JUNECOPIA, ERICO M. FANT, HIST. PROF. REG. ET ORD. SOC. REG. SCIENT. UPS. ET ACAD» MAO. JOHANNES HENRICUS OLIN, DISSERTATIO PRJESIDE MDCCXCIV.

Transkript

1 DISSERTATIO DE JUNECOPIA, /n QUAM MAO. VENIA AMPLISS. ORD. PHIL. UPS. PRJESIDE ERICO M. FANT, HIST. PROF. REG. ET ORD. SOC. REG. SCIENT. UPS. ET ACAD» REG. EITT. HUM. ANTIQ. ET HIST. STOCKH. MEMBRO» PRO GRADU PHILOSOPHICO PUBLICE PENTILANDAM MODESTE SISTIT JOHANNES HENRICUS OLIN, AMANUENSIS HORT. BOT. ET MUS. NAT. ACAD. UPS. STIPEND. KAHREANUS. SMOLANDUS, IN AUDIT. GUST. MAJ. D. XXII. MARTH H. A, M. S. MDCCXCIV. U P S A L I JE, LITTBRIS VJDU DIISCT. JOH. EDMAN.

2

3 KONUNGENS TRO - TJEN ARE, MEDICIN. och BOTANICES PROFESSORN vid kongl. a c ad. i upsala OCH RIDDAREN AF DESS WASA-ORDEN, HÖGÄDLE och VIDTBERÖMDE HERR DOCT. CAMI* PET. THUIBERG, SAMT högadla fru professorskan, CHAKi. THUNBERG FÖDD MZTDJl. 9 TT\8 JaS fr^n ären förlorat det, fom hvar tnännijka mäße anfe for lycka at ega: Föräldrar och Anhörige, fom bäde kunna och vilja bidraga til en ynglings framtida vålflånd j huru flor år icke min glä'

4 glädje, dä jag efterfinnar d.e medel, den milda Förfyncn takts nyttja til befrämjande af min lycka. Jag vårdar den uti Eder mine Välgörare, fom Allmagten b etjenat fig of, for at bereda mit väl. De mångfalldige och for mig ojkattbare välgärningar, h var med Eder åmhet for en Fader-och Moderlos yng ling åfverhopat mig, och hvilka fä ofta och på fä mängfälldigt fatt bortråjdt åfven de minfla anlednin gar for mig, at k aß a bekymmerfulla blickar pä min framtid i är o få vida ofver min förmåga [at erkänna fom mitt hjerta känner hela vidden aj fin pligt, at dem med vördnadsfullaße tackfamhet innom fig forvara. fag har dock ej kunnat neka mitt hjerta defs fordran, defs rätt. fog har bordt nyttja detta tilfälle, at offenteligen betyga, at det är uti Eder, jag har funnit och eger de omafie Föräldrar, de bäfia Rädgifvare. Måtte hända, jag häruti har brutit mot den agtning, jag är Eder dygd fkyldig, men for lå ten et hjerta, fom fä lifligt känner fin pligt. Med djup vördnad har åran framhärda EDER ödmjukaße tjenare gfohan HENRIC OLIN.

5 Scrutore Gentis tuce cunabula: Res geflas & Annaitu in rnonimcnta obfe r va. Ttirpe enim eft in pa~ tria fua perégrinum esfe. Casfiodorus Variar. Orat. VJJ. ihil ccrte magis absonum & inconveniens eft, quam»harum gentium, temporis & locorum intercapedine maxime a nobis diftantium, discupere cognitionem, Patriae hiftoria negle ta, atque, quod dicitur, Lyncem esfe foras, fed Talpam domi. Solida itaque veraque Patriae Hilioria prima esfe debet, quae ab ipfis quaii incunabuiis fa«iniliarisfima nobis reddendt eft. Haec autem ipfa, quod ad Geographiam Patriae adtinet, fine Topographiis, minca fit ac prorfus infufticicns, i) id quod ex innumeris fere fcriptis Geographicis liquido paret 2). Hft quidem numerus Topographiarum Svecanarum haud exiguus; multae in eas funt obfervationes criticae fa&ae, non minus in Disferrationibus Academicis atque Oratiunculis, quam in Tabellis periodicis aliisque defcriptionibus Provinciarum fpecialioribus; verum tarnen no bis feltem videtar, illum ad hoc usque tempus haud esfe fufecienrem, idoneae fatisqu.e amplae conhciendae Patriae noftrae Geographur. Multo quoque eam ob causfam ma jor esfe debuisfet Topogriphiarum numerus, quod a Su- A 3 pe 1) I famna mon, fem Svtnjkt Topogrnpbier hunnit ut kommu, i ßrnma men finner nian, at Herr Asfesjor Ttinelds Geographie vfvtr Sverige vunnit tilväxt och trovärdiabet. 2) Ti/ exempel den anforde Tutields Geographie, fom i vire Inrikes, Upfnla och Aho Stads Tidningar fä mycket bli/vit rättad.

6 ) 6 ( perioribus & magnrc au&oriraris Viris plurirnae idemtidcm in hane rem exiciint»c! rnonitiones. S c 11 i c c t dementi li me data ett Sacra Elio. Reg. Majeßatis A att juarns Regns Injiru- Praeterea Arcbiepijcopi Petri Kenicii Epiflola ad Ven. Clemm s4rcbiep. Vpfal. Die XXVIi. Julii ). Regii LoUegii Canctl/aria epißola ad Academias, ibique teftificata adprobatio Disfertationum Acaue-micarum, an & )- Ejusdem ad Confifioria Regni Eeclefiaßica d. 13. Maji 1760 s). Reg. Cancell. Con/il. Job. Ellers ad Reverend. Dom P- pifcopos an ). Exceptis adhortationibus in rem Topographicam atque regulis, quas in Actis fuis communicare placuit Rtg. Acad. Scient. Holm. Igitur ex iis, quae adtulimus, fperamus före, ut grave non duxeris, B. L. nos hoc praefertim tempore Topogrsphiam qualemcumque JUNECOlM/E Disfertationis elegisfe materiem. Cujus quidem urbis, geftarum i bi fadtarumque gloria rerum annisque inlignis, levern non pauci tradidere defcriptionem. Quod vero opufculum adgresfuri, omnem, quam antiquis ex documentis ac reftimoniis indubiis fperare convenit, perfedtionem fedt-abimur, 7) e- tiamfi comprobanda certe ett fenrentia Audtoris hift. Gothr. & Rolf. c. 47. dicentis: yad ey fieu fkrifud 1 pesfiri jaugu, "kiemur päd meft partil> at man bafva par ey jannar fm *'Saugur nf\ Eo- 3) Finnes trykt i företalet til Vt oft. Ödmnnns Chorographia Bahußenfis, 4) Sår/ktlt trykt,?) Sår/kilt trykt i Confift. Circuhirer. 6) Sår/kilt trykt i Cotiftß. Circuhirer. 7) Enligt Herr Borgm. Kelhnders och fleras utlåttlfer, finnas inge åldre Handlingar uti Stadens Archivum, ån dt fom blifvit Jkrifne åren I2gf ocb ufj.

7 v $ ) 7 ( * Eorum, qui dc urbe fcripferunt, quotquot funt nomina, quac ad noftram pervencrunt notiriam, breviter adferre, arque de urbe reli&arum narrationum criticam mentionem tradere, eric forfan abs re haud alienum. a) Rev. D. D. Epifc. Line. And. Ol. Rbyzelius pri mus hos inter obfervandus occurrit, qui fcilicet in Brontologia Hiftorico- TbeoUgica er.umerat incendia, quae pasfa ett urbs noftraj in Monafleriologia Sviogotbica, levisfime licet, Ccenobia attigit, Sc in Sviogotbia muntta Arcis fata tradit. Praeterquam quod Cel. ille Au&or, quod liceat dicere, in rebus narrandis haud fatis lic copiofus, fides e- tiam Uli non fine examine habenda eft, quum fontium, ex quibus adferra hauferir. fua, mentionem numquam taciar. b) Oratio Confulis Nie. Kellander Svec. Ling. habita in Curia Urbis d. ai. Aug fata folummodo maxime tradens. memoranda comprehendir, Topographiam Urbis non c) Defcriptio Smolandiee Au L Sam. Rogberg Sc Job. Ruda. CaroliCor Svec. Ling. Pofterior pars praeftantisfimi hujus operis ab initio de Junecopia a g i t. Quaequidem, licet haud pauca fcitu necesfaria atque jucunda prseterierint Au tores Clarisfimi, omnium, quae ad nos pervenerunt, hac de Urbe narratio num, mento amplisfima cenfcnda eft. d) Oratio Job. Alm qui(i 8) de Rei littcrmia in Scbolis P/itrie, prcefertim Junecopenfi, incotmnodis atque impedimentis ). Quamquam nihil prorfus de hiftoria urbis tradit, locum o cb 7) N«varande Tbeol. Pr Lcct. vid ffif Gymn. famt oft Poftor éfver Ön nfver tvifta Hdr.id, 8J Se Rogb, bejkrif. om Smol. p. jof.

8 $ ) 8 { cum tarnen huic reliquendum heic duximus, qiod Rem Scholafticani in genere, arque in fpecie Lycii Junecopenlis murandam corrigendamque inculcer. e) Scheda Palmfcboeldianß: MSC. Tonuis hijus valli Opreis XLVH res tradit Smclandicns; cjusdem vero tomi Vol. llrdum pp. 387 y 17. collefta varia Junecopenfia exhibet, qua: (ine magna difücuitare alibi non invenires. /) Exercitiuvi Oratorium de Juntccpia Magni Oxelgre<n, a Junbeck habitum in ccetu Nar. Smol, Lond. Gorb. MSC. 10). Exemplar ab ipfo Auftore fcriptum benigne mecum communicavit Stud. Herm 0 imann, qui il lud poslider. Mulrum fane in defcribenda urbe currc ac diligentia adhibuit Auftor. g) Colle&io omnium, qii in Templo Crbis expofita fueruntjrpitapbiorum ac Infcriptionum Auft. Apolog. Krok.MSC. Haec cerre non vidimus; mentionem vero hujus faftam esfe in Delcr. Smol. Rogb. conflar. Dolendum magnopere forer, fi perierit, inaxtme cum incendia, quac Templum delerinc, omnia fimul ornamenra eidem ademerint. b) Oratio Cel. Prof\ Equ. C. P. Tbunberg, quam corim Nar. Smol. An Ling. Svec. declamavit, fingulares res haud paucas comprehendir. MSC. n). i) Arcbivum Smolandicum Cancell. in Coli. Cam: Ampi. Sigfrid L. Gabrn, indefesfo labare & ftudio confeftum, cujus quidem pretium ipfum Cel. Auftoris nomen flatim indicar. MSC. b) Hoc autcm loco prarterire neutiquam debemus Jun. 10) Oxefyren vnr dä Phil. Lect, vid IVf. Gymn. bleffedtn Paß. och Profl åfver fvtfta Hdrad. 11) Au clor var dl Med. Licentiat.

9 m ) 9 ( Jun. Urbis hoc tempore Comminiftrum oder, Magi qui, ([.Mag. Forsjan per lirteras rogatus, de proximis incendiis Uribis, deque ejus ftatu poft lugubria ifta :ftitit fatt, eximiam narrationem. prae- Qiturn vero, quae de rebus Junecopiae commenrari ;posfumus, maximae Sc facultates noftras exfuperantis, ilimitl li ederentur, molis forent; quae jfenfu fumtam ad pertinere urbem (peciali videntur, hac ipollicemur, fi vice feparavimus. fat«ferant, neque defuturam noftram «rum, neque aliorum ipfopatriae amore iin incitatorum illuftrandis reliquis, operam, tbus quae de fat/s urbis Sc meinorabili- eventibus, de bodierna ejus ftatu, de.minißris, de Curia letnplo il/ius ejusque Öfficialibus, de.voftoribus, de Dicafterio, Scbola ejusque de Canobiis, de Arce Sc 4alia, adferri quae funt posfunr. In eruenda jpofitum Origine Notninis, quod anriquitus urbi im- invenimus, opus non efl, torum vagas Sc incertas mul- conje&uras coacervare. Conftat quamvis nimirum, multi lint, qui mirifice circa hanc rem urbem fuum feinet rorferinr, accepisfe nomen a qua rivulo Junabdck, in anti- Uplandiae Lege Fnabakkia vulus ad nominato. Hic urbem anfra&us ipfe ri- ducens fuos, Smolandiam a Velirogorhia feparat. Quin dein nomini (Ver. additum Goth. fit Köping, Kaupung recent. mini temporis, cerre dubium Marknadsplats) ne- derivatio haerebit. Vera quamvis haec nominis videarur, fuit tarnen, qui nomen a prifcis Jonas vel temporibus viro juxta hanc quodam, derivarum urbem opuientisfimo voluerit. Nullis gnis autem haecce fide di- fententia confirmatur adfertis 24). B Ur- 13) Höh åder och Prof. rtadifos de Cbrijl, Nettelblndt uti thefauro fit rerum ADoquium od E- mer Sviog. Hamb. Nicondri de Laudibus & Roft. S. A. 4:0 nim Ihlfes Jnnecopiar. Denne ej [dz* hvnd den bar jag innehåller. ej J':dt och kan fi- 14) Uti Palm/k, Samling. Tom. II p. 443, ldfts lirom foljandt: No-

10 * ) 10 ( Urbem Originem fuam debere tempori, quo patria noftra fpisfisfimis paganismi ccnebris obvoluta jacuerir, extra omnem dubitationis aleam pofitum videtur. Verum fane eft, nomen Urbis in prifcis noftris Hiftoriis Gothicis (Sagor) nullibi deprehendi, procul omni dubio p-opterea, quod urbs tunc temporis parvi momenti fuit. Saltim tempus, quo prima urbis fundamenta pofuerunt majores, pla ne ignoramus. Verum ramen antiquitus illam sdificatam fuisfe, conje&uris exinde adfequi licet, quod in confirmandis Privilegiis urbis, Rex Magnus Ladulås, quae antea fuerunt concesfa, vetera appellaverit. Urbs Tita eft in Smolandia, cujus quidem Provinciae Praefe lura altera urbem cingens ab ea nomen fuum fortita eft. Territorium appellatur Tweta 15). Quod ad Locum, quem urbs noftra occupat, pertinet, inter omnes fere conftat, illum ab eo, quem hodie urbs tenet, haud longe diftitisfe Urbem vero eriam prifco aevo ad lirtora Lacus Wetter fundatam fuisfe, exin de exiftimare convenit, quod an d t "ftr- "ordnade K. Gödaf, at hår i Stadben en god bampn måtte "tillpyntas får Båtar och Skutor, fåå att then åå, tber Ib-,yper utbi Wätbern, måtte oprymbd biijfva, ocb pdå bogge iren habere fertur quodam divitc Jona appellato, de quo ert traditb vetus, quod aliquando accufntui fit propter multitudinem. fuutn fuo urn, quam ob causfam cum Rex illum accesfislet, & apud cum per 14 dies msnfisföt, ipfe tunc dixerat, fe adhuc tonnom cerevifi* habere refiduam, qu* tant* fuit «lagnitudini«, at Konungen red dtrigenom. Han begått e fedan til Svinhnge Jå flor trakt, florn ban på en dag kunde bågna, tog i fin drang med (ig, ocb blekade ut b det, fom deraf blef kalladt 7'vceta Hårad, Ex annot. anonymi. 1For at undvika onödig vidlyftigbit, utfåttas ej diftancema enellan Staden ocb de öftige betydligare Rikets Ståder. Rogbergs Smfil. Befkrijt. ger detta till en del vid banden, ocb fullflåndigare underråttelfe bårom fls uti Bjurmans Vågvifare.

11 ) I«( "fyjor ftdåhjb". 16) Sunt, qui purent urbem jacuisfe eo loco,qui hodierno tempore nuncupatur Qfira oeb Wdßra Varckety in quo nunc funt exercitia militaria (Campementsplats)y quoniam vero hac de re ex antiquirate nihil colligere potuerimus, ulterior hujus rei disquifitio omittitur. Ab iplis incolis an urbs incendio exftin ta, ne quid ibidem Danis fuperesfet loci, ex quo arcem facilius oppugnare posfent, loco, quem hodie tenet, iterum aedificara eft, verfus Orientem extra Caftellum {Slottet) inter Lacum Wetter, Munckfjbn & Råckfjön, adeo ut in ifthmo depresfiori, collibus Rofendal & Dunkeballa cin&o, nunc jacear. Ab Oriente vaftum adeft pratum, quod Hbgärdet dicunt incolae, ac Regia Silva (Kungspark)-y ab Occidcnte alti montes collesque; 17) ab aquilone Lacus Wetter adeft & ib auftro urbi confines funt Munck & - Rdckfjbn. Qui quidem tres Lacus, urbem hancce longtm faris Ted anguftam undiquaque cingentes, fecund invicem fub ipfis e- jus fundtmentis proeul omni dubio communicanc. Id quod exinde'.colligi poteft, quod 1:0 in minoribus illis aqua iimul augeatur & diminuatur, praefertim cum Wetter motura fuum vehementem irruente fortiore aquilone incipit atque terminat, eodem quiefcente vento. Atque hic fingularis effe tus canali, fupra quem pons penftlis (Vind bron) fa tus eft, foli noftro faltim judieio non eft tribuendus, quippe qui nimis fit auguftus tantae aquarum mo ll trtnsmittendae, quae minorum lacuum fuperficiei elevandae fufficeret. 1:0 altera opinionis noftrae causfa hacc eft, quod fcilicet, curribus magnis ponderibus oneratis B 2 per 16) Rtgijlratur får år p. gl. 17) Dunkeballa btfkrifves pä fåljande Jltt af Bringatuitr i defs Ornt. de Smolnndia, Dorpt :0. Ad occidentein Smotandise miramur convallem, etii Dunkehalln nomen imponifur, quz ncque matutino neque vefperrino tem pore folem irradiantem habet, ad cujus pedem Junecopia fit a confpicitur.

12 )»* ( $ per plateas currentibus, niotus terrae haud exiguus percipiatur 18). Jam fequeretur fpecialior urbis interioris defcriprio; quum vero huic rei operam maxime laudaridam fe«quc dignislimam impenderinr Au&ores Defcr. SmoL Clarisfimi, & quum ante paucos annos binis lu&uofisfimis incendiis majori ex parte devaftata fit atque dcfolnta urbs nofira4, parum, quod novitatis fipecie feinet conimendare posfit, reperimus i^). Tem ig) Ehuru vinn utnn tvifvel (invande mycken flit med Stadens tipbyg. gande efter branden isu. fd blef han ack likvdl ej fä fullkomnad, at lan kun. de bebos, får ån dr 1639; ty enligt Rådhus protoc. får det året finner nian,.at d. ij Jnlii '"Tompterne forfl delades hdr i Jåntkupmgh / d fanden "1614, finge dbe Tompter fårft, fom badhe boodt och tnifl lägenhet i "gamle Stadben, likavifi finge dbe ockfd godhe Towpter, fom ingen gård "tnifl hadbe, allenaft han var mäcbtigh ftrnxt att byggia." d. 10 Juhi i:o) ut ftaketcn kring om Stadben uran all forfummtlje måfle repareras. 2:0) att vdghen tndfle medh dbet fdrfta bafvas for bändber, ocb komma i ftåitd, 4:0) at dbe, fom hon på Brånebacken och JYnllurne fltola innom Aiicbelsmdsfo flyttia innom Stödben, eller bliffaa buufen ticdreflite. d. 8 Sept- Bleffhvnrocb en tillfngtb, att flenfättji fine gator, eller hota. 19) Uti Smol. Be/krifn. utfåttes antalet af qvarteren i Staden til 6, ocb är r igtigt, få vida man ock inntbegriper derundtr Sven/ka och Tyflea Maden. For (ifla branden, fom inträffade 1790, innehåll öflra qvarteret 47 tomter, Kyr koqvarteret 40, Torgqvarteret 46, ocit det Väfira äfven 46 Forsfander. Arbetet med de nfbrände tomters upbyggande går lång/omt, nen få tomter. Com. mycket bättre ; ty refligare ocb prägtigare hus upbyggas nu, ocb bvarjebanda nyttiga fårändringar fke. Forsf. Som genom de T.nt vädeldar Staden nndergått, månge mindrt fårmågn» blifvit aldelet utarmade, hafva til de fårmognar e flere tomter bhfvit fårfål. det bvilke vid bebyggandet då de varit Jmä, blifvit flere fammnnlagde, få att antalet af dem nu icke är det famma, fom det varit tilfårene. 1 allmänhet får man erhindra, at gatnr, fom fornt varit finaln och o- beqvåmliga, blifva nu gorde mera rymlige och breda, til icke mindre fcr- «ton fur refande, än fcr fladen vid påkommande eldsvådor.

13 / 13 ( Tempus, quo prima fua accepic privilegia urbs noltra, certo, quocl fatemur, determinare non valemus. Ingentem] quamquam ad noftra tempora fervarit Archivum urbicum numerum prifci aevi Aftorum, Bullarum Papalium, Epifcopalium, Induigentiarum; nulla tarnen hodic rcperiunrur antiquisfimi aeyi monimenca. Qua vero indagare potuimus, eadem ordine chronologico recenfere, haud ineptum exiltimamus & Prifca Urbis Privilegia «Sc Jura emendavit atque ftabilivit Rex Magnus Birgeri, ut ab hoftium fimulque jusfit, irruptionibus urbs muniretur ac ab incendiis, quanta umquam fieri poterit derenderetur. diligentia, Libertärem prifcis utendi Privilegiis' dein concesfir nie B. Steph. iterum fancita funt a Erici. Rege Magno Data eft a R. Carolo VUL epiflola de libera cum Cerealibus mercatura Vigil. asfumptionis B. Virg. Privilegia Urbis rata fecit R. Gußavus kmus 20) d. 7. Sept. concesfit pritura ad Orientem urbis plagam ütum, di&um Ryden. B Huru flört antalet på Handlande oeb kan Handtverkare af alla ej flog, nu v ifl utfåttat. år, Det år ock fvårt, dä det fotn Lika oftafl minfkas ocb fvärt år eket. at ge fåker underrått elfe om MnnufaBuren, hålfl de blifvit Fabriquer irv. af eldsvddorne mycket förändrade. 20) Konungens Ord lyda fä: "Vår Stadh Jontköpingb ligger i fådatta låghet att landet lajfer af bonom flor nytta ocb riket flor tjenft, om han vid macht låilen hliffer, till bvilken ända IVi fornye Stödbens fordne Pri vilegier, och hefynnerltgcn, att thes mhyggare /kola njuta frtj uth ocb in< feghngh i tbvatt d< båfl kunna". Med flere förmåner. Nß. Dtsfe prtvil. och de fom efter 1524 biifvit utfärdade, fintias tryckte tilfnmtnans i Gotbehorg 1788 ^eg. 4:0, äfven uti fvtcktflcrifte^ Svtnfka Lycurgus p. 349 ocb 350, de 3 förfl anförde.

14 )»4 ( IJ48- d. 28. Jul. confirmavit nundinas a Junecopenfibus in Smolandia & Veftrogothia exerceri folitas ad Vermamo, Hultesrorp & Helgeftad &c d. 28- Apr. reftaurara Tunt a R. Erico X/V. 157J. Veniam nundinarum concesfit R. Joh. III. fimulque poteftatem ejusmodi quovis die Jovis exercendi. *1?^ 20 7 Stabilita Tunt a R. C.irolo IX d. 10. ejusd d. 18. Febr. Epiftolam Junecop. dedir R Guß. Ad. qua veniam iterum exftruendi Urbem clemenfs.tidedit 21) d. 26. Apr. Antea non concesfa dedit Jura atque commoda Rex Guß. Adolpbus, quae 49 momentis abfolvuntur 22). i6aj. d. 16. Apr. Mandatum exit R. Guß. Adolpbi de Confulis Senatorumque jure pifcandi in lacubus, portubus atque Munckjjbn. Ad 21) Til Jönköpings Fäftningt ocb Stads byggnad, anordnades tn del af Krono-upbörden. Ryttare och Knecktar, fom tj voro i kriget, utan futo bemtna på fint hemman, J"kulle göra dagsverken vid byggnaden: den nya Sta. den, fom Konungen gaf namn af Adolphsborg, byggdes vid Slottet pä Sanden emellan bägge Sjuarne: byn Jådra, med alle Kronans dertil hörande e. gor, lades under Staden: it dem, fom ville bygga Stenhus, lofvndes til år. lig bjelp «5 daler i 4 års tid ocb 16 års frihet fur alle utlagor, undanta, gande bevillniugen til Elfsborgs löfen Wc. Hallenb. Guß. Adolfs Hiß, D. 3. p. 313 not. 22) De börjas på följande fått: At Vij til Rikfens furfåkring, gagn oeb välfärd fynnerltgen nådigt finne, at upbygga, förnya och befäfla låta mår Stad Jönköping, fom uti furleden feigde är furhärjad ocb afbränd vor. din Wc. Wc. Sedan utßnkas, huru bvar ocb en fit emhete förrätta /kall, hu ru rättegången och politten i Staden bör förvaltas, huru egendomar ocb inbomßer Jkola beflridaf. Jus flapuu ßadfäßes, ocb fladgas huru bandet fornt bandtverkerier under Gilltflugu ocb Handtverks bus inrättningen rätte, ligen /kåtas böra; huru en och bvar i fit lefverne fig /kicka hör, at inge andre få til borgare antagas, än de fom med laflig näring fig fårfurja kun. na ocb dtrom bj/ktd vifa, men inge vattubi eller lättingar tolas.

15 «* ) 1$ Ad urbis pri vi legia infigne forfan referendum eft, fljuod, ut multa tlia prifcis ex temporibus, quis antiquo* rum Sveciae Regum dederir & quo tempore, plane ignoramus. A vero tarnen non abhorret fenrentia noftra, primum a RcgcMagno Birgeri infigne urbi darum aueumans. Infigne in orbiculo refert Caftellum tribus truncatis munitutii tum bus, fimul cum effigie Lpifcopi cujusdam. Si con* jeduris, iisque haud improbabilibus, uti licear, ratio imaginis Epifcopalis, quae ibi confpicitur, exinde deducitur, quod tempore, quo prima Privilegia concesferit Magnus Ladulås, Junecopia Dicecefeos Lincopenfis dinoni fubje«da fuerir, cujus tum Praeful fuit Regis nuper memorati Fräter, cui nomen Benedi&us, adeoque hanc tamquam benevolentiae fuae indicium daram fuisfe conftat. inrer alia, quibus cumulata eft Sc adsudi Urbs noftra, commoda atque bona, referendae funr amplisfimae areae, villae, praedia, quae vel dementia Regum, vel fortuitus quidam cafus praebuerunt. Excepra, quo ufa eft Urbs, prifca area, cujus quondam nomen fuit Rockåågor, fine ulla diffieukare apparet ex Privilegiis a Rege Magna Erici a 1349 datis, praedielum illud Broddetorp legitimo emendi modo proprium urbis fadum fuisfe, cujus quidem in folo (ägor oeb utmark) prata atque tuguria [torp) culra funt, quae fimul cum Verket Satrapis Praef. Junecop. fub cerris de ftipularo pretio conditionibus locata fuere. An no 1433 praedium, quod posfedit Fader UlfsJon af Vapny iftis proximum, urbi jufta mercede relidum eft/ Interjedis dein temporibus g faltim praedia integra [bela mantal) a Summis Imperantibus funt permisfa, fimulque libertä rem Cerealium comminuendorum molis, quae in fluvio Dunkebatla exftrudae funr, utendi, 23). Tan- 23) Rogb. anför er nntaltt oeb namnen på dtsft hemman, åfvtn fom qvaruarnc m, w. fom kan röra det ra drnue.

16 * ) 1«( # Tandem obfervare convenic quinqre nundinas, quae 16. Jan. i. Marr. 14. Jul. 13. Oft. & d. 30. Nov. excercentur, quarum primae diutisfime duram per g fcilicet di es, magna ex circumjacientibus urbibus confluente copia rerum hominumque celeberrimae 24). NB. uti Rädl. Frotocoll för är p. 62, Antiksföljande varit bland Stadens poftulater vid Riksdagen i Stockb. famma dr: "at Kongl. Mnj:t ''täcktes förunna Stadben de Ronder uti Barnarps Socbn fd arrendera, och y'dermed til Stadhens nytta bruka Taberg," 24)' Uti Colmar Recefs ftodgas em Jönk. marknad få följandefdtt: "Haffrte "vi fiadgndt ocb findfäfi, ocb villjom änteliga hållas /kall, att then mörknat, "'/om nu varit hajfrcer em S. Franf. dag i Jöncköpmgb, dhen /kall nu var- "da nflavdtr, ocb hållas bereiter i Helgonmäsfa i forenåmpde Jöneköpinzh. Se "Bilag, til Björköa rått. p. (1. Dä jag nu korteligen andragit de Privilegier, Staden fått af Sveriges Glorvördigße Kenungar tid efter annan, famt andre forverfvade förmoner, vore ej otjenligt, att i lika korthet omformala dem, foin en mild Forfy n denfamn tildelat; men fom desfe alle kunna beqvåmligen afhandlas, då man hin ner til climatets befkrifning, fyttes det kunna bår utelämnas. Jag kan likväl ej underlåta at anföra tvenne lycklige fordelar, Stadens innevånare af naturen fått. Den ena hämtas från Wettern, en fjö, få merkverdiz i Sverige, fom af flere auclorer dels befkrifven, dels beprifad, Deane fiö, renar men fine nordan formar Jönköpings Stads luftkrets, ocb framräcker Aet klaraße oeh mäfl yvälfmnkande vatn. Om denne Sjö fjunger en Ty/k Skald Mollerus fålunda: Allnit OftioGothos vifto Lacui omne Veinaque contiguis prata refolvit aqaas. Vuetherus, Cfr. Cel. Pr*f. Dif. de Sratu Rei Litt, in Svecia fub Imp. R. GUST. U Refp. N. Gejlrin p. 7. Tvenne anmärkningar fälfynte i fit flog rörande den ne Sjö, bar Com. Farf. meddelat mig: 'at när fjön fpelar för nordanvä- "der i 3 dygn; går han ftkert til 8, men om nordan ftorm går deröfver, få varar defs brufande i 14 dagar. Det år en fägen, at värnet t denne fjön *'ßtgtr i 7 år och faller åter t andre 7 år, ocb bar man cbfrverat, at "nu i 1 år defs vatn continuerltgen fiigit." Det vore i fattning både nyttigt ocb angenämt, om nägon, fom för längre tid uppehåller fig vid denne fjöns ßränder, läktes meddela fä vackre rön och obfervationer öfver honom, fom framled, Kyrk. i Hammar Dan. Tifelius uti fin utförliga befkrifning öfver

17 ) i? ( > Wetter, famt Meth. LeO. i Got. Mag. Bit?. Wasfenius öfver Weiteren aufteilt ocb infora länt uti Herr Asf. ocb Kongl. 111hltot. Gorwells Sv. Mer. curtus $:de arg. 1. del p Jag driftar tj, nt ge någon full. ftfindig och (åker beßrifning ffver Wetteren. Vidfträekte kundfkaper och mångårig erfarenhet, famlad genom flitigt anftålte o/jervntioner pä defs for. hällande vid j.hjhlte ti/fällen och etnftändigheter, fordras härtil. Och hvil ken fltulle ej änfe det mödan vårdt, at använda flunder of vigtiga gfiromul tj helt och hälht uptagne, til vinnande af en kundßap, fom i fc.iv.vtc. man bi. drager til Skaparens ära, fom til utfpridande af nyttigt ljus och infthter i Naturens utiiransvårde hemligheter! Huru är icke det förvånande, nt med. 300 famnars lina pä visfe (lällen ej hinna horn, ocb finna denne Infjö eget et djup, fom fjelfve Öfterjjön vetttrligen ej har! Huru egen är icke denne Jjös islå.gning ocb huru opålitlig defs isbctäckning vintertiden! Huru oför. tnodade defs utbrott i hrufande vågor, deras hnftiga ftillande, defs genomre na vatn, fom pä 20 famnars djup gör en flfverpenning pä en fin fandbot11 fynitg frän vatuytan! Huru undransvårde åro icke defs flrömfaii, och de i fler t direcliontr löpande forsfar, defs vatnfpräng, defs Jkatt, hvirflar ivc. Dä allt de fe omftändightter hunnit utredas, kan deraf förmodas mycken nytta tilfalla Vetten/knpcrne. Den fegel/ed, fom hlifvit påtänkt nt inrättas emellan Wetteren ocb Ofterfjön, genom Motala ftrötn ccb Roxen, medelft en Canals upgrafvande emellan Norsholm och Söderköping, omförmäler Biß. Bbyz, memorial vid Riksd d. 3 Fohr. uti Sv. Merc. 3 arg. ]. del p Annars fär man all den kund/kap ont Vetter, fom hittils hlifvit famlad, uti IVetters Oratio de Lacu Vetter & Infnla Wifingiana, Ahct 16^3. in 4:0 hvilken dock hörjar hlifvit fellfynt, uti Tifelii Beßrif. och defs ytterli gare fj 'prof uti Wetter; uti Asf. Tuneids Geogr. p. ig. Siftol. Beßr. kfc.l&c. Den andre fördelen vinties af Håifobrunn,fom ligger flraxt utom Stadens öftra port, och om hvilken kunna låfas Docl. Jac, Sjöbergs Obfervntioner om Lindedahls Stirbt uns eurer, 1714 in 4:0 och 1733 in :o. Arcfiod vf vtr Half brunn Lindahl, 1713 och Docl. And. Wählins Afhandling om Mahredahls Halfobrunn. Junkvp, Cfr. Warmholtz Bthlmh, T, 2» P- Si-

18 ' '