Bostadsbeståndet uppgår till drygt lägenheter varav knappt 40 procent utgörs av småhus och resterande del av flerfamiljshus.

Transkript

1 (6) Kst 2015/381 Risk- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun Bakgrund I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap har kommunerna att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av detta arbete ska värderas och sammanställas i en s.k. risk- och sårbarhetsanalys. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har, i enlighet med nyss nämnda lags andra kapitel, första paragraf, meddelat närmare föreskrifter (MSB 2015:5) kring dessa risk- och sårbarhetsanalyser. Föreliggande risk- och sårbarhetsanalys är framarbetad med hänsyn till de krav etc. som framgår av nämnda föreskrift. 1. Övergripande beskrivning av kommunen Kommunen har drygt invånare och är därmed länets befolkningsmässigt sett åttonde största kommun. Antalet invånare per kvadratkilometer är ca vilket innebär den sjunde tätast befolkade kommunen i landet. En fjärdedel av befolkningen är under 19 år, knappt 60 procent är i de yrkesverksamma åldrarna medan 17 procent återfinns i åldern 65 år eller äldre. Andelen personer som är utrikes födda uppgår till drygt 25 %. Inpendlingen till kommunen uppgår till ca personer och utpendlingen till drygt personer Bostadsbeståndet uppgår till drygt lägenheter varav knappt 40 procent utgörs av småhus och resterande del av flerfamiljshus. De största arbetsgivarna är, förutom kommunen som har ca anställda, SAAB i Järfälla med 1 100, Arla Foods AB med 800, UPS med ca 350, IKEA med ca 330, RagnSells ca 280, Dahl med 270, ICA Handlarnas AB med 260, Nobina AB med 260, ELFA AB med 175 och AOM Assistans med 150. Härutöver kan nämnas att det expanderande Barkarby handelsområde inrymmer ett stort antal arbetstillfällen. ) De stora trafiksystemen med främst E 18 och Mälarbanan, vars transportkapacitet är under utbyggnad, innebär en stor och ökande trafikström genom kommunen. Även Rotebroleden som förbindelselänk mellan E4 och E 18 kan här noteras. Kommunen återfinns i området för in- respektive utflygning från Bromma och Arlanda flygplatser. Kommunstyrelseförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Ledningskontoret Postadress: JÄRFÄLLA Leif Blomkvist, säkerhetschef Telefon växel: Telefon: E-post: kommunstyrelsen@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (6) Kommunen har relativt hög och lång strandlinje mot Mälaren vilken utgör dricksvattentäkt för hela stockholmsregionen. Görvälnverket - kommunalförbundet Norrvattens vattenverk - som återfinns i kommunen förser tretton norrortskommuner med dricksvatten. Höga naturvärden finns vid Säbysjön, Igelbäcken och längs Mälaren stränder. Säbysjön, vattendragen, våtmarkerna och Mälarstränderna är ekologiskt känsliga områden. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med föreliggande risk- och sårbarhetsanalys har skett i sammanhang där såväl perspektiv med utgångspunkt i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser, som andra perspektiv - till exempel Lag om skydd mot olyckor och Arbetsmiljölag återfunnits. Arbetet har genomförts av den kommungemensamma arbetsgruppen för säkerhet, beredskap och krishantering. Gruppen består av respektive förvaltnings säkerhetsoch beredskapsfunktion samt ett antal personer med särskild kompetens för det kommungemensamma säkerhetsarbetet. Till gruppen är Brandkåren Attundas distriktschef för Järfälla/Upplands-Bro kommuner knuten. Gruppens förvaltningsrepresentanter har svarat för respektive förvaltnings arbete med framtagande av risk- och sårbarhetanalyser för förvaltningens verksamheter. Gruppen har med nämnda underlag framarbetat här föreliggande risk- och sårbarhetsanalys. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område - Energiförsörjning elleverans fjärrvärmeverk drivmedelsdistribution - Hälso- och sjukvård Jakobsbergs sjukhus, vårdcentraler, apotek, brandstation (ambulanstjänst) - Social omsorg vårdboenden/äldreboenden - Skydd och säkerhet brandstation (räddningstjänst), polisstation - Kommunalteknisk försörjning vatten o avlopp, väghållning, renhållning - Transporter lokal och regional kollektivtrafik - Information och objekt ej identifierade i kommunen Kommunikation - Offentlig förvaltning kommunal krisledning

3 (6) 4. Identifierade och analyserade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område I här aktuellt sammanhang har den del av gjorda risk- och sårbarhetsanalyser som inte bedöms vara hänförliga till aktuell lagstiftning exkluderats. Riskhändelser som bedömts som mindre sannolika och/eller med mindre allvarliga konsekvenser har exkluderats. Risker, sårbarheter samt kritiska beroenden 1. Störning av elförsörjning Värdering: en längre tids bortfall av elförsörjning, i större omfattning, innebär stor påfrestning på lokalsamhället. Påfrestningen ökar påtagligt under vintertid med minusgrader. Här kan noteras att en hel kommundel är beroende av el för uppvärmning. Ett större elbortfall under längre tid får ses som en av de mer allvarliga händelserna mot bakgrund av det totala beroendet av el för lokalsamhällets funktionalitet. En längre tids elbortfall innebär i första hand beroende till följande samhällsviktiga verksamheter: -VA-försörjning - elektroniska kommunikationer - sjukvård - fjärrvärme - skydd och säkerhet 2. Spridning av biologiska ämnen (pandemi etc.) Värdering: Konsekvensen för kommunal verksamhet blir densamma som för samhället i stort, dvs. en påtaglig brist på personella resurser. Beroende av bl.a. insjuknandegrad, insjuknandetid kommer brist på personella resurser ge svårigheter upprätthålla samhällsviktig verksamhet i behövlig utsträckning. Någon mer påtaglig begränsning av smittspriding, genom kommunalt agerande, torde bli mycket svår att åstadkomma. De negativa hälsokonsekvenserna blir sannolikt störst bland äldre och yngre befolkning. Händelsen ses som en sådan med hög sannolik och med mer begränsade konsekvenser. Sådana återfinns i första hand till följande samhällsviktiga verksamheter - skydd och säkerhet

4 (6) 3. Störning i vattenförsörjning (teknisk infrastruktur) Värdering: En större och längre tids störning ger effekter som snabbt berör stora delar eller hela kommunen. Ett bortfall av vattendistribution ter sig i det kortare perspektivet mindre allvarligt än en sådan där vattnet är otjänligt. En längre tids bortfall av dricksvatten eller otjänligt sådant innebär i första hand beroende till följande samhällsviktiga verksamheter - livsmedelsproduktion 4. Svår störning i fjärrvärmeförsörjning (teknisk infrastruktur) Värdering: Med den ökande andelen fjärrvärme för uppvärmning är kommunen alltmer sårbart för produktions- och distributionsstörningar. Vid flera dygns bortfall, inte minst vintertid, kan inte bara de ekonomiska konsekvenserna bedömas bli stora utan också de hälsomässiga. En längre tids fjärrvärmebortfall innebär i första hand beroende till följande samhällsviktiga verksamheter 5. Störning i transportsystem (järnväg) Värdering: Mälarbanan innebär mycket stor person- och godstrafik genom tre av kommunens fyra kommundelscentra. Jakobsbergs station är en av landets största sett till antalet resenärer. En olycka i form av urspårning, vare sig detta gäller persontrafik eller godstrafik med exempelvis biologiskt eller kemiskt utsläpp, kan få synnerligen allvarliga följder, i första hand avseende liv och hälsa men också mer långsiktiga miljömässiga sådana. En olycka av större format innebär i första hand beroende till följande samhällsviktiga verksamheter - hälso- sjukvård - transporter 6. Störning i transportsystem (landsväg) Värdering: E 18 löper genom hela kommunen i dess nordvästliga riktning. Den passerar i direkt anslutning till tre av kommunens centrala kommuncentra och därige-

5 (6) nom också i direkt anslutning till stora bostadsområden. Även Barkarby Handelsplats återfinns i direkt anslutning till nämnda kommunikationsled. E 18 utgör en av landets transportleder där störst frekvens och volym av s.k. farligt gods transporteras. En olycka med kemiskt/biologiskt utsläpp av större omfattning kan få synnerligen allvarliga följder, i första hand avseende liv och hälsa men också mer långsiktiga miljömässiga sådana. En olycka av större format innebär i första hand beroende till följande samhällsviktiga verksamheter 7. Spridning av nukleära ämnen Värdering: Inträffade kärnkraftsolyckor, om än på avstånd från kommunen, och det faktum att Forsmarksanläggningen återfinns på endast några mils avstånd, innebär risk för påtagligt allvarliga effekter av en eventuell ny olycka. Konsekvenser av en olycka blir sannolikt mycket allvarliga för liv och hälsa liksom för miljö. De negativa effekterna blir mycket långvariga. Händelsen ses ha begränsad sannolikhet men med mycket allvarliga följder. Samtliga samhällsviktiga funktioner i kommunen torde, vid ett större utsläpp, riskera att ej kunna upprätthållas i nödvändig omfattning. Ett omedelbart och mycket omfattande beroende uppstår i relation till hälso- och sjukvård och skydd och säkerhet. 8. Störning i elektroniska kommunikationer Värdering: Allvarlig störning i elektroniska kommunikationer (tele, IT, radio) torde, näst efter bortfall av elektricitet, vara den riskhändelse som kan förväntas få de mest omfattande effekterna på lokalsamhället. Vid längre tids totalstörning kan följderna också förväntas bli mycket allvarliga. Händelsen bedöms ha begränsad sannolikhet men med allvarliga följder. - räddningstjänst, polis - omsorgsverksamhet - kommunalteknisk försörjning - energiförsörjning - offentlig förvaltning (kommunal ledningsfunktion)

6 (6) 5. Brister i krisberedskap och åtgärder med anledning risk- och sårbarhetsanalys Av de samhällsviktiga funktioner som angivits ovan utgör social omsorg, kommunalteknisk försörjning (exklusive dricksvattenproduktion) liksom kommunal ledning (offentlig förvaltning) egen primärkommunal förvaltningsverksamhet. Brister i krisberedskapen härvidlag är i påtaglig grad hänförlig till ett, i princip, ultimat beroende av förutsättningar som kommunen inte råder över. Det gäller bland annat tillgång till elektricitet, elektronisk kommunikationsmöjlighet, fjärrvärmetillgång. Härutöver kan noteras till de svårigheter som föreligger att i någon större utsträckning och för längre tid flytta vård/omsorgsverksamhet till andra adekvata verksamhetslokaler. Brister i förhållande till egen samhällsviktig verksamhet kan också ses i viss grad beträffande identifikation av andra samhällsaktörer liksom dess resurser att nyttjas vid en extraordinär händelse. Övrig identifierad samhällsviktig verksamhet har annan huvudman än kommunen. I vilken grad dessa äger en god, eller mindre god, krishanteringsförmåga låter sig svårligen bedömas av kommunen. Här kan kanske förutsättas att tillräcklig sådan förefinns, i vart fall där statlig tillstånd och/eller tillsyn för verksamhetsbedrivandet gäller. Det gäller, såvitt bekant, i Järfällas fall för elleverans (EON), fjärrvärme, färskvattenproduktion liksom polisverksamhet. Beträffande hälso- och sjukvårdsverksamhet liksom beträffande kollektivtrafik torde Stockholms läns landsting vara skickat att göra aktuell bedömningen. 6. Behov av egna åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Pågående och planerade åtgärder innefattar bl. a; - Fortsatt utbyggnad av kapacitet för reservkraft med mobila/fasta elkraftverk och reservkraftsintag vid vårdboenden, vissa skolor, ledningsplatser samt vissa pumpstationer. - Fortsatt komplettering av alternativ kommunikationsutrustning att användas vid IT och teleavbrott, inkluderande RAKEL - Utveckling av digitalt krishanteringsverktyg för kommunens krisorganisation. - Identifikation av i vilken utsträckning flytt av omsorgsverksamhet är möjlig och planering för eventuell sådan. - Förnyelse av avtal med Frivilliga Radioorganisationen (FRO) liksom Frivilla Resursgruppen (FRG) - Utveckling av POSOM-verksamhet