KALLELSE. 16 Begravningsombud KS/2014:

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 17 december 2014, kl 8.15 Plats Nr Information 1 Kommunstyrelsens ansvarsområde - Allmänt - Befolkningsstatistik 1 november Rökfri arbetstid KTS-salen, Vita Huset 2 Ekonomiskutfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Valet Medborgarundersökningen Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 5 Svar på motion om bara ekologisk frukt till barnen KS/2014: Svar på motion om garanterat äldreboende efter viss ålder KS/2014: Svar på motion om giftfri vardag för våra barn KS/2014: Tillväxt och välfärd, Kommunplan KS/2014: Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan 10 Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden den 1 januari till 31 augusti 2014 KS/2014: KS/2014: Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 11 Leader Södermanland, KS/2014: Biotopskyddsområde Krämbol på fastigheten Genne 2:2, Katrineholms kommun KS/2014: Representant i miljö- och klimatrådet KS/2014: Stimulans och uppmuntran för bosättning i Katrineholm t KS/2014: Revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen i Katrineholms kommun KS/2014: Begravningsombud KS/2014: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 1

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Nr Anmälningsärenden Sid 17 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av Sveriges kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 190 Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 2

3 3 Dnr KS/2014: Svar på motion om bara ekologisk frukt till barnen Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige avslå motionen med hänvisning till yttranden från bildningsnämnden samt service- och tekniknämnden. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion i vilken de föreslår att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan i Katrineholms kommun endast serveras ekologisk frukt. Motionen har följande lydelse: Bara ekologisk frukt till barnen! Livsmedelsverket undersökte om det fanns bekämpningsmedelsrester i frukt och resultaten var både skrämmande och alarmerande. I 9 av 10 oekologiska frukter fann man inte bara ett utan fler bekämpningsmedel. Många fanns inne i frukterna och kunde inte sköljas bort. Man testade 647 olika frukter och det visade sig att vindruvor låg i topp med rester av 51 olika bekämpningsmedel i 96 % av druvorna. I 89 % av äpplena, 71 % av päronen och 67 % av bananerna fann man bekämpningsmedelsrester. Ofta får man höra att gränsvärdet klaras för vare enskilt bekämpningsmedel, men hur kroppen påverkas av en cocktail av medlen vet man inte. Vad man vet är att barn är speciellt känsliga och naturligtvis inte bör få i sig bekämpningsmedel alls. Därför borde det vara självklart att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan enbart serveras ekologisk frukt. Vi föreslår därför att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan enbart serveras ekologisk frukt i Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från bildningsnämnden samt serviceoch tekniknämnden Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion Bara ekologisk frukt till barnen! Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 72 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 47 3

4 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion bara ekologisk frukt till barnen Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion i vilken de föreslår att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan i Katrineholms kommun endast serveras ekologisk frukt. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från bildningsnämnden samt serviceoch tekniknämnden. Sammanfattning av inkomna yttranden Som framkommit ovan, har motionen remitterats till bildningsnämnden samt serviceoch tekniknämnden. De båda nämnderna har valt att avge gemensamt yttrande. Av det gemensamma yttrandet framkommer följande: Idag planeras inköp och matsedel samt planering av mellanmål till viss del utifrån årstiderna men också utifrån kommunens målsättning med andelen ekologiska och närodlade livsmedel. I kommunens strävan "Mat ÄR liv och lust" har man senaste året arbetat med att nå dessa mål på olika sätt. Det innebär att man både ur ekonomisk synpunkt samt miljömässiga mål försöker hitta en balans i urval av livsmedel och produkter. Lunch är den måltid som ska stå för 30 procent av barnens dagsbehovs av energi och näring. Kommunens kostavdelning har valt att lägga stor vikt vid att kunna servera ekologiska och närproducerade livsmedel i den måltiden men även mellanmålen innehåller ekologiska livsmedel till viss del. Valet av ekologiska livsmedel är idag mejerivaror såsom mjöl, fil, vissa grönsaker främst rotsaker, bananer, potatis, ägg, pasta, mjöl och gryner och nötkött. Man väljer även svensk kyckling, svensk frukt så länge det finns för säsong. Ekologisk frukt är dubbelt så dyr som vanligt odlad frukt vilket innebär att det inte går att välja att ha allt ekologiskt som serveraras. Mellanmål, som främst barnen på förskolor får samt inom äldreomsorgen har man valt att tillhandahålla ekologiska bananer. Bananer är en av de frukter som är starkt besprutad men också ett stort problem för miljön, odlarna och deras familjer. Under säsongen för svenska äpplen och päron väljer man dessa i första hand. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 4

5 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Det finns så mycket små rester av bekämpningsmedel kvar i vanligt odlade grödor, så av hälsoskäl behöver man inte välja ekologiskt. De halter man finner i kontroller av frukt och grönsaker är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som finns. Dessutom är gränsvärdena för hur mycket bekämpningsmedel som maximalt får finnas kvar satta till en betydligt lägre nivå än den nivå som skulle kunna innebära en hälsorisk. Kost och Transportservice arbetar i dag med att säsongsanpassa matsedel, salladsbuffé och att uppfylla kommunens mål med ekologiska och närproducerade livsmedel. Det man har att ta hänsyn till är ekonomiska ramar och den upphandling man har i kommunen. Service- och teknikförvaltningens bedömning är, att det i nuläget inte finns utrymme för att ha enbart ekologisk frukt till våra förskolor och skolor. Båda nämndernas bedömning är att motionen ska avslås. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av det gemensamma yttrandet framkommer att kommunens kostverksamhet i dagsläget planerar inköp och menyer som också omfattar mellanmål till viss del utifrån årstiderna men också utifrån kommunens målsättning med andelen ekologiska och närodlade livsmedel. Vidare, att det finns så mycket små rester kvar av bekämpningsmedel i vanligt odlade grödor. Därför behöver man inte av hälsoskäl välja ekologiska produkter. De halter man finner i kontroller av frukt och grönsaker är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som anges. Utöver de miljömässiga skälen och hälsoskälen, måste också kommunens kostverksamhet ta hänsyn till de ekonomiska ramarna och den upphandling man har i kommunen. Service- och teknikförvaltningens bedömning är, att det i nuläget inte finns utrymme för att ha enbart ekologisk frukt till våra förskolor och skolor. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 5

6 6 Bara ekologisk frukt till barnen! Livsmedelsverket undersökte om det fanns bekämpningsmedelsrester i frukt och resultaten var både skrämmande och alarmerande. I 9 av 10 oekologiska frukter fann man inte bara ett utan fler bekämpningsmedel. Många fanns inne i frukterna och kunde inte sköljas bort. Man testade 647 olika frukter och det visade sig att vindruvor låg i topp med rester av 51 olika bekämpningsmedel i 96 % av druvorna. I 89 % av äpplena, 71 % av päronen och 67 % av bananerna fann man bekämpningsmedelsrester. Ofta får man höra att gränsvärdet klaras för vare enskilt bekämpningsmedel, men hur kroppen påverkas av en cocktail av medlen vet man inte. Vad man vet är att barn är speciellt känsliga och naturligtvis inte bör få i sig bekämpningsmedel alls. Därför borde det vara självklart att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan enbart serveras ekologisk frukt. Vi föreslår därför att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan enbart serveras ekologisk frukt i Katrineholms kommun. Lerbo den 12 juni Gudrun Lindvall (mp) Carl Frick (mp) 6

7 7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:56, 739 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om ekologisk frukt till barnen Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden ställer sig bakom service- och teknikförvaltningens yttrande och föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Jean Fridh (MP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP)och Carl Frick har(mp), har lämnat in en motion om att inom den kommunala barnomsorgen och skolan i Katrineholms kommun ska det serveras enbart ekologisk frukt som en del av mellanmålen som i dag serveras. Detta med hänvisning till livsmedelsverkets undersökning om bekämpningsmedelrester i frukt där man fanns att 9 av 10 oekologiska frukter inte bara innehöll ett utan flera bekämpningsmedel. I topp låg vindruvor efter det äpplen päron och bananer. Eftersom remissen även är skickad till service- och tekniknämnden kommer nämnderna att lämna ett gemensamt yttrande. Nulägesbeskrivning I dag planeras inköp och matsedel samt planering av mellanmål till viss del utifrån årstiderna men också utifrån kommunens målsättning med andelen ekologiska och närodlade livsmedel. I kommunens strävan Mat ÄR liv och lust har man senaste året arbetat med att nå dessa mål på olika sätt. Det innebär att man både ur ekonomisk synpunkt samt miljömässiga mål försöker hitta en balans i urval av livsmedel och produkter. Lunch är den måltid som ska stå för 30 procent av barnens dagsbehovs av energi och näring. Kommunens kostavdelning har valt att lägga stor vikt vid att kunna servera ekologiska och närproducerade livsmedel i den måltiden men även mellanmålen innehåller ekologiska livsmedel till viss del. Valet av ekologiska livsmedel är idag mejerivaror såsom mjöl, fil, vissa grönsaker främst rotsaker, bananer, potatis, ägg, pasta, mjöl och gryner och nötkött. Vi väljer svensk kyckling, svensk frukt så länge det finns för säsong. Ekologisk frukt är dubbelt så dyra som konventionell odlad frukt och det innebär att vi inte kan välja att ha allt ekologiskt som vi serverar och tillhandahåller. Mellanmål som främst barnen på förskolor får samt inom äldreomsorgen har vi valt att tillhandahålla ekologiska bananer. Bananer är en av de frukter som är starkt besprutad men också ett stort problem för miljön, odlarna och deras familjer. Under säsongen för svenska äpplen och päron väljer vi dessa i första hand eftersom många av de mest farliga ämnena är förbjudna i Sverige och EU. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 7

8 8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Många konsumenter är oroliga för att bär som till exempel jordgubbar, frukt och grönsaker som inte är ekologiskt odlade är hälsofarliga. Att äta mycket av olika bär, frukter och grönsaker är bra för hälsan oavsett om de är ekologiskt eller konventionellt odlade. Det finns så små rester av bekämpningsmedel kvar i konventionellt odlade grödor, så av hälsoskäl behöver du inte välja ekologiskt. Men vill du värna om miljön och de som arbetar på frukt- och grönsaksodlingar är det bra att välja eko. Att äta konventionellt odlade grönsaker och frukter innebär ingen risk för hälsan, även om det finns rester av bekämpningsmedel kvar. De halter vi finner i vår kontroll av frukt och grönsaker är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som finns. Dessutom är gränsvärdena för hur mycket bekämpningsmedel som maximalt får finnas kvar satta till en betydligt lägre nivå än den nivå som skulle kunna innebära en hälsorisk. Källa ; Källa Svenska Livsmedelsverket (SLV). Till exempel visar våra beräkningar att en 4-åring måste äta ca 100 kg äpplen varje dag för att få i sig den mängd bekämpningsmedel som kan ge de negativa hälsoeffekter som uppmätts vid djurförsök. Bedömning Kost och Transportservice arbetar i dag med att säsongsanpassa matsedel, salladsbord/buffé och att uppfylla kommunens mål med ekologiska och närproducerade livsmedel. Det man har att ta hänsyn till är ekonomiska ramar och den upphandling man har i kommunen. Service- och teknikförvaltningens bedömning är, att det i nuläget inte finns utrymme för att ha enbart ekologisk frukt till våra förskolor och skolor. Ärendets handlingar Motion om ekologisk frukt till barnen Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Jean Fridh (MP) och Ingegerd Furén (FP). Förslag och yrkanden Jean Fridh (MP) yrkar att bildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Anneli Hedberg (S) yrkar bifall till bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 8

9 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Ordförande ställer bildningsförvaltningens förslag mot Jean Fridhs (MP) förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 9

10 10 10

11 11 11

12 12 12

13 13 Dnr KS/2014: Svar på motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till vård- och omsorgsnämndens yttrande. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Katrineholms kommun ska införa en regel som innebär att personer är garanterade äldreboende utan särskild prövning efter att viss ålder uppnåtts. Syftet är att skapa trygghet för de äldre och därmed också förhöjd livskvalitet. Motionen har följande lydelse: Garanterat äldreboende efter viss ålder Många oroar sig för den tid i livet då krafterna tryter och då ensamheten känns tung. Man skulle vilja komma in på ett äldreboende, men i Katrineholm är detta svårt så länge som det bedöms att man klarar sig i hemmet med hjälp av hemtjänst. Man måste alltså vara riktigt dålig för att få en plats. Även från läkarhåll framförs, att man ibland skickar hem patienter, som man anser borde ges plats på äldreboende och inte vårdas i hemmet. Så här är det på många håll i landet och förra socialministern Gertrud Sigurdsen kallade i en debattartikel i vintras detta för tvångsvård i hemmet. Men så här är det inte i alla kommuner. I Göteborg har man infört en regel som säger att alla som fyllt 85 år är garanterade plats på äldreboende utan särskild prövning. Detta ger naturligtvis en trygghet för den äldre, men även för de anhöriga, som slipper oroa sig för en anhörig, som kanske egentligen inte riktigt klarar vardagen och där oron för fall eller annat hela tiden finns närvarande. Vi är medvetna att en regel som den i Göteborg kräver både planering och kanske utbyggnad av antal platser, men anser att detta väsentligt ökar trygghet och livskvalitet för den äldre och därför borde leda till efterföljd även i Katrineholm. Om den ålder, som ska uppnås, skall vara just precis 85 år kan naturligtvis diskuteras, men regeln att det efter en viss ålder garanteras äldreboende om man så önskar utan prövning ålder räcker anser vi bör gälla även i Katrineholm. När en sådan regel kan införas får en vidare belysning av frågan ge svar på. Vi föreslår att Katrineholms kommun inför en regel som säger att man är garanterad äldreboende utan särskild prövning efter en viss uppnådd ålder. 13

14 14 Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har yttrande från vård- och omsorgsnämnden inhämtats. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion: Garanterat äldreboende efter viss ålder. Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, ,

15 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Katrineholms kommun ska införa en regel som innebär att personer är garanterade äldreboende utan särskild prövning efter att viss ålder uppnåtts. Syftet är att skapa trygghet för de äldre och därmed också förhöjd livskvalitet. Motionärerna jämför med Göteborg, där man infört ett system som innebär att alla som fyllt 85 år är garanterade plats på äldreboenden utan särskild prövning. Detta skapar en trygghet för såväl de äldre som för deras anhöriga. Motionärerna preciserar inte vilken ålder som ska vara uppnådd för att man skulle komma i åtnjutande av garanterat äldreboende utan att det får bli en fråga som får hanteras i särskild ordning. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har yttrande från vård- och omsorgsnämnden inhämtats. Sammanfattning av inkomna yttranden Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen. Av yttrandet framkommer att beslut om olika vård- omsorgsinsatser insatser utgår från en behovsprövning. På så sätt följer förvaltningen de lagar och andra regelverk som styr verksamheten. Behovsprövning hjälper också vård- och omsorgsförvaltningen att möta brukarnas individuella behov. Dokumentationen är till för att kunna ge personer som är i behov av omsorg mer inflytande, trygghet och självbestämmande i sina liv. Vård- och omsorgsförvaltningen har haft kontakt med Göteborg stad. Det fria valet innebär att personerna kan välja fritt mellan stadens boende även om denne inte bor i just den stadsdelen samt att de prövar ansökan om bistånd i form av äldreboende enligt socialtjänstlagen. Det sistnämnda motsäger motionärernas argument för att införa garanterad plats efter en viss ålder utan särskild prövning på äldreboende, enligt nämnden. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 15

16 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab För att vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna genomföra sitt uppdrag i form av att arbeta systematiskt med kvalitet, är behovsprövning en del av kvalitetsledningssystemets processer. Genom behovsbedömningen kan förvaltningen följa upp att män och kvinnor får rätt insats utefter deras individuella behov. Vid sidan om kvalitetsaspekten finns det också en juridisk infallsvinkel, enlig vårdoch omsorgnämnden. Behovsprövningen innebär en rättssäkerhet för personer som är i behov av omsorg. Mot bakgrund av vård- och omsorgsnämndens framtida utmaningar i form av bl a ökat antal brukare och minskade resurser bör platserna förbehållas personer med stora vård- och omsorgsbehov, i enlighet med nämndens gällande riktlinjer. Vård- och omsorgsnämnden anser att motionen ska avvisas. Kommunledningsförvaltningens bedömning Vård- och omsorgsnämnden anför i sitt yttrande ett antal argument mot att inför ett system som innebär tillgång till äldreboende vid viss uppnådd ålder, utan särskild prövning. Nämnden pekar på kvalitetsaspekten där prövningen innebär att man bättre kan erbjuda de insatser som svarar mot den enskildes behov. Vidare, pekar man på rättssäkerheten i så mening att behovsprövningen innebär att man säkerställer att insatser beviljas på det sätt som lagstiftningen säger. Nämnden pekar också på att behovsprövningen blir särskilt viktig i en framtid med ett ökat antal brukare i kombination med knappa och minskande resurser. Det blir under sådana förhållanden viktigt att kunna styra insatser och resurser till de som bäst behöver dem. Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något som kan anföras mot vård- och omsorgsnämndens resonemang kring äldreboende utan särskild prövning efter viss ålder. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 16

17 17 Garanterat äldreboende efter viss ålder Många oroar sig för den tid i livet då krafterna tryter och då ensamheten känns tung. Man skulle vilja komma in på ett äldreboende, men i Katrineholm är detta svårt så länge som det bedöms att man klarar sig i hemmet med hjälp av hemtjänst. Man måste alltså vara riktigt dålig för att få en plats. Även från läkarhåll framförs, att man ibland skickar hem patienter, som man anser borde ges plats på äldreboende och inte vårdas i hemmet. Så här är det på många håll i landet och förra socialministern Gertrud Sigurdsen kallade i en debattartikel i vintras detta för tvångsvård i hemmet. Men så här är det inte i alla kommuner. I Göteborg har man infört en regel som säger att alla som fyllt 85 år är garanterade plats på äldreboende utan särskild prövning. Detta ger naturligtvis en trygghet för den äldre, men även för de anhöriga, som slipper oroa sig för en anhörig, som kanske egentligen inte riktigt klarar vardagen och där oron för fall eller annat hela tiden finns närvarande. Vi är medvetna att en regel som den i Göteborg kräver både planering och kanske utbyggnad av antal platser, men anser att detta väsentligt ökar trygghet och livskvalitet för den äldre och därför borde leda till efterföljd även i Katrineholm. Om den ålder, som ska uppnås, skall vara just precis 85 år kan naturligtvis diskuteras, men regeln att det efter en viss ålder garanteras äldreboende om man så önskar utan prövning ålder räcker anser vi bör gälla även i Katrineholm. När en sådan regel kan införas får en vidare belysning av frågan ge svar på. Vi föreslår att Katrineholms kommun inför en regel som säger att man är garanterad äldreboende utan särskild prövning efter en viss uppnådd ålder. Lerbo den 12 juni 2014 Gudrun Lindvall (mp). Carl Frick (mp) 17

18 18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Dnr VON/2014: Handläggare: Johanna Wennerth Yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och bedömning. 2. Nämnden avvisar motionen. Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande redovisas som bilaga till protokollet med beteckningen vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014. Reservation Carl Frick (MP) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut. Reservationen redovisas skriftligt på sidan 27 i protokollet. Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige har Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) yrkat att Katrineholms kommun ska införa en regel som säger att man är garanterad äldreboende utan särkskild prövning efter en viss uppnådd ålder. I motionen sägs många oroa sig för den tid i livet då krafterna och ensamheten känns tung. Man skulle vilja komma in på ett äldreboende, men i Katrineholm är detta svårt så länge som det bedöms att man klarar sig i hemmet med hjälp av hemtjänst. Man måste alltså vara riktigt dålig för att få en plats. Även från läkarhåll framförs, att man ibland skickar hem patienter, som man anser borde ges plats på äldreboende och inte vårdas i hemmet. Så här är det på många håll i landet och förra socialministern Gertrud Sigurdsen kallade i en debattartikel i vintras detta för tvångsvård i hemmet. I motionen sägs att andra kommuner, exempelvis Göteborg, har infört en regel som säger att alla som fyllt 85 år är garanterade en plats på äldreboende utan särkskild prövning. Kommunledningsförvaltningen har översänt motionen för vård- och omsorgsnämndens yttrande senast den 31 oktober Justerandes sign Sammanfattning av vård- och omsorgsförvaltningens yttrande, För att vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna planera, genomföra, utvärdera och förbättra sitt nuvarande arbete på att kunna möta brukare individuella behov används idag processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete som hjälper verksamheten att uppnå kvalitet. I handläggningsprocessen ingår beslut utifrån en Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, akten Utdragsbestyrkande 18

19 19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad behovsprövning. Genom en sådan arbetsmetod följer förvaltningen de lagar och anvisningar som idag styr verksamheten. Behovsprövning hjälper även förvaltningen att möta brukarnas individuella behov. Dokumentationen är till för att kunna ge personer som är i behov av omsorg mer inflytande, trygghet och självbestämmande i sina liv. Vid kontakt med Göteborg stad innebär det fria valet att personerna kan välja fritt mellan stadens boende även om denne inte bor i just den stadsdelen samt att de prövar ansökan om bistånd i form av äldreboende enligt socialtjänstlagen. Det sistnämnda motsäger motionsställarens argument för att införa garanterad plats efter en viss ålder utan särskild prövning på äldreboende. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning För att vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna genomföra sitt uppdrag i form av att arbeta systematiskt med kvalitetsarbete är behovsprövning en del av kvalitetsledningssystemets processer. Genom behovsbedömningen kan förvaltningen följa upp att män och kvinnor får rätt insats utefter deras individuella behov. Behovsprövningen innebär även en rättssäkerhet för personer som är i behov av omsorg. Idag arbetar även förvaltningen på många olika plan med ex boendestrategier där tillgänglighet och trygghet är i fokus för att kunna möta brukarnas individuella behov när de väl är i behov av hjälp från förvaltningen. Med tanke på vård- och omsorgsförvaltningens framtida utmaningar gällande bland annat ökat antal brukare och minskade resurser bör platserna förbehållas personer med stora omsorgs-/ omvårdnads/trygghetsbehov, i enlighet med förvaltningens gällande riktlinjer. Utifrån ovanstående grunder bör motionen därför avvisas. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och bedömning. Nämnden avvisar motionen. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen med motion, Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande, Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) och Carl Frick (MP) samt förvaltningschef Per Enarsson. Förslag och yrkanden Carl Frick (MP) yrkar bifall till motionen. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 19

20 20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner nämnden ordförandens förslag till beslutsgång. Ordföranden ställer sitt eget förslag till beslut om att avvisa motionen mot Carl Fricks yrkande om bifall till motionen. Hon finner att nämnden bifaller ordförandens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 20

21 21 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige har Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) yrkat att Katrineholms kommun ska införa en regel som säger att man är garanterad äldreboende utan särkskild prövning efter en viss uppnådd ålder. I motionen sägs många oroa sig för den tid i livet då krafterna och ensamheten känns tung. Man skulle vilja komma in på ett äldreboende, men i Katrineholm är detta svårt så länge som det bedöms att man klarar sig i hemmet med hjälp av hemtjänst. Man måste alltså vara riktigt dålig för att få en plats. Även från läkarhåll framförs, att man ibland skickar hem patienter, som man anser borde ges plats på äldreboende och inte vårdas i hemmet. Så här är det på många håll i landet och förra socialministern Gertrud Sigurdsen kallade i en debattartikel i vintras detta för tvångsvård i hemmet. I motionen sägs att andra kommuner exempelvis Göteborg har infört en regel som säger att alla som fyllt 85 år är garanterade en plats på äldreboende utan särkskild prövning. Kommunledningsförvaltningen har översänt motionen för vård- och omsorgsnämndens yttrande senast den 31 oktober Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande Vård- och omsorgsförvaltningens nuvarande utvecklingsarbete för att kunna möta brukarens individuella behov Vård och omsorgsförvaltningens arbetar kontinuerligt med att sträva efter att höja kvaliteten inom omsorgen för äldre. Nedanstående områden är under utveckling för att kunna möta brukarnas individuella behov. Kvalitetsledningssystem Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar idag med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet där processer, analysmetoder och systematiken i kvalitetsarbetet är i fokus. Arbetet drivs i enlighet med Socialstyrelsens skrivelse Ledningssystem för G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 21

22 22 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 1. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Katrineholms trygghetsmodell Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan januari 2014 infört Katrineholms trygghetsmodell. Målet med Trygghetsmodellen är att öka tillgängligheten till biståndsbedömda boenden, att äldre ska känna sig trygga med att de får vård, stöd och rehabilitering i hemmet. Trygghetsmodellen innebär även att äldre män och kvinnor ska känna att de kan komma direkt till ett boende när de behöver. Trygghetsmodellen innebär: Ökad vård, stöd och rehabilitering i hemmet för brukare En mottagningstimme i hemmet för personer som kommer hem från vistelse på sjukhus (Ett av värdighetsgarantierna är att ha ett välkomstsamtal som kan ses som samma åtgärd som en mottagningstimme) Ökad möjlighet till dialog om hur beviljade insatser ska utföras Ökat stöd till närstående Plats på boende utifrån behov en person som inte kan klara sig hemma och snabbt behöver komma till ett boende kan be om en trygghetsplats. Fler platser för personer med demens Värdighetsgarantin Vård- och omsorgsförvaltningen har beslutat att införa fem värdighetsgarantier inom äldreomsorgen med start i april En värdighetsgaranti beskriver vilka etiska värden som ska prägla äldreomsorgen och vad de äldre kan vänta sig. Den syftar bland annat till att ge äldre ökat inflytande. 2 Följande värdighetsgarantier har införts. Välkomstsamtal (samma som mottagningstimme i Trygghetsmodellen) Rehabilitering i hemmet Kommunicering till brukare av ändrad tid eller försening i hemtjänsten Trygghetsplatser Egen aktivitet i särskilt boende ÄBIC (äldres behov i centrum) Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar idag med att införa arbetsmodellen ÄBIC. Socialstyrelsens ambition med ÄBIC är att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. Syftet är även att det skall bli en mer likvärdig och rättssäker äldreomsorg. Med äldres behov i centrum får också den äldre och hans eller hennes närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. I Äldres behov i 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd 2 Äldreomsorgens nationella värdegrund - Socialstyrelsen Art nr G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 22

23 23 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd centrum beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering, verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Fixar-Malte I samverkan med räddningstjänsten finansierar Katrineholms kommun ett förebyggande arbete i form av en Fixar-Malteverksamhet. Syftet med Fixar- Malteverksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet och öka tryggheten i kvarboende för äldre. Denna tjänst är tillgänglig för brukare som är över 65 år eller har funktionsnedsättning. Boendestrategi Samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans arbetat fram en rapport Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun 3. Syftet med strategin är att kunna möta framtida behov av boende för äldre. I dokumentet hänvisas till att i nationella undersökningar som visar att de flesta äldre helst vill bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt. Regelverk som påverkar vård- och omsorgsförvaltningens arbete Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar utifrån bland annat lagarna SoL 4 och LSS 5. Dessa lagar påverkar exempelvis handläggningen, skyldigheten att dokumentera, sekretessen, rapporteringsskyldigheten vid avvikelser mm. I ovan redovisning nämns arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet utifrån SOSFS 2011:9. Nedan redovisas ytterligare några exempel på vad som påverkar förvaltningens arbete. Omvårdnadsinsatser kontra servicetjänster utan behovsprövning Handläggning av ärenden 11 kap SoL 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet sam faktiska omständigheter och händelser av betydelser. Dokumentationsskyldighet för vissa tjänster Både handläggning av en hemtjänstansökan och genomförandet av en beviljad insats ska dokumenteras i enlighet med 11 kap 5 och 6 SoL. Däremot finns ingen dokumentationsskyldighet för servicetjänster utan behovsprövning och hushållsnära 3 Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun - KS , 92 4 Socialtjänstlagen 5 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 23

24 24 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd tjänster. Den 1 juli 2006 fick kommuner befogenhet att tillhandahålla servicetjänster utan någon föregående individuell behovsprövning åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad (2 kap 7 befogenhetslagen). 6 Offenlighets- och sekretesslag För servicetjänster utan behovsprövning som utförs av privata företag eller om den enskilde köper tjänsten som en hushållstjänst finns inga lagreglerade bestämmelser om tystnadsplikt. 7 Övriga uppgifter och beslut går under offenlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lex Maria och Lex Sarah Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen, Lex Maria (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg. I 14 kap 3 och 7 SoL, Lex Sarah finner man bestämmelserna gällande skyldigheten att rapportera missförhållanden eller påtagliga missförhållanden samt anmäla allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden till IVO 8. För att kunna genomföra en utredning och kunna göra en bedömning om det eventuella missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande behövs en helhetsbild av händelsen där bland annat dokumentation är en viktig pusselbit i utredningen. Nationell utredning En särskild utredning ska arbetas fram på uppdrag av socialdepartementet. Uppdraget kommer att arbetas fram i syfte att bl.a. säkerställa att dagens regelverk för biståndsbedömning är så ändamålsenligt som möjlig för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet och att utveckla sina arbetssätt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december Ekonomiskt perspektiv Särskilt boende är en boendeform som är bemannad med personal dygnet runt och utgör därmed en kostnadsintensiv verksamhet. 6 Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 16/ Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 16/ Inspektionen för vård och omsorg 9 Kommittédirektiv Dir 2014:2 G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 24

25 25 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd Kostnaderna nedan är tagna från kostnad per brukare Hemtjänst kostnad/brukare Särskilt boende kostnad/brukare Göteborgs stads fria platser Utifrån utredning om kriterier för bistånd inom äldreomsorgen som Stadsledningskontoret i Göteborgs stad gjort 16 maj Beslutades att stadens riktlinjer för äldreomsorg i frågan om bedömningen av plats på särskilt boende enligt möjligheten att välja fritt mellan stadens boenden och de externa som staden har ramavtal med. Detta innebär personerna även kan välja ett annat boende i en annan stadsdel än den som personen är tillhör. Enligt uppgifter från Göteborgs stad prövar de ansökan om bistånd i form av äldreboende enligt Socialtjänstlagen. Sammanfattning För att vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna planera, genomföra, utvärdera och förbättra sitt nuvarande arbete på att kunna möta brukare individuella behov används idag processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete som hjälper verksamheten att uppnå kvalitet. I handläggningsprocessen ingår beslut utifrån en behovsprövning. Genom en sådan arbetsmetod följer förvaltningen de lagar och anvisningar som idag styr verksamheten. Behovsprövning hjälper även förvaltningen att möta brukarnas individuella behov. Dokumentationen är till för att kunna ge personer som är i behov av omsorg mer inflytande, trygghet och självbestämmande i sina liv. Vid kontakt med Göteborg stad innebär det fria valet att personerna kan välja fritt mellan stadens boende även om denne inte bor i just den stadsdelen samt att de prövar ansökan om bistånd i form av äldreboende enligt socialtjänstlagen. Det sistnämnda motsäger motionsställarens argument för att införa garanterad plats efter en viss ålder utan särskild prövning på äldreboende. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning För att vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna genomföra sitt uppdrag i form av att arbeta systematiskt med kvalitetsarbete är behovsprövning en del av kvalitetsledningssystemets processer. Genom behovsbedömningen kan förvaltningen följa upp att män och kvinnor får rätt insats utefter deras individuella behov. Behovsprövningen innebär även en rättssäkerhet för personer som är i behov av omsorg. Idag arbetar även förvaltningen på många olika plan med ex boendestrategier där tillgänglighet och trygghet är i fokus för att kunna möta brukarnas individuella behov när de väl är i behov av hjälp från förvaltningen. Med tanke på vård- och omsorgsförvaltningens framtida utmaningar gällande bland annat ökat antal brukare och minskade resurser bör platserna förbehållas personer med stora omsorgs-/ G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 25

26 26 TJÄNSTESKRIVELSE 6 (6) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2014: Ledning- och verksamhetsstöd omvårdnads/trygghetsbehov, i enlighet med förvaltningens gällande riktlinjer. Utifrån ovanstående grunder bör motionen därför avvisas. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och bedömning. Nämnden avvisar motionen. Per Enarsson Förvaltningschef Johanna Wennerth Utvecklingsledare Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen med motion, Ärendets referenser Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) Äldreomsorgens nationella värdegrund - Socialstyrelsen Art nr Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun - KS , 92 Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 16/2012 Kommittédirektiv Dir 2014:2 Utredning om kriterier för bistånd inom äldreomsorgen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret dnr 0895/13, G:\Nämnden\Vonhandlingar\2014\27-14 Yttrande motion garanterat äldreboende viss ålder.docx VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: johanna.wennerth@katrineholm.se 26

27 27 Dnr KS/2014: Svar på motion om giftfri vardag för våra barn Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Sten Holmgren (C), Anita Karlsson (C) och Ann-Charlotte Olsson (C) har lämnat in en motion om giftfri vardag för våra barn. Motionen har följande lydelse: Om giftfri vardag för våra barn Yrkande: Katrineholms kommun ska genomföra en inventering följd av en miljösanering av kommunens lokaler med start i förskolan. Bakgrund I vår vardag påverkas vi frivilligt eller ofrivilligt av olika kemikalier med olika farlighetsgrad. Vissa skadliga ämnen, som t ex bly, kadmium och kvicksilver, har kunnat plockas bort från vardagslivet eller åtminstone kraftigt reduceras. Men många återstår. Astma och allergier ökar kraftigt i hela världen. Man beräknar att mindre än en procent av befolkningen hade astma under tidigt 1900-tal. I dag är astma den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige bland barn, ungdomar och unga vuxna. Fler än tio procent av dessa beräknas ha astma. Orsakerna är flera effekter av miljön en. Vi har fått in alltfler kroppsfrämmande ämnen i vår omgivning. Under senare år har frågan om hormonstörande ämnen fått allt större uppmärksamhet. Ett exempel på hormonstörande ämne är ftalater, en mjukgörare i vissa plaster. De finns överallt omkring oss, t ex i schampo, balsam och kosmetika, i PVC-golv, vinyltapeter, vissa plastleksaker och madrasser. Ftalater fungerar inte bara som mjukgörare, utan kan även påverka människans hormonsystem. Flamskyddsmedel är en annan riskfaktor. Det finns minst ett 70-tal olika ämnen eller ämnesgrupper som används i brandhämmande syfte i hemelektronik, textilier och möbelstoppning. Bromerade flamskyddsmedel ackumuleras i fettvävnad och stannar lång tid i kroppen och har spårats i såväl bröstmjölk som i blod. ( Studier, www. Formas.se/Page 297/SELMA_studien_Formas_projektblad.pdf visar att hormonstörande ämnen påverkar redan på fosterstadiet. Det är en skrämmande utveckling. Vilken betydelse kan det ha för kroniska sjukdomar hos barn senare i livet? Forskarna är inne på att vi får en påverkan för 27

28 28 generationer framåt. Även flamskyddsmedlen misstänks kunna ha en påverkan under foster- och spädbarnsperioden. Försiktighetsprincipen När vi plockar svamp tar vi bara de som vi vet är ätliga. Givetvis inte de vi vet är giftiga. Men vi plockar inte heller och äter de svampar som vi är osäkra på. Det är ett bra exempel på försiktighetsprincipen. Här fungerar principen, men inte i kemikaliesamhället. Det är en missuppfattning att alla kemikalier är klassade, att hormonstörande ämnen är förbjudna, att alla varor som säljs är godkända och att man kan lita på gränsvärden. Så är det inte. Men vi använder ämnena ändå trots att försiktighetsprincipen borde råda. Endast när man med stor säkerhet vet att ämnet eller kemikalien är ofarlig borde de användas. Det är en stor uppgift för staten att stödja forskningen om kemikaliernas påverkan och ingripa mot skadliga ämnen och genom myndigheter upplysa oss konsumenter om läget. Även om mycket ännu är obekant om kemikaliers och andra ämnens påverkan på vår hälsa så vet vi tillräckligt för att påbörja ett saneringsarbete. Börja med barnen Den kartläggning och miljösanering som Centerpartiet föreslår bör starta i förskolorna. Totalt giftfria förskolor ska vara målet, så långt vår kunskap räcker och med utgångspunkten av försiktighetsprincipen. Det är enligt forskningsrapporter barnen som lättast påverkas av t ex hormonstörande ämnen och flamskyddsmedel. Barnen kryper omkring på golv där damm binder miljöfarliga ämnen. Vi vill väl inte ha flamsäkra barn! Det finns rapporter om att ftalathalterna i damm är flera gånger högre på förskolor än i hemmen. Många kommuner har redan påbörjat saneringsarbetet. Ut med vinyl och in med trä- och linoleumgolv. Se över tapeter, inredning, plastmadrasser, textilier, regnkläder, leksaker osv. Även utemiljön bör ses över. T ex bildäck bör ersättas med annat. Sedan förskolorna miljösanerats bör kommunen fortsätta med andra lokaler. Det handlar också om arbetsmiljön för de anställda. Kommunen bör även bidra med information om skadliga ämnen i närmiljön till alla och inte minst till barnfamiljer. Inkomna yttranden Bildningsnämnden konstaterar att vid in köp av leksaker och möbler följs kommunens upphandlingsavtal. Vidare följs de rekommendationer och krav som ställs av myndigheter. Nämnden ställer sig positiv till en inventering men konstaterar att inventering och sanering ligger utanför nämndens område. Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker motionen. Underlaget för tillstyrkan utgörs av samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse. Förvaltningen redogör kort för naturskyddsföreningens projekt under Operation giftfri förskola. Inventeringen genomfördes av 129 förskoleavdelningar med hjälp av fastighetsägarna. Inventering visade på att material som är skadliga är vanligen 28

29 29 förekommande på förskolorna i undersökningen. Förvaltningen pekade också på att de föreslagna aktiviteterna i motionen ligger inom Länsstyrelsens förslag till Åtgärdsprogram för miljömålen i Sörmland. Aktiviteten handlar om en hälsosam förskola. Målet är att varje kommun ska ha genomfört inventering och åtgärder under Kommunledningsförvaltningens bedömning Av miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande framgår att Naturskyddsföreningen har genomfört en inventering av förskolorna i ett flertal kommuner. Föreningen har därefter tagit fram en rapport (Operation Giftfri Förskola) med råd om hur förskolemiljön kan förbättras. Länsstyrelsen i Sörmland kommer att behandla förslaget till åtgärdsprogram för miljömålen (som omnämns av miljö- och hälsoskyddsnämnden) början av Åtgärdsprogrammet syftar till att skapa förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsmålen. En av punkterna i förslaget är att verka för giftfria förskolor och skolor. Detta är kopplat till Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri Förskola. Miljöstrategiska rådet har under hösten 2014 brutit ned de lokala miljömålen och bland är en aktivitet kemikalieprojektet som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta vidare med. Projektet är bland annat inriktat på att ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö, se över upphandlingen med mera. Projektet är inriktat på hela kommunens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har varit i kontakt med KFAB som äger merparten av de aktuella lokalerna. Bolaget konstaterar att det inte har gjorts någon motsvarande inventering av kommunens lokaler tidigare. KFAB bedömer att en inventering av kommunens verksamhetslokaler kräver resurser. Bedömningen är att KFAB inte klarar detta med dagens resurser. När det gäller äldre material så finns ganska lite kännedom om gifter och kemikalier i kommunens lokaler. Idag tas hänsyn till miljöaspekterna utifrån de riktlinjer och regler som finns. Försiktighetsprincipen tillämpas vid nybyggnation, renoveringar och underhåll. Det bör noteras att inom det aktuella området följs gällande lagstiftning och riktlinjer vid byggnation och upphandling. Förvaltningen konstaterar att det kan anses ligga inom varje nämnds ansvarsområde att se över eventuellt behov av miljöåtgärder som enkelt kan vidtas. Vidare ansvarar verksamheterna för att vid upphandlingar ställa de krav som kan vara aktuella utöver den reglering som finns. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om giftfri vardag för våra barn, Miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll, , 46 Bildningsnämndens protokoll, , 45 29

30 30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om giftfri vardag för våra barn Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Sten Holmgren (C), Anita Karlsson (C) och Ann-Charlotte Olsson (C) har lämnat in en motion om giftfri vardag för våra barn. Motionärerna yrkar att Katrineholms kommun ska genomföra en inventering följd av en miljösanering av kommunens lokaler med start i förskolan. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har remitterat motionen till bildningsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden för yttrande. Yttranden Bildningsnämnden konstaterar att vid in köp av leksaker och möbler följs kommunens upphandlingsavtal. Vidare följs de rekommendationer och krav som ställs av myndigheter. Nämnden ställer sig positiv till en inventering men konstaterar att inventering och sanering ligger utanför nämndens område. Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker motionen. Underlaget för tillstyrkan utgörs av samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse. Förvaltningen redogör kort för naturskyddsföreningens projekt under Operation giftfri förskola. Inventeringen genomfördes av 129 förskoleavdelningar med hjälp av fastighetsägarna. Inventering visade på att material som är skadliga är vanligen förekommande på förskolorna i undersökningen. Förvaltningen pekade också på att de föreslagna aktiviteterna i motionen ligger inom Länsstyrelsens förslag till Åtgärdsprogram för miljömålen i Sörmland. Aktiviteten handlar om en hälsosam förskola. Målet är att varje kommun ska ha genomfört inventering och åtgärder under Kommunledningsförvaltningens bedömning Av miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande framgår att Naturskyddsföreningen har genomfört en inventering av förskolorna i ett flertal kommuner. Föreningen har därefter tagit fram en rapport (Operation Giftfri Förskola) med råd om hur förskolemiljön kan förbättras. K:\Beredningsmöten\2014\141217\95-14 MSK\94-14 tjänsteutl förskola.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 30

31 31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning Länsstyrelsen i Sörmland kommer att behandla förslaget till åtgärdsprogram för miljömålen (som omnämns av miljö- och hälsoskyddsnämnden) början av Åtgärdsprogrammet syftar till att skapa förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsmålen. En av punkterna i förslaget är att verka för giftfria förskolor och skolor. Detta är kopplat till Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri Förskola. Miljöstrategiska rådet har under hösten 2014 brutit ned de lokala miljömålen och bland är en aktivitet kemikalieprojektet som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta vidare med. Projektet är bland annat inriktat på att ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö, se över upphandlingen med mera. Projektet är inriktat på hela kommunens verksamhet vilket inbegriper förskolorna. Kommunledningsförvaltningen har varit i kontakt med KFAB som äger merparten av de aktuella lokalerna. Bolaget konstaterar att det inte har gjorts någon motsvarande inventering av kommunens lokaler tidigare. KFAB bedömer att en inventering av kommunens verksamhetslokaler kräver resurser. Bedömningen är att KFAB inte klarar detta med dagens resurser. När det gäller äldre material så finns ganska lite kännedom om gifter och kemikalier i kommunens lokaler. Idag tas hänsyn till miljöaspekterna utifrån de riktlinjer och regler som finns. Försiktighetsprincipen tillämpas vid nybyggnation, renoveringar och underhåll. Det bör noteras att inom det aktuella området följs gällande lagstiftning och riktlinjer vid byggnation och upphandling. Förvaltningen konstaterar att det kan anses ligga inom varje nämnds ansvarsområde att se över eventuellt behov av miljöåtgärder som enkelt kan vidtas. Vidare ansvarar verksamheterna för att vid upphandlingar ställa de krav som kan vara aktuella utöver den reglering som finns. Ärendets handlingar Motion om giftfri vardag för våra barn, Miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll, , 46 Bildningsnämndens protokoll, , 45 Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2014\141217\95-14 MSK\94-14 tjänsteutl förskola.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 31

32 32 1 Motion till kommunfullmäktige Om giftfri vardag för våra barn Yrkande: Katrineholms kommun ska genomföra en inventering följd av en miljösanering av kommunens lokaler med start i förskolan. Bakgrund I vår vardag påverkas vi frivilligt eller ofrivilligt av olika kemikalier med olika farlighetsgrad. Vissa skadliga ämnen, som t ex bly, kadmium och kvicksilver, har kunnat plockas bort från vardagslivet eller åtminstone kraftigt reduceras. Men många återstår. Astma och allergier ökar kraftigt i hela världen. Man beräknar att mindre än en procent av befolkningen hade astma under tidigt 1900-tal. I dag är astma den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige bland barn, ungdomar och unga vuxna. Fler än tio procent av dessa beräknas ha astma. Orsakerna är flera effekter av miljön en. Vi har fått in alltfler kroppsfrämmande ämnen i vår omgivning. Under senare år har frågan om hormonstörande ämnen fått allt större uppmärksamhet. Ett exempel på hormonstörande ämne är ftalater, en mjukgörare i vissa plaster. De finns överallt omkring oss, t ex i schampo, balsam och kosmetika, i PVC-golv, vinyltapeter, vissa plastleksaker och madrasser. Ftalater fungerar inte bara som mjukgörare, utan kan även påverka människans hormonsystem. Flamskyddsmedel är en annan riskfaktor. Det finns minst ett 70-tal olika ämnen eller ämnesgrupper som används i brandhämmande syfte i hemelektronik, textilier och möbelstoppning. Bromerade flamskyddsmedel ackumuleras i fettvävnad och stannar lång tid i kroppen och har spårats i såväl bröstmjölk som i blod. ( Studier ( ) visar att hormonstörande ämnen påverkar redan på fosterstadiet. Det är en skrämmande utveckling. Vilken betydelse kan det ha för kroniska sjukdomar hos barn senare i livet? Forskarna är inne på att vi får en påverkan för generationer framåt. Även flamskyddsmedlen misstänks kunna ha en påverkan under foster- och spädbarnsperioden. 32

33 33 2 Försiktighetsprincipen När vi plockar svamp tar vi bara de som vi vet är ätliga. Givetvis inte de vi vet är giftiga. Men vi plockar inte heller och äter de svampar som vi är osäkra på. Det är ett bra exempel på försiktighetsprincipen. Här fungerar principen, men inte i kemikaliesamhället. Det är en missuppfattning att alla kemikalier är klassade, att hormonstörande ämnen är förbjudna, att alla varor som säljs är godkända och att man kan lita på gränsvärden. Så är det inte. Men vi använder ämnena ändå trots att försiktighetsprincipen borde råda. Endast när man med stor säkerhet vet att ämnet eller kemikalien är ofarlig borde de användas. Det är en stor uppgift för staten att stödja forskningen om kemikaliernas påverkan och ingripa mot skadliga ämnen och genom myndigheter upplysa oss konsumenter om läget. Även om mycket ännu är obekant om kemikaliers och andra ämnens påverkan på vår hälsa så vet vi tillräckligt för att påbörja ett saneringsarbete. Börja med barnen Den kartläggning och miljösanering som Centerpartiet föreslår bör starta i förskolorna. Totalt giftfria förskolor ska vara målet, så långt vår kunskap räcker och med utgångspunkten av försiktighetsprincipen. Det är enligt forskningsrapporter barnen som lättast påverkas av t ex hormonstörande ämnen och flamskyddsmedel. Barnen kryper omkring på golv där damm binder miljöfarliga ämnen. Vi vill väl inte ha flamsäkra barn! Det finns rapporter om att ftalathalterna i damm är flera gånger högre på förskolor än i hemmen. Många kommuner har redan påbörjat saneringsarbetet. Ut med vinyl och in med trä- och linoleumgolv. Se över tapeter, inredning, plastmadrasser, textilier, regnkläder, leksaker osv. Även utemiljön bör ses över. T ex bildäck bör ersättas med annat. Sedan förskolorna miljösanerats bör kommunen fortsätta med andra lokaler. Det handlar också om arbetsmiljön för de anställda. Kommunen bör även bidra med information om skadliga ämnen i närmiljön till alla och inte minst till barnfamiljer. Katrineholm 17 februari 2014 Inger Fredriksson (C) Sten Holmgren (C) Anita Karlsson (C) Ann-Charlotte Olsson (C) 33

34 ;r ~~a~ T l~atrineholms icoinmun \ SAMMANTRÄDESRROTOKOLL Sammanlrådesdalum MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Blad Dnr: Handläggare: Am1a Gustavsson Yttrande över motion om Giftfri vardag för våra barn Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka motionen om Giftfri vardag för våra barn. Under nämndens överläggningar yttrar sig Ei-ilc Liljencrantz (M), Marie-Louise Karlsson (S), Göi an Ivarsson. (C). Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse : "Ärendebeskrivning Centerpartiet har till kommunfullmäktige lämnat en motion om att Katrineholms kommun slca genomföra en inventering följd av en miljösanering av kommunens lokaler med start i förskolan. Samhällsbyggnadsföivaltningen anser att motionens ambition om en giftfri vardag för våra barn är viktig. Förvaltningen ser även att motionen ligger väl i linje med en av aktiviteterna i förslaget till "Åtgärdsprogram för miljömålen i Södermanland" som Länsstyrelsen tagit fram. Aktiviteten handlar om att en hälsosam förskola och syftar till att minska exponering av miljögiften i barns vardag. Målet är att en föislcola i varje kornmun slca vara inventerad och ha genomfört åtgärder under Inventeringen kan genomföras med hjälp av checklistor från Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen genomförde under projektet "Operation giftfi i förskola" där 129 förskoleavdelningar isverige inventerades på frivillig basis. Inventeringen genomfördes då på ett förhållandevis enkelt sätt av med hjälp av en checklista som personal på förskolorna och fastighetsägarna fyllde i tillsammans. Inventeringen visar att material som är loända för att läcka skadliga kemikalier är vanliga på många förskolor. Det handlar bland annat om leksalter av mjuk plast, gammal elektronik som används som leksalter och förkläden av PVC. Inga förskolor i Katrineholm deltog i det projektet. sign 34

35 ~! ~!c ~, atiineholms lcomniun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Förvaltningens bedömning Samhällsbyggnadsföivaltningen ställer sig mycket positiv till att en inventering genomförs, men bedömer att inventeringen som sådan faller utanför nämndens myndighetsutövning. Frågan bör drivas av Bildningsförvaltningen, isamarbete med 1<o~nmunens miljöstrateg, privata förskolor och berörda fastighetsägare. Förvaltningen vill även poängtera att en eventuell sanering blir aktuell först när inventeringen genomförts och resultaten i förekommande fall visar att en sanering behövs. Yttrandet behandlades på Miljö- och hälsoslcyddsnämndens sammanträde , 30, men återremitterades då för vidare handläggning." Blad Justerandes sign ~~ ``_~~ : `i ~, L Uldragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunfullmäktige 35

36 36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:27, 449 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om giftfri vardag för våra barn Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden instämmer i yttrandet och föreslår att kommunfulmäktige beslutar att motionen är besvarad. Reservation Ann-Charlotte Olsson (C ) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C ), Sten Holmgren (C ), Anita Karlsson (C ) och Ann-Charlotte Olsson (C ) har lämnat in en motion om giftfri vardag för våra barn. Dom yrkar att Katrineholms kommun ska genomföra en inventering följd av en miljösanering av kommunens lokaler med start i förskolan. Bildningsförvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen anser att ambitionerna i motionen, att ha en totalt giftfri miljö kring våra barn och elever, är viktig. Förvaltningen använder vid nyinköp både leksaker och möbler enligt de upphandlingsavtal som kommunen tecknat. Chefer och personal följer rekommendationer och krav som ställs från olika myndigheter. Det pågår också ett arbete med att se över städfrekvensen inom förskolan. Förvaltningen ställer sig positiv till motionens förslag att genomföra en inventering, följd av miljösanering, men ansvaret för inventering och miljösanering ligger hos andra förvaltningar i kommunen. Flickors och pojkars perspektiv Granskning av ärendet har skett ur ett jämställdhetsperspektiv. Ärendets handlingar Motion Giftfri vardag för våra barn Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkqvist förv.chef, Anneli Hedberg (S) och Ann-Charlotte Olsson (C ). Förslag och yrkanden Ann-Charlotte Olsson (C ) yrkar att bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 36

37 37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Beslutsordning Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Ordföranden ställer bildningsförvaltningens förslag mot Ann-Charlotte Olsson (C ) förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 37

38 38 Dnr KS/2014: Tillväxt och välfärd, Kommunplan Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Tillväxt och välfärd, Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag. Ärendebeskrivning Beredning kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), och kommunstyrelsens vice ordföranden, Lars Härström (M): Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun ska det i början av varje mandatperiod utarbetas en kommunplan. Tillsammans med visionen utgör kommunplanen kommunens långsiktiga styrdokument för övergripande planering. Kommunplanen ska gälla för hela mandatperioden och ange övergripande mål, prioriteringar och större investeringar. Kommunplanen ska ligga till grund för de årliga planeringsprocesserna under mandatperioden. Den årliga planeringen fastställs på hösten i övergripande plan med budget samt nämndernas planer. Planeringsprocessen påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut tillsammans med kommunplanen till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden som underlag för övergripande plan med budget. Ett gemensamt förslag till kommunplan har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att fastställa Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), och kommunstyrelsens vice ordföranden, Lars Härström (M), Tillväxt och välfärd, Kommunplan (Socialdemokraternas och moderaternas förslag) 38

39 39 1 (1) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Kommunplan Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun ska det i början av varje mandatperiod utarbetas en kommunplan. Tillsammans med visionen och översiktsplanen utgör kommunplanen kommunens långsiktiga styrdokument för övergripande planering. Kommunplanen gäller för hela mandatperioden och anger övergripande mål, prioriteringar och större investeringar. Kommunplanen ligger till grund för de årliga planeringsprocesserna under mandatperioden. Den årliga planeringen fastställs på hösten i övergripande plan med budget samt nämndernas planer. Planeringsprocessen påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Kommunplanen är också en del av ägardirektivet till bolagen. Ett gemensamt förslag till kommunplan har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att fastställa Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag. Göran Dahlström (S) Lars Härström (M) KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunstyrelsen@katrineholm.se 39

40 40 Tillväxt och välfärd Kommunplan Foto: Hanna Maxstad Socialdemokraternas och Moderaternas förslag

41 41 Tillväxt och välfärd Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun ska det i början av varje mandatperiod utarbetas en kommunplan. Kommunplan har tagits fram gemensamt av Socialdemokraterna och Moderaterna och utgör den politiska majoritetens gemensamma politiska plattform för de kommande fyra åren. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen kommer ligga till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. Den kommer också att ligga till grund för den årliga uppföljningen i delårsrapporter och årsredovisningar. Kommunplanen är således ett av de viktigaste instrumenten för att säkra den politiska mål- och resultatstyrningen av de kommunala verksamheterna. Den kommer också att utvärderas i särskild ordning 2016 och Den övergripande styrningen som kommer till uttryck i kommunplanen vägleds av ett antal utgångspunkter som definieras i kommunens styrsystem. I all planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamheter ska fyra olika perspektiv finnas med och vägas samman resurser, verksamhet, resultat och nytta. Resultatet och nyttan för invånare och samhälle ska stå i fokus både vid fördelning av resurser och i vardagen ute i alla de kommunala verksamheterna. Styrningen ska utgå från ett helhetsperspektiv, som omfattar såväl nämnder som bolag. Enkelhet, tydlig rollfördelning, levande styrdokument och vikten av uppföljning och analys som grund för planering är andra För Socialdemokraterna viktiga utgångspunkter som säkerställer en välfungerande politisk styrning av de kommunala verksamheterna. Vidare ska styrningen vara genusmedveten. Katrineholms kommun ska även fortsatt vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegrering av styrningen. Katrineholms utveckling kräver ledarskap. Kommunen är en stor organisation och har hand om viktiga frågor i människors liv och vardag. Katrineholms kommun ska möta dagens och framtidens utmaningar med nytänkande, flexibilitet och en hög tilltro till vad vi gemensamt kan åstadkomma. Kommunens verksamheter ska inte bara anpassas i takt med yttre förändringar utan också aktivt bidra till samhällsutvecklingen. Tillväxtfrågorna är centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Genom ökat bostadsbyggande, omfattande bredbandsutbyggnad och intensifierat arbete för att främja näringslivets utveckling vill vi skapa förutsättningar för fortsatt befolkningstillväxt, fler jobb och ökad sysselsättning. Det är i sin tur faktorer som har mycket stor betydelse för att kunna fortsätta satsningarna på förskola och skola och för att även framåt kunna trygga en god omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Katrineholm är en underbar kommun att leva och verka i. Närheten till naturen och ett rikt kulturoch fritidsliv skapar en unik livsmiljö samtidigt som läget i Sverige gör Katrineholm attraktivt också i näringslivshänseende. Kommunen har på många sätt utvecklats åt rätt håll under senare år och har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Men det kräver långsiktigt kloka och strategiska beslut. Vi vill göra ett bra Katrineholm ännu bättre! För Moderaterna Göran Dahlström Lars Härnström Fredrik Olovsson Christer Sundqvist 2 Kommunplan Katrineholms kommun 41

42 42 INNEHÅLL 4 Tillväxt, jobb och egen försörjning 8 Attraktiva boende- och livsmiljöer 12 Utbildning 16 Omsorg och trygghet 20 Kultur, idrott och fritid 24 Hållbar miljö 28 Ekonomi och organisation 42 Foto: Josefine Karlsson

43 43 TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING 43

44 44 44 Foto: Hanna Maxstad

45 TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING 45 Befolkningstillväxt ÖVERGRIPANDE MÅL Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Fler invånare, ökad sysselsättning och utveckling av näringslivet är avgörande för Katrineholms utveckling. Ett jobb är för den enskilde nyckeln till en trygg försörjning och till att kunna styra sitt liv och utveckla sina drömmar. För samhället som helhet är ökad sysselsättning och fler arbetade timmar en nödvändighet för att kunna säkra välfärden när den demografiska utvecklingen gör att allt färre ska försörja allt fler. Vi vill välkomna fler att leva och verka i Katrineholm. Att många kvinnor och män idag saknar ett jobb att gå till är ett slöseri med kunskaper, tid, ambitioner och utvecklingsmöjligheter. Vårt mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för fler jobb i vår kommun. Att fler får ett jobb att gå till är viktigt för att minska klyftorna i samhället för både vuxna och barn. Genom utbildning och arbete ges möjlighet till egen försörjning, arbetsglädje och gemenskap. Som ny i Sverige är ett jobb den bästa starthjälp man kan få, och det snabbaste sättet att lära sig svenska och bli en aktiv medlem i samhället. Kommunen ska både ge trygghet och skapa förutsättningar för människor att växa av egen kraft. Den som får försörjningsstöd ska ges möjlighet till arbete eller utbildning istället för passivitet. Det är angeläget att kommunen använder sig av de möjligheter som finns till att skapa fler jobb genom olika nationella arbetsmarknadssatsningar, exempelvis extratjänster i välfärden. För att ge unga bättre förutsättningar på arbetsmarknaden ska kommunen också varje år i samarbete med näringslivet erbjuda sommarjobb. Katrineholm behöver ett växande näringsliv som skapar jobb i hela kommunen. Förutsättningarna är goda tack vare Katrineholms läge och närhet till Stockholm. De lokala företagen och entreprenörerna har stor betydelse för Katrineholm. Genom fortsatta satsningar för att underlätta för små och stora företag att etablera sig och växa i kommunen kan Katrineholm bli en tillväxtmotor för hela västra Sörmland. Kommunen ska vara proaktiv när det gäller nyetableringar och vara en pålitlig partner för företag och organisationer som vill investera i vår kommun. Tillgång till mark och fastigheter för näringslivsutveckling är centralt, liksom utbildning med inriktning mot det näringsliv som finns på orten. Arbetet för ett gott företagsklimat ska fortsätta tillsammans med det lokala näringslivet. Kommunal myndighetsutövning ska gå hand i hand med service och rådgivning. Det ska vara enkelt för lokala och mindre aktörer att delta i kommunens upphandlingar och kommunen ska tillvarata möjligheterna att ställa sociala och miljömässiga krav. Satsningar på att öka nyföretagandet är också viktiga. Vi vill uppmuntra och underlätta så att fler kvinnor och män kan och vågar starta företag. Fler unga ska få chansen att prova på företagsamhet och få kunskap om vad det innebär att vara företagare. Gymnasieskolan ska öka samverkan med Ung Företagsamhet och även i grundskolan ska entreprenörskap uppmuntras och stimuleras. 6 Kommunplan Katrineholms kommun 45

46 46 Foto: Hanna Maxstad Katrineholms läge gör kommunen attraktiv i både näringslivs- och logistikhänseende. Genom att skapa förutsättningar för en växande handel och besöksnäring skapas jobb samtidigt som utbudet av varor, tjänster och upplevelser ökar för såväl invånare som besökare. Kommunen ska verka för nyetablering av fler handelsmöjligheter både i centrum och vid infarterna. Kommunen ska uppmuntra initiativ för att öka turismen och aktivt stötta besöksnäringen och publika arrangemang. Behovet av digital infrastruktur har ökat för både arbete och fritid. Tillgång till bredband är en viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Katrineholms kommun kommer därför investera i kraftigt utökad bredbandstäckning inte minst på landsbygden. År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. Kommunen ska också påverka tele- och internetoperatörerna att täcka de sista vita mobiloch bredbandsfläckarna inom kommunen. RESULTATMÅL Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka 46 Kommunplan Katrineholms kommun 7

47 47 47

48 48 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 48 Foto: Hanna Maxstad

49 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 49 ÖVERGRIPANDE MÅL Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Genom att förbättra vår stadsmiljö, utveckla vår landsbygd och värna om miljön tar vi ansvar för helheten och skapar förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Under mandatperioden ska det pågående arbetet med översiktsplanen för landsbygden slutföras samtidigt som arbetet med att förverkliga intentionerna i den antagna översiktsplanen för staden ska inledas. Genom planarbetet läggs grunden för ökat bostadsbyggande, attraktiva livsmiljöer och en hållbar utveckling. Den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Planarbetet ska också utgå från en tydlig idé om hur miljön ska harmoniera med, eller i vissa fall avvika från, det bebyggelsekulturella mönstret. Kommunen ska fortsätta satsningen på offentlig konst. Bostadsbyggandet ska fortsätta. Det kommunala bostadsbolaget KFAB ska användas för att skapa fler bostäder. Kommunen ska också skapa attraktiva tomtområden och bjuda in byggföretag och enskilda för exploatering av dessa. Fler områden ska tas fram för bebyggelse och utveckling. Ett större område för bostadsbebyggelse är området mellan Bievägen, Eskilstunavägen och Lasstorp. Den positiva omvandlingen av Katrineholms centrum ska fortsätta. För att få ett centrum som är aktivt, inbjudande och tryggt såväl dagtid som kvällstid ska en blandad bebyggelse med bostäder, restauranger, kontor och butiker eftersträvas. Gestaltningen av kommunens offentliga rum ska också utvecklas genom god och bra ljussättning. Förtätningen av staden ska fortsätta. Det är viktigt att ta vara på och utveckla våra miljöer för rekreation. Katrineholm ska fortsätta att vara en trädgårdsstad med vackra parker. Efter Stadsparkens positiva omvandling ska Stora Djulö och Sveaparken/Sjukhusparken utvecklas. Alla kommundelar ska få del av förbättringar och investeringar i utemiljöer och grönytor. Lekplatser och grönområden ska underhållas och utvecklas. Vi ska utveckla våra lekparker till aktivitetsparker som är tillgängliga och riktar sig till alla åldrar genom att till exempel erbjuda sittplatser och picknickmöjligheter. Katrineholm ska vara tillgängligt för alla. Tillgänglighet handlar om att forma ett samhälle där alla behövs och alla kan delta. I all fysisk planering ska kommunen beakta god tillgänglighet. Kommunen behöver också ta taktpinnen när det gäller diskussioner med fastighetsägarna om tillgänglighetsanpassningar både i centrum och i kransorterna. Tillgänglighetsinventeringar ska genomföras och tillgängligheten till kommunala lokaler ska öka. Tillgänglighet handlar också om frångänglighet, att alla miljöer lätt ska kunna utrymmas vid krishändelser. Behovet av kommunikationer och infrastruktur har ökat för både arbete och fritid. Kommunen ska verka för att förbättra kommunikationerna till, från och inom hela kommunen. 10 Kommunplan Katrineholms kommun 49

50 50 Foto: Josefine Karlsson Kommunen ska investera i kollektivtrafiken och överväga efterfrågestyrd kollektivtrafik. Samarbetet med kollektivtrafikmyndigheten, kommuner i närområdet och andra berörda parter ska fortsätta för att säkerställa turtäthet och fortsatt goda pendlingsmöjligheter hela året. Möjligheten att åter ta ett sent tåg från Stockholm till Katrineholm ska undersökas för att underlätta för invånarna att ta del av Stockholms nöjesutbud. Kommunen ska verka för att tidtabeller i kollektivtrafiken blir tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Trafikmiljöerna måste vara säkra och upplevas som trygga. Investeringar ska göras i bra gångoch cykelvägar som knyter ihop staden och gör det enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar. Gatumiljöer runt skolor behöver vara både säkra och funktionella. En genomgång ska göras av var det finns behov av hastighetsbegränsningar och förbättrade avlämningsplatser. Standarden på våra gator ska öka och stora delar av gatunätet ska asfalteras om. Den gamla genomfartsleden ska byggas om till en trevlig och välkomnande stadsgata. Kommunen ska verka för att Trafikverket förbättrar vägunderhållet på riks- och länsvägar. RESULTATMÅL Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar 50 Kommunplan Katrineholms kommun 11

51 51 UTBILDNING 51

52 52 52 Foto: Hanna Maxstad

53 53 UTBILDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra. I Katrineholm ska det också finnas goda möjligheter till lärande för vuxna. För att stärka familjer, både barn och föräldrar, vill vi tillsammans med landstinget utreda och eventuellt starta en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral samverkar. Förskolan i Katrineholms kommun ska fortsätta hålla en hög kvalitet med kompetenta förskollärare och barnskötare. Förskolan ska byggas ut för att svara upp mot ökade behov när Katrineholm växer. Barngruppernas storlek ska minska. Katrineholm ska ha bra skolor. Vi vill att varje elev ska lyckas i grundskolan och gymnasieskolan. Fler flickor och pojkar ska nå höga resultat. Målet är också att fler ska gå vidare till högre studier. Skolan ska ta hänsyn till varje elevs intresse och begåvning. Arbetet med att identifiera vad som hindrar flickor och pojkar att nå godkända resultat ska intensifieras. Organisation, administration, IT, pedagogik, metodik, kvalitetsuppföljning, resursfördelning, lokaler med mera ska analyseras och utvärderas. Samhälle och skola ska stimulera, stödja och underlätta för föräldrar att engagera sig i och ta ansvar för sitt barns uppväxt och utveckling. 14 Kommunplan Katrineholms kommun 53 I grundskolan ska mindre klasser i de lägre årskurserna ge lärarna mer tid för varje enskild elev och göra det lättare att ha ordning och reda i klassrummet. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna kunskaper och färdigheter, undervisning ska prioriteras före annan verksamhet i skolan. De särskilda satsningarna på matematik och läsning ska fortsätta. Barn och elever med särskilda behov ska få stöd, genom bra hjälp av kompetent personal och genom att anpassa lärsituationen till olika barns skilda behov och förutsättningar. Fritidshemmens organisation och innehåll ska stärka barnens utveckling i skolan. Det ställer högre krav på pedagogisk verksamhet och stöd för skolarbetet, exempelvis läxläsning. Kommunen ska ha en gemensam läxpolicy för skolan. När läxor ges ska även stöd för att klara läxorna säkras. Lovskolor ska genomföras för att ytterligare stärka förutsättningarna för alla elever att nå målen. Biblioteket ska bidra till ökat läsande och förbättrad läsförståelse. Kulturskolan och KomTek ska fortsätta att vara ett stöd för skolornas arbete för ökad måluppfyllelse och stimulera flickors och pojkars nyfikenhet och intresse inom kultur, teknik och naturvetenskap. Gymnasieskolorna i Katrineholm ska ha fortsatt hög kvalitet. Gymnasieskolans utbud ska vara anpassat till arbetsmarknadens och elevernas behov. Samarbetet mellan företag och skola ska stärkas. Att rekrytera lärare som disputerat och som har djupa ämneskunskaper är viktigt för kvaliteten i gymnasieskolan. Vi vill även fortsätta satsa på kompetensutveckling för att utveckla undervisningen.

54 54 Foto: Hanna Maxstad Föräldrar och barn ska kunna välja förskoleverksamhet och skola. Kvaliteten ska vara hög i alla verksamheter oavsett driftsform. Den yttre och inre miljön i skolan ska förbättras. Skollokaler ska moderniseras och skoltoaletter rustas upp. Skolor ska byggas/byggas ut där det är nödvändigt, både för att möta behoven när Katrineholm växer och för att kunna skapa mindre klasser i de lägre årskurserna. Vi vill minska administrationen för lärare för att ge mer tid åt eleverna och kommer fortsätta med extra satsningar på lärarlöner. Skolrestaurangerna ska fortsätta utvecklas. Skolmåltiderna ska vara en trivsam upplevelse med god och näringsriktig mat som tillagas med hänsyn till miljön. Projektet med skolmat lagad från grunden och med mer ekologiska och klimatsmarta livsmedel ska permanentas. Arbetet med att förebygga frånvaro i skolan ska fortsätta. Vi vill förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att få stöd vid personliga problem som försvårar skolsituationen. Arbetet med en rökfri skoltid och en drogfri livsstil ska fortsätta. RESULTATMÅL Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Möjligheterna till utbildning för vuxna behöver förbättras. Unga ska ha en andra chans att få sin gymnasieexamen. Det ska finnas möjligheter till högskoleutbildning på hemmaplan. Vi vill också se fler yrkeshögskoleutbildningar inom vår region. Även folkbildningen ska ges goda förutsättningar. 54 Kommunplan Katrineholms kommun 15

55 55 OMSORG & TRYGGHET 55

56 56 56 Foto: Hanna Maxstad

57 OMSORG & TRYGGHET 57 ÖVERGRIPANDE MÅL Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Kommunen står för en viktig del av de sociala trygghetssystemen. Tillsammans med staten och landstinget ska kommunen motverka otrygghet för kvinnor och män till följd av arbetslöshet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, familjesituation eller åldrande. Grunden för detta är den generella välfärdspolitiken. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens insatser inom det sociala området ska ha hög kvalitet. Den enskildes ställning och inflytande ska stärkas. Samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas. Alla människor ska kunna känna trygghet och tillit inför sin ålderdom. Rätten att åldras värdigt i frihet och trygghet ska prägla alla insatser. Vård och omsorg ska utformas utifrån ett medborgarperspektiv. Det är invånarnas behov och önskemål som ska stå i centrum. Den enskildes möjligheter att välja vem som ska utföra vård och omsorg samt vad dessa insatser ska innehålla och omfatta ska stärkas. Äldre ska kunna välja det boende som passar dem bäst. Kommunens möjligheter att erbjuda tillgänglighetsanpassade bostäder, såväl kommunägda som privata, ska inventeras. Den som vill bo kvar hemma ska kunna göra det även om man har ett omfattande vårdbehov. Hemtjänsten ska erbjuda service och omvårdnad på den enskildes villkor. Man ska också kunna vara trygg med att den dag man behöver flytta till ett äldreboende så ska man garanteras plats, enligt Katrineholms trygghetsmodell. Tryggheten är viktig inte bara för de äldre utan också för anhöriga. Det är viktigt att göra det möjligt för par att fortsätta bo tillsammans. Under mandatperioden ska byggnation av ett nytt äldreboende påbörjas och fler demensavdelningar skapas. Personaltätheten i äldreomsorgen ska öka och hemtjänsten förstärkas. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt till ett eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv. Personer med funktionsnedsättning ska ges stöd anpassat efter individens behov. Deltagare i daglig verksamhet ska få höjd habiliteringsersättning. Under mandatperioden ska ytterligare en gruppbostad skapas för unga med funktionsnedsättning. Kvaliteten i vård och omsorg ska fortsätta att utvecklas. Det framgångsrika arbetet kring innovationer och annan verksamhetsutveckling ska fortgå. För att stödja kvalitetsarbetet ska även kompetensutvecklingen av personalen fortsätta och handledningen utökas. Det pågående matprojektet inom äldreomsorgen ska permanentas för att utveckla måltiderna och minska risken för undernäring bland äldreomsorgens brukare. Möjligheterna att delta i sociala aktiviteter ska förbättras. Att allt fler äldre i Katrineholm har en annan etnisk bakgrund gör att det måste finnas personal inom äldreomsorgen som kan prata deras språk. 18 Kommunplan Katrineholms kommun 57

58 58 Färdtjänsten ska förbättras för ökad trygghet och högre kvalitet. Kommunen ska även fortsätta att utveckla stödet till anhöriga. Viktigt för att kunna leva i frihet och trygghet är också de ekonomiska förutsättningarna. Avgifter för vård och omsorg får aldrig sättas så att den enskilde stängs ute från adekvata insatser. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Den generella inriktningen för socialtjänstens insatser för barn och familjer är att barnets behov ska stå i centrum och att insatser så långt som möjligt ska erbjudas på hemmaplan. Behandlingsmetoder ska vara säkra och beprövade. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser mot ungas missbruk av alkohol och narkotika och intensifiera det uppsökande arbetet bland ungdomar. Utöver det förebyggande arbetet ska flera olika behandlingsformer för att bryta missbruk finnas tillgängliga. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Kommunen ska verka för ett högt säkerhetsmedvetande och för att reducera risker. Invånare, besökare och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Det brotts- och skadeförebyggande arbetet är ett långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och att på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete. Att hålla efter klotter och skadegörelse är också viktigt för ökad trygghet i det offentliga rummet. Kommunen ska ha en nära dialog med räddningstjänsten, polisen och andra aktörer. Det brotts- och skadeförebyggande rådet har i uppdrag att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt att föreningsliv och frivilligorganisationer involveras i arbetet. RESULTATMÅL Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare 58 Kommunplan Katrineholms kommun 19

59 59 KULTUR, IDROTT & FRITID 59

60 60 60 Foto: Johan Eklöf

61 KULTUR, IDROTT & FRITID 61 Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av ÖVERGRIPANDE MÅL Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Ett rikt kultur- och fritidsliv ger innehåll och mening i tillvaron och främjar folkhälsa och livskvalitet. Det är också grunden för en attraktiv ort och en viktig faktor för att locka nya invånare, företag och besökare till kommunen. Det är svårt att tänka sig Katrineholms kommun utan alla kultur- och fritidsaktiviteter och allt engagemang i föreningslivet. Kultur- och fritidslivet främjar gemenskap, demokrati och ideellt engagemang. Det skapar förståelse mellan olika kulturer och främjar integration. Alla invånare; kvinnor, män, flickor och pojkar, i alla åldrar och oavsett bakgrund och livssituation, ska erbjudas ett kultur- och fritidsliv präglat av kvalitet och mångfald. Vårt samlade kulturarv ska värnas och ses som en resurs. Målet är att få fler människor att delta i kulturoch fritidsaktiviteter. Det ställer krav på att verksamheter som får del av skattemedel har inga eller låga avgifter. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Flickors och pojkars fritidsbehov ska uppmärksammas i lika stor omfattning. Kommunen ska också underlätta för äldre och personer med funktionsnedsättning att ta del av kultur- och fritidsutbudet. God livskvalitet förutsätter att man kan delta i stimulerande aktiviteter och träffa andra människor. De sociala aktiviteterna för brukare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska förbättras för att minska ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Även när det gäller barn, ungdomar och vuxna inom socialnämndens verksamheter behöver behov och möjligheter att ta del av kultur- och fritidslivet uppmärksammas särskilt. Kommunen ska öka satsningen på kultur för barn och unga. Lokstallarna ska utvecklas ytterligare. Verksamheten ska breddas för att välkomna alla ungdomar i kommunen till aktiviteter för, av och med unga. Kulturskolan ska också fortsättningsvis vara en viktig del av kulturutbudet för barn, ungdomar och vuxna. Biblioteksverksamheten är fortsatt viktig och handlar inte bara om att förmedla böcker utan också om att väcka läsintresset. Kommunens läsfrämjande arbete ska fortsätta. Insatser för att få män att läsa mer, framförallt för sina barn, och att skapa förebilder för pojkars läsande är prioriterat. Filial- och skolbiblioteken ska bevaras och utvecklas. Möjligheten att erbjuda plats i kommunen åt en förföljd konstnär eller författare genom det så kallade fristadssystemet ska utredas. Fritiden är viktig för människors behov av avkoppling och stimulans. Det ska finnas gynnsamma förutsättningar för en aktiv fritid i Katrineholm, präglad av frihet, mångfald och kvalitet. Till stor del bygger detta på enskilda initiativ. Kommunens insatser ska vara inriktade på att stödja föreningar och organisationer. 22 Kommunplan Katrineholms kommun 61

62 62 Foto: Hanna Maxstad Sportcentrum ska i nära samverkan med föreningslivet utvecklas till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats. Det ska finnas tillgång till aktivitetsparker och andra typer av anläggningar som inbjuder till motion och spontanidrott i alla delar av kommunen. De samarbetsavtal som finns med föreningar om skötsel av anläggningar och elljusspår ska ses över så att verksamheterna kan utvecklas positivt. Kommunens folkhälsoarbete ska vara inriktat på att främja en god och jämlik hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar i Katrineholms kommun. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och påverkas av olika riskoch skyddsfaktorer runt individen. Eftersom kommunens verksamheter har stor betydelse för invånarna genom hela livet har de stor inverkan på folkhälsan. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidslivet är en av de faktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Men folkhälsoarbetet handlar också om att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer genom andra typer av insatser. Alla nämnder har därför ett ansvar för att ett folkhälsoperspektiv införlivas i respektive verksamhet. Folkhälsoarbetet kan både handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. RESULTATMÅL Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrottsoch fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Jämställda kultur- och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka 62 Kommunplan Katrineholms kommun 23

63 63 63

64 64 HÅLLBAR MILJÖ 64 Foto: Hanna Maxstad

65 65 HÅLLBAR MILJÖ ÖVERGRIPANDE MÅL Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Att ställa om samhället i en mer hållbar riktning är en viktig och stor utmaning. Det handlar om att hitta lokala lösningar på globala problem. Miljöpolitiken i Katrineholms kommun ska vara konkret, tydlig och mätbar. Kommunen ska minska energiförbrukningen och stödja införandet av miljövänliga alternativ i de kommunala verksamheterna. Kommunen ska också uppmuntra invånare och företag till insatser som främjar miljön. Det vi gör som enskilda personer spelar stor roll. Parallellt med myndighetsutövning och tillsyn ska kommunen ge information och råd till invånare och företag, bland annat kring miljöhänsyn och energieffektivisering. Sverige har sexton miljömål antagna av riksdagen. Katrineholms kommun har prioriterat områdena klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Klimatförändringarna innebär en stor framtidsutmaning. Problemet är i högsta grad en global fråga, men alla utsläpp av klimatpåverkande gaser sker lokalt. Klimatsmart och ekologisk mat till barn och äldre, förenkling för cyklister genom nya cykelbanor, förtätning av staden för kortare transporter, förbättrad kollektivtrafik och nya energilösningar är viktiga delar i kommunens klimatarbete. Avfallshanteringen ska förbättras genom införande av gröna påsen för utsortering av matavfall så att miljövänlig energi och näring kan tas tillvara. Kommunen ska också underlätta källsortering. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en tillgång som måste skyddas. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras. Kommunen ska verka för att samtliga sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status senast Skyddet av grundvattentillgångar måste överordnas andra intressen. Samarbetet med grannkommunerna ska fortsätta utvecklas för att förbättra vattendragen. Den biologiska mångfalden i vår kommun ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för invånare och besökare. Kommunen ska öka tillgängligheten till naturen, bedriva ett aktivt naturvårdsarbete och förvalta natur och parker på ett sätt som främjar biologisk mångfald. Ny bebyggelse ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. De värden som finns för ett tryggt, sunt och säkert boende ska beaktas. Vid ny- och ombyggnation ska ökat bruk av hållbara energikällor, exempelvis solpaneler, uppmuntras. När det gäller utvecklingen av kommunens måltidsverksamhet, som är en viktig del i kommunens miljöarbete, ligger fokus framåt på god kökskvalitet. Det handlar om flera olika delar; att utveckla arbetet kring klimatsmarta måltider, att öka andelen ekologiska livsmedel, att ha rätt utrustning och kompetens i köken och om att sätta gästen i fokus. 26 Kommunplan Katrineholms kommun 65

66 66 Foto: Josefine Karlsson Utvecklingsarbetet kring klimatsmarta måltider handlar om årstidsanpassade matsedlar, minskade transporter genom bland annat ökad andel närproducerade livsmedel, förändrade tillagningssätt, minskat matsvinn och förbättrad matavfallshantering. Gästen i fokus handlar om gästernas nöjdhet med maten, möjlighet att välja mellan olika maträtter, förbättrad måltidsmiljö och att anpassa schemaläggning för elever och måltidsordning för äldre. RESULTATMÅL Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg 66 Kommunplan Katrineholms kommun 27

67 67 67

68 68 EKONOMI & ORGANISATION 68 Foto: Josefine Karlsson

69 69 EKONOMI & ORGANISATION ÖVERGRIPANDE MÅL God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Kommunen ska leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Det innebär både att säkerställa en ekonomi i balans och att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att detta ska vara möjligt måste kommunen ha god framförhållning och flexibilitet för ändrade förutsättningar. Under mandatperioden ska arbetet med att effektivisera den kommunala organisationen fortsätta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden slås ihop. Genom färre nämnder och förtroendevalda ska nämndarbetet vitaliseras. I alla verksamheter ska ett kontinuerligt utvecklingsarbete ske för att se till att personal, lokaler och ekonomiska resurser används på bästa sätt. Den kommunala organisationen ska dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar. Medarbetarnas kreativitet och idéer ska tillvaratas. Samarbetet mellan olika verksamheter inom kommunkoncernen och med andra kommuner ska öka för att uppnå högre effektivitet. Den enskilde ska även fortsatt ha möjlighet att själv välja leverantör av kommunalt finansierad service. Det är inget självändamål att driva verksamheter i kommunal regi, det viktiga är att tjänsterna levereras i rätt tid, till rätt pris och med rätt kvalitet. EU-medlemskapets möjligheter till finansiering och utbyte med andra ska tillvaratas. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig, tydlig och öppen, och leverera god service till invånare och företag. Kommunens tillgänglighet och bemötande ska fortsätta att utvecklas, bland annat genom utveckling av kommunens växel. Kommunen ska arbeta strategiskt med information och kommunikation. Genom vidareutveckling av e-tjänster och e-förvaltning ska servicen till invånare och företag förbättras. Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka i de kommunala verksamheterna. Vartannat år ska SCB:s medborgarundersökning genomföras, där invånarna får tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheterna till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. Arbetet med att utveckla uppföljning och redovisning av kommunens resultat och kvalitet ska fortsätta. Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. Ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna. För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen. Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personalpolitik ska genomsyras av kommunens värdegrund; respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. 30 Kommunplan Katrineholms kommun 69

70 70 Foto: Josefine Karlsson Arbetet för att öka möjligheterna att gå från deltid till heltid och för att minska omfattningen av så kallade delade turer ska fortsätta. Det är också viktigt att fortsätta arbetet för att minska sjukfrånvaron. Kommunen ska ha ett aktivt jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Lika och likvärdigt arbete ska ge lika lön. Kommunen ska så långt det är möjligt underlätta för alla anställda att kombinera arbete med ansvar för hem och familj. Människor med olika bakgrund och erfarenhet är en tillgång i verksamheterna. För att ge bästa möjliga service till kommunens invånare ska kommunen sträva efter en jämnare könsfördelning och en personalsammansättning som i ökad grad speglar det omgivande samhället avseende etnisk mångfald. RESULTATMÅL Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro 70 Kommunplan Katrineholms kommun 31

71 71 Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Foto: Hanna Maxstad Katrineholms kommun, Katrineholm Telefon (vardagar kl. 8 17) 71

72 72 Dnr KS/2014: Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige godkänna bildningsnämndens förslag till revideringar avseende avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek, KFS Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har inkommit med förslag till ändringar av avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan och som regleras i styrdokumentet KFS Bildningsnämnden vill att kommunfullmäktige godkänner föreslagna ändringar och att dessa ska gälla från den 1 januari Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag fastställdes av kommunfullmäktige i mars I samband med att bildningsnämnden i augusti beslutade om övergripande plan med budget för 2015, beslöts att gällande taxor ska vara oförändrade under I anslutning till detta beslut fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningens verksamhetsområde. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande uppgifter inhämtats från bildningsförvaltningen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 83 Avgifter för bildningsförvaltnings externa uppdrag samt KomTek, KFS 4.17, med bildningsnämndens föreslagna ändringar. 72

73 73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014/ Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har inkommit med förslag till ändringar av avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan och som regleras i styrdokumentet KFS Bildningsnämnden vill att kommunfullmäktige godkänner föreslagna ändringar och att dessa ska gälla från den 1 januari Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag fastställdes av kommunfullmäktige i mars I samband med att bildningsnämnden i augusti beslutade om övergripande plan med budget för 2015, beslöts att gällande taxor ska vara oförändrade under I anslutning till detta beslut fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningens verksamhetsområde. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande uppgifter inhämtats från bildningsförvaltningen. Sammanfattning av bildningsnämndens förslag Avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag Bildningsförvaltningens Mediatek har haft sina lokaler i källarplanet i Safirenhuset. I takt med den tekniska utvecklingen har behovet hos externa parter att hyra lokal och media utrustning minskat och i praktiken kommit att upphöra. Som en konsekvens av detta föreslår bildningsnämnden att aktuell taxa för lokalhyra och utrustning utgår. Avgifter KomTek KomTek är en kommunal teknik- och entreprenörsskola. Barn och ungdomar i åldern 6-16 år kan gå på fritidsverksamhet på ungefär motsvarande sätt som den kommunala musikskolan. Syftet är att tidigt väcka intresse för teknik och design. Enligt bildningsnämnden är avgiften runt om i landet kring 50 kronor per tillfälle om cirka två timmar. En kurs i Katrineholms kommun är normalt på sex tillfällen och hittills har 300 kronor debiterats. Taxan är av fullmäktige fastställd till 50 kronor per till fälle. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 73

74 74 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014/ Stab Bildningsnämnden vill reducera avgiften för syskon då det för familjer med flera barn kan bli en betungande kostnad. Nämnden föreslår därför att avgiften per tillfälle behålls oförändrad, d v s 50 kronor, för första barnet. För ett syskon reduceras avgiften med en tredjedel, under förutsättning att syskonen deltar i kursens samtliga tillfällen under samma termin. Räkneexempel: Baserat på en normalkurs bestående av sex tillfällen à 50 kronor. Avgift för första barnet: (6 tillfällen x 50 kronor) 300 kronor Syskon (6 tillfällen med en reduktion motsvarande en tredjedel): 200 kronor. Detta ska jämföras med dagens 300 kronor även för syskon. Avgifter Kulturskolan Bildningsnämnden förslår att avgifter vid Kulturskolan är oförändrade i avvaktan på utredning om differentierade avgifter samt införandet av systemet Hypernet Kulturskola. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inte funnit någon anledning att erinra något mot bildningsnämndens förslag. Det enda som går att påpeka är att taxor och avgifter ska göras i samband med att kommunfullmäktige behandlar den övergripande plan med budget i november. De föreslagna ändringarna har beaktats av nämnden i dess budget för Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att godkänna bildningsnämndens förslag till avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 74

75 75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:72, 043 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att revidera avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek, KFS nr 4.17) enligt följande: 1. Punkt 1 Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag tas bort 2. Punkt 2 Avgifter inom KomTek tillägg med att fritidskursavgiften för syskon reduceras. Avgiften per tillfälle behålls oförändrad, 50 kronor för första barnet. För ett syskon reduceras avgiften med en tredjedel förutsatt att syskonen deltar i kursens samtliga tillfällen under samma termin. 3. Förändringarna gäller från och med Bakgrund Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag och KomTek, KFS nr 4.17, fastställdes av kommunfullmäktige , 59 och 60. Bildningsnämnden beslutade om förslag till övergripande plan med budget 2015, och föreslog då att gällande taxor ska vara oförändrade år 2015 och återkommer om det blir aktuellt med justering av några avgifter. Ärendebeskrivning I samband med att bildningsnämnden beslutade om övergripande plan med budget 2015, , fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningen. Avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag Bildningsförvaltningens Mediatek har haft lokaler i källarplanet i Safirenhuset, Drottninggatan 19. Inom ramen för uppdraget har bedrivits en extern uthyrning av lokalerna samt uthyrning av mediautrustning. I takt med utvecklingen av ny teknik, såsom till exempel strömmande media, bärbara datorer och ipads, har behovet av lokalerna för bildningsförvaltningens interna bruk i det närmaste upphört, varför lokalerna sagts upp. Mediateksverksamheten fortsätter dock. Efterfrågan från extern part, på att hyra mediautrustning har upphört. Detta medför att gällande taxor för hyra av lokaler samt utrustning är inaktuella och kan slopas. Avgifter KomTek KomTek är en kommunal teknik- och entreprenörskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musikskolan fast med teknik. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 75

76 76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Kurserna ordnas av kommunerna runt om i landet och kan handla om konstruktion, elektronik, design, robotprogrammering eller entreprenörskap. Verksamheten riktar sig huvudsakligen till barn och ungdomar i åldern 6 16 år och bygger till stor del på fritidskurser om 6 12 tillfällen samt skolverksamhet där grupper från grundskolor, förskolor och fritidshem besöker KomTek för ett eller flera lektionstillfällen. Syftet med KomTek är att intressera barn och unga för teknik och design redan i tidiga år och att rekrytera framtidens tekniker, ingenjörer och entreprenörer. KomTek samarbetar med både skolan och näringslivet. Med viss variation på avgifter runt om i landet ger en snabb jämförelse att de flesta tar ut en avgift för fritidskurserna som motsvarar cirka 50 kronor per tillfälle om ca två timmar. En kurs på KomTek i Katrineholm är i allmänhet sex tillfällen och har hittills debiterats med 300 kronor. Taxan är i dagsläget av kommunfullmäktige fastställd till 50 kronor per tillfälle. I många familjer finns syskon och om flera av familjens barn deltar samtidigt under en termin kan kostnaden bli betungande. Mot bakgrund av detta är en reducering av avgiften för syskon rimlig och lämpligen kan tillfälle fem och sex bli avgiftsfria för syskon, eller med andra ord att en reducerad avgift med en tredjedel för syskon, som deltar fullt ut i en kurs under samma termin införs. En kurs på sex tillfällen debiteras då med 300 kronor för ett barn. Om två syskon deltar under samma termin blir avgiften för båda 500 kronor. Om tre syskon deltar under samma termin blir avgiften 700 kronor. Avgifter Kulturskola Kulturskolans avgifter föreslås för närvarande vara oförändrade i avvaktan på utredning om differentierade avgifter samt införandet av systemet Hypernet Kulturskola. Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 76

77 77 Styrdokument Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek Bildningsnämndens förslag Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.17) Fastställd av kommunfullmäktige , 59 och 60 77

78 78 2 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum Beslutshistorik Fastställd av kommunfullmäktige , 59 och 60 78

79 79 3 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek Avgifterna gäller från den 1 april Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag Tjänster från förvaltningskontoret/av-media Taxan gäller för tjänster utanför bildningsförvaltningens verksamhet som beställs och utförs av Mediateket och som ekonomiskt inte regleras på annat sätt. Prislistorna gäller för föreningar med flera externa kunder, och avser hyror och avgifter för material och tjänster från Mediateket, vilka får utföras i mån av ledig kapacitet. Timavgift tas ut för nedlagt handläggningsarbete. Debiteringen kan ske per löpande räkning eller genom i förväg överenskommen fast ersättning baserad på timpristaxan. Alla avgifter är exklusive mervärdesskatt om 25 procent. Arbetskostnad: Lokalkostnad: Stora studion A Stora studion B Lilla studion 350 kr/tim 125 kr/tim 125 kr/tim 100 kr/tim Mediateket: Hyresprislista. Extern debitering (exkl. moms) Hyra av DVD/videofilm 75 kr/styck Hyra av ljud-cd 75 kr/styck Hyra av 8 mm projektor 200 kr/vecka Hyra av kamerastativ 50 kr/dag Hyra av filmduk (även Djingis) 200 kr/dag Diktafon/Fickminne Hyra av sånganläggning Hyra av trådlös konferensutrustning (Silverlådan) 100 kr 1:a dygnet 50 kr för dygn 2 och framåt 100 kr/helg 500 kr 1:a dygnet 300 kr för dygn 2 och framåt 500 kr/helg 300 kr för 1:a dygnet 150 kr för dygn 2 och framåt 300 kr/helg 79

80 80 4 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum Hyra av videokanon Djingisanläggningen 300 kr för 1:a dygnet 150 kr för dygn 2 och framåt 300 kr/helg 500 kr för 1:a dygnet 250 kr för dygn 2 och framåt 500 kr/helg Mediateket: Prislista övriga tjänster. Extern debitering (exkl. moms) Kopiering av kassett till CD 75 kr + kostnad för CD-skiva och fodral + arbetskostnad Kopiering av VHS eller minidv till DVD 75 kr + kostnad för DVD-skiva och fodral + arbetskostnad Kopiering av mp3- eller annan typ av datafil 75 kr + kostnad för DVD-skiva och fodral + arbetskostnad CD-skiva DVD-skiva Fodral 10 kr 10 kr 10 kr 2 Avgifter inom KomTek Kommunal Teknikskola KomTeks fritidskurser 50 kronor per tillfälle 80

81 81 Dnr KS/2014: Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden den 1 januari till 31 augusti 2014 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att lägga Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport för perioden den 1 januari till den 31 augusti 2014 till handlingarna. Ärendebeskrivning Direktionen för Vårdförbundet Sörmland har överlämnat förbundets delårsrapport för perioden januari till augusti Delårsrapporten innehåller förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning och uppgifter det systematiska arbetsmiljöarbetet. I rapportens ekonomiska översikt finns delårsresultat och årsprognos. Delårsresultatet är på kronor. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ekonomi- och upphandlingskontoret har tagit del av delårsrapporten och haft möjlighet att lämna synpunkter. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Delårsrapport för Vårdförbundet Sörmland för perioden den 1 januari till den 31 augusti 2014 Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport

82 82 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden den 1 januari till 31 augusti 2014 Ärendebeskrivning Direktionen för Vårdförbundet Sörmland har överlämnat förbundets delårsrapport för perioden januari till augusti Delårsrapporten innehåller förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning och uppgifter det systematiska arbetsmiljöarbetet. I rapportens ekonomiska översikt finns delårsresultat och årsprognos. Delårsresultatet är på kronor. Till delårsrapporten hör revisorernas rapport och vilken framkommer att revisorerna anser att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Revisorerna konstaterar att förbundets utvärdering av två finansiella mål är rättvisande. Vidare, att utvärdering gjorts av två av sju verksamhetsmål och att båda dessa mål uppfyllts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ekonomi- och upphandlingskontoret har tagit del av delårsrapporten och haft möjlighet att lämna synpunkter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något att erinra mot Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport för perioden januari till augusti Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige lägger delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 82

83 För kännedom till Kommunstyrelsen samt socialnämnden eller motsvarande i Eskilstuna Katrineholm Strängnäs Vingåker Delårsrapport för perioden Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmlands förbundsdirektion har vid sammanträde godkänt bifogade delårsrapport för perioden (januari - augusti) 2014 för överlämnande till respektive kommunstyrelse och socialnämnd eller motsvarande i våra medlemskommuner. Delårsrapporten innehåller en förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning samt uppgift om det systematiska arbetsmiljöarbetet. I den ekonomiska översikten återfinns Vårdförbundets delårsresultat och årsprognos. I årsprognosen görs en bedömning av resultatutfallet vid årets slut, vilket framgår i drift- och investeringsredovisningen. Delårsrapporten omfattar i övrigt resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport samt noter. I en bilaga återfinns de redovisningsprinciper som tillämpas i delårsrapporten. Förbundet uppvisar för delårsperioden ett positivt resultat med 398 tkr. Till stor del påverkas delårsresultatet av att de förbundsgemensamma kostnaderna är 470 tkr mindre än de som beräknats i budgeten, vilket till större delen beror på lägre pensionskostnader. Det sammanlagda överskottet för Vårnäs behandlingshem uppgår till 219 tkr för perioden. Primärbehandlingen har ett positivt resultat med 452 tkr och Halvvägshusen har ett negativt resultat med 233 tkr. Inom det Öppna intaget, som finansieras genom erlagda anslag - ersättning för köp av platser - av medlemskommunerna, har 570 fler vårddygn nyttjats under perioden jämfört med planeringstalet i budgeten. Eftersom anslagen är fasta innebär detta att medlemmarnas sammanlagda vårddygnskostnad för patienterna blir lägre än den beräknade i budgeten. I krontal motsvaras detta av ca 880 tkr för delårsperioden och per vårddygn innebär det en kostnad på kronor (budget kr). Primärbehandlingens redovisade intäkter av avgifter från externa placerare är för perioden ca 400 tkr lägre jämfört med budgeten. Periodens utfall är 4,3 patienter per vårddygn färre vårddygn jämfört med planeringstalet - vilket är en betydande ökning jämfört med samma period föregående år, som då uppgick till 3,0 patienter per vårddygn. Patientbeläggningen på den förlängda behandlingen för män och kvinnor uppgår till 5,3 patienter per vårddygn för delårsperioden, vilket är lägre i jämförelse med samma period 2013 (6,3). Planeringstalet i budgeten är 7,0 per vårddygn. Familjerådgivningen och Upphandlingsverksamheten visar för perioden överskott med 72 tkr respektive 57 tkr. 83

84 84 För helåret 2014 är den nuvarande bedömningen att resultatet blir ett överskott för förbundet med ca 470 tkr. Huvudanledningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna, som bl a omfattar pensionsavgifter, beräknas ha en fortsatt positiv utveckling i jämförelse med budgeten. Bedömningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna blir ca 600 tkr lägre än de budgeterade vid årets slut, varav ca 250 tkr är återbetalda premiemedel från AFA Försäkring och den andra delen utgörs främst av lägre pensionskostnader än beräknat. Cirka 100 tkr av dessa är återbetalda premier från KPA Pension. Intäkterna för de avgiftsfinansierade verksamhetsdelarna - externa patientintaget på primärbehandlingen och halvvägshusen - bedöms ej uppnå de som budgeterats. För primärbehandlingen beräknas intäkterna bli knappt 1,2 mkr lägre än budgeten, utifrån bedömningen av ett utfall med 3,5 externt placerade patienter per vårddygn, vilket är 1,5 patienter under planeringstalet i budgeten. För halvvägshusen bedöms planeringstalet på 7,0 patienter per vårddygn att uppnås. Bedömningen grundas främst på periodens två senaste månaderna som haft en positiv patientutveckling. Vårdförbundets ekonomiska ställning vilar på en fortsatt stabil grund och det egna kapitalet bedöms vid årsskiftet uppnå det finansiella målet om en lägsta nivå på ca 11,5 mkr. Vårdförbundet har under senare tid kunnat förmärka en breddning av kundunderlaget för Vårnäs behandlingshem, genom de ramavtal med nya uppdragsgivare som tillkommit vid deltagande i upphandlingar. Detta kan på sikt innebära att en stabilare plattform för verksamheten etableras, med en än större trygghet i förbundets finansiella situation. Vid ägarmöten under våren presenterades en förstudie av en gemensam HVB-verksamhet för unga i Vårdförbundets regi. Från augusti har en projektledare tillsatts för det fortsatta utredningsarbetet som genomförs i nära samverkan med en kommungemensam utredningsgrupp med representanter för varje medlemskommun och för landstinget. Förbundet verkar för att ytterligare stärka samverkan med Er som förbundsägare och medlemmar och ser med stor tillförsikt fram mot att vi tillsammans fortsätter att forma och utveckla verksamheten nu och in i framtiden. För Vårdförbundet Sörmland Torgerd Jansson ordförande i förbundsdirektionen 84

85 85 D E L Å R S R A P P O R T Vy med konferenslokalen KF-huset på Vårnäs 85

86

87 87 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sid 14 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Sid 15 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Sid 16 EKONOMISK ÖVERSIKT Sid 19 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Sid 22 RESULTATRÄKNING OCH PROGNOS Sid 23 BALANSRÄKNING Sid 23 KASSAFLÖDESRAPPORT Sid 24 NOTER TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING Sid 26 BILAGA - REDOVISNINGSPRINCIPER 87 3

88 88 Förvaltningsberättelse perioden Vårdförbundet - direktion och ledning Förbundsdirektionen har fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare, en ordinare ledamot och en ersättare från vardera medlemskommun. Direktionen har haft fyra sammanträden under delårsperioden t o m augusti. Direktionens arbetsgrupp som består av fyra ledamöter - en från varje medlemskommun - under ledning av ordföranden arbetar särskilt med utvecklings- och förnyelsefrågor för förbundet. Arbetsgruppen är även beredningsorgan för ärenden inför direktionens sammanträden. Vårens möte med Vårdförbundets ägare/medlemskommuner var förlagt till Vårnäs i Vingåker i april, där förslaget till budgetramar för 2015 redovisades. Ägarna lämnade sitt godkännande till förslaget som innebär att den generella anslagsnivån uppräknas med 3 %. Därutöver beslutade ägarmötet om en särskild förstärkning av budgetanslaget för primärbehandlingen och det öppna intaget på Vårnäs. Förslaget diskuterades vid ett förberedande möte i slutet av mars, med både politiker- och tjänstemannarepresentation från medlemskommunerna. Förslaget har sin grund i en beräkningsmodell som innebär att medlemskommunernas dygnspris sätts med det externa dygnspriset som utgångspunkt, efter avdrag för landstingets anslag fördelat per vårddygn. En bakgrund till nödvändigheten av en finansiell förstärkning av det öppna intaget är att den förhöjda målsättningen för det externa intaget ej kunnat uppfyllas. En information lämnades om resultat och viktigare skeenden inom respektive verksamhetsområde för det föregående verksamhetsåret Vid mötet redovisades även det ekonomiska resultatutfallet och det egna kapitalets utveckling för Vårdförbundet under 2000-talet. En förstudie om HVB-verksamhet för ungdomar i Vårdförbundets regi, som avser målgruppen unga vuxna upptill 25 år, redovisades vid ägarmötet. Förstudien har genomförts i aktiv samverkan med två av medlemskommunerna - Eskilstuna och Strängnäs - där de övriga två kommunerna Vingåker och Katrineholm, fortlöpande har informerats om gruppens diskussioner och ställningstaganden. Ägarmötet beslutade uppdra åt förbundet att tillsätta en projektledare med tillträde från augusti, vars uppdrag blir att tydligare utforma behandlingsprogram, personalbehov och lokaler m m för verksamheten. Den utsedde projektledaren, som även har uppgiften som sekreterare i en kommungemensam styrgrupp med representation för varje medlemskommun och för landstinget, kan sedan ha funktionen som enhetschef för verksamheten. Medlemskommunerna finansierar projektledaren genom att anslå medel fram till årsskiftet. Målsättningen är att starta HVB-hemmet i början av år De första 2-3 åren föreslås HVB-hemmet i sin helhet finansieras genom anslag med fördelning utifrån befolkningsunderlag. Ett nytt ägarmöte för uppföljning av det fortsatta utredningsarbetet planeras under hösten Under förra året genomfördes en organisatorisk översyn av familjerådgivningens ledning och administration, som föranletts av pensionsavgångar inom verksamheten. Den nya organisationen trädde i kraft vid årsskiftet 2014, bl a genom att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare tillsattes. 88 4

89 89 Förbundets ledning har fortsatt arbetet med att utforma ett kvalitetsledningssystem för Vårnäs behandlingshem, vilket är ett första steg som därefter skall omfatta samtliga verksamhetsområden inom förbundet. Slutmålet är att uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO 9001, vilket ligger längre fram i tiden. Det första steget på vägen är att helt uppfylla vad som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Rutiner och riktlinjer för arbetet som genomförs på sjukavdelningen på Vårnäs enligt Hälsooch sjukvårdslagen är färdigställda. För behandlingsinsatser som sker enligt Socialtjänstlagen pågår arbetet med att systematisera, förtydliga och komplettera de rutiner/riktlinjer som finns kring behandlingsprogrammet. Direktionens arbetsgrupp har inlett en process med nyrekrytering till ledningsorganisationen med anledning av att förbundschef och administrativ chef aviserat sina pensionsavgångar under sommaren Sammanfattning över Vårdförbundet Sörmlands ekonomiska resultat och situation Den största delen av Vårdförbundets verksamhet finansieras genom årliga anslag från medlemskommunerna och även genom ett anslag från landstinget för avgiftningsverksamheten på Vårnäs. Anslagen ger medlemmarna tillträde till förbundets olika verksamhetsområden som behandlingsplatser på Vårnäs, familjerådgivning och fördelaktiga ramavtal inom individ- och familjeomsorgens område. Verksamheterna vid Vårnäs behandlingshem är även beroende av intäkterna för de externa patientplaceringarna från andra uppdragsgivare, samt för den förlängda behandlingen för kvinnor respektive män, de s k halvvägshusen. Det ekonomiska utfallet för Vårnäs bestäms i hög grad av intäkternas storlek i denna del. Förbundets delårsresultat är positivt med 398 tkr. Förbundets gemensamma kostnader - förbundsgemensamt - fördelas till de tre kärnverksamheterna. Fördelningsgrunden utgår från verksamhetens volym/budgetomslutning. Sammanlagda delårsresultatet för Vårnäs behandlingshem är positivt med 219 tkr. Familjerådgivningen visar ett positivt resultat med 72 tkr. Upphandlingsverksamheten visar ett plusresultat för perioden med 57 tkr. Det nystartade projektet HVB Ungdom har ett överskott med 26 tkr. För helåret 2014 är den nuvarande bedömningen att resultatet för den sammantagna verksamheten inom förbundet (inklusive finansiella poster) blir tkr. Vårdförbundets ekonomiska ställning är fortsatt stabil och det egna kapitalet kommer vid årsskiftet att uppnå det finansiella målet om lägst ca 11,5 mkr. AFA Försäkring kommer att återbetala premier för sjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring avseende åren 2005 och 2006 till kommunalförbund m fl i slutet av Återbetalningens storlek uppgår enligt uppgift från AFA till ca 250 tkr. 89 5

90 90 Förbundsgemensamt Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbete i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd - SOSFS 2011:9 - om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Miljömål Vårdförbundet Sörmland vill bidra till att begränsa klimatpåverkan genom strävansmålet att framtida leasingbilar i verksamheten bör ha lägre koloxidutsläpp än de har idag att ingen övergödning sker i sjöar och vattendrag genom att rengöringsmedel som inköps av VFS är miljömärkta en giftfri miljö genom ett successivt utbyte av lågenergilampor mot ledlampor i all belysning inom verksamheterna att återvinning skall ske av allt avfall som kan omvandlas till energi, som material eller som näring, genom att avfallet från förbundets verksamheter källsorteras. Uppföljning av miljömål Uppföljning av miljömålen sker i årsredovisningen. Andra och tredje miljömålen följs upp genom stickprovskontroller. 90 6

91 91 Vårnäs behandlingshem Primärbehandlingen vid Vårnäs har under de första åtta månaderna haft en genomsnittsbeläggning på 24,7 patienter per vårddygn, varav 4,3 är patienter som placerarats av externa uppdragsgivare. (2013: 21,8 patienter per vårddygn, varav externt placerade 3,0 patienter per vårddygn). En ökning har skett av de externa placeringarna som trots detta inte riktigt når upp till den budgeterade nivån på 5,0 patienter/vårddygn. Patientbeläggningen på den förlängda behandlingen för män och kvinnor uppgår till 5,3 patienter per vårddygn för delårsperioden, vilket är lägre i jämförelse med samma period 2013 (6,3). Samtliga medlemskommuner är anslutna till det Öppna Intaget - Katrineholm, Vingåker, Strängnäs och Eskilstuna. Vårnäs har sedan tidigare ramavtal med Kriminalvården och med ett flertal kommuner i den södra landsdelen. Nya ramavtal tecknas kontinuerligt. För närvarande har vi avtal med 62 kommuner. Särskilt tecknade avtal finns även med Nykvarns och Flens kommuner, i avvaktan på att regelrätta upphandlingar genomförs. Därutöver finns samarbetsavtal mellan Vårnäs och Ljung & Sjöberg AB, som är en öppenvårdsverksamhet i Stockholm. Detta avtal avser främst avgiftning/abstinensbehandling men har under året allt mer övergått till hela behandlingar. Avtal har träffats med Valbo behandlingshem för avgiftning och gemensam personal- och verksamhetsutveckling samt med Malingsbo behandlingshem, främst gällande avgiftning. Trots många tecknade ramavtal är det än så länge endast Kriminalvården som kontinuerligt använder Vårnäs som samarbetspartner. En långsam uppgång av placeringar utanför det öppna intaget kan konstateras. Främst är det Örebroregionen som utökat antalet placeringar. Ett antal placeringar har dessutom gjorts under perioden av enskilda arbetsgivare. Vid kontakter med remittenter så framkommer allt oftare frågor kring ansvaret för avgiftning. Många kommuner har en policy där det framgår att all avgiftning skall ske genom landstingets försorg. Remittenterna är därför frågande inför Vårnäs behandlingskoncept, där behandlingen alltid inleds på sjukavdelningen - numera benämnd introduktionsavdelningen - och att de därigenom får betala för avgiftning. Ett klargörande om att primärbehandlingen omfattar introduktionstiden som en viktig del av behandlingsinnehållet på introduktionsavdelningen, där det även finns möjlighet till avgiftning eller abstinensbehandling, har gjort det lättare att få acceptans från remittenter. Information om att det avtalsbaserade vårddygnspriset är detsamma under hela behandlingen, som pågår ca 35 dagar, har även bidragit till ökad förståelse av behandlingskonceptet. Målsättningen är att hjälpsökande som ringer till Vårnäs, skall få en tid inbokad för att påbörja behandlingen inom 14 dagar. Den något högre patienttillströmningen har medfört att väntetiderna i perioder överstigit målsättningen. Under perioden januari - augusti har det relativt ofta förekommit att patienter inte infunnit sig på bokade tider. Detta har medfört en förlängd väntetid för andra. Arbete pågår för att hitta en effektiv lösning för att motverka denna situation. 91 7

92 92 Eftervårdsgrupp arrangeras en gång i veckan i Eskilstuna. I genomsnitt deltar ca 12 personer i gruppen. Främst deltar personer som tidigare genomgått behandling på Vårnäs, men även andra intresserade ansluter sporadiskt till gruppen. Liknande grupp har sedan årsskiftet arrangerats i Strängnäs. Detta har blivit en stor succé och har blivit en viktig del av eftervården och det uppsökande arbetet i Strängnäs. Under det första halvåret har arbete fortsatt med att anpassa verksamheten till de krav som exempelvis socialstyrelsen ställer. Ett digitalt journalsystem är nu implementerat och kvalitetsledningssystem är under uppbyggnad och är klart avseende sjukvårdsdelen på introduktionsavdelningen. Arbetet fortsätter nu med behandlingsdelen. En samrådsgrupp bestående av chefer i medlemskommunerna och ledningen för Vårnäs, har träffats en gång under första halvåret. Tanken är att återkommande träffar ska genomföras för att utveckla verksamheten utifrån kommunernas behov. Det stora problemet har varit att samla hela gruppen samtidigt och att representationen från kommunerna har växlat. En rådgivare har under våren 2014 utbildats för att erhålla certifiering för rådgivare inom 12-stegprogrammet. Utbildningen blir klar under senhösten. En nyhet i denna kursomgång är att den nu genomförts via nätet och att certifieringen sker i oktober på Island. En utvärdering av utbildningen i denna form ska göras efter kursavslutning. Regelbunden handledning med extern handledare sker ca en gång per månad för behandlingspersonal och sjuksköterskor. Utåtriktade insatser har fortsatt under perioden. En landstingspolitiker har auskulterat under en heldag på Vårnäs. Företrädare för vårdförbundet har presenterat verksamheten vid Vårnäs för landstingsfullmäktige. En heldag med ett antal föreläsningar har genomförts i Örebro under våren. Ett 30-tal socialsekreterare från Örebroregionen deltog. Två informationsträffar med inbjudna socialsekreterare har genomförts under våren med sammanlagt ca 50 besökare. Flera samverkansträffar har ägt rum under perioden mellan behandlingspersonal på Vårnäs och Merkur Öppenvård i Katrineholm. Två samverkansträffar har under perioden genomförts med Strängnäs kommun. Alltfler socialsekreterare kommer tillsammans med klienter till s k informationsträffar, där verksamhetschefen eller programledaren informerar om behandlingen för att på bästa sätt förbereda presumtiva patienter före en eventuell inskrivning. Programledaren har även haft ett antal informationsträffar på hemmaplan i kommunerna. En ny hemsida är under utveckling, som ska moderniseras och bli mer lättåskådlig samt innehålla aktuell och uppdaterad information. Det ska även finnas fler interaktiva delar för att förbättra kontakten med patienter och remittenter. Den nya hemsidan beräknas vara klar för lansering under oktober Vårnäs har idag kontinuerlig kontakt med alla avtalskommuner. Det sker främst via mail, nyhetsbrev och telefonsamtal. Vårnäs Facebooksida når en allt större krets av personer. Allt fler kontaktar Vårnäs den vägen. Det kan vara frågor om behandlingen, mediciner, anhöriga och alltmer allmän rådgivning till enskilda och anhöriga i missbruksfrågor. 92 8

93 93 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/ marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Hemsidan, som är ett viktigt verktyg i marknadsföringen, ska göras mer modern och tidsenlig samt innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Verksamhetsmål 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen ska uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet har uppfyllts då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår till 24,7 patienter per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet är uppfyllt då 85 % av patienterna är nöjda med behandlingen i förhållande till enkätens maxpoäng. 93 9

94 94 Familjerådgivningen Uppdrag och genomförande Vårdförbundet Sörmland har i uppdrag att bedriva familjerådgivning för de fyra medlemskommunerna - Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Vingåker. Familjerådgivningen har mottagningslokaler för samtal i Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs. Sökanden från Vingåkers kommun hänvisas till mottagningen i Katrineholm eller annan ort enligt eget önskemål. Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal bearbeta relationsproblem och konflikter i familjerelationer, samt att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor Under delårsperioden har antalet genomförda samtal uppgått till 795 (992) och antalet nya ärenden till 275 (276). Sifferuppgifter inom parentes avser samma period Den lägre nivån för antalet genomförda samtal jämfört med samma period föregående år kan förklaras av en lägre efterfrågan, men troligen även till en del av organisatoriska förändringar i verksamheten, som under en övergångstid inneburit att färre samtalstider varit möjliga att erbjuda. Utåtriktade aktiviteter En gemensam utbildningsdag har genomförts med familjerätten i Eskilstuna. Hela personalgruppen har deltagit på en regiondag för familjerådgivare i Västerås. En familjerådgivare har deltagit i Mångfaldsgruppen för familjerådgivare i Sverige kring temat att arbeta med människor från andra kulturer. I Strängnäs fortsätter samarbetet med familjecentralens mödravård- och barnavårdscentral i föräldrautbildningen, som besöks två - tre gånger per månad. Familjerådgivarna i Katrineholm medverkade på samverkansmöte med FRIDA, som är en organisation som arbetar med frågor om familjevåld i Katrineholm. Ett samarbete har inletts med mödravården i Katrineholm och Vingåker. Två av familjerådgivarna höll en föreläsning i Katrineholm för arbetslösa inom projektet Dynamo. Kompetensutveckling och arbetsplatsforum Hela personalgruppen har deltagit i en utbildningsdag kring temat hur vi påverkas av att arbeta med relationsproblem. Tre i gruppen har deltagit i Kommunala familjerådgivares tre studiedagar. En utbildningsdag har genomförts kring temat att arbeta utifrån ett existentialistiskt perspektiv. Arbetsplatsträffar (APT) har genomförts regelbundet. Personalgruppen har under perioden haft extern handledning under fyra heldagar

95 95 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall där barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barn i våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. Inriktningsmålet syftar till att tydliggöra verksamhetens uppdrag och policy och är ej avsett att särskilt följas upp. Uppföljning av verksamhetsmål för Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienter upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen. En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

96 96 Upphandlingen Vårdförbundet Sörmland utför den samordnade upphandlingen för medlemskommunernas räkning, men via avtal deltar även övriga Sörmlandskommuner. Upphandling av ramavtal görs för vårdinsatser inom Socialtjänstens individ- och familjeomsorg och vid delårsslutet finns sammanlagt 64 gällande ramavtal att tillgå för länskommunerna. 27 avtal avser vård av barn, familjer och ungdomar och 24 avtal avser vård av vuxna. Samtliga vårdgivare är HVB-verksamheter (hem för vård och boende) och uppdelade utifrån olika problemområden hos brukaren. För dessa 51 ramavtal löpte avtalstiden ut vid årsskiftet, varefter giltighetstiden förlängdes till och med för de avtal som gäller HVB-verksamhet riktad till ungdomar och till och med för övriga målgrupper (barn/familjer samt vuxna). Två vårdgivare valde att ej förlänga avtalen. Ramavtal gällande konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och vuxna tecknades för att gälla till och med För området Barn tecknades ramavtal med sex vårdgivare och för området Vuxen tecknades ramavtal med fem vårdgivare. Under våren 2014 har upphandling annonserats och genomförts gällande Skyddat Boende. Ramavtal tecknades med fyra vårdgivare avseende tiden t o m Ramavtalen avser skyddade boenden för kvinnor med eller utan barn, för män med eller utan barn samt för män och kvinnor med eller utan barn. På sensommaren hölls en information där vårdgivarna informerade en förstärkt samrådsgrupp om sin verksamhet. En samrådsgrupp är knuten till den samordnade upphandlingen, som består av representanter för socialtjänsten i samtliga Sörmlandskommuner. Samrådsgruppen har haft möten vid tre tillfällen under perioden. I samrådsgruppen behandlas förfrågningsunderlag och då främst kravspecifikationer. Dessutom är gruppen ett forum där förslag på nya upphandlingsområden kommer från kommunrepresentanterna. Även erfarenheter av de olika verksamheterna som VFS tecknat ramavtal med diskuteras. I samrådsgruppens möten deltar även den konsult som används vid framtagning av förfrågningsunderlag och annonsering. Därmed är samrådsgruppen även ett forum för kunskapsutveckling när det gäller Lagen om Offentlig upphandling (LOU). Samordningsfunktionen för upphandlingen innehas av förbundschefen på halvtid

97 97 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Uppföljning av verksamhetsmål för 2014 Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem), för ett kvartal under 2014 genom en remittentenkät innehållande18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

98 98 Personalekonomisk redovisning Sjukfrånvaro ( ) Sjukfrånvaroredovisning mm De anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro i % 6 % 7 % Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron 59 % 47 % Kvinnornas sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för kvinnor, timmar Kvinnornas sjukfrånvaro i procent 9 % 8 % Männens sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för män, timmar Männens sjukfrånvaro i procent 2 % 6 % Kommentar: Uppgift om sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskilda individer. Rehabiliteringsarbetets utveckling Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1 % i jämförelse med samma period Sjukfrånvaron som omfattar 60 dagar eller mer har ökat under samma period med 12 %. Det återspeglar sig i den totala sjukfrånvaron för kvinnor, som under perioden är 9 % - en ökning med 1 % - medan den för män är 2 % - en minskning med 4 % - i jämförelse med samma tidsperiod Den främsta anledningen till att sjukfrånvaron bland kvinnor ökat, är att en kvinnlig medarbetare varit helt sjukskriven under hela perioden. Rehabiliteringsinsatser pågår från hälso- och sjukvården och för närvarande finns inga planer på återgång i arbete. Männens sjukfrånvaro har minskat, vilket beror på att den var ovanligt hög samma period 2013, då flera manliga medarbetare hade längre sjukskrivningsperioder. Dessa personer är rehabiliterade och åter i arbete. Enligt SCB:s statistik över total sjukfrånvaro för 2:a kvartalet 2014 inom kommunal sektor låg den på 4,1 % av ordinarie arbetstid jämfört med samma period 2013 som var 4 % - en ökning med 0,1 %. Vårdförbundet Sörmland är en relativt liten organisation med få anställda, vilket gör att sjukfrånvarostatistiken fluktuerar mycket över tid, då en persons sjukskrivning får stor betydelse för utfallet. Arbetsgivaren arbetar aktivt med personal som har återkommande och/eller längre sjukskrivningsperioder och uppmärksammar detta bl a genom samtal med medarbetaren, för att hitta stödinsatser som kan minska sjukskrivningarna. Exempel på stödinsatser kan vara besök på arbetsplatsen, kontakt med företagshälsovård etc. För att underlätta en återgång till arbetet håller arbetsgivaren regelbunden kontakt med medarbetarna under sjukskrivningsperioder. Stödinsatser erbjuds även i förebyggande syfte, oftast i form av kontakt med företagshälsovård. Rutiner för sjukskrivnings- och rehabiliteringsinsatser finns beskrivna i personalpolicyn

99 99 Förebyggande personalhälsovård Friskvårdspeng om kronor per anställd och år används utifrån individuella önskemål och behov. Skatteverkets rekommendationer för detta följs. Majoriteten av personalen tar ut friskvårdspengen till olika friskvårdsaktiviteter - de vanligaste är besök på badhus, massage samt som delbetalning av årskort vid gym eller liknande. Vårdförbundet Sörmland har avtal med företagshälsovård, som främst används vid förebyggande insatser. Personalförändringar och framtida personalförsörjning De rådgivare som de senaste åren gått i pension, har samtliga haft behovsanställningar under semesterperioder och vid ordinarie personals sjukdom eller annan frånvaro. En internutbildning pågår för en medarbetare med målet att tillsvidareanställa medarbetaren som rådgivare. Detta rekryteringssätt är en vedertagen policy på Vårnäs. Ett sätt att väcka intresse för behandlingsarbetet på behandlingshemmet är att ta emot praktikanter från olika behandlingsassistentutbildningar. En speciell kravprofil finns också för dessa praktikanter, innebärande att de skall ha egen erfarenhet från missbruk, ha en stadigvarande drogfrihet och vara aktiva i Anonyma Alkoholister respektive Anonyma Narkomaner. Hittills har en del rekrytering skett genom att praktikanter senare kommit tillbaka som t ex vikarier. Under perioden har en person genomfört praktik under ca två månader och ytterligare en är inplanerad under hösten Vårnäs behandlingshem är en attraktiv arbetsplats. Varje månad hör intresserade personer av sig och förhör sig om eventuella lediga tjänster. Prognosen för rekrytering i framtiden förefaller därför vara mycket god. En organisatorisk översyn av familjerådgivningens organisation och ledning har resulterat i att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare inrättats vilken tillsattes vid årsskiftet Efter en pensionsavgång har en ny medarbetare anställts fr o m mars Förbundschef och administrativ chef har aviserat sina respektive pensionsavgångar under sommaren 2015, vilket föranlett direktionens arbetsgrupp att inleda en process med diskussion om en ny ledningsorganisation och nyrekrytering till denna. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljögruppen, bestående av huvudskyddsombud och skyddsombud med administrativ chef som sammankallande, har haft ett möte under perioden. Vid mötet som genomfördes i februari föreslogs att arbetsmiljögruppen skulle avvecklas för att sammanläggas med samverkansgruppen. Bakgrunden till förslaget var att det systematiska arbetsmiljöarbetet, under de åtta år som gruppen varit verksam, funnit sina former och sin struktur i de aktiviteter som genomförts med en återkommande regelbundenhet - arbetsmiljöronder i verksamheten, olika typer av arbetsmiljöenkäter riktade till personalen, upprättande av rutiner samt utvärderingar av genomförda aktiviteter. Vid diskussion i ledningsgruppen konstaterades också att en struktur utformats avseende vilka ärenden och frågor som förs upp till diskussion och överläggning mellan arbetsgivare och arbetstagare, samtidigt som mötesfrekvensen minskat i båda grupperna. Vid samverkansgruppens möte i mars enades arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmiljögruppens upplösning. I fortsättningen kommer skyddsombuden att inbjudas till samverkansgruppens möten - ett under våren och ett under hösten - där arbetsmiljöfrågor diskuteras. I juni har en arbetsmiljörond genomförts på Vårnäs

100 100 Ekonomisk översikt Vårdförbundets ekonomi redovisas nedan ur olika perspektiv utifrån upprättad resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport samt drift- och investeringsredovisning. Uppföljning av finansiella mål Finansiellt mål 1 Att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen. Målet för verksamhetsåren 2015 och 2016 fastslås i samband med budgetbeslutet för respektive år. Bedömningen är att det finansiella målet att uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen kommer att uppfyllas. Finansiellt mål 2 Det egna kapitalet skall under planperioden i genomsnitt uppgå till lägst ca 11,5 mkr. Strävansmålet är att det egna kapitalet i slutet av planperioden skall uppgå till ca 12,0 mkr, vilket anknyter till resultatmålet. Det egna kapitalet, som påverkas av redovisat resultat, uppgår till tkr för delårsperioden , vilket innebär att den målbestämda genomsnittliga nivån om lägst 11,5 mkr nästan har uppnåtts i delårsbokslutet. Målet bedöms att uppnås i årsbokslutet. Delårsresultat (perioden ) För delårsperioden t o m augusti 2014 redovisar Vårdförbundet Sörmland ett positivt resultat med 398 tkr efter avskrivningar och finansiella poster. Inga realisationsvinster eller realisationsförluster har uppkommit under perioden, vilket innebär att även det justerade resultatet är 398 tkr. Vårnäs behandlingshem visar ett överskott med 219 tkr, familjerådgivningen har ett överskott med 72 tkr och upphandlingsverksamheten ett överskott med 57 tkr. Även det under augusti nystartade projektet HVB Ungdom visar ett positivt resultat med 26 tkr. De finansiella posterna visar + 24 tkr. Från det förbundsgemensamma kostnadsstället har tkr fördelats, vilket inkluderar förbundets samtliga pensionskostnader, till de tre kärnverksamheterna. Periodens budget för förbundsgemensamma kostnader är tkr, vilket innebär att kärnverksamheterna får en mindre kostnadsbelastning med sammanlagt 470 tkr. Sammanställning av delårsresultat år och helårsresultat år Delårsresultat i tkr Helårsresultat i tkr

101 101 Kommentar till resultatsammanställning: Underskottet för 2009 har täckts av det egna kapitalet med hänvisning till kommunallagens bestämmelser om synnerliga skäl, då Vårdförbundets finansiella ställning bedömts vara stark. Samma överväganden har gjorts i bedömningen av underskotten avseende 2011 och Ekonomisk balans Kravet på en ekonomi i balans gäller kommuner/kommunalförbund från och med år Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap. 4 och 5 vilket innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Syftet med balanskravet är att kommunernas/kommunalförbundens ekonomi skall ge förutsättningar för en långsiktig och stabil finansiell utveckling. Om ett negativt resultat uppstår skall detta regleras och det egna kapitalet återställas. Detta skall ske under de kommande tre åren, dock senast det tredje året efter uppkomsten av det negativa resultatet. Av kommunallagens kommentarer framgår också att ett av kraven på god ekonomisk hushållning (KL 8 kap. 1 ) är - sett över en längre tid - att ha balans mellan inkomster och utgifter. Årsprognos I årsprognosen för 2014 är den nuvarande bedömningen att det sammanlagda resultatet för Vårdförbundet blir tkr. Resultatet för Vårnäs behandlingshem uppskattas till ca tkr i årsbokslutet. Familjerådgivningen resultat bedöms bli positivt med ca 100 tkr. Upphandlingsverksamheten bedöms ge ett mindre överskott med ca 30 tkr. De finansiella posterna förväntas överensstämma med budgetmålet om ett positivt resultat med 40 tkr. Bedömningen är att balanskravet uppnås för år Verksamhetens intäkter/kostnader Periodens intäkter är tkr och kostnaderna är tkr. Avskrivningarna uppgår till 551 tkr. Finansnettot Finansnettot omfattar för perioden finansiella kostnader om 11 tkr. Kostnaden består av en kreditavgift och administrativa bankavgifter. Ränteintäkter uppgår till 35 tkr

102 102 Balansräkningen Tillgångarna uppgår till tkr och består av anläggningstillgångar tkr och omsättningstillgångar tkr. Eget kapital och skulder uppgår till tkr. Det egna kapitalet är tkr, varav tkr är anläggningstillgångar (6 131 tkr i materiella tillgångar och tkr i finansiella tillgångar). Rörelsekapitalet för perioden är tkr, då omsättningstillgångarna är tkr och de kortfristiga skulderna uppgår till tkr. Likviditet Likvida medel har minskat med 83 tkr sedan årsskiftet. De kortfristiga placeringarna har ökat med tkr sedan årsskiftet, som främst förklaras av en s k placeringsfördelare som varierar över tid beroende på periodens utbetalningar. Balanslikviditeten (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) uppgick vid delårsperiodens slut till 205 %. För samma period 2012 var balanslikviditeten 145 %. Den högre balanslikviditeten beror främst på att en del finansiella anläggningstillgångar redovisas som omsättningstillgångar fr o m årsbokslutet Pensionsförpliktelser Tidigare pensionsskuld inlöstes vid årsskiftet 2008/2009 och en tjänstepensionsförsäkring tecknades med KPA, för berörd anställd personal och pensionstagare, som avser tiden före För anställda efter 1998 gäller pensionsavtalen (PA-KFS) för anställda födda tidigare än 1954 och PA-KFS09 för anställda födda 1954 och senare. För anställda som lyder under avtalet PA-KFS betalar Vårdförbundet en årlig premie per anställd till försäkringsföretaget SPP. Anställda som lyder under avtalet PA-KFS09 erbjuds att göra ett självständigt val av pensionsbolag för placering av avtalspremien, vilken administreras av Pensionsvalet. Dessa premier betalas in löpande av Vårdförbundet till Pensionsvalet. Framtida åtaganden för pensionsutbetalningar, gällande anställda efter 1998, överlåtes genom detta till pensionsbolagen. Delårsperiodens totala kostnader för pensionspremier och löneskatt är 700 tkr. Från KPA-försäkringen har premier återbetalats med 92 tkr inklusive löneskatt. För samma period 2013 redovisades totalt 820 tkr i pensionskostnad. Återbetalning av premier 2014 från AFA Försäkring Styrelsen i AFA Sjukförsäkringsaktiebolag har beslutat att återbetala premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen och Avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2005 och 2006 till arbetsgivare inom kommun- och landstingsområdet. Återbetalningen under 2014 avser övriga arbetsgivare inom området, bl a Pacta och KFS. Vårdförbundet Sörmland som är medlem i KFS erhåller premieåterbetalning i slutet av 2014 som enligt uppgift av AFA uppgår till ca 250 tkr. För 2012 erhöll Vårdförbundet Sörmland 292 tkr i återbetalning av premier från AFA Försäkring

103 103 Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Förbundets gemensamma kostnader omfattar bl a förbundsdirektion, ledningskansli, revision och förbundets samlade pensionskostnader. Periodens förbundsgemensamma kostnader fördelas på verksamheterna med dess respektive storlek (budgetomslutning) som grund för beräkningen. Den förbundsgemensamma kostnaden fördelas på de tre kärnverksamheterna Vårnäs behandlingshem (81,7 %), familjerådgivningen (15,9 %) samt upphandlingsverksamheten (2,4 %). Periodens fördelade kostnader uppgår till tkr (budget tkr). Den positiva avvikelsen mot budgeten är 469 tkr, vilket beror på lägre pensionskostnader med ca 430 tkr jämfört med periodens budget. Bedömningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna blir ca 600 tkr lägre än de budgeterade vid årets slut, varav ca 250 tkr är återbetalda premiemedel från AFA Försäkring och den andra delen är främst lägre pensionskostnader än beräknat, varav ca 100 tkr är återbetalda premier från KPA Pension. Driftredovisning i tkr Driftredovisning och budget samt årsprognos för 2014 Budget Redovisad Budget Redovisad Netto- Årsprognos intäkter intäkt kostnader kostnad kostnader 2014 Verksamhetsområde Vårnäs behandlingshem * Familjerådgivning Upphandling HVB ungdom (projekt) Verksamhetens nettoresultat Finansiering Resultat efter finansnetto Kommentar till delårsresultat Vårnäs behandlingshem Det sammanlagda överskottet för Vårnäs behandlingshem uppgår till 219 tkr för perioden. Primärbehandlingen har ett positivt resultat med 452 tkr och Halvvägshusen har ett negativt resultat med 233 tkr. Orsaken till det positiva ekonomiska utfallet för primärbehandlingen är främst att kostnaden är ca 550 tkr lägre än den budgeterade, varav den förbundsgemensamma kostnadsdelen av denna är ca 300 tkr. Intäkterna är ca 400 tkr lägre än budgeterat, men uppvägs till större delen av periodens budgeterade överskott med ca 300 tkr. Halvvägshusens negativa resultat beror på lägre intäkter med drygt 500 tkr än budgeterat, som uppvägs av lägre kostnader jämfört med budget med ca 300 tkr, varav den förbundsgemensamma andelen är ca 100 tkr

104 104 Periodens intäkter för Vårnäs består, avseende primärbehandlingen, av anslag med tkr från medlemskommunerna för köpta patientplatser och avgifter med tkr för köpta platser från externa vårdköpare. Avgifter för köpta platser på den förlängda behandlingen uppgår till tkr. Landstingets anslag för introduktionsavdelningens avgiftningsverksamhet uppgår till tkr för perioden. Därutöver tillkommer övriga intäkter med 117 tkr och försäljningsintäkter från kiosken med 247 tkr. Primärbehandlingens beläggning och intäkter - periodens utfall jämfört med planering Placeringsform Antal vårddygn Utfall Kronor (tkr) Utfall Antal vårddygn Planerat Kronor (tkr) Budget Öppet intag Externa plac SUMMA Kommentar till tabell: Inom det Öppna intaget, som finansieras genom erlagda anslag från medlemskommunerna, har 570 fler vårddygn nyttjats under perioden jämfört med planeringstalet i budgeten. Periodens utfall är 20,4 patienter per vårddygn att jämföras med budgetplanens 18,0 patienter per vårddygn. Eftersom anslagen är fasta innebär detta att medlemmarnas sammanlagda vårddygnskostnad för patienterna blir lägre än den beräknade i budgeten. I krontal motsvaras detta av ca 880 tkr för delårsperioden. Primärbehandlingens redovisade intäkter av avgifter från externa placerare för perioden är ca 400 tkr lägre jämfört med budgeten. Utfallet är 166 färre vårddygn jämfört med planeringstalet. I budgeten har de externa patientplaceringarna bedömts uppgå till 5,0 patienter per vårddygn (1217 vårddygn för perioden). Periodens utfall är 4,3 patienter per vårddygn (1051 vårddygn), vilket är en betydande ökning jämfört med samma period föregående år. Patientbeläggningen på halvvägshusen för kvinnor respektive män uppgår till 5,3 per vårddygn (1296 vårddygn) under perioden, vilket är väsentligt lägre än den budgeterade beläggningen som är 7,0 per vårddygn. Fördelningen har utfallit med 1,7 patienter/vårddygn för kvinnor och 3,6 patienter per vårddygn för män. En placerad patient per vårddygn motsvarar för perioden t o m augusti 316 tkr i intäkt. Avskrivningarna som uppgår till 551 tkr överensstämmer med budgeten (553 tkr). I ovanstående sammanställning ingår kostnader och intäkter för kiosken på Vårnäs tkr respektive tkr - som bruttoredovisas men ej budgeteras. Detta medför en avvikelse vid jämförelse mellan kostnader/intäkter i budgeten och i redovisningen. * Budgeten för Vårnäs omfattar primärbehandling med introduktionsavdelning samt halvvägshus för kvinnor och för män. Kostnaden för avskrivningar är budgeterad med 830 tkr för helåret. Familjerådgivning Verksamheten har ett överskott med 72 tkr, vilket beror på lägre förbundsgemensamma kostnader jämfört med budgeten

105 105 Upphandling Verksamheten visar ett positivt ekonomiskt resultat med 57 tkr för delårsperioden beroende på att verksamhetens kostnader är mindre än de budgeterade. HVB Ungdom HVB Ungdom är ett nyligen startat projekt som finansieras genom anslag från medlemskommunerna. Projektmedlen avser en anställning som projektledare under fem månader för Projektets överskott har uppkommit då anställningen påbörjades i mitten av månaden augusti. Kommentar till årsprognos: Vårdförbundet totalt I tertialrapportens årsprognos bedömdes att ett plusresultat med 189 tkr kunde uppnås vid årets slut. Vid delårsslutet görs en uppjusterad bedömning av årsresultat till tkr. Vårnäs behandlingshem Intäkterna för de avgiftsfinansierade verksamhetsdelarna - externa patientintaget på primärbehandlingen och halvvägshusen - bedöms för primärbehandlingen underskrida budgeten med knappt 1,2 mkr utifrån bedömningen av ett utfall med 3,5 externt placerade patienter per vårddygn, vilket är 1,5 patienter per vårddygn lägre än budgeten. För halvvägshusen bedöms planeringstalet med 7,0 patienter per vårddygn att uppnås. Bedömningen grundas främst på periodens två senaste månaderna som haft en positiv patientutveckling. Kostnaderna på primärbehandlingen bedöms bli ca 900 tkr lägre än budgeten, varav ca 400 tkr lägre i förbundsgemensam kostnad. Det budgeterade överskottet för primärbehandlingen är 464 tkr, vilket innebär ett verksamhetsöverskott med ca 200 tkr. Bedömningen överensstämmer i stort med årsprognosen i tertialrapporten (+ 143 tkr). För halvvägshusen bedöms resultatet bli positivt med ca 100 tkr vid årsslutet, främst beroende av en lägre förbundsgemensam kostnad jämfört med budgeten om ca 80 tkr. Bedömningen är mer optimistisk än i tertialrapporten (- 72 tkr). Den sammantagna verksamhetens resultat för Vårnäs - inklusive avskrivningar - bedöms vid årsslutet ge ett överskott med ca 300 tkr. Avskrivningskostnaden beräknas bli densamma som i budgeten. Familjerådgivning Verksamheten beräknas generera ett överskott i årsresultatet med ca 100 tkr, beroende på lägre förbundsgemensamma kostnader jämfört med budgeten. Upphandling Verksamheten bedöms vid årsslutet visa ett mindre överskott med ca 30 tkr. Prognosen i tertialrapporten var + 32 tkr. HVB Ungdom Anslagna projektmedel om 315 tkr för projektledare under perioden augusti-december beräknas täcka personalkostnaden för motsvarande tid

106 106 Investeringsredovisning i tkr Budget Inventarier Fastigheten (Vårnäs) Summa: Kommentar: Periodens investering i fastigheten om 72 tkr härrör från föregående årets investeringsplan som färdigställts i början av året. Det aktuella objektet är anläggning av en handikappramp till huvudentrén, som slutfördes under januari i år. Årets investeringsobjekt planeras att fullföljas enligt plan. Perioden Resultaträkning Prognos Budget Redovisning i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivning Verksamhetens nettokostnader *Anslag för köpt verksamhet Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat *Fotnot: Anslag betalas av förbundets medlemskommuner för köp av patientplatser inom primärbehandlingen på Vårnäs, för familjerådgivning och för upphandling av ramavtal inom vård- och omsorgsområdet. För perioden augusti t o m december i år utbetalas anslag för projektet HVB ungdom med totalt 315 tkr. Landstinget betalar ett årligt anslag till introduktionsavdelningens abstinensbehandling på Vårnäs som för 2015 uppgår till tkr

107 107 Balansräkning Redovisning i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Kortfristiga placeringar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar - - Kortfristiga skulder Ansvarsförbindelser Kassaflödesrapport Redovisning i tkr Löpande verksamhet Periodens resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nya lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Minskning långfristiga fordringar 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början (inkl kortfr. plac) Likvida medel vid periodens slut (inkl kortfr. plac)

108 108 Noter (Resultaträkning och Balansräkning) Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader: Intäkter i tkr Vårdavgifter Övrigt * Summa Kostnader i tkr Personalkostnader ** Fastighets- och lokalkostnader Leasingkostnader Verksamhetskostnader Summa Kommun/landstingsanslag Anslag från medlemskommuner Anslag från landstinget Summa *Övriga intäkter (kr) Försäljning, kiosk Avgift Upphandling (avtalskommuner) Kostersättning, personal Vattenavgifter Arrenden Diverse inkomster Återbetalning av moms ** Personalkostnaden för 2013 och 2014 inkluderar reglering av pensionspremier till KPA som avser tidigare anställda inom Vårdförbundet som slutat sin anställning före Beloppen inklusive löneskatt uppgår till + 33 tkr för 2013 och + 92 tkr för Not 2 Avskrivningarna är beräknade på anskaffningsvärdet. Undantaget är fastigheten Gäringstorp 2:3 (Vårnäs), som övertogs från staten 1983 till en köpeskilling av 0 kr, där en uppskrivning av fastigheten har skett under 1990-talet. Det bokförda värdet på fastigheten utgörs till största delen av mark. På fastighetens byggnadsvärde görs planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna är 30, 20, 10, 5 och 3 år. Not 3 Finansiella posterna utgörs av ränteintäkter på 35 tkr och ränte- och bankkostnader på 12 tkr. Not 4 De materiella anläggningstillgångarna är tkr. Nyansk.värde Ack.avskrivning Mark, byggnader och lokaler Inventarier Summa Not 5 De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i Mellanskog (1 513 tkr). Not 6 Avser varor i kiosken (Vårnäs). Inventering sker vid årsskiften

109 109 Not 7 Kortfristiga fordringar Belopp i tkr Kundfordringar Övrigt Summa Not 8 Likvida medel Belopp i kr Kassa 23 2 Bank Summa Kortfristiga placeringar Aktieindexobligationsfonder (2) * Placeringsfördelare Räntefond (Stratega Ränta) Summa * Aktieindexobligationsfonderna har ett garanterat värde på förfallodagen med minst de nominella beloppen. Not 9 Eget kapital Det egna kapitalet för 2013 uppgick till tkr i årsbokslutet (utgående balans). Förändringen av det egna kapitalet utgörs av delårets resultat på tkr, vilket innebär att det egna kapitalet uppgår till tkr vid delårets slut. Not 10 Kortfristiga skulder Belopp i tkr Leverantörsskulder Personalskatter Semesterlöneskuld Avräkning familjerådgivning * Förutbetald intäkt ** Övrigt Summa: * Familjerådgivningen upphörde att vara en särskild resultatenhet från årsskiftet 2014 där verksamhetens resultat redovisades som en balanspost i Balansräkningen. Det ackumulerade värdet av balansposten uppgick till 365 tkr vid årsskiftet. Slutlig reglering av balansposten sker i samband med årsbokslutet för ** Avser medlemskommunernas och landstingets anslag samt avtalskommunernas avgifter för upphandlingsverksamheten som betalats för september. Not 11 Ansvarsförbindelser Pensionsmedel enligt avtal PA-KL Pensionsförpliktelsen inklusive löneskatt för pensioner före 1998 beräknas till tkr. Leasingavtal Vårdförbundets samtliga leasingavtal är av operationell karaktär. Följande uppgifter för avtal med löptid > 3 år föreligger. Fr o m 2006 redovisas enbart leasing- och hyresavtal som har en löptid som överstiger tre år. Vårdförbundet har tre leasingavtal med 5 års löptid. Telefonväxel med löptid t o m med återstående leasingavgift på 135 tkr, kopiator med löptid t o m med återstående leasingavgift på 84 tkr samt frankeringsmaskin med löptid t o m med återstående leasingavgift på 18 tkr. Leasingavgifter Inventarier mm 237 Summa

110 110 Redovisningsprinciper Bilaga Syftet med den ekonomiska redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av Vårdförbundet Sörmlands ekonomiska ställning. Vårdförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som anges i den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor och kundfakturor som avser perioden t o m augusti 2014 har i allt väsentligt bokförts och belastar resultatet för samma period. Pensionsutbetalningar och premier för framtida utbetalningar har redovisats över verksamheten som en kostnad liksom den särskilda löneskatten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 har t o m 2008 redovisats som en ansvarsförbindelse. Från år 2009 är större delen av pensionsskulden inlöst och ersatt av en tjänstepensionsförsäkring som tecknats med KPA för den berörda anställningsgruppen. Vid försäkringstillfället kunde förmånen för fem individer ej fastställas då de ännu ej uppnått pensionsåldern. Dessa personers förmåner måste därför skuldföras och omfattas då heller inte av försäkringen. Pensionsskulden för dessa personer redovisas som en ansvarsförbindelse som vid delåret beräknas till tkr exklusive löneskatt. Semesterlöneskulden regleras i samband med årsbokslutet. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffnings- eller uppskrivningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med lika stora belopp under objektens ekonomiska livslängd. Avskrivningarna påbörjas samma år anskaffning sker. Avskrivningstider antal år Fastigheten 30 Reningsverk 20 Vattenverk 20 Värmeanläggning 20 Specialanläggningar, renovering och långtidsinventarier 10 Telefonväxel, maskininventarier, vissa övriga inventarier 5 IT-utrustning, vissa övriga inventarier

111 111 Revisorerna i Vårdförbundet Sörmland Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Direktionen i Vårdförbundet Sörmland KATRINEHpLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~~.n~ Handl. ~~tc~, x~l~f?, Utlåtande avseende delårsrapport 2oY4 i` -P~ Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de må1 för den ekonomiska förvaltningen som direktionen beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Förbundets revisorer har översiktligt granskat Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport per En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Resultatet %r perioden är 398 tkr (-255 tkr), vilket är 653 tkr högre än i delårsrapporten föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 400 tkr, vilket innebär att balanskravet kommer att uppfyllas. Revisorerna bedömer att delårsrapporten i allt väsentlig är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed, förbundets utvärdering av de två finansiella målen är rättvisande. Utifrån delårsrapportens prognostiserade resultat bedömer vi att det finansiella målet om resultatet ska vara minst 1 % av omsättningen kommer att uppnås och att det finansiella målet om att det egna kapitalet ska vara minst 11,5 mnkr nästintill kommer att uppnås. en utvärdering har gjorts för två av de sju verksamhetsmålen. Vi instämmer i utvärderingen att båda dessa mål har uppfyllts. För fem av målen har ingen utvärdering gjorts (detta kommer att ske i årsredovisningen). Till följd av att fem av målen inte har utvä~erats kan vi inte bedöma resultatet i dessa delar. Revisorerna i Vårdförbun et Sör land ~ ~~~1 ensg rl Åke Söderquist Ingvar Lm 111

112 112 Granskningsrapport 5 Annika Hansson, certifierad kommunal revisor oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Vårdförbundet Sörmland 112

113 113 Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Resultatanalys God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 9 Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland PwC 113

114 114 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer översiktligt granskat förbundets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge direktionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som direktionen fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till medlemskommunernas kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är 398 tkr (-255 tkr), vilket är 653 tkr högre än i delårsrapporten föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 400 tkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att förbundets delårsrapport i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Utifrån gjord övergripande granskning av räkenskaperna bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på 398 tkr och ställning per i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Vi bedömer att verksamhetsmått och jämförelser finns i tillräcklig omfattning. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda finansiella målen? Vi bedömer att utvärderingen av de två finansiella målen som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen och att målet om resultatet uppfylls och målet om det egna kapitalet nästintill uppfylls. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda målen för verksamheten? Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmål som följs upp i delårsrapporten är förenliga med de fastställda målen. Vi instämmer i förbundets bedömning att målen nås. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 1 av 10 PwC 114

115 115 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Detta gäller även för kommunalförbund. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av direktionens mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av medlemskommunerna fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 2 av 10 PwC 115

116 116 Granskning av delårsrapport 2014 Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på förbundet. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 3 av 10 PwC 116

117 117 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 398 tkr. Förbundets delårsrapport består förutom av förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning, kassflödesrapport, drift- och investeringsredovisning. Fr o m 2014 gäller en ny rekommendation från rådet för kommunal redovisning som avser delårsrapporter, RKR 22. Enligt denna ska resultaträkningen jämföras med motsvarande period föregående år medan balansräkningen nu ska jämföras med senaste årsredovisning. Förbundet följer detta avseende resultaträkningen. Vi ser byte av jämförelseperiod för balansräkningen som ett förbättringsområde till nästa år. I resultaträkningen ska jämförelse göras med budget. Detta görs i delårsrapporten med belopp som avrundats till närmast jämna kr. Uppställningsformen för resultat- och balansräkningen regleras i KRL. Detaljeringsgraden kan vara lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen i förbundets delårsrapport 2014 innehåller avsnitt om direktion och ledning, förbundsgemensamt, Vårnäs behandlingshem, familjerådgiviningen och upphandlingen (inklusive väsentliga händelser för samtliga avsnitt samt redovisning av inriktningsmål och verksamhetsmål), personalekonomisk redovisning, ekonomisk översikt (innehållande driftredovisningen och prognos, investeringsredovisning, periodens resultat och balanskravet, ekonomiska mål och pensionsförpliktelser). Driftredovisningen kommenterar på ett tydligt sätt de olika verksamheternas utfall och årsprognosen. Av investeringsredovisningen framgår att 97 tkr av investeringsbudgeten har förbrukats. Av beloppet är 72 tkr en rest från föregående investeringsplan. Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 700 tkr och den beräknas utnyttjas innan årets slut. Den personalekonomiska redovisningen lämnar information om sjukfrånvaron i enlighet med KRL 4:1a. Det framgår att sjukfrånvaron har minskat från 7 % till 6 % av total arbetstid i jämförelse med motsvarande period förra året. Männens sjukfrånvaro har minskat medan kvinnornas har ökat. Avsnittet innehåller information i tillräcklig omfattning. Förbundet följer kravet i RKR på att det ska finns en redogörelse för vilka redovisningsprinciper som tillämpas. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 4 av 10 PwC 117

118 118 Granskning av delårsrapport 2014 Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster, bl a periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt utom avseende semesterlöneskulden. Denna redovisas med samma belopp som i årsredovisningen och någon upplysning om detta lämnas inte i delårsrapporten. Skulden är väsentligt lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen då förbundet på samma sätt som kommuner har innevarande kalenderår som intjänandeår. Ett belopp för avsättning av pension finns, men redovisas bland ansvarsförbindelsen i balansräkningen. Beloppet är ej väsentligt, men en ändring av redovisningen bör ske till årsredovisningen. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Verksamhetsmått och jämförelser redovisas i viss omfattning i delårsrapporten. Vi bedömer det som tillräckligt för att vara en delårsrapport. Flertalet av verksamhets-, service- och kvalitetsmåtten följs endast upp i årsredovisningen. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller syftet att ge direktionen möjlighet att använda den som underlag för styrning, ledning och kontroll av förbundets samlade verksamhet. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat på 400 tkr, vilket är 100 tkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Resultatet för Vårnäs behandlingshem beräknas bli ca 300 tkr bättre än budgeterat främst pga en ökning av antalet externt placerade patienter per vårddygn. Resultatet för familjerådgivningen beräknas bli ca 100 tkr bättre än budgeterat pga lägre förbundsgemensamma kostnader än budgeterat. Förbundet har fått uppgift från AFA Försäkring att man kommer att få en återbetalning på ca 250 tkr i slutet av Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 5 av 10 PwC 118

119 119 Granskning av delårsrapport 2014 I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2014, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning jämfört med föregående år Utfall delår föreg år Utfall delår 2014 Prognos för ) Avvikelse mot budget hela 2014 Ökn/ Minskn. % jmf föreg år delårsperioden Budget Verksamhetens intäkter ,43% Verksamhetens kostnader ,35% Avskrivningar ,87% -800 Verksamhetens nettokostnader ,72% Driftsbidrag ,54% Finansiella intäkter ,91% 0 Finansiella kostnader ,62% 0 Årets resultat ,08% 300 1) Avrundning har gjorts till jämna 100-tusentals kronor Utifrån gjord övergripande granskning bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på 398 tkr och ställning per i allt väsentligt är rättvisande. Vi instämmer i förbundets bedömning att man kommer att klara balanskravet utifrån den prognos som lämnas. 3.3 God ekonomisk hushållning I verksamhetsplanen med budget har förbundet redovisat mål och riktlinjer för verksamheten, vilka även är kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Förbundet har beslutat om 4 inriktningsmål, 7 verksamhetsmål, 2 finansiella mål, särskilda uppdrag och aktiviteter, verksamhetsmått samt service- och kvalitetsmått. Inriktningsmål 1. Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbetet i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta kon- Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 6 av 10 PwC 119

120 120 Granskning av delårsrapport 2014 kurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. 2. Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Hemsidan, som är ett viktigt verktyg i marknadsföringen ska göras mer modern och tidsenlig samt innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. 3. Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barn i våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. 4. Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Uppföljning av inriktningsmål 1, 2 och 4 sker i årsredovisningen. Det tredje inriktningsmålet är inte avsett att särskilt följas upp. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 7 av 10 PwC 120

121 121 Granskning av delårsrapport Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot förbundets finansiella mål som fastställts i verksamhetsplan med budget : Finansiella mål, fastställda i verksamhetsplan med budget Att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen. Det egna kapitalet skall under planperioden i genomsnitt uppgå till lägst ca 11,5 mnkr. Strävansmålet är att det egna kapitelet i slutet av planperioden skall uppgå till ca 12 mnkr, som vid en försiktighetsbedömning anknyter till resultatmålet. Prognos 2014 Resultatet per är 398 tkr, 2,5 % av omsättningen. Prognos för helåret 2014 är 400 tkr, 1,7 % av omsättning, vilket innebär att målet nås. Det egna kapitalet uppgick till tkr. Prognosen för helåret är 11,5 mnkr ( tkr). Måluppfyllelse, förbundets bedömning Prognosen pekar på att målet kommer att nås. Målet har nästan uppnåtts i delårsbokslutet. Prognosen pekar på att målet uppnås i årsbokslutet. Bedömning Vår översiktliga granskning visar att det prognostiserade resultatet är förenligt med förbundets mål om resultatet, medan det nästintill är förenligt med målet om det egna kapitalet. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 8 av 10 PwC 121

122 122 Granskning av delårsrapport Mål för verksamheten I Verksamhetsplan med budget framgår att verksamhetsmål 1 och 4 för Vårnäs behandlingshem ska följas upp i delårsrapporten. Övriga verksamhetsmål ska följas upp i årsredovisningen. Vårnäs behandlingshem 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen skall uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet bedöms som uppfyllt då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår till 24,7 patienter per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen ska ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet bedöms som uppfyllt då 85 % av patienterna är nöjda med behandlingen i förhållande till enkätens maxpoäng. Familjerådgivningen 1. Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienterna upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Upphandlingen Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 9 av 10 PwC 122

123 123 Granskning av delårsrapport Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem) under ett kvartal 2014 genom en remittentenkät innehållande 18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmål som följs upp i delårsrapporten är förenliga med de fastställda målen. Vi instämmer i förbundets bedömning att målen nås Annika Hansson Projektledare/Uppdragsledare Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 10 av 10 PwC 123

124 124 Dnr KS/2014: Leader Södermanland, Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget att medfinansiera Leader Sörmlands verksamhet med ett belopp om högst kronor per år för perioden vilket hanteras i det årliga budgetarbetet. Kommunstyrelsen bekräftar med detta beslut kommunens deltagande i Leader Sörmland under programperioden Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har tidigare beslutat ( , 229) om att ställa sig bakom avsiktsförklaring om deltagande i Leaders programperiod Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrogs samtidigt att ansvara för såväl aktivt deltagande på Leadersammankomster som årlig avrapportering till kommunstyrelsen där utfallet redovisas i form av antal projekt planerade/genomförda i kommunen. Leadermetoden (Lokalt Ledd Utveckling), en del av EU:s fondsystem för att utveckla landsbygden och vars medel hanteras av Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Europeiska Socialfondsrådet. Verksamheten i Sörmland bedrivs i nuläget av LAG/Leader Inlandet. För resterande del av EU-programperioden, , är Leader-verksamheten samlad inom ideell förening Leader Södermanland. Denna förening har bildats för programperioden enligt gällande regelverk för Jordbruksverkets EU-medel. Tidigare förening Leader Inlandet upphör med verksamheten under Genom sitt deltagande i Leader Södermanland åtar sig kommunen att medfinansiera föreningens verksamhet med högst kronor per år för perioden Samhällsbyggnadsförvaltningen förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget att medfinansiera Leader Sörmlands verksamhet motsvarande ett belopp om högst kronor per år för perioden vilket hanteras i det årliga budgetarbetet. Kommunen bekräftar med detta beslut sitt deltagande i Leader Sörmland under programperioden Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse,

125 125 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2014: NÄS Vår handläggare Lars-Erik Sandhgren Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Leader Södermanland, Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har tidigare beslutat ( , 229) om att ställa sig bakom avsiktsförklaring om deltagande i Leaders programperiod Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrogs samtidigt att ansvara för såväl aktivt deltagande på Leadersammankomster som årlig avrapportering till kommunstyrelsen där utfallet redovisas i form av antal projekt planerade/genomförda i kommunen. Leadermetoden (Lokalt Ledd Utveckling), en del av EU:s fondsystem för att utveckla landsbygden och vars medel hanteras av Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Europeiska Socialfondsrådet. Verksamheten i Sörmland bedrivs i nuläget av LAG/Leader Inlandet. Mot denna bakgrund har föreningen Inlandet fakturerat kommunen kronor för Medel har avsatts i budget för åren 2014 och För resterande del av EU-programperioden, , är Leader-verksamheten samlad inom ideell förening Leader Södermanland. Denna förening har bildats för programperioden enligt gällande regelverk för Jordbruksverkets EU-medel. Tidigare förening Leader Inlandet upphör med verksamheten under Genom sitt deltagande i Leader Södermanland åtar sig kommunen att medfinansiera föreningens verksamhet med högst kronor per år för perioden Samhällsbyggnadsförvaltningen förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget att medfinansiera Leader Sörmlands verksamhet motsvarande ett belopp om högst kronor per år för perioden vilket hanteras i det årliga budgetarbetet. Kommunen bekräftar med detta beslut sitt deltagande i Leader Sörmland under programperioden Lars-Erik Sandhgren Avdelningschef Näringsliv-Samhällsutveckling SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: lars-erik.sandhgren@katrineholm.se 125

126 126 Dnr KS/2014: Biotopskyddsområde Krämbol på fastigheten Genne 2:2, Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att området vid Krämbol fastigheten Gersnäs 2:2, Katrineholm, ska inrättas som biotopskyddsområde i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse den 3 oktober Ärendebeskrivning Kommunen ansökte den 29 september 2010 om LONA-bidrag (lokala naturvårdsprojekt) hos länsstyrelsen för att inrätta ett biotopskyddsområde vid Krämbol. Ansökan beviljades av länsstyrelsen den 25 november Några ytterligare kostnader för kommunens förväntas inte tillkomma. Sedan den 1 januari har miljöbalken ändrats så att kommunerna själva kan ta beslut om biotopskydd. Tidigare kunde endast Skogsstyrelsen fatta beslut om skogsområden. Området vid Krämbol har höga natur- och friluftsvärden. Den äldre naturskogsartade skogen, enligt avgränsningen på bifogad karta, föreslås skyddas som biotopskyddsområde enligt miljöbalken. Området omfattar 8 hektar. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. För att tillgodose syftet med biotopskyddet föreslås även särskilda ordningsföreskrifter. Katrineholms kommun är ensam markägare inom området. Ärendets beredning Förslaget har för yttrande sänts till länsstyrelsen i Södermanland och till Skogsstyrelsen Sörmlandsdistriktet. Dessa har inte haft något att erinra mot förslaget. Samråd har skett med planarkitekt och mark- och exploateringschef samhällsbyggnadsförvaltningen och skogstekniker teknik- och serviceförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att område vid Krämbol på fastigheten Gersnäs 2:2 ska inrättas som biotopskyddsområde i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse den 3 oktober Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Samhällsbyggnadsförvaltningens beskrivning av biotopskyddet, med bilagor 126

127 127 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014:592 Vår handläggare Håkan Lernefalk, miljöstrateg Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Biotopskyddsområde Krämbol på fastigheten Genne 2:2 Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Kommunen ansökte den 29 september 2010 om LONA-bidrag (lokala naturvårdsprojekt) hos länsstyrelsen för att inrätta ett biotopskyddsområde vid Krämbol. Ansökan beviljades av länsstyrelsen den 25 november Några ytterligare kostnader för kommunens förväntas inte tillkomma. Sedan den 1 januari har miljöbalken ändrats så att kommunerna själva kan ta beslut om biotopskydd. Tidigare kunde endast Skogsstyrelsen fatta beslut om skogsområden. Området vid Krämbol har höga natur- och friluftsvärden. Den äldre naturskogsartade skogen, enligt avgränsningen på bifogad karta, föreslås skyddas som biotopskyddsområde enligt miljöbalken. Området omfattar 8 hektar. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. För att tillgodose syftet med biotopskyddet föreslås även särskilda ordningsföreskrifter. Katrineholms kommun är ensam markägare inom området. Ärendets beredning Förslaget har för yttrande sänts till länsstyrelsen i Södermanland och till Skogsstyrelsen Sörmlandsdistriktet. Dessa har inte haft något att erinra mot förslaget. Samråd har skett med planarkitekt och mark- och exploateringschef samhällsbyggnadsförvaltningen och skogstekniker teknik- och serviceförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att område vid Krämbol på fastigheten Gersnäs 2:2 ska inrättas som biotopskyddsområde i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse den 3 oktober Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens beskrivning av biotopskyddet 3 oktober 2014 Karta över området Håkan Lernefalk K:\Beredningsmöten\2014\141217\ MSK\ Skrivelse till KS( Förslag till beslut KS biotopskydd).docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 127

128 128 FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 1 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014:592 svår handläggare Håkan Lernefalk, miljöstrateg Ert datum Er beteckning Biotopskyddsområde Krämbol på fastigheten Genne 2:2 Katrineholms kommun Beslut Katrineholms kommun beslutar med stöd av 7 a förordningen (1998:1252) om områdesskydd att den äldre naturskogsartad skogen, vars gräns har markerats i terrängen och på den till beslutet bifogade kartan (bilaga 1), ska utgöra ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken m.m. beslutar Katrineholms kommun att nedan angivna ordningsföreskrifter ska gälla i biotopskyddsområdet. Enligt 7 kap. 30 miljöbalken ska ordningsföreskrifterna gälla omedelbart, även om de överklagas. Den på kartan (bilaga 1) heldragna linjens innerkant utgör gränsen för det skyddade området. Arealen är 8 ha. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Motiv för beslutet Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. De biotoper som kan skyddas av en kommunen finns förtecknade i bilaga 3/2 och 3/ till förordningen om områdesskydd. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stort värde för djur- och växtarter. Genom att skydda naturområden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald. Skyddet bidrar också till uppfyllandet av FN:s konvention om biologisk mångfald, samt de nationella miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag har antagit, vilket innebär att det finns ett stort allmänt intresse av att bevara skyddsvärda mark- och vattenområden. I detta fall berörs särskilt miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 128

129 129 FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 2 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014:592 Äldre naturskogsartade skogar hör till de naturmiljöer som kan omfattas av biotopskydd, enligt bilaga 2 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I Skogsstyrelsens allmänna råd SKSFS 2000:1 anges att med uttrycket bör avses skogar som uppkommit genom naturlig föryngring. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer. Där finns ett inslag av mycket gamla träd eller ett stort inslag av död ved. Det berörda området är äldre naturskogar med speciell flora och fauna som är knuten till sådana biotoper. Äldre naturskogar utgör livsmiljö för ett flertal hotade växt- och djurarter. Skogsstyrelsen har registrerat två nyckelbiotoper och ett naturvärde i området. Området kan sammanfattas som naturskog. Enligt kommunens bedömning behöver området förklaras som biotopskyddsområde, för att värdena ska kunna bevaras. Katrineholms kommun är ensam markägare inom området. Områdets naturvärden redovisas i bifogad beskrivning (bilaga 2). Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde får man enligt 7 kap. 11 miljöbalken inte bedriva en verksamhet, eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Nedan anges exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde. Observera att de angivna punkterna endast utgör exempel. Exempel på sådana åtgärder (i enlighet med Skogsstyrelsens allmänna råd (SKSFS 2000:1) till 7 kap. 11 miljöbalken och 6 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) är föryngringsavverkning, gallring, röjning, plockhuggning, selektiv avverkning av de äldsta träden, uttag av bränd eller död ved, markberedning, plantering, sådd, byggande av skogsbilväg, körning med maskiner, gödsling, kalkning och dikning. Ytterligare allmänna exempel på verksamhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön är grävning, schaktning, utfyllning med eller tippning av avfall eller överskottsmassor samt anordnande av upplag. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Vid planering av en åtgärd behöver alltid en bedömning av om åtgärden kan skada naturmiljön ske. Förvaltare Naturvårdsförvaltare för biotopskyddsområdet ska vara Katrineholms kommun. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 129

130 130 FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 3 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014:592 Skötsel Katrineholms kommun får enligt 7 kap. 11 miljöbalken samt 7 a förordningen om områdesskydd, efter särskild underrättelse vidta de åtgärder, som behövs för att vårda området. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen, regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal kan även bifogas skötselinstruktioner. Ordningsföreskrifter Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det för allmänheten förbjudet att: 1. Förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att borra, rista, gräva, hacka, spränga, måla eller liknande. 2. Skada vegetationen genom att gräva upp växter såsom ris och örter, eller ta bort mossor, lavar och vedlevande svampar. 3. Göra upp öppen eld annat än på i området iordningställd och på kartan över området markerad plats. Det är förbjudet att ta pinnar och annan ved till elden från biotopskyddsområdet. För att elda på iordningställd plats behöver egen ved eller grillkol tas med. 4. Framföra motordrivet fordon, annat än till Krämbolsstugan.. Ärendets handläggning DOKUMENTATION De mycket höga naturvärdena inom Krämbols biotopskyddsområde dokumenterades i samband med kommunens inventering tillsammans med Naturskyddsföreningen i Katrineholm av fastigheten år Dokumentationen finns på Artportalen. Kommunen bedömer att för att de mycket höga naturvärdena i området ska bevaras behöver området få ett formellt skydd. I detta fall bedöms biotopskyddsområde vara en lämplig skyddsform. Se även bilaga 2. LÄMPLIG ANVÄNDNING AV MARKOMRÅDE Katrineholms kommun har, i enlighet med 3 kap. miljöbalken, prövat och funnit att bildandet av Krämbols biotopskyddsområde är förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av markområdet och överensstämmer med gällande översiktsplan. REMISSYTTRANDEN Förslaget har för yttrande sänts till länsstyrelsen i Södermanland och till Skogsstyrelsen Sörmlandsdistriktet. Dessa har inte haft något att erinra mot att det föreslagna biotopskyddet inrättas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 130

131 131 FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 4 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014:592 Hur man överklagar Detta beslut får överklagas hos länsstyrelsen (se bilaga 3). Upplysningar Ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut om ordningsföreskrifter för ett område ska gälla omedelbart även om de överklagas. Bilagor 1. Karta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet 3. Hur man överklagar Kopia till Naturvårdsverket Länsstyrelsen Södermanlands län Skogsstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 131

132 Bilaga 1

133

134 134 Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 1 (3) Vår handläggare Bilaga 2 Biotopskyddsområde Krämbol Beskrivning av området Allmänt Området gränsar i söder till sjön Viren och i norr till åkermark. Det ligger i anslutning till de södra stadsdelarna av Katrineholm och inte långt från centrum. Kommunen är markägare till hela området. Viren är tidigare sänkt och en del av nuvarande skog har växt upp på tidigare sjöbotten. Området består av äldre främst ädellövskog av naturskogskvalitet. Naturmiljöerna kan sammanfattas som naturskog. Det innebär att skogen är i princip opåverkad av skogsbruk och har därför fått utvecklas på ett naturligt sätt. En borthuggning av gran har skett i området med ädellövskog. Visst bete har tidigare förekommit. Topografin är ganska flack med några mindre höjder i väster och öster. Skogsstyrelsen har registrerat två nyckelbiotoper och ett naturvärde, av olika karaktär i området. En nyckelbiotop är en känslig livsmiljö, där det finns eller kan förväntas finnas hotade och hänsynskrävande växter och djur (rödlistade arter). Område med naturvärde är ett område som inte uppfyller kraven på att vara en nyckelbiotop. De kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Livsmiljöerna har en nyckelroll i landskapet för bevarandet av arter. Det är därför viktigt att miljöerna får ett långsiktigt skydd. Hotade och hänsynskrävande (rödlistade) arter och arter som signalerar värdefulla miljöer (signalarter) förekommer i hela området, vilket bekräftar att området har en lång skoglig kontinuitet och att den har ett mycket högt naturvärde. Flera rödlistade arter och en mängd signalarter har påträffats i området. Se artlista nedan. Sekundär lövnaturskog Området är en strandzon bevuxen med en ca 100-årig blandskog. I trädskiktet finns en del ädellövträd som ask, lönn, lind och ek. Buskskiktet är väl utvecklat med arter 134

135 135 Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 2 (3) som hassel, skogstry, olvon och hägg. Fältskiktet består till större delen av högörtstyp. I bottensskiktet finns sparsamt med mossor bl.a. kransmossa och vågig praktmossa (Sörmlands landskapsmossa). Död ved förekommer i form av lågor, torrträd och högstubbar. Ädellövskog Området domineras av en ca 140-årig ädellövskog med ek, lind och ask. I buskskiktet finns skogstry, olvon och krusbär. Fältskiktet är av högörtstyp och det rikaste inom området, med arter som tandrot. En rik och varierad mossflora finns. Död ved finns sparsamt i form av lågor. Strandzon nordväst Krämbolsstugan Området är en strandzon bevuxen med ca 90-årig blandskog, som är olikåldrig. Skogen är väl skiktad med ett väl utvecklat buskskikt. I trädskiktet finns bl.a. gran, tall, asp, ek, rönn och sälg. Bland buskskiktet finns bl.a. hassel, skogstry, brakved och vinbär. Fältskiktet är dels av lågörtstyp och dels av bredbladig grästyp. Död ved finns i form av högstubbar, torrträd och lågor. Bohål finns i aspar och högstubbar. Arter Rödlistade arter Ask Fraxinus excelsior VU - sårbar Skogsalm Ulmus glabra VU - sårbar Vågticka Spongiporus undosus VU - sårbar Ekticka Phellinus robustus NT - missgynnad Fyrflikig jordstjärna Geastrum quadrifidum NT - missgynnad Hasseldyna Hypoxylon howeanum NT - missgynnad Kandelabersvamp Artomyces pyxidatus NT - missgynnad Luddticka Onnia tomentosa NT - missgynnad Tallticka Phellinus pini NT - missgynnad Jättesvampmal Scardia boletella NT - missgynnad Stekelbock Necydalis major NT - missgynnad Signalarter Blåsippa Hepatica nobilis Jungfru Marie Nycklar Dactylorhiza maculata Lind Tilia cordata Nästrot Neottia nidus-avis Ormbär Paris quadrifolia Rankstarr Carex elongata Svart trolldruva Actea spicata Tandrot Cardamine bulbifera Tvåblad Listera ovata Underviol Viola mirabilis Vårärt Lathyrus vernus Fällmossa Antitrichia curtipendula Grov baronmossa Anomodon viticulosus 135

136 136 Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN FÖRSLAG BESKRIVNING AV BIOTOPSKYDDET 3 (3) Guldlockmossa Homalothecium serceum Piskbaronmossa Anomodon attenuatus Platt fjädermossa Neckera complanata Stenporella Porella cordeana Hasselsopp Leccinum pseudoscabrum Hasselticka Dichomitus campestris Kantarellmussling Plicaturopsis crispa Granbarkgnagare Microbregma emarginata Myskbock Aromia moschata Fågellivet i området är rikt. Torrträden och högstubbarna är gynnsamma för hackspettar med bl.a. spillkråka och mindre hackspett, men även för kattuggla. Många andra arter häckar i de hål som hackspettarna har gjort. Det stora lövinslaget gynnar många sångare och under våren kan en intensiv fågelkör höras. Friluftsliv Närheten till de södra stadsdelarna och staden i övrigt gör att området är välbesökt och utnyttjas flitigt för friluftsaktiviteter. Kombinationen av närheten till staden och de höga naturvärdena gör att området har höga friluftsvärden. Mitt i området nere vid sjön ligger Krämbolsstugan. Denna byggdes och ägs av kommunen. Stugan är fullt utrustad med kök, el, vatten och avlopp. Den är låst, men kan hyras. Brygga finns. Möjligheterna att besöka området och ta sig runt är goda. Genom hela området går en vandringsled, Krämbolsleden. I sjön Viren passerar en kanotled. Vindskydd med eldplats finns också i området. 136

137 137 Dnr KS/2014: Representant i miljö- och klimatrådet Ordförandens förslag till beslut Miljöstrateg Håkan Lernefalk utses till att representera Katrineholms kommun i miljö- och klimatrådet för Sörmland. Ärendebeskrivning Kommunerna i Sörmland m.fl. har möjlighet att medverka i ett miljö- och klimatråd för Sörmland. För att få en samsyn och en delaktighet gällande miljö- och klimatutmaningarna i regionen är ett miljö- och klimatråd för Sörmland under bildande. Miljö- och klimatrådets officiella inrättande sker vid lanseringen av åtgärdsprogrammet i februari Rådet ska: Fungera som styrgrupp för åtgärdsprogrammet för miljömålen. Följa upp arbetet med åtgärdsprogrammet för miljömålen. Marknadsföra och uppmärksamma åtgärdsarbetet via sina kanaler. Stödja med resurser till åtgärder. Vara en arena för analyser av länets miljöutmaningar. Vid behov sätta ihop arbetsgrupper. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Miljöstrateg Håkan Lernefalk utses till att representera Katrineholms kommun i miljö- och klimatrådet för Sörmland. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö 137

138 138 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS 2014: Vår handläggare Lars Hågbrandt förvaltningschef Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Representant i miljö- och klimatrådet Ärendebeskrivning Kommunerna i Sörmland m.fl. har möjlighet att medverka i ett miljö- och klimatråd för Sörmland. För att få en samsyn och en delaktighet gällande miljö- och klimatutmaningarna i regionen är ett miljö- och klimatråd för Sörmland under bildande. Miljö- och klimatrådets officiella inrättande sker vid lanseringen av åtgärdsprogrammet i februari Rådet ska: Fungera som styrgrupp för åtgärdsprogrammet för miljömålen. Följa upp arbetet med åtgärdsprogrammet för miljömålen. Marknadsföra och uppmärksamma åtgärdsarbetet via sina kanaler. Stödja med resurser till åtgärder. Vara en arena för analyser av länets miljöutmaningar. Vid behov sätta ihop arbetsgrupper. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Miljöstrateg Håkan Lernefalk utses till att representera Katrineholms kommun i miljö- och klimatrådet för Sörmland. Lars Hågbrandt K:\Beredningsmöten\2014\141217\ MSK\ Representant i miljö- och klimatrådet.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: , vx Katrineholm Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: hakan.lernefalk@katrineholm.se 138

139 139 Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö Underrubrik enkel rapport 139

140 140 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Arbetsprocessen som har varit hittills... 3 Genomförande Biologisk mångfald... 7 Anpassad skogsskötsel... 7 Anpassad viltförvaltning foderskapande skötselåtgärder... 8 Bevarande av skyddsvärda träd... 9 Kunskapsspridning kring friluftsliv och tätortsnära natur Naturguidningar Samrådsgrupp för naturvård Inspirationsdag om offentlig upphandling Klimat och energi Cykelsamarbete Södermanland Kartläggning av insamling och användning av hushållsavfall för biogasproduktion Kartläggning av potentialer för tillförsel av förnybar energi i Södermanland Seminarium förnybar energi Solkraft Öst Testbuss gröna linjen Ökat kollektivtrafikresande i tjänsten Miljögifter i vardagen Hälsosam förskola Kompetensutveckling upphandling Miljökrav vid upphandlingar Kemikalieinformation till blivande mödrar och föräldrar Vatten Årlig vattendag i Sörmland Rollerna i vattenarbetet Kretsloppstänk i kommunernas VA-planer Öka takten med att åtgärda bristfälliga avloppsnät Öka tillsynen och utbytestakten av små avlopp Vattenkansli Sörmland Öppna upp vandringsvägar i vattendrag Identifiera låglänta odlingsmarker och återskapa våtmarker

141 141 Inledning Bakgrund Sveriges Riksdag har i bred enighet beslutat att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Trots att miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel inte tillräckliga för att nå miljömålen till 2020, vare sig nationellt eller i Södermanland. På flera områden går utvecklingen åt rätt håll, men tempot är inte tillräckligt högt och naturens återhämtning går inte tillräckligt fort. För att miljömålen ska kunna nås måste vi bland annat: Minska vår påverkan på klimatet. Planera för de förändringar som ett varmare klimat innebär. Minska övergödningen. Stoppa förlusten av biologisk mångfald. Bruka mark och vatten på ett mer hållbart sätt. Minska exponeringen av farliga ämnen i vår vardag. Få bättre kunskap om hur kemikalier påverkar oss och miljön. Länsstyrelserna ska enligt Länsstyrelseinstruktionens 5 paragraf utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Riktlinjer för hur åtgärdsprogram ska tas fram bestämmer länen själva. Efter kartläggning av miljöarbetet i Södermanland beslutade Länsstyrelsen i Södermanlands län att länets åtgärdsprogram ska innehålla fyra temaområden, eller delprogram. Det är stora utmaningar som kräver insatser från många olika aktörer. Åtgärdsprogrammet är länets gemensamma åtagande där alla goda krafter drar sitt strå till stacken. Det är viktigt att alla aktörer som är med känner ett ägandeskap över programmet och att vi tillsammans hittar inspiration och ser samarbetsvinster för ett hållbart Södermanland. Åtgärdsprogrammet sträcker sig fram till 2020 vilket är det av riksdagen beslutade målåret för generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna har två roller i arbetet med att ta fram sina regionala åtgärdsprogram, dels att tillhandahålla en struktur inom vilken länens aktörer kan mötas och processa fram ett regionalt åtgärdsprogram, dels att via åtaganden om huvudmannaskap för ett antal åtgärder utföra operativt miljöarbete inom åtgärdsprogrammet för miljömålen. Syfte Åtgärdsprogrammet för Södermanlands miljö tas fram i bred förankring i länet. De åtgärder som antas i programmet ska genomföras av en regional aktör. Åtgärderna ska främja samverkan och samordning mellan flera aktörer i länet. Åtgärdsprogrammet ska vara så väl förankrat att länets olika myndigheter, organisationer och företag använder 3 141

142 142 programmen i sin årliga verksamhetsplanering och som underlag i egna strategier och program. Syftet med åtgärdsprogrammet för miljömålen är att 1. förbättra miljötillståndet i Södermaland för att nå miljömålen 2. vara stöd för prioritering och utveckling hos länets aktörer 3. ökad samverkan och samordning 4. nyttja länets resurser effektivare. Arbetsprocessen som har varit hittills För att få en samlad bild av det pågående miljöarbetet i länet gjordes en noggrann kartläggning bland länets aktörer. I januari 2013 påbörjade Länsstyrelsen i Södermanland en intern kartläggning av befintliga regionala åtgärder och strategier som syftar till att till att uppfylla miljömålen. Tanken var att identifiera myndighetens egna åtgärder och förtydliga kopplingarna till andra samordningsuppdrag, exempelvis vattenförvaltning, landskapsstrategin samt klimat- och energistrategin. Därefter gjordes intervjuer och enkäter med länets aktörer gällande befintliga åtgärder som bidrar till att uppfylla miljömålen. I nästa steg analyserade länsstyrelsen kartläggningen och gjorde en sammanställning över vilka miljömål och preciseringar som man jobbade mycket respektive lite med på länsnivå. Utifrån sammanställningen framträdde fyra temaområden, som Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade skulle ingå i åtgärdsprogrammet. För varje temagrupp utsågs en ordförande och en sekreterare. Temaområdena, eller delprogrammen är: Biologisk mångfald Energi och klimat Miljögifter i vardagen Vatten Länets aktörer fick inbjudan till ett uppstartsmöte som hölls i september Inför mötet gjorde varje deltagare en anmälan till den temagrupp som man ville tillhöra i den fortsatta processen. Septembermötet var startpunkten för processen med att ta fram konkreta och uppföljningsbara åtgärder. På mötet deltog 70 personer från 30 olika organisationer. Intresset för åtgärdsprogrammet har sedan dess ökat och idag deltar 40 organisationer (se Tabell 1) i arbetet med att ta fram programmet. På uppstartsmötet listades 304 åtgärdsförslag

143 143 Tabell 1. Aktörer som deltagit i arbetsprocessen för åtgärdsprogrammet för milöjömålen. BillerudKorsnäs LRF Sörmland Skogssällskapets Förvaltnings AB Energikontoret i Mälardalen AB Länsbygderådet Socialdemokraterna i Flens kommun Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö Länsstyrelsen i Södermanland SSAB Oxelösund Eskilstuna kommun Länstrafiken Sörmland/Kollektivtrafikmyndigheten Strängnäs kommun Flens kommun Miljöpartiet de gröna i Oxelösund Strängnäs Stift Plt Fortifikationsverket Naturskyddsföreningen Studiefrämjandet Sörmland Föreningen Sörmlandsentmologerna Nyköpings kommun Sveriges Sprotfiske- och Fiskevårdsförbund Föreningen Sörmländska Jordägare Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Södermanlands hembygdsförbund Holmen Skog Oxelösunds kommun Sörmland Vatten och Avfall AB HäradSkog Regionförbundet Sörmland Sörmland Naturbruk, Öknaskolan Katrineholms kommun Rekal Svenska AB Trafikverket Region Öst Kiladalens Vattenvårdsförening Riksbyggen Trosa kommun Landstinget Sörmland Skogsstyrelsen Vingåkers kommun Efter mötet följde en period där temagrupperna var för sig arbetade med att vaska fram, förhandla om och prioritera de åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammet för miljömålen. Den processen avslutades i oktober Under framtagandeprocessen förankrades åtgärdsförslagen i de egna organisationerna hos de som deltog i arbetsgrupperna. Projektledaren för processen med åtgärdsprogrammet för miljön i Södermanland förankrade det pågående arbetet i länsstyrelsens interna styrgrupp och till miljö- och klimatrådet, som har varit under bildande parallellt med framtagandet av åtgärdsprogrammet. Arbetet med att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har i stort sett gått enligt den ursprungliga tidplanen. På grund av riksdagsval i september 2014 justerades tidpunkten för hearingen och som en följd därav även tidpunkterna för beslut och lanseringen av åtgärdsprogrammet, se Tabell

144 144 Tabell 2. Tidtabell för arbetet. Aktivitet Datum Workshop med organisationer i länet 26 september 2013 Möten i arbetsgrupper och förankring i respektive organisation 2013 Oktober 2014 Halvtidsavstämning 5 Mars 2014 Förslag om åtgärdsprogram skickas till deltagare i ÅFM inför hearing 27 oktober 2014 Hearing om åtgärdsprogrammet november 2014 Uppföljning av hearingen - Miljö- och klimatrådet 5 december 2014 Besluta åtgärdsprogrammet - Miljö- och klimatrådet December 2014 Teckna avsiktsförklaring för ÅFM, offentlig ceremoni Februari 2015 Teckna överenskommelser om åtgärder med aktörer Februari Skicka slutlig version åtgärdsprogrammet till regeringen Februari 2015 För att reglera arbetet med åtgärderna i programmet föreslås följande beslutsdokument: Åtgärdsprogrammet. Avsiktsförklaringen som undertecknas av medlemmarna i miljöoch klimatrådet. Överenskommelser för respektive åtgärd som undertecknas av huvudaktör, medverkande och länsstyrelsen. Ett miljö- och klimatråd i Sörmland För att få en samsyn och en delaktighet gällande miljö- och klimatutmaningarna i regionen är ett miljö- och klimatråd för Sörmland under bildande. Miljö- och klimatrådets officiella inrättande sker vid lanseringen av åtgärdsprogrammet i februari Rådet ska: Fungera som styrgrupp för åtgärdsprogrammet för miljömålen. Följa upp arbetet med åtgärdsprogrammet för miljömålen. Marknadsföra och uppmärksamma åtgärdsarbetet via sina kanaler. Stödja med resurser till åtgärder. Vara en arena för analyser av länets miljöutmaningar. Vid behov sätta ihop arbetsgrupper. Hearing om åtgärdsprogrammet Utkast till åtgärdsprogram för miljön i Södermanland skickas ut till samtliga som deltagit i processen. Utkastet skickas den 27 oktober. Som ett remissförfarande på förslaget till åtgärdsprogrammet genomförs en hearing den 18 november. På hearingen ges möjlighet att ge förslag till förbättringar av åtgärderna och till att kommentera själva processen med att ta fram åtgärdsprogrammet

145 145 Genomförande Varje enskild åtgärd regleras av en överenskommelse om genomförandet. Huvudansvarig aktör, medverkande organisationer och länsstyrelsen undertecknar överenskommelsen. För varje enskild åtgärd beskrivs specifikt vad huvudansvar respektive medverkan innebär i den enskilda åtgärden. Huvudansvarig aktör ansvarar för att åtgärden genomförs. Länsstyrelsen efterfrågar hos huvudansvarig aktör framåtskridandet i arbetet med åtgärden 1 gång/år. Miljö- och klimatrådets medlemmar undertecknar en avsiktsförklaring i samband med lanseringen av åtgärdsprogrammet i februari För uppföljningen av arbetet med åtgärdsprogrammet som helhet behövs en organisation. Detta föreslås ske genom att Länsstyrelsen i Södermanlands län samlar samtliga aktörer till sammankomster för avstämning i gång per år från och med I några arbetsgrupper har det uttryckts önskemål om att bibehålla grupperna för att kunna träffas regelbundet. Detta är ett bra förslag då det är värdefullt att nätverken som bildats blir långsiktiga. Om det är önskvärt för arbetsgrupperna att träffas inom den nuvarande organisationen med ordförande och sekreterare för respektive delprogram så blir det möjligt då den organisationen kommer att vara fortsatt aktiv. En uppgift för den gruppen föreslås bland annat att vara beredande till Miljö- och klimatrådet

146 146 Biologisk mångfald Åtgärdsprogrammet omfattar sju åtgärder med koppling till miljögifter i vardagen. Dessa åtgärder är: Anpassad Skogsskötsel Anpassad viltförvaltning Bevarande av skyddsvärda träd Kunskapsspridning kring friluftsliv och tätortsnära natur Naturguidningar Samrådsgrupp för naturvård Inspirationsdag om offentlig upphandling Nedan ges en beskrivning av respektive åtgärd. Anpassad skogsskötsel Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen brukas utan hyggen. Marken är ständigt beklädd med ett skogsbildande trädskikt och består av träd i alla åldrar och storleksklasser. Detta innebär att skogen i stort sätt kommer att se likadan ut från tid till annan. Sådana skogar kännetecknas av en del biologiska värden som är beroende av trädkontinuitet. Dessa värden riskerar att försvinna vid tillämpning av trakthyggesbruk. Genom att praktisera hyggesfritt skogsbruk kan dessa värden bevaras. Skog som frekvent besöks och som har stor betydelse som upplevelse-miljö för många människor finner man ofta i anslutning till tätorter och friluftsanläggningar. För att undvika att hamna i en situation där betydande områden måste kalavverkas kan en anpassad skogsskötsel vara ett tänkbart alternativ till ett trakthygge

147 147 Genomförande och metod Offentliga skogsförvaltare och intresserade privata skogsägare genomför under hösten 2014 en exkursion i redan åtgärdade och i blivande bestånd för hyggesfri skötsel i Södermanland. Under avverkningssäsongen 2014/2015 börjar metoden hyggesfri skogskötsel att tillämpas i Eskilstuna kommun och i Landstingets Nynäs. Huvudansvariga och medverkande aktörer Skogsstyrelsen är huvudansvarig för åtgärden. Skogsstyrelsen fungerar som katalysator för att få igång en anpassad skogsskötsel och bidrar med stöd och kompetens i det arbetet. Landstinget Sörmland och Eskilstuna kommun är medverkande aktörer. Som medverkande aktörer bidrar Landstinget och Eskilstuna kommun med marken där metoden hyggesfri skogskötsel kan testas samt tillämpar hyggesfri skogsskötsel för de båda områdena. Finansiering Finansiering sker i form av arbetstid för anställda vid Skogsstyrelsen, Landstinget/Öknaskolan och Eskilstuna kommun. Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs upp via indikatorerna: Antal deltagare vid exkursionen. Areal hyggesfri skog. Åtgärden utvärderas utifrån de två områden där hyggesfri skogsskötsel ska tillämpas. Anpassad viltförvaltning foderskapande skötselåtgärder När viltstammarna, främst då hjortvilt, inte är anpassade till landskapets förutsättningar ökar risken för skogsskador. Viltbetesskadorna är omfattande. Betestrycket påverkar skogens rekrytering och sammansättning av olika trädslag vilket medför att stambildande träd av rönn är sällsynta. Ofta leder betningen till att tall väljs bort vid föryngring på tallmarker där skaderisken är stor, det blir då oftast gran istället. Viltet orsakar också ansenliga problem för vägtrafiken. Viltbetestrycket kan styras om genom att skapa viltfoder på platser där skadan tillåts, som bryn och kantzoner, kraftledningsgator och skogsbilvägarnas vägslänter. På så sätt skapas förutsättningar att minimera vilttrycket vilket innebär möjlighet till utveckling och trädbildning av sälg och rönn. Mycket är då vunnet för den biologiska mångfalden. Genom att styra viltet mot fodergivor kan förhoppningsvis mindre av betande vilt exponeras vid det allmänna vägnätet

148 148 Genomförande och metod Det finns två vägar att gå för att åtgärda viltbetesproblematiken: Anpassa klövviltstammen till fodermängden. Tillskapa mer foder i skogsbrukandet. Alternativt kan man använda sig av en kombination av de två. Under hösten 2014 planeras en skogsdag med visning av viltfoderskapande åtgärder. Skogsdagen kommer att genomföras på Öster-Malma. Exempel på områden där anpassad skötsel kan öka viltfoderproduktionen är: Skogsbilvägarnas närområde och kraftledningsgator. Bryn och kantzoner. Föryngringsytan (hygget). Röjning i ungskogen. Hanteringen av grenar och toppar (GROT) i samband med avverkning. En fastighet, eller en del av fastighet, planerar att inventeras med avseende på viltfoderpotentialen, exempelvis Vallmotorp i Katrineholm. Fastigheten inventeras med hjälp av skogsbruksplanen för att identifiera möjliga områden för viltfoderproduktion. Arealen åtgärdas sedan, och ytorna (och planeringen) kan användas i demosyfte för deltagande skogsägare och jägare. Eventuellt kan demoytorna kompletteras med burar där ingen klövviltsbetning kan ske. Ytterligare förslag är inventering av RASE-mängden (Rönn, Asp, Sälg, Ek). Eventuellt kan redovisning göras i lämpliga media. Huvudansvariga och medverkande aktörer Skogsstyrelsen är huvudansvarig för åtgärden. Tillsammans med Svenska Jägareförbundet ansvarar de för genomförandet av skogsdagen och genomför fastighetsinventeringen. Eventuellt medverkande aktör är Svenska Jägareförbundet (medverkan ej bekräftad). Finansiering Åtgärden finansieras genom arbetstid för anställda på Skogsstyrelsen. Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker genom redovisning av deltagare vid skogsdagen samt utvärdering av den inventerade fastigheten. Bevarande av skyddsvärda träd Med skyddsvärda träd avses träd som står i det igenväxta odlingslandskapet, alléer och på skogen eller i miljöer där 9 148

149 149 emellan. Åtgärden genomförs i syfte att: Bevara grova, gamla och ihåliga träd som ett utgör viktiga värdebärande element i landskapet. Säkerställa att träden och deras närmiljöer förvaltas på ett sätt som gör att trädens vitalitet och värden för biologisk mångfald och kulturarv bevaras. Säkerställa att åtgärder för att bevara och vårda träden är prioriterade i planering och i operativ verksamhet. Säkerställa att kunskap och information om trädens värden och behov av skydd och vård finns. Genom att öka kunskapen i planeringssammanhang kan ovanstående uppnås. Genomförande och metod Aktiviteter som ska genomföras inom ramen för åtgärden är: Frihuggning (medfinansiär WWF). Kurser/utbildning för berörd personal på kommuner, skogsbolag, kyrkan, allmänningar, markägare och länsstyrelsen. Framtagning av informationsmaterial. Fortsatt inventering, bl.a. NR och områden som vi missat. Uppmana markägare/ideella och kommuner att söka LONA projekt för att arbeta med bevarande av skyddsvärda träd. Åtgärden har följande målsättningar: Senast 2012 används Trädportalen för fysisk planering och hänsyn i grönstruktur av kommunerna. Särskilt skyddsvärda träd avverkas inte, om alternativ finns. Antalet särskilt skyddsvärda träd i alléer samt inom parker, kyrkogårdar, gårdsmiljöer och tätorter minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns. Kommunerna, kyrkan och Trafikverket tar särskilt ansvar för miljöer inom sina ansvarsområden. Åtgärdsprogram för skyddsvärda träd följs i tillämpliga delar. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanlands län är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör ansvarar länsstyrelsen för att genomföra och följa upp aktiviteterna som planeras inom ramen för åtgärden. Skogsstyrelsen är medverkande aktör och bidrar med tid och kompetens. Målgrupp för åtgärden är kommunerna, skogsbolag, kyrkan,

150 150 allmänningar, LRF, Sörmlands Jordägarförbund, Trafikverket. Finansiering Finansiering kan sökas från: Anslaget för skötsel av skyddad natur. LONA-medel (som kommuner söker). Landsbygdsprogrammet. WWF. Utöver sökta medel finansieras åtgärden genom medel/insatser från skogsbolag, allmänningar och kyrkan. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärden kan ske genom att mäta antalet frihuggna träd i förhållande till de som är registrerade i Kunskapsspridning kring friluftsliv och tätortsnära natur Flera aktörer i länet arbetar med frågor som rör friluftsliv och tätortsnära natur. Friluftsliv och tätortsnära natur kan vara en viktig resurs för exempelvis naturpedagogik, folkhälsa, naturturism, biologisk mångfald och inte minst för förståelsen för naturens värden och allemansrätten. Genom att sprida erfarenheter, idéer och lärdomar om hur olika aktörer arbetar med friluftsliv och tätortsnära natur kan resurser används på bästa sätt och bra idéer få spridning i länet. Åtgärden syftar i förlängningen till att få ut fler människor i naturen vilket är positivt för folkhälsa och förståelsen för naturens värden. Genomförande och metod Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring friluftsliv och tätortsnära natur ska ske i olika sammanhang där länsstyrelsen är representerade. Det kan handla om befintliga nätverk som samrådsgruppen för naturvård, kommunekolognätverket, plan och byggdagar, i seminarieserier som länsstyrelsen arrangerar, konferenser mm. Ämnen som kan tas upp vid sådana tillfällen är exempelvis tillgängliggörande av natur, allemansrätten, samhällsplanering och tätortsnära natur, naturturism, utomhuspedagogik, friluftsliv och folkhälsa mm. I befintliga nätverk inhämtas förslag på ämnen som är aktuella att lyfta. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden. Länsstyrelsen ansvarar därmed för att sprida information och verka för erfarenhetsutbyte. Finansiering Finansiering sker i form av arbetstid samt befintliga anslag

151 151 Miljömålsmedel kan sökas till exempelvis konferens eller seminarieserie. Länsstyrelsen kan söka samarbeten med andra aktörer (kommuner, regionförbund, landsting m.fl.) som arbetar med frågor kring friluftsliv och tätortsnära natur för att på så sätt dela på kostnader och arbetsinsatser. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärden kan ske genom att mäta antalet genomförda möten där kunskapsspridning kring friluftsliv och tätortsnära natur lyfts. Ett mått på måluppfyllelse är om satsningar och samarbeten kring tätortsnära natur och friluftsliv ökar, exempelvis genom inlämnade LONA-ansökningar. Naturguidningar Naturguidningar är viktiga för att sprida kunskap om naturen. Flera aktörer (t.ex. föreningar, kommuner, länsstyrelsen) arrangerar guidningar idag. Genom att gå samman och ta fram ett gemensamt guideprogram kan vi nå ut till fler personer och öka kunskapen om natur- och miljöfrågor. Åtgärden bidrar till att värna de friluftslivsmål som finns preciserade i miljökvalitetsmålen. Genomförande och metod Ett årligt program för utåtriktade naturguidningar från hela länet ska tas fram. Studiefrämjandet ansvarar för att samla ihop guideaktiviteter och sammanställa dessa i en pappersbroschyr och på webben. Programmet ska innehålla minst två aktiviteter per kommun och minst 30 aktiviteter sammantaget. Respektive aktör hjälper till att sprida programmet. Studiefrämjandet erbjuder guideutbildningar och kurser för gamla och nya naturguider. Naturguidningarna startar år Nya program med guidningar tas fram inför varje utomhussäsong. Huvudansvariga och medverkande aktörer Studiefrämjandet Sörmland är huvudansvarig för åtgärden och ansvarar för att ta fram och trycka guideprogrammet. Medverkande aktörer är Länsstyrelsen i Södermanland, kommuner och ideella föreningar. Som medverkande aktör ansvarar man för att hålla i guidningar inom ramen för guideprogrammet. Finansiering Finansiering sker i form av arbetstid för anställda inom Studiefrämjandet Sörmland. Studiefrämjandet har kontor i samtliga sörmländska kommuner och kan därmed sköta distributionen på ett enkelt sätt. Bidrag till färg och papper behövs från de medverkande aktörerna för att trycka guideprogrammet. Förslagsvis bistår

152 152 kommuner och länsstyrelsen med 5000 kr var per år till trycket av programmet. Respektive aktör bidrar med sin arbetstid och sina aktiviteter till det gemensamma programmet. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärden kan ske genom indikatorerna: Antalet naturguidningar i programmet. Antal besökare på aktiviteterna. För att utvärdera själva guidningarna kan även mer utförlig statistik samlas in, exempelvis via webbverktyget netigate. Efter första säsongen, hösten 2015, utvärderas åtgärden av medverkande parter. Samrådsgrupp för naturvård Syftet med åtgärden är att samrådsgruppen ska diskutera naturvård i länet och vara en mötesplats för aktörer från flera olika typer av organisationer. Genom att träffas kan nya kontakter knytas, förståelsen öka mellan olika aktörer och resultera i fler idéer och samarbeten för att nå miljömålen. Diskussioner kring och uppföljning av övriga åtgärder inom åtgärdsprogram för Södermanlands miljö kan lyftas på gruppens möten. Genomförande och metod Den existerande samrådsgruppen för naturvård utökas med fler deltagare från arbetsgruppen för biologisk mångfald som bildats inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för miljömålen (ÅFM). Länsstyrelsen i Södermanland bjuder in till samrådsträffarna för naturvård. Det första mötet sker under Framöver sker ca två träffar per år. Följande aktörer bjuds in till samrådsgruppens möten: Länsstyrelsen i Södermanland, Skogsstyrelsen, Kommuner, LRF, Sörmlands jordägarförbund, Naturskyddsföreningen, Orienteringsförbundet, Holmen skog, Studiefrämjandet, Fortifikationsverket, Länsbygderådet, Hembygdsförbundet, Föreningen Sörmlandsentomologerna, Skogssällskapets Förv AB, Sörmlands naturbruk, Strängnäs Stift Plt, Härad Skog. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden och ansvarar därmed för att sammankalla till möten. Skogsstyrelsen är medverkande aktör och bidrar med tid och kompetens. Finansiering Finansiering sker i form av arbetstid för anställda på länsstyrelsen. Uppföljning och utvärdering En gång per år bör en utvärdering göras, där det bland annat utreds vad deltagarna tycker om mötena. Utvärderingen kan

153 153 genomföras genom diskussion under ett möte, alternativt genom en enkät. Inspirationsdag om offentlig upphandling Syftet med åtgärden är att informera beslutsfattare/politiker och inköpare på landsting och kommuner om den svenska matens mervärde och betydelse för det öppna landskapet. Den offentliga upphandlingen står för fem procent av marknaden men är pedagogiskt viktig och ger en signal om att svenska livsmedel är värdefulla. Kvalitén på de svenska livsmedlen är hög eftersom användningen av hormoner är otillåten och antibiotikaanvändningen är låg. Smittfria livsmedel gynnar människors hälsa. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap genom att mer jordbruksmark behöver odlas aktivt och fler betesdjur behövs om efterfrågan ökar. För att åtgärden ytterligare ska gynna miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är det värdefullt om man kan ställa krav på att lamm- och nötköttet kommer från djur som betat i naturbetesmarker. Genomförande och metod Förutsatt att det finns pengar att söka via Matlandet eller Landsbygdsprogrammet planerar länsstyrelsen att anordna två informations/seminariedagar om offentlig upphandling för beslutsfattare/politiker och upphandlare/inköpare inom Landsting och Kommuner våren 2015 och hösten De två dagarna genomförs i samarbete med två åtgärder inom gruppen miljögifter, Kompetensutveckling-upphandling och Miljökrav vid upphandlingar. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör ansvarar länsstyrelsen för att samordna planeringen och genomförandet av inspirationsdagarna. Landstinget/Öknaskolan är medverkande aktör och bidrar med kompetens och tid i planeringen av dagen. Finansiering Finansiering med pengar från Matlandet eller Landsbygdsprogrammet Eventuellt med regionala medel. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärden kan ske med hjälp av följande indikatorer: Antal deltagare på seminarierna. Andel av den offentliga maten som är svenskproducerad. Areal betesmark (på längre sikt). Inspirationsdagarna ska öka kunskapen om effekterna av närproducerade livsmedel kopplat till biologisk mångfald

154 154 För att mäta om detta uppnåtts kommer en enkät med tre kunskapsfrågor att skickas ut till deltagarna efter seminarierna

155 155 Klimat och energi Åtgärdsprogrammet omfattar sju åtgärder med koppling till klimat och energi. Dessa åtgärder är: Cykelsamarbete Södermanland Kartläggning av insamling och användning av hushållsavfall för biogasproduktion Kartläggning av potentialer för tillförsel av förnybar energi i Södermanland Seminarium förnybar energi Solkraft Södermanland Testbuss Gröna Linjen Ökat kollektivtrafikresande i tjänsten Nedan ges en beskrivning av respektive åtgärd. Cykelsamarbete Södermanland Syftet med åtgärden är att utveckla länets samarbete kring cykelfrågor. Det görs genom att bygga upp en plattform för att jobba med åtgärder. Genom att arbeta i samverkan förväntas fler konkreta insatser kunna genomföras. Syftet med åtgärden är även att genomföra den regionala cykelstrategin samt de kommunala cykelplanerna. Ett behov som identifierats är att cykelfrågorna i större utsträckning behöver integreras i kommunernas översikts- och detaljplanering. Kommunerna i länet kan stödja varandra gällande hur cykelfrågorna kan integreras i det arbete och den planering som redan görs på kommunal nivå samt i hur och vilka åtgärder som ska genomföras för att nå bästa resultat. Arbetet med åtgärden förväntas resultera i genomförandet av konkreta insatser. Den långsiktiga målsättningen med åtgärden är att erhålla ökad cykling i länet. Åtgärden bidrar därmed till att nå

156 156 Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Genomförande och metod Åtgärden innebär utveckling av samarbetet kring cykelfrågor i länet genom separata möten och seminarier, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte samt att utreda bra former för diskussion kring cykelfrågorna. Åtgärden startas genom en sammankomst under hösten 2014 där cykelfrågorna i kommunerna kan diskuteras och formerna för fortsatt samverkan kan utredas. Exempel på frågor som bör utredas är: Hur fortsatt samverkan kring åtgärden kan se ut. Vilka frågor som bör adresseras inom ramen för samverkan. Hur integrering med befintligt nätverk kan se ut. Åtgärden genomförs under drygt 2 år. Den inleds under hösten 2014 med ett möte där alla länets kommuner bjuds in och pågår under Åtgärden genomförs regionalt. Förhoppningen är att alla länets kommuner deltar i åtgärden. Huvudansvariga och medverkande aktörer Katrineholms kommun är huvudansvarig för åtgärden. Huvudansvaret innebär ansvar för att sammankalla till ett första möte under hösten Vid detta möte utreds formerna för fortsatt samverkan. Regionförbundet Sörmland är medverkande i åtgärden. Som medverkande aktör åtar sig Regionförbundet Sörmland att bistå med information samt att fungera som brygga mellan nätverket för cykelsamarbete Södermanland och redan befintligt nätverk. Fler kommuner bjuds in att medverka under hösten Medverkandet innebär deltagande vid ett första möte där formerna för fortsatt samverkan utreds. Finansiering Det krävs finansiering för att genomföra seminarier och utbildningsinsatser inom cykelfrågor. Katrineholms kommun står för finansieringen av den första sammankomsten som kommer att ske under hösten Vid detta tillfälle diskuteras hur samverkan kring cykelfrågorna i regionen kan fortskrida, där finansiering för återkommande träffar är en del. Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs upp med hjälp av indikatorerna: Antal aktiviteter som genomförts inom ramen för åtgärden. Antal deltagare vid aktiviteterna. Andel av länets invånare som använder cykel för att förflytta sig i vardagen

157 157 Kartläggning av insamling och användning av hushållsavfall för biogasproduktion Åtgärden syftar till att bidra till en hållbar konsumtion genom att minska mängden organiskt avfall som kastas samt att öka andelen organiskt avfall som behandlas biologiskt (främst genom rötning). Genomförande och metod En samlad bild av kommunernas insamlingssystem, avfallsvolymer och användning av biologiskt avfall gör det lättare att se vad närliggande kommuner har genomfört/planerar att genomföra. Därmed kan kommunerna optimera sina egna projekt genom att dra nytta av andra aktörers lyckade satsningar. Inom ramen för ett EU-finansierat projekt kartlägger Biogas Öst insamlingssystem och mål för samtliga kommunerna i Biogas Östs region. I projektet kommer en sökbar databas att tas fram. I databasen finns kommunernas planer för hantering av hushållsavfall och vilka system de använder idag. Databasen lanseras på Biogas Östs hemsida i december Önskvärt vore att utveckla databasen med data om insamlade volymer organiskt avfall från varje kommun samt vart avfallet transporteras. Genom att visualisera dessa data, exempelvis med hjälp av kartor och Sankey-diagram, kan en ökad förståelse för avfallssystemen uppnås vilket sannolikt leder till effektiviseringar. Denna utveckling av databasen ingår inte i det EU-finansierade projektet. Huvudansvariga och medverkande aktörer Biogas Öst är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör genomför Biogas Öst kartläggningen och lanserar den webbaserade databasen. Medverkande aktörer är Länsstyrelserna i Biogas Öst region (Södermanland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Östergötland och Stockholm) samt Avfall Sverige. De medverkande aktörerna bidrar med finansiering till projektet. Finansiering Åtgärden är delvis finansierad genom Biogas Öst projekt. Ytterligare finansiering krävs för att utveckla databasen med insamlade volymer och avfallstransporter. Avfall Sverige har projektmedel som kan passa och medfinansiering kan med fördel sökas från berörda Länsstyrelser. Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker genom årlig uppföljning av mängd insamlat matavfall från regionens kommuner

158 158 Kartläggning av potentialer för tillförsel av förnybar energi i Södermanland Syftet med åtgärden är att kartlägga nuläget och hitta potentialer för ett ökat utnyttjande av förnybar energi i länet. Kartläggningen syftar även till att utreda var i länet den förnybara energin gör störst nytta för att erhålla maximal resurseffektivitet. Här handlar det även om att hitta Södermanlands särdrag och vilka möjligheter som finns just här. Även utredning av möjliga tekniker för en ökad användning av förnybar energi ska ingå i kartläggningen. Kartläggningen kommer på så sätt vara ett bra underlag för aktörer som vill genomföra åtgärder för ökad användning av förnybar energi. Genom att ta fram en översikt över potentialerna i länet blir det tydligare för många aktörer vad man kan satsa på. På längre sikt syftar åtgärden till en ökad användning av förnybar energi i länet. Kartläggningen blir även ett underlag till den regionala klimat- och energistrategin. Genomförande och metod Liknande potentialutredningar har gjorts i andra län, bl.a. Dalarna. Åtgärden inleds därför med en överblick över andra regionala kartläggningar som gjorts. En utredning över vad som görs i länet idag gällande förnybar energi kommer att genomföras och ligga till grund för val om vilka fördjupningar som ska väljas inom studien. Potentialen för länet utreds och en utredning görs av var i länet den förnybara energin gör som störst nytta. Här handlar det om att göra strategiska val och att exempelvis utreda hur man ska räkna på substrat som kan användas för biogasproduktion, men också till annat. Ytterligare en fråga är hur jordbruksmarken kan utnyttjas på bästa sätt. Dessa frågor är starkt kopplade till potentialen i länet. Kartläggningen kommer till stor del genomföras av konsult, alternativt exjobbare, men arbetet kommer även att ske i samarbete med aktörer i länet som har stor kompetens inom området. Redan genomförda potentialstudier för olika förnybara energikällor kommer att utnyttjas. Åtgärden inleds med planeringsarbete, avgränsningar och beskrivning av nuläge under första halvan av I samband med denna fas genomförs också ett eller två förankringsmöten med aktörer i länet om inriktningen för studien, bl.a. avgränsningarna. Under hösten 2015 och tidig vår 2016 skrivs rapporten. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör ansvarar länsstyrelsen för samordning och finansiering av åtgärden. Medverkande aktörer är Biogas Öst, Energikontoret i Mälardalen och LRF. Medverkande aktörer åtar sig att bidra med underlagsmaterial, tid och kompetens

159 159 Finansiering Hur finansiering av åtgärden ska ske är ännu inte fastställt. Det kan finnas en möjlighet att söka medel från Energimyndigheten. En annan möjlighet är att utnyttja de medel som länsstyrelsen får som ska gå till andra aktörers medverkan i arbetet med den regionala klimat- och energistrategin då åtgärden avser genomföras i samarbete med några av länets aktörer. Innehållet i utredningen kommer i detta fall beslutas gemensamt med dessa aktörer för att säkerställa att resultatet blir användbart för dem. Beräknad kostnad: kr - motsvarande ca fyra veckors arbete. Ytterligare ett alternativ är att ta in exjobbare för att genomföra potentialstudien varvid ingen finansiering krävs. Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker genom den årliga rapport som länsstyrelsen avser att ge ut från och med år 2014, Energiläget i Södermanland. Rapporten visar energistatistik för länet och hur användningen av olika energikällor fördelar sig på olika sektorer. Seminarium förnybar energi Syftet med seminariet är att skapa förutsättningar för utökad produktion och användning av förnybar energi i lantbruket. Målsättningen är att med detta seminarium som startskott starta upp ett långsiktigt samarbete för att årligen genomföra en seminariedag i Södermanland med koppling till klimatoch energifrågorna i länet. På seminariedagen ska olika aktuella klimat- och energifrågor adresseras och syftet är att få igång en diskussion mellan berörda aktörer i länet. Seminariedagen kommer att ha olika teman varje år. Seminariedagarna kommer att fungera som inspirationskälla, informationsspridare inom forskning och utveckling samt som plattform för strategiska diskussioner om länets utveckling inom klimat och energi. På så sätt är förhoppningen att seminariedagarna kommer att: Främja användningen och utbyggnaden av förnybar energi i länet. Öka energieffektiviseringen i länet. Stimulera till hållbar samhällsplanering och hållbar konsumtion. Genomförande och metod Seminariedagen om förnybar energi i lantbruket kommer att genomföras den 11 december Målgruppen för dagen är lantbrukare, kommunala tjänstemän och politiker, kollektivtrafikmyndigheten/länstrafiken. Dagen inleds gemensamt med ett antal inspirerande föredrag. Bland annat presentation av Det biobaserade samhället samt Hur vi kan arbeta i vår region för att skapa en marknad för biobränslen. Dessutom ges en grundläggande presentation

160 160 av: Biogas i lantbruket. Sol- och vindel i lantbruket. Det fossilfria lantbruket med fokus på RME och biodiesel. På eftermiddagen kommer fördjupande workshops att anordnas med dessa teman där deltagarna väljer att delta vid en av dessa. Seminariet kommer att äga rum den 11 december Seminariedagen genomförs i samarbete mellan Länsstyrelsen, LRF, Energikontoret i Mälardalen och Biogas Öst. Vem som är arrangör för dagen kommer att variera från år till år. Huvudansvariga och medverkande aktörer LRF Sörmland är huvudansvarig för genomförandet av det första seminariet som kommer att äga rum i december Som huvudansvarig aktör står LRF för den huvudsakliga finansieringen av seminariet samt bidrar med tid för genomförandet av arrangemanget. Medverkande aktörer är Länsstyrelsen i Södermanland, Energikontoret i Mälardalen och Biogas Öst. Länsstyrelsen i Södermanland är medfinansiär till seminariet samt bidrar med tid för genomförandet av arrangemanget. Energikontoret i Mälardalen och Biogas Öst bidrar med tid och kompetens samt är ansvariga för föredrag och workshops under seminariedagen. Länsstyrelsen i Södermanland, LRF, Energikontoret i Mälardalen och Biogas Öst kommer i samverkan genomföra återkommande seminariedagar. Hur ansvarsfördelningen ser ut kommer att variera från år till år. Länsstyrelsen är sammankallande för de återkommande seminariedagarna. Finansiering LRF står för den huvudsakliga finansieringen av det första seminariet. Länsstyrelsen i Södermanland är medfinansiär. Finansiering och arrangör för resterande seminariedagar kommer att beslutas inför varje tillfälle. Uppföljning och utvärdering Seminariedagarna följs upp genom indikatorerna: Antal deltagare. Årlig energistatistik för länet. Solkraft Öst Projektet Solkraft Öst ska bidra till mer installerad solel i Södermanlands län. Beroende på var solelen installeras ses olika vinster men generellt så ökar andelen förnybar energi i Södermanland

161 161 och därmed självförsörjningsgraden. Genom att skapa ett forum där aktörer för solel samlas, utbyter erfarenheter och samverkar ökar möjligheterna för solel i regionen. Solelen har idag en stor potential externt men även som integrerad i byggnader. Intresset ökar för solel och mognadsgraden för aktiviteter som stimulerar ökad installerad effekt välkomnas. Samordning behövs, på samma sätt som ökad kunskap och gemensamma metoder. Solelen är ren. Installerad har den en lång livslängd och låga driftskostnader. Ökad andel installerad solel bidrar till miljömålen god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan. Därtill finns många andra vinster utifrån projektet som sådant, bland annat ökad självförsörjandegrad på el, ökad andel förnybar energi och ökade affärsmöjligheter. Genomförande och metod Projektet består av tre delar: 1. Skapa plattformar. Nätverksbyggande för aktörer som är intresserade av att installera solel. Uppstart Utbildningar och kunskapshöjande aktiviteter för utpekade målgrupper. Tjänstemän (ex. EKR och bygglovshandläggare), politiker, lantbrukare, fastighetsägare, byggare, arkitekter, egnahem-byggare m.fl.). 3. Årlig solelmässa. En pilot genomförs i Uppsala den 9 oktober Faller den väl ut kommer den årligen att återkomma. 4. Utveckla projekt och verksamheter utefter behov vilka går att driva vidare som egna aktiviteter. a. Potentialstudie solel, genomförande under b. Pilot solelinstallationer skapa referensobjekt och goda exempel och undersöka hur konsumtionsbeteenden förändras i det egna systemet. Mätvärden: 1. Två större nätverksmöten. 2. En utbildning för energi- och klimatrådgivare, lantbrukare och fastighetsägare. 3. Informationsaktivitet för egnahem-byggare. 4. Sprida resultat, specifikt till lantbrukare från forskningsprojekt under , där laststyrning, säkerhet, affärsmodeller och potentialstudie tagits fram. Projektet startas upp under Projektet bör pågå under minst 24 månader. Med halvtidsavstämning. Huvudansvariga och medverkande aktörer Energikontoret i Mälardalen är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör ansvarar Energikontoret för att ansöka om pengar för åtgärden och, om medel beviljas, driva projektet

162 162 Medverkande aktörer är inte klart i dagsläget utan beslutas vid tidpunkten för projektansökan. Finansiering Finansiering söks från Energimyndigheten, länsstyrelser samt andra finansiärer utefter möjligheter med kommande ansökningsomgångar Ex. ERUF ÖMS, Horisont 2020 eller andra EU-finansierade program. Uppföljning och utvärdering Uppföljning kan göras genom mätning av: Nya metoder. Antal engagerade aktörer. Nya projekt. Installerad effekt. Testbuss gröna linjen Syftet med projektet är att öka andelen förnyelsebart bränsle i kollektivtrafiken. I Södermanland finns det idag endast gasbussar i Eskilstuna. Goda möjligheter finns dock att även försörja regiontrafiken med lokalt producerad biogas. En möjlig nackdel med biogas som bränsle för kollektivtrafiken är dock att den motorteknik som används (ottomotor) historiskt har varit mindre bränsleeffektiv jämfört med dieselmotorer. Skillnaden i bränsleeffektivitet har i ett flertal fall ytterligare förstärks då äldre biogasbussar jämförts med nya dieselhybridbussar. Hybridteknik i sig är dock inte begränsat till dieselmotorer men utbudet av gashybrider är i dagsläget ytterst begränsat. Ett flertal aktörer är mycket intresserade av mätdata från gashybrider och ett test i Södermanland skulle kunna ge stor uppmärksamhet. Målet med projektet är ta fram mätdata som på ett tydligt sätt möjliggör jämförelser mellan gashybrider och andra tekniska lösningar, speciellt diesel-elhybrider. Projektet kommer även bedriva kunskapshöjande verksamhet riktad mot politiker och beslutsfattare samt informationsaktiviteter riktade mot allmänheten. Genomförande och metod Projektet ska i samråd med en eller flera bussleverantörer testa en lämplig typ av gashybridbuss. Bussen ska testas och utvärderas i linjetrafik men ska också kunna användas för särskilda ändamål (t.ex. utställningar, studiebesök etc.) I projektet ingår också en omfattande satsning på information och kommunikation riktad både mot beslutsfattare och mot allmänheten. Bussen ska märkas upp så att det tydligt syns att ny miljövänlig teknik testas och på bussen ska tillgång till informationsmaterial finnas. Projektet kommer att sammanställa de studier som redan gjorts gällande biogasproduktion och biogaspotentialer för att på så sätt få fram en karta över länet där befintliga och möjliga platser för biogasproduktion är markerade. Utifrån mätdata från gashybriden kommer en teoretisk modell tas

163 163 fram som visar hur Länstrafiken i Södermanland kan utnyttja lokal biogaspotential till försörjning av bränsle för regiontrafiken. Huvudansvariga och medverkande aktörer Regionförbundet i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden. Regionförbundet är projektägare och projektledare för projektet. Biogas Öst och Länstrafiken är medverkande aktörer och bidrar med kompetens och tid i projektet. Finansiering Regionförbundet har budgeterat medel för projektet. Busstillverkare bidrar med medfinansiering. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av bränsleförbrukning av gashybridbussen är en viktig del i projektet. Utifrån mätdatat kan beräkningar göras om hur diesel kan fasas ut som huvudsakligt bränsle för kollektivtrafiken. Projektet ska även mäta och följa upp: Intresse för gashybridbussar. Intresse för biogas i Södermanland, både bland beslutsfattare och allmänheten. Intresse för kollektivtrafik i Södermanland. Ökat kollektivtrafikresande i tjänsten Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM) har i december 2012 genomfört omfattande förändringar i busstrafiken i länet och då framför allt förbättrat utbudet mellan länets kommunhuvudorter. Syftet var främst att öka kollektivtrafikens marknadsandel bland pendlare, men förbättringarna innebär också fler möjligheter att genomföra tjänsteresor med kollektivtrafiken. Resandet har visserligen börjat öka något under hösten, men potentialen för ökat resande med buss till och från möten är mycket större. Det är därför angeläget att främst genom informationsinsatser tydliggöra utbudet av kollektivtrafik i länet och i ett nästa steg minska bilåkandet efter mottot Ta bussen när du kan och bilen när du måste. Ytterligare en tröskel utgörs av biljettsystemet som uppfattas som allt för krångligt, även här gäller det att genom information underlätta för resenärerna. Ökad användning av kollektivtrafiken innebär inte bara miljövinster utan gynnar också kollektivtrafikens finansiärer, nämligen just kommunerna och landstinget, genom ökade biljettintäkter. Den primära målgruppen i ett första steg är offentliga aktörer, i ett senare skede bör också större privata företag bearbetas. Genomförande och metod SKTM ska inom ramen för projektet ta fram information om tur- och produktutbud (lathund). Den kommer att innehålla tips om hur resan kan planeras inför mötena (bland annat med hjälp av webbtjänsten mötesplaneraren ). Dessutom beskrivs några för tjänsteresor relevanta

164 164 produkter/biljettyper, allt för att underlätta en resa med kollektivtrafiken så mycket som möjligt. Under implementeringen distribueras korten/biljetterna via kundtjänsten. SKTM är också ansvarig för uppföljningen, se nedan. Medverkande aktörer genomför åtgärden internt i respektive organisation genom att sprida informationen samt anpassa mötestider till kollektivtrafiken. Åtgärden sjösätts mer officiellt genom att deltagande aktörer t.ex. skriver om åtgärden på hemsidan, och samtidigt hänvisar till några verktyg man kan använda för att hitta bra mötestider. Huvudansvariga och medverkande aktörer Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM) är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig för åtgärden bidrar SKTM med information och stöd för resande med kollektivtrafik, se rubriken genomförande och metod ovan. För att åtgärden ska få genomslag krävs att organisationerna i länet genomför åtgärden internt. Som medverkande aktör åtar man sig att sprida informationen om tur- och produktutbud som SKTM tagit fram samt att anpassa mötestider till kollektivtrafiken. Finansiering Inga extra resurser krävs, handlar snarare om att ändra vanor och beteenden. Uppföljning och utvärdering SKTM rekommenderar att köpa in engångskort, rabattkort eller, ifall många tjänsteresor genomförs, länskort. Det krävs att någon ansvarar för detta i respektive organisation. Uppföljning sker genom att räkna antal sålda engångskort. När det gäller rabatt-/länskorten så kan antalet resor följas upp genom ett unikt kortnummer (för att minska administration bör enbart ett antal stickprov per kvartal göras)

165 165 Miljögifter i vardagen Åtgärdsprogrammet omfattar fyra åtgärder med koppling till miljögifter i vardagen. Dessa åtgärder är: Hälsosam förskola Kompetensutveckling upphandling Miljökrav vid upphandlingar Kemikalieinformation till blivande mödrar och föräldrar Nedan ges en beskrivning av respektive åtgärd. Hälsosam förskola Åtgärden syftar till att minska exponeringen av miljögifter i barns vardag som en del i att uppnå det nationella miljökvalitetsnålet Giftfri miljö. Genomförande och metod Aktiviteter under 2014: Utreda möjligheterna för Naturskyddsföreningen (SNF) att hålla i utbildningar. Personer från Naturskyddsföreningens kemikalienätverk eller de som utbildats i SNF:s projekt utbildning för utbildare kan eventuellt anlitas som föreläsare. Det finns också konsulter m.fl. som kan anlitas som utbildare/föreläsare. Sprida kunskap och exempel i nätverket som skapats genom arbetet med åtgärdsprogram för miljömålen (ÅFM). Bland annat rapporterna från Svenska Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionens informationsmaterial om leksaker

166 166 Fortsätta förankringsarbetet i kommunerna och arbeta för att fler kommuner deltar i åtgärder för en giftfri miljö i förskolorna. Aktiviteter under 2015: Utbildning/informationskampanj för förskolepersonal och chefer (rektorer/förskolechefer) samt i respektive kommun. Viktigt att även få med de privata förskolorna. Fortsatt informationsspridning. Exempelvis kan information om åtgärden ges vid nämndutbildningar efter valet, via miljösamverkan Sörmland. Frågan kan även tas upp i lämpliga möten för tillsynsvägledning, till exempel för hälsoskyddsinspektörerna. Använda Naturskyddsföreningens fråge- och inventeringsformulär som fylls i av verksamheten, förskolepersonal, tekniskt kontor, rektor, miljökontor m.fl. Använda checklistan för enkla åtgärder. Målsättningen är att minst en förskola i varje kommun i länet ska vara inventerad och ha påbörjat åtgärdsarbetet vid slutet av Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland ansvarar för att samordna åtgärden. Som samordnande aktör har länsstyrelsen ansvar för att sammankalla till möten och sprida information. Länsstyrelsen är även kontaktperson gentemot SNF och andra potentiella aktörer som kan komma att hålla i utbildningar inom ramen för åtgärden. Målsättningen är att samtliga kommuner i länet medverkar i åtgärden. I skrivandets stund är Nyköpings kommun, Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun deltagande i åtgärden. Som medverkande aktör åtar man sig att genomföra den eller de eventuella utbildningar som planeras inom ramen för åtgärden, att sprida information samt att påbörja inventerings- och åtgärdsarbetet i förskolorna. Finansiering Finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för utbildning och miljö i respektive kommun. Länsstyrelsen bidrar med arbetstid för samordning av åtgärden. Uppföljning och utvärdering Utbildningsförvaltningen inom respektive kommun sammanställer utförda åtgärder eller planer för åtgärder och inventering. Uppföljning sker även inom respektive kommun av hur många förskolor som genomfört: Utbildning av personalen. Inventering

167 167 Åtgärder enligt t ex SNF:s 13-punktslista Ytterligare åtgärder, t ex utbyte av byggmaterial. Länsstyrelsen ansvarar för en årsvis sammanställning i ett enkelt PM från och med 2015 utifrån sammanställningen som gjorts inom respektive kommun. Länsstyrelsen bevakar om SNF följer upp projektet giftfri förskola och genomförda åtgärder. Kompetensutveckling upphandling Syftet med åtgärden är att öka kunskapen hos beslutsfattare, upphandlare, inköpare och beställare om vilka miljökrav som kan ställas i upphandlingar. Målsättningen är att detta bland annat ska leda till minskad spridning av farliga ämnen. Genomförande och metod Åtgärden omfattar utbildningar och seminarier för politiker och upphandlare/inköpare. Utbildningarna kommer att börja genomföras under 2015, behovet får styra om det blir fler tillfällen och om insatserna fortsätter under kommande år. Områden som är aktuella för diskussion under 2015 är livsmedel, kemkalier, pedagogiskt material, förbrukningsmaterial och inventarier. Under 2015 ska vi också sprida ett antal goda exempel på lyckade upphandlingar med miljökrav inom nätverket som skapats genom arbetet med åtgärdsprogram för miljömålen (ÅFM). Medlemmarna kan sedan sprida dessa i sina organisationer och på detta sätt få tillgång till bra exempel att använda i sin egen verksamhet. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland har tillsammans med Landstinget Sörmland ett samordnande ansvar för åtgärden. Detta innebär framtagande av förslag till utbildningar samt att arrangera utbildningarna. Medverkande aktörer är Katrineholms kommun, Flens kommun, Vingåkers kommun, Nyköpings kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, Sörmland Vatten och Avfall AB och Landstinget Sörmland. Som medverkande aktör åtar man sig att genomföra utbildningen. Fler aktörer inbjuds att medverka i åtgärden. Rekal AB (Gnesta) bistår som medverkande aktör med kunskap och erfarenhet. Inköpssamverkan Sörmland är referensgrupp för åtgärden. Finansiering Finansiering sker via deltagaravgifter för respektive organisation som deltar i utbildningarna som ordnas. Uppföljning och utväredering Uppföljning av hur många som utbildat sig inom respektive organisation. Uppföljningen genomförs av samordningsansvariga organisationer

168 168 Miljökrav vid upphandlingar Syftet med åtgärden är att minska miljöpåverkan från upphandlade varor och tjänster. På så sätt har åtgärden potential att bidra till flera av miljökvalitetsmålen som exempelvis giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan. Genomförande och metod Det långsiktiga målet är att medverkande organisationer ska ställa miljökrav vid sina upphandlingar, som lägst enligt Konkurrensverkets baskrav (tidigare Miljöstyrningsrådet). Ett sätt att närma sig målet är att deltagande organisationer skriver in formuleringar om miljökrav vid upphandlingar i policydokument och riktlinjer inom den egna organisationen. Ett första steg under 2015 är att gå igenom nuvarande status på dessa typer av dokument. Stöd för hur miljökrav kan införas vid upphandlingar kan erhållas via föregående åtgärd (Kompetensutveckling upphandling). Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland har tillsammans med Landstinget Sörmland ett samordnande ansvar för åtgärden. Det samordnande ansvaret innebär att sammankalla till möten samt att följa upp åtgärden. Medverkande aktörer är Katrineholms kommun, Flens kommun, Vingåkers kommun, Nyköpings kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, Sörmland Vatten och Avfall AB, Landstinget Sörmland och Rekal AB (Gnesta). Som medverkande aktör åtar man sig att gå igenom befintliga policydokument och riktlinjer i organisationen. Fler aktörer inbjuds att medverka i åtgärden. Finansiering Varje medverkande organisation står för eventuella kostnader. Uppföljning och utvärdering Länsstyrelsen i Södermanland och Landstinget Sörmland följer upp åtgärden med en enkel enkät. Denna stäms av med Inköpssamverkan Sörmland och kan distribueras via deras sändlista, så att den når fram till rätt målgrupp. Kemikalieinformation till blivande mödrar och föräldrar Syftet med åtgärden är att ge råd som gör att blivande mödrar och föräldrar kan minska sin/barnens exponering för kemikalier, eftersom farliga kemikalier kan påverka hälsan. Detta kan också leda till minskad mängd farliga kemikalier i samhället. Genomförande och metod Sju till nio råd har tagits fram. Råden är praktiska och visar att åtgärder verkligen kan göras för att minska sin egen och barns exponering för kemikalier. Informationen ska ges vid ordinarie möten i primärvården på barnmorskemottagningarna (BMM) under graviditeten och

169 169 på barnavårdscentralerna (BVC) för småbarnsföräldrarna. Detta är ingen kampanj utan ett fortlöpande arbete och råden ska revideras en gång per år. Implementeringen av råden startade våren Huvudansvariga och medverkande aktörer Huvudansvarig aktör är Landstinget Sörmland. Huvudansvaret innebär framtagning och spridning av information samt att utbilda personal på BMM, BVC och Familjecentraler. Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) Örebro bidrar med kompetens vid framtagningen av råd och information. Personal på BMM, BVC och Familjecentraler åtar sig att dela ut material och informera. Målgrupp för åtgärden är föräldrar och gravida. Finansiering Råden har tagits fram av Örebro läns landsting och är fullt tillgängliga. Förankringen inom Landstinget Sörmland finansieras av Landstinget i Sörmland och Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) Örebro. Uppföljning och utvärdering Uppföljning med personalen är planerad genom enkäter och träffar. För närvarande är ingen uppföljning planerad med föräldrarna

170 170 Vatten Åtgärdsprogrammet omfattar åtta åtgärder med koppling till vatten. Dessa åtgärder är: Årlig vattendag i Sörmland Rollerna i vattenarbetet Kretsloppstänk i kommunernas VA-planer Öka takten med att åtgärda bristfälliga VA-nät Öka tillsynen och utbytestakten av små avlopp Ett vattenkansli i Sörmland Öppna upp vandringsvägar i vattendrag Identifiera låglänta odlingsmarker och återskapa våtmarker Nedan ges en beskrivning av respektive åtgärd. Årlig vattendag i Sörmland Syftet med åtgärden är att erhålla ett kunskapslyft kring vatten. Det finns ett behov av att synliggöra vatten som resurs och lyfta behovet av att uppnå god status i våra vatten. Geologins dag startade 2000 och är en förebild. Genomförande och metod Under 2015 sker planering inom arbetsgruppen. En projektplan tas fram som även inkluderar bemanningsplan och budget. Eventuellt tas även en kommunikationsplan fram. Den årliga vattendagen i Sörmland synkas med nationell vattenkalender. Den första vattendagen genomförs Förslag till aktiviteter under vattendagen är vattendragsvandringar, invigningar av vattenprojekt, studiebesök, tävlingar, vattenprovtagning, utse en

171 171 vattenambassadör i Sörmland, seminarier, doktor vatten, forskarföreläsningar etc. Förslag till platser där aktiviteter under dagen kan anordnas är kommunkontoren, vattenreningsverk, Stendörren, Öknaskolan, Femöreforte m.fl. Målgruppen för vattendagen är allmänheten, skolor, dagis, företag, politiker m.fl. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är sammankallande för åtgärden. Som sammankallande aktör ansvarar länsstyrelsen för att sammankalla till möten under planeringsprocessen. Vid årligt återkommande vattendagar ansvarar länsstyrelsen för att ta initiativet till att starta upp planeringsprocessen. Medverkande i arbetsgruppen för planering av vattendagen är: Katrineholms kommun har budgeterat för arbete under 2015 LRF Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Trosa kommun Öknaskolan Som medverkande i arbetsgruppen åtar man sig att vara delaktig i planeringsprocessen för vattendagens samt att genomföra aktiviteter under dagen. Vid årligt återkommande vattendagar föreslås att olika projektledare utses för varje år. Finansiering Åtgärden finansieras av de medverkande aktörerna i form av arbetstid. Resterande medel planererar att erhållas genom att söka sponsorer, t.ex. Sörmlands sparbank. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärden kan ske genom mätning av indikatorerna: Antal besökare. Tid/utrymme i media. Utvärdering av åtgärden görs via enkätundersökningar. Rollerna i vattenarbetet Genom att reda ut rollerna i vattenarbetet förväntas åtgärden resultera i ett effektivare åtgärdsarbete, bland annat eftersom det blir lättare att snabbt identifiera utförare av åtgärder. Genom en tydligare rollfördelning i vattenarbetet förväntas även missförstånd kunna undvikas i större utsträckning. Genomförande och metod Frågan som ska utredas inom ramen för åtgärden är var i organisationen som ansvar för olika vattenfrågor/områden

172 172 ligger. För att besvara frågeställningen kommer Länsstyrelsen i Södermanland att skicka ut en enkät till redan befintliga nätverk som arbetar med vattenfrågor. Enkäten kommer att inkludera frågor som uppdrag, ansvarsområden, arbetsområden, enhet/avdelning samt kontaktuppgifter. Utifrån enkäten upprättar länsstyrelsen en lista på aktörer med kopplingar till vatten och cirkulerar den för komplettering. Den färdiga listan över roller i vattenarbetet kommer att publiceras på länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen ansvarar för att uppdatera listan en gång per år. Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden och ansvarar för att ta fram och skicka ut en enkät samt utifrån enkäten upprätta en lista över roller i vattenarbetet samt uppdatera listan en gång per år. Finansiering Länsstyrelsen finansierar åtgärden i form av arbetstid. Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs upp genom att se till att listan finns på länsstyrelsens hemsida 1 oktober 2015 och att den därefter uppdateras i oktober varje år. Kretsloppstänk i kommunernas VA-planer Åtgärden syftar till att ta ett helhetsgrepp på kommunernas VA-planering och att etablera ett samarbete över kommungränserna i framtagande av VA-planer. Kravet på att styra mot hushållning med naturresurser finns såväl i miljöbalken, plan- och bygglagen som i vattentjänstlagen. Frågor som rör VA-försörjningens hållbarhet ur ett resursperspektiv ska finnas med i kommunens planering. Frågan rymmer utmaningar som påverkar planering, tekniska system och byggnader både i tätorter och för enskilda avlopp utanför verksamhetsområden. När det gäller att tillvarata slam så ser exempelvis Lantbruksföretagen gärna WC till sluten tank då det ger en renare produkt för återföring av växtnäring än många andra teknikval. Bra exempel på det är Eskilstuna, Norrtälje och Södertälje. Genomförande och metod Åtgärden innebär att etablera ett samarbete över kommungränserna i framtagandet av VA-planer. Hur en sådan samverkan kan se ut utreds inom ramen för åtgärden. En del i åtgärden är även att utreda möjligheterna att lyfta in åsikter från andra aktörer tidigt i kommunernas VAplanering. Det är viktigt att lantbruksföretagen tidigt kommer med i processen så att de känner en trygghet i att ta emot de typer av avfall som blir aktuellt. Arbetet med VA-planerna bör påbörjas 2015 och vara klart senast Sortering och behandling av restprodukter bör kunna starta

173 173 Huvudansvariga och medverkande aktörer För åtgärden ser vi gärna en samordnande aktör. Den samordnande aktören ansvarar för att sammankalla till samverkansmöten kring VA-planeringen. I dagsläget finns inte någon samordnande aktör för åtgärden. Medverkande aktörer är VA-huvudmännen, kommuner, LRF, och miljökontor. Som medverkande aktör åtar man sig att delta vid samverkansmöten kring VA-planeringen. Målsättningen är att samtliga av länets kommuner deltar i åtgärden. I skrivandets stund har ingen kommun anmält sitt deltagande. Finansiering Finansiering sker inom ramen för ordinarie budget i respektive kommun. Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs årligen upp av Länsstyrelsen i Södermanland. Uppföljningen ska visa om kommunerna planerar för eller redan har ett kretslopp av avloppsprodukter och i sådana fall hur stor del det är. Uppföljningen sker genom att bedöma de färdiga VA-planerna. Öka takten med att åtgärda bristfälliga avloppsnät Det långsiktiga målet för åtgärden är att nå god ekologisk status i vatten till 2020 genom att till exempel minska andelen breddningar och undvika dagvatten till spillavloppsledningar. Genomförande och metod Åtgärden innebär att revidera, och i de fall där det inte finns, ta fram Drift-, underhålls- och förnyelseplan (DUF) för VA-nätet. Under ska VA-näten inventeras och behov av åtgärder utredas. En tidplan för när olika åtgärder ska genomföras bör tas fram. Åtgärdsarbetet bör påbörjas senast Länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning för miljökontorets tillsyn på avloppsledningsnätet. Detta ska vara framtaget o genomfört senast Huvudansvariga och medverkande aktörer För åtgärden ser vi gärna en samordnande aktör. Som samordnande aktör ansvarar man för att sammankalla till samverkansmöten, följa hur arbetet går samt följa upp. I dagsläget finns inte någon samordnande aktör för åtgärden. Medverkande aktörer är länets kommuner. Målsättningen är att samtliga av länets kommuner deltar i åtgärden. I skrivandets stund har ingen kommun anmält sitt deltagande. Finansiering Finansiering sker inom ramen för kommunernas ordinarie budget. Finansiering för att åtgärda de bristfälliga avloppsnäten bör

174 174 ske genom att höja VA-taxan. Uppföljning och utvärdering Åtgärden kan följas upp via följande indikatorer: Andel kemiska och mikrobiologiska anmärkningar Utgående halter av P och N från reningsverk Förnyelsetakt på ledningsnätet Antal skyddsområden för råvattentäkter framtagna Antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Detta är samma indikatorer som används bl.a. i VASS/hållbarhetsindex från Svenskt Vatten för att bedöma ekologisk, ekonomisk och socialt uthållighet inom VA i olika kommuner. Öka tillsynen och utbytestakten av små avlopp Många hus utanför tätorterna har kvar sina gamla och bristfälliga avloppsanordningar. Otillräcklig rening av avloppsvatten från små avlopp bidrar till övergödningen i våra vattendrag, sjöar och kustvatten. Det innebär också en risk för smitta om dricksvatten eller badvatten förorenas. Genom att öka tillsynen och utbytestakten av små avlopp kan övergödning förebyggas och risken för smitta och förorening minska. Det övergripande syftet med åtgärden är att nå god ekologisk status i vatten Genomförande och metod Kommunerna utför inventeringen av små avlopp. Avlopp med otillräcklig rening ges föreläggande enligt HaVs rekommendationer. Miljösamverkan Sörmland tillhandahåller tillsynsvägledning och svarar för att ta fram miljöstandards. Efter 2021 ska det inte finnas några små avlopp med WC utan efterföljande rening. Huvudansvariga och medverkande aktörer För åtgärden ser vi gärna en samordnande aktör. Som samordnande aktör ansvarar man för att sammankalla till samverkansmöten, följa hur arbetet går samt följa upp. I dagsläget finns inte någon samordnande aktör för åtgärden. Medverkande aktörer är länets kommuner samt Miljösamverkan Sörmland. Som medverkande aktörer ansvarar kommunerna för att utföra inventering och utöka tillsynen och utbytestakten av små avlopp. Målsättningen är att samtliga av länets kommuner deltar i åtgärden. I skrivandets stund har ingen kommun anmält sitt deltagande. Miljösamverkan Sörmland ansvarar för att ta fram vägledningar och standards. Finansiering Åtgärden finansieras inom ramen för ordinarie budget hos kommunerna och Miljösamverkan Sörmland. Uppföljning och utvärdering Åtgärden kan följas upp genom att mäta hur många kommuner som utfört en inventering av små avlopp samt

175 175 andelen åtgärdade avlopp. Uppföljning av kommunernas handläggning av små avloppsärenden hanteras av Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Södermanland. Vattenkansli Sörmland Åtgärden syftar till att sammanföra, effektivisera och finansiera vattenarbetet. Åtgärden har inspirerats av Skåne, Kävling- och Höje å vattenråd. Genomförande och metod En förstudie om att bilda ett vattenkansli i Sörmland genomförs Huvudansvariga och medverkande aktörer Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvariga för åtgärden och ansvarar därmed för att utreda behovet av ett vattenkansli, med andra ord genomföra förstudien. Finansiering Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund ansöker om ett EUbidrag LIFE IP. I projektbudgeten finns finansiering av ett vattenkansli med. Samtidigt ansöker Vattenmyndigheten norra Östersjön om ett distriktsgemensamt projekt LIFE GO WATS. Inom det projektet kan möjligheten till ett projektkontor i Sörmland finnas. Vi avvaktar resultatet på de båda EU-ansökningarna som meddelas hösten Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs upp genom att se huruvida åtgärden lett till bildandet av ett vattenkansli för Sörmland. Öppna upp vandringsvägar i vattendrag Åtgärden syftar till att uppnå god ekologisk status i vatten 2020 genom att undanröja hinder i vattendrag och på så sätt möjliggöra lek och reproduktion i vattendragen. Genomförande och metod För att få en samlad bild av antal vandringshinder i Sörmländska vattendrag görs en inventering. Därefter görs en utredning av aktuella tillstånd för samtliga vandringshinder. Om det finns ogiltiga tillstånd kan förelägganden om utrivning komma att skrivas. Hela processen görs i dialog med berörda markägare. Arbetet med åtgärden ska också följa processen med vattenverksamhetsutredningen. Underlaget ska tas fram senast under 2016 och ska inkludera information om befintliga vandringshinder samt en tidsplan för genomförande där det blir aktuellt med öppnandet av vattenvägar. Genomförande med att öppna aktuella vattenhinder Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden. Som huvudansvarig aktör ansvarar länsstyrelsen för att ta fram underlaget, kontrollera tillstånd och där det behövs, skriva föreläggande

176 176 Måsättningen är att samtliga kommuner i länet är medverkande i åtgärden. Som medverkande aktör ansvarar kommunerna för att ompröva verksamheter där behov finns. I skrivandets stund har ingen kommun anmält sitt deltagande. Finansiering Finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet. Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker genom att utifrån inventeringen stämma av att alla har giltiga tillstånd samt genom att mäta hur många vattenhinder som öppnats upp. Identifiera låglänta odlingsmarker och återskapa våtmarker Åtgärden syftar till att uppnå god ekologisk status i vatten Lågt liggande odlingsmarker har ofta ursprungligen varit våtmarker. I dagsläget ger många av dessa marker dålig avkastning i lantbruket och läcker dessutom näringsämnen till sjöar och vattendrag. Om dessa marker identifieras och omvandlas till våtmarker kan vi erhålla ekosystemtjänster, biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet. Genomförande och metod Inom ramen för åtgärden ska utredas hur många låglänta odlingsmarker det finns samt hur stor andel av dessa som det är rimligt att återskapa till våtmarker. Hela processen görs i dialog med berörda markägare. Underlaget ska tas fram senast under 2016 och inkludera information om låglänta odlingsmarker samt tidsplan och prioriteringsordning för återskapandet av våtmarker där det är aktuellt. Tidplanen bör omfatta perioden Huvudansvariga och medverkande aktörer Länsstyrelsen i Södermanland är huvudansvarig för åtgärden och ansvarar därmed för att ta fram underlaget. NVVF/sportfiskarna genomför återskapandet av våtmarker. Finansiering Finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet. Uppföljning och utvärdering Åtgärden följs med hjälp av indikatorerna: Antal våtmarker som omvandlats. Mängden utläckage av kväve och fosfor

177 177 Länsstyrelsen i Södermanlands län ger årligen ut ett stort antal rapporter och publikationer som samlas i Länsstyrelsens publikationsarkiv. Rapporter och andra publikationer kan hämtas på följande webbadress: