Uppdrag i budget - Ekonomisk redovisning av särskolan. (AU 344) Dnr KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG 5 Uppdrag i budget - Ekonomisk redovisning av särskolan. (AU 344) Dnr KS KF Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Barn- och utbildningsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen ta fram en resursfördelningsmodell for särskolan som baseras på volymer. Modellen ska användas i barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för Barn- och utbildningsnämnden ska i samband med förslag till åtgärder för budgetram 2014 redovisa förslag på hur kostnaderna inom särskolan kan minska. Målet är att ligga i paritet med Hallandsgenomsnittet i kostnad per elev. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Barn- och utbildningsnämnden ska i samråd med strategienheten ta fram en resursfördelningsmodell för särskolan som baseras på volymer. Modellen ska användas i barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för Barn- och utbildningsnämnden ska i samband med förslag till åtgärder för budgetram 2014 redovisa förslag på hur kostnaderna inom särskolan kan minska. Målet ska vara att som högst ligga i paritet med Hallandsgenomsnittet i kostnad per elev. Beslutsunderlag Uppdrag i budget fastställande av uppdragshandlingar. KS dnr Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk redovisning av särkolan, elever från Falkenbergs kommun. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige lämnade i samband med budget ett uppdrag till kommunstyrelsen att den ekonomiska redovisningen för särskolan skulle tydliggöras. Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat en ingående redovisning av verksamheten kring den berörda gruppen samt ekonomisk redovisning och utveckling av volymer. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG Forts. 5 Redovisningen av volymerna för elever i grundsärkola och gymnasiesärskola och även för berörda barn inom förskoleverksamheten visar tydligt på kraftigt minskade elevantal. Kostnadsredovisningen per elev visar att Falkenbergs kommun har högre kostnader än både Hallandssnittet och rikssnittet. Inom grundsärskola är Falkenbergs totala undervisningskostnader per elev 59 tkr högre än Hallandssnittet och 103 tkr högre än riksgenomsnittet. För gymnasiesärskolan är Falkenbergs kostnad 38 tkr högre än Hallandssnittet och 71 tkr högre än rikssnittet. Orsaken till de högre kostnaderna i Falkenberg kan vara en högre ambitionsnivå. Det kan också bero på att man t.ex. har högre andel behörig personal, vilket driver upp kostnaderna. För att klargöra orsakerna krävs en djupare analys. Ekonomi Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomi men bör i förlängningen leda till beslut som minskar kostnaderna för kommunen. Övervägande Till budgetarbetet 2013 bör en modell för resurstilldelning utifrån volymer med grundbelopp och tilläggsbelopp tas fram för särskolans område. På så vis kommer barnoch utbildningsnämndens budgetram automatiskt att justeras utifrån de volymminskningar som prognostiseras framöver. Arbetet med detta ska genomföras i samråd med strategienheten, som under 2013 arbetar med å-priserna i resursfördelningsmodellen till övriga verksamheter inom barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden ska i sitt arbete med budgetramarna för 2014 inkomma med förslag på kostnadsminskningar inom särskolan. Målet bör vara att som högst ligga i paritet med Hallandsgenomsnittet i kostnad per elev. Yrkande, propositionsordning och beslut Jan Dickens (S) yrkar att andra stycket andra beslutssatsen helt ska strykas samt att "bör" ska ersätta "ska" i första beslutssatsens andra stycke. Claes Ljung (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med ändringen att det istället ska stå "målet är att ligga i paritet [...] " i andra beslutssatsen. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kom mun@ fal kenberg. se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG Forts. 5 Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Claes Ljungs yrkande. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

4 -ZOi2.-46 Datum FALKENBERG Kommunledningskontoret Strategienheten Ingrid Sennerdal Uppdrag till kommunstyrelsen Uppdrag Tydliggöra den ekonomiska redovisningen för särskolan. Förändringen ska vara genomförd under första halvåret Bakgrund. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för kostnader för särskolan som innefattar grundskola, gymnasieskola och fritidshemsverksamhet. Den ekonomiska redovisningen för särskolan, upplevs idag som otydlig. Redovisningen för kostnader för tillkommande barn respektive barn som avslutar skolgång är oklar Särskolan omfattas inte av systemet med volymer och å-priser då omvårdnadsbehovet varierar mycket mellan elever. Omfattning och ansvar Uppdraget ska omfatta: Kostnader och volymer för särskoleelever i respektive grundskola, gymnasieskola och fritidshem ska tydliggöras. Kostnaden for nyinskrivna elever, respektive elever som lämnar särskolan ska tydligt redovisas inför resursfördelning i budgetarbetet. Redovisa hur många tillkommande elever som årligen beräknas börja särskolan under en femårsperiod och hur många som årligen beräknas sluta fem år framåt. Redovisningen ska ske för varje utbildningsform inom särskolan. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppdraget. Uppdraget ska ske i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Tidplan Uppdraget ska redovisas under våren 2012 så att redovisningen är tydlig inför budgetarbetet Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

5 Datum FALKENBERG Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Ekonomisk redovisning av särskolan, elever från Falkenbergs kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att tydligare redovisa kostnader och elevvolymer inom grund- och gymnasiesärskolan. Kostnader för elever folkbokförda i Falkenbergs kommun: Grundsärskola Gymnasiesärskola Undervisningskostnader totalt/elev kr kr Enbart undervisning kr kr Skolskjuts kr kr Fritidshem kr Korttidstillsyn, ESS kr kr Förvaltningen arbetar med att ta fram en generell modell för elevkostnader i grund- och gymnasiesärskola samt fritidshem med kompletteringar utifrån specifika individuella behov. Uppföljningen av volym och kostnader ska utvecklas, för att på ett bättre sätt kunna planera för verksamheten inför resursfördelning i budgetarbetet. Den ekonomiska uppföljningen ska förbättras så att rätt verksamhet konteras på rätt ställe och en mer korrekt kostnadsbild framkommer per verksamhet. Volymberäkningen fem år framåt tyder på en minskning både i grund- och gymnasiesärskola. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för särskolan som innefattar grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem för de yngre eleverna inom särskolans personkrets. Socialförvaltningen ansvarar för korttidstillsyn för dem som är äldre än 12 år inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fram till och med december 2012 då verkställigheten av verksamheten övergår till barn- och utbildningsnämnden. Den ekonomiska redovisningen för särskolan och fritidsverksamheten för elever inom särskolan upplevs idag som otydlig. Redovisningen för kostnader för tillkommande barn/elever respektive barn/elever som avslutar sin skolgång är oklar. Särskolan omfattas inte av systemet med volymer och a-priser då omvårdnadsbehovet varierar mycket eleverna emellan. Uppdrag Kostnader för elever i respektive grundsärskola, gymnasieskola och fritidsverksamhet skall tydliggöras. Kostnaden för nyinskrivna elever, respektive elever som lämnar särskolan ska tydligt redovisas inför resursfördelning i budgetarbetet.

6 Antal tillkommande elever som årligen beräknas börja särskolan under en femårsperiod och hur många som årligen beräknas sluta fem år framåt skall redovisas. Redovisningen ska ske för varje utbildningsform inom särskolan. Bakgrundsinformation Särskolan vänder sig till elever som inte kan gå i grundskola och gymnasieskola på grund av att de har en utvecklingsstörning. Särskolan har ett tydligt pedagogiskt uppdrag, som styrs utifrån skollag, läroplan och förordningar, men där enskilda eleven har ett mer eller mindre omfattande behov av omvårdnad, personligt stöd och anpassade lärmiljöer för att kunna nå målen med undervisningen. Elevens vårdnadshavare eller eleven själv, om han/hon är myndig, ansöker om mottagande i särskola. Ingen elev far tas emot i särskolan om inte en särskild utredning finns som underlag för mottagandet. Av utredningen (som ska bestå av fyra delar: pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social som skall utföras av professionella inom respektive specialitet) skall framgå att eleven har en utvecklingsstörning och inte bedöms klara av att nå målen i grundskolan alternativt gymnasieskolan på grund av denna funktionsnedsättning. Huvudmannen beslutar om placering i särskola efter samråd med elevens vårdnadshavare eller myndig elev. Utgångspunkten skall alltid vara barnets/elevens bästa och det kan uppstå situationer när huvudmannen kan besluta om placering i särskola utan vårdnadshavarens medgivande - vilket i och för sig är mycket ovanligt. Detta beslut kan överklagas av vårdnadshavarna/myndig elev till Skolväsendets överklagandenämnd (SFS 2010: Kap 12 ). Fritidshemmets verksamhet, för barn upp till tolv års ålder, skall gynna barns utveckling, lärande och välbefinnande och skall bidra till att uppfylla läroplanens mål om att fostra eleverna till demokratiska medborgare som utvecklar de kunskaper som är nödvändiga i samhället. Korttidstillsyn erbjuds före och efter skolans slut för elever mottagna i särskolan från 13 år och uppåt samt under lovdagar, studiedagar och längre lov som till exempel sommarlov, precis som fritidshemmet. Det är viktigt att elever med funktionsnedsättning kan garanteras en trygg situation under dessa tider och att deras vårdnadshavare/föräldrar har möjlighet att delta i arbetslivet. Korttidstillsyn ska erbjuda en avkopplande och aktiv fritid i trygg miljö med goda vuxenförebilder. Den ska främja social gemenskap samt ge fysisk och psykisk stimulans. Behovet av tillsynen kan vara mycket varierande och måste därför kunna utformas på ett flexibelt sätt utifrån elevernas specifika och individuella behov. Grundsärskolan Elev tas emot i grundsärskolan efter ansökan från elevens vårdnadshavare. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen (motsvarande de i grundskolan), inom ämnesområden eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Betyg (A-E) sätts utifrån de kunskapskrav som beskrivs i läroplanerna (grundskolans respektive grundsärskolans). Istället för betyg kan eleven fa skriftligt omdöme, om vårdnadshavarna så önskar. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden. Inom inriktningen träningsskola sätts inga betyg, utan varje elev tår ett skriftligt omdöme utifrån respektive ämnesområdes kunskapskrav (grundläggande respektive fördjupade) och hur eleven befinner sig i förhållande till dessa. Från och med läsåret 2011/12 har grundsärskolan en egen läroplan som med vissa undantag omfattar samtliga elever. Grundsärskolan är nioårig, men en elev i grundsärskolan har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås i grundsärskolan. En

7 elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den lagstadgade garanterade undervisningstiden timmar (samma som för grundskolan), om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven (SFS:2010:800 7 kap 15 ). Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen skall läsa ämnen eller ämnesområden. Rektor får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden sant ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Rektor skall samråda med elevens vårdnadshavare innan beslut fattas. (SFS 2010: Kap 8 ) Huvudmannen kan delegera till rektor att avgöra om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen skall läsa ämnen eller ämnesområden (inriktning träningsskola). Hemkommunen är skyldig att, i egen regi eller genom överenskommelse med annan kommun, erbjuda grundsärskola till alla som har rätt till denna skolform. Eleven placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Kommunen får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. (SFS 2010: Kap 29 ) Elev i grundsärskola har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem och till den plats där utbildningen bedrivs. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i annan skolenhet där kommunen annars skulle ha placerat dem orn detta skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (SFS 2010: Kap 31 ). Elever som går i grundsärskola kan helt eller delvis integreras i grundskolan om eleven har forutsättningar för och behov av detta. Rektor beslutar detta i samråd med elevens vårdnadshavare. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan skall ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Utbildningen i gymnasiesärskolan erbjuds elever vars skolplikt har upphört och som gått i grundsärskola eller som inte kan gå i gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen inom gymnasiesärskolan omfattar för närvarande nationella, specialutformade och individuella program. Samtliga program är fyraåriga. Den garanterande undervisningstiden är 3600 timmar och på de nationella och specialutformade programmen ingår APU (Arbetsplatsförlag utbildning). Utbildning på individuellt program (inriktning yrkesträning respektive verksamhetsträning) erbjuds elever som inte kan följa ett nationellt eller specialutformat program. Programmens innehåll, uppbyggnad, kunskapskrav etcetera beskrivs i program- och kursplaner. Elever på de nationella och specialutformade programmen samt yrkesträningen inom det individuella programmet får betyg (G-VG) i de kurser som ingår i programmet. Om eleven inte når målen för minst betyget G får han/hon ett omdöme i stället. Betyg ges inte till elever som går det individuella programmets verksamhetsträning, däremot far eleven skriftliga omdömen inom respektive ämnesområde. Ett individuellt program kan också skräddarsys för elever som har en mycket ojämn begåvningsprofil eller som har stora individuella behov, vilket innebär att eleven kan läsa kurser från både gymnasieskola och gymnasiesärskola och få betyg i dessa. Eleven ansöker hos hemkommunen om plats i gymnasiesärskolan. Om ansökan avser utbildning hos annan huvudman skall ansökan sändas till denne via elevens hemkommun. Om eleven har gått grundsärskola anses han/hon behörig att tas emot i gymnasiesärskolan i övriga fall skall mottagande föregås av en utredning som omfattar fyra delar. En pedagogisk, psykologisk, medicinsk respektive social bedömning görs som ska visa att eleven tillhör målgruppen.

8 Huvudmannen prövar frågan om antagning och efter samråd med eleven och dennes vårdnadshavare avgör huvudmannen om eleven skall erbjudas plats på nationellt, specialutformat eller individuellt program. Det är vanligt att dessa beslut delegeras till ansvarig rektor. Elever som har gått grundsärskola är även behöriga att tas emot till vissa av gymnasieskolans introduktionsprogram. Elever som är mottagna till gymnasiesärskolan kan, om eleven bedöms har forutsättningar för och behov av detta, efter rektors beslut och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, integreras helt eller delvis inom gymnasieskolans program och erhålla betyg i kurser som eleven läser. Riksdagen fattade den 29 februari 2012 beslut om ändringar i skollagen för gymnasiesärskolan och särvux. Ändringarna finns i lag om ändring av skollagen, SFS 2012:109 Ändringarna skall tillämpas från och med läsåret 2013/14 och gäller de elever som påbörjas sina studier inom gymnasiesärskolan vid denna tidpunkt. I den nya gymnasiesärskolan med start höstterminen 2013 erbjuds nio nationella program och individuella program. Inriktningarna Yrkesträning respektive Verksamhetsträning försvinner. Rektor får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden om eleven har förutsättningar för det. Även kurser från gymnasieskolans nationella program kan ingå i elevens utbildning. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan. Betyg (A-E) ges på nationella program och på kurser från de nationella programmen. Elever som går ett individuellt program får inte betyg i ämnesområden utan endast omdömen, men ingår kurser från ett nationellt program kan betyg sättas i detta. Särskolan i Falkenberg, våren 2012 Grundsärskola och gymnasiesärskola Under våren 2012 finns grundsärskoleklasser på Hjortsbergs-, Björk- och Tullbroskolan. På flera grundskolor finns särskoleelever integrerade i grundskoleklasser. På Björkskolan bedrivs grundskolesom grundsärskoleutbildning samt gymnasieskol- och gymnasiesärskoleutbildning för elever med autism. Gymnasiesärskoleutbildning erbjuds på Falkenbergs gymnasieskola (specialutformat program samt yrkesträning inom det individuella programmet) och det individuella programmets verksamhetsträning på Peder Skrivares skola i Varberg. Eleven har alltid rätt att söka gymnasiesärskoleutbildning hos annan huvudman. I april 2012 finns 70 elever folkbokförda i Falkenberg som är mottagna i grundsärskola och gymnasiesärskola och som får sin undervisning i hemkommunens kommunala skolor eller hos annan huvudman. Grundsärskola Gymnasiesärskola Skola Grundsär Träningssk SMHL4 IVYT4 IM Munkagård PS Hjortsbergsskolan 7 14 Tullbroskolan 1 Björkskolan 5 4 Integrerade på gr 7 Falkenbergs gy Varberg Figur 1. Elevfördelning april 2012 Fritidshemsverksamhet Fritidshem erbjuds till och med vårterminen det år som eleven fyller 13 år och det är barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för denna verksamhet. Elever i särskola som är äldre kan ansöka om korttidstillsyn i enligt med ESS hos Socialförvaltningen, som sedan beviljar eller avslår ansökan. Social-

9 förvaltningen ansvarar för verksamheten t.o.m. december 2012 då den övergår till barn- och utbildningsförvaltningen vid årsskiftet 2012/13. Under 2012 bedrivs fritidshemsverksamhet för särskoleelever i åldern 6-12 år på Hjortsbergsskolans fritidshem samt på fritidshem på skolor som har integrerade särskoleelever. Övriga särskoleelever, de med korttidstillsyn enligt LSS, har sin fritidshemsvistelse på Villa Balder och Valhall i Heberg samt några med individuella lösningar. Eleverna vid Björkskolan erbjuds korttidstillsyn på Björkskolan. Analys av volymer utifrån nuläget Förskolan Inom förskolan (1-5-åringar) finns idag omkring tio barn som eventuellt kan tänkas bli aktuella för grundsärskolan enligt verksamhetschef för förskolan. Ytterligare barn i åldersspannet 1-5 år kan tillkomma till grundsärskolan med inriktning träningsskolan de närmaste åren. Samtliga barn har stora behov av personligt anpassade lärmiljöer för att undervisningen skall fungera. Grundsärskolan De elever som kan bli aktuella för inriktning mot träningsskolan kan man tidigt identifiera och bereda plats för utifrån elevens förutsättningar och behov. De individuella behoven och förutsättningarna varierar dock mycket mellan dessa elever. I gruppen finns elever med multifunktionshinder där de fysiska behoven är mycket stora. Eleven kan behöva mycket personlig omvårdnad och stöd samt personligt anpassade lärmiljöer för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Flera pedagoger och assistenter kan behöva arbeta med en enskild elev för att denna skall ha möjlighet att nå målen med undervisningen och det kan också behövas en mängd olika kompensatoriska hjälpmedel för att undervisningssituationen överhuvudtaget skall fungera. Generellt sett så kräver elever i grundsärskolans inriktning träningsskola fler personalresurser och mer individuellt anpassade lärmiljöer än de som går i grundsärskolan. Efter de första fem skolåren ökar antalet elever som tas emot i särskolan. Detta kan bero på att eleven, trots omfattande insatser och åtgärder, inte når målen. Utredningar vars resultat visar att eleven har en utvecklingsstörning och att han/hon inte kommer att kunna nå målen i grundskolans ämnen innebär att särskolan blir en möjlighet om vårdnadshavarna så önskar. Detta är en lång process. Ibland har såväl vårdnadshavare som pedagoger tidigt anat eller förstått att eleven har en utvecklingsstörning och därför kan få en utbildning inom särskolan som bättre svarar mot elevens behov och förutsättningar. I vissa fall är det en oerhört smärtsam process - och det finns vårdnadshavare som beslutar att låta barnet gå kvar i grundskolan trots att eleven är mycket långt från att nå målen. Beslutet är alltid barnets vårdnadshavare, men det kan i vissa undantagsfall vara så att huvudmannen beslutar om att placera barnet i särskola. Detta sker dock aldrig utan många och omfattande utredningar av expertis och kontakt med socialförvaltning, sjukvård etcetera. Beslutet kan, som sagts tidigare, överklagas. Gymnasiesärskola Det är ovanligt att elever tas emot i gymnasiesärskolan utan att ha gått i grundsärskola, men det händer i enstaka fall. Orsaker till detta kan vara att eleven har fått "en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom" som kan jämställas med utvecklingsstörning (SFS:2010: Kap 8 ). I enstaka fall kan det gälla elever, där man tidigt misstänkt utvecklingsstörning när eleven, trots omfattande insatser, inte klarar målen för grundskolan. Eleven är därmed inte behörig att antas till ett nationellt program i gymnasieskolan. En utredning, efter det att elevens vårdnadshavare och eleven själv ställt sig positiva till detta, visar kanske att eleven har en utvecklingsstörning och därmed har rätt till undervisning i gymnasiesärskolan. (SFS 2010: Kap 8 )

10 Beräkning av volym och kostnader Av ovan förda resonemang är det inte så svårt att förutse volymer inom särskolan, däremot kan det vara svår att förutse och prognostisera kostnaden för varje individ inom särskolans verksamheter beroende på vars och ens förutsättningar samt behov av stöd och anpassade lärmiljöer för att nå målen och vilka insatser som behövs för att göra detta möjligt. Tendensen är att elevantalet minskar inom särskolan. Dels beror detta på att antalet barn i de aktuella åldersgrupperna minskar, dels kan en förklaring också vara att ansökningar till och mottagandet i särskolan minskar. Kraven på en allsidig utredning där rätten till särskola fastslås är stora för att minimera risken att barn bereds plats inom fel skolform. Det kan också vara så att såväl grund- som gymnasieskola generellt sett är bättre att möta varje barns behov av särskilt stöd på ett mer adekvat sätt idag än vad man gjorde förr och att dessa barn inte blir aktuella för mottagande inom särskolan längre. Ekonomi Övergripande analys Kostnaderna för särskolans utbildning är relativt höga i Falkenberg, se figur 2 nedan Ekonomisk jämförelse, men anledningarna till detta kan vara många. Det kan vara så att Falkenberg satsar mycket på särskolan och att resultaten också är goda. Nationellt samlar man inte in några resultat från vare sig grundsärskola eller gymnasiesärskola - och det kan också vara svårt att mäta måluppfyllelsen i en så diversifierad verksamhet som särskolan. Målet är inte att alla elever ska fa "slutbetyg" eller "bli behöriga" utan att utvecklas så lång det bara är möjligt utifrån vars och ens förutsättningar och behov. Särskolan skall skapa förutsättningar för ett "meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid" som det så bra uttrycks i Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Kommunen har utifrån tillgänglig statistik en högre andel elever som är mottagna i träningsskolan än vad andra kommuner har, vilket ger en högre kostnad. Några elever kan ha mycket omfattande behov, vilket är kostnadsdrivande. En annan orsak till de högre kostnaderna kan vara att man har en högre andel personal med behörighet. Lärarpersonal har i regel högre lön än t ex assistenter. Den snabba analysen visar också att kostnaderna för gymnasiesärskolan är höga i jämförelse med riket och andra län. Här behövs en djupare analys och framtagande av underlag för att se hur det faktiskt förhåller sig. Det är även svårt att få fram aktuella jämförbara siffror. Underv.kostnader tot/elev Grun dsärskola Falkenberg kr kr Halland kr kr Riket kr Figur 2. Ekonomisk jämförelse Skolskj. Enbart undervisn. Underv.kostnader tot/elev Gyr nnasiesärskol a Enbart undervisn. Skolskj kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

11 Fritidshem Elever vid grundsärskolan på Hjortsbergsskolan är inskrivna i fritidshemsverksamheten på skolan. Kostnaden för denna verksamhet uppgår till kr/elev och år oavsett vilken skolform eleven tillhör. Inga extra kostnader för elevassistenter är bokförda på detta konto, vilket behöver utredas. Korttidtillsyn I Falkenbergs kommun fanns personer i åldersgruppen 0-22 år som var beviljade stöd i enlighet med ESS. Personkrets 1 omfattar personer som tillhör särskolan. 1 Falkenberg är det vid samma tidpunkt 29 personer som har rätt till korttidstillsyn, men i denna grupp kan det finnas personer som inte tillhör särskolan eftersom även personer med autism, men som inte är utvecklingsstörda, tillhör samma personkrets som de med utvecklingsstörning. Elever med enbart diagnosen autism/autismspektrasyndrom är inte "behöriga" till särskolan sedan Kostnaden för att erbjuda korttidstillsyn ligger på knappt kr/ person och år. Det finns dock enstaka verksamheter som har större kostnader beroende på brukarens behov och förutsättningar. Åtgärder och resultat Ekonom, rektor och utredare har tittat på en modell för resurstilldelning inom särskolan som bygger på volymer och som beräknas utifrån ett grundbelopp respektive ett tilläggsbelopp beroende på vilka särskilda behov en elev kan ha. Modellen framräknas på liknande sätt som den inom grund- och gymnasieskola. Det är svårt att avgöra vilken inriktning elever kommer att välja alternativt placeras i och hur varje enskilds elevs framtida behov inom grundsärskola och gymnasiesärskola kommer att gestaltas. Schablonisering innebär en viss trubbighet p.g.a. brukarens behov och förutsättningar, men blir troligen mer träffsäker än att rektor och ekonom gissar vilken inriktning eller program en elev kommer att gå i framtiden och budgetera därefter.

12 Elever i grundsärskolan i Falkenbergs kommuns skolor Febr Sept Febr Sept Febr Sept År Tot Bilaga 1 Elever i gymnasiesärskola på alkenbergs gymnasieskola Sept Febr Sept Febr Sept År Tot

13 Bilaga 2 Prognos elevantal särsko a och gymnasiesärskola 1-5 Åk Grundsärskolan 6 år Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 ÅklO Totalt år 1 lå 11/ lå 12/ lå 13/ lå 14/ lå 15/ lå 16/ lå 17/ lå 18/ lå 19/ Gymnasiesärskolan lå 11/ lå 12/ lå 13/ lå 14/ lå 15/ lå 16/ Varav träningsskola och indivic uellt program Grundsärskolan 1-5 Åk 6 år Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 ÅklO Totalt TR år 1 lå 11/ lå 12/ lå 13/ lå 14/ lå 15/ lå 16/ lå 17/ lå 18/ lå 19/ Gymnasiesärskolan IV lå 11/ lå 12/ lå 13/ lå 14/ lå 15/ lå 16/ lå 17/ lå 18/ lå 19/ Elever har inte möjlighet att gå ett 10:e år from läsåret 2013/ 4.