Kommunfullmäktige sammanträde

Transkript

1 Kommunfullmäktige Hyltebruk Handlingar till Kommunfullmäktige sammanträde

2 Kommunfullmäktige Hyltebruk KALLELSE Kommunfullmäktige kallas till sammanträde: Plats: Forum, Hyltebruk Datum: Tid: kl Till ersättare för kännedom Ärendelista: 1. Val av justerare 2. IT-budget 2012 Tilläggsinvestering KS 54/12 3. Uppföljning och redovisning: Hylte kommuns årsredovisning 2011 samt fråga om ansvarsfrihet KS 35/12 4. Uppföljning och redovisning Ombudgetering 2011 KS 37/12 5. Revidering av reglementen: samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen KS 40/12 6. Motionssvar: Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen KS 44/12 7. Motionssvar - Öppen programvara i kommunen KS 45/12 8. Torups bibliotek - integrering med planerad förskola i Torup 9. Avsägelser Fyllnadsval Huvudmän i Södra Hestra Sparbank 12. Meddelanden kommunfullmäktige Motion: Laddning av elfordon - laddstolpar 14. Nya ärenden 15. Övrigt I anslutning till sammanträdet, kl 18.30, kan kommuninvånarna ställa frågor till kommunfullmäktige angående 2011 års årsredovisning. Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret och på kommunens hemsida. Allmänheten hälsas välkommen att närvara. Karl-Anders Thorsson Ordförande Eva Nordgaard Sekreterare

3 Kommunfullmäktige Hyltebruk IT-budget 2012 Tilläggsinvestering KS 54/12 Dnr 2010 KS0266 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 54/12 Protokollsutdr ag Kommunstyrelsens arbetsutskott 104/12 Tjänsteskrivelse äskande om tilläggsinvesteringar IT Konsekvensbeskrivningar för IT-investeringsprojekt IT-budget justeringar Bilaga 1. Konsekvensbeskrivning Portal Bilaga 2. Konsekvensbeskrivning Platina Bilaga 3. Konsekvensbeskrivning Heroma Bilaga 4. Konsekvensbeskrivning SITHS-kort

4 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (2) 54 IT-budget 2012 Tilläggsinvestering Dnr 2010 KS0266 Sammanfattning Ekonomi- och IT-enheten begär kompletterande tilldelning av medel till IT-investeringar Det projekt som behandlas i detta ärende är projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Projektet avser byte av IT-plattform för administrativa nätet i Hylte kommun och pågår mellan 2011 och Komplettering med plattformsbyte inom skolnätet kommer att startas under perioden. Ett avbrott i projektet skulle få svåra konsekvenser för Hylte kommuns fortsatta verksamhet, både arbetsmässiga och ekonomiska. Dessutom är tidigare investeringar i tid och pengar bortkastade, ett drygt års planering och förberedelser, samt ca 1,1 MKR i investerade medel. Medel som äskas är: 1 MKR som tidigare äskats till projektet för 2012, kostnad för MS-produkter. 1,2 MKR i extra anslag för att förse alla användare med en uppdaterad version av MS Office. Förutsatt att ombudgetering från 2011 beviljas till projektet ( SEK) saknas ytterligare 1,4 MKR för att få nödvändig finansiering att fortsätta driva projektet under Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU , 104 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om extra investeringsanslag för 2012 på 1,4 MKR till projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Yrkanden Lennart Ohlsson (C) med instämmande av Johan Edenholm (KV) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar om extra investeringsanslag för 2012 på 1,4 MKR till projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Beslutet skickas till: Ekonomienheten, IT-strategen

5 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) 104 IT-budget 2012 Tilläggsinvestering Dnr 2010 KS0266 Sammanfattning Ekonomi- och IT-enheten begär kompletterande tilldelning av medel till IT-investeringar Det projekt som behandlas i detta ärende är projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Projektet avser byte av IT-plattform för administrativa nätet i Hylte kommun och pågår mellan 2011 och Komplettering med plattformsbyte inom skolnätet kommer att startas under perioden. Ett avbrott i projektet skulle få svåra konsekvenser för Hylte kommuns fortsatta verksamhet, både arbetsmässiga och ekonomiska. Dessutom är tidigare investeringar i tid och pengar bortkastade, ett drygt års planering och förberedelser, samt ca 1,1 MKR i investerade medel. Medel som äskas är: 1 MKR som tidigare äskats till projektet för 2012, kostnad för MS-produkter. 1,2 MKR i extra anslag för att förse alla användare med en uppdaterad version av MS Office. Förutsatt att ombudgetering från 2011 beviljas till projektet ( SEK) saknas ytterligare 1,4 MKR för att få nödvändig finansiering att fortsätta driva projektet under Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Ulrika Hjorth/Per Borg - IT-budget 2012 justeringar. - Konsekvensbeskrivningar av IT-investeringsprojekt , med bilagor. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta om extra investeringsanslag för 2012 på 1,4 MKR till projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Yrkanden Lennart Ohlsson (C) lägger ett tilläggsyrkande: I samband med arbetet med mål- och resursplanen redovisas ett samlat grepp på IT-investeringar. Proposition Ordförande ställer först proposition på bifall eller avslag till kommunledningskontorets förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla förslaget. Ordförande ställer därefter proposition på bifall eller avslag till Lennart Ohlssons tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet bifallit yrkandet.

6 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) Arbetsutskottets beslut I samband med arbetet med mål- och resursplanen redovisas ett samlat grepp på IT-investeringar Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om extra investeringsanslag för 2012 på 1,4 MKR till projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Beslutet skickas till: Ekonomienheten IT-strategen

7 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2010 KS0266 Hans Berntsson, IT-strateg Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse äskande om tilläggsinvesteringar IT Sammanfattning Ekonomi- och IT-enheten begär kompletterande tilldelning av medel till IT-investeringar Det projekt som behandlas i detta ärende är projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Projektet avser byte av IT-plattform för administrativa nätet i Hylte kommun och pågår mellan 2011 och Komplettering med plattformsbyte inom skolnätet kommer att startas under perioden. Ett avbrott i projektet skulle få svåra konsekvenser för Hylte kommuns fortsatta verksamhet, både arbetsmässiga och ekonomiska. Dessutom är tidigare investeringar i tid och pengar bortkastade, ett drygt års planering och förberedelser, samt ca 1,1 MKR i investerade medel. Medel som äskas är: 1 MKR som tidigare äskats till projektet för 2012, kostnad för MS-produkter. 1,2 MKR i extra anslag för att förse alla användare med en uppdaterad version av MS Office. Förutsatt att ombudgetering från 2011 beviljas till projektet ( SEK) saknas ytterligare 1,4 MKR för att få nödvändig finansiering att fortsätta driva projektet under Beslutsunderlag IT-budget 2012 justeringar. Konsekvensbeskrivningar av IT-investeringsprojekt , med bilagor. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta om extra investeringsanslag för 2012 på 1,4 MKR till projekt 056, IT-infrastruktur/plattform (MS). Per Borg kommunchef Ulrika Hjorth ekonomichef Beslutet skickas till: Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

8 HYLTE KOMMUN Kommunledningskontoret Ekonomi- och IT-enheten Konsekvensbeskrivningar av ITinvesteringsprojekt IT-investeringar inom ram Raminvesteringar gäller investeringar och reinvesteringar som krävs för att upprätthålla och utveckla IT-miljöns funktion. IT-miljön måste växa och förbättras i takt med att program och system som används av verksamheterna utvecklas. Nya system och nya användare tillkommer dessutom fortlöpande. De senaste åren har mellan ca 700 och 1000 TKR per år använts för den här typen av investeringar. Bedömningen är att raminvesteringar inom IT fortsättningsvis kommer att uppgå till TKR per år. Ingen prioritering sätts fortsättningsvis på raminvesteringarna, eftersom de är helt nödvändiga för att verksamheten ska kunna upprätthållas. De projekt som hänförs till KS IT-raminvesteringar är under åren följande: IT-investering övergripande. 034 Oförutsedda utgifter. 037 Nätverk IT. 038 Datakommunikation/IP-telefoni. 039 Servrar, säkerhet, backup IT-investering övergripande. 034 Oförutsedda utgifter. 037 Nätverk IT. 067 IT-infrastruktur övrigt IT-infrastruktur (SAN, Citrix och serverkomponenter). Nätverk och Kommunikation. Oförutsedda utgifter. Samordning projektnamn Investeringar som egentligen varit raminvesteringarför IT har genom åren hamnat i olika specifika projekt som pågått över två eller flera år. Detta har tyvärr medfört oklarheter ifråga om vilka projekt som ska vara inom- respektive utom ram. För att förtydliga vad Ekonomi-

9 och IT-enheten räknar till raminvesteringar kommer alla dessa fortsättningsvis (fr o m IT-plan 2013) att samlas under följande projektnamn: IT-infrastruktur Nätverk och kommunikation Övergripande För att uppnå denna samordning kommer ett antal befintliga projekt att avslutas för att sedan hanteras inom de nya benämningarna för raminvesteringar ovan. De projekt som avslutas 2011 är följande: 005 IT-investering övergripande (2011) 037 Nätverk IT (2011) 038 Datakommunikation/IP-telefoni (2010) 039 Servrar, säkerhet, backup (2010) 067 IT-infrastruktur övrigt (2011) Projekt som avslutas 2012 och därefter hanteras inom de nya benämningarna är följande: 034 Oförutsedda utgifter Konsekvensanalys, gemensam för raminvesteringsprojekten De verksamhetsspecifika systemen inom kommunen är nödvändiga för att verksamheterna ska fungera. Systemen stödjer verksamheten så att den utförs på ett kvalitetssäkrat, effektivt och lagenligt sätt. I vissa fall är lagkrav en direkt anledning till att systemet måste finnas. För att systemen tekniskt ska fungera krävs en plattform för IT-miljön (infrastruktur) som är fullt fungerande och kompatibel med alla verksamhetssystem och kontorsprogram. Servrar, lagring, backup och datanät ingår i IT-miljön som ständigt måste kvalitetssäkras och skyddas mot avbrott och obehörig åtkomst. Vissa system är också en intim del av IT-miljön och säkerställer att den fungerar, t ex katalog, servervirtualisering, övervakning, skydd mot spam, etc. Om inte budget för att upprätthålla och utveckla IT-miljön och dess funktioner finns kommer kommunen som organisation inte att kunna vidmakthålla godkänd nivå i den myndighetsutövning och den service till medborgare och näringsliv som är vårt uppdrag. Inom detta område hanteras även gemensam utrustning, t ex datorer och projektorer i sammanträdeslokaler. Denna utrustning är utsatt för hårt slitage och behöver supporteras och bytas regelbundet.

10 Prioriteringar för investeringsprojekt utöver ram 0 = Ingen prioritet p g a att projektet avslutas i år. 1 = Investeringen är absolut nödvändig för att verksamheten/systemet inte ska lida stor skada eller kraftigt försämras. Stor påverkan på planer, projekt, och system som hänger ihop med detta. Stora konsekvenser för större delen av organisationen. Stor ekonomisk skada kan uppstå. 2 = Investeringen är viktig för fortsatt utveckling av verksamheten/systemet. Stora konsekvenser för den aktuella verksamheten. Ekonomisk skada kan uppstå. 3 = Investeringen är viktig, men kan vänta till nästa budgetår.

11 IT-investeringar över ram 013, IT-investeringar BUN Prioritet 2 Projektägare BUN, Mikael Falk Projektbudget Årsbudget 2011: 445 tkr Förbrukat t o m : 337,9 tkr Prognos 2011: 445 tkr Ny budget 2012: 750 tkr Tidplan Budget 2012 beräknas endast täcka kostnaderna för nedan punkt 1. Projektet löper över Därefter finns behov av att fortsätta byta en tredjedel av datorbeståndet varje år. De interaktiva tavlorna har längre livslängd. Projektstart Projektet har pågått tidigare år, sedan början av 2000-talet, med huvudsakligt innehåll av reinvesteringar av PC samt utbyggnad datanät. Denna del slutförs Nystart 2012 av projektet innehåller dessa fyra delar: Elevdatorer, Åtgärder LAN, Arbetsdatorer för lärare, SmartBoards. Projektbeskrivning 1) Elevdatorer: Det är beslutat att avveckla programmet ThinLinc för tunna klienter i skolorna. Detta gör att ett stort antal arbetsstationer försvinner för eleverna. Samtidigt är befintliga vanliga datorer i skolorna till stor del av äldre datum och fungerar dåligt. Under MRPperioden behöver vi successivt byta ut alla de datorer som är äldre än tre år. 2) Åtgärder LAN: Skolornas lokala nätverk är också i behov av upprustning i olika delar, både avseende fast och trådlös teknik. 3) Arbetsdatorer för lärare: Syftet med detta är att öka antalet datorer per lärare.i dagsläget är detta antal mycket lågt. Pedagogerna är i stort behov av att ha tillgång till en egen arbetsdator för att kunna förbereda, genomföra och följa upp undervisningen. 4) SmartBoards (interaktiva skrivtavlor): Syftet med denna investering är att öka antaletsmartboards ute i verksamheten. Ett nytt revolutionerande sätt att arbeta pedagogiskt med digitala verktyg och uppkoppling mot Internet. Anläggningen består av dels en projektor, dels en interaktiv skrivtavla där pedagogen kan ta snapshots som kan sparas ner och förklaras vidare. Konsekvensbeskrivning 1) Elevdatorer: Om inte investeringsmedel för denna omfattning tillställs skolan, kommer datortätheten således att sjunka markant.

12 2) Åtgärder LAN: Nätverkstekniken har utvecklats de senaste åren, framförallt trådlöst. I och med det ökande användandet av bärbara datorer i skolan, är det önskvärt att ha tillgång till trådlöst nät i alla skolor. Skolorna vill inte vara styrda av att eleverna måste sitta just vid de fast placerade stationära datorerna. Skall det pedagogiska arbetet vara så flexibelt som en individualiserad undervisning kräver för att eleverna skall kunna nå kunskapsmålen, måste även utrustningen vara flexibel. 3) Arbetsdatorer för lärare: För att rusta pedagogerna är det också viktigt att det finns tillgång till datorer även för dem, som ett pedagogiskt hjälpmedel. För att pedagogerna dessutom ska kunna använda de interaktiva skrivtavlorna (SmartBoardsen) i högre omfattning är det nödvändigt för dem att kunna göra det mesta av förarbetet på en egen dator. 4) SmartBoards (interaktiva skrivtavlor): De fåtaliga SmartBoards vi i dagsläget har installerade har verkligen varit revolutionerande för undervisningen på vissa av skolorna. Inte minst Elias Fries skola är långt framme i utvecklandet av en metodik för undervisning med stöd av detta redskap. Alla skolor bör ha några SmartBoards, samt alla elever bör vara förtrogna dels med tekniken att använda en SmartBoard, samt vara van vid sättet att lära in kring en SmartBoard. 018, Hylte24 Prioritet 1 Projektägare KS, IT, Hans Berntsson Projektbudget Årsbudget 2011: 600 tkr Förbrukat t o m : 0 tkr Prognos 2011: 0 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Budgeten på 600 tkr beräknas utnyttjas under åren med 200 tkr per år. Projektet planeras pågå under perioden t o m 2014 för att i första hand skapa en färdig plattform för etjänster. Därefter kan beslut om införande av nya etjänster tas utifrån verksamheternas behov och önskemål. Projektstart 2006 Projektbeskrivning Avser utveckling av etjänster enligt plan som lagts för projektet som numera går under namnet Hylte24. En rapport är framtagen och presenterad för kommunens ledningsgrupp De steg som tagits under föregående år är införande av ett system för dokumentoch ärendehantering (Platina), vilket kommer att utgöra en grund för eförvaltningen i Hylte kommun, samt en gemensam begäran till Region Halland om att agera samordnare av

13 insatser i länet för att gemensamt utveckla en plattform för etjänster. Viljan att samverka i länet är stark och samtliga kommuner visar intresse för detta. Detta arbete för att utveckla och erbjuda kommunal service är viktigt på flera grunder. Dels i ett samhällsperspektiv, då man räknar med att det snart kommer tvingande direktiv (EU, svenska regeringen) för kommuner att tillhandahålla etjänster för medborgarna - för att öka kvalitet, insyn och demokrati i den offentliga servicen - och dels då eförvaltning kommer att bli ett led i en effektiviserad kommunal organisation då färre anställda förväntas ge ökad service åt allt fler medborgare. Enligt den ursprungliga planen har målet varit att uppfylla direktivet från Hylte24-projektet att ta fram två etjänster per år. Arbetet har dock avstannat av olika skäl. Det krävs personella resurser, timing med Platina-projektet, och samsyn med verksamheterna för att komma vidare. För att få hjälp och stöd i fortsatt arbete avvaktar kommunen också resultat från samarbete inom länet angående Nationella IT-strategin för vård och omsorg och gemensam vårdplanering i Halland, vari det finns kopplingar även till samarbete kring en gemensam etjänsteplattform. Konsekvensbeskrivning För att kunna bibehålla kvaliteten i den service som ges kommunens medborgare, organisationer och näringsliv - och utveckla den i samma takt som omvärlden kräver - måste Hylte kommun stå redo att ta de steg som är nödvändiga. Vi avvaktar just nu vad som kommer ut av samarbetet i länet. I nästa skede kan vi gå med i ett samarbete, eller behöva agera vidare på egen hand. I båda fallen krävs att vi har tillgång till de egna resurser som behövs för att arbeta vidare och implementera etjänster i kommunen. 019, GIS Prioritet 0 Projektägare SBN, Lars Johansson/Frank Olsson Projektbudget Årsbudget 2011: 100 tkr Förbrukat t o m : 0 tkr Prognos 2011: 100 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Investeringen gäller Tekis GIS-modul, som är beställd och beräknas levereras under Dock finns en risk för försening till 2012 p g a problem hos leverantören. Beräknad kostnad ca 60 tkr. De medel som finns kvar beräknas användas till ByggR, ärendehanteringssystem för Plan- och Bygg, vilket innehåller karta med GIS-funktionalitet. Projektet beräknas avslutas 2011 under förutsättning att Tekis GIS-modul levereras. Äskande för framtida GIS-projekt kommer ske i kommande MRP-process.

14 Projektstart 2006 Projektbeskrivning Utvecklingen av kommunens GIS-plattform pågår sedan flera år tillbaka. Just nu håller man på med att införa två moduler i Tekis-miljön. Modulerna heter Tekis-Byggnad och Tekis-KID adressmatchning. För att få dessa moduler att fungera behövs även Tekis-transformation samt data. Syftet är att kunna göra analyser med hjälp av adressinformation, fastighetsinformation, samt byggnadsinformation. Utifrån analysen visa resultatet på karta, vilket t ex kan vara var det finns hushåll med barn mellan 0-5 år. Ju fler träffar på kartan - desto större behov av att det byggs en förskola i det området. Konsekvensbeskrivning Många verksamheter förutom Plan- och bygg är beroende av utvecklingen av GIS, eftersom man har stora möjligheter att effektivisera sin verksamhet med detta stöd. I Hylte kommun är utvecklingen på gång internt med olika tillämpningar. Målet är att också kunna tillhandahålla tjänster på hemsidan, för medborgare och presumtiva besökare i kommunen. 027, Metakatalog/ID-hantering Prioritet 1 Projektägare KS, IT, Hans Berntsson Projektbudget Årsbudget 2011: 600 tkr Förbrukat t o m : 0 tkr Prognos 2011: 100 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Resterande budget på 500 tkr beräknas utnyttjas åren med 300 tkr respektive 200 tkr. Projektstart 2010 Projektbeskrivning Inom ramen för detta projekt planeras 2-faktors inloggning, Singel Sign On, och Metakatalog. Påverkar även utvecklingen av andra projekt, t ex Portal, Smarta ID-kort i omsorgen, Plattform/Migrering, Hylte 24. Projektet avser utveckling av datasystemens användarhantering mot en säkrare och mer effektiv IT-miljö. Då IT-användandet som stöd i verksamheten ökat mycket under ett antal år befinner vi oss nu i en situation med en ID-hantering som inte är dimensionerad för den höga graden av användning funktionellt och säkerhetsmässigt. Ett säkrare inloggningsförfarande

15 krävs för att skydda kommunens information och system från olaga intrång och sabotage, samt för att garantera att rätt person (anställd) har tillgång till rätt information. Vidare skapar man med en metakatalog förutsättningar för att kvalitetssäkra data om användare, vilka kan återanvändas för olika funktioner i IT-miljön, t ex för att förse olika system med samma (kvalitetssäkrade) data. Delprojektet metakatalog kommer att genomföras i samverkan med Falkenbergs kommun. Införandet av säker inloggning och metakatalog ger också i sin förlängning nytta för externa användare (medborgare) som vill nyttja kommunens etjänster. Konsekvensbeskrivning Behovet av en säkrare inloggning och möjlighet till Single Sign On-funktionalitet, mm, är identifierat sedan ett par år tillbaka, och framtida utveckling bygger på att dessa funktioner är på plats. Säkerheten för kommunens informationstillgångar kan inte garanteras fullt ut om inte en 2-faktors inloggning finns. Idag kan alltså situationen uppstå att obehöriga får tillgång till kommunens interna system, eftersom ID-kontrollen i vissa delar är otillräcklig. En metakatalog ger möjlighet för kommunen att kvalitetssäkra alla användaruppgifter genom slagning mot Skatteverkets personregister. Denna kvalitetssäkring skapar högre säkerhet i kommunens system och är samtidigt en nödvändig förutsättning vid flertalet samverkansprojekt mellan huvudmän, t ex med andra kommuner, Region Halland, eller andra myndigheter. 029, Portal Projektet beskrivs mer utförligt i bilaga 1, Konsekvensbeskrivning Portal. Prioritet 1 Projektägare KS, Info, Susanne Mared/Niclas Hagel Projektbudget Årsbudget 2011: 374 tkr Förbrukat t o m : 23,4 tkr Prognos 2011: 374 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Nuvarande budget på 374 tkr beräknas utnyttjas under I övrigt är projektet planerat att pågå t o m utgången av 2013 och nya investeringsmedel kommer att äskas eftersom inte medel tillskjutits i MRP Projektstart 2009 Projektbeskrivning Projektet avser införande av nytt webbverktyg och ny plattform för webbmiljön, med ny kommunal hemsida, intranät och portal som påföljande etapper.

16 I takt med att informationstekniken utvecklas ställs även högre krav på offentliga webbplatsers tillgänglighet och service. Högre krav ställs också på organisationen att, för medarbetarna, skapa en användarvänlig plattform för kommunikation och informationsutbyte. För att tillgodose de rådanden kraven på tillgänglighet och användarvänlighet har Hylte kommun under våren 2011, i ett första steg, implementerat en ny webbplats med modern design, struktur och teknik. Webbplatsen är i dagslägen relativt statisk men kommer att utvecklas med e-tjänster för att underlätta för både medborgare och handläggare. Under hösten 2011 kommer en ett nytt intranät lanseras där det på sikt ska vara möjligt att samla de verktyg som vi behöver i det dagliga arbetet. En portal kan beskrivas som den centrala punkten i en organisations informationsförsörjning och informationsbearbetning. Portalen består i grunden av webbplatsen och intranätet men det är inte förrän delarna kopplas ihop med relevanta verktyg och e-tjänster som vi har en fullskalig portal. En portal ska vara tillgänglig och användarvänlig för både medborgare och medarbetare och på ett effektivt sätt tillhandahålla relevant information och verktyg. Konsekvensbeskrivning IT ska komma alla medborgare till nytta genom att kostnadseffektivisera, tillgängliggöra och förbättra livskvaliteten. Målsättningen är även att medborgare ska kunna utföra sina ärenden när som helst på dygnet och servicegraden ska förbättras samtidigt som kostnaderna för kommunen minskar. Genom framtagandet av Hylte kommuns nya webbplats uppnår vi grundläggande krav för användarvänlighet och tillgänglighet. För att underlätta för medborgaren krävs dock ytterligare satsningar på e-tjänster och tillgänglighet. Projektet har passerat etapperna nytt webbverktyg och ny hemsida. Att avbryta nu skulle innebära att kommunen går miste om att fullt ut nyttja effekterna av att ha en modern webbplattform att tillhandahålla interna tjänster och nutida etjänster i. Det senare skulle inte alls kunna tillhandahållas. Arbetet med medborgarportal och medarbetarportal är knutet till andra IT-projekt. För att medborgaren på ett säkert sätt ska kunna utföra ärenden när som helst på dygnet krävs en säkerhetslösning för att säkert kunna logga in och identifiera sig. Intranätet kommer att bli en utgångspunkt för medarbetaren i det dagliga arbetet och för detta krävs en ny plattform. Detta projekt innebär en migrering från dagens Novells personalkatalog till Microsofts AD. 036, Platina Projektet beskrivs ytterligare i bilaga 2, Konsekvensbeskrivning Platina. Prioritet 1 Projektägare KS, Komrätt, Eva Nordgaard Projektbudget Årsbudget 2011: 272 tkr Förbrukat t o m : 0 tkr

17 Prognos 2011: 20 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Resterande budget beräknas utnyttjas 2012 med 225 tkr och 2013 motsvarande 55 tkr. Nya investeringsmedel kommer också att äskas eftersom inte medel tillskjutits i MRP Projektets tidplan är spräckt, eftersom leverantören haft stora problem med införandet. Detta har orsakat ca 1,5 års försening. Troligen kommer projektet att pågå t o m 2014, kanske längre. Projektstart 2008 Projektbeskrivning Projektet bildat efter upphandling av Platina, kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, för att hantera införandet i moduler och integrationer etappvis. Syftet med Platina är att det ska vara ett enhetligt system för all dokument- och ärendehantering i kommunen. Inga andra system ska finnas parallellt med Platina, eftersom deti så fall skapas en suboptimering av de resurser som läggs på ärendehantering, diarieföring, nämndsadministration och dokumenthantering. Viktigt för att införandet ska lyckas är att alla verksamheter upplever att Platina är ett system som ger nytta och stöd i arbetet, samt att det ersätter det gamla systemet på ett tillfredställande sätt. Bl a kommer integration med systemen på SBK att prioriteras för att snabbt få acceptans för den nya lösningen. Konsekvensbeskrivning Ett avbrott i införandet skulle bl a innebära att systemet inte kan nyttjas fullt ut, t ex med integrering av verksamhetssystemen på SBK, vilket är en viktig del av den ursprungliga planen. 043, PA-system (Heroma) Projektet beskrivs ytterligare i bilaga 3, Konsekvensbeskrivning Heroma.. Prioritet 1 Projektägare KS, Personal, Jari Rubensson/Marina Torstensson Projektbudget Årsbudget 2011: tkr Förbrukat t o m : 2,9 tkr Prognos 2011: 133 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Resterande budget, tkr, beräknas utnyttjas Detta är den sista av Heroma och dess moduler vi har kvar att implementera i vår organisation vilket betyder att vi vill ombudgetera projektbudgeten till 2012.

18 Projektstart 2003 Projektbeskrivning Syfte och mål är att minska totalkostnaden för personal- och lönehantering samt att förstärka personalplaneringen. Ett led i detta arbete är införandet av Heroma med där tillhörande moduler såsom resemodul, förtroendemannarutin, rehab, rekrytering och kompetensmodul. Under 2012 kommer arbetet med ProCompetens att påbörjas. ProCompetens är ett verktyg för strategisk kompetenshantering.procompetens ger varje medarbetare möjlighet att ta ansvar för sin egen kompentensutveckling kopplat till organisationens mål. Ledningen får ett strategiskt verktyg bland annat genom tydliga och aktuella indikatorer för kompetensbehov, utvecklingsbehov och rekryteringsbehov, både på individ- och gruppnivå.detta underlättar analysen av tillgänglig kompetens, vilken kompetens som försvinner i och med pensionsavgångar och vilken utveckling som behövs för att nå uppsatta mål. Konsekvensbeskrivning ProCompetens är en omfattande modul som kommer att kräva en stor del konsultstöd och vi ser inte att detta skulle gå utan att vi får behålla projektbudgeten för Heroma. 049, Ekonomi- och kvalitetssystem (Hypergene) Prioritet 1 Projektägare KS, Susanne Mared/Oskar Åhrén Projektbudget Årsbudget 2011: 380 tkr Förbrukat t o m : 0 tkr Prognos 2011: 0 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Om samtliga delar införs beräknas projektet att pågå under Projektstart 2011 Projektbeskrivning Upphandling och införande av system för kvalitetskontroll, uppföljning och beslutsstöd. Målet är att ge samtliga kommunala verksamheter ett verktyg att koppla uppföljning och styrning mellan ekonomi och kvalité. Detta genom att man i systemet kopplar olika sorters data till varandra, ekonomi, personal, statistik och prestationer Till programmet kan tre delar kopplas: 1, Rapporter, analyser samt gemensam portal 2, Budget och prognos

19 3, Verksamhetsplan VP Budgeten på 380 tkr beräknas täcka kostnader för del 1 och 3 samt licenser för ca 50 användare och ett par administratörer. Projektet inleds med att koppla information från ekonomisystem och personalsystem till ett antal rapporter. Visningen av rapporter och diagram blir samma oavsett vilken verksamhet man tittar på. Troligtvis behöver medel tillskjutas så småningom för att även få in den sista delen, Budget och Prognos, i systemet. Konsekvensbeskrivning Positiv och mer överblickbar uppföljning omöjliggörs då inte andra hårda data lika lätt kan kopplas samman med ekonomi och personal. Om systemet införs kan prognoser och uppföljningar göras på ett smidigare sätt och tid för annan kvalitetsförbättring frigörs både för den budgetansvarige och för det stöd som ges från ekonomienheten. De beslutsfattande som är beroende av underlag för att kunna ta relevanta beslut får det lite lättare att ta det till sig då det ser likadant ut vilken verksamhet det än kommer ifrån. Serviceåtaganden och övriga mål kan hanteras i systemet de skrivs in en gång per MRPperiod och följs sedan upp direkt i systemet. På så vis sker både kvalitetsförbättring man vet att i systemet ligger aktuell version och man slipper skriva om det i samband med uppföljningarna. Om den sista del inför underlättas även MRP-processen, dels med tanke på hanteringen av serviceåtaganden och med verktyget för budgetering. Det sistnämnda innebär möjligheter till simuleringar i systemet som gör det möjligt att lägga mer överensstämmande budgetposter. 055, Smarta ID-kort i omsorgen, SITHS-kort Projektet beskrivs mer utförligt i bilaga 4, Konsekvensbeskrivning SITHS-kort. Prioritet 1 Projektägare ON, Berit Winbladh/Cecilia Harley Projektbudget Årsbudget 2011: 300 tkr Förbrukat t o m : 62,3 tkr Prognos 2011: 100 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Resterande budget, 200 tkr, beräknas utnyttjas och nya medel kommer att äskas då projektet väntas fortsätta t o m Projektstart 2010

20 Projektbeskrivning Den Nationella strategin för ehälsa, som är steg två i den Nationella IT-strategin för vård och omsorg, uttalar att tiden är mogen för att ta ett nytt steg i arbetet med att förbättra informationshanteringen i vård- och omsorgssektorn. Nationellt sätts nu fokus på införandet, användningen och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen. I länet pågår nu ett samarbete mellan kommunerna och regionen som syftar till att skapa förutsättningar för att på ett säkert sätt byta patientdata mellan olika huvudmän. En grundförutsättning för att delta i samarbetet är att varje kommun implementerar en säker metod för autentisering. Kravet är bl a att man använder så kallade SITHS-kort, vilket i sig medför fler krav angående säkra rutiner, mm. Projektet pågår sedan Fas 1 för Hyltes del är att implementera lösningen för den omsorgspersonal som i ett inledningsskede ska ha tillgång till de aktuella systemen, säkra rutiner, samt att sätta upp en organisation för att administrera hantering av användaruppgifter och beställning av SITHS-kort. Korten har flera användningsområden vid sidan av inloggning till vårdsystemen, t ex som eid, passerkort, tjänstelegitimation, inloggning med stark autentisering i kommunens ordinarie IT-miljö. I en förlängning kommer sannolikt större delen av all omsorgspersonal att behöva ha tillgång till SITHS-kort, samt en förenklad in- och utloggning i det lokala nätet. Aktiviteter i Hylte att budgetera för: 1. Intern projektledare (eventuellt i senare skede) 2. Framtagande av policydokument och interna rutiner 3. Uppgradering/inköp av utrustning, inköp av kortläsare 4. Anslutning till Hallandskatalogen (HAK), Sjunet, mm 5. Inköp av kort piloter 6. Lösning för hantering av sessioner 7. Fortsatt införande. Fler klienter, fler användare Konsekvensbeskrivning Skulle resurser inte avsättas för att införa säkra inloggningar via SITHS kommer legitimerad personal och omsorgshandläggarna i Hylte kommun inte att kunna använda sig av ITsystemet som finns för samordnad vårdplanering (Meddix), eftersom detta system kommer att kräva säkra inloggningar inom en mycket snar framtid. Utan SITHS kort kan kommunens sjuksköterskor inte använda tjänsten pascal som är nödvändig för att de ska kunna utföra sitt arbete med patienternas läkemedelshantering på ett säkert sätt. Hylte kommun kommer utan möjligheterna till säkra inloggningar att stå utanför de nationella kvalitetsregistren. 056, IT-infrastruktur/plattform (Microsoft) Prioritet 1 Projektägare

21 KS, IT, Hans Berntsson Projektbudget Årsbudget 2011: tkr Förbrukat t o m : 0 tkr Prognos 2011: 940 tkr Ny budget 2012: 0 tkr Tidplan Resterande budget, 60 tkr, beräknas utnyttjas Projektet fortsätter t o m Beslut om fortsättning av MS-plattformen ska tas senast under Ytterligare medel kommer att äskas för det fortsatta projektet. Projektstart 2011 Projektbeskrivning Ett för Hylte kommun nödvändigt och heltavgörande vägval som planerats och förberetts under flera år. Kommunen gör en övergång från Novell-miljö till Microsoft, vilket bl a innebär att vi skapar en mer resurseffektiv och standardiserad IT-miljö. Samtidigt genomförs en uppgradering till den moderna Windows 7-plattformen. Fler standardprogram kommer att kunna integreras med varandra. Även integration mellan olika verksamhetssystem och vår IT-miljö kommer att ske på ett betydligt enklare sätt, vilket dessutom underlättar för redan pågående projekt, t ex Platina. Fler produkter och fler funktioner kan utnyttjas. Stödet för intern kommunikation kommer att förbättras enormt. Tillgången till kvalificerad kompetens inom integration, drift och support säkras eftersom de flesta IT-leverantörer idag är betydligt starkare på Microsoft än på kompetens inom andra plattformar. Projektet påbörjas under 2011 och pågår till utgången av Konsekvensbeskrivning Detta är en absolut nödvändig förändring av kommunens IT-plattform tekniskt, verksamhetsmässigt, och ekonomiskt. Merparten av organisationer som Hylte har utbyte med använder numera Microsofts IT-plattform. Merparten av alla system som används för att stödja kommunens verksamheters alla processer är utvecklade och anpassade för microsoftmiljö. Dessa faktum gör att kommunen måste standardisera och effektivisera sin ITmiljö genom en övergång till Microsoft. Anpassningar som idag är tvungen att göras p g a att kommunen ligger kvar i en novellmiljö fördyrar införanden och integrationer av program, samt försvårar för administratörer och slutanvändare. Projektet påbörjas under Ett avbrott i genomförandet skulle vara förödande för ITmiljön. All grundläggande funktionalitet påverkas negativt och kan till viss del även sluta att fungera i och med att strukturer och kopplingar mellan program försvinner 058, Voteringssystem Prioritering 3 Projektägare KS, Info, Susanne Mared Projektstart 2011

22 Tidplan Projektet är påbörjat 2011, men kommer att fortsätta under Projektbeskrivning Projektet är en del i en allmän översyn av miljön i sammanträdeslokalerna. Denna del avser införande av elektroniskt röstningssystem för fullmäktigesammanträden i Hylte kommun. Uppdraget har gått till informationsenheten att göra en förstudie, samt köpa in lämpligt system och utrustning. Konsekvensbeskrivning - eböcker (nytt projekt 2012) Prioritering 2 Projektägare KS, Bibl, Monica Falk/Helena Sandström Tidplan Projektet avslutas Projektstart 2012 Projektbeskrivning E-böcker är elektroniska böcker som kan laddas ner till en läsplatta, dator eller mobil. E- boken kan vara antingen text- eller ljudbok. Intresset hos biblioteksanvändare har tidigare år varit ganska lågt men nu har användningen av e-böcker exploderat. Fördelar med e-boken är att de kan lånas av många låntagare samtidigt vilket minskar köerna på populära titlar, är tillgängligt var man än befinner sig vilket är särskilt betydelsefullt för personer med funktionshinder. Hylte folkbibliotek önskar ett införande av e-böcker 2012 för att möta efterfrågan. Konsekvensbeskrivning Minskad attraktivitet för Hylte folkbibliotek om vi inte erbjuder e-böcker. Kringliggande kommuner får ökat tryck på sina e-böcker om Hylte inte erbjuder tjänsten. Nytt bibliotekssystem (nytt projekt 2012) Prioritering 3 Projektägare KS, Bibl, Monica Falk Tidplan Projektet avslutas 2012.

23 Projektstart 2012 Projektbeskrivning Biblioteket önskar se över marknaden av biblioteksdatasystem.vi har idag ett äldre biblioteksdatasystem (BOOK-IT) som tidigare dominerat marknaden. Fler system och leverantörer har tillkommit vilket innebär att konkurrensen på marknaden påverkar både utvecklingen och kostnaderna. Vi vill nu undersöka om något av de andra bibliotekssystemen kan erbjuda samma eller bättre tjänster till en lägre kostnad. Vi ansöker därför om den investeringskostnaden för att ha möjlighet att byta system om det visar sig vara fördelaktigt för bibliotekets verksamhet och service till användarna. Konsekvensbeskrivning Ett byte av system kan leda till lägre kostnader och bättre service till användarna. Nytt lagringsutrymme kontorsspecifikt (nytt projekt 2012) Prioritering 2 Projektägare SBN, Lars Johansson/Henrik Kellgren Projektbudget Ny budget 2012: 300 tkr Tidplan Projektet avslutas Projektstart 2012 Projektbeskrivning Samhällsbyggnadskontoret hanterar en stor mängd data. Denna data är till stor del kopplat till kommunens kartprogram och ärendehanteringssystem. För att inte belasta kommunens övriga servrar och hårddiskutrymme planerar samhällsbyggnadskontoret att investera i lagringsutrymme avsett enbart för samhällsbyggnadskontoret behov. Konsekvensbeskrivning Utan detta lagringsutrymme kan inte kommunens kartprogram och övriga verksamhetssystem fungera optimalt. Lagringsutrymme kommer att användas på bekostnad av övriga förvaltningar. Lärcentrum utveckling av IT-miljön (nytt projekt 2012) Prioritering 2 Projektägare ANN, Lärcentrum, Helena Carbe

24 Tidplan Projektet avses pågå under Projektstart 2012 Projektbeskrivning Behov av förstärkningar i IT-miljön, bl a byta ut äldre utrustning och system för tunna klienter, uppgraderingav det trådlösa nätet, samt installation av en smartboard. Konsekvensbeskrivning Åtgärderna är angelägna då Lärcentrum bedriver en verksamhet där man bör ligga i framkant då det gäller nyttjande av IT som ett pedagogiskt redskap. Bilagor Projektbeskrivningar och konsekvensanalyser som lämnats in av verksamheterna redovisas i sin helhet i följande bilagor. 1. Konsekvensbeskrivning Portal 2. Konsekvensbeskrivning Platina 3. Konsekvensbeskrivning Heroma 4. Konsekvensbeskrivning SITHS-kort

25 Hylte kommun IT-budget Begäran om ej beviljade medel. De äskanden som gjordes för IT-investeringar 2012 beviljades endast i det avseendet att BUN tilldelades begärda medel, med påföljd att skolorna därigenom kan investera i bl a nya elevdatorer under Tyvärr har man samtidigt bortsett ifrån att det även pågår IT-verksamhet i kommunens övriga delar. Inga medel har tilldelats andra områden, något som i sin tur medför de konsekvenser som beskrivs i dokumentet Konsekvensbeskrivningar av IT-investeringsprojekt, Viktigast för Hylte kommuns fortsatta verksamhet just nu är att rädda förutsättningarna för det pågående migreringsprojektet plattformsbytet från Novell till Microsoft. Planer och förberedelser för projektet pågår sedan över ett år, och konkreta åtgärder för själva övergången har påbörjats under de senaste månaderna. System, servrar och datorer har bytts ut och uppgraderats, avtal har sagts upp och nya har ingåtts, funktionalitet och integrationer har planerats och förberetts, etc. Ett avbrott i detta projekt får konsekvenser på flera nivåer, verksamhetsmässiga såväl som ekonomiska. Det dagliga arbetet i kommunen kommer att påverkas direkt genom avbrott och med system som inte fungerar som planerat, och på längre sikt genom att den befintliga miljön är omodern och komplicerad att använda och supportera. Ekonomiska konsekvenser uppstår då verksamheten avbryts, service blir sämre, tid måste läggas på support och manuellt arbete som ersättning för system som stannat eller fått sämre funktionalitet. 1. Begäran om medel för migreringsprojektet, 056 ITinfrastruktur/plattform (MS) I detta projekt är det själva övergången i licensinnehav som tar störst kostnad. Novell och andra produkter ska ersättas med Microsoft i en paketlösning. En del funktionalitet i det nya licenspaketet har kommunen inte haft tidigare, vilket ger en kraftfull modernisering av IT-miljön. T ex kommer den interna kommunikationen och tillgängligheten mellan medarbetare att förbättras avsevärt med ett nytt digitalt verktyg. Andra områden förbättras också, t ex möjlighet att ta fram exakta underlag för kostnadsfördelningar, kontroll av säkerhet och inloggning/användarhantering, mm. Kostnader som inte är licens, t ex servrar, uppgradering arbetsstationer, mm, tas i första hand inom projekt 037 Nätverk, samt 057 IT-infrastruktur/plattform (övrigt). För migreringsprojektets licenskostnader har planerats i budget : 1 MKR per år. Den ekonomiska situationen i projektet är idag följande: 1. Behov av medel för licensavtal (ej beviljat i IT-budget 2012) SEK 2. Behov av extra engångsbelopp för MS Office 2010 Pro SEK 3. Medel att ombudgetera från SEK 4. Belopp som saknas SEK Begäran Begäran görs härmed om ombudgetering av IT-investeringar 2011 enligt Blankett 6, samt ytterligare extra anslag för 2012 på SEK.

26 Tidplan Migrering för administrativa nätet är planerad att genomföras med avslut i maj Licensavtalet med Microsoft löper dock över 3 år, därav äskande om 1 MKR per år från Med start hösten 2012 kommer under huvudsakligen 2013 samma migrering att ske i utbildningsnätet. Begäran om medel för Office-licenser kommer att göras i nästa MRP. 2. Begäran om medel för övriga projekt 2012 Med ännu en hänvisning till dokumentet Konsekvensbeskrivningar av IT-investeringsprojekt, är det också nödvändigt att påpeka vikten av att övrig planerad verksamhet inom IT-området inte avbryts. Begäran Begäran görs härmed om uppfyllande av tidigare planerad budget 2012, följande äskanden: IT-infrastruktur 500 TKR Nätverk och Kommunikation 350 TKR Portal 100 TKR Platina 100 TKR ehälsa: flytta sessioner 300 TKR Totalt 2012: 1,35 MKR 3. Ombudgeteringar från 2011, förtydligande I konsekvensbeskrivningarna samt i begäran om ombudgeteringar som IT lämnat in framgår vilka ITprojekt som drivs av IT centralt och vilka som drivs av olika projektägare i verksamheterna. Ombudgeterade medel för den senare kategorin av projekt kan inte utnyttjas av IT till andra ändamål än de avsedda. Exempelvis finns till synes tillgång till pengar i projekt 043 PA-projekt, som har begärt ombudgetering av SEK. Men dessa medel är avsedda att användas för utveckling av personalsystemet Heroma, inget annat. Ansökan om ombudgetering för centrala IT-projekt uppgår totalt till SEK, och det är av yttersta vikt för Hylte kommun att dessa medel kan användas enligt beskrivningarna i IT:s begäran om ombudgetering.

27 Hylte kommun Bilaga Konsekvensbeskrivning Portal 1. Syfte I takt med att informationstekniken utvecklas ställs även högre krav på offentliga webbplatsers tillgänglighet och service. Högre krav ställs också på organisationen att, för medarbetarna, skapa en användarvänlig plattform för kommunikation och informationsutbyte. Regeringen formulerade för några år sedan visionen om 24-timmarsmyndigheten som nu har förnyats med nationella handlingsplanen för svenska e-förvaltningen. Målet var att Sverige under 2010 ska ha världens enklaste förvaltning och därmed återtagit sin ledande position inom e-förvaltningsområdet. Liknande initiativ har också tagits inom EU genom handlingsplanen i2010, som Sverige ställt sig bakom. I planen står att IT ska komma alla medborgare till nytta genom att förbättra de offentliga tjänsterna och göra dem mer kostnadseffektiva. Sveriges regering har även som målsättning att offentliga webbplatser ska vara tillgängliga för alla. Nationella riktlinjer har tagits fram för utveckling av webbplatser i offentlig sektor. För att tillgodose de rådanden kraven på tillgänglighet och användarvänlighet har Hylte kommun under våren 2011, i ett första steg, implementerat en ny webbplats med modern design, struktur och teknik. Webbplatsen är i dagslägen relativt statisk men kommer att utvecklas med e-tjänster för att underlätta för både medborgare och handläggare. Under hösten 2011 kommer en ett nytt intranät lanseras där det på sikt ska vara möjligt att samla de verktyg som vi behöver i det dagliga arbetet. 2.1 Vad är en portal? En portal kan beskrivas som den centrala punkten i en organisations informationsförsörjning och informationsbearbetning. Portalen består i grunden av webbplatsen och intranätet men det är inte förrän delarna kopplas ihop med relevanta verktyg och e-tjänster som vi har en fullskalig portal. En portal ska vara tillgänglig och användarvänlig för både medborgare och medarbetare och på ett effektivt sätt tillhandahålla relevant information och verktyg. 2. Konsekvensanalys 2.2 Nytta för medborgaren IT ska komma alla medborgare till nytta genom att kostnadseffektivisera, tillgängliggöra och förbättra livskvaliteten. Målsättningen är även att medborgare ska kunna utföra sina ärenden när som helst på dygnet och servicegraden ska förbättras samtidigt som kostnaderna för kommunen minskar. Genom framtagandet av Hylte kommuns nya webbplats uppnår vi grundläggande krav för användarvänlighet och tillgänglighet. För att underlätta för medborgaren krävs dock ytterligare satsningar på e-tjänster och tillgänglighet. 2.3 Framtida utveckling En ny webbplats är enbart första steget i en portal och i nuläget pågår arbetet med ett nytt intranät. Tillgängligheten är även viktig att ta i beaktning vid utformning av intranät då dagens intranät exkluderar vissa från att ta del av information på grund av bristande 1 (2)

28 Hylte kommun Bilaga tillgänglighet. Målsättningen är även att skapa en naturlig plattform för kommunikation och informationsutbyte mellan medarbetare. Arbetet med medborgarportal och medarbetarportal är knutet till andra IT-projekt. För att medborgaren på ett säkert sätt ska kunna utföra ärenden när som helst på dygnet krävs en säkerhetslösning för att säkert kunna logga in och identifiera sig. Intranätet kommer att bli en utgångspunkt för medarbetaren i det dagliga arbetet och för detta krävs en ny plattform. Detta projekt innebär en migrering från dagens Novells personalkatalog till Microsofts AD. 2. Tidplan och budget 2.1 Ny webb Aktivitet Tid Nuläges- och behovsanalys Höst 2010 Design och struktur Vinter 2010 Utbildning jan-feb 2011 Framtagande av innehåll feb-mars 2011 Ny webb våren 2011 Budget webbplats kr 2.2 Nytt intranät Aktivitet Tid Nuläges- och behovsanalys april-maj 2011 Framtagande av innehåll juni-sept 2011 Design och struktur aug-sept 2011 Nytt intranät hösten 2011 Budget intranät kr 2.3 Portal Aktivitet Nuläges- och behovsanalys Höst 2011 Införande av enklare e-tjänster Höst 2011 Säkerhetslösning 2012 Migrering till Microsoft 2012 Medarbetarportal 2013 Medborgarportal Budget 2011 Webbplats Intranät Moduler Installation Totalt kr kr kr kr kr 2 (2)

29 Dnr Eva Nordgaard, kommunsekreterare Tfn: E-post: Bilaga 2 Konsekvensbeskrivning Platina o 2012 Synpunkter med anledning av önskemål om konsekvensbeskrivning av investeringsprojekt för IT Hylte kommuns centrala dokument- och ärendehanteringssystem Platina är inte längre ett projekt men det har och kan komma att omfatta sådant man skulle kunna kalla sidoprojekt. System/Aktivitet Syfte Synpunkter med ev konsekvensanalys 1. Webbdiariet Öka tillgänglighet/ insyn/service 2. Sammanträdesportalen 3. Uppgraderingar av Platina Göra sammanträdeshandlingar åtkomliga digitalt för politikerna, minska tryck- och distr kostnader Förenklingar etc. 4. E-tjänstbyggare Öka, förenkla tillgänglighet för medborgarna. Förenkla, effektivisera, kvalitetssäkra interna processer 5. Omstart Platina Ökad användning. Effektivisering Åtkomlighet Spara diskutrymme odyl. 6. Nya moduler Förenklingar, effektiviseringar kvalitetssäkring, 7. Bygg och miljösystem 8. Integrationer mot andra system 9. FormPipes Long Term Archive Samordnande/kommunce rande system för förenkling / effektivisering Effektivare, enklara arbetssätt (se ovan) Ge möjlighet till digital arkivering Ingår i det ursprungliga köpet/avtalet inkl dagens nyttjanderättskostnad. Tillkommande externa kostnader 2011 för anpassning av Artvise ca 20 tkr. Betalt Ingen tillkommande nyttjanderättskostnad. Vi måste uppgradera enl avtalet, även om vi kan slira i viss grad. Trolig ppgraderingskostnad 2012 ca 35 tkr Kostnad för E-tjänstbyggaren ca 140 tkr. Utnyttjande av KIR (kostnad?). Inte i första hand inom ramen för Platina. Snarare E- tjänster/24-timmars-myndigheten även om Platina är navet och det system man utnyttjar. Omfattar info- o instruktions- utb insatser. Små externa kostnader. En förutsättning är dock att vi har gått över till Microsoft. Artvise jobbar bl a på en modul direkt kopplad till nämndsadministrationen och koppling till ersättningssystem för politikerna. Kan vara aktuellt Intresse? Kostnad? Artvise planerar att ta fram egna system för bygg- och miljö i samverkan med miljö- och byggfolk i kommunerna. Tidsaspekt? Kostader? Kan vara värt att avvakta med integrationer till dess Artvise presenterat tankarna kring egna bygg- och miljösystem. Vet ej om det är aktuellt. Omfattar Platina och övriga ärendesystem. Kommunarkivarien tillfrågas. Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro (1)

30 Bilaga 3 Hyltebruk Konsekvensbeskrivning av investeringsprojekt för Heroma Syfte Syfte och mål är att minska totalkostnaden för personal- och lönehantering samt att förstärka personalplaneringen. Ett led i detta arbete är införandet av Heroma med där tillhörande moduler såsom resemodul, förtroendemannarutin, rehab, rekrytering och kompetensmodul. Tidplan Under 2012 kommer arbetet med ProCompetens att påbörjas. ProCompetens är ett verktyg för strategisk kompetenshantering. ProCompetens ger varje medarbetare möjlighet att ta ansvar för sin egen kompentensutveckling kopplat till organisationens mål. Ledningen får ett strategiskt verktyg bland annat genom tydliga och aktuella indikatorer för kompetensbehov, utvecklingsbehov och rekryteringsbehov, både på individ- och gruppnivå. Detta underlättar analysen av tillgänglig kompetens, vilken kompetens som försvinner i och med pensionsavgångar och vilken utveckling som behövs för att nå uppsatta mål. Detta är den sista av Heroma och dess moduler vi har kvar att implementera i vår organisation vilket betyder att vi vill ombudgetera projektbudgeten till Konsekvensanalys ProCompetens är en omfattande modul som kommer att kräva en stor del konsultstöd och vi ser inte att detta skulle gå utan att vi får behålla projektbudgeten för Heroma. Mvh Jari och Marina

31 Bilaga 4 Konsekvenser av att inte införa SITHS-kort till legitimerad personal, omsorgshandläggare, enhetschefer, omsorgspersonal och skolsköterskor (?) Bakgrund Den Nationella strategin för ehälsa, som är steg två i den Nationella IT-strategin för vård och omsorg, uttalar att tiden är mogen för att ta ett nytt steg i arbetet med att förbättra informationshanteringen i vård- och omsorgssektorn. Nationellt sätts nu fokus på införandet, användningen och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen. Många personer har vård- och omsorgsinsatser från flera huvudmän och utförare. En förutsättning för en hälso- och sjukvård och socialtjänst som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och säkerhet är att informationsutbytet och samverkansprocessen fungerar mellan samtliga aktörer inom sektorn. För att få e-hälsotjänsterna att bli effektiva och fungera måste det finnas samsyn och samverkan mellan den centrala aktörerna. I arbetet i Halland med att säkra e-hälsotjänster mellan huvudmännen i Halland, finns en Samverkansgrupp för ehälsa där representanter från alla länets kommuner och regionen medverkar. Säker inloggning En förutsättning för fortsatt utveckling av IT-lösningar för vård och omsorg, är att säkerheten för patientens/omsorgstagarens integritet och sekretess garanteras. Användarna måste kunna identifieras, behörigheter bestämmas och handlingar följas via loggningar. Detta är krav som ställs i patientdatalagen. Kraven på en säker inloggning finns redan i en rad olika IT-system som bl. a legitimerad personal och omsorgshandläggare använder. Tjänsten Patientens sammanhållna läkemedelsinformation (Pascal) tidigare e-dos, ger läkare och sjuksköterskor en helhetsbild av patientens samtliga ordinerade och expedierade/administrerade läkemedel. Det förbättrar patientsäkerheten eftersom dubbelmedicinering och oönskade interaktioner mellan olika läkemedel kan undvikas. I samband med införandet av pascal under vintern , kommer också kravet på säker inloggning med SITHS kort. Under 2010 anslöt sig Hylte kommun till två nationella kvalitetsregister; Senior Alert, Svenska Palliativ registret. Båda registren är till för att öka kvaliteten och patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Krav på säker inloggning till dessa system har kommit från Datainspektionen. Patientdatalagen ger möjlighet till sk sammanhållen journal. Detta innebär att en nationell plattform för informationsöverföring mellan vårdens huvudmän byggts upp - Nationell Patientöversikt (NPÖ). För att få tillgång till NPÖ krävs säkra inloggningar med SITHS kort. Om legitimerad personal kan läsa delar av sjukhusens patientjournalen för de kommuninvånare som har kommunal hälso- och sjukvård, innebär det en ytterligare stärkning av patientsäkerheten genom möjlighet att få korrekt information direkt från källan. Konsekvenser Skulle resurser inte avsättas för att införa säkra inloggningar via SITHS kommer legitimerad personal och omsorgshandläggarna i Hylte kommun inte att kunna använda sig av IT-systemet som finns för samordnad vårdplanering (Meddix), eftersom detta system kommer att kräva säkra inloggningar inom en mycket snar framtid.

32 Utan SITHS kort kan kommunens sjuksköterskor inte använda tjänsten pascal som är nödvändig för att de ska kunna utföra sitt arbete med patienternas läkemedelshantering på ett säkert sätt. Hylte kommun kommer utan möjligheterna till säkra inloggningar att stå utanför de nationella kvalitetsregistren. Framtid Inom vård och omsorg inklusive socialtjänst och skolhälsovården kommer kraven på säkerhet för att skydda enskilda individers uppgifter, att öka (inte minst från Datainspektionens håll). Det innebär att Hylte kommun måste besluta om vilken typ av säkerhetslösningar som ska användas i dessa och kanske fler verksamheter. Det finns också ökande krav från medborgarna att kommunens medarbetar ska kunna legitimera sig vid sin tjänsteutövning. SITHS korten innebär att bäraren kan identifiera sig med SIS-märkt fotolegitimation som också bär bärarens och arbetsgivarens logo. Kostnader för säker inloggning med SITHS Antal användare i 1:a hand 40 Engångskostnad utfärdande av kort. 160 kr/kort plus 25 kr för NetId licens. I kronor Engångskostnad för korthantering till Region Halland (ca pris) Engångskostnad kortläsare Summa engångskostnad/kort Ersättning Inera för SITHST kort. Årlig kostnad i kronor Ersättning Inera för HSA. Årlig kostnad per post Ersättning Region Halland administration, hantering och 0 0 förmedling av HSA-katalog Summa årlig kostnad Årlig Kostnad anslutning till Sjunet 926 Årlig kostnad för sammankoppling mellan Region Halland och Hylte kommun 0 Årlig kostnad totalt i kronor 3646

33 Beräknad kostnad införande av SITHS-kort till samtliga medarbetare inom omsorgskontorets verksamheter ( ) Antal användare 440 Engångskostnad utfärdande av kort. 160 kr/kort plus 25 kr för NetId licens. I kronor Engångskostnad för korthantering till Region Halland (ca pris) Engångskostnad kortläsare (150st) Summa engångskostnad/kort Ersättning Inera för SITHST kort. Årlig kostnad i kronor Ersättning Inera för HSA. Årlig kostnad per post Ersättning Region Halland administration, hantering och 0 0 förmedling av HSA-katalog Summa årlig kostnad Årlig kostnad anslutning till Sjunet 926 Summa - Engångskostnad/kort Årlig kostnad inkl anslutning Sjunet totalt i kronor Hyltebruk Berit Winblad Omsorgschef Cecilia Harley MAS/MAR

34 Kommunfullmäktige Hyltebruk Uppföljning och redovisning: Hylte kommuns årsredovisning 2011 samt fråga om ansvarsfrihet KS 35/12 Dnr 2011 KS0056 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 35/12 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 71/12 Tjänsteskrivelse - Bokslut 2011 Hylte kommuns årsredovisning 2011 ligger som särskild bilaga.

35 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (2) 35 Uppföljning och redovisning Hylte kommuns bokslut 2011 Dnr 2011 KS0056 Sammanfattning Resultatet för kommunen 2011 uppgår till 2,5 mkr. Nämnderna avviker mot tilldelad budget med -4,5 mkr, avvikelsen skiljer sig stort mellan de olika nämnderna. I jämförelse med budgeterat resultat för år 2011, på 2,6 mkr, visar årets resultat en marginell avvikelse om - 0,1 mkr. I förhållande till skatteintäkter och generella bidrag hamnar resultatet på 0,5 % vilket inte når upp till den uppsatta nivå som fullmäktige antagit på 2,0 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 46,4 mkr vilket ger en genomförandegrad på 41,9 %. Kommunen har finansierat 57,6 % av investeringarna med egna medel. Detta leder till att nyupplåning har skett under året med motsvarande 53,0 mkr. Den ökade räntenivån och ökade upplåningen genererar en högre räntekostnad för kommunen är föregående år. Skatteintäkter och generella bidrag har mellan åren ökat med 0,2 %, den låga ökningstakten beror delvis på det tillfälliga konjunktursstödet kommunen erhöll motsvarande 10,0 mkr föregående år. De finansiella målen för 2010 är uppfyllda enligt nedan: Årets resultat skall vara positivt Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag skall vara minst 2,0 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 0,5 % och därmed är målet ej uppfyllt. Nämnderna håller anvisad budget Nämndernas budgetavvikelse skall vara 0, nämnderna har en avvikelse motsvarande 4,5 mkr och därmed är målet ej uppfyllt. Soliditeten skall förbättras Soliditeten skall uppgå till minst 30 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 30,3 % för 2011 och därmed är målet uppfyllt för året. Full självfinansiering av investeringar Nettoinvesteringar skall helt finansieras med egna medel, undantag för skattefinansierad verksamhet. Självfinansieringen hamnar för 2011 på 57,6 % och även om de taxefinansierade investeringarna plockas bort lyckas inte kommunen finansiera investeringarna under året med egna medel därmed är målet ej uppfyllt. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 71/12 Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit del av redogörelsen och överlämnar upprättad årsredovisning för 2011 till kommunstyrelsen. Yrkanden Lennart Ohlsson (C) yrkar att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att upprättad årsredovisning för 2011 godkänns.

36 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (2) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Upprättad årsredovisning för 2011 godkänns.

37 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) 71 Uppföljning och redovisning Hylte kommuns bokslut 2011 Dnr 2011 KS0056 Sammanfattning Resultatet för kommunen 2011 uppgår till 2,5 mkr. Nämnderna avviker mot tilldelad budget med -1,0 mkr, avvikelsen skiljer sig stort mellan de olika nämnderna. I jämförelse med budgeterat resultat för år 2011, på 2,6 mkr, visar årets resultat en marginell avvikelse om - 0,1 mkr. I förhållande till skatteintäkter och generella bidrag hamnar resultatet på 1,8 % vilket inte når upp till den uppsatta nivå som fullmäktige antagit på 2,0 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 46,4 mkr vilket ger en genomförandegrad på 41,9 %. Kommunen har finansierat 57,6 % av investeringarna med egna medel. Detta leder till att nyupplåning har skett under året med motsvarande 53,0 mkr. Den ökade räntenivån och ökade upplåningen genererar en högre räntekostnad för kommunen är föregående år. Skatteintäkter och generella bidrag har mellan åren ökat med 0,2 %, den låga ökningstakten beror delvis på det tillfälliga konjunktursstödet kommunen erhöll motsvarande 10,0 mkr föregående år. De finansiella målen för 2011 är uppfyllda enligt nedan: Årets resultat skall vara positivt Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag skall vara minst 2,0 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 0,5 % och därmed är målet ej uppfyllt. Nämnderna håller anvisad budget Nämndernas budgetavvikelse skall vara 0, nämnderna har en avvikelse motsvarande 4,5 mkr och målet är delvis uppfyllt. Soliditeten skall förbättras Soliditeten skall uppgå till minst 30 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 30,3 % för 2011 och därmed är målet uppfyllt för året. Full självfinansiering av investeringar Nettoinvesteringar skall helt finansieras med egna medel, undantag för skattefinansierad verksamhet. Självfinansieringen hamnar för 2011 på 57,6 % och även om de taxefinansierade investeringarna plockas bort lyckas inte kommunen finansiera investeringarna under året med egna medel därmed är målet ej uppfyllt. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Per Borg/Ulrika Hjorth - Upprättad årsredovisning för Kommunledningskontorets förslag till beslut - att upprättad årsredovisning för 2011 godkännes. Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit del av redogörelsen och överlämnar upprättad årsredovsning för 2011 till kommunstyrelsen.

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2011 KS0056 Ulrika Hjorth, Ekonomichef Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Bokslut 2011 Sammanfattning Resultatet för kommunen 2011 uppgår till 2,5 mkr. Nämnderna avviker mot tilldelad budget med - 4,5 mkr, avvikelsen skiljer sig stort mellan de olika nämnderna. I jämförelse med budgeterat resultat för år 2011, på 2,6 mkr, visar årets resultat en marginell avvikelse om -0,1 mkr. I förhållande till skatteintäkter och generella bidrag hamnar resultatet på 0,5 % vilket inte når upp till den uppsatta nivå som fullmäktige antagit på 2,0 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 46,4 mkr vilket ger en genomförandegrad på 41,9 %. Kommunen har finansierat 57,6 % av investeringarna med egna medel. Detta leder till att nyupplåning har skett under året med motsvarande 53,0 mkr. Den ökade räntenivån och ökade upplåningen genererar en högre räntekostnad för kommunen är föregående år. Skatteintäkter och generella bidrag har mellan åren ökat med 0,2 %, den låga ökningstakten beror delvis på det tillfälliga konjunktursstödet kommunen erhöll motsvarande 10,0 mkr föregående år. De finansiella målen för 2010 är uppfyllda enligt nedan: Årets resultat skall vara positivt Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag skall vara minst 2,0 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 0,5 % och därmed är målet ej uppfyllt. Nämnderna håller anvisad budget Nämndernas budgetavvikelse skall vara 0, nämnderna har en avvikelse motsvarande 4,5 mkr och därmed är målet ej uppfyllt. Soliditeten skall förbättras Soliditeten skall uppgå till minst 30 %, kommunen hamnar på en nivå motsvarande 30,3 % för 2011 och därmed är målet uppfyllt för året. Full självfinansiering av investeringar Nettoinvesteringar skall helt finansieras med egna medel, undantag för skattefinansierad verksamhet. Självfinansieringen hamnar för 2011 på 57,6 % och även om de taxefinansierade investeringarna plockas bort lyckas inte kommunen finansiera investeringarna under året med egna medel därmed är målet ej uppfyllt. Beslutsunderlag Upprättad årsredovisning för Kommunledningskontorets förslag till beslut - att upprättad årsredovisning för 2011 godkännes Per Borg Kommunchef Ulrika Hjorth Ekonomichef Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

39 Kommunfullmäktige Hyltebruk Uppföljning och redovisning Ombudgetering 2011 KS 37/12 Dnr 2012 KS0098 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 37/12 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 73/12 Tjänsteskrivelse - Ombudgetering av investeringsmedel från 2011 Ombudgeteringar 2011-KS beslut

40 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (1) 37 Uppföljning och redovisning 2011 Ombudgetering 2011 Dnr 2012 KS0098 Sammanfattning I samband med att mål och resursplanen fastställs, tar kommunfullmäktige beslut om planerade investeringar för hela planperioden. I budget och planen anges beräknade investeringar för de kommande tre åren. Investeringsbudgeten är rullande och revideras en gång per år och då prövas även de investeringar som ingår i gällande investeringsplan. I kommunfullmäktiges investeringsbudget binds anslaget till enskilda projekt eller grupper av projekt. De anslag till grupper av projekt som fullmäktige beslutat om specificeras i nämndens investeringsbudgetar. Nämndernas begäran om överföring av investeringsanslag till nästkommande år ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Nämndernas raminvesteringar överförs med automatik till nästkommande år utan beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 73/12 Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit del av redogörelsen och överlämnar Sammanställning ombudgeteringar av investeringsanslag över ram till 2012 till kommunstyrelsen. Yrkanden Lennart Ohlsson (C), med instämmande av Magnus Rasmusson (S), yrkar att - kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att begärd ombudgetering 219: Kök o mat-/saml.sal Unnaryd kr, inte beviljas - kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att ombudgeteringar medges med totalt tkr enligt bilaga. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut - Begärd ombudgetering 219: Kök och mat-/samlingssal Unnaryd kr, beviljas ej. - Ombudgeteringar medges med totalt kr enligt bilaga.

41 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (1) 73 Uppföljning och redovisning 2011 Ombudgetering Dnr 2012 KS0098 Sammanfattning I samband med att mål och resursplanen fastställs, tar kommunfullmäktige beslut om planerade investeringar för hela planperioden. I budget och planen anges beräknade investeringar för de kommande tre åren. Investeringsbudgeten är rullande och revideras en gång per år och då prövas även de investeringar som ingår i gällande investeringsplan. I kommunfullmäktiges investeringsbudget binds anslaget till enskilda projekt eller grupper av projekt. De anslag till grupper av projekt som fullmäktige beslutat om specificeras i nämndens investeringsbudgetar. Nämndernas begäran om överföring av investeringsanslag till nästkommande år ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Nämndernas raminvesteringar överförs med automatik till nästkommande år utan beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Per Borg/Ulrika Hjorth - Sammanställning ombudgeteringar av investeringsanslag över ram till 2012 Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ombudgeteringar medges med totalt tkr enligt bilaga. Arbetsutskottets beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit del av redogörelsen och överlämnar Sammanställning ombudgeteringar av investeringsanslag över ram till 2012 till kommunstyrelsen.

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2012 KS0098 Ulrika Hjorth, Ekonomichef Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Ombudgetering av investeringsmedel från 2011 Sammanfattning I samband med att mål och resursplanen fastställs, tar kommunfullmäktige beslut om planerade investeringar för hela planperioden. I budget och planen anges beräknade investeringar för de kommande tre åren. Investeringsbudgeten är rullande och revideras en gång per år och då prövas även de investeringar som ingår i gällande investeringsplan. I kommunfullmäktiges investeringsbudget binds anslaget till enskilda projekt eller grupper av projekt. De anslag till grupper av projekt som fullmäktige beslutat om specificeras i nämndens investeringsbudgetar. Nämndernas begäran om överföring av investeringsanslag till nästkommande år ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Nämndernas raminvesteringar överförs med automatik till nästkommande år utan beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Sammanställning ombudgeteringar av investeringsanslag över ram till 2012 Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att ombudgeteringar medges med totalt tkr enligt bilaga Per Borg kommunchef Ulrika Hjorth Ekonomichef Beslutet skickas till: Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

43 Ombudgeteringar av investeringsanslag över ram till 2012 Ombudget från 2010 Budget 2011 Total budget Utfall 2011 Avvikelse/ kvar av budg KS beslut Kommunstyrelsen IT-investeringar Markinköp/försäljning Diskar, hyllor mm Bibliot Summa KS Räddningsnämnden 576 Räddningstjänstutrustning Testutrustning Räddning Insatsledarbil Summa RN Samhällsbyggnadsnämnden Fastighetsförvaltning VA och renhållning Övrigt SBN Summa SBN Barn- och ungdomsnämnden 352 Vildmarksgymnasiet Båtar Vildmarksgymnasiet Summa BUN Total

44 Specifikation IT-investeringar Ombudget från 2010 Budget 2011 Total budget Utfall 2011 Avvikelse/ kvar av budg KS beslut 005 IT-investering, övergripa IT-investering, BUN Äldreomsorg WM-data Hylte GIS FWA-nät utfasning OFDM Metakatalog/ID-hantering Portal Standard arbetsstationer Oförutsedda utgifter IT BookIT (ny server) Platina Nätverk IT Utveckling Lärcentrum IT PA-projekt Radiolänkar Ekonomi- och kvalitetsupp Flytt serverrum Smarta ID-kort i omsorgen IT-infrastr/plattform (MS) KF voteringssystem IT-infrastr/plattform (övrigt) Summa

45 SpecifikationSamhällsbyggnadsnämnden Specifikation, Fastigheter Ombudget från 2010 Budget 2011 Total budget Utfall 2011 Avvikelse/ kvar av budg 158 Ram ombyggnad fastigheter Anpassning cafe simhallen Unnaryds idrottshall Ombyggnad sessionssalen Akustikåtgärder Sörgården Akustikåtgärder Kantarellen Kontorsrum centrumhuset Reglerutrustning portar RC Vitvaror Passagesyst. pav. Unnaryd Utrymningsplan Kontorspla. fd sessionssa Vildmarkgymnasiet Unnaryd i-h passagesystem Örnahallen nödbelysning Underhållsplaner Åtgärder trainee Forum Fasadrenovering Höstro Ombyggnad Tandläkaren Låg/mellansta. Örnaskolan Reinvestering Kost Avskärande dike Örnask Trappa Sjölunda Rydöbruk skola tak, stak Tak Unnaryds skola Inv, badanläggningar Kokgryta Örnaskolans kök Ridhuset, Rydöbruk Lekplats Sörgården KS beslut Summa ram fastigheter

46 Ombudget Budget Total Utfall Avvikelse/ KS från budget 2011 kvar av budg beslut 156 Energieffektivisering Julbelysning Tillgänglighetsanpassning Kommunhus, tillgäng.anpas Nya golv, G:a hall o U-ry Personalrum inkl beredningskök Kundanpassning centrumhus Ombyggnad Örnaskolan Bjälkagården Torup Kök o mat-/saml.sal U-ryd Örnva. motionsb/konstsnö Nya Torups centrum Torups centrum etapp Torulund Lag om skydd mot olyckor Reservkraft Örnaskola kök Önskemål idrottsföreninga Torup skola entré vändpla Renovering Örnahallen Summa fastighetsförvaltning

47 Specifikation, VA och renhållning Ombudget från 2010 Budget 2011 Total budget Utfall 2011 Avvikelse/ kvar av budg 151 Ram VA-ledning Åtgärder lukt Torup ARV Landeryds vattenverk Torups centrum VA VA/gata Torups centrum VA-ing. utbyggnad Rydö ARV, styrning Vattenverk UV desinfektio S. Unnaryd ARV S. Unnaryd VV Torups ARV Reningsverket i Landeryd Jansbergs VV KS beslut Summa Ram VA-ledning Sanering ledningsnät Rydöb. Femsjö vattenledni VA utredning Torups VA etapp VA-sanering Idr.g/verd.g Långtidsmätning Hyltebruk VA-sanering Landeryd Skridskodamm Ridhuset, Rydöbruk VA Summa sanering ledningsnät Vattenverket Torup Hyltebruk ARV renovering Ny ÅVC södra industriområdet Renhållning Sluttäckning deponi Summa VA och renhållning

48 Ombudget från 2010 Budget 2011 Total budget Utfall 2011 Avvikelse/ kvar av budg KS beslut Specifikation SBN, Övrigt 149 Lekplatser VA/gata Ind omr ink Lande Exploatering av ind.mark Nytt bostadsområde Summa övrigt Summa SBN

49 Kommunfullmäktige Hyltebruk Revidering av reglementen: samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen KS 40/12 Dnr 2011 KS0061 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 40/12 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 76/12 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 7/12 Förslag på revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente

50 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (2) 40 Revidering av reglemente Dnr 2011 KS0061 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om revideringar av reglementet för Hylte kommun ( 82). Samhällsbyggnadskontoret har nu upptäckt att samhällsbyggnadsnämndens reglemente behövs revideras ytterligare. Från och med har Hyltebostäder hand om förvaltningen av kommunens fastigheter. De har också hand om de investeringar som behöver göras på kommunens fastigheter, t.ex. om- och nybyggnationer. Men i kommunens reglemente har samhällsbyggnadsnämnden fortfarande ansvar för frågor som ny- och ombyggnationer och konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige reviderar nämndens reglemente. Följande tas bort i samhällsbyggnadsnämndens reglemente: 1 Nämnden ansvarar, tom 2011, även för förvaltning av fastigheter och tekniska anläggningar, lokalförsörjning och byggnadsverksamhet. samt i stycket Samhällsbyggnadsnämnden skall vidare: -i samråd med berörda förvaltningar och inom ramen för anvisade medel förvalta kommunens fastigheter samt värmeanläggningar. Följande tas bort från samhällsbyggnadsnämndens reglement för överflyttning till kommunstyrelsens: Övrig verksamhet 2 strecksatserna 11, del av 12 och 15, dvs - - ansvara för samordning av kommunens långsiktiga lokalbehov - - leda och ansvara för nybyggnadsverksamhet och större ombyggnader av kommunens fastigheter - - ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och i övrigt vara rådgivande vid utsmyckning. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 76/12 Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktiges beslut Samhällsbyggnadsnämndens reglemente revideras enligt följande: Följande tas bort i samhällsbyggnadsnämndens reglemente: 1 Nämnden ansvarar, tom 2011, även för förvaltning av fastigheter och tekniska anläggningar, lokalförsörjning och byggnadsverksamhet. samt i stycket Samhällsbyggnadsnämnden skall vidare: -i samråd med berörda förvaltningar och inom ramen för anvisade medel förvalta kommunens fastigheter samt värmeanläggningar. Följande tas bort från samhällsbyggnadsnämndens reglemente för överflyttning till kommunstyrelsens: Övrig verksamhet 2 strecksatserna 11, del av 12 och 15, dvs - ansvara för samordning av kommunens långsiktiga lokalbehov - leda och ansvara för nybyggnadsverksamhet och större ombyggnader av kommunens fastigheter..

51 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (2) - ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och i övrigt vara rådgivande vid utsmyckningskriver vi besluts texten. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden

52 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) 76 Begäran om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente Dnr 2011 KS0061 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om revideringar av reglementet för Hylte kommun ( 82). Samhällsbyggnadskontoret har nu upptäckt att samhällsbyggnadsnämndens reglemente behövs revideras ytterligare. Från och med har Hyltebostäder hand om förvaltningen av kommunens fastigheter. De har också hand om de investeringar som behöver göras på kommunens fastigheter, t.ex. om- och nybyggnationer. Men i kommunens reglemente har samhällsbyggnadsnämnden fortfarande ansvar för frågor som ny- och ombyggnationer och konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige reviderar nämndens reglemente. Följande tas bort i samhällsbyggnadsnämndens reglemente: 1 Nämnden ansvarar, tom 2011, även för förvaltning av fastigheter och tekniska anläggningar, lokalförsörjning och byggnadsverksamhet. samt i stycket Samhällsbyggnadsnämnden skall vidare: -i samråd med berörda förvaltningar och inom ramen för anvisade medel förvalta kommunens fastigheter samt värmeanläggningar. Följande tas bort från samhällsbyggnadsnämndens reglement för överflyttning till kommunstyrelsens: Övrig verksamhet 2 strecksatserna 11, del av 12 och 15, dvs - ansvara för samordning av kommunens långsiktiga lokalbehov - leda och ansvara för nybyggnadsverksamhet och större ombyggnader av kommunens fastigheter - ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och i övrigt vara rådgivande vid utsmyckning. Beslutsunderlag - Protokollsutdrag SBN 7/12 - Samhällsbyggnadsnämndens förslag till reviderat reglemente Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige revidera samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt följande: Följande tas bort i samhällsbyggnadsnämndens reglemente: 1 Nämnden ansvarar, tom 2011, även för förvaltning av fastigheter och tekniska anläggningar, lokalförsörjning och byggnadsverksamhet. samt i stycket Samhällsbyggnadsnämnden skall vidare: -i samråd med berörda förvaltningar och inom ramen för anvisade medel förvalta kommunens fastigheter samt värmeanläggningar. Följande tas bort från samhällsbyggnadsnämndens reglemente för överflyttning till kommunstyrelsens: Övrig verksamhet 2 strecksatserna 11, del av 12 och 15, dvs - ansvara för samordning av kommunens långsiktiga lokalbehov - leda och ansvara för nybyggnadsverksamhet och större ombyggnader av kommunens fastigheter..

53 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) - ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och i övrigt vara rådgivande vid utsmyckning.

54 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Samhällsbyggnadsnämnden (1) 7 Begäran om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente Dnr 2012 SBN0018 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om revideringar av reglementet för Hylte kommun ( 82). Samhällsbyggnadskontoret har nu upptäckt att samhällsbyggnadsnämndens reglemente behövs revideras ytterligare. Från och med har Hyltebostäder hand om förvaltningen av kommunens fastigheter. De har också hand om de investeringar som behövs göras på kommunens fastigheter, t.ex. om- och nybyggnationer. Men i kommunens reglemente har samhällsbyggnadsnämnden fortfarande ansvar för frågor som ny- och ombyggnationer och konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader. Samhällsbyggnadskontoret föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden begär kommunfullmäktige att revidera nämndens reglemente och flyttar över dessa ansvarsområden till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse (Lars Johansson/Susanne Ohlsson) Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 5 ( ) Förslag till reviderat reglemente (bilaga) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 82 ( ) Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att begära kommunfullmäktige att revidera samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt bilaga. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

55 Tas bort Flyttas till kommunstyrelsens reglemente Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Uppgifter enligt speciallagstiftning 1 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom bygg och miljöområdet enligt plan och bygglagen (SFS 2010:900) samt de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan och byggväsendet respektive miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom bygg- och miljöområdet samt de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan och byggnadsväsendet respektive miljö- och hälsoskyddsområdet. Samhällsbyggnadsnämnden skall föra talan i ärenden inom sitt ansvarsområde. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt miljöbalken (SFS 1998:808): -svara för prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet (inkluderande förorenade områden samt kemiska produkter och biotekniska organismer - svara för tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller vattenverksamhet, täkter, skötsel av jordbruksmark, vilthägn (12 kap 11), stängsel (26 kap 13 ) samt områden som omfattas av krav på anmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken - svara för prövning av ansökningar om tillåtelse, tillstånd, dispens eller undantag från vad som annars gäller i fråga om transport, återvinning eller bortskaffande av avfall och för den tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller avfallshantering, producentansvar, nedskräpning och dumpning av avfall i enlighet med lokal renhållningsordning. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804): - svara för prövning och tillsyn inom livsmedelslagstiftningens område. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168): - svara för tillsyn inom smittskyddslagens område. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel: - bedriva tillsyn av receptfria läkemedel. Samhällsbyggnadsnämnden skall också: - följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och andra frågor inom nämndens ansvarsområde och därvid utarbeta de förslag som är påkallade - medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs - utarbeta förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunen och svara för provtagning som ålagts kommunen med anledning av kvalitetsnormer - svara för prövning och tillsyn inom naturvård som ankommer på kommunen i den mån uppgiften inte lagts på annan nämnd.

56 Samhällsbyggnadsnämnden svarar för prövning av ansökningar om strandskyddsdispens och ansökningar om tillstånd eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt plan och bygglagen (SFS 2010:900) -- svara för prövning av bygglov. Nämnden ansvarar, tom 2011, även för förvaltning av fastigheter och tekniska anläggningar, lokalförsörjning och byggnadsverksamhet. Nämnden ansvarar för renhållning, vatten- och avloppsverksamhet, energi-, gatu- och grönområdesförsörjning. Samhällsbyggnads-nämnden skall föra talan i ärenden inom sitt ansvarsområde. Samhällsbyggnadsnämnden skall också: - svara för att initiera och bereda ärenden om inrättande av skyddsområden enligt 7 kap. miljöbalken som är på kallade, i den mån uppgiften inte lagts på annan nämnd och svara för förvaltning av sådana områden. Samhällsbyggnadsnämnden utgör även kommunens naturvårdsnämnd samt trafiknämnd. Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt Lag om flyttning av fordon i vissa fall (SFS 1982:129) och förordning om flyttning av fordon i vissa fall (SFS 1982:198): -svara för beslut om att flytta ett fordonsvrak. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Alkohollagen (SFS 2010:1622), alkoholförordningen (SFS 2010:1636) samt alkoholinspektionens föreskrifter. Samhällsbyggnadsnämnden skall vidare: - i samråd med berörda förvaltningar och inom ramen för anvisade medel förvalta kommunens fastigheter samt värme-, vatten-, avlopps-, renhållnings-, grönområdes-, och trafikanläggningar om inte förvaltningen uppdragits åt annat organ, - med iakttagande av gällande regler upphandla konsulter, entreprenörer och leverantörer - handlägga bidragsfrågor rörande enskilda vägar, väg- och gatubelysning samt enskilt VA - upprätta och ajourhålla bestämmelser för brukande av kommunens VA-anläggningar - ansvara för fastighetsrenhållning, anordnande och skötsel av anläggningar för avfallsbehandling samt organisation för insamling och transport av miljöfarligt avfall. Samhällsbyggnadsnämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) och Lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735).

57 Övrig verksamhet 2 Samhällsbyggnadsnämnden har också till uppgift att - handlägga bostadsanpassningsbidrag - ansvara för kart- och mätningsverksamhet inom kommunen - vara kommunens naturvårdsorgan och därmed verka för att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används på ett sätt som är förenligt med långsiktig ekonomisk hushållning och att den biologiska mångfalden bevaras - handlägga ärenden rörande kalkning av sjöar och vattendrag - inom ramen för beviljande anslag utdela miljöpris - ansvara för infrastrukturen av IT och telefonisystem - vara tillståndsmyndighet för lotteriärenden - ansvara för kostorganisation - handha energirådgivning - utarrendera fastighet som faller under samhällsbyggnadsnämndens förvaltning - ansvara för samordning av kommunens långsiktiga lokalbehov - leda och ansvara för nybyggnadsverksamhet och större ombyggnader av kommunens fastigheter och anläggningar enligt fastställda riktlinjer - ansvara för driften av förråd, verkstads- och transportservice - främja energihushållning samt leda och samordna den kommunala energiplaneringen - ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader i övrigt vara rådgivande vid utsmyckning - fortlöpande reformera nämndens regelbestånd Delegering från fullmäktige 3 Samhällsbyggnadsnämnden skall dels besluta i ärenden enligt bilaga 1 förordning (SFS1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt - fullgöra kommunens tillsynsansvar över de delar av miljöbalken där länsstyrelsen överlämnat tillsynsansvaret till kommunen (s k B-företag) - fullgöra kommunens tillsynsansvar över de delar av tobakslagen där Socialstyrelsen har den centrala tillsynen - fullgöra kommunens uppgifter enligt alkohollagen - besluta om flyttning av fordonsvrak - försälja tomter för villabebyggelse enligt fastställd taxa - utarrendera kommunens mark, såvitt gäller upplåtelser för en tid om fem (5) år i sänder - besluta angående fastighetsreglering - medge servitut och nyttjanderätter - utsträcka, nedsätta, döda, sammanföra, relaxera och postponera inteckningar samt utbyta pantbrev, liksom andra därmed jämförliga åtgärder - avge yttranden avseende kollektivtrafiken

58 -besluta i ärenden angående anhållan om tillstånd till byggrätt på mindre avstånd än 4,5 meter från kommunägd fastighet - fullgöra de förvaltnings- och verkställighetsuppdrag i övrigt som kommunfullmäktige överlämnar till nämnden - fullgöra kommunens uppgifter enligt färdtjänstlagen -utöva kommunens tillsyn enligt Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel -samhällsbyggnadsnämnden ska ansvara för och besluta om enkelt planförfarande Information 4 Samhällsbyggnadsnämnden skall lämna information till allmänheten och näringsidkare om sin verksamhet i syfte att underlätta samspelet mellan dessa och nämnden. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Samhällsbyggnadsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lagar eller förordningar samt bestämmelser i detta reglemente. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsformer 6 Bestämmelser om samhällsbyggnadsnämndens arbetsformer finns i reglementet med föreskrifter om nämndernas i Hylte kommuns arbetsformer. Personal m m 7 Under samhällsbyggnadsnämnden lyder samhällsbyggnadskontoret samt de övriga kontorsenheter, som efter vederbörligen fattade beslut är eller kan komma att direkt underställas nämnden. Antaget av kommunfullmäktige Reviderat av kommunfullmäktige , , ,

59 Kommunfullmäktige Hyltebruk Motionssvar: Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen KS 44/12 Dnr 2011 KS0263 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 45/12 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 82/12 Tjänsteskrivelse Delegera beslutsrätt om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen Motion: Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen

60 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (1) 45 Motion: Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen Dnr 2011 KS0263 Sammanfattning Tom Barkström (KD) har lämnat in en motion angående att delegera beslutsrätten om vindkraftutbyggnad till kommunchefen. I motionen föreslås: - att delegera beslutet att tillstyrka respektive avstyrka ansökningar om vindkraftprojekt till kommunchefen - att instruktionen till kommunchefen ska vara att om ansökan helt följer gällande vindkraftplan tillstyrka ansökan men i annat fall avstyrka (kommunalt veto) - att eftersom planen inte är utstakad i naturen eller i varje detalj preciserad finns det ett utrymme, men mycket litet, för tolkning av planen. Kommunfullmäktige delegerar också detta tolkningsutrymme till kommunchefen. Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen. Översiktsplanen är en rådgivande plan som i hög grad lämnar utrymme för politiska värderingar. Det gör att det är olämpligt att beslutanderätten kring vindkraftfrågor ligger hos en tjänsteman. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 82/12 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Tom Barkström (KD) yrkar på att kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att godkänna motionen. Ronny Löfquist (S) yrkar på bifall till arbetsutskottets förslag om avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Tom Barkströms yrkande och arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår motionen.

61 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (1) 82 Motion: Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen Dnr 2011 KS0263 Sammanfattning Tom Barkström (KD) har lämnat in en motion angående att delegera beslutsrätten om vindkraftutbyggnad till kommunchefen. I motionen föreslås: - att delegera beslutet att tillstyrka respektive avstyrka ansökningar om vindkraftprojekt till kommunchefen - att instruktionen till kommunchefen ska vara att om ansökan helt följer gällande vindkraftplan tillstyrka ansökan men i annat fall avstyrka (kommunalt veto) - att eftersom planen inte är utstakad i naturen eller i varje detalj preciserad finns det ett utrymme, men mycket litet, för tolkning av planen. Kommunfullmäktige delegerar också detta tolkningsutrymme till kommunchefen. Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen. Översiktsplanen är en rådgivande plan som i hög grad lämnar utrymme för politiska värderingar. Det gör att det är olämpligt att beslutanderätten kring vindkraftfrågor ligger hos en tjänsteman. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Per Borg/Susanne Mared - Motion , Tom Barkström (KD) - Vindkraftplan och Översiktsplan för Hylte kommun Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå motionen.

62 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2011 KS0263 Susanne Mared, informations- och kanslichef Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Delegera beslutsrätt om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen Sammanfattning Tom Barkström (KD) har lämnat in en motion angående att delegera beslutsrätten om vindkraftutbyggnad till kommunchefen. I motionen föreslås: - att delegera beslutet att tillstyrka respektive avstyrka ansökningar om vindkraftprojekt till kommunchefen - att instruktionen till kommunchefen ska vara att om ansökan helt följer gällande vindkraftplan tillstyrka ansökan men i annat fall avstyrka (kommunalt veto) - att eftersom planen inte är utstakad i naturen eller i varje detalj preciserad finns det ett utrymme, men mycket litet, för tolkning av planen. Kommunfullmäktige delegerar också detta tolkningsutrymme till kommunchefen. Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen. Översiktsplanen är en rådgivande plan som i hög grad lämnar utrymme för politiska värderingar. Det gör att det är olämpligt att beslutanderätten kring vindkraftfrågor ligger hos en tjänsteman. Beslutsunderlag Motion , Tom Barkström (KD) Vindkraftplan och Översiktsplan för Hylte kommun Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår motionen. Per Borg kommunchef Susanne Mared informations- och kanslichef Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

63 MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE HYLTE KOMMUN Delegera beslutsrätten om vindkraftsutbyggnad till kommunchefen Politikens uppgift är att ha visioner, dra upp riktlinjer, ange färdriktningen, fastställa planer och anvisa medel för att genomföra allt detta. Tjänstemännens uppgift är att förverkliga dessa visioner. I en liten kommun som Hylte är risken stor att politiker lägger sig i detalj- och verksamhetsfrågor vilket inte ingår i uppdraget. Senaste exemplet är handläggningen av vindkraftsprojektet Jonsbo. Kommunfullmäktige har fastställt en vindkraftsplan. Det är politikens uppgift. Tjänstemännens uppgift att kontrollera att planens följs. Aktörerna på marknaden har sedan att anpassa sig efter denna plan och om de gör det ska de kunna förutse kommunens handläggning och beslut. För att förtydliga de olika uppdragen föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar - att delegera beslutet att tillstyrka respektive avstyrka ansökningar om vindkraftsprojekt till kommunchefen - att instruktionen till kommunchefen ska vara att om ansökan helt följer gällande vindkraftsplan tillstyrka ansökan men i annat fall avstyrka (kommunalt veto) - att eftersom planen inte är utstakad i naturen eller i varje detalj preciserad finns det ett utrymme, men mycket litet, för tolkning av planen. Kommunfullmäktige delegerar också detta tolkningsutrymme till kommunchefen. Lå ryd m Barkström, t mokraterna

64 Kommunfullmäktige Hyltebruk Motionssvar - Öppen programvara i kommunen KS 45/12 Dnr 2011 KS0257 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 44/12 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 81/12 Tjänsteskrivelse Öppen programvara Underlag - Svar på motion angående öppen programvara Motion Öppen programvara i kommunen.

65 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (1) 44 Motion - Öppen programvara i kommunen Dnr 2011 KS0257 Sammanfattning Hylte kommuns IT-verksamhet kommer inte att arbeta mer med öppen källkod än i de fall detta motiveras av ett behov inom aktuellt system eller tjänst. Anledning till detta ställningstagande är i första hand: 1. Nuvarande strategi och utformning av Hylte kommuns IT-miljö bygger på standards som inte finns inom öppen källkod. 2. Det som är gratis medför kostnader av andra slag. Öppen källkod skapar leverantörsberoende gällande support, programmering (av anpassningar och integrationer), samt tredjepartsprodukter för att säkra funktionalitet som annars finns i den ordinarie miljön. 3. Hylte kommun har outsourcat sin drift och support av IT-miljön för att denna ska skötas på ett professionellt och resurseffektivt sätt. Användande av öppen källkod i IT-miljön kräver att man tillför stora och exklusiva resurser på kompetensområdet. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 81/12 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Kjell Wåxnäs (M), med instämmande av Roland Thörner (MP), yrkar på återremiss för fördjupad utredning. Ronny Löfquist (S), med instämmande av Johan Edenholm (KV), yrkar bifall till arbetsutskottets förslag om avslag. Proposition Ordförande ställer först proposition Kjell Wåxnäs yrkande om återrmiss och på avgörande idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Därefter ställer ordförande proposition på bifall eller avslag till arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat bifalla arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår motionen.

66 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (1) 81 Motion - Öppen programvara i kommunen Dnr 2011 KS0257 Sammanfattning Hylte kommuns IT-verksamhet kommer inte att arbeta mer med öppen källkod än i de fall detta motiveras av ett behov inom aktuellt system eller tjänst. Anledning till detta ställningstagande är i första hand: 1. Nuvarande strategi och utformning av Hylte kommuns IT-miljö bygger på standards som inte finns inom öppen källkod. 2. Det som är gratis medför kostnader av andra slag. Öppen källkod skapar leverantörsberoende gällande support, programmering (av anpassningar och integrationer), samt tredjepartsprodukter för att säkra funktionalitet som annars finns i den ordinarie miljön. 3. Hylte kommun har outsourcat sin drift och support av IT-miljön för att denna ska skötas på ett professionellt och resurseffektivt sätt. Användande av öppen källkod i IT-miljön kräver att man tillför stora och exklusiva resurser på kompetensområdet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Per Borg/Ulrika Hjorth - Underlag Svar på motion angående öppen programvara Hans Berntsson Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att avslå motionen.

67 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2011 KS0257 Hans Berntsson, IT-strateg Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Öppen programvara Sammanfattning Hylte kommuns IT-verksamhet kommer inte att arbeta mer med öppen källkod än i de fall detta motiveras av ett behov inom aktuellt system eller tjänst. Anledning till detta ställningstagande är i första hand: 1. Nuvarande strategi och utformning av Hylte kommuns IT-miljö bygger på standards som inte finns inom öppen källkod. 2. Det som är gratis medför kostnader av andra slag. Öppen källkod skapar leverantörsberoende gällande support, programmering (av anpassningar och integrationer), samt tredjepartsprodukter för att säkra funktionalitet som annars finns i den ordinarie miljön. 3. Hylte kommun har outsourcat sin drift och support av IT-miljön för att denna ska skötas på ett professionellt och resurseffektivt sätt. Användande av öppen källkod i IT-miljön kräver att man tillför stora och exklusiva resurser på kompetensområdet. Beslutsunderlag Bakgrund till föreslaget beslut beskrivs i Underlag - Svar på motion angående öppen programvara, daterat Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Fullmäktige att avslå motionen. Per Borg kommunchef Ulrika Hjorth Ekonomichef Beslutet skickas till: Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

68 Ekonomi- och IT-enheten Svar på motion angående öppen programvara Sammanfattning Hylte kommuns IT-verksamhet kommer inte att arbeta mer med öppen källkod än i de fall detta motiveras av ett behov inom aktuellt system eller tjänst. Anledning till detta ställningstagande är i första hand: 1. Nuvarande strategi och utformning av Hylte kommuns IT-miljö bygger på standards som inte finns inom öppen källkod. 2. Det som är gratis medför kostnader av andra slag. Öppen källkod skapar leverantörsberoende gällande support, programmering (av anpassningar och integrationer), samt tredjepartsprodukter för att säkra funktionalitet som annars finns i den ordinarie miljön. 3. Hylte kommun har outsourcat sin drift och support av IT-miljön för att denna ska skötas på ett professionellt och resurseffektivt sätt. Användande av öppen källkod i IT-miljön kräver att man tillför stora och exklusiva resurser på kompetensområdet. Bakgrund Kommunens IT-stöd är för medarbetare inom alla verksamhetsområden det centrala verktyget att använda för att lösa arbetsuppgifter på ett säkert och resurseffektivt sätt, samt för att nå de uppsatta målen med verksamheten. För att kontinuerligt kunna möta verksamheternas olika krav krävs en löpande och noggrann planering av utformningen av IT-stödet, som tar hänsyn till den komplexa situation som råder i en organisation med många skiftande verksamhetsområden. Tips och idéer kring hur IT-stödet realiseras är alltid intressanta att ta del av, men man måste kunna se verksamheten i ett helhetsperspektiv för att fullt förstå konsekvenserna av förändringar i detaljer. IT-miljön når ut i kommunens alla delar och består av en mycket sammansatt kombination av hårdvara, infrastruktur, system, integrationer och enskilda applikationer. För effektivitetens och funktionalitetens skull är det mycket viktigt att de olika delarna i IT-miljön är anpassade till varandra och hänger ihop. Lösningar som efterfrågas från verksamheterna anpassas i möjligaste mån till att passa in i den befintliga strukturen. Det finns alltid flera sätt att lösa en uppgift, ett behov, men endast ett är det mest effektiva. Den strategi som idag råder för IT-miljön svarar mot de senaste årens omställning av Hylte kommuns IT till en situation bestående av konsolidering, standardisering, säkerhetstänkande, kompetens- och leverantörsoberoende, och resurseffektivitet. Vi har anpassat och anpassar fortfarande - kommunens IT-miljö till en standardisering som fungerar väl vid anskaffning och integrering av nya verksamhetssystem, som är tillräckligt generell vid samarbete över kommungränserna, samt som inte kräver svåranskaffade och dyra kompetenser. Av de kostnader som uppstår för en IT-arbetsplats beräknas en mindre del vara priset för hårdvaran, en mindre del pris för licens, samt en övervägande del kostnad för införande och drift, support, kompetens för service och anpassningar. De IT-miljöer som nyttjar produkter med s k öppen källkod kräver generellt mer insatser gällande service, support och anpassningar, vilket ofta kan vara både dyrt och svårt att få tag i. Standardlösningar å andra sidan är kända av de flesta, användare och tekniker,

69 och fungerar i stort som en sammanhängande helhet utan komplicerade anpassningar eller tredjepartsprodukter. Hylte kommun har sedan många år tillbaka valt att outsourca sin IT-miljö. Ingen egen personal behöver anställas, vilket är en stor ekonomisk besparing. Man säkrar även tillgången till kompetens, eftersom outsourcingleverantören har tillgång till en stab av personal att använda vid olika behov. Det man inte får lika självklar tillgång till i ett outsourcingupplägg är kompetens kring öppen källkod, eftersom detta fortfarande är specialkunskaper som oftast kräver omfattande kompetens kring programmering och anpassningar, samt kännedom om- och tillgång till många olika nätverk för open source-entusiaster. Hylte har under ett antal år provat att använda program som bygger på öppen källkod. Ett av dessa är ThinLinc, ett system för att nätansluta s k tunna klienter som bygger på Linux. ThinLinc har tillsammans med Open Office och ett antal öppna pedagogiska program använts som ett försök att sätta upp en billig miljö och nå högre täthet, fler datorarbetsplatser i skolorna. ThinLinc visade sig dessvärre vara ett system som krävde tillgång till speciell kompetens och upptog enormt mycket resurser att drifta och supportera. Problem med ständiga avbrott i driften av ThinLinc pågick länge och skapade stora problem för elever och lärare. Dessutom var många användare (främst lärare) missnöjda med att miljön kändes främmande då den inte liknade Windows. Man valde bort att använda ThinLinc även av den anledningen. ThinLinc är nu avslutat och avvecklat. Ett annat exempel är den Novell-miljö vi nu lämnar till förmån för Microsoft i det pågående migreringsprojektet. Novells server bygger på en Linux-kärna och är förvisso stabil i drift. Dock uppstår problem med detta system, och dessa är i första hand två: 1. brist på tillgänglig expertkompetens och support från leverantören, då systemet är i avtagande på marknaden, och 2. svårigheter att integrera andra tjänster och verksamhetssystem i denna miljö, vilket Hylte kommun i flera fall upplevt (t ex med funktionalitet i Platina). Hans Berntsson, IT-strateg

70 Hyltebruk, den 7 November 2011 Motion till Kommunfullmäktige i Hylte kommun. Öppna IT - lösningar. Nio kommuner i västra Sverige som tidigare samarbetat kring öppen källkod kommer att få sällskap av ytterligare 40. Där är fokus inte bara på OpenOffice utan även publiceringssystem och Linux på servrar. Ett räkneexempel i Rättvik som kommunen har gjort visar att valet av Linuxplattform halverar it-kostnaderna och Alingsås kunde också spara 1,5 miljoner. -Kivos" är namnet på ett nybildat nätverk i vilket tjugotalet västsvenska kommuner gemensamt arbetar för ökad användning av öppen källkod: htt :// Man antar att det i vart fall kan handla om besparingar på ett par hundra tusen för endast Iicensavgifter! Det främsta skälet till att man byter mot en öppen plattform är priset på licenserna och man ha fri programvara på de datorer som används i kommunen. Offentliga myndigheter ska alltid beakta valet av öppen källkods-lösningar vid upphandlingar av itsystem för att kunna välja den lösning som ger bäst kostnadseffektivitet. Runt om i Europa pågår det liknande projekt och i Sverige hör Ericsson till de största användarna av Linux på kontorsdatorer, något som omfattar anställda. Linux lösningar, vid övergångs period är lämpliga även när man vill utnyttja de licenser som finns kvar i datorer i gamla Microsoft miljö. Vid tillämpning exempelvis i skolan av LTSP server (Linux Terminal Server Pmject) kan man ateranvända och utnyttja gamla datorer med full kapacitet i undervisning, experiment, programmering, fri utveckling och mycket annat. Linux-plattform har hög säkerhetsnivå där risken att bli drabbad av virus är så gott som obefintlig. De fria och öppna programmen ger dessutom möjligheten att använda nästan alla världens spräk och i detta kan man maximalt nyttja kunskapsfrämjande och språkundervisning. Med stöd av ovanstående föreslår undertecknad att Kommunfullmäktige lämnar i uppdrag till Kommunstyrelsen att utreda möjligheterna till att införa "öppen" programvara i kommunen på basis av det fria operativsystemet LINUX. Jery R. jolowkin (M) zi A

71 Kommunfullmäktige Hyltebruk Torups bibliotek - integrering med planerad förskola i Torup Dnr 2012 KS0108 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 135/12 Tjänsteskrivelse Torups bibliotek Ritning o kalkyl Torups bibl Kommunstyrelsen har haft ärendet uppe som en informationspunkt, 56/12. Ärendet behandlas vid extra sammanträde med kommunstyrelsen före kommunfullmäktige

72 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) 135 Torups bibliotek Dnr 2012 KS0108 Sammanfattning Hylte kommun planerar att bygga ny förskola i Torup. Efter utredning av Torups befintliga bibliotekslokaler rekommenderas en tillbyggnad av förskolan för att rymma ett integrerat folk- och skolbibliotek. Torups bibliotek har idag sin verksamhet i en lokal på 250 m 2 i källarplan på Sjövägen i Torup. Varmhyran för 2011 uppgick till kr. Hyreskontraktet gäller till och med Vid nybyggnation av bibliotek på 154 m 2 skulle årshyran bli ca kr räknat på en byggkostnad på 2,2 miljoner kronor med 33 års avskrivning. Byggnationen beräknas vara klar i september Delvis nya inventarier till biblioteket beräknas kosta kr. Fördelar med nybyggnation: Biblioteket finns i kommunens egna lokaler och får tillgång till en fastighetsskötsel anpassad för en offentlig verksamhet Biblioteket blir tillgängligt enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder vilket är viktigt för att ge medborgare god framkomlighet till biblioteket och i biblioteket. Biblioteket bör i det avseendet placeras väl synligt utmed vägen och ha en handikapparkering intill samt goda parkeringsmöjligheter i närheten. Arbetsmiljön blir bra för personalen Biblioteket blir ett integrerat skol- och folkbibliotek. Torups nuvarande skolbibliotek uppfyller inte de nyligen skärpta lagkraven om skolbibliotek. Skola och förskola får tillgång till det nya biblioteket, även när det inte är bemannat av bibliotekarie, genom självservice för utlån och återlämning samt ett passersystem. Beslutsunderlag Ritning förskola inkl. bibliotek samt enkel ekonomisk kalkyl för nybyggnation. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bygga ett nytt bibliotek i anslutning till Torups skola. Yrkanden Lennart Ohlsson (C) med instämmande av Johan Edenholm (KV) och Ronny Löfquist (S) yrkar att arbetsutskottet tar del av informationen och att kommunledningskontoret ges i uppdrag att komplettera underlaget med synpunkter från skol- och bibliotekspersonal till ett extra kommunstyrelsesammanträde och det därpå följande kommunfullmäktigesammanträdet samma dag, då ärendet ska behandlas. Proposition Ordförande ställer proposition kommunledningskontorets förslag och Lennart Ohlssons yrkande och finner att arbetsutskottet beslutat i enlighet med Lennart Ohlssons yrkande.

73 HYLTE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (2) Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet har tagit del av informationen. Kommunledningskontoret ges i uppdrag att komplettera underlaget med synpunkter från skol- och bibliotekspersonal till ett extra kommunstyrelsesammanträde och det därpå följande kommunfullmäktigesammanträdet samma dag, då ärendet ska behandlas.

74 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr :2012 KS0108 Susanne Mared, informations- och kanslichef Tfn: E-post: [email protected] Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Torups bibliotek Sammanfattning Hylte kommun planerar att bygga ny förskola i Torup. Efter utredning av Torups befintliga bibliotekslokaler rekommenderas en tillbyggnad av förskolan för att rymma ett integrerad folk- och skolbibliotek. Torups bibliotek har idag sin verksamhet i en lokal på 250 m2 i källarplan på Sjövägen i Torup. Varmhyran för 2011 uppgick till kr. Hyreskontraktet gäller till och med Vid nybyggnation av bibliotek på 154 m2 skulle årshyran bli ca kr räknat på en byggkostnad på 2,2 miljoner kronor med 33 års avskrivning. Byggnationen beräknas vara klar i september Delvis nya inventarier till biblioteket beräknas kosta kr. Fördelar med nybyggnation: Biblioteket finns i kommunens egna lokaler och får tillgång till en fastighetsskötsel anpassad för en offentlig verksamhet Biblioteket blir tillgängligt enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder vilket är viktigt för att ge medborgare god framkomlighet till biblioteket och i biblioteket. Biblioteket bör i det avseendet placeras väl synligt utmed vägen och ha en handikapparkering intill samt goda parkeringsmöjligheter i närheten. Arbetsmiljön blir bra för personalen Biblioteket blir ett integrerat skol- och folkbibliotek. Torups nuvarande skolbibliotek uppfyller inte de nyligen skärpta lagkraven om skolbibliotek. Skola och förskola får tillgång till det nya biblioteket, även när det inte är bemannat av bibliotekarie, genom självservice för utlån och återlämning samt ett passersystem. Beslutsunderlag Ritning förskola inkl. bibliotek samt enkel ekonomisk kalkyl för nybyggnation. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bygga ett nytt bibliotek i anslutning till Torups skola. Per Borg kommunchef Susanne Mared informations- och kanslichef Hylte kommun Storgatan 8 Tfn vx [email protected] Postgiro Kommunledningskontoret Hyltebruk Fax Bankgiro

75

76

77

78

79

80

81 Kommunfullmäktige Hyltebruk Avsägelser 2012 Dnr 2012 KS0082 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Avsägelse ersättare Omsorgsnämnden,

82 Till kommunfullmäktige i Hylte kommun AVSÄG ELSE På grund av ändrade förutsättningar vill jag härmed avsäga mig uppdraget som Ersättare i Omsorgsnämnden. Drängsered den 29 mars 2012 /b9-'a/l Erlandsson (Fp)

83 Kommunfullmäktige Hyltebruk Fyllnadsval 2012 Dnr 2012 KS0084

84 Kommunfullmäktige Hyltebruk Huvudmän i Södra Hestra Sparbank Dnr 2012 KS0141 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Skrivelse från Södra Hestra Sparbank angående val av huvudmän.

85 hylte KOMMUN 1 KummuHednipc'skontor Södra Hestra Sparbank '41702N:":4,3 Till kommunfullmäktige i Hylte Kommun Hej Mandattiden löper ut vid ordinarie Sparbankstämma i april 2012, för fyra huvudmän som Hylte kommun utser. Dessa fyra är: Bo Larsson Karl-Anders Thorsson Bert Johansson Ingemar Andersson Det är önskvärt att kommunens val är klart senast april Med vänlig Hälsning ödra Hestra Spgrbank Jörgen Rydqvist, VD

86 Kommunfullmäktige Hyltebruk Meddelanden kommunfullmäktige 2012 Dnr 2012 KS0085 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Länsstyrelsen i Hallands län: Ny ersättare i kommunfullmäktige Revisionsrapport Funktionshinderpolitiken med svar från kommunstyrelsen Revisionsrapport Ekonomirutiner med svar från kommunstyrelsen

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131 Kommunfullmäktige Hyltebruk Motion: Laddning av elfordon - laddstolpar Dnr 2012 KS0120 Handlingar i ärendet som bifogas kallelsen: Motion: Laddning av elfordon - laddstolpar

132 Motion till i Hylte Kommunfullmäktige Det nästan totala beroendet av fossila bränslen för fordon måste brytas. Runt om i världen görs många försök att hitta hållbara alternativ till bensin och diesel. Under de senaste åren har elfordon i olika former kommit att framstå som en lovande lösning, det kommer säkert att behövas flera. För att tekniken skall vinna spridning måste dock satsningar på infrastruktur för laddning av fordonen göras. Innan man köper ett elfordon måste man veta att man kan ladda det, aktionsradien är ganska begränsad, så för många kan det komma att bli nödvändigt att ladda under arbetstid. Ett utbyggt laddnät kan även bli en tillgång för kommunala och andra verksamheter som kan använda elfordon i arbetet. För att få fler att ta steget över till elfordon föreslår jag kommunfullmäktige besluta: att Hylte kommun sätter upp laddstolpar för elfordon vid större kommunala arbetsplatser, att Hylte kommun sätter upp laddstolpar för elfordon vid större pendlarparkeringar i anslutning till kollektivtrafik att om möjligt elen för detta ändamål kommer från förnyelsebara energislag att dessa parkeringsplatser med laddstolpar reserveras för elfordon, inklusive sk laddhybrider Roland Thörner Miljöpartiet De Gröna i Hylte