Nr 1/2015 Från uppkomsten av materia till slutet. Universums liv och död

Transkript

1 Nr 1/2015 Från uppkomsten av materia till slutet. Universums liv och död Datum, tid Onsdagen den 21 januari 2015, kl K G Karlsson, professor i avd för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet i Sundsvall. Disputerade 1973 i astronomi i Uppsala med en avhandling med huvudfokus på kvasarer. Lämnade astronomin och Uppsala 1978 och arbetade som lärare i Arjeplog och Hagfors till Har sedan dess arbetat vid Högskolan i Sundsvall/Härnösand Mitthögskolan -Mittuniversitetet, i huvudsak med lärarutbildning. Från 1999 har jag varit engagerad i PISA-projektet, bland annat som nationell projektledare. Jag hade också under 00-talet ett återfall i astronomin då jag deltog i arbeten om hur jordens klimat påverkas av förändringar i jordens bana. Nr 2/2015 Norrland och framtiden Datum, tid Torsdagen den 5 februari 2015, kl Lars Westin, professor i regional ekonomi, Umeå universitet Om hur Norrland hamnade i en så besvärlig situation trots att utvecklingen såg så positiv ut i slutet av 1800-talet. Dessutom diskuteras vad som kan göras åt situationen. Sture Lindblad

2 Nr 3/2015 Gamla ortnamn berättar historia Datum, tid Torsdagen den 5 mars 2015, kl Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Som tioåring, med morfars ritade kartor i handen, tog Lars-Erik Edlund omedvetet ut kompassriktningen för sin forskarbana. Ortnamnen som fanns på kartorna fascinerade den lille pojken och satte hans fantasi i rörelse. Ett livslångt intresse för ortnamnens och ordens ursprung föddes. Universitetsstudier i historia och svenska/nordiska språk ledde fram till den professur i nordiska språk som Edlund innehar sedan Forskningen har i huvudsak ägnats dialekter och ortnamn på nordskandinaviskt område, inte minst då de nordiska kustnamnen. Hur ortnamnen kan bidra till den nordliga historien är ett av Edlunds teman. Lars-Erik Edlund var åren chefredaktör för Norrländsk uppslagsbok, och gav 2010 tillsammans med språkvetaren Östen Dahl ut det språkliga bandet i serien Sveriges Nationalatlas (Språken i Sverige). I samband med sextioårsdagen gav Kungl. Skytteanska Samfundet ut ett urval av hans uppsatser i boken Morfars karta visar vägen (2013). Nr 4/2015 Vad är matematik? Sture Lindblad Datum, tid Onsdagen 22 april 2015, kl Anders Fällström, docent i matematik (plurikomplex analys) vid Umeå universitet. Vi har vår egen bild av vad matematik är. Tragglande av multiplikationstabeller, klump i magen inför mattelektioner, en jublande pirrande känsla när man har förstått något och oändligt mycket mer. Vårt moderna samhälle är till stora delar uppbyggt på matematik. Nästan alla tekniska saker, såsom mobiltelefoner och CD-spelare skulle vara otänkbara utan modern matematik, men även väderprognoser, val och

3 Ing-Marie Nilsson röstningssystem, börskurser, riskanalyser, krypterade meddelanden till din internetbank, miljöfrågor och mängder av andra saker i vårt samhälle bygger på väldigt modern matematik. Många tror att den matematiska forskningen och utvecklingen stannade för några hundra år sedan medan det i själva verket är så att det aldrig tillkommit så mycket ny matematik som idag. Under den här föreläsningen tänker jag på ett populärt sätt tala och diskutera om vad matematik är och kan vara igår och i dag. Nr 5/2015 Vårt livsviktiga vatten en ödesfråga för världen Datum, tid: Torsdagen den 24 september 2015, kl Gustaf Olsson, professor emeritus i industriell automation vid Lunds tekniska högskola. Vi kan inte leva utan vatten. Trots detta ägnar vi det en ganska liten uppmärksamhet. I Sverige är vi bortskämda med att bara kunna öppna kranen och få friskt, rent vatten. Priset är 1,5 öre/liter, och trots detta är vi beredda att betala 3000 ggr mer för flaskvatten, som oftast inte ens uppfyller de krav vi ställer på kranvatten. Världen törstar. I Afrika räknar man med att 25 miljoner heltidsarbeten går åt varje år bara för att hämta vatten. Klimatförändringarna bidrar till att torra områden ofta blir torrare och våta områden blir våtare. Vatten i både för små eller för stora mängder får en avgörande betydelse för livet. Var 15:e sekund dör ett barn p.g.a. för dåligt vatten. Vatten behövs för att producera föda. Vatten behövs också för att producera energi: för att utvinna olja och kol, för att kyla kraftverk eller för att generera vattenkraft. I alla dessa fall finns stora utmaningar. I föredraget kommer den globala vattensituationen att beskrivas, men också de möjligheter som vi alla har för att lösa den globala klimat- och vattensituationen. Läget är inte hopplöst men vi står inför enorma utmaningar. Då handlar det om allas vårt bidrag genom vår livsstil, våra vanor, traditioner och inställningar.

4 Nr 6/2015 Digitala transformationer i vardagsliv och samhälle Datum, tid Torsdagen den 22 oktober 2015 kl Anna Croon Fors, föreståndare för Umeå Centrum för genusstudier (UCGS) vid Umeå universitet. Utgångspunkten i föreläsningen är de pågående digitala transformationer som jag studerat i mitt avhandlingsarbete "Being-With Information Technology: Critical Explorations Beyond Use and Design (Croon Fors 2006). Jag kommer att ta utgångspunkt i några av de studier som jag tillsammans med mina forskarkolleger gjorde under mitten av 90-talet för att därefter ge exempel på hur den digitala transformationen utvecklats sedan dess. Vanligtvis utgår vår teknikförståelse från föreställningen att teknik är något som används (verktyg, instrument) för att förstärka ett agerande i världen. Alternativt uppfattar vi teknik som media (information) med kvaliteter som på skilda sätt kan återspegla världens innebörd, mening och räckvidd på ett påtagligt, effektivt och säljande sätt. En av de grundläggande slutsatserna i min forskning är att vår livsvärld är så nära sammanflätad i, genom och med digital teknik. Därför kan inte vår teknikförståelse enbart bygga på en syn att den effektiviserar, eller medierar vår verklighet, utan också som ett grundläggande material för vårt varande och vår verklighet. Min utgångspunkt är att digitalisering är en betydande del av pågående samhälls och strukturomvandling vars konsekvenser vi behöver möta och förstå. Ginger Wedin

5 Nr 7/2015 Kärlek och andra känslor i skönlitteraturen Från poeten Rut Hillarp till Sara Lidmans författardagböcker Datum, tid Torsdagen den 12 november 2015, kl Annelie Bränström Öhman, professor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap är en av Umeås nya professorer. Hennes forskning rör hur kärlek och andra känslor och relationer mellan makt, kultur och kön har beskrivits i skönlitteraturen. Kärlek är huvudtemat i bland annat hennes avhandling om poeten Rut Hillarp och även hennes senare böcker där också hennes utgåva av Sara Lidmans dagböcker finns. Hennes samtliga böcker speglar på olika vis det samtal om kärlek, död, sorg, frihet och lycka som genom hela historien pågått i skönlitteraturen. Lars-Erik Morin, , larserikmorin@telia.com