Slutrapport. Resandekartan

Transkript

1 Slutrapport Resandekartan Reisendekartet

2 2 Projektrapport Resandekartan/Reisendekartet. Projektnummer Interreg G / Projektledare och rappor örfa are: Bodil Andersson, Øs oldmuseene/halden historiske Samlinger Övrig projektledning: Kris na Lindholm, Bohusläns museum, och Svein Norheim, Øs oldmuseene/halden historiske Samlinger Omslagsbild Resandefolkets kulturminnen finns runt om i landskapet. I den så kallade Fantebyen i Marken kommune, Øs old, ligger Jørnehaugen. Här firades i september 2013 Kulturminnedagen/Euoropean Heritage Day i e samarbete mellan Marker historielag, Jørnehaugens venneforening och Reisendekartets projektparter Taternes Landsforening, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Øs oldmuseene. Arrangemanget fick pris som e av de bästa norska inslagen i Kulturminnedagen de a år. Fant är en av majoritetsbefolkningens beteckningar på resandefolket och bakgrunden ll namnet Fantebyen.. Foto samtliga bilder: Bodil Andersson, Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger.

3 3 Innehåll Sida 3 Innehåll 4 Förord 5 Sammanfa ning 5 Summary in English 6 Projektets bakgrund 6 Problembakgrund 6 Huvudmän och projektparter 7 Finansiering 7 Tidplan 8 Projektbeskrivning 8 Arbetsseminarier 8 Arrangemang 10 Deltagande vid andras arrangemang 10 Nätverk 11 Marknadsföring 12 Administra on 12 Målgrupp 12 Resultat och resulta ndikatorer samt effekter och utvärdering 12 Mätmetod 12 Resultat 12 Resulta ndikatorer 13 Effekter 13 Utvärdering 13 Indikatorer 14 Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna 14 Gränsregionalt mervärde 14 Bä re miljö 14 Jämställdhet mellan kvinnor och män 14 Etnisk mångfald och integra on 14 Informa onsinsatser och skyltning av projektet Bilagor Ekonomisk redovisning Norge Ekonomisk redovisning Sverige Projektplan Resandekartan berä elsen/reisendekartet fortellingen

4 4 Förord Under åren utvecklade Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger, Bohusläns museum, Kulturgruppen för resandefolket, Landsorganisasjonen for romanifolket och Taternes landsforening Den skandinaviska resandekartan. Projektet och dess resultat blev en plats för informa on och möten runt den na onella minoritetsgruppen resandefolkets kultur och historia i Skandinavien, vilket manifesteras av hemsidan Resandekartan/Reisendekartet. Här arbetade minoritet och majoritet llsammans för a visa resandefolkets kulturminnen, kultur och historia så a folkets egna ord kom fram, liksom den långa tradi onen av möten mellan minoritets- och majoritetskulturen. Under tre års d utvecklades e förtroendefullt samarbete mellan projektparterna. Genom projektets arbetsformer kunde deltagarna gemensamt sä a stark prägel på projektresultatet u från respek ve organisa ons synvinkel. Vid avslutningen av projektet beslutade de inblandade a llsammans arbeta vidare för a sä a y erligare fokus på resandefolket och kulturmötena. Projektet Resandekartan skapades llsammans med tre nya parter; det norska Glomdalsmuseet och de svenska museerna Värmlands Museum och Örebro läns museum. Projektet beviljades fick stöd från Interreg Sverige/Norge och delområdena Inre Skandinavien respek ve E gränslöst samarbete samt Romanifolket/taternes kulturfond. En vik g önskan med det utökade samarbetet var a lägga en grund för och sprida de kunskaper som skapats under Den skandinaviska resandekartan så a fler parter kan ta ak v del i dokumenta onen av resandefolkets kulturarv. Det är de a som ske under projektet Resandekartan. Arbetet har utmynnat i en gemensam projektplan för fram da satsningar för a berä a en historia som under de år arbetet pågå få allt större spridning. Föreliggande nu avslutat projekt har funnit nya former för y erligare utveckling av berä elsen som det mångkulturella Skandinavien. Bodil Andersson Prosjektleder Østfoldmuseene/Halden historiske Samlinger Kristina Lindholm Svensk projektansvarig Bohusläns museum Vid eventuella frågor om projektet och rapportinnehållet vänligen kontakta projektledare Bodil Andersson. Telefon eller e-post bodand@ostfoldmuseene.no

5 5 Sammanfattning Genom Resandekartan har samarbetsparter från tre föreningar för resandefolket i Sverige och Norge och fem museer från de båda länderna genomgå en process och utvecklat e koncept för a dokumentera och sprida historien om det mångkulturella Skandinavien. Arbetet i projektet har fokuserats kring tre på varandra byggande arbetsseminarier under 2013 och 2014 med fokus på e finna former för a dela och sprida kunskap och makt över berä elsen om resandefolkets kulturarv i form av fasta kulturminnen och berä elsen runt dessa. Den arbetsgrupp som genomfört projektet har kommit fram ll a såväl materiellt som immateriellt kulturarv om resandefolket är underkommunicerat. Gruppen är enig om behovet a sprida de metoder för dokumenta on av kulturminnen som man arbetat fram ll nya parter genom bland annat utbildningar. Utbildningarna är vik ga i och med a de sprider makten och kompetensen a berä a om e kulturarv som i stor utsträckning är dolt. Gruppen vill utveckla berä elsen om resandefolkets kulturarv ll e demokra projekt. Vidare har arbetsgruppen funnit a det krävs metodutveckling för hur resandefolkets kulturarv skildras och dokumenteras i tekniska system som databaser. Gruppen ser också e behov av nya former för inventering av resandefolkets kulturarv samt presenta oner av sådan inventeringar på internet, genom utställningar och fysiska kulturminnen i landskapet. Arbetet vid seminarierna har utmynnat i en projektplan där sju av de å a projektparterna avser a under åren 2015 ll 2017 driva arbetet med a sprida en miniritetskulturs del av den svensknorska historien vidare. Projektet Resandekartan har pågå den 1 juli 2013 ll 31 augus Ak va parter i projektet har varit Kulturgruppen för resandefolket, Landsorganisasjonen for romanifolket och Taternes Landsforening samt Glomdalsmuseet, Värmlands Museum och Örebro läns museum med Bohusläns museum och Øs oldmuseene som projektägare. Summary in English The Travellers map has been a co-opera on between three travellers advocacy groups and five county museum from Norway and Sweden. The project has developed a concept of how to register and spread the story of Scandinavia as an mul cultural region. The main part of the project has been three workshops in which the forms of sharing and spreading the knowledge of the tales regarding the cultural heritage of the travelling community of Scandinavia was the subject. Both the materialis c and the immaterial heritage of the travellers are s ll in a great extent untold. The project group has concluded in the need of spreading methods of documenta on. This shall be done by training that will spread the power and the competences of how to tell the story of a hidden cultural heritage. One of the goals of the training is to spread democracy. One of the conclusions drawn by the project group was the iden fica on of the need for sharing the methods of documenta on through training. The main goal of such training would be to spread the power and the competence of how to tell the story of a hidden cultural heritage. The group intends to develop the means to turn the telling of the tales of the travellers into a democracy project. Furthermore, the group have found that the methods of documen ng and telling the heritage of travellers in databases need to be described. Another need that is iden fied is that new forms for documenta on and presenta ons of the traveller heritage on the internet, in exhibi ons and at cultural sites needs to be developed. Also, new forms for documenta on and presenta ons of the traveller heritage on the internet, in exhibi ons and at cultural sites need to be developed. The project has made a plan which shows how seven of the eight par cipants will con nue to tell the story of the culture of a minority. The project has been running from July 1st 2013 un l August 31st of August The par cipants has been the travellers advocacy groups Kulturgruppen för resandefolket, Landsorganisasjonen for romanifolket, and Taternes Landsforening, together with the county museums of the Glomdalen region, Värmland and region of Örebro. Bohuslän s Museum and Øs old Museum Founda on as leading partners.

6 6 Projektets bakgrund utvecklade Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger, Bohusläns museum, Kulturgruppen för resandefolket, Landsorganisasjonen for romanifolket och Taternes landsforening Den skandinaviska resandekartan. De a projekt och dess resultat blev en plats för informa on och möten runt resandefolkets kultur och historia i Skandinavien, som manifesteras av hemsidan Resandekartan/Reisendekartet / Här arbetade minoritet och majoritet llsammans för a visa resandefolkets kulturminnen, kultur och historia så a folkets egna ord kom fram, liksom den långa tradi onen av möten mellan minoritets- och majoritetskulturen. Arbetet hade sin upprinnelse i de arkeologiska utgrävningar Bohusläns museum genomförde llsammans med en resandeförening under åren U från de a arbete synliggjordes e behov som ledde ll a kulturminnen i Bohuslän, Dalsland och Øs old i den svensknorska gränsregionen kunde dokumenteras i Den skandinaviska resandekartan. Under tre års d utvecklades e förtroendefullt samarbete mellan projektparterna. Genom projektets arbetsformer kunde deltagarna gemensamt sä a stark prägel på projektresultatet u från respek ve organisa ons synvinkel. Vid avslutningen av projektet beslutade de inblandade a llsammans arbeta vidare för a sä a y erligare fokus på resandefolket och kulturmötena. Som nya parter i de a beslut llkom norska Glomdalsmuseet och de svenska museerna Värmlands Museum och Örebro läns museum. En vik g önskan med det utökade samarbetet var a lägga en grund för a kunna sprida de kunskaper som skapats under Den skandinaviska resandekartan så a fler parter kan ta ak v del i dokumenta onen av resandefolkets kulturarv. Bland de nya projektparterna hade Glomdalsmuseet, som norskt na onellt resurscenter för romanifolkets kultur och historia, lång erfarenhet av arbetet med just denna folkgrupps kulturarv. Örebro läns museum hade inle e arbete med boplatsen Krämarstan i Finnerödja, medan Värmlands Museum, som verkar i e område med långa tradi oner av närvaro av resandefolket, inte hade arbetat med frågan alls. Dessa skillnader i ins tu onernas och organisa onernas kunskap var i projektutvecklingen en vik g drivkra för utökat lärande. Problembakgrund Resandefolket/romanifolket/taternes kultur och historia är, trots a gruppen funnits i Skandinavien i minst 500 år, kra igt underkommunicerad. De beskrivningar som ändå gjorts har i stor utsträckning varit skildringar skapade av majoritetsbefolkningen utan a minoritetsgruppen själv få möjlighet a påverka hur den skildras eller vad som är vik gt a skildra. Sedan resandefolket i slutet av 1990-talet erkändes som na onell minoritetsgrupp i Norge under namnet romanifolket/taterne samt i Sverige, som ingående i gruppen romer, har det formulerats krav på offentliga ins tu oner a skildra även de a kulturarv. De a har också inneburit en förbä ring när det gäller historieskrivningen. For arande har majoritetsbefolkningens perspek v dock varit klart dominerande. Projektägarna Bohusläns museum och Øs oldmuseene har liksom Glomdalsmuseet under 2000-talets första år kommit a uppmärksamma resandefolket kultur och historia. Arbetet har genomförts i projek orm och inom museernas ordinarie verksamhet som en del i offentligt finansierade museers ansvar a skildra hela kulturarvet och då särskilt de na onella minoriteternas roll i den historiska utvecklingen. E samarbete mellan museer och resandefolkets organisa oner har varit en vik g drivkra i de a arbete. Trots denna utveckling upplever representanter för resandefolket i både Sverige och Norge ännu, fullt berä gat, a deras kulturhistoria i stort för gs.

7 7 Huvudmän och projektparter Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger har varit norsk projektägare, Bohusläns museum svensk projektägare. Projektplanen u ormades e er projektet Den skandinavisa resandekartan i e samarbete med Taternes landsforening och Landsorganisasjonen for romanifolket i Norge samt Kulturgruppen för resandefolket i Sverige. Dessa organisa oner har under projek den ingå dess arbetsgrupp. Vidare har Glomdalsmuseet, Värmlands museum och Örebro läns museum deltagit i projektet och dess verksamhet. Under projek den har Örebro läns museum, på grund av ändrade prioriteringar som en följd av e försämrat ekonomiskt läge, tvingats trappa ner si engagemang i projektet. Vidare har det under projek den hållits en tät dialog med Finnerödja hembygdsförening och den så kallade Resandegruppen, som llsammans med Örebro läns museum och med stöd av länsstyrelsen i Örebro, arbetat med den så kallade Krämarstan i Finnerödja, Örebro län. Arbetsgruppens medlemmar har varit Anna Gustavsen, Taternes landsforening, Ann Hellman, Örebro läns museum, Bjørn Godin Nikolaysen, Landsorganisasjonen for romanifolket, Bo Hazell, förfa are, Brit Bjønnes, Landsorganisasjonen for romanifolket (2014), Bri -Inger Lundquist, Örebro läns museum (2013), Fritz Rosendahl, Kulturgruppen för Resandefolket, Hans Kindgren, Bohusläns museum, Holger Gustavsen, Taternes landsforening, Kers Berggren, Värmlands Museum, Mari Østhaug Møystad, Glomdalsmuseet, Richard Magito Brun, Kulturgruppen för resandefolket, Rose-Marie Wallengren, Kulturgruppen för resandefolket, Rosine Rosendahl, Kulturgruppen för resandefolket, Sissel Vilhelmine Daabous, Landsorganisasjonen for Romanifolket (2013), Susanne Olsson, Värmlands Museum och Svein Norheim, Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger. Föredragande: Bodil Andersson, projektledare och Kris na Lindholm, Bohusläns museum, svensk projektansvarig. Även om flertalet av projektparterna hade lång erfarenhet av samarbete med varandra och kände varandra väl när projektet inleddes tog krävdes en star d för a parterna den nya konstella onen skulle börja lära känna varandra och varandras drivkra er. Finansiering Projektet har varit e regionöverskridande projekt inom Interreg Sverige-Norge och har få stöd från delområdena E gränslöst samarbete och Inre Skandinavien. Det har bedrivit sin verksamhet i Bohuslän, Dalsland, Värmland, Örebro län, Hedmark och Øs old. Projektets ekonomi har omfa at SEK, varav från EG:s regionala utvecklingsfond samt NOK, varav utgörs av statliga Interregmiddler. Hur medlen använts redovisas på kommande sidor samt i de bifogade ekonomiska redovisningarna. Förutom Interreg har Glomdalsmuseet, Romanifolket/ taternes kulturfond, Värmlands Museum, Örebro läns museum samt projektägarna Bohusläns museum och Øs oldmuseene bidragit ll projektet med ekonomiska resurser. Tidplan Den ursprungliga avsikten var a projektet skulle fokuseras kring två arbetsseminarier. Redan e er den första av dessa krea va arbetsmöten fa ades e beslut om a omdisponera medel för a genomföra också en tredje workshop. De a för a processen med a arbeta fram en plan och e dokument för hur berä elsen om resandefolkets kulturarv ska spridas i fram den är mycket mångfase erad och kräver omfa ande genomlysning. I övrigt har dplanen hållits och projektet har uppnå sina mål.

8 8 Projektbeskrivning Arbetsseminarier En central del i projektet, liksom avgörande för dess slutresultat, har varit de tre arbetsseminarier som hållits. Vid dessa seminarier har projektets arbetsgrupp samlats för a gemensamt diskutera hur resandefolkets kulturarv bäst förmedlas i fram den och vilket innehållsmässigt fokus förmedlingen ska ha. I arbetsgruppen och vid seminarierna har alla projektparter varit representerade med en eller flera personer. Undantaget är det tredje och sista seminariet då Örebro läns museum inte deltog, då en besvärlig ekonomisk situa on omöjliggjort en fram da ak v satsning på just resandefolkets kulturarv. Arbetsgruppen formulerade genom seminarierna en rad mål för a uppnå visionen a synliggöra resandefolkets kultur och kulturarv i Norge och Sverige och sprida kunskap om inventering och dokumenta on av det samma. Gruppen ser behov av fortsa metodutveckling för dokumenta on av kulturminnen samt u örande av dokumenta on av såväl fasta som immateriella kulturminnen. Det behövs utbildningar för a sprida makten och kompetensen a berä a om e kulturarv som i stor utsträckning är dolt. Vidare behöver metoder för hur material om kulturhistorien ska hanteras utarbetas så a museer, resandeföreningar, hembygdsföreningar och övriga som önskar dokumentera resandefolkets kulturminnen gör det på e säkert sä. Gruppen ser också behov av y erligare minst en utställning om resandefolket och a kulturminnen uppmärksammas också genom skyltning och llgängliggörande. Två seminarier var planerade a avhållas under projek den. E er det första seminariet hösten 2013 fa ades beslut om en omprioritering av resurserna för a kunna genomföra tre seminarier. Grunden ll de a var a arbetsgruppen behövde en ordentlig förankringsprocess såväl internt som i respek ve organisa on. E ersom huvudsy et med seminarierna var just a förankra och gemensamt utveckla denna fram dsplan bedömdes förändringen gynna e posi vt resultat. Det tredje seminariet kunde också avslutas med a arbetsgruppen enades om e gemensamt dokument där de punkter skisserats ovan vidareutvecklats ll en projektplan. Denna projektplan bifogas. Kostnaderna för seminarierna uppgår ll kronor. Av de a utgörs kronor av arvoden och reseersä ningar ll representanterna för resandefolkets organisa oner kronor för överna ningar, lokaler och förplägning. Övriga kostnader utgörs av arbets d för personalen vid de medverkande museerna. Kostnader för förberedelser och e erarbete ingår i den ll arbetsinsatsen se omfa ande punkten Administra on nedan. Arrangemang Kulturdag på Jørnehaugen Som en del av projektet gjordes en specialinsats som e försök a finns formerna för hur e av resandefolkets fasta kulturminnen kan uppmärksammas. Platsen för de a blev Jørnehaugen i den så kallade Fantebyen i Marker kommune i Øs old. De a gjordes genom arrangemanget Kulturdag på Jørnehaugen och genomfördes av projektparterna Taternes Landsforening, Landsorganisasjonen for romanifolket och Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger i samarbete med Marker historielag och Jørnehaugens venneforening. I utvärderingen av Den skandinaviska resandekartan konkluderade deltagarna a de arbetet med ord som samarbete, kunskap, nätverk och llsammans. I det nya projektet har det krävts e omfa ande arbete för a vidareföra dessa känslor.

9 9 Arkeologiska utgrävningar vid Krämarstan i Finnerödja våren Arrangemanget genomfördes som en del av Kulturminnedagen i september 2013 och därmed som ingående i European heritage day. Genom si tema, samarbete mellan olika grupper och a en minoritetsgrupp ly es fram blev arrangemanget uppmärksammat na onellt genom a Kulturvernsforbundet, som står bakom kulturminnedagen, lldelade arrangörerna pris som e av årets bästa arrangemang. Kulturdag på Jørnehaugen var också e av de o norska arrangemang som publicerades på den interna onella hemsidan för European heritage day, h p:// De a var dessutom det enda av de publicerade arrangemangen där just en na onell minoritetsgrupp var i fokus. Under dagen, som besöktes av runt 200 personer, fick besökarna ta del av resandefolkets kultur i form av hantverk och musik. Husmannsplassen Jørnehaugen beboddes under närmare hundra år av personer av resandeursprung. Den låg i e område där en rad olika resandefamiljer slog sig ner vid mi en av 1800-talet. Området fick av majoritetsbefolkningen namnet Fantebyen, de a e er en av majoritetsbefolkningens beteckningar på resandefolket. Marker historielag har under flera års d forskat kring de olika platserna i området och också märkt ut flera av de digare husgrunderna med informa onsskyltar. Vid kulturdagen märktes y erligare två platser upp med skyltar, vilka avtäcktes av personer från resandeorganisa onerna. En följd av träffen blev a Landsorganisasjonen for romanifolket och Marker historielag/jørnehaugens venneforening våren 2014 arrangerade y erligare en kulturdag på platsen och planerar a göra de a ll e återkommande arrangemang. Genom de a framgår a det finns e stort intresse för möten mellan majoritetsbefolkningen och den na onella minoriteten. E gemensamt intresse för e kulturminne har visat a i de fall det finns en naturlig mötesplats skapas också en gemensam strävan a vidareföra de a möte. En vidare följd är a föreningarna nu drivs a e gemensamt intresse och har en gemensam vision a arbeta för en fredning av platsen. Organisa onerna och Øs oldmuseene bevakar frågan llsammans och hoppas kunna verka för e skydd som gör a Jørnehaugen kan tjäna som e go exempel på synliggörning av resandefolkets kulturminnen. Fak ska kostnader för dagen, cirka kronor, finansierades av Marker historielag genom stöd från Romanifolket/taternes kulturfond. Kostnaden för projektet utgörs av lönemedel och resekostnader vid förberedelserna och under dagen och uppgår ll kronor. Historielaget, venneforeningen och resandeorganisa onerna lade ner cirka 400 mmar av ideellt arbete. Arkeologiska utgrävningar vid Krämarstan på Myra Under projek den genomförde Örebro läns museum, Finnerödja hembygdsförening och Resandegruppen vid två llfällen arkeologiska utgrävningar vid den så kallade Krämarstan på Myra i Finnerödja i Örebro län. Resandekartans projektledning deltog i arbetet under totalt tre av grävdagarna. Genom utgrävningarna gavs möjlighet för dem som är intresserade av resandefolkets kulturarv a ta ak v del i processen med a berä a om en minoritets historia. Metoden är också effek v för a skapa möten mellan minoritet och majoritet. Den avtäcker också fysiska fynd som kan visa a skillnaderna mellan olika folkgrupper kanske inte all d är så stora som man i första hand tror.

10 10 Projektets kostnad för deltagandet i grävningarna utgörs av arbets d och ersä ning för resor. Totalt cirka kronor. Deltagande vid andras arrangemang Genom digare arbete har e go nätverk knutet ll Resandekartan byggts upp. De a har inneburit a projektet bjudits in ll seminarier som arrangerats av andra för a där sprida kunskap om Resandekartan och dess arbetssä. De a har bedömts som en vik g del i upprä hållandet och utveckling av nätverket samt har e eget sy e i och med a verksamheten, som ll stor del finansierats genom offentliga medel, genom de a också överför kompetens ll andra organisa oner och ins tu oner. I september 2013 deltog projektet med e föredrag och i en paneldiskussion om arbetet med a skildra resandefolkets kultur och kulturarv vid En dag om romsk kultur och liv vid länsmuseet Murberget i Härnösand. Under dagen deltog e drygt 100-tal personer från främst kommuner, länsstyrelser och länsmuseer i Västernorrland samt elever vid en folkhögskola. Kostnaderna utgörs för projektet av arbets d. E er en inbjudan besökte projektledaren Värmlands släk orskare i Karlstad och berä ade för e 40-tal personer om resandefolket u från de berä elser och kulturminnen som finns i Resandekartan. Värmlands Museum deltog och det gjordes en kort presenta on av det planerade fram da arbetet i Värmland. Kostnaderna utgörs av arbets d och res d. Vintern 2014 arrangerade Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Göteborg seminariet Resandefolkets egna berä elser. Här deltog projektledaren som presenterade hur arbetet i Resandekartan har kunnat använda det historiska folkminnesmaterial som samlats in vid arkivet. Arkivet, som ingår i Ins tutet för språk och folkminnen, har nyligen inle e arbete för a komple era det historiska materialet med nu da uppteckningar. Kostnader för deltagandet utgörs av rese och lönekostnader. Under våren höll Voksenåsen i Oslo en rundabordskonferens om na onella minoriteter. Vid de a evenemang var Resandekartan representerat genom flera av resandefolkets representanter i arbetsgruppen samt projektledaren. Kostnader för deltagande utgörs av projektledarens deltagaravgi, resor och lön. I projektets absoluta slu as deltog Richard Magito Brun från arbetsgruppen och Kulturgruppen för resandefolket liksom projektledaren vid 28. Nordiska historikermötet i Joensuu i östra Finland. Temat för konferensen var Övergångar gränser och möten i nordiska rum. Resandefolket och Resandekartan presenterades i sessionen Romer och resande som nordiska gränsöverskridare. Sessionen var väl besökt med drygt 20 deltagare. Kostnaderna för deltagande, resa och uppehälle vid mötet, totalt cirka kronor, finansierades av Øs oldmuseene Halden historiske Samlinger medan projektet finansierade projektledarens arbets d. Kostnaderna för resor och arbets d vid deltagande i andras arrangemang uppgår ll cirka kronor, Nätverk Vid sidan av arbetet i form av de tre arbetsseminarierna, se ovan, har upprä hållande och utveckling av nätverk varit den mest centrala delen av Resandekartan har byggt nätverk och spridit informa on ll resandefolk, allmänheten, muséer och offentliganställda runt om i Sverige och Norge. Här vid länsmuseet i Västernorrland.

11 11 projektets verksamhet. I och med a historien om resandefolkets kultur i stort för gits av majoritetssamhället och folkgruppen istället o a utsa s för förtryck krävs e ständigt synliggörande av Resandekartan och dess engagemang för a motverka de a. De a arbete har också tagit upp en stor del av projektledningens arbets d och inkluderas i posten Administra on nedan. Även deltagandet i andras arrangemang ovan är en vik g del av nätverksbyggandet. De norska resandeorganisa onerna, Glomdalsmuseet och Øs oldmuseene gjorde under försommaren 2014 e besök hos Riksan kvaren i Oslo. Sy et med de a var a presentera det arbete som genomförts i projektet och a informera om planerna för a i fram den sprida kunskap om resandefolkets kulturminnen. Under mötet fördes också en givande diskussion kring hur resandefolkets fasta kulturminnen genom offentliga regelverk i fram den ska kunna skyddas från förstörelse. I Norge är idag endast e mycket litet antal av de na onella minoriteternas kulturminnen fredade eller skyddade på annat sä. Riksan kvaren underströk a det krävs en kra ig utveckling på området. I arbetet med a stärka nätverket fyller hemsidan / samt Facebooksidorna respek ve centrala roller. Mer om de a nedan under rubriken Marknadsföring. Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Göteborg, ingående i Ins tutet för språk och folkminnen, har under projektperioden inle e arbete för a dokumentera resandefolkets kulturarv i nu d. Projektledningen och arkivet har fört återkommande diskussioner och hållit möten för a finna formerna för e eventuellt fram da samarbete. En del av de a var också seminaret Resandefolkets egna berä elser, se ovan. Projektkostnaderna utgörs av arbets d och kostnader för resor. Arbets d och resor i anledning av a upprä hålla nätverk beräknas ll kronor. Möten i Finnerödja E er a Örebro läns museum på grund av ekonomiska besparingar beslutat a inte arbeta ak vt med resandefolkets kulturminnen, platsen Krämarestan och andra av resandefolkets kulturminnen inom länet den närmaste den har Resandekartan fört en dialog med Finnerödja hembygdsförening och Resandegruppen, som består av resande med intresse för denna plats. Dessa organisa oner planerar a fortsä a arbetet med resandefolkets kulturarv utan Örebro läns museum men med stöd från länsstyrelsen i Örebro. I möten och diskussioner har projektet och organisa onerna sökt formerna för a i fram den samordna respek ve verksamheter. Möjligheten a driva e kommande gemensamt projekt har i varit en utgångspunkt. Gruppen runt Krämarstan, som arbetar helt ideellt, beslutade e er dessa diskussioner a inte delta ak vt i e önskat kommande projekt. Istället lägger man sin energi på a genomföra e lokalt projekt. Parterna är dock eniga om a stödja varandra i projektutveckling och i enskilda insatser. Kostnader för möten och diskussioner utgörs av resor och arbets d för projektledaren. Marknadsföring Marknadsföringsinsatserna inom projektet är in mt förknippade med utvecklandet av nätverk, se ovan. Det gemensamma sy et med marknadsföring och nätverk är a stärka berä elsen om resandefolkets kultur och historia och lägga grunden för a i fram den kunna vidareutveckla de a arbete genom Resandekartan. De a gäller både internt i deltagande organisa oner och externt. En del i marknadsföringen är a sä a in frågan om resandefolkets kulturarv i dagens samhälle. All personal vid Värmlands Museum fick i anslutning ll projektets första arbetsseminarium informa on om resandefolkets historia, kultur och Resandekartan. Föredragen hölls av två medlemmar ur arbetsgruppen, Richard Magito Brun och Anna Gustavsen samt projektledningen. Även media har uppmärksammat Resandekartan. Det skedde bland annat i anslutning ll digare nämnt seminarium på Murberget i Härnösand. Under hösten 2013 sändes också e halv mmeslångt program om Reisendekartet i radioprogrammet NRK Museum. Under hösten gjorde Sveriges Television redak on för programmet Landet runt e reportage från platsen Skojareberget i Dals-Eds kommun. Teamet bakom reportaget ville dra paralleller mellan dagens situa on där romer kommer ll västra Europa för a finna sin försörjning och den behandling resandefolket varit med om historiskt. I reportaget deltog en ä ling ll de resande som bodde på platsen, en lokalhistoriker samt projektledaren. Inslaget sändes i Västny och Landet runt. Projektets kostnader utgjordes av resor och arbets d för deltagande och förberedelser.

12 12 Vid hembygdsdagen i Finnerödja i augus 2014 deltog projektet genom en utställning om resandefolkets kulturminnen i Sverige och Norge och arbetet med a sprida kunskap om dem. Kostnaden utgörs av transporter av utställningen. Hemsidan har under projektperioden 1 juli 2013 ll 31 augus 2014 få besök av besökare. De a betyder a 54 procent av besökarna återkommer ll sidan med viss regelbundenhet. Totalt når sidan drygt 18 besökare per dag. Under projektet publicerades på hemsidan 171 nyhetsinlägg om projektet och dess arbetsfält. Dessutom presenterades informa on om fem av resandefolkets kulturminnen i gränsregionen. Projektets Facebooksidor fungerar främst som annonskanal för nya inlägg på hemsidan. Vid projektslut hade Facebooksidan Resandekartan 189 följare och sidan Reisendekartet 176 följare. I all marknadsföring av projektet har det framhållits a de genomförs med stöd av Interreg Sverige och delområdena Inre Skandinavien och E gränslöst samarbete. Kostnaderna för arbetet med marknadsföringsinsatser, inklusive hemsida, uppgår ll cirka kronor Administration Det administra va arbetet har varit inriktat på lägga ll rä a för a uppnå goda resultat i rela on ll resulta ndikatorer och har främst u örts av projektledaren och svensk projektansvarig. De a innehåller kontakter med projektparter och andra intressenter samt a genomföra projektet enligt plan. Kostnaderna uppgår ll cirka kronor. Ekonomisk redovisning har administrerats från Bohusläns museum/västarvet respek ve Øs oldmuseene. Målgrupp Projektets målgrupper har varit resandefolkets organisa oner i Sverige och Norge. Vidare regionala museer i båda länderna som vill utveckla si arbete med den svensknorska historia och kultur som hör samman med denna minoritetsgrupp. Dessa grupper har nå s genom den arbetsgrupp som llsammans genomfört tre seminarier. Y erligare representanter för resandefolket samt y erligare museirepresentanter har nå s genom de punkter som beskrivs under rubriken Projektbeskrivning på föregående sidor. Detsamma gäller målgruppen historielag och hembygdsföreningar. I Marker och Finnerödja har dessa grupper ha en vik g del i projektutvecklingen. Av dem som arbetat ak vt i projektet och seminarierna har häl en si ursprung i resandefolket. Resultat och resultatindikatorer samt effekter och utvärdering Mätmetod Vid arrangemang där Resandekartan presenterats har antalet deltagare beräknats u från antalet närvarande på platsen. För beräkningen av trafik på hemsida har mätverktyget Google analy cs använts. Resultat Projektet har uppnå samtliga mål enligt ansökan. E llkommande resultat är a det under perioden gjorts och sänts e längre TV respek ve radioinslag om resandefolkets kulturminnen och projektets arbete. Dessutom har kunskap om resandefolket och projektet spridits genom föredrag och deltagande i arrangemang som inte planlagts inför projektstart Resultatindikatorer Grunden för det förväntade resultatet, nämligen a skapa e huvudprojekt som sprider kunskap om resandefolket samt arbetsmetoder för a de a kulturarv ska kunna dokumenteras har lagts genom bifogad projektplan samt posi va signaler från kommande medfinansiärer. Liksom a sju av de å a projektparterna beslutat a delta i e sådant arbete. Projektet har också som önskat verkat i Bohuslän, Dalsland, Värmland, Örebro, Ös old och Hedmark samt enstaka platser i andra delar av Sverige och Norge. Det har utökat det nätverk som inkluderar ingående museer, organisa oner för resandefolket och lokalhistoriska organisa oner.

13 13 Dessutom har projektet deltagit i arrangemang anrodnade av andra och hållit föredrag. De a hade inte förutse s i planeringen och finns inte heller som resulta ndikatorer i beslut. De personer som nå s denna väg redovisas dock i indikatortabellen på nästa sida. Effekter Projektet har uppnå den önskade effekten a hos fler museer förankra intresset för a berä a om resandefolkets kultur och kulturarv samt a göra de a över den svensknorska riksgränsen. Resandefolkets kontaktyta i museivärlden har genom de a utökats. En konkret projektplan för fram da arbete har utvecklats och flera finansiärer har aviserat e intresse för a delfinansiera e kommande projekt. Dessutom har kännedomen om resandefolkets kultur och kulturminnen ökats genom de föredrag som hållits och trafiken på projektets hemsida. Utvärdering Den plan för fortsa arbete som har u ormats i projektet bygger på de erfarenheter som gjorts under perioden. Där avsä s bland annat mycket d för förankring och samagerande genom den så kallade processgrupp som ska driva de olika delprojekten framåt mot gemensamma mål. Erfarenheterna säger a det är krävande a finna samarbetsformerna och llit när kulturer möts så som sker i Resandekartan. Det rör sig om kulturmöten över såväl etniska gränser som över riksgränsen, mellan anställda och ideellt arbetande, mellan akademiker och icke akademiker. Arbetsformen ställer stora krav på samtliga inblandade. Sam digt är denna form för samarbete i sig e delresultat och en förutsä ning för e lyckat slutresultat. Indikatorer Enligt projektbeslut Resultat vid projektslut Kommentarer Antal kvinnor som deltar i projektet Deltagande i form av arbetsseminarier 7 Deltagande som arrangörer (kulturdag) 285 Åhörare föredrag, deltagare arrangemang Antal män som deltar i projektet 10 7* Deltagande i form av arbetsseminarier. *Muséerna har varit representerade av sju kvinnor och två män 5 Deltagande som arrangörer (kulturdag) 135 Åhörare föredrag, deltagare arrangemang (B) Etablerade ins tu onella samarbeten (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads och landsbygdsutveckling 1 1 Utökat nätverk med fyra samarbetande museer och tre organisationer för resandefolket 1 1 Form för arbetsmetod under huvudprojekt utvecklad

14 14 Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna Gränsregionalt mervärde Den svensknorska gränsen och gränsområdet är av tradi on central för resandefolket. Gränsen har erbjudit en säkerhet vid förföljelser från myndigheter i e dera landet. Resandesläkterna i Sverige och Norge är i stor utsträckning desamma. Genom Resandekartan har resandefolket i Sverige och Norge få en ny, officiell arena för utveckling. Denna har för folket varit ny g i e poli skt sammanhang, e ersom gruppens minoritetsstatus skiljer sig åt mellan länderna. Den llit som vuxit fram mellan museer och resandefolk i Sverige och Norge har också varit e avgörande resultat av arbetet. De ökade kunskaperna om varandras förhållanden har ge en ökad förståelse för processer även i det egna landet. Bättre miljö Projektet har inte bidragit ll en förbä rad miljö. Den egna resepolicyn har sagt a resor bör genomföras med kollek vtrafik eller genom samåkning. Korrespondens i projektet har skö s genom e-post. Jämställdhet mellan kvinnor och män Projektledaren och svensk projektansvarig är kvinnor. Kvinnors och mäns kompetens har varit lika högt värderad i projektets arbete och i dess resultat. I den arbetsgrupp som utvecklat kommande satsningar har tolv kvinnor och sju män medverkat. Etnisk mångfald och integration Resandekartans sy e är a ge utrymme åt en na onell minoritetsgrupps kultur och historia. De a har ske genom e tä samarbete mellan minoritetsgruppen och majoritetsbefolkningen. Hela projektet har genomförts på grunden av den llit som byggts upp mellan minoritet och majoritet såväl inom projektorganisa onen som utåt. Genom projektet har resandefolket få ökad uppmärksamhet och utrymme i media och det officiella rummet. Informationsinsatser och skyltning av projektet Samtliga inbjudningar ll arrangemang i projektet har varit märkta med såväl projektägarnas som Interregoch EU-loggorna enligt instruk onen i beslut om Interregstöd. Projektets brevpapper har ha samma märkning. Det samma gäller hemsidan. Det faktum a Interreg är projektets huvudfinansiär har också påpekats vid de llfällen då Resandekartan presenterats externt. De a faktum påtalas också internt inom deltagande organisa oner.