Mühlenbocksoffan. Tecknar Inga-Lisa Sölvell, f. Hammar

Transkript

1 Mühlenbocksoffan N u sitter jag i min nya soffa i min lilla kammare, och det är den Om några da r, närmare bestämt 27.1, skulle min far Otto ha fyllt 116 år. Det snöar lite lätt ute som jag ofta kommer ihåg att det gjorde vid tiden för min fars födelsedag. ag har räddat soffan från soptippen utanför Karlstad. Ägaren av soffan före mig heter Kevin Hammar, min bror Olles barnbarn, och är 10 år. Han ville inte ha den i sitt pojkrum då sleep-over -kompisarna blivit för stora för att sova över i den. Vi gjorde ett ärligt byte med en skön stol (fladdermusen) i rummet som får plats med en säng också. Sedan soffan hämtades i Klockargården i Östra Fågelviks församling har den varit hos en mycket förstående och duktig tapetsör i Sävedalen. Hon kan rekommenderas på det varmaste. Hon hörde sig för om soffans historia och dess framtid innan hon började verket. Den är så fin så fin, och också fast i sitsen, trots lindrig omstoppning. ag sitter underbart skönt och skriver. Den är nu röd med små, små gröna figurer och tyget är av bomull med förmodligen linneinslag. Deet blev stor glädje för tvåsitssoffan att hitta sina systrar stolarna fyra stycken i grönt siden som funnits i min ägo sedan min mor Eva (Hammar) gick bort En canapé hör också till möblemanget och den finns se n slutet på 80-talet i mitt sommarhus efter en kortare tid i mitt förra hem. Min nya soffa var guldfärgad när jag hämtade den i höstas. Min bror Carl Olof Hammar vann den på lottdragning när vi delade hemmet efter vår mor Eva Hammar, f. Larsson. Den har under min livstid haft 3 hem tidigare, d.v.s. mina barndomshem. ag tar det nu i kronologisk ordning, som jag minns det: F örst i förmaket på Kulltorp i Husaby på Kinnekulle. Förmodligen kom den på järnväg från Göteborg när min farmor Frida Hammar gick bort. Som jag minns den var den klädd i något storblommigt på grålila botten. Som barn fick vi endast vistas i förmaket på söndag eftermiddag för att titta på skioptikonapparaten. Det var vår bio. Denna filmapparat kommer också från det mühlenbockska hemmet, det är jag nästan säker på. Så också världens vackraste piano (något slags rotträ), som finns i Karlstad. Det är tyskt, gammalt med träram som är svårt att stämma. ag lärde mig spela piano på det i alla fall. N är vi sedan 1946 flyttade till Hamngatan 12 i Lidköping, till Älvstugan som huset heter, fick soffan det guldfärgade tyget, som suttit på sedan dess. burspråket i denna vackra villa vid Lidan blev den vardagsrumssoffa. Min tonårstid där i det goa hemmet och i min familjs underbara hägn blev soffan som en kär vän. Vi gjorde allehanda familjeaktiviteter, bl.a. spelade vi bridge. Mina första lärospån i denna ädla konst gjorde att jag ville rädda soffan från att gå hädan. ag är en ivrig seniorspelare idag och tackar särskilt far Otto för att jag idag har ett så trevligt intresse på ålderns höst (snart 76 år). Välkomna på bridge och sitt i min mühlenbockska soffa! Tecknar nga-lisa Sölvell, f. Hammar

2 Gerdas bord E tt italienskt mosaikarbete med tung trefot, ganska högt och runt kom till mitt föräldrahem i Lidköping någon gång under kanske 50-talet, tillsammans med några silversaker jag tror bl.a. att det var en matsked märkt Gerda. Arvet efter Gerda Mühlenbock, gift Hansson, gick tydligen till hennes kusiner. Bordet står nu framför mühlenbockska soffan hos nga-lisa (f. Hammar) Sölvell. Från Askim, där jag hört talas om att Gerda bodde, till Partille via Lidköping. Det är ett vackert bords väg genom 5 decennier. den varma lägenheten som numera är hemmahamn, har det tyvärr spruckit en del. Det trivdes bättre i mitt förra hem i villan i Sävedalen. Den har också bott på Älvstugan i Lidköping. Som ett kuriosum kan jag nämna att vid flytten från min mor Evas lägenhet till Lidköping dit hon flyttat från villa Älvstugan, upptäckte jag en lapp under bordet, där stod det Lillan, som jag kallats sedan jag var liten. Det var min mors handstil och tydligen hennes önskan som uppfylldes i och med lottdragningen i arvsdelningen. Så kan slumpen utfalla.

3 Min guldspegel Ö ver en 1700-tals rokokobyrå i ett hörn av förmaket på Kulltorp i Husaby hängde farmor Fridas guldspegel, oändligt vacker med tyskt utseende. ngen har mig veterligen tagit reda på vad det är för slags spegel. Den är bara vacker. dag är den bemängd med hela min änglasamling där den hänger över en 1700-tals rokokostol. På vägen från farmor Frida till hennes barnbarn nga-lisa har den också agerat hallspegel över ett marmorbord i Sävedalen, mitt förra hem. Den har också bott på Älvstugan i Lidköping, och i min mor Evas lägenhet i samma stad, alltid över 1700-talsbyrån.

4 Farmor Fridas damskrivbord D et är litet med två lådor i ett polerat trä kanske al. På Kulltorp (min barndomsgård) hade det sin plats på kontoret. Mor hade en arbetsplats, där hon bl.a. förde hushållsräkenskaper. Hon var även med i en del föreningar, typ Röda Korset, och satt med i en del kommittéer i kyrka och kommun. Far hade sitt mycket speciella skrivbord, som han själv ritat och låtit göra på min morfars fabrik i Kristinehamn (Albin Motor). Far skötte gårdens ekonomi och var också förtroendevald i nämnder i Husaby, numera Götene kommun. Farmor Fridas skrivbord följde samma väg till sin nuvarande bostad som guldspegeln och Gerdas bord. Farmors skrivbord har en särskild betydelse för mig. Det var den sista möbeln min mor Eva hade kontakt med i sitt sista hem i Lidköping. Hon förolyckades i sitt kära hem föll framlänges som när man dyker på för grunt vatten, bröt nacken och blev liggande förlamad och blev liggande vid skrivbordet utan att kunna kalla på hjälp. Hennes granne hittade henne nästa dag vid skrivbordet, blödande. Hon låg en månad på sjukhus, solklar i huvudet, men orörlig. dag använder jag skrivbordet till fotografier på nära och kära och i lådorna förvarar jag de finaste små dukar och tabletter, som bl.a. min mor Eva är mamma till. Min mormor Anna och min moster Liva (Olivia) Söderlund (född Larsson) gjorde också klosterarbeten som finns bevarade i farmor Fridas skrivbordslådor. Under skrivbordet finns en taburett som jag misstänker också kommer från det mühlenbockska hemmet, eller kan vara en kopia av en sådan. Min bror Carl Olof har ett band med min mors berättelse om våra möbler. ag har också en väggklocka som alltid funnits i mitt föräldrahem kanske den också kommer från Friedrichs hem. Ett mörkrött draperi med frans och mönster i slingor vet jag att min farmor har haft i något hem någon gång. Det har blivit några malhål, så nu använder jag det i mitt förråd. Det finns också fotografier mer ramar, silver m.m., men det var ju möblernas historia vi skulle följa. Partille (min mormor Annas 135-årsdag). nga-lisa Sölvell

5 Rökskåpet ag vet inte så mycket mer om detta skåp än att det kommer från min far Ottos släkt. Förmodligen har det stått i Göteborg någonstans. Det har heller inte sett ut som nu, för det finns en slags skiva till, så kanske det har varit någn form av konsol upptill. När jag var ung stod det först på min fars kontor på Kinnekulle och innehöll alla slags rökverk och naturligtvis ett s.k. rökställ stod ovanpå skåpet. Det användes som rökskåp så länge min far rökte och man bjöd gäster på cigarrer och cigarretter efter festliga middagar. Vilket årtionde som skåpet växlade från rökskåp till frimärksskåp vill jag låta vara osagt. mitt sävedalshem blev det förvaring för souvenirer i form av teaterbiljetter, t.ex. Nu i mitt nya hem i Partille har det daterats upp till att bli musikskåp med CDskivor i alla de små lådorna. ag lever med det varje dag, både i syn- och hörfält. ag gillar det mycket.