Planeringsprojekt för ett vertikalt växthus i Botkyrka kommun med koncept från Plantagon

Transkript

1 Planeringsprojekt för ett vertikalt växthus i Botkyrka kommun med koncept från Plantagon rapport för plantagon international AB upprättad av Plantagon international Ab, Botkyrka kommun och Sweco ArChitects AB juni 2012

2 Innehållsförteckning 1 Ansökan till Delgationen för Hållbara Städer 3 2 Bakgrund- Plantagon som idéprojekt 4 3 Plantagon idag- Schematic Design project 6 4 Botkyrka - En lämplig plats för etablering 8 5 Tre möjliga platser längs E4-E20 -synergier 10 6 Summering 11

3 1 Inledning Ansökan till Delgationen för Hållbara Städer Förändringar och anpassningar Plantagons idékoncept med vertikala växthus har fått ett stort gensvar över hela världen. I moderna glashus, designade för odling på höjden, kan stadens restresurser användas till lokal livsmedelsproduktion på liten yta, samtidigt som kretsloppet synliggörs och samhällsmedborgarna kan bli delaktiga. Allt enligt Plantagons modell Corporate citizenship. Syfte och mål Sweco har för Plantagon ABs räkning utfört en förstudie finansierad med medel från Delegationen för Hållbara Städer. Förstudiens syfte är att övergripande beskriva OM, och i så fall VAR och HUR ett växthus från Plantagon skulle kunna placeras i norra Botkyrka i anslutning till E4/ E20. Mål i ansökan till DHS Undersöka möjligheterna att etablera ett växthus av storleken 100 meter i diameter inom Botkyrka kommun Undersöka möjligheterna att utnyttja mark i nära anslutning till befintliga handelscentra/ andra aktivitetscentra. Utreda synergieffekter Hållbar stadsutveckling- pröva hur en förändrad affärsmodell kan leverera färska (ekologiska) produkter direkt till konsumenten. Undersöka synergieffekterna mellan de närliggande verksamheterna såsom energi/ avfallssystem. Dra fördel av den befintliga logistiken i området för att minska miljöbelastningen. Förändringar och anpassningar som gjorts under projektets gång Parallellt med detta planeringsprojekt har arbetet med att ta fram förslagshandlingar inför uppförandet av en pilotanläggning av forsknings och utvecklingskaraktär i Linköping pågått. Detta har inneburit att vissa av de målsättningar som skisserades i ansökan har funnit sin lösning utanför detta arbete. Detta har i sin tur inneburit att vi i projektet har fått möjligheter att göra något djupare analyser inom andra av projektets frågeställningar. Så har t ex formen av växthuset successivt förändrats för att optimera växthusets möjligheter att tillgodogöra sig passiv energi, (eg. solenergi). En av de workshops som avsåg besvara projektets miljökonsekvenser har istället kunnat omvandlas till annat arbete då pilotprojektets underlag har besvarat dessa frågor på en generell nivå för Plantagons vertikala växthus. DHS mål 3 Delegationen för Hållbara Städer har i sitt arbete haft som mål att genom ekonomiska bidrag stimulera hållbara stadsutvecklingsprojekt som bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser vilka ska visa potentialen i utvecklingen av hållbara städer och underlätta informationsspridning och miljöteknikexport. Plantagon, modell B1.Växthusets form har successivt förändrats för att optimera växthusets möjligheter att tillgodogöra sig passiv energi, (eg. solenergi).

4 2 Bakgrund- Plantagon som idéprojekt Plantagon International AB startades 2008 av det svenska konsultföretaget Swecorp och innevånarna i Onondaga nation, en grupp av ursprungliga nordamerikaner. Plantagon utvecklar och marknadsför, i nära samarbete med sina utvalda partners, lösningar inom området urban industrial vertical agriculture. Att odla på höjden är ett sätt att optimalt utnyttja stadens begränsade tillgång på mark, att minska behovet av miljöbelastande transporter samt att ta tillvara stadens restprodukter. Detta kan göras genom skapandet av en infrastruktur där det omgivande samhällets biologiska avfall, gråvatten CO2 och spillvärme tas tillvara för att resursoptimera och skapa långsiktig hållbarhet. Plantagons målsättning är att kunna leverera färsk och högkvalitativ mat, med hög leveranssäkerhet, till de stora städernas innevånare. Plantagon deltar i den svenska företags-grupperingen Symbio City, och är ett av de erbjudanden som gemensamt marknadsför svensk clean-tech på den internationella marknaden. Bakgrund, befolkningsutveckling EU har gjort beräkningar som tyder på att jordens befolkning kommer att öka med ungefär 40 procent till år 2050, vilket skulle betyda en världsbefolkning på över 9 billioner. (UN, 2008). Befolkningsökningen är i sig ett problem för matproduktionen, men urbaniseringen medför ytterligare hinder då den medför att matproduktionen flyttas allt längre bort från befolknings-centrumen. Detta medför att man måste transportera mer mat in i storstäderna vilket inte bara betyder ökade miljöpåverkningar, utan även ytterligare påfrestningar på de redan överbelastade infranätverken inne i städerna. Bakgrund, urbanisering Fram till år 2050 beräknas det att befolkningsantalet som är bosatta i stadsmiljöer kommer att fördubblas, vilket skulle betyda att över 70 procent av jordens befolkning Reichstag, Berlin kommer att var bosatta i städer. I rena befolkningstal skulle detta motsvara att ungefär 6,4 billioner personer skulle vara bosatta i urbana miljöer. Generellt sett tenderar urbaniseringstakten att sakta avta, men den beräknas fortfarande vara 1,3 procent vid år Urbaniseringstakten varierar över världen men FN räknar med att urbaniseringen år 2050 fortfarande kommer att vara störst i industriländerna, med 86 procent av befolkningen boende i städer jämfört med 67 procent i utvecklingsländer. I Europa tros ungefär 84 procent av befolkningen bo storstäder år 2050, medan i områden som Australien, Nord Amerika och Nya Zeeland förväntas siffran vara över 90 procent. (UN, 2008). Bakgrund, matproduktion och miljöarbete Ungefär 80 procent av den odlingsbara mark som ännu inte användes då undersökningen gjordes var belägen i Afrika och Sydamerika, samtidigt som hälften av jordens totala reserv av odlingsbar mark var belägen i något av dessa sju länder: Angola, Kongo, Sudan, Argentina, Bolivia, Colombia, vilka alla är länder där jordbruket idag är ineffektivt. Även miljömedvetenheten i sig kan även leda till ytterligare förluster, så till exempel användes 14 miljoner hektar odlingsmark till produktion av biobränsle och dess biprodukter under år Detta är ungefär 1 procent av all tillgänglig odlingsbar jord globalt sett. Enligt IEA s world outlook 2006, så kommer denna siffra att öka till ungefär 35 miljoner hektar till år 2030, vilket skulle betyda att produktionen av biobränsle skulle uppta hela 2,5 procent av all odlingsbarmark, en yta lika stor som Spanien och 4

5 Eden project, Cornwall Frankrike tillsammans. Men om det blir hårdare krav på växthusgasutsläpp och att utvecklingen av andra generationens biogas blir framgångsrik så kan ytan komma att uppgå till miljoner hektar år 2050, vilket skulle betyda att matproduktionen i många regioner på allvar skulle störas. (L Cotula, 2008) Bakgrund, projektet Plantagon International AB:s vertikala växthuskoncept har som idé att odla grönsaker i storstäder i en skruvformad konstruktion där grödorna, under sin växtperiod, maskinellt förflyttas utmed en helix-konstruktion. Växternas förflyttning i helixen är anpassad på så sätt att plantorna är färdiga för skörd när de förflyttats från den ena till den andra änden av helixen. Koncept att odla på höjden inne i städer anses vara av intresse då de vertikala växthusen på sikt kan komma att lösa mycket av den problematik som befolkningsökning, och urbaniseringen medför. Vertikala växthus i städer kan bland annat minimera transportbehovet av grönsaker från den odlingsmark som ständigt flyttas längre bort ifrån befolkningscentra och därmed minska de alltjämt växande kostnaderna för transporter av grönsaker. De skulle också betyda lättnader för infrastrukturen och bidra till en bättre lokal miljö i det inre av staden, samtidigt som de i hög grad kan tillgodose konsumenternas ökande krav på miljövänliga och färska grönsaker. Det pågående projektet mellan Botkyrka Kommun och Plantagon har fått ett planeringsbidrag ifrån Delegationen för Hållbara Städer. Att bygga ett Plantagon växthus i Botkyrka Kommun är intressant då stadsutvecklingsprojektet lätt finner sin motsvarighet i Botkyrka Kommuns lokala miljömål och ambitioner för en hållbar stadsplanering. Inblandade i projektet är även SWECO, som är Plantagons samarbetspartner i de tekniska frågorna. Förundersökningen, som nu pågår, har haft för avsikt att undersöka möjligheterna för en etablering av ett växthus i Botkyrka, men också att undersöka möjligheterna till en symbios mellan växthuset och det omkringliggande samhället, i vad avser såväl industriella termer som sociala. Symbiosen och affärsplanen är båda avgörande delar i ett eventuellt beslutet om byggandet av ett växthus i Botkyrka. Stadsutvecklingen har som syfte att hjälpa Botkyrka till en mer hållbar utveckling socialt såväl som fysiskt. 5

6 3 Plantagon idag- så långt har projektet kommit- Schematic Design project Under 2011 har Sweco på uppdrag av Plantagon utvecklat det vertikala växthuskonceptet för odling vertikalt och tagit fram Schematic Design project, Program-och Förslagshandlingar, vilket innebär att man definierat krav och förutsättningar och med utgångspunkt från detta översiktligt redovisat byggnadens form. Under projektets gång har ett antal alternativa lösningar prövats. Fördjupningen har inneburit att den ursprungliga bilden av Plantagon som en globformad byggnad kring en helix som bär upp odlingssystemet har förändrats och därmed också storlek och radie. Det nya Plantagon bygger fortfarande på en spiralformad struktur men nu omsluten av en form som är optimerad för ett minimerat resursutnyttjande och som kan kombineras med andra verksamheter. Även det nya Plantagon är en spektakulär växthusbyggnad, utformad för odling av löpande band-karaktär. Odlingen lämpar sig bäst för bladgrönsaker. Energisystemlösningar Det finns ett antal energisystemlösningar till ett Plantagonväxthus förutsatt att det ligger placerat relativt nära ett värmekraftverk. Närheten ger möjlighet att utveckla effektiva och samtidigt miljövänliga och hållbara energilösningar till växthuset. Värme- och kylenergibehovet till Plantagon är balanserat över året vilket även innebär att lagringstekniker såsom borrhålslager är intressant att undersöka. Stora energilösningar är generellt mer miljömässigt effektiva än mindre lokala varianter även om dessa kan motiveras ur ett ekonomiskt perspektiv. I den framtagna förslagshandlingen, Schematic Design project, har man på generell nivå identifierat ett antal mycket intressanta systemlösningar som baserar sig på att använda biogas för värme, borrhålslager för kyla och vindkraft för att producera el framförallt till belysning i växthuset. Skiss över odlingsprocessen Koldioxidgödsling För bättre tillväxt och ökad produktion (10-30%) höjs halten koldioxid i växthuset från uteluftens ppm till ca 800 ppm under dagen. Man brukar räkna ca 7-20 g koldioxid per kvadratmeter växthus och timme, motsvarande mellan kg per kvm och år om man förutsätter 16 timmars dagsljus. I ett Plantagonväxthus enligt ovan skulle det innebära en åtgång av koldioxid på ca ton per år. Växtnäring I det recirkulerande hydroponiska odlingssystemet tillsätts växtnäring som näringslösning direkt i omloppsvattnet. Ingen näring avgår ur det slutna systemet utan den producerade biomassan fungerar som en slutrecipient för närsalter. Biogödsel, den restprodukt som bildas vid biogastutvinning, och rötslam kan inte användas direkt i hydroponiska system utan näringen måste skiljas från biomassan först. Det finns ett flertal aktörer som tillhandahåller processförädling av biogödsel, 6

7 slam och aska på marknaden idag, men än så länge har slutprodukterna testats i första hand till tilläggsgödning och sk biostimulantia eller probiotika. Ett riktigt bra basgödselmedel har visat sig svårt att ta fram, men utvecklingen på det här området går hela tiden framåt. För att skapa en säkerhetsbuffert till odlingen och uppnå en bättre fysiologisk rotstruktur och därmed en bättre kvalitet på plantorna använder Plantagon ett substrat i odlingen (pimpsten) vilket leder till en något annorlunda näringslösningsprofil. Utgångspunkten i förslagshandlingen är det recirkulerande hydroponiska odlingssystemet. Vatten Invatten till odlingen kan antingen vara kommunalt vatten eller uppsamlat regnvatten. Det kommunala vattnets kvalitet i Botkyrka är god och passar väl till växthusodling. Möjligheten finns också att utnyttja dagvatten till odlingen eller till växthusets övriga funktioner, rengöring mm, under förutsättning att det vatten som samlas upp inte innehåller tungmetaller och andra föroreningar. I dagsläget odlas exempelvis merparten av holländska grönsaker uteslutande med hjälp av dagvatten som samlas upp från växthustakens yta. Dagvattnet filtreras och renas vid behov ytterligare med UV-ljus. Växtrester och annat organiskt avfall Illustration Plantagon, modell B1 sett från norr och E4-E20. Avfart mot Hallunda i fonden. Tack vare att omloppet i odlingen är snabb, totalt ca 5 veckor, med flera buffertsteg där krukor utan utvecklade plantor återförs till omsådd och att den recirkulerande näringslösningen, samt inkommande råvatten filtreras och UV-behandlas, beräknas odlingen lämna förhållandevis lite restprodukter i form av skadade eller sjuka plantor som organiskt avfall. Restprodukter från Plantagon kan återföras till rötning hos de av Botkyrka kommun delägda bolagen SRV- återvinning som håller på att anlägga en förrötningsanläggning eller till avloppsreningsverket SYVAB som redan idag levererar biogas. Logistik De ökade transporter som odlingen kommer att bidra med beräknas ge marginell effekt på såväl koldioxidutsläpp som trafikintensitet. Varje vecka produceras inte fler enheter än att de ryms i 1-3 lastbilar (denna siffra beror på storleken på byggnaden och effektiviteten i odlingen och måste utredas ytterligare). De resurser som odlingen behöver i form av koldioxid, biogödsel/ näringsämnen och vatten, transporteras bäst i markledningar eller kulverterade rör. Substratet, pimpstenen, återanvänds och behöver bara bytas vart 6-7:e år. Odlingen byggs för att vara industriell och kräva minimalt med anställda. Sammanställning Beräknad area för Plantagon, modell B1/ Linköping Helix fotavtryck 367 m2 Helix total odlingsyta 3907 m2 Byggnad totalt fotavtryck 1434 m2 Funktionsyta, industriella processer 1550 m2 Besöksyta 400 m2 Ytor för andra funktioner att hyra ut/ sälja 2400 m2 Växthus höjd, 54,00 m2 Växthus volym m3 Transparent skal, yta 3000 m2 7

8 4 Botkyrka- En lämplig plats för etablering av ett vertikalt växthus Att hitta lokaliseringsalternativ och synergieffekter med omgivningen är ett av förstudiens syften. Att etablera ett Plantagonväxthus i anslutning till E4- E20 kommer att ha en betydande påverkan på stadsbygden och stadsutvecklingen i norra Botkyrka. Byggnaden skulle bli en symbol för hållbarhet och ett landmärke. Den skulle även utgöra ett samlande kunskapscenter för både det lokala samhället som för det nationella och internationella kunskapssamhället vad avser urban industriell odling. Botkyrkas mål och utmaningar Botkyrka har undertecknat Ålborgdeklarationen som syftar till ett långsiktigt arbete för hållbar utveckling. Utifrån nulägesanalysen gjordes bedömningen att kommunen behöver satsa extra på sex långsiktiga utmaningar: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Utmaningarna 1, 2 och 4 har utkristalliserat sig som de som har flest beröringspunkter med det vertikala växthuset. I Botkyrkas klimatstrategi ska Botkyrka vara klimatneutralt 2040 och där utgör växthuset en viktig pusselbit och en klimatutmaning. Kommunen har också skrivit under Borgmästaravtalet, där lokala myndigheter i Europa förbinder sig att gå längre än staterna vad gäller att minska sin energianvändning, minska utsläpp av växthusgaser och använda förnyelsebar energi. Det är viktigt att notera att planeringsprojektet är en del av ett större sammanhang för att utveckla Norra Botkyrkas Idé Plantagon vid E4-E20 stadsdelar. Utgångspunkten är att göra det på ett långsiktigt hållbart sätt, där hållbarhetsbegreppets tre grundpelare ska vägas mot varandra. Industriell symbios Industriell samverkan mellan Plantagon, Söderenergi AB och Södertörns Fjärrvärme AB kan bidra till gemensam ekonomisk och samhällelig nytta genom att resurser systemutnyttjas effektivare. Industriell symbios bygger på att de samverkande företagen ligger nära varandra, eller att nödvändig teknisk infrastruktur inte kostar mer än vad symbiosen ger i form av resursbesparingar. Vilken industriell symbios som är den viktigaste och som måste prioriteras när planering och placering av växthusbyggnaden måste studeras ytterligare i nästa steg. Energisystemlösningar Två bolag för produktion och distribution av energi finns i norra Botkyrka, i närheten av de tre undersökta platserna för Plantagonen. Fittjaverket är ett värmeverk och en del av Söderenergi AB. Vid anläggningen finns en hamn för oljetransport med båt samt oljelager i bergrum. Södertörns Fjärrvärme ägs av kommunerna Botkyrka, Huddinge och Södertälje och levererar fjärrvärme till företag och hushåll. Sedan 1998 säljer anläggningen även kyla. I utvecklingen av projektet kommer bolagen att involveras i planeringen och utvecklingen av tekniska lösningar. Det finns goda möjligheter för ett samarbete mellan Plantagon och bolagen. Det gäller energianvändning både för uppvärmning och kyla. Ett tankningsställe för biogas planeras i Fittja, varför det finns goda möjligheter att tanka en fordonsflotta med biogas alldeles i närheten. På alla tre tilltänkta möjliga platser för etablering finns goda förutsättningar för industriell symbios. 8

9 Illustration idé Plantagon vid E4-E20 Koldioxid I uppgraderingssteget från rötgas till metangas avgår koldioxid. Cooab-teknik för koldioxidutvinning ur biogas ger en mycket hög renhet på koldioxiden, så hög att den går att omsätta direkt i växthussystem. Den koldioxid som produceras på t ex avloppsreningsverket SYVAB eller den under uppbyggnad förrötningsanläggningen skulle kunna överföras till Plantagons växthus. I dagsläget finns dock inte den teknik som behövs. Växtnäring Det är konstaterat att det går att använda biogödseln till frilandsodling av livsmedel. Däremot kommer det att krävas ytterligare tester och kanske rening/modifiering av biogödseln för att den ska gå att använda i Plantagons växthus. Höga kloridhalter har konstaterats i biogödsel från andra biogasanläggningar, något som kan ge skador på rotsystemen och hindra näringsupptaget i växter. LCA-analys och LEED Arbete pågår med att utvärdera byggnadens miljöprestanda med LCA-analys och LEED-systemet Samverkanseffekter med pågående stadsplanering Fittja, Alby och Hallunda utvecklas nu i olika planer och program. Växthuset skulle kunna bli en spännande aktör i den utvecklingen till exempel som växtproducent, mötesplats, marknadsplats, forskningscenter och internationellt exempel på miljöteknik. 9

10 5 Tre möjliga platser längs E4-E20- synergier Synergier mellan Plantagon och plats Tre platser utmed E4/ E20 har valts utifrån att pröva möjligheten att ansluta ett Plantagonväxthus till ett befintligt handelscentra i Eriksberg eller handelsplats i Slagsta eller aktivitetsområde med skola och idrott i Brunna. För att jämföra de tre aleternativen för ett Plantagon genomfördes i mitten av oktober 2011 en workshop för att ta fram nyckelfrågor och synergier. Workshopen genomfördes under en dag och hade två utmaningar. Den första handlade om tänkbara synergier mellan plats och Plantagon utan angiven lokalisering och den andra utmaningen handlade om utvärdering av de alternativa platserna utifrån de önskvärda synergierna. Medverkande var delar av kommunens politiker och tjänstemän Utmaning 1: Tänkbara synergier vid en etablering Samtliga tänkte och antecknade tänkbara synergier på post-it-lappar varefter var dessa redovisades. Synergierna inordnades sedan under nyckelord. Nedan redovisas de nyckelorden. Mötesplats Folkbildning Naturresurser Innovation Stolthet och arkitektur Hållbar värdegrund Mat lokalt Näring och jobb Stadsbygd Bakom varje nyckelord finns mellan 3-20 synergier. Utmaning 2- Utvärdering av de tre lokaliseringarna utifrån synergierna enligt utmaning 1 Nästa steg bestod i att utvärdera tre föreslagna platser i anslutning till E4/ E20 utifrån respektive synergi. Utifrån en tregradig skala bäst/ medel/ sämst värderades de olika platserna utifrån de framtagna nyckelorden. Man delades in i två grupper som värderade respektive plats i förhållande till nyckelorden varefter hela gruppen fick prioritera vilken av platserna som svarade bäst mot respektive nyckelord. Prioritering av nyckelord/ synergier De viktigaste synergierna oberoende av plats bedömdes vara mötesplats, stolthet och arkitektur samt naturresurser och innovation. När nyckelorden skulle prioriteras blev ordningen följande: Mötesplats Stolthet och arkitektur Naturresurser Innovation Näring och jobb Mat lokalt Folkbildning Stadsbygd Hållbar värdegrund Alternativ B, Brunna bedömdes svara bäst mot nyckelorden Mötesplats och Stolthet och Arkitektur medan alternativ C, Eriksberg bedömdes svara bäst mot Naturresurser och Innovation. Alternativ A, Slagsta bedömdes svara bäst mot Näring och Jobb samt Mat lokalt. Alternativ A och B svarar mot de synergier som plockats fram. Risker med en växthusbyggnad i staden Ett verksamt och fungerande Plantagonväxthus är designat för att vara en attraktion och en produktiv anläggning. En risk för projektet är om verksamheten i byggnaden skulle gå i konkurs eller inte lyckas bli lönsam inom området, vad händer då, vad gör man med byggnaden? En väl utvecklad strategi bör tas fram där riskspridning och långsiktig planering av verksamheten är viktiga delar för att motarbeta den typen av risk. Andra typer av risker kan handla om ljusföroreningar kvällstid och ful fasad på grund av algpåväxt och kondens. Förfulning av byggnaden under pågående verksamhet är en risk som Sweco under pågående utvecklingsprocess arbetar med att avvärja genom att välja rätt material och design på byggnaden. Den pågående projekteringen av pilotanläggning i Linköping kommer att ge kunskaper och erfarenheter för den fortsatta utvecklingen av projektet i Botkyrka. 10

11 6 Summering Projektet har, utöver de miljömässigt positiva konsekvenserna som redovisas i rapporten, också visat på intressanta sociala konsekvenser för Botkyrka kommun och dess invånare. Idén om ett växthus som landmärke, symbol och social knutpunkt stämmer väl överens med kommunens långsiktiga hållbarhetsutmaningar. Projektet har givit positiva svar på många av de frågor som ställdes redan vid de initiala kontakterna mellan Plantagon och Botkyrka Kommun. Rapportens slutsatser, som också regelbundet har avrapporterats till den politiska ledningen i kommunen, har utmynnat i en ömsesidig vilja att fortsätta in i nästa planeringsfas med målet att kunna etablera ett vertikalt Plantagon-växthus i Botkyrka Kommun. En Plantagon skulle kunna bli en verkligt visuell manifestation av det miljöarbete som pågår, ett landmärke och ett samlande kunskapscenter för både det lokala samhället som för det nationella och internationella kunskapssamhället i vad avser urban industriell odling. Byggnaden kan också inhysa andra för området intressanta verksamheter. Sammanfattning av frågeställningar som kvarstår att utreda Energimässig samverkan- gemensamma energisystem, tex fjärrvärme, kyla Forskning och Utveckling. Plantagons möjligheter som framtida forskningsplattform. Kan Plantagon, genom companization ta en aktiv del i utvecklingen av samhället? Hur kan Plantagon utnyttja biogödsel från avloppsslam? Hur kan Plantagon fastlägga frigjord koldioxid? Hur kan organiska rester från Plantagon återföras till kretsloppet? Samverkanseffekter ur stadsbyggnadperspektiv- de olika platserna har olika förutsättningar att binda samman Hallunda, Fittja och Alby - att överbrygga E4/E20. Plantagon modell B1, illustration av växthuset som en del av ett storstadskvarter Förstudien genomförande Förstudien är en sammanvägd analys baserad på möten och workshop med kommunens politiker och tjänstemän. Parallellt har arbetet med att ta fram förslagshandlingar för demo-projekt i Linköping för ett vertikalt växthus. Två examensarbeten från Chalmers Tekniksa Högskola respektive Linköpings universitet har tagits fram. Rapporten har sammanställts av Leif Sieurin Plantagon, Ingrid Molander Botkyrka kommun och Pia Kjellgren Schönning Sweco Bakgrundsmaterial Design Brief schematic design, Swecos rapport om integration, design och resursutnyttjande för ett Plantagonväxthus i Linköping Externa transportflöden angående ett eventuellt Plantagonväxthus i H+ området i Helsingborg, Eva Sieurin, examensarbete Chalmers Resurseffektivare energi- och växthusföretag genom industriell symbios, Stina Andersson, examensarbete LIU Tekniska Högskolan Workshop i Botkyrka med politiker och tjänstemän, sammanställning 11

12