Här finns ett varierat bostadsbestånd i en gammal kulturbygd, där en gång drottning Margareta bodde.

1 INLEDNING 2 BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNINGAR 5 KOMMUNENS AVSIKTER 7 BEBYGGELSEOMRÅDEN 14 KULTURMINNESVÅRD 16 NATURVÅRD 25 VATTENVÅRD 26 FRILUFTSLIV 28 KOMMUNIKATIONER 33 ENERGI 35 DAGVATTEN, VATTEN MM 37 JORDBRUKSMARK 38 GRUS, TÄKTER 38 MILJÖ OCH RISKFAKTORER 39 RIKSINTRESSEN 41 HUR KOMMUNEN AVSER ATT TILLGODOSE RIKS- INTRESSENA 41 SAMMANFATTNING AV ÖVERSIKTPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER INLEDNING Svedala; Kommun Kommunen utgör en del i det expansiva storstadsområdet Malmö- Köpenhamn. Områdets utbud av arbete, handel, kultur, service och utbildning ligger här. Det är lätt att komma till Svedala, som har utmärkta kommunikationer med egen flygplats Sturup, Europaväg 65 och väg 108. Bra kollektivtrafik med buss och tåg. Dessutom första hållplats för DSB-tågen Köpenhamn Ystad, det sjätte fingret i Köpenhamns Femfingersplan. 1 Här finns ett varierat bostadsbestånd i en gammal kulturbygd, där en gång drottning Margareta bodde. Näringslivet är sammansatt av små och stora företag; några med flera hundra anställda. Näringarna varierar från skogs- och jordbruk till transport, tillverkning och utvecklingsföretag. Livsmedelshandeln är i stort koncentrerad till Svedala, Bara och Klågerup. Översiktsplans syfte I översiktsplanen anges den planerade bebyggelseutvecklingen samt användningen av mark- och vattenområden på längre sikt, dvs. cirka 20 år framåt i tiden. Planen syftar till att samordna de övergripande

allmänna intressen och mål som kan påverka vår fysiska miljö, exempelvis: -bostadsförsörjning och verksamheters utveckling -kommunikationsfrågor -jordbruk -bevarandeintressen -rekreationsintressen -miljö- och riskfrågor -social mål. Vägledning för kommande beslut Översiktsplanen skall bla redovisa hur kommunen anser att den bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras på ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt samt hur riksintressena skall tillgodoses. Den blir vägledande för enskilda samt kommunala och statliga myndigheters beslut beträffande ändrad markanvändning, skyddsförordnanden mm. Kommunfullmäktige skall ta ställning till översiktsplanens aktualitet minst en gång per mandatperiod. Inga rättsverkningar Översiktsplanen är inte bindande för efterkommande beslut. Den utgör ett bedömningsunderlag för beslut enligt PBL och lagar kopplade till MB. En prövande myndighet skall ange förenligheten med översiktsplanen. För att säkerställas måste den efterhand följas upp med mer detaljerade beslut. För samlad bebyggelse krävs detaljplan, för byggande av väg krävs arbetsplan. Natur- och i viss mån kulturvårds- och rekreationsintressena kan tillgodoses genom förordnanden enligt miljöbalken. Planidé / Vision Svedala vill erbjuda ett småstadsboende utanför storstaden, vilket ger invånarna i den lilla orten fördelar med låga kostnader utan trängsel och anonymitet samt närhet till arbetsplatser, service, närhet till information, forskning och utveckling och ett rikt utbud av kulturaktiviteter. Viktiga frågor - utgångsläge Vilken utbyggnad önskas i småorterna? Hur säkras miljövärdena? Vilken utbyggnad kan man tänka sig i Bara och Klågerup? Hur påverkar flyget orterna i kommunen? Vilken utbyggnadstakt handlar det om? BAKGRUND / FÖRUTSÄTTNINGAR Berg, jord, vattenförhållanden Den ytnära berggrunden består till övervägande av dankalksten. Inom området finns emellertid den ytmässigt största förekomsten av paleocena-eocena avlagringar som påträffats i Sverige och som består av glaukonitisk sandsten m.m. De senare avlagringarna är yngre än och överlagrar kalkstenen av danålder. I nord-sydlig riktning genom Svedala löper en betydande förkastning, den s.k. Svedalaförkastningen vilken utgör den östliga gränsen för de paleocen-eocena lagren. På östra sidan om förkastningen utgörs berggrunden av bergarter av danålder - jura (och ev trias). På den västra sidan underlagras dessa bergarter av betydande triassiska och äldre paleozoiska bergarter. Jordlagren bildades vid inlandsisens avsmältning med dödisblock. Därför växlar jordarterna mycket starkt inom små områden. Allt från styv lera till grus förekommer. Slätterna i norr och söder är bördiga. Berggrunden under Bara, Klågerup och Sturup ingår i vad som kallas Alnarpsdalen, en fyra till sex kilometer bred sänka i kalksten. Dalen sträcker sig från Barsebäck i nordväst till Skivarp i sydost. Jordlagret som täcker sänkan, ca 80 meter, är det djupaste i Skåne. Jordlager, bestående av vattenförande grus-, sand, grovmoavlagringar är täckta med moränlera och lerig morän. Dessa s.k. sediment och underliggande kalkberg är ett mycket betydande grundvattenmagasin för sydvästra Skåne. Fornlämningar Enligt lagen om kulturminnen m m. (KML) är det en nationell 2

angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. I KML 2:1 anges vad som är fasta formlämningar. Enligt KML 2:6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva Historik Svedala Kommun har varit bebodd sen lång tid tillbaka. Synliga bebyggelselämningar finns från medeltiden. Mest uppmärksammat är Lindholmens borg, där drottning Margareta huserade på 1300-talet. Borgen revs troligtvis under 1500-talet. Bybildningar från medeltiden med kyrkan i sockencentrum är vanliga. Den äldsta tros vara Aggarp och därefter Stora Svedala, vars äldsta belägg är från senare delen av 1400-talet. Klågerup kommer ursprungligen från Klapathorp (1314). Åtta kyrkor finns i Svedala kommun. På 1600-talet låg i Svedalatrakten en större andel mark i adelns ägo än i de flesta andra skånska områden vid samma tid, vilket starkt präglat kommunen. Än idag är slotts- och herrgårdslandskapet utmärkande för Svedala kommun. Skiftesrefomerna på 1800-talet splittrade bybildningarna och bebyggelsen spreds i landskapet. Vid slutet av 1800-talet byggdes järnvägarna Malmö-Ystad, Lund-Trelleborg och sist Malmö-Genarp. Stationssamhällen Svedala och Klågerup växte fort kring järnvägen och näringslivet fick fart. ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen kan lämna sådant tillstånd och också meddela särskilda föreskrifter till skydd för en fast fornlämning. Kända fasta fornlämningar framgår av ekonomiska kartan och redovisas inte på översiktsplanen. Om byggnadsminnen finns stadgat i 3 kap KML. Med bilismen möjliggjordes nya samhällsbildningar. Bara samhälle kom på 60-talet och Svedala och Klågerup växte ytterligare. Järnvägen Trelleborg-Lund lades ner 1962 och Malmö-Genarp hade försvunnit tidigare. 1972 öppnades Sturups flygplats med nya vägar som ökade tillväxten främst i Svedala tätort. På 90-talet byggdes E65 till motorväg fram till Svedala och Ystadsbanan elektrifierades. Kommunen fick med Öresundsbron direkttåg med 3

Köpenhamn. Gällande översiktsplaner Översiktsplan-90 Enligt av ÖP-90 föreslogs fyra utbyggnadsorter Svedala, Bara, Klågerup och Sturup. Två nya vägsträckningar redovisades; väg 108 och väg 841. I övrigt visade områden där ett bevarande av natur- och Fördjupad översiktsplan för Sturup-93 Enligt denna plan för Sturup föreslogs en utveckling av flygplatsen med järnvägförbindelse, en tvärbana och ett större regionalt verksamhetsområde. Naturvårdsintressena och en riskanalys kulturminnesvårdsintressen prioriterades, liksom det rörliga friluftslivet och jordbruket. Delar av planen har genomförts. redovisades. En gräns för medelljudnivån 55 dba för ca 3,5 miljoner passagerare visades. Vidare preciserades flygvägar med imissioner över 70 dba momentant samt gräns för hinderfrihetsområde. 4

Fördjupad översiktsplan för Svedala tätort-97 Enligt denna plan för Svedala tätort förflyttades utbyggnadsområdena KOMMUNENS AVSIKTER / REKOMMENDATIONER / ALLMÄNNA INTRESSEN Långsiktigt hållbar utveckling För att nå ett samhälle som fungerar ihop med de naturliga kretsloppen, måste utvecklingen bygga på några grundläggande villkor: Villkor 1: Användning av fossil energi samt skadliga ämnen från berggrunden skall minska Villkor 2: Användning av naturfrämmande ämnen skall minska Villkor 3: Djur, växter och naturens kretslopp skall få plats För Svedalas del innebär detta att man ska hushålla med energi och naturresurser och främja användningen av förnyelsebar energi. Bilberoendet kan minskas, bl.a genom att utveckla starkare centrum i orterna. Man bör öka tillgängligheten till kollektivtrafik och för gång och cykel. Man bör hushålla med värdefull jordbruksmark och skydda värdefulla naturmiljöer, bl.a. genom att ytterligare förtäta befintlig bebyggelse. Man ska främja biologisk mångfald i grönområdena och på sikt rena allt dagvatten. Man ska underlätta källsortering. västerut och centrumområdet söderut. Inte minst viktigt är att planeringen inriktas mot att skapa trivsel och identitet så att unga och gamla trivs och tar ansvar för sin ort. 5

Befolkning Svedala kommuns befolkning är yngre än rikets idag. Svedala kommun Riket 0-6 8,37 7,60 7-15 14,33 11,95 16-18 4,28 3,40 19-24 5,89 6,95 25-39 19,72 20,85 40-64 35,02 32,01 65-79 9,16 12,14 80-3,23 5,09 Befolkningsstruktur i riket och i Svedala Den stora befolkningsökningen under perioden 1968-1994 innebar i första hand att unga familjer flyttade in i kommunen för att bosätta sig i ett nybyggt småhus. % av befolkningen. Fram till slutet av 2010 kan antalet pensionärer beräknas öka till ca 3200 personer för att även därefter fortsätta att öka. Detta är en följd av den stora inflyttningen av barnfamiljer under främst 1970-talet. De som var 30 år 1975 blir 65 år 2010. Kurvorna visar att andelen boende i de tre största tätorterna har ökat från 44% till 87 % av kommunens befolkning under åren 1960 till 2000. Fram till år 2010 beräknas Svedala tätort öka med 1110 personer till 11500. Klågerup resp. Bara prognostiseras att från år 2001 öka med 220 resp 140 personer till totalt 2075 resp 3230 personer. Totalt för kommunen blir befolkningsökningen i de tre större tätorterna ca 1400. Kommunens totala befolkningsökningen till år 2010 är prognostiserad till 3140 personer. Befolkningsökningen utanför de tre största orterna blir ca 1700 personer. Större tätorters andel av befolkningen kommer att förändras från 87% till 81%. Befolkningsökningen i Svedala kommun, tätort, Bara och Klågerup med prognos till 2010. Men, även Svedala kommuns befolkning åldras och andelen pensionärer ökar. Vid årsskiftet 2000/2001 fanns det 2218 personer i kommunen som var 65 år eller äldre vilket i stort motsvarar 12,4 Bebyggelseutveckling Befolkningsutvecklingen brukar i stort följa bostadsbyggandet, vilket innebär att byggs inga hus stannar eller rentav minskar tillväxten. Bostadsbyggandet har tidigare beräknats till ca 150 lägenheter per år i hela kommunen, men har successivt minskat till 65 lägenheter per år. Fördelningen har hittills varit i grova drag 2/3 i Svedala tätort och 1/3 del i Bara och Klågerup. Kommunens utbyggnadsmål motsvarar ca 65 lägenheter per år. År Antal 2002 106 2003 64 2004 73 2005 67 2006 65 2007 65 2008 65 2009 65 2010 65 6

En utbyggnad på ca 65 lägenheter (hus) per år bedöms nu som rimligt och motsvarar i stort befolkningsprognosen. Kommunens arbete inriktas på att möjliggöra ett bostadsbyggande anpassat efter befolkningsprognosen. BEBYGGELSEOMRÅDEN M M Befintlig bebyggelse Kommunens bostadsbestånd är varierat från slott till koja med olika särdrag och kvaliteter. Svedala utgör centralorten i kommunen. I nordväst finns Bara och i nordost Klågerup, vilka fungerar som kommundelscentra. Vidare finns utöver landsbygdsbebyggelsen ett flertal kyrkbyar, fd. stationssamhällen, landsbygdsbyar, mm. Bostäder / Förändringsområden Ny bebyggelse föreslås främst i de tre större tätorterna men även i byarna och generationsboende som komplement till befintliga bostäder på landsbygden. Orternas karaktäristika vidmakthålls och utvecklas vid planeringen av ny bebyggelse. Ny bebyggelse skall ske med omsorg och anpassas till omgivningen. Grönområden för rekreation och lek skall finnas och tas till vara. Befintlig service skall värnas och stödjas och om möjligt utvecklas. Näringsliv Möjlighet tillskapas för samlokalisering av icke störande verksamheter och bostäder. Störningarna från större verksamheter brukar ofta vara trafiken, som särskilt måste beaktas. Vid gestaltningen av verksamhetsområden bör lämpliga grönytor finnas som även kan fungera för lokalt omhändertagande av dagvatten. D1 Områden med detaljplan / områdesbestämmelser Inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser är byggandet reglerat av detaljplanen eller bestämmelserna. Dessa kan gälla vad och hur man får bygga, hur tomten får disponeras, hur befintliga hus får byggas om m m. Områdesbestämmelserna reglera, i stort samma sak som en detaljplan, men ger ingen rätt att bygga eller lösa in mark. Detaljplaner finns hos Bygg- och miljönämnden omfattande Svedala, Bara, Klågerup, Vinninge 4:7, Holmeja, Sturup, Bokskogens golfbana, Skabersjö skola och strömriktarstationen. Områdesbestämmelser finns omfattande Tegelbruksområdet söder om järnvägen i Svedala, Sjödiken samt vissa områden med sk. försvarsförbud, vilka inte redovisas på karta. Berörda markägare är underrättade av länsstyrelsen. Svedala och Sturup är skyddsrumsorter. Bygg- och miljönämnden lämnar besked om skyddsrum behöver byggas eller inte. När Bygg- och miljönämnden prövar en ansökan om bygglov skall nämnden se till att åtgärden inte strider mot detaljplan, områdesbestämmelser och andra bestämmelser. D2 Områden för tätortsutveckling m m. Inom områden för tätortsutveckling m m. skall detaljplan föregå byggandet. För Bara och Klågerup pågår arbete med upprättande av fördjupad översiktsplan. Fördjupade översiktplaner finns upprättade för Sturup 1993 och Svedala 1997. 7

D2.1 Svedala Bruksort med goda tågförbindelser som förbättras ytterligare med citytunneln. Bra kollektivtrafik och utmärkta vägförbindelser åt alla väderstreck. Ett välutvecklat centrum med offentlig och kommersiell service. Fin tegelarkitektur med tradition från tegelmästarskolans tid. Närhet till rekreationsområden i norr vid Yddingesjön i söder med Sege å. Utbyggnadsområden drygt 200 ha. Området redovisas i enlighet med fördjupad översiktsplan för Svedala tätort 97. D2.2 Bara Området består av åkermark. Norr om väg 841 finns väl sammanhållen småhusbebyggelse från senare delen av 1900-talet med fint gestaltade gaturum avgränsade med välskötta liguster häckar Utmärkt kommunikations läge med närhet till yttre ringvägen. Bra kollektivtrafik i öst-västlig riktning. God offentlig och kommersiell service. Närhet till Bokskogen med dess rekreationsmöjligheter. D2.3 Klågerup Ett fd. stationssamhälle med intressant tegelarkitektur och fullt utbyggd samhällsservice. Större rekreationsområden finns inom promenadavstånd, Pude badsjö, och Hyby ängar samt Bokskogen inom cykelavstånd. Utbyggnadsområden ca 25 ha. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för Klågerup pågår. D2.4 Område för utbyggnad av Sturups flygplats Sturups flygplats från 70-talets början med idag ca 2 miljoner passagerare har en möjlig utbyggnad av befintlig bana till en kapacitet kring 10 miljoner passagerare. Reservat finns säkerställt för en planerad tvärbana. Luftfartsverket arbetar med alternativa utvecklingsplaner. Utbyggnadsområde norr om väg 841 i Klågerup Utbyggnadsområde i nordvästra Bara Utbyggnadsområdena omfattar ca 125 ha. Fördjupning av översiktsplanen för Bara pågår. 8 I anslutning till flygplatsen finns planer för ett regionalt verksamhetsområde, Sturup Park, en motorbana med viss utvecklingsmöjlighet, en motocrossbana samt två golfbanor med tillhörande hotell. För närvarande planeras en järnvägsförbindelse upp till Sturup och vidare mot Skurup samt en motorvägskoppling till Sturup för biltrafik. Vidare finns planer att koppla järnvägen norrut mot Lund eller

Staffanstorp samt att förbättra befintlig vägförbindelse norrut mot Lunds kommun. Konsekvenser : Planen, som i stort endast tar i anspråk jordburksmark av klass 6, innebär att ca 360 ha går åt till tvärbanan och ytterligare 100 ha för verksamheter. Sydvästra delen av tvärbanan berör område av riksintresse för naturvård. Delar av marken inom riksintresseområdet har i särskilda program utpekas med högt naturvärde. Fördjupad översiktsplan för Sturup-93 visar kommunens utbyggnadsplaner. Frågorna kring Sturups flygplats med dess infrastruktur, nuvarande och framtida flygvägar flygplatsens avgränsning med omgivande influensområden för buller och hinderskydd mm löses med beaktande av de nationella miljömålen i en översyn av översiktsplanen. Arbetet görs i samarbete med berörda grannkommuner. D2.5 Börringekloster mm Områdena ligger i anslutning till det medeltida slottslandskapet kring Börringekloster norr och söder om E65 samt väster och öster om Utbyggnadsområde öster om Börringe stationsväg Börringevägen. Områdena består av skogs-, åkermark, och delvis av ängsmark. Bebyggelse föreslås i Byn ca 4 ha, Börringekloster ca 36 ha och bibehålla servicegraden i området. Det är av vikt att naturoch kulturvärdena beaktas i planeringen. Utöver bostadsbebyggelse föreslås längst österut en golfbana ca 70 ha och öster om byn en handelsetablering ca 13 ha, med en bruttoarea motsvarande en livsmedelaffär för närområdet. Konsekvenser : Förslaget innebär att kring Tittente ianspråktas ca 20 ha åkermark klass 7 och ca 30 ha skog. I övrigt tas ca 125 ha jordbruksmark klass 6 i anspråk. Exploateringsområdet, ianspråktar mark av riksintresse för kulturminnesvården och naturvården. I särskilt program för naturvården har del av marken söder om väg 596 utpekas med högt naturvärde. Större delen av bebyggelse är bevarandevärd. I stort utgör marken för hela Byn ett fornminne. Bebyggelse i Tittenté kan komma att störas av buller från planerad järnväg till Sturup. På motsvarande sätt kan ev. bebyggelse i Byn störas av en Ev ny sträckning av E65. Föreslagen golfbana ligger delvis under av flygbuller utsatt område. En ev. utökning av flygtrafiken kan påverka gränserna för av flygbuller utsatta områden. Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar konsekvenserna av exploateringen. Vy väster om väg 108 mot utbyggnadsområde norr golfbanan och i Tittenté ca 9 ha samt en expansion nordost på ca 40 ha. Bebyggelse avser att skapa ett underlag för att komplettera 9 D2.6 Norr om Bokskogens golfklubb Området ca 20 ha, som ligger väster om väg 108 består av åkermark och ängsmark. Bebyggelse avser att utgöra en komplettering till

10

golfbanan. Det är av vikt att natur- och kulturvärdena beaktas i planeringen. Konsekvenser : Exploateringsområdet berör riksintresse för kulturminnesvården och naturvården. I särskilda program har marken utpekas med högt naturvärde. Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar konsekvenserna av exploateringen. ligger inom säkerhetszonen för gasledningen. De västra delarna delar av området ligger på mark som enligt RAÄ utgör fornlämning. Den östra delen ligger ca 100 meter från järnvägen. D2.7 Väster Fjällfotasjön Området ca 40 ha ligger väster om, Fjällfotavägen och består i huvudsak av åkermark. Bebyggelse skall vara gles då området är avsett för ett flertal hästgårdar på stora fastigheter. Det är av vikt att natur- och kulturvärdena beaktas i planeringen. Konsekvenser : Exploateringsområdet berör riksintresse för naturvården samt område som är av riksintresse bla pga. dess kulturvärde. Åkermark 50/50 klass 6 och 7 tas i anspråk. Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar konsekvenserna av exploateringen D2.8 Börringe station Området, 4 ha, ligger söder om, järnvägen i stationsbyns västra del och består av fd. industrimark och delvis skogs- och åkermark. Det är av vikt att natur- och kulturvärdena beaktas i planeringen. Konsekvenser : Exploateringsområdet berör riksintresse för kulturminnesvården och naturvården. Exploateringsområdet ligger som närmast ca 40 meter från järnvägen. Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar konsekvenserna av exploateringen D2.9 Hyltarp Området, ca 1 ha, ligger söder om, väg 833 och öster om väg 578 i Hyltarps sydöstra del består av åkermark. Antalet bostäder är begränsat av gasledningen och påverkar möjligheten att bygga i anslutning till föreslagen ny station i västra Svedala, vilket måste beaktas. Konsekvenser : Exploateringsområdet berör åkermark klass 9 samt 11 Utbyggnadsområde öster om Hyltarp Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar konsekvenserna av exploateringen D2.10 Utvidgning av Rönnebäcks golfbana Området ca 16 ha, som gränsar intill Rönnebäcks golfbana, ligger norr om väg 569 i gräns mot Malmö kommun och består av ängsmark och jordbruksmark. En MKB, som visar konsekvenserna av exploateringen, har redovisats. Detaljplanering pågår. D2.11 Utvidgning av Sturups golfbana Området ca 15 ha, som berör område för tvärbana, ligger nordväst om befintlig golfbana. En MKB, som visar konsekvenserna av exploateringen, har tagits fram. Detaljplanering pågår. K ommunens avsikter Vid prövning av bygglov inom D1-11 betecknade områden skall Bygg- och miljönämnden beakta att kommande planläggning inte motverkas. Ny bebyggelse skall som regel inte medges utan detaljplan (PBL 2:1, 5:1).

För område D2.1 och D2.4 gäller dessutom vid prövning av bygglov att kommande planläggning inte motverkas enligt fördjupad översiktsplan för Svedala tätort och Sturup 93. För område D2.2-3 gäller att bebyggelse utanför detaljplanelagd mark i Bara och Klågerup avvaktar pågående arbete med fördjupning av översiktsplanen. Börringe S7, Nötesjö S15, Vismarlöv S21 och Vismarlöv (Beden) S22 ingår i fördjupad översiktsplan för Sturup-93. Börringekloster (byn) S8, Börringe station S9, Hyltarp S10, Hyltebjer S11, Lilla Svedala S13, Norrskog S14, Skabersjö by S17,Skabersjö station S18, Tittente S19, Törringe S20, Västra Kärrstorp S23 ingår i översiktsplan-90. Övriga Bara kyrkby S25, Bjärshög S26 och Bjärshög stn S27 är nytillkommande. Etablering av enstaka vindkraftverk bör studeras, med hänvisning till kommunens energiplan (99-09-08), som anger att vindkraftens andel av energiförsörjningen ska ökas och år 2010 minst uppgå till 10 GWh/år. Etablering av vindkraftverk i områden invid/nära kommungränsen ska föregås av samråd med berörd grannkommun. Område med samlad bebyggelse S Kommunen har avgränsat områden med samlad bebyggelse enligt definitionen i PBL. Det är i stort samma områden som avgränsades i översiktplanen-90, kompletterat med tre bebyggelsegrupper. Inom dessa grupper kan komplettering med enstaka nya byggnader på lucktomter medges, dock inte inom flygbullerstört område eller så att flera fastigheter bildas i djupled från väg räknat. Aggarp S1, Aggarp 8 S2, Aggarpsmölla (Länsmansvägen) S3, Krågeholm S12 och Östra Svenstorp S24 Ingår i fördjupad översiktsplan för Svedala tätort ingår i fördjupad översiktsplan för Svedala tätort. Bara östra S4 och Bara södra S5 Ingår i utbyggnadsområde för Bara tätort. Bebyggelse bör avvakta att fördjupad översiktplan upprättas. Bjeret S6 ligger delvis inom flygbullerstört område från befintlig bana. 12 Bara kyrkby, vy från söder Generellt gäller att vid prövning av bygglov skall bygg- och miljönämnden beakta att kommande planläggning inte motverkas. Inom område avgränsat för tätortsutveckling mm skall detaljplan föregå byggandet. Bygg- och miljönämnden kan inom och i anslutning till samlad bebyggelse medge enstaka ny bostadsbyggelse på lucktomt eller annan lämplig mark, dock inte inom flygbullerstört område eller så att flera fastigheter bildas i djupled från väg räknat. Nybyggnadsprojekt som bedöms omfatta mer än enstaka bebyggelse skall föregås av detaljplan. Tomter med storlek understigande 1000 m 2 bör endast i undantagsfall tillåtas. På nya byggnader och vid om- och tillbyggnader kommer särskilda krav att ställas på anpassning till befintlig värdefull miljö (PBL 2:3, 3:10,12). Huvudbyggnader skall placeras minst 4,5 meter från gräns till grannfastighet.

Ny bebyggelse skall utformas med hänsyn till omgivningens egenart. Husen utformas med enkla raka sadeltak med en hög takvinkel och liten takfot. Skorsten skall placeras över taknock. Ev takkupor bör vara max 1,2 m breda. Huvudbyggnads respektive uthusbyggnads gavel bör högst vara 8 m respektive 4 m breda. Fönster bör vara stående. Krav kommer att ställas på redovisning av hur teknisk försörjning (vatten, avlopp, dagvatten etc) skall ordnas inom områden där kommunalt vatten och avlopp saknas. Kan byggnadsföretag (lantbruksbyggnader etc), som ej omfattas av bygglovsplikt, inom 100 meter från respektive by väsentligen komma att påverka miljön skall, innan företaget påbörjas, samråd ske med bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljönämnden skall särskilt beakta mark för närrekreation vid bygglovgivning. Områdesbestämmelser bör upprättas för ett område 100 meter utanför byn för att säkerställa rekommendationerna, där så bedöms erforderligt. Flygbullerstörtområde enligt fördjupad översiktsplan för Sturup 93 Område med flygbullernivån över 55 dba avgränsas av Luftfartsverkets redovisad buffertzon vid 90000 tunga flygplansrörelser per år. Av flyg berört område i övrigt är områden, som blir utsatta för en momentan ljudnivå på mer än 70 dba. Området är sammansatt av flygvägar vid start och landning för befintlig bana, tvärbana samt ett sk flygsäkerhetsområde kring flygfältet. Inom områden med momentan ljudnivå över 70 dba ställs krav vid om och till byggnad att maximalnivån inomhus aldrig får överstiga 45 dba. D.v.s bebyggelsen bör utföras så, att överflygande plan inte stör nattsömnen. I avvaktan på slutligt ställningstagande till flygplatsens utveckling behandlas av tvärbanan flygbullerstört område på samma sätt som bullerstört område kring befintlig bana. I syfte att trygga flygets utveckling och bibehålla en god boendemiljö tillåts inga helt nya bostäder inom flygbullerstört område. Ovannämnda frågor behöver närmare studeras i samband med Luftfartsverket ställningstagande till Sturups långsiktiga utveckling. En framtida utbyggnad av bankapaciteten kan behöva säkras med områdesbestämmelser. I syfte att trygga flygets utveckling och bibehålla en god boendemiljö tillåts inga helt nya bostäder inom flygbullerstört område. Om- och tillbyggnader för bostads- eller vårdändamål tillåts där så prövas lämpligt. Ersättningsbyggnader prövas i varje särskilt fall. För ersättningsbyggnader gäller att ansökan om bygglov måste göras inom 5 år från det byggnaden revs eller förstördes. Om- och tillbyggnad samt nybyggnad för bostads- eller vårdändamål förutsätter att rekommenderad ljudnivå 30 dba inomhus samt 45 dba momentant inte överskrids. Om- och tillbyggnad av verksamhetslokaler i övrigt förutsätter att rekommenderade ljudnivåer inomhus 40 dba för arbetslokaler och 30 dba för hotell och undervisningslokaler innehålls. 13

M OMRÅDEN MED KULTURMINNESVÅRDSINTRESSEN Kommunen har under många år ägnat stort intresse åt befintlig bebyggelse och genomfört ett flertal inventeringar. Bara inventerades 1972 och Svedala centrum 1979. Under 1988 ställde kommunfullmäktige medel till förfogande för upprättande av ett bevarandeprogram. Den 9 november 1990 framlades av NP-arkitekter ett förslag till bevarandeprogram för hela kommunen. Programmet är uppdelat i tio delområden Skabersjö-, Aggarp-, Börringe-, Törringe-, Sturup-, Holmeja-, Hyby-, Sjödikenoch Svedalaområdet. Programmet innehåller en områdesbeskrivning, en inventering av all bebyggelse uppförd före 1950 med tillhörande miljöer, en bebyggelseklassificering, allmänna rekommendationer för bevarande av den värdefulla bebyggelsen samt förslag till områdesbestämmelser. Programmet kompletterades med slottsmilöjerna under 1993. I programmet framhålls både byggnader och trädgård som viktiga delar i den kulturhistoriska miljön. Vidare betonas utformningen av grund, ytterväggar, tak, skorsten, fönster och dörrar. Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:6) I av dåvarande civildepartementet, framtagna förarbeten för fysisk riksplanering ingick underlagsmaterial nr 23 Miljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården. Dessa områden som bla innehåller slott med tillhörande arrendegårdar och kyrkbyar samt bebyggelsemiljöer klassas som kulturhistoriska miljöer av stor betydelse. I översiktsplanen från 1990 har områdenas status av riksintresse formellt lagts fast. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museér har den 18 augusti 1997 beslutat om ändrade värdetexter för kulturmiljövårdens riksintressen. 1. (M116) Görslöv -Bara - Torup -Hyby (delen i Bara, Hyby och Bjärshög sn:r) Motivering: Kuperat odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. Programmet benämndes GAMLA SVEDALA Kommunstyrelsen beslöt 1993 i augusti att bevarandeprogrammet skall tjäna som underlag för framtida områdesbestämmelser och vid bygglovprövningen. Bevarandeintentionerna, i av kommunfullmäktige den 24 januari 1994 antaget bevarandeprogram för Svedala kommun, GAMLA SVEDALA, återfinns delvis i rekommendationerna för bebyggelse i byarna. Bestämmelserna avser reglera markanvändningen och bebyggelsemiljöns egenskaper och blir dels styrande dels rådgivande vid en framtida bygglovsprövning. Att intentionerna i bevarandeprogrammet skall var vägledande för bebyggelsemiljöns utformning. Klågerups slott 14

Uttryck för riksintresset: Vid Yddingesjön strandängar och boplatslämningar från stenåldern, i trakten kring Bara dösar och gånggrifter, landskapsdominerande bronsåldershögar. Torups 1500-tals slott med lämningar efter den medeltida gården Askebacken, vallgrav, välbevarad arbetaroch ekonomibebyggelse från tiden 17-1900-tal, statarlänga, Torups bokskog. Godsen Hyby, Roslätt och Bökeberg - alla med 1700-1800- talsbebyggelse. Klågerups 1700-tals slott med medeltida ursprung och tillhörande arbetar- och ekonomibebyggelse. uppfartsvägar och alleer, smedja och mejeri, Klågerups epidemisjukhus från 1913, gårdarna Tejarp och Tranberga med 1800-tals bebyggelse. Vinninge stubbamölla. Hyby nygotiska 1870-tals katedral i rött tegel. ruinerna efter den medeltida kyrkan, Bara medeltida kyrka och de tidiga 1800-talstorpen i korsvirke vid Bara. Bjärshögs 1890-tals kyrka och kyrkby med oskiftade gårdar samt en för övrigt av stordrift präglad omgivande jordbruksbygd. Vid Hyby betesmarker med spår av äldre markanvändning och en till stora delar bevarad fägata. (Miljön berör även Staffanstorps kommun.) I området ingår även: Stations- och järnvägsmiljöerna utmed bansträckan Lund-Trelleborg och Malmö-Genarp med välbevarade stationsbyggnader och banvaktsboställen i trakten kring Yddingesjön. tre generationers skolhus, prästgård från 1920-talet. Stubbamöllan. Spridd gårdsbebyggelse från 1800-1900-tal med särskilt välbevarat byggnadsbestånd bl.a. på Ljunggården och Lilla Västraby. (Miljön berör även Malmö kommun.) 3. (M122) Börringe - Anderslöv (delen i Börringe och Svedala sn:r) Motivering. Medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet och talrika lämningar efter befästa försvarsanläggningar i en svagt kuperad öppen odlingsbygd där godsförvaltningen vid Börringekloster och säterierna genom århundraden präglat landskapets och bebyggelsens utformning. Utryck för riksintresset: Boplatslämningar från stenåldern, fornborgen Borren från järnåldern, 2. (M117) Skabersjö (Skabersjö och Törringe sn:r) Motivering: Slottslandskapet kring Skabersjö slott och Sege å med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen. Uttryck för riksintresset: Fornlämningar från sten-, brons- och järnåldern där långdösen Dyssestenen intar ett dominerande läge i landskapet. Skabersjö symmetriskt uppbyggda 1600-tals slott av medeltida ursprung men ombyggt under 1700-talets slut, vallgravar, omfattande parkanläggning från 1760-talet med bl.a terrasserade parterrer och lusthus, välbevarad ekonomi- och arbetarbebyggelse från 1600-1950tal, djurhagar. Törringe välbevarade medeltida kyrka, Skabersjö kyrkby med 1700-tals kyrka av medeltida ursprung, välbevarad 1800-1900-tals bebyggelse, 15 Börringekloster lämningar efter borganläggningarna Lindholmen - f.d. riksfäste -, Turestorps ö och Kungsbacken från tiden järnålder till medeltid. Börringekloster med rötter i ett medeltida nunnekloster (benediktinerorden) med bebyggelse från tiden 1700-1800-tal i klassicerande stil. Allésystem, ekonomi- och arbetarbebyggelse samt talrika torp från 1800-1900-tal. Slottsmölla, Gustavs 1700-tals kyrka,

ruinerna efter Börringe och Lemmeströ medeltida kyrkor, prästgårdar och skolor från 1800-1900-tal samt vid Börringe by utmed landsvägen karaktäristiska gatehus. Havgårds säteri med huvudbyggnad från 1910, Södra Börringe plattgård. (Miljön berör även Trelleborgs kommun.) För de mer omfattande exploateringsföretag som kan bli aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan upprättas varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen sker mellan olika intressen. Bygglov kommer inte att lämnas till åtgärder som kan påtagligt skada riksintresset. N OMRÅDEN MED NATURVÅRDSINTRESSEN Att bevara naturvärdena är viktigt ur ett: etiskt och långsiktigt perspektiv. Naturen har ett eget värde som ska bevaras till kommande generationer. Djur och växtarter skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. regionalt perspektiv. I Malmö-Lundregionen bor det en halv miljon människor. Landskapet kring städerna är präglade av stora jordbruksslätter med få möjligheter till rekreation. Genom sin närhet, kvalitet och storlek har naturområdena i Svedala kommun mycket stor betydelse för livskvalitet och utveckling i sydvästra Skåne. lokalt perspektiv. En värdefull och rik natur ger förutom god livskvalitet mervärden för kommuninvånarna med högre fastighetspriser, bra fritidsaktiviteter och lokal turism. Så här uppnår vi en balanserad utveckling För att kommunen skall kunna behålla naturvärdena bör trycket från exploateringsintressen och ett ökande antal besökare balanseras med skydd av värdefulla naturområden, kompensation vid förluster av naturvärden, återhållsamhet mot exploatering av god åkermark, måttlig utbyggnad, kanalisering av friluftslivet samt god dialog med markägarna. Att behålla ett livskraftigt jordbruk och skogsbruk är viktigt för att behålla naturvärdena. Aktiva naturvårdsinsatser måste göras för att vi skall kunna behålla naturvärdena. Markägarnas och arrendatorernas betydelse Markägarstrukturen domineras av större privata markägare som tillsammans äger ca 12 200 hektar motsvarande 55 % av kommunens yta. Störst är Skabersjö gods och Börringekloster. I övrigt är Malmö stad en stor markägare genom innehav av Torups gods samt markområden kring Sturups flygplats. Godsen ligger i de centrala delarna av kommunen med skogsmarker kring sjöarna. De mindre privata markägarna finns i ytterområdena i norr, väster och söder där landskapet nästan helt är uppodlat samt i det småskaliga landskapet 16

i öster. De naturvärden som finns i Svedala kommun är till största delen en följd av hur markägarna och arrendatorerna har brukat skog och mark genom tiderna. Kompensation Mycket stora delar av Svedala kommun är täckta av bevarandeintressen. Samtidigt är kommunen en del av en tillväxtregion där starka exploateringsintressen finns. Kommunen menar att i de fall man inte kan undvika att naturvärden skadas, skall dessa ersättas av den som orsakar skadan. Utgångspunkten är dock att naturvärden inte ska skadas. Om skador på naturvärden ändå inte kan undvikas gäller följande: Steg 1: Inom planområdet ska förlorade naturvärden kompenseras Steg 2: Kan kompensation inte ske inom planområdet skall förlorade naturvärden kompenseras I område F1-F2 samt N1-N8 Steg 3: Kan kompensation inte ske inom planområdet eller i område F2-F3 samt N1-N8 kan skall förlorade naturvärden kompenseras genom stöd av andra naturvårdsinsatser i kommunen. I översiktsplanen redovisas de områden som är skyddade av Miljöbalken eller är utpekade i olika dokument på EU, riks-, länseller kommunalnivå. I många fall överlappar de varandra. Inför nästa uppdatering av Svedala kommuns naturvårdsprogram bör de olika kategorierna av naturområden föras samman. Generellt för alla naturvårdsområden gäller att inom riksintresse för naturvården N33 får naturvärden inte påtagligt skadas. N1 Områden med generellt strandskydd (7 kap.14. MB) (Se även N3-områden med utvidgat strandskydd) Inom strandskyddsområde, 100 meter från strandlinjen, får man inte bygga nytt eller ändra användningen i en befintlig byggnad. Man får inte heller göra anordningar som hindrar allmänheten från att beträda ett område där man annars skulle ha fått färdas fritt eller försämra livsvillkoren för djur- och växtarter. Ovanstående gäller dock inte för åtgärd som behövs för jord- och skogsbruket och inte tillgodoser bostadsändamål. Markanvändningen inom strandskyddsområdena bör inte ändras så att allmänhetens möjligheter att vistas där minskar. Särskild hänsyn bör tas till naturvårdens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket. Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka dispens för uppförande av helt ny byggnad och för ändring av befintlig byggnad till väsentligt annat ändamål samt att vara restriktiv till om och tillbyggnader. Särskild hänsyn skall tas till bebyggelsens kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12) N2 Område med landskapsbildsskydd (19 fd NVL) Förordnandet, utfärdat mellan Södra Sallerup och Klågerup, innebär att man utan länsstyrelsens tillstånd inte får uppföras ny byggnad plantera skog, anlägga upplag med undantag för jordbrukets behov, dra fram högspänningsledning eller schakta /fylla ut. Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar allmänhetens möjlighet att vistas i områdena. Särskild hänsyn bör tas till kulturminnesvårdens och det rörliga friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket. 17

Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka bygglov för helt ny byggnad till väsentligt annat ändamål samt vara restriktiv till om- och tillbyggnad. Särskild hänsyn skall tas till områdets kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12.) N3 Områden med utvidgat strandskydd (7 kap.14. NVL) Utöver generellt strandskydd gäller utvidgat strandskydd intill högst 300 Särskild hänsyn bör tas till kulturminnesvårdens och det rörliga friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket. Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka bygglov för helt ny byggnad till väsentligt annat ändamål samt vara restriktiv till om- och tillbyggnad. Särskild hänsyn skall tas till områdets kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12.) N4 Natura 2000 (Habitat- och fågeldirektivet) EU-länderna har genom två direktiv beslutat att värdefulla naturområden, med sällsynta livsmiljöer och arter, skall bevaras till framtiden. Områdena kallas Natura 2000-områden och utpekas av regeringen. I Svedala kommun har regeringen utpekat fyra områden varav de tre första hittills upptagits i förteckningen (MB 7 kap.27 ): meter från strandlinjen. Förordnandet innebär att utan länsstyrelsens tillstånd får man inte schakta, tippa massor eller bedriva husbehovstäkt av sten, grus eller lera. Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar allmänhetens möjlighet att vistas i områdena. 18

SE0430132 Lemmeströtorp, SE0430133 Eksholm, SE0430135 Yddingen, SE0430145 Hunneröds mosse, Att områdena bör avsättas som naturreservat av Länsstyrelsen eller bli föremål för miljöstödsavtal. Att inte tillåta någon ny bebyggelse eller infrastruktur samt att vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad liksom ändrad markanvändning. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller och barriärer som förhindrar spridning av arter. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna och arrendatorerna i frågor som rör områden utpekade som Natura 2000. Att i samarbete med markägare och arrendatorer eller andra verka för att åtgärder som innebär förbättringar av naturvärdena kan genomföras. N5 Länsstyrelsens naturvårdsprogram Länsstyrelsen har pekat ut naturområden med hänsyn till förekomsten i landet, regionen och de naturgeografiska regioner som finns representerade i länet. I vissa fall har även nationella aspekter beaktats. Kriterier har varit sällsynta, mindre allmänna eller vanliga naturområden. Man har också t.ex. tittat på mångformighet, orördhet, tillgänglighet, forskningsintresse, pedagogiskt intresse och storlek. Områdena består av utpekade riksintressen med mer preciserade gränser och naturvärden, dels av områden som ligger utanför riksintressena, men som har lika höga naturvärden. Områdena är indelade i tre olika klasser : Klass 1: Särskilt höga naturvärden Klass 2: Mycket höga naturvärden Klass 3: Höga naturvärden Dessutom har värdena landskapsbild och terrängformer fått en särskild klass då dessa är beroende av en stor skala på områdena. Klass 1-2. Att inte medge ny bebyggelse eller infrastruktur samt att vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad liksom ändrad markanvändning. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller och barriärer som förhindrar spridning av arter. Klass 1-2. Att i de fall påtaglig skada skulle kunna uppkomma mot naturvärdena överväga bildande av naturreservat. Klass 3. Att inte medge någon ändrad markanvändning som inverkar menligt på de beskrivna naturvärdena. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. Klass 1-3. Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar allmänhetens möjligheter att vistas i området. Klass 1-3. I jord- och skogsbruket bör särskild hänsyn tas till naturvårdens, kulturminnesvårdens och det rörliga friluftslivets intressen. Klass 1-3. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna och arrendatorerna i frågor som rör områden utpekade i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Klass 1-3. Att i samarbete med markägare och arrendatorer 19

20

eller andra verka för att åtgärder som innebär förbättringar av naturvärdena kan genomföras. N6 Svedala kommuns Naturvårdsprogram 1999 Områdena är indelade i tre klasser: N1 högsta naturvärde, N2 mycket högt naturvärde N3 högt naturvärde. Värderingen är gjord med avseende på förekomst av hotade arter och livsmiljöer samt landskapsbild och värde för friluftslivet. Även bevarande av terrängformer och naturförhållanden med värdefulla kulturhistoriska spår och sammanhang ingår i värderingen. Storleken på områdena samt och samverkan mellan olika värden har också betydelse. 1. Högsta naturvärde: Områden med naturvärden av nationellt intresse med unik vegetation, artsammansättning, kulturhistoria och ekologiska processer. Exempel kan vara välbevarade naturbetesmarker, naturskogar, våtmarker och sjöar. 2. Mycket högt naturvärde: Lite mindre områden med mycket höga naturvärden, exempelvis ängs- och hagmarker, skogsområden samt våtmarker. 3. Höga naturvärden: Skiljer sig från vardagslandskapet genom speciella naturtyper, sällsynta arter eller värdefullt kulturlandskap. Exempel kan vara varierat odlingslandskap, småvatten, variationsrik skog. 1-2. Att inte medge någon ny bebyggelse eller infrastruktur och vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad samt ändrad markanvändning. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. 1-2. Att i de fall påtaglig skada skulle kunna uppkomma mot naturvärdena i 1 och 2-områdena överväga bildande av naturreservat. 3. Att inte medge någon ändrad markanvändning som inverkar menligt på de beskrivna naturvärdena. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. 1-3. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna och arrendatorerna i frågor som rör områden utpekade i naturvårdsplanen. 1-3. Att i samarbete med markägare och arrendatorer verka för att de åtgärder till förbättringar av naturvärdena som föreslås i Naturvårdsprogrammet kan genomföras. Att Naturvårdsprogrammet uppdateras kontinuerligt N7 Ekologiskt känsliga områden Enligt MB 3 kap 3 skall mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. De områden som skall ges skydd är följande: Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförutsättningar Områden som inrymmer växt och djurarter som är utrotningshotade Områden i övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer särskilda ekologiska värden. Dåvarande Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har tagit fram en rapport Ekologiskt särskilt känsliga områden i Svedala kommun. I rapporten beskrivs på vilket sätt områdena är värdefulla och på vilket sätt de är hotade. 21

När det gäller djur och växter är det viktigt att spridningskorridorer mellan olika naturområden bevaras och utvecklas. Särskilt ekologiskt viktiga är gröna stråk längs vattendrag. N8 Viltrika områden På uppdrag av Svedala kommun har Scandiakonsult tagit fram rapporten Viltets situation i Svedala kommun 2001. Svedala kommun har mycket goda förutsättningar för vilt (däggdjur som normalt berörs av jaktintressen, d v s hjortdjur, mårddjur, vildsvin, räv och hare). Här finns ett varierat landskap med skogsområden, våtmarker och småbiotoper som skapar många viktiga livsmiljöer för viltet. Markförhållandena är goda med rik produktion av föda. Större delen av de viltrika områdena ägs sedan lång tid tillbaka av gods och större gårdar som medvetet bedrivit en omfattande viltvård. Jaktintresset är omfattande och har en stor ekonomisk betydelse. Viltet har också ett stort upplevelsevärde för människor som vistas i markerna på sin fritid. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna och arrendatorerna i frågor som gäller ekologiskt känsliga områden Att inte tillåta någon ändrad markanvändning som inverkar menligt på de utpekade områdena. Detta gäller också i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. Att verka för naturvårdsinsatser för att avvärja akuta hot. Djurstammarna behöver en minsta storlek på populationen för att inte inavel skall uppstå. En minsta storlek på en vital däggdjurspopulation 22

varierar, men bör förmodligen ligga på över 500-1000 djur. Mindre populationer kan mycket väl förekomma bara de har regelbundet genetiskt utbyte med andra populationer. Därför är spridningsmöjligheter i landskapet mycket viktiga och barriärer i form av infrastruktur, bebyggelse och staket kan få mycket negativa effekter på lång sikt. Kommunens stora viltstammar i kombination med en utbyggnad av infrastruktur och en mycket intensiv trafik ger upphov till extremt många viltolyckor. Friluftslivet i olika former, jakt, foderbrist, brunst m.m. bidrar till att djuren skräms ut eller frivilligt rör sig över vägarna och järnvägarna som skär rakt genom de viltrikaste delarna av kommunen. Totalt registrerades ca 80-130 viltolyckor per år under perioden 1994-1999. För att kunna ha kronvilt, älg och vildsvin måste det finnas områden i kommunen med extensivt friluftsliv. Så är det idag vid Fjällfotasjön och Björkesåkrasjön samt i otillgängliga planteringar och energiskogar. Genom kanalisering av besökare till mindre känsliga områden, iordningställande av strövstigar och planering av skyddande vegetation för viltet kan det ökade trycket från friluftslivet mötas samtidigt som viltstammarna utvecklas Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna och arrendatorerna när det gäller viltet Att verka för att ekologiska samband för viltet bibehålls och stärks t.ex. kända viltstråk. Att inte medge förändrad markanvändning som inverkar menligt på viltets förutsättningar, t.ex. genom att skära av kända viltstråk utan istället stärka / återskapa stråk. Att, i de fall som intrång måste göras, t.ex. genom anläggning av ny järnväg eller väg, tillse att nya områden för viltet tillskapas eller förbättras i motsvarande grad, t ex genom att skapa bra viltpassager. Att med hänsyn till viltet inte främja ett organiserat friluftsliv öster om väg 108 Att överväga hastighetssänkningar vid viktiga viltpassager Specifika åtgärder: - förläng och vinkla ut viltstängsel vid 1) Skabersjö, 2) Svedala, 3) Sturup - komplettera viltstängsel längs E65 från Börringe kyrkby till kommungränsen i öster, vinkla av stängsel, bygga färister och markera viltpassager tydligt. - sätt viltstängsel längs väg 108 genom Bökeberg samt norr om Klågerup. - bygg en fungerande planskild viltpassage vid 4) Storeljung, 5) Ebbesjövägens infart, 6) Börringe bygdegård, 7) Oran, 8) väster om Vidarp och 9) öster om Skabersjö slott. - Man bör också överväga om det kanske behövs viltstängsel vid kritiska partier längs järnvägen. Vid framtida planering av infrastruktur säkra viltpassager. Områden av riksintressen för naturvården (MB kap 3:6) BACKLANDSKAPET SÖDER OM ROMELEÅSEN, område N 33. AREA: 32 000 HA Naturgeografisk region/kust- och havsregion: 6 Sydvästra Skåne Landskapsformer, områdestyper i kust- och havsområden: Slätt Terrängformer: Moränbacklandskap, issjöbildningar, moränrygg, platålera 23

Vegetationstyper: Lövskog, barrskog, mosse, rikkärr, fattigkärr, sumpkärr, näringsrik strandvegetation, gräshed, sandgräshed, torräng, äng, fuktäng Markanvändning: Delvis exploaterad helåkersbygd med ädellövskogsbruk samt barrskogsbruk, betesmarker Intresseaspekter: B E G H K L O Z S Urvalskriterier: A. Backlandskap, äldre odlingslandskap, ängsbokskog; Stenberget naturreservat, Hästhagen naturreservat, 19 förordnande. Länets naturvårdsplan nr 79, 80, 86, 87, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 105, 106, 107, 108, 109, 193, 194, 197, 198. Området berör område av riksintresse för friluftsliv nr F6, F7 och område av riksintresse för kulturminnesvård nr K82, K95, Kl 16, Kl 17, Kl 18, K122, K133, K152, K181 Områdets huvuddrag: Backlandskapet sydväst om Romeleåsen är ett av de mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över den s k Alnarpssänkan, en förkastningsdal i berggrunden, orienterad nordväst/sydostlig riktning. Förkastningsdalen uppvisar avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bl a äldre istider. Vid Stenberget på Romeleåsen finns Sveriges intressantaste lokal med sediment från tidigare istid och värmeperiod (Eem). I det säreget småkuperade landskapet finns platåleror, som är unika för landet, och tappningsdalar från små isdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är spår efter kvardröjande dödisrester. Backlandskapets geologiska bildningshistoria är en av de mest komplicerade i landet och är endast delvis känd. Gränsen mellan baltisk morän och nordostmorän påträffas i området. C. Biotoper för värdefullt växt- och djurliv; D. Viltrika, mosaikartade skogs- och våtmarksområden, näringsrika sjöar Förutsättningar för att områdets naturvärden skall bibehållas: Bibehållet brukningssätt, reglering av bebyggelse och anläggningar, reglerad markavvattning, bestående jord- och skogsbruk, fortsatt reglerad täktverksamhet Planering och säkerställande: Humlarödshus fälad naturreservat, I området finns rika typer av lövskog, torr- och fuktängar, rikoch fattigkärr. Omväxlande expositionsförhållanden ger upphov till stor vegetationsvariation. Sydligaste förekomsten av flera fattigmarksväxter. Kulturlandskap i mosaikartad miljö. Landskap av mellaneuropeisk typ. Mycket rik fauna. Viltrikaste området i Skåne, med bl a kronhjort och dovhjort. Rik häckfågelfauna, bl a glada, svarttärna, grågås, sommargylling, trastsångare. Huvudsakligt utbredningsområde i landet för ätlig groda. Sjöarna i östra delen är limnologiskt intressanta. Fjällfotaljung är en av de få myrmarker i södra Skåne som inte påverkats av täktverksamhet. Dess nuvarande och historiska utveckling är växtekologiskt och geovetenskapligt intressant. 24