessutom reglerat i lag, vilket gör att distansstudenter, och andra studenter, som läser kurser från flera lärosäten tvingas vara med i flera studentkårer, vilket i sin tur leder till i vissa fall orimligt höga kostnader för dessa studenter. Målsättning Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av de olika studentkårernas arbete med att ta tillvara distansstudenternas intressen i sin verksamhet. Tyngdpunkten ligger på problemet med att distansstudenter ibland tvingas vara medlemmar i flera studentkårer, utan att för den sakens skull få bättre service än campusstudenter. I ett längre perspektiv är målsättningen att dels sprida goda exempel på hur studentkårer arbetar med frågor om distansstudenter för att inspirera och motivera andra och dels att hitta en fungerande lösning på medlemskapsproblemet. Mot bakgrund av detta skall denna rapport endast ses som en första kartläggning och ett första steg mot en mer tillfredsställande situation för Sveriges distansstudenter. Definitioner Nedan följer beskrivningar av de begrepp som är centrala i denna rapport. Beskrivningarna tar i möjligaste mån sin utgångspunkt i lag- och förordningstexter och syftar till ett 4 Ibid. sid. 54-55 5 Högskoleförordningen, SFS 1993:100, 11 11
6 Ljusberg, Marlen och Karlén, Roger, Lärcentra 2003 sammanställning av enkätsvar, Glesbygdsverket, 2004, sid. 2, 7 Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor, SFS 1983:18, 12-13 8 Ibid. 2 9 Ibid. 4-5 enhetligt användande av och en enhetlig förståelse för dessa termer. Distanssstudier Med distansstudier menas studier som bedrivs på annan ort än högskoleorten. Det kan röra sig om utbildning utlokaliserad till andra campusorter (exempelvis bedriver Umeå universitet och Luleå tekniska universitet utbildning i Kiruna och Skellefteå), utbildning via lärcentra (enligt Glesbygdsverket hade 63 procent av landets kommuner lärcentra med högskoleutbud 6 ) eller utbildning som bedrivs från studentens hem med eller utan IT-teknik. Gemensamt för all distansutbildning är att den i mer eller mindre utsträckning är flexibel i tid och rum. Studentkårer Enligt förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor (SFS 1983:18) skall studentkårer ha till ändamål att främja sina medlemmars studier och vad som äger sammanhang med studierna. Vidare skall studentkårer vara demokratiskt uppbyggda. 7 Det är högskolans styrelse som beslutar om vilka föreningar som skall anses som studentkårer och det får, om det finns särskilda skäl, finnas fler än en studentkår vid en högskola. 8 Enligt samma förordning måste den som studerar vid högskola eller universitet vara medlem i den studentkår som finns vid lärosätet. Finns flera kårer vid samma lärosäte skall dessa komma överens om i vilken den studerande skall vara medlem. 9 Vissa studenter har också rätt till begränsat medlemskap i studentkårer. För att få begränsat medlemskap krävs att den studerande läser mindre än 9 poäng per termin på fristående 12
kurser eller att studierna bedrivs på en ort som varken är högskoleorten eller orten där kåren har sitt säte, eller bedriver forskarutbildning som motsvarar mindre än halvtidsstudier. 10 Kårerna har rätt att ta ut avgifter av sina medlemmar, och avgiften för studerande med begränsat medlemskap skall fastställas med hänsyn till dessa studenters rättigheter och de förmåner de har rätt till. 11 Denna kartläggning visar att medlemsavgiften varierar mellan 89 och 320 kronor per termin och att den reducerade medlemsavgiften varierar mellan 48 och 225 kronor per termin (i vissa fall kan en obligatorisk inskrivningsavgift tillkomma första gången den studerande betalar kåravgift och vid vissa lärosäten tillkommer varierande sektions- eller nationsavgifter). Andra obligatoriska sammanslutningar Förordning 1983:18 reglerar även medlemskap i andra studentorganisationer än kårer. Nationer och andra studentföreningar ska ha samma ändamål som studentkårer, nämligen att tillvarata sina medlemmars studier och vad som har sammanhang med studierna. 12 Däremot är nationer med obligatoriskt medlemskap ovanliga om man ser till det totala antalet lärosäten. Nationer vars existens regleras av förordningen finns vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Vid Stockholms universitet finns inga obligatoriska nationer utan istället så kallade fakultetsföreningar som fungerar på ungefär samma sätt som nationer. 10 Ibid. 6 11 Ibid. 10 12 Ibid. 17 13
Utbildningsbevakning Med utbildningsbevakning menas bland annat det kvalitetsarbete som kårerna bedriver i enlighet med högskolelagen, dvs. att studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningens samt att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans lärare och studenter. 13 Utbildningsbevakning innefattar också arbetet med att representera studenterna i högskolestyrelsen och i de övriga organ där studenterna har rätt att vara representerade. Studiesocial bevakning Med studiesocial bevakning menas det arbete som kårerna bedriver för att tillvarata studenternas intressen och förbättra deras situation i studiesociala frågor såsom hälso- och arbetsmiljöfrågor. Stödverksamhet De flesta studentkårer erbjuder hjälp och stöd till de enskilda medlemmar som av olika anledningar fått problem under sin studietid. Det kan röra allt från att företräda studenterna gentemot högskolan i likabehandlingsärenden till att erbjuda kontanta lån och hjälpa enskilda studenter att hitta bostad. Social verksamhet Den sociala verksamhet, eller sociala service, som vissa studentkårer bedriver innefattar olika typer av campusförlagd verksamhet såsom bland annat fester, tillhandahållande av bokhandel, restaurang, café och rabatter som kårerna förhandlat fram med det lokala näringslivet. 13 Högskolelagen, SFS 1992:1434, 1 kap, 4 Tillvägagångssätt En första utgångspunkt har varit att låta kartläggningen omfatta studentkårer vid de lärosäten som ger kurser via Nätuniversitetet. För närvarande omfattar Nätuniversitetet 35 lärosäten. Av dessa finns det 30 universitet och högskolor 14
som ger kurser som kan sökas på Nätuniversitetets hemsida. 14 I jämförelse med Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds medlemsregister 15 saknas emellertid elva högskolor som visserligen inte i dagsläget ger kurser inom ramen för Nätuniversitetet men varav några ändå kan vara intressanta att inkludera i kartläggningen. Dessa är Chalmers tekniska högskola, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Handelshögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungliga konsthögskolan, Kungliga musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Röda Korsets högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Anledningen till att dessa lärosäten inte ger kurser via Nätuniversitetet är att de flesta av dem har en konstnärlig inriktning som inte lämpar sig för distansstudier. 16 Visserligen gav Danshögskolan kurser via Nätuniversitetet 2002 men finns som nämnts inte med som sökbart alternativ i dagsläget. 17 Studenterna vid Röda Korsets högskola omfattas inte av kårobligatoriet och därför har studentkåren vid detta lärosäte utelämnats ur kartläggningen. Däremot har studentkårerna vid Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm kontaktats, om än med varierande resultat, vilket sammanställningen nedan visar. Med de tillägg som gjorts till de högskolor och universitet som ger kurser inom ramen för Nätuniversitetet har målsättningen varit att låta kartläggningen omfatta så många som möjligt av de studentkårer som omfattas av kårobligatoriet. Emellertid saknas ett heltäckande register över landets studentkårer. Sveriges Förenade Studentkårer har en medlemslista publicerad på sin hemsida, 18 men den täcker av förklarliga skäl endast organisationens medlemskårer. Sökningen efter studentkårer med kontaktuppgifter har istället skett via universitetens och högskolornas hemsidor och resulterat i en lista på 77 14 http://www.netuniversity.se/page/ /799/sok%20utbildning.htm - det bör också poängteras att 35 universitet och högskolor i dagsläget ingår i Nätuniversitetet, även om inte samtliga erbjuder kurser. 15 http//www.sulf.se/main.aspx? ObjectID=136 16 Högskoleverket, 2004, sid. 49 17 Ibid. sid. 48 18 http://www.sfs.se/karer/medlemskar ta/karguiden.html 15
studentkårer. Två studentkårer, Hippologernas akademiska studentkår och Sköndalsinstitutets studentkår, tycks dock helt sakna kontaktuppgifter och av den anledningen har inga försök gjorts att kontakta dem. Ytterligare ett antal, i huvudsak mycket små, studentkårer har trots upprepade försök via såväl telefon som e-post inte gått att nå. Rapportens disposition Utöver dessa inledande redogörelser för syfte, upplägg, definitioner och tillvägagångssätt består rapporten av två delar. Den första utgörs av det insamlade materialet från studentkårer och den andra delen utgörs av en diskussion kring några av de problem som i materialet visat sig gemensamma för flera av studentkårerna. 16
17
2. Material och resultat Det insamlade materialet redovisas lärosätes- och kårvis. Även de kårer vid ett lärosäte som inte gått att nå redovisas i syfte att ge en så komplett bild som möjligt av vilka kårer som finns vid respektive lärosäte. Ett problem som får konsekvenser för redovisningen och som diskuteras mer ingående i rapportens sista del gäller kårernas medlemsregister. I många fall kan studentkårerna inte skilja mellan distansstudenter och studenter som av andra skäl är berättigade till reducerad avgift. När så är fallet redovisas istället högskolans uppgifter kring antal distansstudenter eller de uppgifter som högskoleverket redovisat i rapporten Uppföljning av Sveriges nätuniversitet tillgänglighet, rekrytering och extra ersättning. Läsaren bör dock notera att lärosätenas uppgifter om antal studenter och studentkårernas uppgifter om antal medlemmar ibland skiljer sig åt. Den procentsats som anges inom parentes bör användas med försiktighet. Eftersom siffrorna som rör antal distansstudenter är avrundade syftar procentsatsen endast till att ge en översiktlig uppfattning om andelen distansstudenter vid ett visst lärosäte eller en viss studentkår. Den kan med andra ord inte göra anspråk på någon större exakthet. Om inget annat anges är kriterierna för reducerad kåravgift desamma som i förordning 1983:18, dvs. att studenten skall läsa fristående kurser som omfattar mindre än 9 poäng per termin eller bedriva utbildningen på en ort som varken är högskolans eller kårens säte. 18
Blekinge tekniska högskola Vid lärosätet finns en studentkår: Blekinge studentkår. Kåren har cirka 3 500 medlemmar varav cirka 1 000 (29 procent) läser på distans (högskolans uppgifter). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och sociala aktiviteter såsom fester och liknande. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 280 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerat medlemskap 140 kronor per termin. För de distansstudenter som läser utbildningen Ingenjör Online har emellertid de kårer som är inblandade enats om en rabatterad reducerad avgift vilket i Blekinge studentkårs fall innebär en avgift på 70 kronor per termin. Kåren har inga andra samarbeten som syftar till att minska kostnaden för distansstudenter. Utöver att rätten till reducerat medlemskap är stadgat i förordning motiveras den lägre terminskostnaden med att distansstudenter inte kan ta del av kårens sociala aktiviteter i samma utsträckning som campusstudenter. Kåren har ingen anställd/förtroendevald som är specifikt ansvarig för distansstudenter och utöver att distansstudenterna får information per e-post har inga särskilda satsningar på information till distansstudenter gjorts. Chalmers tekniska högskola Vid lärosätet finns en studentkår: Chalmers studentkår. Kåren har cirka 11 000 medlemmar varav samtliga är campusstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 200 kronor samt en sektionsavgift. Sektionsavgiften varierar beroende på vilken utbildning studenten läser men ligger i genomsnitt på cirka 50 kronor per termin. För medlemmar berättigade till reducerat medlemskap är avgiften 50 kronor per termin (en student är emellertid inte berättigad till 19
reducerad medlemsavgift under längre tid än två terminer). Studenter som läser till byggingenjör vid högskolan i Skövde läser delar av sin utbildning vid Chalmers Tekniska Högskola och tvingas därmed ibland betala två kåravgifter. Chalmers studentkår har dock inte hittat någon lösning på detta. Ersta och Sköndal högskola Vid lärosätet finns två studentkårer: Ersta studentkår och Sköndalsinstitutets studentkår. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 700 studenter vid Ersta och Sköndal Högskola 2004 varav 4 (0,5 procent) var distansstudenter. Ersta studentkår: Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 150 kronor per termin. Övriga uppgifter saknas. Sköndalsinstitutets studentkår: uppgifter saknas. Göteborgs universitet Vid lärosätet finns 11 studentkårer: Filosofiska fakulteternas studentkår, Handelshögskolans i Göteborg studentkår, Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet, Haga studentkår, Medicinska föreningen i Göteborg, Studentkåren vid Musikhögskolan i Göteborg, Hälsovetenskapliga studentkåren, Studentkåren vid högskolan för Design och konsthantverk, Odontologiska föreningen, Studentkåren vid konsthögskolan Valand och Elevkåren vid Högskolan för Teater, opera och musikal. Ett avtal har träffats mellan dessa i syfte att minska kostnaden för studenter som genom sina val av kurser måste vara medlemmar i flera studentkårer. Detta gäller samtliga studenter (även distansstudenter), men avtalet omfattar enbart studentkårer i Göteborg. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 30 400 studenter vid Göteborgs universitet 2004 varav cirka 3 400 (11 procent) var distansstudenter. 20
Filosofiska fakulteternas studentkår har cirka 12 500 medlemmar varav cirka 1 500 (12 procent) läser på distans. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning, stöd i olika frågor samt sociala aktiviteter. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 230 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar med reducerat medlemskap 115 kronor per termin. Kåren har uppmärksammats på problemen med att distansstudenter ibland tvingas betala fler än en kåravgift men har inte funnit några lösningar. Under verksamhetsåret 2005/2006 är dock frågan prioriterad. Skälen för en lägre medlemsavgift för distansstudenter är att distansstudenter inte kan ta del av kårens sociala aktiviteter i samma utsträckning som campusstudenter. Kårens vice ordförande är ansvarig för frågor som rör distansstudenter och sitter i Göteborgs universitets distansutbildningsråd. Utöver att kårens medlemstidning skickas till alla studenter (inklusive distansstudenter) har inga särskilda satsningar på information till distansstudenter gjorts. Handelshögskolans i Göteborg studentkår har cirka 4 500 medlemmar men inga distansstudenter. Uppgifter om kåravgifter, verksamhet och ansvarsområden saknas. Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet har cirka 5 500 medlemmar varav cirka 1 200 (22 procent) läser på distans. Verksamheten omfattar utbildningsoch studiesocial bevakning samt stödverksamhet medan den sociala verksamheten sköts av andra studentföreningar. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 230 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar med reducerat medlemskap 130 kronor per termin. Kåren har inte hittat någon lösning på problemet med dubbla kåravgifter. Skillnaden i tillgänglighet är det starkaste skälet för en lägre 21
terminsavgift för distansstudenter, men kårens presidium strävar efter att vara tillgängliga även för distansstudenter och all information sprids via kårens hemsida. Presidiet har ett gemensamt ansvar för alla tänkbara frågor och därför har ingen specifikt ansvar för distansstudenter. Utöver att information finns på kårens hemsida har inga särskilda satsningar gjorts för distansstudenterna. En av anledningarna är att kårens medlemsregister inte kan skilja mellan distansstudenter och övriga studenter med reducerat medlemskap. Haga studentkår har cirka 2 300 medlemmar varav samtliga är campusstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet. All social verksamhet sköts av andra föreningar. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 210 kronor per termin och för medlemmar med reducerat medlemskap 120 kronor per termin. Eftersom inga distansstudenter är medlemmar har kåren ingen som är specifikt ansvarig för frågor kopplade till detta och inga särskilda informationssatsningar har gjorts. Medicinska Föreningen i Göteborg har cirka 2 000 medlemmar varav samtliga är campusstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 270 kronor per termin (första gången en student betalar medlemsavgiften tillkommer en inskrivningsavgift på 100 kronor för att täcka administrativa kostnader). Uppgifter om storlek på reducerad medlemsavgift saknas. Studentkåren vid Musikhögskolan i Göteborg har 221 medlemmar varav samtliga är campusstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet. Kåravgiften är för fullt 22
betalande medlemmar 200 kronor per termin och för studenter med reducerat medlemskap 140 kronor per termin. Studenter som läser musiklärarutbildningen är medlemmar i Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet men får betala frivillig medlemsavgift till Studentkåren vid Musikhögskolan i Göteborg. Hälsovetenskapliga studentkåren: uppgifter saknas. Studentkåren vid högskolan för Design och Konsthantverk: uppgifter saknas. Odontologiska föreningen: uppgifter saknas. Studentkåren vid konsthögskolan Valand: uppgifter saknas. Elevkåren vid Högskolan för Teater, Opera och Musikal har 66 medlemmar varav samtliga är campusstudenter. Eftersom närvaro vid samtliga utbildningar och kurser är obligatorisk finns inga distansstudenter. Uppgifter om kåravgifter och service saknas. Handelshögskolan i Stockholm Vid lärosätet finns en studentkår: Handelshögskolans studentkår i Stockholm. Uppgifter saknas, men enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 1 500 studenter vid Handelshögskolan i Stockholm 2004 varav samtliga var campusstudenter. Högskolan Dalarna Vid lärosätet finns två studentkårer: Borlänge studentkår och Falu studentkår. Enligt Högskoleverket siffror fanns totalt cirka 6 500 studenter vid Högskolan Dalarna 2004 varav cirka 400 (6 procent) var distansstudenter. 23
Borlänge studentkår har cirka 2 000 medlemmar men uppgift om antal distansstudenter saknas. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet såsom fester och liknande. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 313 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 106,50 kronor per termin. Inga särskilda satsningar har ännu gjorts för distansstudenterna och i dagsläget får de den service de själva efterfrågar. Den huvudsakliga motiveringen för en lägre avgift är dock att distansstudenterna inte kan ta del av kårens sociala verksamhet. Ingen lösning har heller funnits på problemet med flera kåravgifter för distansstudenter men kåren planerar att till höstterminen 2005 intensifiera arbetet med distansstudenter tillsammans med Falu studentkår. Falu studentkår har cirka 4 700 medlemmar varav cirka 300 (6 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 290 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 190 kronor per termin. Den främsta motiveringen för en lägre avgift för distansstudenter är att dessa inte utnyttjar kårens sociala verksamhet på samma sätt som campusstudenter. Dessutom är kårens tillgänglighet för distansstudenter sämre än tillgängligheten för studenter som finns på orten. När det gäller problemen med flera kårmedlemskap har Falu studentkår inte funnit någon lösning på nationell nivå. Däremot får en distansstudent som läser vid Högskolan Dalarna välja om vederbörande skall vara medlem i Falu eller Borlänge studentkår. Tidigare har kåren inte satsat specifikt på distansstudenter och ingen är direkt ansvarig för frågan. Under verksamhetsåret 2005/2006 24
är emellertid distansstudenter en prioriterad fråga i kårens verksamhetsplan och samtal har redan inletts med högskolan om studenthälsa och studievägledning för distansstudenter. Kårens medlemstidning skickas nu också till distansstudenterna. Högskolan i Borås Vid lärosätet finns en studentkår: Studentkåren i Borås. Kåren har cirka 6 500 medlemmar varav cirka 800 (12 procent) läser på distans. Verksamheten omfattar utbildningsoch studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 320 kronor per termin, för studenter berättigade till vanlig reducering 200 kronor per termin och för distansstudenter 160 kronor per termin. Anledningen till en ytterligare reducering för distansstudenter är att dessa ofta hamnar i kläm och inte utnyttjar kårens sociala aktiviteter. Däremot syftar kårens övriga verksamhet till att förbättra situationen för samtliga studenter och de måste själva efterfråga ytterligare service. När det gäller flermedlemskapsproblemet får studenter som kan uppvisa kvitto på betald kåravgift vid annan studentkår reducerad avgift vid Studentkåren i Borås, det gäller också studenter som läser vid Göteborgs universitet. Däremot har en sådan reducering ännu inte varit aktuell ifråga om distansstudenter. Kårens utbildningsutvecklare har ett övergripande ansvar också för distansstudenter och kåren har gjort särskilda satsningar för att nå ut till distansstudenterna. Bland annat har institutionernas kontakt med distansstudenter utnyttjats för att sprida information och kåren har besökt off campusstudenter i Varberg. Högskolan i Gävle Vid lärosätet finns en studentkår: Gefle studentkår. Kåren har cirka 7 500 medlemmar varav cirka 2 200 (29 procent) 25
läser på distans (högskolans uppgifter). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet (fester, informationskvällar och andra aktiviteter). Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 200 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 120 kronor per termin (studenter vid utbildningen Ingenjör Online är berättigade till en ytterligare reducering och betalar 70 kronor per termin). Det främsta skälet till en lägre avgift är att distansstudenterna inte tar del av kårens sociala utbud. Utbildningsbevakningen omfattar dock alla studenter eftersom Högskolan i Gävle ger de flesta distanskurser också som campuskurser. När det gäller flermedlemskapsproblemet måste lösningen som omfattar studenter vid Ingenjör Online betraktas som preliminär. Eftersom den typ av utbildningar där flera lärosäten är inblandade förväntas bli fler måste en fungerande helhetslösning hittas. Kåren har ingen som är specifikt ansvarig för distansstudenter utan frågor behandlas av respektive anställd/förtroendevald beroende på frågans karaktär. Några särskilda informationssatsningar har inte ägt rum på grund av att kårens medlemsregister inte kan särskilja distansstudenter från andra studenter med reducerad avgift. Högskolan i Halmstad Vid lärosätet finns en studentkår: Halmstad studentkår. Kåren har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 650 (11 procent) läser på distans (Högskoleverkets siffror för 2004). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 350 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 175 kronor per termin. Skälet för en lägre medlemsavgift är att distansstudenter inte tar del av kårens sociala utbud i lika stor utsträckning som 26
campusstudenter. Utbildningsbevakning och studiesocial bevakning omfattar dock alla studenter men eftersom kåren är mindre tillgänglig för distansstudenter är det också svårare att företräda dem. När det gäller flermedlemskapsproblemet välkomnar kåren en utredning, eftersom någon heltäckande lösning inte har hittats. Däremot diskuteras samarbete med Örebro studentkår och Skövde studentkår. Ingen anställd/förtroendevald är direkt ansvarig för distansstudenter och utöver att kåren besöker campus Varberg regelbundet har inga informationssatsningar genomförts. Högskolan i Jönköping Vid lärosätet finns en studentkår: Jönköpings studentkår. Kåren har cirka 7 600 medlemmar varav cirka 1 500 (20 procent) läser på distans (högskolans uppgifter). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt service till enskilda studenter. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 250 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 150 kronor per termin. Skälen för en lägre avgift är att distansstudenter inte utnyttjar kårens service i samma utsträckning som campusstudenter och kan heller inte engagera sig i kåren i lika stor omfattning. När det gäller frågan om medlemskap i fler kårer har Jönköpings studentkår inte hittat några lösningar och ingen anställd/förtroendevald har specifikt ansvar för distansstudenter. Inga informationssatsningar har gjorts, främst på grund av att kårens medlemsregister inte kan särskilja distansstudenter från övriga medlemmar med reducerad avgift. Högskolan i Kalmar Vid lärosätet finns en studentkår: Studentkåren högskolan i Kalmar. Kåren har cirka 6 100 medlemmar varav cirka 1 500 (25 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar 27
utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet. Kåravgiften för fullt betalande medlemmar är 250 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 150 kronor per termin. Det som motiverar en lägre kostnad är att distansstudenter inte får samma stöd som andra medlemmar. Studentkåren Högskolan i Kalmar har inte hittat någon helhetslösning på problemet med att studenter läser vid flera lärosäten, däremot har kåren tidigare fattat beslut om att helt slopa kåravgiften för sådana studenter. Eventuellt kan liknande beslut fattas återigen. Kåren har ingen anställd/förtroendevald som är specifikt ansvarig för distansstudenter men när det gäller information finns en särskild hemsida för distansstudenter och kåren sprider information via lärcentra. Högskolan i Skövde Vid lärosätet finns en studentkår: Studentkåren i Skövde. Kåren har cirka 4 400 medlemmar varav cirka 400 (9 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och sociala aktiviteter. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 300 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 225 kronor per termin (höstterminen 2005 sänks avgiften för distansstudenter till 175 kronor per termin). Den lägre kostnaden motiveras med att distansstudenter inte tar del av kårens sociala verksamhet. I övrigt har distansstudenterna dock tillgång till samma service som campusstudenter, men de utnyttjar den i betydligt mindre omfattning. Frågan om flera medlemskap har diskuterats tillsammans med studentkårerna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Dock har ingen helhetslösning hittats eftersom en sådan kräver avtal mellan samtliga studentkårer i landet. Kåren har ingen som är 28
ansvarig för distansstudenter men en informationssatsning, som inletts med en enkät till samtliga distansstudenter, pågår och kommer bland annat att resultera i en utbyggd hemsida. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Vid lärosätet finns en studentkår: Studentkåren vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Kåren har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 2 400 (40 procent) är distansstudenter (högskolans uppgifter). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 260 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 130 kronor per termin. Distansstudenterna företräds i alla nämnder och råd där kåren finns representerad men kan av förklarliga skäl inte ta del av kårens sociala verksamhet i samma utsträckning som andra och detta motiverar den lägre terminskostnaden. Frågan om flera medlemskap diskuteras med studentkårerna vid Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde, men ännu har ingen lösning hittats. Kåren har ingen som är ansvarig för distansstudenter men frågan om informationsstrategier diskuteras för närvarande. Högskolan Kristianstad Vid lärosätet finns en studentkår: Kristianstad studentkår. Kåren har cirka 7 000 medlemmar varav cirka 600 (9 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 300 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 200 kronor per termin. Det som motiverar en lägre avgift är att distansstudenter inte utnyttjar kårens sociala verksamhet och de lokala rabatter som kåren förhandlat fram. Frågan om 29
flera medlemskap har preliminärt lösts genom att alla studenter som är medlem i annan studentkår är berättigade till en halverad kåravgift. Kåren har ingen som är specifikt ansvarig för frågan om distansstudenter och inga särskilda informationssatsningar, utöver att alla studenter får samma information, har gjorts. Högskolan på Gotland Vid lärosätet finns en studentkår: Gotlands studentkår Rindi. Kåren har cirka 2 700 medlemmar varav cirka 1 600 (59 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social service. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 270 kronor per termin (vid första betalningstillfället tillkommer en inskrivningsavgift på 50 kronor för att täcka administrativa kostnader) och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 145 kronor per termin. Anledningen till en lägre avgift är att distansstudenter inte tar del av kårens campusförlagda verksamhet i samma utsträckning som campusstudenter. De övriga delarna av kårens verksamhet innefattar dock även distansstudenter. Kåren har inte funnit någon lösning på problemet med flera medlemskap men har diskuterat frågan. Vice ordförande har särskilt ansvar för frågor som rör distansstudenter men medlemsregistret klarar inte att särskilja distansstudenter från andra studenter med reducerad avgift och därför har inga informationssatsningar ännu gjorts. Idrottshögskolan i Stockholm Vid lärosätet finns en studentkår: Idrottshögskolans studentkår. Uppgifter saknas men enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 600 studenter vid Idrottshögskolan 2004 varav cirka 20 (3 procent) var distansstudenter. 30
Karlstads universitet Vid lärosätet finns en studentkår: Karlstad studentkår. Kåren har cirka 10 000 medlemmar varav cirka 2 500 (40 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 250 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 150 kronor per termin. De främsta skälen till en lägre avgift är att distansstudenter inte har samma personliga kontakt med kåren och inte utnyttjar kårens lokaler i samma utsträckning som campusstudenter. Kåren har diskuterat problemet med fler medlemskap men har inte funnit någon lösning och avvaktar utredningar i frågan. Ingen anställd/förtroendevald är ansvarig för frågor som rör distansstudenter men kårens utbildningsutvecklare har varit den som arbetat mest med dessa. För att nå distansstudenter med information utnyttjar kåren de plattformar (ex. ping pong, first class, blackboard) som Karlstads universitet använder. Verksamhetsåret 2005/2006 är frågor som rör distansstuderande en av kårens högst prioriterade frågor. Karolinska institutet Vid lärosätet finns tre studentkårer: Medicinska föreningen, Odontologiska föreningen och Sjukgymnasternas studentkår Stockholm. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 7 000 studenter vid Karolinska institutet 2004 varav cirka 900 (13 procent) var distansstudenter. Medicinska föreningen har cirka 8 000 medlemmar varav cirka 300 (4 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattas av utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar är 300 kronor per termin och för 31
distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 150 kronor per termin (kriteriet för att betala full avgift är att studenten skall vara bosatt i Stockholms län). Skälen för en lägre avgift är att distansstudenter inte utnyttjar kårhuset och kårens verksamhet på campus. Problemet med fler medlemskap drabbar inte enbart distansstudenter eftersom de flesta av studenterna vid Karolinska institutet läser vid flera lärosäten. Någon lösning har emellertid inte hittats. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för frågor om distansstudenter. Distansstudenterna får tillgång till samma information som övriga studenter men kåren utnyttjar lärosätets plattform för att nå dessa studenter. Odontologiska föreningen har cirka 550 medlemmar varav samtliga campusstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 300 kronor per termin. Övriga uppgifter saknas. Sjukgymnasternas studentkår Stockholm: uppgifter saknas. Kungliga tekniska högskolan Vid lärosätet finns en studentkår: Tekniska högskolans studentkår. Kåren har cirka 17 000 medlemmar varav cirka 900 (5 procent) är distansstudenter (Högskoleverkets uppgifter för 2004). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet (den sociala verksamheten sköts i huvudsak av kårens sektioner). Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar är 220 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 195 kronor per termin. Den fulla kåravgiften inkluderar en sektionsavgift som faller bort för distansstudenter och studenter på fristående kurser. Anledningen är att distansstudenter inte tar del av den sociala 32
verksamhet som sektionerna ansvarar för. I övrigt har distansstudenter rätt till samma service som campusstudenter, men de måste själva kontakta kåren för detta. Kåren har inte funnit någon lösning på problemet med studenter som läser vid flera lärosäten. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för frågor som rör distansstudenter och inga särskilda informationssatsningar har gjort. Anledningen är att medlemsregistret inte kan skilja på distansstudenter och andra studenter med reducerad avgift och därför vet kåren heller inte hur många distansstudenter som är medlemmar. Linköpings universitet Vid lärosätet finns tre studentkårer: Linköpings Teknologers studentkår, Studentkåren vid Filosofiska fakulteten och Consensus Hälsouniversitetets studentkår. Den största delen av kårernas festverksamhet och medlemsadministration sköts av Kårservice som drivs gemensamt av de tre kårerna. Kårerna har också träffat ett avtal som innebär att en student som läser vid fler än en fakultet bara behöver betala avgift till en av kårerna. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 20 000 studenter vid Linköpings universitet 2004 varav cirka 1 300 (7 procent) var distansstudenter. Linköpings Teknologers studentkår har cirka 9 000 medlemmar varav cirka 100 (1 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och viss social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 275 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 178 kronor per termin (från och med höstterminen 2005 höjs den fulla kåravgiften till 290 kronor per termin medan den reducerade avgiften sänks till 153 kronor per termin). Motiveringen för en lägre avgift 33
är att distansstudenterna inte utnyttjar kårens lokaler och sociala verksamhet i samma utsträckning som campusstudenter (även om distansstudenterna har rätt till samma service). Kåren har inte funnit några lösningar på problemet med fler medlemskap på nationell nivå. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för frågor som rör distansstudenter och kårens medlemsregister tillåter ingen särskiljning mellan distansstudenter och andra studenter med reducerad avgift. Studentkåren vid filosofiska fakulteten har cirka 10 000 medlemmar men siffror på antal distansstudenter saknas. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och viss social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 250 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar med reducerad avgift 165 kronor per termin. Skälen för en lägre avgift är att distansstudenter inte har samma kontakt med kåren som campusstudenter, att kårens arbetsmiljöarbete inte omfattar distansstudenter samt att bevakning av utbildningskvaliteten är svårare på distanskurser och fristående kurser än på utbildningsprogram. Inga nationella lösningar på flermedlemskapsproblemet har hittats. På grund av att medlemsregistret inte tillåter särskiljning mellan distansstudenter och studenter på fristående kurser har inga riktade informationssatsningar gjorts. Ingen anställd/förtroendevald har heller särskilt ansvar för frågor som rör distansstudenter men ett sådant ansvarsområde kommer eventuellt att inrättas under höstterminen 2005. Consensus Hälsouniversitetets studentkår har cirka 2 800 medlemmar varav i stort sett samtliga är campusstudenter (90 studenter läser utlokaliserad utbildning i Nyköping, men dessa räknas till campus Norrköping). Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial 34
bevakning samt stödverksamhet och viss social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 300 kronor per termin och för medlemmar berättigade till reducerad avgift 150 kronor per termin (distansstudier innebär inte rätt till reducerad avgift). Eventuella distansstudenter kan inte ta del av kårens campusförlagda verksamhet och utbildningsbevakning på distansutbildningar har inte utvecklats. Eftersom i stort sett inga distansstudenter är medlemmar i kåren har frågan om flera medlemskap inte diskuterats, och ingen anställd/förtroendevald har heller särskilt ansvar för frågor kopplade till detta. Inga riktade informationssatsningar har gjort. Luleå tekniska universitet Vid lärosätet finns tre studentkårer: Luleå studentkår, Studentkåren vid Musikhögskolan i Piteå och Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet. Studenter som läser vid flera kårer vid Luleå Tekniska universitet behöver bara betala avgift till en kår. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 9 700 studenter vid Luleå tekniska universitet 2004 varav 1 800 (19 procent) var distansstudenter. Luleå studentkår har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 2 000 (33 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 250 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 180 kronor per termin. Motiveringen för en lägre avgift är att distansstudenter inte tar del av kårens sociala verksamhet även om utbildningsbevakningen gäller samtliga studenter. Kåren har diskuterat frågan om flera medlemskap men har ingen egen erfarenhet av problemet och har således inga lösningar. En förtroendevald, utbildningsutvecklare off- 35
campus, har huvudansvaret för frågor om distansstudenter. För att nå distansstudenter besöker kåren regelbundet lärcentra i Norrbotten, dessutom utnyttjar kåren den plattform som Luleå Tekniska universitet använder för kontakt med distansstudenter. Dock finns svårigheter i att identifiera de som läser på distans eftersom universitet och högskolor inte tillämpar ett enhetligt benämningssystem för kurser. Studentkåren vid Musikhögskolan i Piteå: uppgifter saknas. Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet har cirka 4 500 medlemmar varav cirka 500 (11 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 210 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 140 kronor per termin (studenter vid utbildningen Ingenjör Online har rätt till en ytterligare reducering och betalar 70 kronor per termin). Till kåravgiften tillkommer en sektionsavgift som för studenter som läser utbildning i Luleå är 40 kronor per termin och för studenter som läser vid utlokaliserad utbildning i Kiruna och Skellefteå är 60 kronor per termin. Studerande på program i Kiruna och Skellefteå som ges av Umeå universitet behöver inte betala kåravgift till Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet. Utöver dessa åtgärder finns inga lösningar på flermedlemskapsproblemet. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för frågor om distansstudenter, dessa frågor hanteras istället under respektive ansvarsområde. Kårens medlemsregister tillåter inte särskiljning mellan distansstudenter och andra studenter med reducerad avgift vilket gör särskilda informationssatsningar svåra. 36
Lunds universitet Vid lärosätet finns elva studentkårer: Juridiska föreningen, Lundaekonomernas studentkår, Lunds Doktorandkår, Lunds Humanistkår, Lunds Naturvetarkår, Lunds Samhällsvetarkår, Medicinska föreningen, Socialhögskolans studentkår, Studentkåren vid Musikhögskolan i Malmö, Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola och Teologkåren. I Lund är också medlemskap i nationer obligatoriskt vilket innebär att en kostnad tillkommer varje termin beroende på vilken nation den studerande väljer att vara medlem i. De flesta studentkårer vid Lunds universitet finansierar dessutom det gemensamma samarbetsorganet Lunds universitets studentkårer (LUS), studenttidningen Lundagård, administrationsorganet Terminsräkningsföreningen och till Akademiska föreningen. Enligt Högskoleverkets siffror fanns totalt cirka 30 200 studenter vid Lunds universitet 2004 varav cirka 3 900 (13 procent) var distansstudenter. Juridiska föreningen har cirka 1 900 medlemmar varav cirka 150 (8 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och viss social verksamhet (nationerna sköter den huvudsakliga festverksamheten). Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 155 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 129 kronor per termin. Det främsta skälet för en lägre avgift är att distansstudenter inte tar del av kårens aktiviteter på plats. Rättigheterna och utbildningsbevakningen är dock samma för alla studenter. Kåren har inte blivit uppmärksammad på problemet med att vissa studenter läser vid fler än ett lärosäte och har därför inte diskuterat några lösningar. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för distansstudenter och inga särskilda informationssatsningar har hittills gjorts. Däremot kommer 37
kårens hemsida att byggas ut till hösten och e- postinformationen skall ses över. Lundaekonomernas studentkår har cirka 4 000 medlemmar varav cirka 300 (8 procent) är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar är 89 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 59 kronor per termin (för campusstudenter tillkommer nationsavgift, avgift till Akademiska föreningen och till Terminsräkningsföreningen, dessa avgifter uteblir för distansstudenter). Det som motiverar en lägre avgift är att distansstudenter inte tar del av kårens aktiviteter på plats och har dessutom svårare att engagera sig i kåren. Kåren har av flera distansstudenter uppmärksammats på problemet med medlemskap i fler kårer men har inte hittat några lösningar. Ingen anställd/förtroendevald har särskilt ansvar för distansstudenter och inga riktade informationssatsningar har gjorts. Anledningen är att medlemsregistret inte tillåter särskiljning mellan distansstudenter och andra studenter med reducerad avgift. Lunds Doktorandkår: Inga uppgifter (omsluter enbart doktorander) Lunds Humanistkår har cirka 4 500 medlemmar och kåren saknar uppgifter på hur många av dessa som är distansstudenter. Verksamheten omfattar utbildnings- och studiesocial bevakning samt stödverksamhet och viss social verksamhet. Kåravgiften är för fullt betalande medlemmar 167 kronor per termin och för distansstudenter och andra medlemmar berättigade till reducerad avgift 118 kronor per termin (den reducerade avgiften beräknas genom att den 38