Hundradagarsreformen 1898 och förhållandet till konfucianismen

Transkript

1 Hundradagarsreformen 1898 och förhållandet till konfucianismen David Holmberg Kinas historia och kultur (Avancerad nivå) 7,5 HP HT 2014 Handledare: Joakim Enwall 1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Frågeställning...3 Metod...3 Bakgrund...4 Kinas väg från stormakt till krossad och underlägsen nation...4 Konfucianismen...5 Konfucius...5 Konfucianismen som statsideologi i Kina...6 Hundradagarsreformen och konfucianismen...7 Hundradagarsreformen...7 Kang Youwei om konfucianismen och reformerna...8 Hur förhöll sig hundradagarsreformen ideologiskt till det konfucianska arvet?...11 Slutsats...13 Referenser

3 Inledning Under lång tid var Kina en av världens mest utvecklade civilisationer. Men under 1800-talet fick Kina se sig besegrade flera gånger om i krig med europeiska stater. Under slutet av 1800-talet stod det också klart att Kina hamnat efter Japan, som tidigare varit underlägset Kina. Många i Kina såg behov av reformer och modernisering. Ett av de mest vittgående försöken till modernisering var hundradagarsreformen som inträffade Hundradagarsreformen innebar bland annat ekonomiska reformer, utbildningsreformer och steg mot övergång från en absolut monarki till konstitutionell monarki. De som ledde reformerna hade som mål att bevara både monarkin och den konfucianska ideologin som funnits i Kina i över 2000 år. Det var dock en svårighet att modernisera och samtidigt hålla fast vid konfucianismen, bland annat på grund av att konfucianismen betonade traditioner och respekt för de äldre. Det är av intresse att undersöka hur de som utarbetade reformerna hanterade dilemmat mellan att å ena sidan tillfredsställa behov av omfattande reformer som många ansåg nödvändiga, och å andra sidan inte göra för mycket våld på den inhemska traditionen och det konfucianska arvet. Syfte Syftet med denna PM är att undersöka vad hundradagarsreformen innebar, vad som föranledde reformen och hur den förhöll sig till det konfucianska arvet i Kina. Frågeställning Hur förhöll sig hundradagarsreformen ideologiskt till det konfucianska arvet i Kina? Metod Frågeställningen ämnas besvaras genom en litteraturstudie. Böcker om Kinas historia används för att ge en översiktlig bakgrund och placera ämnet i en historisk kontext, idéhistoriska böcker studeras för att förstå konfucianismens roll i Kina, och forskningsartiklar söks på jstor.org för att hitta fördjupande artiklar som berör den aktuella frågeställningen. PM:ens omfattning gör att det inte är möjligt med någon systematisk litteraturstudie. Det finns mycket som skrivits i ämnet, och allt kan inte behandlas i ett arbete av denna omfattning. På grund av arbetets ringa omfattning baseras studien på sekundärlitteratur istället för originaltexter. 3

4 Bakgrund Kinas väg från stormakt till krossad och underlägsen nation Det har funnits en djup förankring i kinesiskt tänkande, som kan spåras ända tillbaka till stenåldern, om att det kinesiska folkets kultur är överlägsen andra folks kultur. 1 Kina har blivit känt som "Mittens rike" (vilket också är den bokstavliga översättningen av Kinas namn på kinesiska Zhōngguó), ett namn som kom till allmänt bruk framåt 200 f. Kr. Namnet kom att stå för det centrala område där kungen/kejsaren styrde, som ansågs mer utvecklat än andra folk i rikets utkant. 2 "Mittens rike" kom också att få en betydelse av ett Kina som stod i världens centrum. Kinas kejsare var "himlens son" som var utsedd genom "himlens mandat", och det innebar inte bara himlens mandat att regera över alla kineser, utan också att han var en representant för världens alla människor. I närområdet var också Kina under en lång tid den största civilisationen. Närliggande stater som se till exempel Japan, Korea, Mongoliet, Vietnam och olika turkfolk, 3 var mindre än Kina och var inte lika teknologiskt utvecklade. 4 Under lång tid hade Kina också hållit jämna steg med Europa teknologiskt. Uppfinningar som kompassen, krutet, pappret och boktryckarkonsten kom från Kina. Det var först under 1600-talet i och med vetenskapliga revolutionen, och under 1700-talet då industriella revolutionen tog fart i Europa som Europa på allvar började dra ifrån Kina. 5 Europas överlägsenhet över Kina skulle dock först på allvar manifesteras under 1800-talet, då flera krig utkämpades där Kina blev bittert besegrat. Mest centrala av dessa krig var "opiumkrigen" som utkämpades mellan och Opium-krigen bröt ut med anledning av dispyter i opiumhandeln. Stora mängder opium såldes från Indien genom det engelskt styrda Ostindiska kompaniet till människor i Kina. När Kina gjorde allvarliga försök att stoppa handeln bröt krig ut. Konsekvensen blev att Kina förlorade krigen, och blev tvungna att öppna sitt land ytterligare för europeisk bosättning och handel. 6 Ett annat problem för Kina utgjorde grannlandet Japan. Från omkring 1850-talet hade Japan reformerats och anpassat sig mycket efter västvärlden. Japan hade infört konstitutionell monarki, de 1 Fairbank & Têng (1941), s Hägerdahl (2008), s Japan inspirerades mycket av den mer avancerade kinesiska kulturen under Tangdynastin (Hägerdahl, 2008, s. 103), men sedan 1630 talet hade Japan varit ett nästintill isolerat land (ibid., s. 218) och under slutet av 1800-talet visade Japan att de var militärt överlägsna Kina (ibid., 219). Mer om Kinas historiska relation till sina grannländer, se ( ) 4 Det tål att påpekas att främmande folk hade regerat i Kina, som den mongoliska Yuan-dynastin ( ), och manchuiska Qing-dynastin ( ), men de hade då anpassat sig efter kinesisk praxis. (Lodén, 2012, s. 28) 5 Lodén (2012), s Hägerdahl (2008), s

5 hade bland annat satsat på industrier, reformer i skolsystemet, och många av de privilegier bland de ledande i landet hade avskaffats. 7 Under 1890-talet manifesterade Japan också sin militära överlägsenhet i krig med Kina. Vid denna tid såg många i Kina således stora behov av förändring för att "rädda" landet. 8 Konfucianismen Konfucius Konfucianismen är en tankeströmning som leder tillbaka till Konfucius som levde under 500-talet före vår tideräkning i Kina. 9 Konfucius förespråkade en form av humanism, med betoning på godhet, medkänsla och medmänsklighet. 10 Konfucius fäste vikt vid relationer mellan människor, och hans tänkande har i allmänhet ansetts vara hierarkiskt, där till exempel familjen lyder fadern, barnet är underordnad föräldrarna och undersåten lyder fursten. 11 Alla dessa förhållanden var dock beroende av ömsesidighet. Liksom fadern visar omsorg för sitt barn, ska också fursten visa omsorg för sitt folk. 12 Just familjens relationer som baseras på naturlig omtanke snarare än strikta regler såg Konfucius som ett ideal för hur ett gott samhälle ska vara styrt. Konfucius betonade respekt för de äldre, och det handlade inte bara om att ha respekt för föräldrarna, utan även att ha respekt för förfäderna och traditionen. Han var benägen att tycka att det var bättre förr. Konfucius såg ett ideal i "en forntid då världen styrdes av de visa kungarna Yao och Shun". 13 Konfucius skrev inte själv några böcker, men har blivit känd bland annat genom Lunyu, samtal med Konfucius, som nedtecknades efter hans död. Konfucius har också blivit känd för att ha varit den som sammanställt den kinesiska litteraturens fem klassiker, Dokumentens bok, Riternas bok, Vår och höst-annalerna, Förändringens bok och Sångernas bok. Det är dock inte säkerställt att Konfucius verkligen varit med och sammanställt dessa böcker Ebray (2010), s Lau & Glodblatt, (1995), s. xvi 9 Lodén (2012), s. 32. Lodén påpekar att begreppet "konfucianism" kommer från västvärlden, i Kina använde man istället uttrycket "Den rena läran". 10 ibid., s Inom konfucianismen har det formaliserats fem relationer (1) furste - undersåte, (2) fader - son, (3) äldre broder - yngre broder, (4) man - hustru, och (5) vän - vän, där endast den sistnämnda är jämställd/jämbördig. (Bloom, 2009) Jag har dock inte hittat belägg för att dessa fem relationer är något som uttrycks explicit av Konfucius själv. 12 ibid., s ibid., s Nylan (2001), s. 6 5

6 Konfucianismen som statsideologi i Kina Den första dynastin som enade Kina var Qin-dynastin, som regerade mellan f. Kr. Qindynastin hade "legalismen" som ideologi, vilket innebar stränga regler och hårda straff för den som bröt mot dessa regler. Efter Qin-dynastins fall tog Han-dynastin över och regerade Kina mellan 202 f. Kr till 220 e. Kr (med ett kort avbrott mellan 9-23 e.kr) - och under Han-dynastin skedde en successiv övergång till konfucianismen. Konfucianismen har sedan fortsatt vara den ledande ideologin bland de styrande i Kina, mer eller mindre konstant, ända fram tills att den sista dynastin, Qing, föll i början av 1900-talet, det vill säga under en period av över 2000 år. 15 I praktiken går det dock att hävda att konfucianismen har gått hand i hand med legalismen som statsideologi under Kinas dynastier. Enligt konfucianismen ska kejsaren styra genom att själv vara ett gott exempel och kejsaren ska inte sko sig på folket. Men då allt inte var så harmoniskt som önskat tillämpades en hel del tvångsmedel, belöning och straff. Det kan också vara värt att påpeka att Han-dynastin till stor del bevarade den strängt reglerade statsapparat som byggts upp under den legalistiska Qindynastin. 16 Konfucianismen i Kinas statsskick yttrade sig bland annat i att konfucianska texter stod i centrum för kinesernas utbildning. Politiken i Kina motiverades och legitimerades också utifrån konfucianska texter. För att få en ledande tjänst i Kina krävdes att man skulle ta sig igenom ett krävande examinationssystem. Det konfucianska examinationssystemet ledde till att de styrande fick en gemensam världsbild, vilket kunde bidra till ökad sammanhållning inom riket. Men det har också påpekats att den gemensamma världsbilden kunde användas som instrument för ideologisk likriktning och förtryck. 17 I internationella relationer utvecklade (neo-)konfucianska filosofer på talet en dogm om isolationism för Kina, som fortsatte gälla långt in på 1800-talet. 18 Ett exempel på isolationismen var att det översattes väldigt få böcker till kinesiska från andra språk. Mellan hade det till exempel bara översatts tolv böcker från japanska till kinesiska, varav endast två var översatta av kineser. 19 Dessutom var det krångligt att ingå i handelsrelationer med Kina. Länder som ville ingå i handelsrelationer med Kina, var tvungna att anpassa sig efter många regler, och formellt erkänna sig som vasaller till Kina. 20 I slutet av 1700-talet och under 1800-talet vägrade England att gå med på 15 Haw (1999), s Lodén (2012), s ibid Fairbank & Têng (1941), s Reynolds (1993), s Fairbank & Têng (1941), s

7 dessa villkor, och det var en central anledning till varför det bröt ut krig mellan England och Kina. 21 Handel var i allmänhet inte något som stod högt i kurs i det konfucianska samhällssystemet. Samhällsklasserna rangordnades enligt vad som fått den engelska beteckningen SPAM - Scholars, Peasants, Artisans och Merchants. Denna modell gällde till stor del ända från Han-dynastin till Qing-dynastin. Handelsmännen var de som stod lägst i rang (även om de i praktiken hade det mer välbeställt än både bönder och hantverkare), medan de lärda stod högst i rang. 22 Hundradagarsreformen och konfucianismen Hundradagarsreformen Hundradagarsreformen var inte det första försöket till att reformera Kina till ett mer modernt samhälle. Under 1860-talet och följande decennier gjordes flera försök att reformera Kina som gått under namnet "Den självstärkande rörelsen". Under perioden mellan omkring försökte Kina anpassa sig efter västerländsk teknologi, utan att anpassa sig efter västerländskt samhällssystem. Detta ledde däremot inte till någon större framgång. Det visade sig till exempel föga effektivt att sköta moderna fabriker med traditionell statlig administration. Under perioden gjordes satsningar på järnväg och gruvindustrin, och man lättade på den statliga kontrollen, öppnade upp en del för privata aktörer, men inte heller det gav önskad effekt. 23 Reformerna 1898 var ett mer allvarligt försök till modernisering jämfört med tidigare reformer. Hundradagarsreformen har beskrivits som ett omfattande försök att modernisera Kina, ett i grunden ändrande av institutionerna, som saknade tidigare motstycke. 24 Reformernas start har tillskrivits 11 juni 1898, men det var under en längre period sommaren detta år som sammanlagt över 100 påbud utlystes. 25 Reformerna innebar bland annat: *Reformer i utbildningen och modernisering av statliga examinationssystemet *Buddhistiska och daoistiska tempel konverterades till skolor. *Satsning på översättning av litteratur från andra språk till kinesiska *Övergång till västerländska/kapitalistiska principer i ekonomin *Militära reformer och förstärkning av armén 21 Lodén (2012), s Hägerdahl (2008), s ibid., s Wong (1992), s Kwong (2000), s. 663, Reynolds (1993), s. 34 7

8 *Steg mot en omvandling från absolut monarki till konstitutionell monarki 26 Både innan och under tiden dessa reformer ägde rum möttes de av stora protester. Det rådde konflikter mellan en falang av reformvänliga, och en falang av konservativa som ansåg att det var viktigt att gå mer försiktigt tillväga med reformerna. Slutligen blev det en konservativ falang som segrade i september samma år och ett flertal av reformerna avbröts. Även fast detta innebar ett slut för hundradagarsreformen så återgick inte allt till som det varit innan. En del av reformerna fick fortsätta gälla. Och bland de reformerna som avbröts var det flera implementerades på nytt under åren därefter. 27 Formellt sett var det den dåvarande kejsaren Guangxu ( ) som utfärdade reformerna. Men den som blivit mest känd för att vara reformernas intellektuelle ledare är Kang Youwei ( ), och till viss del också Kangs elev Liang Qichao ( ). 28 Det bör dock påpekas att det flera tolkningar om vem eller vilka som hade störst betydelse för reformernas implementering, och hur de till slut gick i stöpet. 29 Ledningen under den sena Qing-dynastin, från 1861 till dess fall 1912, har beskrivits som att den bestod av tre olika element. Under hela denna period var det en ung kejsare på tronen, som ibland hade formell makt men i praktiken liten reell makt, en äldre kvinnlig regent, "änkekejsarinna", som hade den högsta auktoriteten i landet, samt en samling högt uppsatt anställd personal nära tronen. I detta fall kan det beskrivas som att Guangxu utfärdade reformer som föreslagits av personal nära tronen, men projektet avbröts av den dåvarande änkekejsarinnan Cixi ( ), med hjälp av mäktiga personer lojala till henne, när det inte skedde enligt hennes önskemål. Bland annat cirkulerade det vid denna tid rykten om att det planerades en statskupp och att Cixi skulle avrättas. Istället blev dock Cixi kuppmakaren, då hon och personer lojala till henne tog över makten i landet, satte Guangxu i husarrest, och flera av personerna som stod bakom reformerna avrättades eller drevs i landsflykt. Kang och Liang flydde båda till Japan. 30 Kang Youwei om konfucianismen och reformerna Målet var att reformerna som implementerades 1898 skulle ske inom ramen för den kinesiska traditionen, och inte minst var då det konfucianska arvet viktigt. 31 De som utformade reformerna 26 Reynolds (1993), s , Hägerdahl (2008), s , Gassaert (2006), s Ebray (2010), s. 255, Reynolds (1993), s Hsiao (1959), s. 173, Ebray (2010), s Vissa historiker har nedtonat hundradagarsreformens betydelse. Det har hävdats att reformerna under denna period inte var så radikala som ibland påståtts, och att bakslaget inte heller var så stort när reformerna avbröts. Se till exempel Reynolds (1993), s Kwong (2000), s Hägerdahl (2008), s

9 gjorde därför sitt yttersta för att passa in förslagen i ett konfucianskt system. Den som blivit mest berömd av alla som kom med reformförslag, och kanske också den som var mest betydelsefull för reformernas utformande, är Kang Youwei. 32 Kang hade ingen hög ministerpost, men lyckades ändå väcka kejsarens gehör. Kang fick tillåtelse att framföra flera brev till Guangxu, och han hade en audiens med kejsaren den 16 juni Tillsammans med sina följare arbetade också Kang som spökskrivare till flera ministrar. 34 Under 1898 startade Kang "Baoguo Hui" (Sällskap för nationens skydd), vars agenda delades in i tre huvudpunkter, (1) att skydda Kinas territoriella integritet, (2) att bevara kinesisk kultur, tradition och religion, och (3) att skydda den kinesiska rasens oberoende. 35 För att uppnå dessa mål ansåg dock Kang att det krävdes radikala reformer. Kang kritiserade den tidigare "Självstärkande rörelsen", och hävdade att för att Kina ska bli rikt och mäktigt, då räcker det inte med ytligt lånande från väst. Kang sökte helt nya tillvägagångssätt, med institutionella förändringar. Enligt Kang fanns det ingen effektiv statsapparat i Kina. Kang ville ersätta den statsapparat som var baserad på Han- Tang-dynastierna, med en som istället var modellerad efter västvärlden. 36 Konfucianismens roll var mycket central i Kang Youweis tänkande. Det har till och med argumenterats för att den viktigaste roll Kang hade som ledare för reformrörelsen var uppgiften att reformera eller revolutionera konfucianismen. Kejsaren sökte en ideologisk legitimering för reformerna, och där spelade Kang en viktig roll. 37 Bara månader innan hundradagarsreformen inleddes 1898 publicerade Kang verket Konfucius som reformist, som han också gav en kopia av till Guangxu kejsaren. 38 Kang vidhöll att Konfucius var den störste av alla vise män som levt, och att Konfucius borde fortsätta vara en ofelbar vägledare till människors sociala och moraliska skolning. 39 Det krävdes dock en rejäl omtolkning av de konfucianska texterna, för att passa in dess lära med de reformer som Kang ansåg krävdes. Som grund för omtolkningen av Konfucius åtog sig Kang ett stort projekt att läsa konfucianska klassikerna och kommentarer till dessa klassiker som skrivits under senare tid. Den radikala omtolkning som Kang bidrog med har fått honom att kallas konfucianismens motsvarighet till kristendomens Martin Luther (en liknelse som förövrigt stämmer väl överens med Kangs kontroversiella betraktande av konfucianismen som en religion). 32 Ebray (2010), s Wong (1992), s Kwong (2000), s ibid., s Wong (1992), s Hsiao (1959), s ibid., s ibid., s

10 Den traditionella tolkningen av Konfucius har varit att han förespråkade en konservativ och auktoritär samhällsordning, men enligt Kang gick det att finna stöd för att Konfucius snarare förespråkade progressivism och jämlikhet. 40 En av strategierna för att föra fram detta budskap var att fästa större tonvikt vid vissa av de konfucianska texterna där han tyckte sig finna stöd för sin ståndpunkt, och nedvärdera andra texter som passade sämre överens med ståndpunkten. Av de konfucianska klassikerna intresserade sig Kang i huvudsak för Vår och höst-annalerna, samt till viss del Riternas bok, medan han ansåg att de andra böckerna var mindre viktiga eller mindre intressanta. Det var också med huvudsakligt stöd från Vår och höst-annalerna och Riternas bok som Kang konstruerade sin nya version av konfucianismen. 41 När det var någon passage i klassikerna som inte stämde överens med Kangs syn, kunde han få för sig att uttrycka tvivel om textens autenticitet. I en passage i Analekterna kommenterar till exempel Konfucius att när ett gott styre råder, har härskaren envåldsmakt, tjänstemän lägger sig inte i administrationen, och vanligt folk diskuterar inte statsangelägenheterna. Detta rimmade dåligt med Kangs reformidéer, men då har Kang menat att tecknet för ordet "inte" hamnat i texten av misstag och borde strykas - och att textens verkliga innebörd således var en annan. 42 En av de tankar som Kang framförde var att mänskligheten måste genomgå tre olika åldrar, först "Oredans ålder", sedan "Den annalkande fredens ålder" och slutligen "Den universella fredens ålder". Enligt Kang hade den absoluta monarkin passat för "Oredans ålder", men att civilisationen nu var på väg in i "Den annalkande fredens ålder" och då var det relevant att övergå till en konstitutionell monarki. 43 Kang var del av en rörelse som kom att kallas "Nya textrörelsen", en grupp som hade som mål att omtolka de konfucianska texterna i reformistiskt syfte. 44 Efter Konfucius död, innan tiden för det kinesiska imperiets upprättande, utvecklades flera olika konfucianska inriktningar, varav de mest kända representeras av Xunzi och Mencius. Den inriktningen som representeras av Xunzi, ansåg att människan i grunden är ond och betonade behovet av stränga regler med autokratiskt styre, medan den inriktningen som representeras av Mencius, ansåg att människan i grunden är god och betonade behovet av ett styre där ledaren lyssnar på sitt folk. Enligt Kang och hans följare hade Kinas alla kejsare hittills valt att följa Xunzis lära, men de ansåg att tiden var inne för att fästa mer vikt vid 40 ibid., s. 104 och s ibid., s ibid., s Hsiao (1959), s Hägerdahl (2008), s

11 Mencius lära. 45 Hur förhöll sig hundradagarsreformen ideologiskt till det konfucianska arvet? Hundradagarsreformen innebar ett radikalt steg mot modernisering i Kina. Reformerna skiljde sig från tidigare reformer, i det avseendet att reformerna innebar grundläggande institutionella förändringar, istället för mer ytligt inhämtande av idéer och teknologi från utlandet. I princip gjorde dock reformerna inte något avkall från konfucianismen som statsideologi. Utgångspunkten var istället att reformera eller revolutionera konfucianismen, så att den kunde anpassas efter behovet till modernisering i Kina. Det går att ifrågasätta hur ideologiskt trogna dessa reformer verkligen var till konfucianismen. Den frågan kan besvaras på olika sätt, beroende på hur man definierar konfucianismen. Om man med "konfucianism" menar den inriktning som utvecklats under Kinas dynastier, och dess traditionella tolkning av de konfucianska texterna, då kan den ideologiska grunden för hundradagarsreformen inte kallas konfuciansk. 46 Om man däremot menar med konfucianismen som en lära mer fritt associerad till Konfucius och de konfucianska texterna, öppen för utveckling och förändring, då kan den ideologi som utvecklades av Kang Youwei och som motiverade reformerna mycket väl kallas konfuciansk. Det har påpekats att till exempel Mencius och Xunzi, och andra senare tänkare skapade sina egna versioner av konfucianismen där de bidrog med en revisionistisk konfuciansk tolkning, snarare än en traditionell konfuciansk tolkning. Till denna kategori kan också Kangs tolkning anses tillhöra. 47 Ett tredje sätt att förhålla sig till frågan är om reformerna var i linje med Konfucius tänkande i relation till de texter som verkligen tillskrivits Konfucius själv. Denna fråga är hypotetisk, och inget som går att ge något enkelt svar på. Utan tvekan försökte Kang få det att framstå som att reformerna gick i linje med Konfucius tänkande, men det går att tvivla på hur väl han verkligen lyckades med det. Flera har ansett att Kangs tolkning av Konfucius var godtycklig, långsökt och ibland obegriplig. 48 Reformerna handlade till stor del om att rationalisera och effektivisera. Till exempel byggdes tempel om till skolor, läsning av gamla böcker byttes ut mot studier av modern vetenskap, och arbeten utan betydande rationell funktion avskaffades. Detta kan jämföras med att Konfucius 45 Hsiao (1959), s Detta konstateras också av Hsiao (1959), s ibid. s ibid., s

12 ideal för det goda styret var familjen. Om det är något som kännetecknar relationer i familjen är det väl snarare att de inte styrs av rationalisering och effektivisering utan istället naturlig omtanke. Det vore naivt att anta annat än att reformerna var en fråga om överlevnad. Förändring var nödvändigt. Kina hade blivit krossat gång på gång av västerländska länder, och dessutom fått se sig kappsprunget av "lillebrodern" Japan. Att Kina behövde anpassa sig efter väst, höll de flesta också med om. Men att anpassa sig efter väst och samtidigt bevara det konfucianska arvet var svårt. När David Landes försökte förklara varför den industriella revolutionen kom först till England, och varför England blev en stormakt - betonade han två faktorer, dels den positiva attityden till fri handel och köpmanskap i England, och dels en utbredd nyfikenhet till att experimentera, pröva på nya saker och lära sig från andra. 49 Detta går i mångt och mycket stick i stäv mot den konfucianska traditionen i Kina. Bland annat på grund av, som tidigare påpekat den negativa attityden till handel och köpmanskap. Dessutom är det svårt att tolka Konfucius progressivt. Förfädersdyrkan och respekt för de äldre var centralt i den konfucianska traditionen, och Konfucius såg ideal i det förgångna, bland annat genom hyllande av de kungarna Yao och Shun som levde under forntiden. Å ena sidan är det svårt att se att reformerna verkligen skedde i linje med Konfucius lära. Å andra sidan så förlitade man sig mycket på Konfucius, på ett sätt att det är svårt att se reformviljan som helhjärtad. Således kan man se det som att projektet hamnade mellan två stolar. Earl Swisher hävdade att intelligentian under 1800-talet i Kina var så hårt förankrade i ett traditionellt synsätt att de inte förmådde göra de ideologiska förändringarna som krävdes för att bevara ledarskapet. Han jämförde kinesernas orubbliga förlitande till Konfucius med européernas förlitande till Aristoteles under medeltiden. 50 Att även Kang förlitade sig orubbligt på Konfucius finns det stöd av i detta arbete. Kang vidhöll ju att Konfucius var den störste av alla vise män som levt, och att Konfucius borde fortsätta vara en ofelbar vägledare till människors sociala och moraliska skolning. Istället för att rikta någon kritik mot Konfucius valde han till exempel istället att på tvivelaktigt sätt hävda att texten blivit felaktigt nedskriven, när det var något han inte höll med om. Kang var kritisk till den konfucianska traditionen, men han hade kanske behövt en mer kritisk hållning till Konfucius och de konfucianska texterna också. Dessutom kan det hävdas att Kang själv inte avvek så mycket från den konfucianska traditionen, då han ägnade mycket tid åt att läsa och omtolka de konfucianska texterna för att finna 49 Landes (1969), s Swisher (1958), s

13 stöd för reformer. Detta var ju vad den konfucianska traditionen mycket handlade om, att använda konfucianska texter som utgångspunkt för beslutsfattande, snarare än pragmatism och modern vetenskap, som användes mer i västvärlden. 51 I den mån Swisher hade rätt, kan förlitandet till konfucianismen också ses som en faktor till varför Qing-dynastin föll. Senare reformrörelser, som tog fart efter att Qing-dynastin hade fallit hade en helt annan framtoning. Under den Nya kulturrörelsen och Fjärde Maj-rörelsen, som formades under 1910-talet var attityden till traditionen betydligt mer kritisk. Då spreds istället budskapet att man ville överge den konfucianska traditionen. 52 Slutsats Hundradagarsreformen var avsedd att ske inom ramen för den kinesiska traditionen, och inte minst var då det konfucianska arvet viktigt. Den som blivit känd som reformernas intellektuella ledare, Kang Youwei, arbetade mycket med att omtolka den konfucianska traditionen för att legitimera reformerna. Bara månader innan hundradagarsreformen publicerade Kang boken Konfucius som reformist, som han gav en kopia av till kejsaren. Kangs rekonstruktion av konfucianismen handlade bland annat om att fästa mer uppmärksamhet vid Vår och höst-annalerna samt Riternas bok, och nedvärdera övriga konfucianska klassiker. En annan viktig del var att fästa mer uppmärksamhet vid Konfucius lärjunge Mencius, som betonade att en god ledare lyssnar och rådfrågar folket, istället för Xunzi, som betonade behovet av stränga regler och autarki. I grunden var det dock svårt att vara trogen Konfucius, och samtidigt driva omfattande reformer som många ansåg nödvändigt. Reformerna krävde rationalisering, effektivisering och anpassning efter västvärlden, medan Konfucius betonade respekt för de äldre och såg ideal i det förgångna. Reformprojektet tenderade att hamna mellan två stolar, där det varken var helt troget det konfucianska arvet, och inte heller tillräckligt omfattande för att bidra till den modernisering i Kina som många ansåg krävdes. 51 Det går givetvis att ifrågasätta hur representativ Kang Youwei och hans följare var för reformerna i allmänhet. Vissa har hävdat att historieböckerna tenderar att överdriva Kangs betydelse för reformerna, och att de förlitat sig för mycket på Kangs egen version av hur det gick till. Mycket talar dock för att det var just Kang och hans följare vars idéer som intresserade ledningen mest. Det har till exempel påpekats att andra föreslog reformer utan att ifrågasätta den ortodoxa konfucianska tolkningen, och de fick mindre uppmärksamhet. (Hsiao, 1959, s. 174) 52 Lau & Glodblatt, (1995), s. xvi-xvii 13

14 Referenser Bloom, Irene. (2009). Introduction to Confucian Thought. Asia for Educators. hämtad från Ebrey, Patricia Buckley. (2010). The Cambridge illustrated history of China. Cambridge : Cambridge University Press Fairbank, J. K., and S. Y. Têng. (1941). On the Ch'ing Tributary System. Harvard Journal of Asiatic Studies 6, no. 2, pp Goossaert, Vincent (2006). 1898: The Beginning of the End for Chinese Religion? The Journal of Asian Studies, Vol. 65, No. 2, pp Haw, Stephen G (1999). Historisk Guide till Kina. Lund: Historiska media. Hsiao, Kung-ch'üan. (1959), K'ANG YU-WEI AND CONFUCIANISM, Monumenta Serica Vol. 18, pp Hägerdal, Hans. (2008). Kinas historia. Lund: Historiska media. Kwong, Luke S. K. (2000). Chinese Politics at the Crossroads: Reflections on the Hundred Days Reform of 1898 Modern Asian Studies, Vol. 34, No. 3, pp Landes, David (1969). The unbound Prometheus : technological change and industrial development in Western Europe from 1750 to the present, Cambridge : Cambridge Univ. Press Lau, Joseph S. M. & Goldblatt, Howard. (editors) (1995) The Columbia anthology of modern Chinese literature New York : Columbia Univ. Press Lodén, Torbjörn. (2012). Kinas vägval: från himmelskt imperium till global stormakt, Stockholm: SNS Förlag Nylan, Michael (2001). The Five "Confucian" Classics, New Haven and London : Yale University Press Reynolds, Douglas (1993). China, : the xinzheng revolution and Japan. Cambridge : Harvard University Press for the Council on East Asia Studies Swisher, Earl. (1958). Chinese Intellectuals and the Western Impact, Comparative Studies in Society and History, Vol. 1, No. 1, pp Wong, Young-Tsu. (1992). Revisionism Reconsidered: Kang Youwei and the Reform Movement of 1898 The Journal of Asian Studies, Vol. 51, No. 3, pp