Läkares arbetsmiljö i SLL. Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet

Transkript

1 Läkares arbetsmiljö i SLL Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet

2 Inledning är delföreningar inom Sveriges Läkarförbund och organiserar i Stockholms län 4400 respektive 1800 medlemmar vardera. Sjukhusläkarföreningens medlemmar är specialister och finns på stockholmssjukhusen samt inom geriatrik och psykiatri. SYLF organiserar alla läkare under utbildning fram till specialistexamen. Med stigande oro har vi iakttagit hur arbetsmiljön för våra respektive medlemmar försämrats. Rapporter från Landstingsrevisorerna [1] och en stigande sjukfrånvaro [2] har bekräftat detta. Houpe-studien, [3] från vilken data presenterades för ett år sedan, visade en alarmerande bild av hur läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset lider av hög grad av emotionell utmattning och förekomst av självmordstankar. Trots denna kunskap har mycket lite gjorts för läkarnas arbetsmiljö. Detta är bakgrunden till att våra föreningar nu tillsammans genomfört en oberoende enkätundersökning av läkares arbetsmiljö. Undersökningen är genomförd bland samtliga läkare på sjukhusen inom Stockholms läns landsting (SLL) och inom geriatrik, psykiatri samt bland läkare under utbildning även i primärvården. Resultaten påvisar stora skillnader i arbetsmiljö mellan olika kliniker. Å ena sidan framträder tecken på toppstyrda vårdorganisationer där små möjligheter ges till delaktighet i utveckling av vården, där läkare bara förväntas göra vad de blir tillsagda att göra och där resurser och kompetens utnyttjas ineffektivt. Å andra sidan finns det kliniker där läkarna är mycket nöjda, där man har högt förtroende för organisationsledningen, där stämningen är god och man stimuleras till utveckling av vården. Klinikerna har rankats utifrån ett European Employee Index (EEI), ett index som beskriver den totala nöjdheten och motivationen bland läkarna. Man kan i materialet se en samvariation mellan detta index och läkarnas upplevelse av vårdkvalitet, vårdköer och klinikens förmåga att rekrytera och behålla kompetenta läkare, där indikationer finns på att kliniker med en hög total nöjdhet uppfattas som mer välfungerande ur dessa aspekter. Detta stämmer väl överens med senare forskning som påvisat tydliga samband mellan klimatet på arbetsplatser och produktivitet/avkastning, kundnytta och professionalitet [4]. Sjukhusen skiljer sig åt med det stora för några år sedan sammanslagna Karolinska Universitetssjukhuset i botten och lilla Norrtälje sjukhus i topp. Vi hoppas att denna enkätundersökning genom årlig upprepning ska skapa incitament för en förbättrad arbetsmiljö och därmed även en effektivare vårdorganisation. Genom att ta tillvara läkarnas vilja att påverka och utveckla vården används skattefinansierade medel på ett förnuftigt sätt; något som vi anser inte sker idag. Vi vill bidra till en bättre vårdkvalitet och en mer resurseffektiv vård. Vi anser att ett annat ledarskap behövs inom svensk sjukvård om vi skall fortsätta att erbjuda god vård för befolkningen och även vara konkurrenskraftig internationellt. Goda exempel att ta lärdom av finns på nära håll redan nu i Stockholm. Stockholm Nils Joneborg, ordförande Stockholms Sjukhusläkarförening Simon Kyaga, ordförande SYLF Stockholm Karin Dunér, projektledare SYLF Stockholm 2

3 Bakgrund Den framtida sjukvården är en av välfärdsstatens stora utmaningar. Åldrande befolkning, större möjligheter att behandla allt fler med allt dyrare behandlingar och ansträngda offentliga finanser gör att ekvationen inte går ihop. Managed Care introducerades i Sverige i slutet av åttiotalet för att med industriella metoder effektivisera vården. Genom företagsekonomiska principer fanns från början utrymme för högre effektivitet med bibehållen kvalitet. Under de senaste 10 åren har en förändring successivt skett. Besluten fattas inte sällan långt från patientarbetet och de präglas ofta av stor brådska, bristande analys och en ytlighet. Det finns en övertro att omorganisationer ska lösa komplexa problem och upplevelsen är ofta att förändringarna sker på ytan utan att nå kärnan i problemet. Många läkare upplever att allt mer av deras tid går åt till olika typer av administrativa sysslor istället för direkt arbete med patienter. Som fackliga företrädare får vi vittnesmål om hur svårt många läkare tycker det är att göra ett gott arbete. Från våra medlemmar kommer även signaler om uppgivenhet kring den egna arbetsmiljön. Man svarar på arbetsgivarens medarbetarenkäter men ser sällan några positiva effekter trots alarmerande resultat. Data från Arbetsmiljöverket [5] visar även att läkare i betydligt högre grad än andra yrken upplever sig ha för mycket att göra, liten möjlighet att bestämma arbetstakten och svårt att koppla av tankar på jobbet. Annan forskning [6] visar att brist på tillit inom olika organisationer och mycket kontroll dödar kreativitet. Det motsatta förhållandet gör även att arbetstagare mår bättre. Metod En webbaserad enkät utformades i samarbete med analysföretaget CFI Group AB under överinseende av professor Anders Westlund vid Handelshögskolan i Stockholm. Enkäten distribuerades under hösten 2007 till läkare på Stockholms sjukhus inklusive psykiatri och geriatrik samt till läkare under utbildning inom primärvården. Ansvarig för webenkäten var företaget Alstra/Survey Generator som också samlade in resultaten. Drygt 3100 läkare (svarsfrekvens %) har besvarat webenkäten. Läkare vid privatdrivna enheter har uteslutits, liksom några enheter 1 där svarsfrekvensen blev för låg på grund av tekniska problem. CFI Group har slutligen bearbetat och analyserat svaren. Varje fråga har besvarats med hjälp av en tiogradig skala där 1 betyder instämmer inte alls och 10 betyder instämmer helt. Poängen har därefter översatts till en hundragradig betygsskala där 0 är sämsta tänkbara betyg och 100 högsta tänkbara betyg. Betygsskalan har en viss högerförskjutning varför man kan förvänta sig att svaren ofta hamnar på över 50 poäng. För varje klinik har man även beräknat ett index, EEI (efter European Employee Index [7]), som beskriver den totala nöjdheten och motivationen hos läkarna på kliniken. Klinikerna har rankats utefter detta index. Konfidensintervallet är 95 %. För några av klinikerna, särskilt i mitten av listan, finns det ett visst utrymme för en variation av EEI; därför kan man endast uttrycka sig försiktigt om dessa klinikers placering på rankingen. Med hjälp av en statistisk modell som kallas Partial Least Square [7,8] kan vi visa vilken grad av påverkan de olika frågeområdena har på EEI. Detta ger möjligheter att rikta fokus mot de 1 Capio S:t Görans sjukhus, Beroendecentrum och Barn- och Ungdomspsykiatri. 3

4 viktigaste områden för förbättring. Ju högre tal gentemot EEI, desto större betydelse har området. EEI påverkar i sin tur olika sluteffekter, såsom engagemang, stolthet. I det fiktiva exemplet nedan kan t ex. ses att det dagliga arbetet är den viktigaste faktorn som påverkar den totala nöjdheten och att nöjdheten i sin tur påverkar yrkesstoltheten mest. Ledning Samarbete ee Arbete Lön ochförmåner 1,0 0,8 2,0 1,0 EEI 0,1 3,4 2,5 Ökad effektivitet Stolthet Engagemang Utveckling 0,4 Arbetsklimat Fig. 1. PLS regressions modellen. Även korrelationen mellan EEI och läkarnas uppfattning om vårdkvalitet, vårdköer respektive läkarstabens kompetens har beräknats. Resultat Generella iakttagelser Läkare har ett högt engagemang i sitt arbete. Läkare som grupp har ett värde för EEI som ligger på. Detta är lägre än för Sverige som helhet (EEI=64) och för svensk sjukvård (EEI=64). Vi ser stora skillnader mellan olika kliniker här. Spridningen mellan kliniker går från 83 till som lägst 41 och den övre kvartilen är 65 och nedre. De områden som generellt får låga betyg i är organisationens ledning, inflytande över arbetet och effektivitet. Resultaten från Karolinska Universitetssjukhuset är generellt mycket låga. Stämningen på arbetsplatsen Öppenhet & Förtroende Egen kompetens & utveckling Tydlighet på arbetsplatsen Närmaste chefens inflytande Ledningen i organisationen Arbetstid Inflytande över arbetet Resurser & ork Schema & raster Nöjdhets- & Motivationsindex (EEI) Egen hälsa Vårdkvalitet Utveckling & Innovation Eget engagemang Effektivitet Rekrytering & samlad kompetens Diagr. 1. Diagrammen ovan visar resultaten för samtliga läkare i undersökningen 4

5 Rankingen Överst på rankinglistan ligger Specialistläkarmottagningen på Norrtälje sjukhus med 83 poäng på EEI. Därefter kommer Danderydsgeriatriken och Barnmedicinska enheten vid Södertälje sjukhus på andra respektive tredje plats, båda med 77 poäng på EEI. 2 Av de tio kliniker som ligger i toppen tillhör utöver de tre ovanstående ytterligare en Danderyds sjukhus, tre Södersjukhuset och två Karolinska Universitetssjukhuset. På nionde plats ligger primärvårdsområde Centrala stan/östermalm men detta inkluderar inte några svar från specialister utan enbart utbildningsläkare såsom vikarierande underläkare, AT-läkare och STläkare vilket kan påverka utfallet. Längst ned på rankingen ligger Fysiologen, SöS, med 41 poäng. Strax ovanför befinner sig Kvinnosjukvård vid Karolinska Sjukhuset med 45 poäng och därefter Infektionskliniken vid Karolinska sjukhuset med 46 poäng. Av de tio sämst rankade klinikerna utgörs sex av kliniker vid Karolinska Universitetssjukhuset, tre av kliniker vid Södersjukhuset och en vid Danderyds sjukhus. EEI Konfidensintervall 95 % NS: Specialistläkarmott 83 5 Danderydsgeriatriken 77 6 SS: Barnmedicinsk enhet DS: Röntgen 76 7 SÖS: Sachsska Barn 76 1 SÖS: Kardiologi 76 2 SÖS: Urologiska Kliniken 75 7 KS: Klin Genetik Primärvård: Centrala stan/östermalm 74 7 KS: Barn Ortopedi, SABH 73 7 Tabell 1. De tio bästa klinikerna i undersökningen mätt efter EEI. I konfidensinetrvallet visas spridningen med 95 % säkerhet. Skillnader mellan den bästa och den sämsta kliniken De största skillnaderna finns inom områdena stämningen på arbetsplatsen, kompetens och möjligheterna till kompetensutveckling, tydlighet på arbetsplatsen, inflytande över arbetet, schemaläggning och möjlighet att ta paus, utveckling och vilja att rekommendera sin arbetsplats till andra kollegor och effektivitet på arbetsplatsen. På Specialistläkarmottagningen vid Norrtälje sjukhus anges generellt höga betyg inom samtliga ovanstående områden medan man vid Fysiologen, Södersjukhuset, generellt angett låga betyg. EEI Konfidensintervall 95% SÖS: Kirurgi: Sektion Akut o Allmän Kirurgi 51 saknas DS: Ortopedi 50 5 KS: Geriatrik 49 6 SÖS: Kirurgi: Sektion Nedre Mag Tarm 48 saknas KS: Klin Patologi och Cytologi 47 6 KS: Thorax/Kärl: Fysiologi 47 6 KS: Onkologi 47 2 KS: Infektion 46 3 KS: Kvinnosjukvård 45 3 SÖS: Fysiologen Tabell 2. De tio sämsta klinikerna i undersökningen mätt efter EEI. I konfidensintervallet visas spridningen med 95 % säkerhet. 2 Att dessa två skiljer sig åt i placering beror på några tiondels enheter. 5

6 Den bästa och den sämsta kliniken skiljer sig åt med en differens på 42 poäng för EEI. Vi jämför nedan den bästa och den näst sämst kliniken, då konfidensintervallet och därmed osäkerheten var större på den sämsta kliniken. De största skillnaderna dessa kliniker emellan finns inom områdena stämningen på arbetsplatsen, tydlighet på arbetsplatsen, effektivitet och utveckling och innovation, dvs. hur mycket man som läkare uppmuntras att delta i utvecklingen av verksamheten. NS Specialistläkarmottagning NS Specialistläkarmottagning uppmuntrande och stödjande avslappnad och trivsam kommunikationen på min arbetsplats är rak och tydlig nyfiken och optimistisk jag vet vad som förväntas av mig i arbetet 89 Diagr. 2. Stämning Diagr. 3. Tydlighet NS Specialistläkarmottagning NS Specialistläkarmottagning på min arbetsplats utför vi alltid arbetet på det mest effektiva sättet vi har korta väntetider till utredning/behandling på min arbetsplats stimuleras medarbetarna att ta initiativ för att förbättra verksamheten jag rekommenderar min arbetsplats till andra kollegor på min arbetsplats stimuleras och utvecklas jag i mitt arbete Diagr. 4. Effektivitet Diagr. 5. Utveckling och innovation NS Specialistläkarmottagning NS Specialistläkarmottagning på min arbetsplats erbjuds medicinsk vård av hög standard jag skulle rekommendera vården på min arbetsplats till en sjuk anhörig jag har förtroende för ledningen ledningen arbetar aktivt för läkarnas hälsa och välbefinnande ledningen förstår de problem och utmaningar som finns i min organisation Diagr. 6. Vårdkvalitet Diagr. 7. Förtroende för ledningen i organisationen 6

7 Skillnader mellan organisationer Karolinska Universitetssjukhuset särskiljer sig med EEI. Av materialet framgår att förtroendet för sjukhusledningen är i botten på detta sjukhus. Norrtälje Sjukhus är det sjukhus som får högst resultat med ett snitt på 72, vilket ju är intressant eftersom det är ett sjukhus som tidigare varit nedläggningshotat. EEI Konfidensintervall 95% Geriatrik 68 4 Norrtälje Sjukhus 72 2 Södersjukhuset AB 66 1 Södertälje Sjukhus 64 2 Primärvård totalt 65 3 Danderyds Sjukhus AB 65 2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 65 3 Psykiatri 2 Karolinska Universitetssjukhuset 1 Totalt 1 Tabell 3. EEI för sjukhusen i Stockholm, resp. geriatrik, primärvård och psykiatri Internationella jämförelser EEI bland läkare på Stockholmssjukhusen ligger i snitt på. Detta är något lägre än för svensk sjukvård totalt sett (64) [7] och betydligt lägre än för dansk (71) och norsk (69) sjukvård. Siffrorna för arbetsmarknaden i respektive länder är 64 för Sverige, 69 för Norge och 70 för Danmark. Våra grannländer är alltså betydligt nöjdare på sina arbeten. Påverkanstal Påverkanstalen speglar vilket frågeområde som har störst effekt på EEI. Vill ledningen arbeta med att höja EEI bland läkare i Stockholm är stämningen på arbetsplatsen det viktigaste området att förbättra. Därefter kommer kompetensutveckling och de tredje viktigaste områdena är tydlighet respektive tillräckliga resurser och ork. De områden som EEI, i sin tur, får störst betydelse för är i fallande ordning innovation och utveckling, den egna hälsan och effektivitet på arbetet. Genom att 7

8 Fig 2. Frågeområdenas påverkan på EEI arbeta med stämning kan man således stimulera både effektivitet och innovation och medarbetarna kommer dessutom uppleva mindre stress och bättre hälsa. Skillnader mellan olika specialiteter Här särskiljer sig Infektionsmedicin som endast har 45 poäng på EEI. Något förvånande är att Psykiatri, trots den välkänt ansträngda resurstillgången och svårigheten att rekrytera specialister inom området, ligger jämnt med övriga specialiteter med poäng. Vad gäller läkarnas uppfattning om vårdkvalitet särskiljer sig Psykiatri och Infektionsmedicin som har 65 respektive 68 poäng jämfört med övriga specialiteter som ligger mellan poäng. Nöjdhets- & Motivationsindex Vårdkvalitet Totalt Kirurgiska spec. totalt Invärtesmedicinska totalt Psykiatri Barnmedicinska totalt Laboratoriemedicinska totalt Bild- o funktionsmedicinska totalt Ensk. basspec. Allmänmedicin Geriatrik totalt Ensk. basspec. Infektionsmedicin Totalt Kirurgiska spec. totalt Invärtesmedicinska totalt Psykiatri Barnmedicinska totalt Laboratoriemedicinska totalt Bild- o funktionsmedicinska totalt Ensk. basspec. Allmänmedicin Geriatrik Ensk. basspec. Infektionsmedicin Diagram 8. EEI och skattningar av vårdkvalitet inomolika medicinska Specialiteter. Skillnader mellan könen Det finns endast små skillnader mellan det totala antalet kvinnliga läkares svar och det totala antalet manliga läkares svar i enkäten. De största skillnaderna ses på frågorna stämningen på arbetsplats är öppen, dvs. jag kan säga vad jag tycker samt jag känner mig utmattad när jag kommer hem från arbetet där kvinnorna har satt ett något lägre betyg än männen. Man Kvinna Man Kvinna öppen, dvs. jag kan säga vad jag tycker 63 jag känner mig utmattad när jag kommer hem från arbetet 41 Diagr Öppenhet resp. Upplevelse av utmattning (högt värde betyder låg grad av utmattning). Både kvinnor och män har totalt sett angett att ett lågt inflytande över sitt eget arbete, en hög grad av utmattning efter arbetet, en låg effektivitet i den egna organisationen samt ett lågt förtroende för ledningen i organisationen. 8

9 Genom beräkning av de s.k. påverkanstalen som tidigare nämnts kan man ta reda på vilka områden på huruvida olika områden betyder olika mycket för män respektive kvinnor. Ju högre påverkanstal, desto större betydelse i diagram 11. nedan. Påverkanstal (PLS) Förutsägbarhet Resurser & ork Inflytande över arbetet Arbetstid Ledningen i organisationen Närmaste chefens inflytande Man Kvinna Tydlighet på arbetsplatsen Egen kompetens och utveckling Öppenhet & Förtroende Stämningen på arbetsplatsen 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 Diagr. 11. Skillnader i påverkanstal på EEI mellan kvinnor och män. Både män och kvinnor tycker att stämningen på arbetsplatsen och möjligheterna till egen kompetensutveckling är viktiga, men det är särskilt uttalat för män. Män skattar också tillgång till resurser och egen ork samt tydlighet högre än kvinnor, medan kvinnor skattar förutsägbarhet, öppenhet och förtroende för närmaste chefen, närmaste chefens inflytande samt ledningen i organisationen högre än vad män gör. Samvarians EEI samvarierar med vårdkvalitet. En hög grad av nöjdhet innebär en högre grad av upplevd vårdkvalitet. Vi kan däremot inte uttala oss om kausala samband. Motsvarigheten gäller även för effektivitet och i viss mån även för vårdköer. För varje poäng som EEI ökar, ökar den upplevda vårdkvaliteten med 0,62 poäng (regressionskoefficient). Korrelationskoefficient Vårdkvalitet 0,56 0,62 Vårdköer 0,49 0,21 Effektivitet 0,72 0,58 Regressionskoefficient Tabell4. Tabellen visar korrelationen mellan EEI och vårdkvalitet, vårdköer och effektivitet respektive (Korrelationskoefficient). Den bortre kolumnen (Regressionskoefficient) visar hur stor förändringen blir, mätt med skalsteg, om EEI ökar med ett skalsteg. 9

10 Skillnader inom olika specialiteter Särskilt noteras att mellan de fyra kliniker som bedriver kvinno- och förlossningsvård i Stockholm är skillnaderna mycket stora. Läkarna på Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset (KK) ger mycket låga värden enligt EEI och uppvisar även påtagligt låga värden när det gäller stämning, inflytande, utveckling och kompetens, effektivitet samt inte minst förtroende för organisationens ledning. Resultaten från kvinnoklinken på Danderyds sjukhus är de motsatta. Nöjdhets- & Motivationsindex (EEI) Stämningen på arbetsplatsen Totalt Totalt DS Kvinnosjukvård och 72 DS Kvinnosjukvård och 73 STS Kvinnoklinik 68 STS Kvinnoklinik 67 SÖS: Kvinnosjukvård o 62 SÖS: Kvinnosjukvård o Inflytande över arbetet Innovation & Utveckling Totalt 43 Totalt DS Kvinnosjukvård och 37 DS Kvinnosjukvård och 72 STS Kvinnoklinik 49 STS Kvinnoklinik 67 SÖS: Kvinnosjukvård o 32 SÖS: Kvinnosjukvård o Effektivitet på arbetsplatsen Ledningen i organisationen Totalt 47 Totalt 43 DS Kvinnosjukvård och 53 DS Kvinnosjukvård och 48 STS Kvinnoklinik STS Kvinnoklinik SÖS: Kvinnosjukvård o 48 SÖS: Kvinnosjukvård o Diagr Skillnader mellan kvinnokliniker inom SLL. 10

11 När man jämför olika primärvårdsområden framträder också stora skillnader i total nöjdhet. Observera att samtliga resultat gällande primärvården är baserade på s.k. utbildningsläkares (icke legitimerade, AT-läkare, legitimerade läkare samt ST-läkare i allmänmedicin) svar. Inga specialistutbildade läkare har alltså tillfrågats. Nöjdhets- & Motivationsindex (EEI) Uppfattad patientsäkerhet Primärvård Centrala stan/östermalm 74 Primärvård Centrala stan/östermalm 79 Primärvård Stockholm söder 70 Primärvård Stockholm söder 76 Primärv ård Nordost 70 Primärv ård Nordost 75 Primärvård Nord-Nordväst 65 Primärvård Nord-Nordväst 70 Primärvård Sydväst 62 Primärvård Sydväst 70 Primärvård Sydost 58 Primärvård Sydost 64 Primärvård Västerort Primärvård Västerort Effektivitet på arbetsplatsen Resurstillgång & egen utmattning Primärvård Centrala stan/östermalm 71 Primärvård Centrala stan/östermalm 67 Primärvård Stockholm söder 60 Primärvård Stockholm söder 62 Primärv ård Nordost Primärv ård Nordost 63 Primärvård Nord-Nordväst 54 Primärvård Nord-Nordväst Primärvård Sydväst Primärvård Sydväst Primärvård Sydost 50 Primärvård Sydost Primärvård Västerort 36 Primärvård Västerort Innovation & Utveckling Rekrytering och samlad kompetens Primärvård Centrala stan/östermalm 72 Primärvård Centrala stan/östermalm 75 Primärvård Stockholm söder 72 Primärvård Stockholm söder 68 Primärv ård Nordost 72 Primärv ård Nordost 71 Primärvård Nord-Nordväst 65 Primärvård Nord-Nordväst 67 Primärvård Sydväst Primärvård Sydväst 60 Primärvård Sydost 52 Primärvård Sydost Primärvård Västerort 52 Primärvård Västerort 50 Diagr Skillnader mellan olika primärvårdsområden utifrån utbildningsläkares upplevelser. På samma sätt som utbildningsläkarnas nöjdhet varierar, varierar också deras uppfattning om vårdkvaliteten, något som sannolikt även påverkas av olika faktorer såsom upptagningsområdets socioekonomiska status, kommunikationsmöjligheter mellan läkare och patient osv. Noteras att utbildningsläkarnas uppfattning om arbetsplatsens effektivitet, tillgång till de resurser som behövs, grad av egen utmattning, möjligheter att utveckla arbetsplatsen och egen vilja att rekommendera den till andra kollegor samt deras totala uppfattning om möjligheten att rekrytera och behålla kompetenta läkare i stort sett följer samma mönster som den totala nöjdheten. 11

12 Ju högre kompetens, desto sämre uppfattas arbetsmiljön Enkäten visar att utefter stigande kompetensgrad (från att vara icke legitimerad underläkare via AT-tjänst (allmäntjänstgöring) till legitimerad underläkare, vidare via ST-tjänst (specialisttjänstgöring) till specialist och slutligen till Biträdande Överläkare (BÖL) eller Överläkare (ÖL)) ökar engagemanget för arbetet, vilket ju egentligen inte är särskilt konstigt eftersom man då har inriktat sig på den specialitet man är mest intresserad av och ofta har arbetat på samma arbetsplats en längre tid. Vad som är desto mer anmärkningsvärt är att ju högre befattning man har, desto sämre uppfattas effektiviteten vid arbetsplatsen, desto lägre förtroende finns för den närmaste chefen och för organisationsledningen, desto sämre uppfattas tillgången till resurser, desto högre är utmattningen och desto mer påverkar arbetet den egna hälsan negativt. Eget engagemang Effektivitet på arbetsplatsen Underläkare icke leg 78 Underläkare icke leg 52 AT 69 AT 50 Underläkare leg 74 Underläkare leg 49 ST 76 ST 44 SPEC 81 SPEC 45 BÖL 80 BÖL 44 ÖL 83 ÖL 49 Närmaste chefens inflytande och mandat Ledningen i organisationen Underläkare icke leg 76 Underläkare icke leg AT 66 AT 45 Underläkare leg Underläkare leg 49 ST ST 43 SPEC 54 SPEC 40 BÖL 52 BÖL 36 ÖL ÖL 43 Resurstillgång & egen utmattning Egen hälsa Underläkare icke leg Underläkare icke leg 67 AT 58 AT 69 Underläkare leg 58 Underläkare leg 69 ST 55 ST 68 SPEC 45 SPEC BÖL 41 BÖL 58 ÖL 46 ÖL Diagr Upplevelse utifrån stigande kompetens. Icke legitimerad underläkare, AT-läkare (Allmäntjänstgöring), legitimerad underläkare, ST-läkare (Specialisttjänstgöring), specialist, BÖL (Biträdande Överläkare) eller ÖL (Överläkare). 12

13 Diskussion Det råder stora skillnader mellan Stockholms olika kliniker med avseende på arbetsmiljö. Vid de kliniker som ligger högt upp på rankinglistan är läkarna generellt sett nöjda med de flesta områden som enkäten berör och där uppfattar läkarna också att vårdkvalitet är god, väntetiderna till behandling är korta och den samlade kompetensen bland läkare hög. I enkäten redovisas argument baserade på beräkningar av korrelationskoefficienten mellan EEI och läkarnas uppfattning av vårdkvalitet, väntetid till behandling respektive läkarstabens samlade kompetens. Beräkningarna tyder på en stark samvariation mellan den totala nöjdheten och ovanstående faktorer. Vi kan förvisso inte yttra oss om eventuella kausala samband men det torde inte vara en alltför långsökt gissning att utvilade och motiverade läkare skulle kunna medverka till att påverka och utveckla verksamheten i positiv riktning. Andra områden som krävt extra uppmärksamhet i arbetet med denna enkät är bland annat: formuleringen av frågorna, något som är tidskrävande och svårt eftersom man i största möjliga mån vill begränsa möjligheterna att tolka frågorna på olika sätt. enkätens omfattning vi önskade begränsa oss till ett 30-tal frågor för att öka svarsfrekvensen, vilket därmed gör att flera områden riskerar att bli snäva och en del andra utelämnas helt många olika strukturer hos Stockholms kliniker svårt att nå alla läkare; tillgången till läkarnas e-post-adresser är begränsad. tekniska problem under insamlingen av svar från vissa enheter; detta har medfört att vi har behövt ta bort de kliniker där för få har svarat. risk att enkäten drunknar i den allmänna e-post-bördan. Läkare, liksom andra yrkesgrupper, får idag stora mängder information i sin e-post-brevlåda däribland olika medarbetarundersökningar som riskerar att sammanblandas med vår enkät. Slutligen är materialet oerhört omfattande och eftersom vårt engagemang baseras på ideellt arbete har vi begränsats av den tid vi haft att tillgå utanför ordinarie arbetstid. Vi hoppas på att kunna återkomma med ytterligare resultat och mer djupgående analyser. Vi hoppas att genom att återupprepa denna enkätundersökning årligen skapa incitament till en förbättrad arbetsmiljö. 13

14 Referenser [1] Vårdens hälsorapport. Vårdarbetets villkor och konsekvenser för arbetshälsan. Yrkesmedicin, Stockholm, [2] Några fakta om sjukfrånvaron i landstingen och regionerna Landstingsförbundet, [3] Houpe Study (Health and Organization among University hospital Physicians in five European countries) [4] The Role of Positivity and Connectivity in the Performance of Business Teams, Losada & Heaphy, American Behavioral Scientist 2004: 47: 740 [5] Läkartidningen nr 38, 2004/Arbetsmiljöverket [6] Organizational creativity and psychological well-being. Farida Rasulzada, Doktorsavhandling, Institutionen för psykologi, Lunds universitet, [7] CFI Group AB [8] Partial Least Squares (PLS) Regression, Hervé Abdi, University of Texas at Dallas,

15 Vi som arbetat med undersökningen Nils Joneborg, ordförande Stockholms Sjukhusläkarförening Simon Kyaga, ordförande SYLF Stockholm Karin Dunér, projektledare SYLF Stockholm Stockholms Sjukhusläkarförenings styrelse som aktivt arbetat med undersökningen består av: Leif Spångberg Eva Ösby Else Svensson Birgitta Tuvesson Mikael Rolfs Jan Svedenhag Magnus Iversen Claude Guiron Anders Ahlgren Ann Sandberg Christina Spjut, Adjungerad ledamot SYLF Stockholms styrelse 2007 som aktivt arbetat med undersökningen består av: Sara Banegas Arvid Nordenskjöld Christine Carlswärd Fredrik Linder Hanna Edberg Johan Zelano Mara Cerqueiro Ulrika Ståhle Philip Waldenström Violetta Silfver Susanna Hallberg Hassan Samadi Sjukhusläkarföreningen Stockholm är en delförening i Sveriges Läkarförbund, som organiserar specialister på sjukhusen SYLF Stockholm (Sveriges yngre läkares förening i Stockholm) är en delförening i Sveriges Läkarförbund, som organiserar examinerade läkare som ännu inte nått specialistkompetens. Sveriges läkarförbund är både läkarnas fackförbund och professionens organisation. Läkarförbundet arbetar med att stärka och värna om medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen, samt att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. 15

16 16

17 Bilaga1. Ranking av kliniker på sjukhusen i SLL 17

18 Nöjdhets- & Motivationsindex (EEI) NS Specialistläkarmottagning 83 Danderydsgeriatriken 77 STS Barnmedicinsk enhet 77 DS Röntgen 76 SÖS: Sachsska Barn 76 SÖS: Kardiologi 76 SÖS Urologiska Kliniken 75 KUS Lab: Klin Genetik 74 Primärvård Centrala stan/östermalm 74 KUS Barn Ortopedi, SABH 73 KUS Akutklinik Solna 72 DS Kvinnosjukvård och 72 KUS Njurmedicin 72 KUS Transplantation 70 SÖS: Specialistvård 70 KUS Anestesi, Solna 70 Primärvård Stockholm söder 70 DS Hud och Infektion 70 Primärvård Nordost 70 DS Kirurgi o Urologi 69 SÖS: Anestesi/IVA 69 NS Medicin och Geriatrisk klinik 69 KUS Reumatologi 69 DS Njurmedicin 69 DS Kardiologi 69 NS Kirurg och Ortopedisk klinik 69 STS Kvinnoklinik 68 STS Röntgenklinik 68 SÖS Lungmedicin o Allergologi 68 STS Anestesikliniken 68 KUS Lab: Immunologi Transfusion 67 KUS Neontologi 67 Psykiatrin Nordost 67 SÖS Röntgen 67 SÖS Kirurgi Övre Mag Tarm 67 SÖS Gastro o Hepatologi 65 Handen-Geriatriken 65 STS Geriatrisk klinik 65 Primärvård Nord-Nordväst 65 SÖS Kirurgi Kärl. Bröst o Thyreodea 64 KUS Lab: Klin Farmakologi 64 Norra Stockholms Psykiatri 64 18

19 KUS Klinisk Kemi 64 SÖS: Bild 64 STS Klinik för Kir, Ort o Urologi 64 DS Klin Fys och NuklearMedicin 64 Stocholms- Geriatriken (Sabb+S:t Göran) 63 SÖS: Akut 63 DS Allmän Intern Medicin 63 SÖS: HandKirurgi 63 SÖS Endokrin o Diabetes 63 KUS GastroEntorologi, Hepatologi 63 KUS Neurofysilogi 63 SÖS: Ortopedi 63 Psykiatrin Sydost 63 KUS Barnmedicin 2 63 KUS Lab Klin Mikrobiologi 62 SÖS: Kvinnosjukvård o 62 Primärvård Sydväst 62 KUS Kirurgi Solna 62 KUS Lung Allergi 62 KUS Hematologi SÖS Hud o Ven KUS Dermatologi/Venerologi DS Anestesi och IVA SÖS Akut Internmedicin SÖS: Internmedicin KUS Kärlkirurgi 60 KUS ÖNH Huddinge 60 KUS Röntgen Huddinge, Neuroröntgen, Barnröntgen, ADR:Solna 60 KUS GastroCentrum 60 SÖS Ögonkliniken 60 STS Medicinklinik KUS Akutklinik, Huddinge KUS Barnmedicin 3 Psykiatrin Södra SÖS Hematologi KUS Ortopedi Psykiatrin Sydväst DS Rehab Medicin KUS ÖNH Solna KUS Barn Anestesin KUS Barn: Akutvård 58 STS Psykiatrisk klinik 58 Primärvård Sydost 58 KUS Neurologi SÖS: Kirurgi Primärvård Västerort KUS Huvud: Hörsel 56 Psykiatrin Nordväst 55 19

20 KUS Reonstruktiv Plastikkirurgi 55 KUS Centr Allogen Stamcellstransplantation 54 KUS Barnmedicin 1 54 SÖS Neurologi 54 Stockholm Södra Ger Klinik (Dalen) 54 KUS Barn Kirurgin 54 KUS Neurokirurgi 53 KUS Hjärt Kliniken 53 KUS Anestesi o IVA, Huddinge 53 KUS Endokrinologi 52 KUS Urologi 52 KUS Thorax Klin 51 SÖS Kirurgi Akut o Allmän Kirurgi 51 DS Ortopedi 50 KUS Geriatrik 49 SÖS Kirurgi Nedre Mag Tarm 48 KUS Lab Klin Patologi och Cytologi 47 KUS Fysiologi 47 KUS Onkologi 47 KUS Infektion SÖS Fysiologen 41 20