Vindplats Göteborg. En del av ett hållbart Göteborg Samrådsunderlag enligt Miljöbalken

Transkript

1 Vindplats Göteborg En del av ett hållbart Göteborg Samrådsunderlag enligt Miljöbalken

2 Innehåll 1. Inledning 4 Planerad ansökan 5 Inbjudan till fortsatt samråd 5 2. Målsättningar 5 Europeisk målsättning 5 Nationell målsättning 6 Regional målsättning 6 Kommunal målsättning 6 Göteborg Energis målsättning 7 3. Syftet med den fortsatta samrådsprocessen 7 4. Det planerade projektet 8 Inledning 8 Beskrivning av området 8 Varför aktuellt område? 8 Utformning av vindkraftparken 9 5. Projektets genomförande 10 Förstudie 10 Undersöknings- och utredningsfas 11 Tillståndsprocess 11 Övriga tillstånd 12 Arbetsprocessen Lokalisering 13 Alternativa lokaliseringar 13 Nollalternativ Tekniskt utförande 15 Vindkraftverken 15 Fundament 16 Eldragning Förutsedd miljöpåverkan 17 Inledning Naturmiljö 18 Riksintresse för naturvård 18 Natura 2000-områden och naturreservat 19 Strandskydd 20 Fåglar och fladdermöss 20 Marin flora och fauna 23 Fisk och fiske 26 Säl och tumlare 28 2

3 10. Kulturmiljö 29 Riksintresse för kulturmiljövård 29 Fornlämningar 30 Marinarkeologi Friluftsliv 34 Riksintresse för friluftsliv 34 Turism och övrig friluftsverksamhet 35 Hake fjord med omgivning 36 Tränings- och kappseglingsverksamhet Övriga riksintressen 40 Riksintresse högexploaterad kust 40 Riksintresse för sjöfart och totalförsvaret Andra verksamheter 42 Muddertippningsområde Bottenförhållanden 44 Genomförda utredningar 44 Berggrund, jordarter och gasförekomst 45 Förorenade sediment Exempel på parkutformning Landskapsbild 52 Inledning 52 Förutsättningar 52 Fotomontage 52 Möjliga skyddsåtgärder Buller 54 Möjliga skyddsåtgärder 56 Lågfrekvent ljud 58 Buller under vatten 58 Skuggor 60 Möjliga skyddsåtgärder och parklayouter Luftmiljö Sjösäkerhet Preliminär innehållsförteckning MKB Administrativa uppgifter 72 Referenser 72 Bilagor 72 3

4 1. Inledning Göteborg Energis uppdrag är att producera förnybar energi och hjälpa till att förverkliga stadens klimatmål och verka för det hållbara Göteborg. Bolagets ambition är också att stärka stadens näringsliv och bidra i dess strävan att skapa fler gröna jobb för göteborgarna. Som ett led häri utreder Göteborg Energi sedan en tid möjligheterna att uppföra en vindkraftpark på Hake fjord mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden i hamninloppet till Göteborg, se figur 1. För att uppföra en vindkraftpark i det aktuella området krävs tillstånd enligt miljöbalken. Samrådsprocessen enligt miljöbalken inleddes redan Ett stort antal möten och träffar har genomförts för att lyssna in och diskutera med myndigheter och övriga berörda de olika frågeställningar som uppkommer som en följd av bolagets planer. Under den inledande samrådsprocessen har frågan varit vad vill ni veta dvs. vilka önskemål finns om vilka utredningar och undersökningar som bör genomföras för att kunna bedöma områdets lämplighet för uppförande av en vindkraftpark. Mot bakgrund av de önskemål och funderingar som framkommit har ett stort antal utredningar och undersökningar genomförts, vilka flera fortfarande pågår, för att få kunskap om områdets förutsättningar för en vindkraftetablering. Bl.a. har utredningar och undersökningar genomförts beträffande områdets vindförhållanden, fågelliv, marina flora och fauna, sjösäkerhet samt bottenförhållanden. Genomförda utredningar och undersökningar har visat sig ge stöd för att det aktuella området utgör ett lämpligt område för produktion av vindel. Eventuellt kan kompletterande utredningar och undersökningar krävas för att ytterligare säkerställa det aktuella områdets förutsättningar för produktion av vindel inför framtagandet av ansökningshandlingarna. Vissa utredningar kommer att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökning av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken. Figur 1. Figur över aktuellt utredningsområde samt rådighetsområde. 4

5 Planerad ansökan De utredningar som genomförts har visat att det inom det aktuella området är möjligt att bygga högre vindkraftverk med en större installerad effekt än vad som tidigare planerats. Den vindkraftpark som planeras kommer högst att innehålla 16 vindkraftverk och vindkraftverken kommer maximalt att ha en totalhöjd om 190 meter. Ansökan kommer att omfatta ett s.k. etableringsområde varinom vindkraftverken kan placeras. Under den fortsatta samrådsprocessen och i den planerade ansökan kommer olika exempel på layouter av vindkraftparken att presenteras. Någon i förväg bestämd placering av vindkraftverken planeras således inte att presenteras. Inbjudan till fortsatt samråd Göteborg Energi inbjuder härmed berörda myndigheter, särskilt berörda, organisationer och företag samt allmänheten till den avslutande delen av samrådsprocessen mot bakgrund av de resultat som hittills genomförda utredningar och undersökningar visat. Den avslutande delen av samrådsprocessen kommer att genomföras bl.a. i form av öppna hus för allmänheten och möten med myndigheter. Detta samrådsunderlag har tagits fram för att på ett kortfattat sätt beskriva det planerade projektet samt preliminära resultat av utredningar och undersökningar. Samrådsunderlaget innehåller även preliminära bedömningar av vilken miljöpåverkan vindkraftparken kan medföra och det planerade innehållet i den MKB som ska ingå i ansökningshandlingarna. Tillfälle ges att senast den 15 juni 2012 inkomma med synpunkter över det planerade projektet. 2. Målsättningar Statens Energimyndighet bedömer att efterfrågan på el kommer att fortsätta öka på den svenska marknaden. Om inte Sverige skapar förutsättningar för ny elproduktion kommer efterfrågan medföra att Sverige även fortsättningsvis kommer att behöva importera el. Behovet av åtgärder mot den globala uppvärmningen är stort och förändringar måste ske på alla nivåer, från stora internationella överenskommelser till lokala grepp. Problematiken är komplex men utvecklingen av förnybara energikällor är en förutsättning för framgång. Där är vindkraften en självklar del. Europeisk målsättning Effekter av påvisade klimatförändringar är en av de viktigaste frågorna på den europeiska dagordningen just nu. Om vi inte snabbt agerar internationellt för att stoppa jordens uppvärmning kan det få katastrofala och bestående följder. EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med ambitiösa mål för Man hoppas med detta kunna få Europa på rätt spår mot en hållbar framtid i en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Detta ska uppnås genom att: Minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om det blir en internationell överenskommelse). Minska energikonsumtionen med 20 % genom bättre energieffektivitet. Se till att 20 % av energin kommer från förnybara energikällor. 5

6 Nationell målsättning Den svenska regeringen har ett uttalat mål om att en stor del av landets totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. Det är en ambition som grundar sig på Sveriges medlemskap i EU och unionens gemensamma mål på området. Historiskt sett höjs ribban kontinuerligt. År 2002 föreslogs ett produktionsmål på 10 TWh till år 2010 genom propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. År 2006 skärptes detta uttalade produktionsmål genom propositionen Miljövänlig el med vindkraft till att istället omfatta 17 TWh förnybar el till år För vindkraftens del kom ett stort genombrott i november På uppdrag av regeringen presenterade Energimyndigheten då ett förslag till nytt planeringsmål för vindkraft i skriften Nytt planeringsmål för vindkraften år Energimyndigheten anser att lämplig ambitionsnivå för Sverige bör vara 30 TWh vindkraft varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Genom Allians för Sveriges energipolitiska överenskommelse i februari 2009 samt propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnyelsebara energikällor höjdes till 25 TWh till år Vidare befästes Energimyndighetens målsättning från 2007 om energiproduktion från vindkraft. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Regional målsättning Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att främja energiomställningen och energieffektivisering. Av regleringsbrevet för år 2012 framgår att Länsstyrelsen ska redovisa: insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera, och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverka, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att stödja Naturvårdsverkets arbete med Färdplan Kommunal målsättning Den 29 februari 2009 antog kommunfullmäktige gällande översiktsplan för Göteborgs kommun. I översiktsplanen kan utläsas att Göteborgs Stad har som målsättning att satsa på en hållbar energiförsörjning samt att kommunens vision är att verka för ett hållbart göteborgssamhälle. Att bevara och utveckla infrastrukturen för vindkraft är en av grundpelarna. I aktuell energiplan för Göteborgs Stad uttrycks vidare att stadens energipolitiska vision utgår från att göteborgarnas behov av värme, el och drivmedel ska tillgodoses av ett leveranssäkert och prisvärt energisystem med minimal miljöpåverkan. Den övergripande inriktningen i 6

7 energiplanen är att minska den klimatpåverkan som göteborgarna orsakar genom sin energianvändning. Användningen av förnybar energi från bland annat vind uppmuntras och användningen av fossila bränslen ska minska. Enligt det lokala miljömålet ska utsläppen av koldioxid, från den icke handlande sektorn i Göteborg, ha minskat med minst 30 % till år 2020 jämfört med år Göteborg har gjort internationella åtaganden om minskningar av klimatpåverkan genom att underteckna det så kallade borgmästaravtalet ( I det sammanhanget har man beräknat att utnyttja stadens vindkraftpotential för att årligen producera 300 GWh vindel. Göteborg Energis målsättning Göteborg Energis vision är det hållbara göteborgssamhället. Som ett led i strävan mot denna vision har Göteborg Energi satt upp målet att bidra till produktionen av 500 GWh vindkraftel till år Målet motsvarar 10 % av den totala elanvändningen i Göteborgs Stad. Andra jämförelser som kan göras är att 500 GWh motsvarar all elanvändning i offentligt sektor eller all lägenhetsel i Göteborgs Stad under ett år. 3. Syftet med den fortsatta samrådsprocessen Göteborg Energi har stor respekt för den samrådsprocess som föregår en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Bolaget sätter stort värde på det faktum att förfarandet utgör en demokratisk process där samtliga parters åsikter och upplysningar noga ska beaktas. Det är en självklarhet att samtliga berörda under projektets gång ska få tillgång till god och lättillgänglig information samt vetskap om projektet. Målsättningen har varit att på ett så tidigt stadium som möjligt informera om projektet och under vilka stadier under processens gång det finns möjlighet att påverka och ha en dialog med Göteborg Energi. Det har även funnits möjlighet att ställa frågor om projektet. Som framgår i inledningen har en första inledande samrådsfas genomförts med såväl myndigheter som övriga berörda. Syftet med den inledande samrådsprocessen har varit att få råd, upplysningar samt rekommendationer om vilka utredningar som bör göras för att utreda förutsättningarna inom det föreslagna området samt identifiera de skyddsvärden och säkerhetsaspekter som bör beaktas. Syftet har vidare varit att erhålla så mycket information och erfarenhet om det aktuella området som möjligt från såväl myndigheter som allmänhet och övriga berörda som bolaget kan ta med sig i det vidare arbetet med föreslagen etablering. Göteborg Energi har nu för avsikt att slutföra samrådsprocessen genom att genomföra ett så kallat fortsatt samråd där tanken är att presentera de uppgifter som hittills framkommit som ett resultat av genomförda utredningar och undersökningar. Tanken är vidare att presentera exempel på hur vindkraftverken kan komma att placeras mot bakgrund av de uppgifter som hittills framkommit vid genomförda utredningar och undersökningar. Vidare kommer exempel att presenteras på hur vindkraftparken kan komma att se ut. Föreliggande handling utgör samrådsunderlag inför det fortsatta samrådet. Syftet med aktuellt samråd är att få in synpunkter som sedan kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med eventuella utredningar och undersökningar, utformningen av vindkraftparken samt upprättandet av kommande MKB. 7

8 4. Det planerade projektet Inledning Det område Göteborg Energi planerar att uppföra en vindkraftpark i är beläget i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs hamn mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden, cirka 7 km öster om Vinga fyr och cirka 8 km väster om Älvsborgsbron, se figur 1. Större delen av Hake fjord är att betrakta som allmänt vatten enligt de utredningar som företagits bl.a. beträffande gränsen mellan allmänt och enskilt vatten. I närheten av det föreslagna utredningsområdet förekommer dock även områden med enskilt vatten samt enskild mark. Göteborg Energi har rådighet över det allmänna vattnet på Hake fjord genom ett så kallat rådighetsmedgivande från kammarkollegiet. För det fall enskilt vatten eller mark kan komma att beröras av föreslagen etablering avser bolaget teckna nyttjanderättsavtal eller arrendeavtal med respektive fastighetsägare eller samfällighetsförening. Beskrivning av området Det aktuella området är till största delen beläget inom Göteborgs stad men ett mindre delområde i den västra delen är beläget i Öckerö kommun. I närhet av det aktuella området förekommer såväl hamn- och industriverksamhet som bostäder och skärgårdsmiljö. Söder om det aktuella området är bl.a. öarna Brännö, Asperö, Rivö samt Galterö belägna. Norr om området ligger vidare Hjuvik, Hällsvik och Andalen. Hake fjord karaktäriseras av att det är relativt grunt vatten med djup på mellan 5 10 meter. Avståndet till lämplig elanslutning på land är förhållandevis kort från föreslaget område. Varför aktuellt område? Fördelen med att bygga vindkraft till havs är att det blåser mycket mer än över land. Vindenergin per kvadratmeter kan vara upp till 40 % högre än på land. Hittills genomförda utredningar och undersökningar har visat att det aktuella området har mycket goda förutsättningar för etablering av vindkraft. Inom området blåser det mycket och ofta, det är en kort sträcka till land för lämplig elanslutning och området har ett fördelaktigt vattendjup med dess relativt grunda förhållanden. De utredningar som har företagits med avseende på vindenergi visar att området har sådan potential och så pass hög vindenergi att en etablering inom området skulle kunna ge en produktion av minst 200 GWh. En produktion i aktuell storleksordning motsvarar en årsproduktion av hushållsel för cirka lägenheter vilket utgör cirka 40 % av all hushållsel i Göteborgs stad. Redan i Göteborgs Stads översiktsplan från 1999 (ÖP99), som antogs 2001 och vann laga kraft 2003, föreslogs områden inom kommunen som bör utredas för lokalisering av vindkraft. Bl.a. pekades ut ett område vid Göta älvs mynningsområde vilket motsvarar det aktuella utredningsområdet för Vindplats Göteborg. Även i gällande översiktsplan för Göteborgs stad, vilken antogs den 26 februari 2009, är området utpekat som ett utredningsområde för vindkraft. Genom att anlägga Vindplats Göteborg med en produktion av ovan angivna storleksordning ökar andelen förnybar och lokalt producerad energi väsentligt vilket kraftigt kan bidra till att nå visionen om ett hållbart göteborgssamhälle. I samverkan och med initiativ från Göteborgs näringsliv skulle den föreslagna etableringen 8

9 vidare kunna utgöra basen för ett växande antal företag inriktade på offshoremarknaden för vindkraft vilket utgör en bransch som väntas öka mycket kraftigt de närmaste decennierna. Behov av arbetskraft skulle således uppkomma som ett resultat härav. Även under utredningsfasen, projekteringsfasen men framförallt under anläggnings- och avvecklingsfasen kommer också finnas ett behov av arbetskraft. Utformning av vindkraftparken Styrande faktorer vid etablering av vindkraft Den tillståndsansökan med tillhörande MKB som planeras för föreslagen etablering kommer att innehålla exempel på olika layouter (utformningar) av vindkraftparken inom ett utpekat etableringsområde. Dessa visar således olika exempel på hur området kan utnyttjas mot bakgrund av områdets förutsättningar och i dag rådande teknik. Placeringen av enskilda vindkraftverk styrs av ett antal faktorer. Dessa faktorer är således avgörande för hur etableringsområdet avgränsas och var de enskilda vindkraftverken kan placeras inom etableringsområdet, hur många vindkraftverk etableringsområdet kan inrymma samt vilken höjd de aktuella vindkraftverken kan komma att ha. I aktuellt fall har ett flertal utredningar och undersökningar genomförts i syfte att identifiera de skyddsvärden och säkerhetsaspekter som måste beaktas inom det område som utretts. Avgörande för vilka utredningar och undersökningar som har vidtagits har främst varit de önskemål och synpunkter som framförts under den inledande samrådsprocessen. Tabellen nedan redogör för några av de faktorer som ansetts vara särskilt viktiga och hur Göteborg Energi avser att beakta dessa vid utformningen av vindkraftparken och lokaliseringen av enskilda vindkraftverk. Styrande faktorer Tillgång till vindenergi Ljudnivå Skuggeffekter Rådande landskapsbild Fastighetsgränser Strandskyddsområde Åtgärd vid inplacering av verken Lokalisering till platser med högt energiinnehåll prioriteras Vindkraftverken placeras med ett sådant avstånd mellan varandra att vinden hinner återfå den energi som förloras vid passage genom närliggande verks rotor. Vindkraftverken placeras så att ljudnivån invid bostäder maximalt kommer att uppgå till 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets allmänna råd. Vindkraftverken placeras så att skuggtiden vid bostäder kommer att hållas inom Boverkets riktlinjer och gällande praxis. Påverkan på landskapsbilden kommer att beaktas vid placering av vindkraftverken. Fastighetsgränser utgör en viktig aspekt att ta hänsyn till vid placering av vindkraftverken. Utgångspunkten är att inte placera några vindkraftverk inom strandskyddat området. 9

10 Befintliga radiolänkstråk samt elledningar Grundförhållanden/Geotekniska förutsättningar Sjösäkerhet Marin miljö Områden med höga skyddsvärden vad gäller kultur- och naturmiljö samt friluftsliv Fåglars flytt och rastande Befintliga radiolänkstråk samt elledningar utgör en viktig aspekt att ta hänsyn till vid placering av vindkraftverken. Platser där geotekniska förutsättningar och grundläggningsförhållandena är goda prioriteras. Nivån på bergöverytan är av betydelse för lokalisering av vindkraftveken. Lokalisering där djupet till berg är mindre än meter prioriteras. Hänsyn tas till farlederna och den risk som kan finnas för påsegling av vindkraftverk. En buffertzon på 200 meter från farlederna bedöms utgöra ett minsta avstånd till vindkraftverk. För det fall det finns naturliga påseglingsskydd alternativt om ett påseglingsskydd anläggs kan eventuellt vindkraftverk placeras närmare farleden än 200 meter. Vindkraftverken kommer att placeras med hänsyn till den marina miljö som råder inom etableringsområdet. De områden som vid genomförda inventeringar bedömts inneha höga skyddsvärden kommer i möjligaste mån att undantas från etablering av vindkraftverk. Fåglars flytt och rastande kommer att beaktas vid placering av vindkraftverken. När hänsyn tas till bl.a. ovanstående faktorer kommer endast en del av det aktuella utredningsområdet vara aktuellt för att placera vindkraftverk inom. Det område som återstår benämns etableringsområde. Antal vindkraftverk samt höjd på dessa Mot bakgrund av de faktorer som i aktuellt fall är styrande för etableringsområdets storlek och utformning samt vindkraftverkens placering inom etableringsområdet bedöms den föreslagna vindkraftparken kunna inrymma maximalt 16 stycken vindkraftverk. Höjden på dessa kommer maximalt att uppgå till 190 meter. Se vidare angående vindkraftverken under avsnittet Tekniskt utförande. 5. Projektets genomförande Förstudie En förstudie genomfördes under år för att klargöra viktiga förutsättningar för en framtida vindkraftpark på Hake fjord. Delar som studerades vid aktuell förstudie var bl.a. vindenergi och anslutningsmöjligheter, inledande geofysiska studier för att beskriva bottenförhållandena, dialog med försvarsmakt samt civilflyg, sjösäkerhetsanslys samt en investeringskalkyl. 10

11 Undersöknings- och utredningsfas Undersöknings- och utredningsfasen påbörjades i samband med förstudien. Som tidigare framgått har ett stort antal utredningar och undersökningar företagits inom det föreslagna området, främst mot bakgrund av de önskemål som framkommit under den inledande samrådsfasen. Resultatet av aktuella utredningar har hittills visat att det föreslagna området innefattar goda förutsättningar för en vindkraftetablering. Eventuellt kan dock ytterligare utredningar komma att krävas för att säkerställa det aktuella områdets förutsättningar för produktion av vindel. Vissa utredningar planeras att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökningar av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa undersökningar kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken. Tillståndsprocess För etablering av en vindkraftpark till havs krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan om tillstånd ska en MKB (MKB) upprättas och samråd ska genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då planerad vindkraftpark kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en större krets bl.a. med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av den planerade vindkraftparken. Såsom tidigare framgått inleddes samrådsprocessen redan Den inledande samrådsprocessen har genomförts med möten och skriftliga samråd med bl.a. länsstyrelsen, kommunen och andra myndigheter, föreningar och organisationer samt närboende och berörd allmänhet. Även s.k. tematiska samråd har genomförts. Aktuell samrådsfas utgör nästa steg i samrådsprocessen fortsatt samråd. Tanken med det fortsatta samrådet är att presentera de uppgifter som hittills framkommit som ett resultat av genomförda utredningar samt att presentera exempel på layouter som Göteborg Energi tagit fram mot bakgrund av de uppgifter som hittills framkommit. När samrådsprocessen avslutats kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som kommer att bifogas ansökningshandlingarna. Eventuellt kan ytterligare utredningar komma att bli aktuella mot bakgrund av de uppgifter och önskemål som framkommer under det fortsatta samrådet. När dessa utredningar är färdigställda kommer en ansökan och MKB att upprättas och sändas till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. För att tillstånd ska kunna meddelas krävs dock att Göteborgs Stad tillstyrker projektet. För det fall ett eller flera vindkraftverk placeras inom Öckerö kommun krävs även att Öckerö kommun tillstyrker projektet i berörd del. Övriga tillstånd Utöver ansökan om tillstånd enligt miljöbalken kommer även ett antal andra tillstånd att krävas för genomförandet av föreslagen etablering. Nedan anges de tillståndsprövningar som kommer respektive kan bli aktuella. Enligt lagen om kontinentalsockeln krävs tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln. Med kontinentalsockeln avses bland annat havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde. Ansökan enligt kontinentalsockellagen kommer att kunna krävas dels för att genomföra de undersökningar som sökanden avser att genomföra av havsbotten inför aktuell etablering samt framförallt för de åtgärder som krävs för att förankra aktuell anläggning i havsbotten. 11

12 För att bygga samt använda en starkströmsledning krävs som huvudregel tillstånd (nätkoncession) enligt ellagen. Det bolag som avser att bygga och äga de starkströmsledningar som krävs för att ansluta aktuell vindkraftanläggning till anslutningspunkten måste sannolikt ansöka om linjekoncession. Ledningarna mellan de enskilda vindkraftverken kan antas utgöra ett s.k. ickekoncessionspliktigt nät. Enligt kulturminneslagen är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. I de fall fornlämningar skulle påträffas under projekteringsfasen eller senare byggnationsfasen kommer arbetet att avbrytas och länsstyrelsen kommer omedelbart att kontaktas för att utreda frågan om eventuella tillstånd eller övriga försiktighetsåtgärder. Länsstyrelsen tar beslut om utredning krävs. Arbetsprocessen I figur 2 redovisas hur processen går till för projektet. Här är vi nu Figur 2. Arbetsprocessen för föreslagen etablering. 12

13 6. Lokalisering Alternativa lokaliseringar En tillståndsansökan med tillhörande MKB ska, vid en etablering av aktuellt slag, innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Vidare ska alternativa utformningar presenteras och en beskrivning ska göras av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd, (nollalternativ). I MKB skall också finnas en motivering till varför ett visst alternativ valts. I syfte att få råd om vilka principer som är vägledande vid val av alternativ lokalisering har samråd i aktuellt fall genomförts med Länsstyrelsen i Västra Götalands län under arbetet med att undersöka och utreda alternativ till föreslaget utredningsområde. Att bygga vindkraft utmed Sveriges kuster är känsligt då alla kuststräckor kan antas vara mer eller mindre skyddsvärda. Det är därför viktigt att jämföra olika alternativ för att om möjligt välja det område som har bäst förutsättningar och sammantaget bedöms vara mest fördelaktigt. Syftet med den planerade vindkraftparken är att kunna producera så mycket el som möjligt. Fördelen med att bygga vindkraft till havs är att det blåser mycket mer än över land, vindenergin per kvadratmeter kan vara upp till 40 % högre än på land. I Göteborg stads översiktsplan från 1999 (ÖP 99), antagen av kommunfullmäktige 13 december 2001 (laga kraftvunnen 2003) föreslås vilka områden inom Göteborgs kommun som bör utredas för lokalisering av vindkraft. Även i nuvarande översiktsplan från 2009 anges Hake fjord som utredningsområde för vindkraft. I planen anges att spridd lokalisering av vindkraftverk inte är önskvärt i Göteborg med hänsyn till landskapsbild och energieffektivitet. I planen anges de lägen som bör utredas i första hand, vilka är; Landlägen vid Torsviken (där nuvarande etableringar finns på Hjärtholmen/Risholmen/ Arendal). Havslägen vid Göta älvs mynningsområde vilket motsvarar det aktuella utredningsområdet för Vindplats Göteborg. Vidare anges övriga lägen som kan vara tänkbara med avseende på vindenergi och skyddsavstånd till bostäder, vattenområden i anslutning till Amundön, Fiskebäcksudden, delar av Lilleby och Björlanda skjutfält. I arbetet med att undersöka och beskriva alternativ har samråd skett med länsstyrelsen. En del principer har varit vägledande i arbetet, exempelvis att: Alternativet till Vindplats Göteborg ytmässigt skall möjliggöra en motsvarande grupp vindkraftverk Alternativet till Vindplats Göteborg skall vara till havs Alternativet till Vindplats Göteborg skall finnas inom rimligt avstånd från Göteborg Resultatet av detta arbete är att två närliggande områden, vilka båda ligger nära kommungränsen mellan Öckerö och Kungälvs kommuner, har studerats som alternativ till det föreslagna utredningsområdet för Vindplats Göteborg. De båda områdena är utpekade i vindbruksplanerna för såväl Öckerö som Kungälvs kommuner och utgörs av ett område vid Dörjeskär samt Stora Pölsan. Göteborg Energi har valt att benämna aktuella områden Vindplats Dörjeskär samt Vindplats Stora Pölsan, se figur 3. 13

14 Figur 3: Det aktuella utredningsområdet samt de båda alternativa lokaliseringarna vid Dörjeskär och Stora Pölsan 14

15 De kriterier som anses viktiga vid en jämförelse av alternativen är bland annat: Vindförhållanden Vattendjup Bottenförhållanden Närhet till befintligt elnät Påverkan på natur- och kulturmiljöintressen Påverkan på allmänna intressen Att kommunen, där vindkraft planeras, generellt sett är positiv till vindkraft Vid en jämförelse mellan de olika områdena har det visat sig att vad gäller vattendjup, bottenförhållanden och närhet till befintligt elnät bedöms Vindplats Göteborg vara ett tekniskt och ekonomiskt mer gynnsamt alternativ än Vindplats Dörjeskär och/eller Vindplats Stora Pölsan. Naturmiljön i det yttre kustbandet bedöms generellt ha högre värden vad gäller naturmiljön än i det inre, idag påverkade, kustbandet. Å andra sidan kommer en vindkraftpark vid Vindplats Göteborg att vara synlig för ett större antal invånare än vid en lokalisering vid Vindplats Dörjeskär/Vindplats Stora Pölsan. Vindkraftetableringens synbarhet behöver dock inte i sig innebära att lokaliseringen med automatik inte anses acceptabel. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg i Hake fjord vara den plats som i dagsläget är mest fördelaktig för en vindkraftetablering. De alternativa lokaliseringarna kommer att presenteras närmare i kommande MKB. Nollalternativ Nollalternativet innebär att förväntade effekter, positiva och negativa, av den föreslagna etableringen inte kommer att uppstå. 7. Tekniskt utförande Vindkraftverken Det går i dagsläget inte fastställa exakt vilken typ av vindkraftverk som kommer att uppföras inom det aktuella området. Göteborg Energi har för avsikt att vid tillfället för uppförandet av vindkraftparken kunna tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att den tekniska utvecklingen går mycket snabbt skulle ett fastställande idag av vilken typ av vindkraftverk som kommer att uppföras motverka en optimal lösning då vindkraftparken uppförs. Vindförhållandena inom området bör då kunna nyttjas maximalt samtidigt som ingreppen och miljöpåverkan till följd av vindkraftparken i möjligaste mån bör kunna begränsas. Ansökan planeras att omfatta en vindkraftpark med maximalt 16 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter. Vid det slutliga fastställandet av typen av vindkraftverk, höjden på dessa och antalet måste dock omfattande hänsyn tas till en mängd faktorer bl.a. de villkor som Mark- och miljödomstolen kommer att fastställa avseende buller. Mot bakgrund av de vindkraftverk som idag finns på marknaden kan det maximala antalet vindkraftverk endast uppföras om vindkraftverken uppförs till en lägre totalhöjd än den ansökta maximala totalhöjden. På motsvarande sätt gäller att om vindkraftverken som uppförs har den maximala totalhöjden kan inte det maximala antalet uppföras. 15

16 Fundament Varje vindkraftverk anläggs på ett fundament. Det kan dock i dagsläget inte fastställas vilken typ av fundament som kommer att användas. Bl.a. är val av fundament beroende av bottnens beskaffenhet och de geologiska förhållanden som råder på varje enskild plats, det vattendjup som råder samt is- och vågförhållanden. Vanliga fundamentstyper som kan komma att användas i aktuellt fall utgörs av bl.a. gravitationsfundament, bergsförankrade fundament, monopilefundament, tripodfundament, fackverksfundament och insprängda fundament. Fundamenten behöver inte ha en renodlad konstruktion utan kan förekomma i modifierade versioner eller som kombinationer mellan de fem. Fokus så här långt i utredningsarbetet har varit att bygga bergförankrade fundament. Eldragning När det gäller dragning av elkablar mellan fastlandet och vindkraftparken finns det flera olika alternativ. För att nå vindkraftområdet behöver dock Torshamnsleden korsas. Göteborg Energi kommer att tillmötesgå de önskemål som ställts från Sjöfartsverket att ledningarna ska förläggas vinkelrätt mot farlederna, att ledningsdragning ska undvikas nära sjösäkerhetsanordningar, att ledningarna så långt som möjligt ska förläggas samlat och utmed befintliga ledningsstråk och att ledningar inte ska förläggas inom etablerade ankringsområden. Göteborgs Hamn har utbyggnadsplaner inom ytterhamnsområdet som kommer att beaktas. Nedan redovisas principiella sträckningar för eldragning från vindkraftparken till land. En sträckning går väster om hamnens verksamhetsområde och en alternativ sträckning går via Hjärtholmen/Risholmen in till fastlandet. Även andra alternativa sträckningar kan bli aktuella bl.a. mot bakgrund av de grundläggningsförhållanden och den marina miljö som finns i havsområdet samt de fastighetsrättsliga förhållanden som gäller på land. Det västliga alternativet är det som bäst svarar mot Göteborg Hamns önskemål, se figur 4. Figur 4: Utredningsområde och alternativ för elkabelanslutning. 16

17 8. Förutsedd miljöpåverkan Inledning I kommande avsnitt beskrivs de förutsättningar som gäller i området samt de utredningar och undersökningar som hittills genomförts. Vidare redovisas preliminära bedömningar av förväntade miljökonsekvenser. Göteborg Energi är angeläget om att ta del av den information och de synpunkter som länsstyrelsen, kommunen och andra myndigheter, föreningar och organisationer samt närboende och berörd allmänhet har för att på bästa sätt kunna beskriva anläggningens miljöpåverkan i den kommande MKBen. De utredningar och undersökningar som hittills genomförts i och kring det aktuella området har utgått från bl.a. nedanstående aspekter. Listan är inte uttömmande utan ska ses som ett diskussionsunderlag under den pågående samrådsprocessen. Marin arkeologi Marin biologi Buller Buller under vatten Strömningsförhållanden Förorenade sediment Strandskydd Fiske Fåglar Fladdermöss Sälar Segling Kulturmiljö fornlämningar och andra kulturmiljövärden Riksintressen för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Riksintressen för friluftslivet Landskapsbildspåverkan Hållbar stadsutveckling Luftmiljö Turism och det rörliga friluftslivet Även fler utredningar kan komma att genomföras inom ovan nämnda och/eller tillkommande aspekter beroende på vad som framkommer i den fortsatta processen. Vissa utredningar kommer att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökning av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken. 17

18 I avsnitten nedan ges en preliminär kortfattad bedömning av etableringens miljökonsekvenser utifrån idag kända förutsättningar. Mer utförligt vilken miljöpåverkan föreslagen etablering kommer att få på identifierade värden kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. Bedömningen kan således komma att ändras om ny information framkommer som ändrar förutsättningarna för bedömningen. I kommande MKB kommer även etableringens positiva miljökonsekvenser att beskrivas. 9. Naturmiljö Riksintresse för naturvård Förutsättningar Närmaste område av riksintresse för naturvård utgörs av Galterö och är beläget cirka 1 km söder om det havsområde där etableringen föreslås ske. Enligt värdebeskrivningen till riksintresset anges området utgöra en representativ naturbetesmark med havsstrandäng och annan öppen utmark. Inom området förekommer art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Området utgör även enligt beskrivningen en värdefull rastplats för sydsträckade fågelarter som exempelvis småsnäppa och spovsnäppa. Härutöver förekommer också marin våtmark med värdefull marin vegetation samt botaniska värden, se figur 5. Figur 5: Områden av riksintresse för naturvården, Natura 2000-områden samt naturreservat 18

19 Preliminär miljökonsekvensbedömning Närliggande riksintresseområden för naturvård bedöms inte påverkas nämnvärt eftersom att dessa områden inte berörs fysiskt av den föreslagna etableringen. Riksintresseområdenas biologiska värden kommer således inte att påverkas. Det kan dock bli fråga om viss visuell påverkan, se kapitel Landskapsbild sidan 52. En vindkraftetablering medför minskade emissioner av föroreningar till luften jämfört med fossila energikällor. Därmed minskar också tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten vilket kan ha en positiv verkan för de naturvärden som avses att skyddas. Natura 2000-områden och naturreservat Förutsättningar Närmaste Natura 2000-område utgörs av Torsviken vilken är belägen cirka 3 km nordöst om det havsområde där aktuell etablering föreslås, se figur 5. Området innefattar den invallade Torslandaviken med viss omnejd bl.a. med tillhörande strandängar. Torsviken har ett rikt fågelliv och inom området förekommer sångsvan, salskrake och brushane vilka utgör arter som är upptagna på Artskyddsförordningen. På längre avstånd från utredningsområdet ligger Natura 2000-områdena Vrångöskärgården, Nordre älvs estuarium, Sälöfjorden samt Sandsjöbacka. De naturreservat som är belägna närmast utredningsområdet utgörs av Vargö naturreservat och Vinga naturreservat. Vargö naturreservat är beläget cirka 3 km söder om det havsområde där etableringen föreslås ske och beskrivs erbjuda stora naturvärden liksom rika möjligheter till friluftsliv. Vinga naturreservat är beläget cirka 6 km väster om det tilltänkta havsområdet och beskrivs uppvisa en unik och särpräglad miljö. Vegetationen på Vinga är mycket växlande. Det exponerade läget i skärgården sätter sin prägel på floran. Buskar och träd är hårt pressade av saltbemängda vindar. Stora delar av öarna består av hällmarker och vegetationen är mosaikartad med lavrika hällar och fragment av gräs- och rishedar. Preliminär miljökonsekvensbedömning De biologiska naturvärdena inom Natura 2000-områden och naturreservat bedöms inte påverkas fysiskt eftersom ingen mark eller vattenområden kommer att tas i anspråk i dessa områden. En visuell påverkan kan dock bli aktuell, vilket beskrivs i kapitlet Landskapsbild. En viss påverkan på fågellivet i Natura 2000-området Torsviken kan också bli en konsekvens. Påverkan på fåglar redogörs vidare i avsnitt Fåglar och fladdermöss på sidan 20. Den föreslagna etableringen bedöms vidare inte nämnvärt beröra de närliggande naturreservaten med anledning av den idag förhöjda mänskliga aktivitet som råder under främst sommarhalvåret i dessa områden. Även för Natura 2000-områden och naturreservat kan de minskade emissioner till luft som vindkraftetableringar medför innebära positiva effekter för de naturvärden som avses att skyddas, genom att tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten minskar. 19

20 Strandskydd Förutsättningar Syftet med strandskydd är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten samt trygga förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till strandområden. Åtgärder som väsentligt försämrar livsvillkoren för djur eller växtarter inom ett strandskyddat område är förbjudet och då måste dispens sökas. Ett utökat strandskydd om 300 m råder från samtliga av de landområden som är belägna inom samt i närhet av utredningsområdet. Även öar med en längd över 100 meter anses utgöra landområden vilket medför att det utökade strandskyddet även gäller 300 meter ut i vattnet från dessa, se figur 6. Inga vindkraftverk kommer att lokaliseras inom områden som omfattas av strandskydd. Figur 6: Strandskyddade områden och fastighetsgränser. Preliminär miljökonsekvensbedömning Den föreslagna vindkraftetableringen bedöms inte påverka strandskyddet eftersom att inga vindkraftverk kommer att placeras inom strandskyddat område. Fåglar och fladdermöss Förutsättningar fåglar Studier av rastande sjöfåglar i området i och kring Hakefjorden startades december Studierna genomförs av JP Fågelvind AB, se figur 7. Häckande fåglar har studerats under två häckningssäsonger. Flyttande och flygande fåglar har studerats ett år och rastande fåglar har studerats under 21 månader. Studierna har gjorts dels från land men också från båt, ca en gång i månaden. 20

21 Figur 7: Inventering av fåglar, spaning från Krossholmen. Identifiering och räkning visar att den dominerande arten är ejder som setts med som mest ca 1200 individer samt att området hyser upp till rastande storskarvar. De flesta av de rastande sjöfåglarna har setts vid de östra öarna av utredningsområdet. Flygningar i området gällande både rastande och flyttande fåglar har bevakats med hjälp av en marinradar på Krossholmen, se figur 8. Flygningarna har följts dag som natt under en tre till fem dagars period per månad sedan oktober 2010 till och med september Inga nämnvärda mängder av flygningar har noterats över Hake fjord, till eller från Torsvikens Natura-2000 område. Enstaka gäss och svanar flyger över området, dock inte regelbundet. Flyttningsflygningar vår som höst av sjöfåglar har dokumenteras, totalt sett är det fråga om små mängder fåglar. Var dessa flygningar sker är helt vindberoende men mestadels sker de längs Brännösidan eller efter Hisingssidan av Hake fjord. Både vårsträcket och höststräcket av sångsvan i området (hundra eller som mest ett par hundra individer) har setts ske till del över Hake fjord. Under höst och vår flyger en hel del småfåglar och även en och annan rovfågel tvärs över Hake fjord (söderut eller norrut) på sina flyttningsvägar. De flesta passerar öster om eller i östra delen av utredningsområdet. Sparvhöken är den vanligaste rovfågeln som passerar över Hake fjord. En havsörn och ett par fiskgjusar samt en mindre antal ormvråkar har också passerat utredningsområdet vilket är att betrakta som enstaka individer som flyttar på bred front över landskapet. De häckande sjöfåglarna har undersökts under häckningssäsongerna 2010 och Det är främst de fågelskyddade områdena Vasskären och Danska liljan som hyser några större mängder häckande fågel. Det är en större koloni med silltrut på minst par (stor variation mellan åren), silvertärna med minst 4 8 par, vitkindad gås med par (stor ökning från 2010 till 2011) och ca 6 7 par av tobisgrissla samt skärpiplärka med flera par. Öarna i östra delen av utredningsområdet hyser bara enstaka häckande sjöfåglar med, 7 10 par av tobisgrissla, 4 par av vitkindad gås och flera par av skärpiplärka. Av de rödlistade arter som är skyddade, vid Torsvikens Natura 2000-område, har salskrake setts i Hake fjord några få gånger när Torsviken varit frusen. Sångsvanar har setts passera i lite större antal i området medan brushanen har setts vid ett tillfälle flyga efter fastlandssidan av Hakefjord. Den totala kollisionsrisken har beräknats för ett max/max scenario (samma scenario som för Sjösäkerhetsstudien) med 21 st vindkraftverk på Hake fjord. Resultatet från beräkningarna som genomförts med två olika beräkningsmetoder visar att ca fåglar riskeras per år och 21

22 det är ca 0,6 0,7 fåglar per år och vindkraftverk. Detta liknar resultaten från motsvarande studier för sjöfåglar på havsbaserade vindkraftverk i Kalmarsund. Gråtruten är på grund av deras regelbundna vinterflygningar i området den art som mest riskeras att förolyckas, upp mot 9 10 st per år, vilket trots allt inte bedöms vara en betydande påverkan för den lokala populationen. Förutsättningar fladdermöss Vid Krossholmen där radar för fågelstudier varit placerad har avlyssning genomförts under förnätterna med hjälp av en detektor. På en sträcka av ca 500 meter har olika arter av fladdermöss dokumenterats. Figur 8: Radarns placering på Krossholmen, inventeringsrutt och observationsplatser för fågel- och fladdermusstudier. En kvart varje timme på förnatten har radar ställts om till bättre upplösning men därmed sämre täckningsområde för att se om de större arterna, stor och gråskimlig fladdermus, förekommer ut till ca 2 kilometer mot vindparksområdet. Under perioden juli september 2011 har detta dokumenterats under elva nätter vid Krossholmen. 22

23 Preliminär konsekvensbedömning Kring öarna Vasskären och Danska liljan bör ett skyddsavstånd på minst 300 meter fastställas (ca 500 meter från centrum på största ön) där inga vindkraftverk placeras. Detta föreslås bli en skyddszon för häckande och rastande sjöfåglar. På öarna i den östliga delen av utredningsområdet finns få häckande fåglar. Delar av året hyser öarna de största mängderna rastande ejdrar och storskarvar. En preliminär bedömning är att det inte behövs en skyddszon då de häckande fåglarna är få till antalet och de rastande kommer sannolikt inte flytta på sig trots vindkraftverken. Flygningar till och från Torsvikens Natura-2000 området tycks inte nämnvärt beröras av en vindpark i Hakefjord. Kollissionsrisken har bedömts vara mindre än 1 fågel per vindkraftverk och år (0,6 0,7 fåglar per år och vindkraftverk). Under en av två nätter noterades 2 3 flygande fladdermöss. Inga större flyttningsrörelser bedöms ske i området. Fladdermöss rör sig ut över havet när det blåser lite, det vill säga mindre än cirka 4 5 m/s. De vindkraftverk som planeras i hamninloppet startar sin rotation vid cirka 3 5 m/s. Detta innebär att fladdermöss endast i undantagsfall befinner sig här när vindkraftverken är igång. Bedömningen är därmed att påverkan på fladdermöss blir mycket liten. Marin flora och fauna Förutsättningar HydroGIS AB har gjort en marinbiologisk utredning av området. Utredningen beskriver de marina bottensamhällenas utbredning och status. Utvärderingen har gjorts utifrån omfattande inspektioner av området med undervattensvideo samt inventering genom bottenprovtagning. Grundklackarna i Hake fjord har en relativt normal algflora där kelpalger dominerar, se figur 9. I anslutning till kelpalgerna finns ofta täta ansamlingar med tarmsjöpung, brödsvampdjur och i viss mån även blåmusslor. Bergsklackarna omges ofta av en zon med friliggande tomma blåmusselskal. Här sitter till viss del även små intensivt röda buskformade alger. Vid Hake fjords västra sluttning mot farleden har bottnarna en större mångformighet och större ekologiskt värde. På djupare bergsbottnar finns främst rödalgerna nervtång och ekblading, här förekommer därför också en del fritidsfiske från småbåtar då fisken dras till området. De centrala delarna av tippområdet som ligger mitt i området för Vindplats Göteborg kan karakteriseras som en mosaik med omväxlande sandiga sediment med böljeslagsmönster (se figur 10) samt skalansamlingar, framförallt omkring enstaka stenar. På dessa sitter oftast större kelpalger samt rödalger. Där lösare sediment dominerar förekommer ofta även skalfragment på bottenytan och på spridda småstenar växer fingreniga rödalger. Inom tippområdet har ingen biologisk störning kunnat skönjas vid visuell inspektion. 23

24 Figur 9: Vid Hake fjords västra sluttning finns en större mångformighet och ett större ekologiskt värde. Här syns kelpalger som förekommer på grundklackar. Foto: HydroGIS AB. Figur 10: Fotot visar bottenförhållanden från en del av utredningsområdet där botten till största delen består av sand, här med böljeslagsmönster. Foto: HydroGIS AB. 24

25 Området kring Danska liljan bedöms vara mycket värdefullt då ön med omgivande grunda bottnar består av klappersten vilket ger utrymmen där marina djur kan gömma och reproducera sig. Denna marina biotop kan också antas hysa viktiga födoresurser för fågellivet i området. I öster kan den grundrygg med omväxlande bottenförhållanden som mjukbotten, berg, sand och skal betecknas som värdefull. Detta behöver dock inte hindra uppförande av vindkraftverk. Helst bör etablering ske på områdets mjukbottnar med finare sediment d.v.s. lera och silt, se figur 11. Figur 11: Kartan visar de områden som vid marinbiologisk undersökning visat höga (gult område) eller mycket höga värden (rött område). Rött område bör undvikas medan det gula områdets mjukbottnar kan kombineras med vindkraftverk. Preliminär miljökonsekvensbedömning Utredningsområdet anses efter den marinbiologiska undersökningen lämpa sig mycket väl för vindkraftverk ur en marinbiologisk synvinkel. Fundamenten, kan utgöra sekundära hårdbottenmiljöer där en zonering med marina växt- och djursamhällen kommer att etableras redan efter något år. De fastsittande organismerna drar i sin tur till sig rörliga djur, framförallt fisk. På botten nedanför fundamenten kommer musselskal som rasar ner att bilda en skalbotten där många djur trivs. Utmed föreslagna ledningssträckningar mellan Vindplats Göteborg och landanslutningen på Hisingen finns inga särskilt känsliga eller bevarandevärda marina bottenmiljöer. 25

26 Fisk och fiske Fisk Västkustens inre kustvatten karaktäriseras av ett grunt skärgårdsområde med många grunda vikar och skyddande öar. Området utgör ett viktigt uppväxtområde för kommersiella fiskarter som t.ex. torsk, sill, skarpsill och plattfiskar, som delvis tillbringar sina första år vid kusten. I området bedrivs inget kommersiellt yrkesfiske men däremot fritidsfiske, särskilt runt Makrillgrundet och nordväst om Danska liljan. Vattendjupet inom området för Vindplats Göteborgs centrala delar uppgår till ca 5 till 6 m och i randområdena mot de djupare farlederna är djupet drygt 10 m. Botten inom området består till stora delar av gyttjig lera överlagrat med ett tunnare skikt av silt/sand med inslag av sten och skal medan bottnar kring öar och skär huvudsakligen består av grövre sediment, skalgrus, sten eller berg. När ett utströmmande vattendrag som Göta älv når havet uppstår en eustarin cirkulation. I övergången mellan det utströmmande sötvattnet och det underlagrande saltvattnet bildas ett salthaltsprångskikt, där salthalten och därmed vattnets densitet ökar snabbt med djupet. På grund av älvens sötvattenutflöde råder speciella förhållanden inom utredningsområdet för Vindplats Göteborg som sannolikt påverkar artsammansättningen åtminstone inom de grundare delarna av området. Enligt den marinbiologiska undersökningen som utförts inom ramen för projektet har en omfattande nyetablering av kelpalger skett inom delar av området. Rikligt med kelpalger påträffades även i garn och i ryssjor i samband med provfisket som genomfördes under oktober 2011 för att utreda fiskbeståndet vid utredningsområdet. Denna typ av miljö skapar skrymslen där många arter kan söka skydd, föda och finna lämplig reproduktionsmiljö. Däremot har bottnar med finsediment i Hake fjord både en låg artrikedom och lågt individantal. Under en provfiskeperiod som sträckte sig över fem dygn under perioden oktober 2011 fångades totalt 456 bottenlevande fiskar med garn respektive 110 med ryssja. Arterna som fångades var; makrill, skäggsimpa, rötsimpa, oxsimpa, rödspätta, skrubba, sandskädda, torsk, vitling, bleka, sill, skarpsill, stensnultra, havsöring, tånglake, svart smörbult, tejstefisk och ål. Av dessa arter är torsk, vitling, bleka, tånglake och ål upptagna i Artdatabankens rödlista över hotade arter, se figur 12. Storleksfördelningen hos större rovfisk såsom torsk, vittling och bleka var liten och inga könsmogna individer av dessa arter fångades under provfisket. Av de bottenlevande arterna som påträffades dominerade i huvudsak rötsimpa (61%), stensnultra (16%) och vitling (8%) för garnfisket och rötsimpa (38%), torsk (36%) och bleka (10%) för fisket med ryssjor. Fiske Ett stort antal fiskeklubbar har tillfrågats kring om de fiskar inom utredningsområdet. En enkät har också funnits tillgänglig på projektets hemsida ( för att ta reda på mer om fisket i området. Inom utredningsområdet förekommer inget yrkesfiske. Det fritidsfiske som bedrivs är för husbehov och sker framförallt vid Makrillgrundet och nordväst om Danska Liljan. Vid samråd som genomförts med allmänheten på Brännö, Hönö, Torslanda, Frölunda och Röda sten har framkommit att fritidsfiske efter makrill sker i anslutning till farlederna i nordvästra delen av Hake fjord och vid Makrillgrundet under sommartid. Över det centrala muddertippningsområdet är dock fisket begränsat och utgörs huvudsakligen av fiske med dörj. 26