Byggnadsmaterial och byggnadsfysik (070110)
|
|
- Anita Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggnadsmaterial ch byggnadsfysik (070110) Kap 3 Prsitet ch densitet Känna till Prösa ch kmpakta material Prösa material Betng, trä, gips ch mineralull Kmpakta material De flesta metaller, plaster ch glas Prsitet betyder för materialets egenskaper: Prer kan indelas i slutna eller öppna prer Slutna prer innebär att inte vätska kan tränga in i prerna. Prsitetens strlek har främst betydelse för materialets hållfasthet ch värmeledningsförmåga. (ökad prsitet (sänkt densitet) ger sänkt hållfasthet) Kap 4 Värme Värmetransprtmekanismer Vilka ch hur verkar de? Ledning Eg. mlekyler med hög rörelseenergi via stötar överför energi till mlekyler med lägre rörelseenergi Värmeledning sett ur ett byggnadstekniskt perspektiv anser den ttala värmetransprten genm ett material (innefattande både strålnings ch knvektinsprcesser) Strålning Alla krppar avger eller mttar hela tiden strålning. Genm strålning överförs värme mellan ytr sm är riktade mt varandra Knvektin Ett strömmande medium (luft) transprterar värme mellan ställen med lika temperatur. Begreppet värmekapacitet Är den värmemängd sm åtgår för att höja krppens temperatur med en grad (C). Materialets vämekapacitet spelar str rll för en byggnadsdels förmåga att utjämna rumstemperaturer mellan dag ch natt.( även för värmelagring).
2 Kntrll över Lamda-värde (λ). (värmeknduktivitet- värmeledningsförmåga) Värmledningsförmågan beräknas av det sammansatta värdet av ex materialets fasta fas ch luftprer. Kppla lamda-värdet (λ) till prsitet Ett materials lamda (λ) värdet blir lägre med ökad prsitet. Ref till ånghalt där en ökad ånghalt ökar materialets värmeledningsförmåga. Lamdavärdet (λ) berr på Grundmaterialets λ-värde Prsitet Prstrlek Temperaturdifferens Fuktinnehåll Kap 5 Fuktfixering ch fukttransprt (viktigaste kapitlet, spindeln i nätet) Begreppet fukt -> prsitet -> lamda-värde Hur påverkar fukt material Skadetyp Uppkmst -> verkan -> knsekvens Fuktkällr Vilka är de? Fuktighet i utmhusluft Krypgrunder (se skadeblad 47) Vinterfall Kall uteluft -> varmare krypgrundsluft (ger höga fuktnivåer). Smmarfall Varm uteluft -> kallare krypgrundsluft (ger höga fuktnivåer). Exempel på prblemrsaker (höga fuktnivåer i krypgrunder) Kvarglömda byggrester Bjälklagsknstruktin av rganiska material Upplag av rganiska material Fuktprduktin i inmhusluften Regn, speciellt slagregn (regn & vind)
3 Markfukt Platta på mark fukt Under 70-talet förekm platta på mark med överliggande islering under uppreglat glv Exempel 1, platt på mark suger upp vatten (kapilärt) ingen fuktspärr, träreglar i direktkntakt med betng. Exempel 2, platt på mark utan fuktspärr. Glvmatta limmas direkt på betng, (höga fuktnivåer>85%)limmet löses upp (förtvålning), -> Emissiner! Byggfukt Byggfukt är den fukt, sm efter en byggnadsdels färdigställande måste avges för att materialet skall kmma i fuktjämvikt med sin mgivning. Nrmalbetng l/m 3 Lättbetng 100 l/m 3 Tegel (försumbart) Murverk 70 l/m 3 Läckage Läckage är en vanlig rsak till fuktskadr Läckage ifrån tak Läckage ifrån installatiner Dåliga anslutningar Fundera över byggfukt Utöver byggfukt sm skall trka ut., skall ytterliggare nedfuktning trkas ut innan tex glvläggning Ytterliggare nedfuktning kan vara Regnvatten på betngplatta Vattenläckage från installatiner Begreppskännedm Fukthalt (W) Förångningsbara vattnets vikt/ materialets trra vlym Används ch visar samband mellan fukt i materialch fukt i luft Fuktkvt (%) Förångningsbara vattnets vikt/ materialets trra vikt Används fta för att ange fukttillstånd i trä (syll, reglar)
4 Relativ fukt Ånghalt/ mättnadsånghalt ->% Kritiska fukttillstånd ( RF ) Knsekvens Ingen risk måttlig risk strrisk Trämögelangrepp < 70 % % > 85 % Trärötangrepp < 75 % % > 95 % Oskyddat stål rst < 60 % 70 % Nedbrytninglim 90 % (Se vidaretabell5.3 sid82) Årsvariatin (fig 5.31, PGB) Ånghalt Mängden vattenånga i luften Årsvariatin (fig 5.30, PGB Mättnadsånghalt Mättnadsånghalten är temperaturberende. (höjer man temperaturen ökar mättnadsånghalten) sänkt temperatur ger ökad relativ fuktighet (RF) Daggpunkt Är den lägsta temperatur sm fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut (kndenserar) Kndens RF 100% Om vi sänker temperaturen så att den maximala ånghalten (mättnadsånghalten) blir lägre än aktuell ånghalt i luften, kndenserar överskttsvattnet. Det abslut vanligaste fallet är fönster Värre är kallvindar (varm luft tränger igenm tätheter ch kndenserar på kallt yttertak (insida yttertak), se skadeblad 51) Knvektin/ diffusin Under nrmala förhållanden i ch mkring en byggnad finns vattenånga sm en liten andel av luftvlymen. Denna vattenånga kan transprteras på två sätt: Fuktknvektin, sm innebär att luften förflyttar sig ch samtidigt för med sig sitt innehåll av vattenånga. Diffusin, sm innebär att vattenmlekylerna rör sig från mråden med hög ånghalt till mråden med låg ånghalt
5 Kritiska fukttillstånd ( -> begrepp samt värden) Kritiska fukttillstånd är temperaturberende. Risk för mögelangrepp ökar med ökad temperatur Knsekvens; höga fukttillstånd på vintern i en yttervägg är relativt farligt på vintern jämfört med på smmaren. Fuktutbyte mellan material (luft -> material) (central punkt i all fuktmekanik) Om två material befinner sig i direkt kntakt, eller samma utrymme sker ett fuktutbyte i riktning mt fuktjämvikt Fuktjämvikt (tre principiella fall) Materialet tar upp fukt från mgivning, absrptin Materialet avger fukt till mgivning, desrptin Materialet befinner sig i jämvikt. Kap 8 Vlymbeständighet Temperaturen påverkar rörelser Alla material ändrar sin vlym vid temperaturändringar Nrmalt medför en högre temperatur att vlymen ökar. Fuktbetingade rörelser Alla prösa material uppvisar fuktbetingade rörelser Svällning (vlym- eller längdökning) > ökad fukt. Krympning (vlym- eller längdminskning) -> minskad fukt Riktningar ch strlekar Hur påverkar fukt material Trä (krympningsvärde) I fiberriktningen (0.2-0,6%) I radiell riktning (3,8-5,3%) I tangentiell riktning (6,9-10,9%) I vlym (11,1-17,5%) För autklaverad lättbetng ökar krympningen mycket vid låga värden av fukt (RF). ( % (45% RF))
6 Kap 9 Beständighet Vilka nedbrytningsmekanismer (huvudgrupper) Kemiska angrepp Angrepp genm lösning Lösningsmedel Sura, Basiska, Neutrala, Organiska Lika löser lika små mlekyler = större löslighet högre temperatur = större löslighetshastighet Urlakning Rent vatten löser kalciumhydrxid Allvarligast för prös betng men sker även i sprickr Angriper våra kraftverksdammar Materialets beståndsdelar reagerar med varandra Alkalikiselsyrareaktiner Uppsprickning eller pp-uts Använd cement med låg alkalihalt Bra ballastmaterial i Sverige Angreppshastigheten berr av Materialets sammansättning Materialets täthet Omsättning av de aggressiva ämnena Temperaturen Exempel på kemiska angrepp Syrr på cementbundna material Karbnatisering av betng Urlakning SO 2 angriper kalksten, sandsten eller puts Alkali angriper vissa plaster Ozn angriper gummi Lösningsmedel angriper vissa plaster ch färger Mjukgörare kan avgå ur plaster Elektrkemiska angrepp Krrsin av metaller Elektrkemisk reaktin mellan materialet ch dess mgivning Kstnad 50 miljarder/ år Krrsin en återgång till metallens naturliga tillstånd. Röd rst (mycket syre) Svart rst (lite syre) Vlymökning -> skadr Krrsin kräver Elektrlyt Ptentialskillnad Elektrnacceptr
7 Mtverka krrsin med Katdiskt skydd Passivering Inhibitr Åtgärder för att undvika krrsin Bra knstruktiv utfrmning Bra materialval Ytbehandla Oxidskikt Metallbeläggning Emaljering Rstskyddsmålning Rstmån Fysikaliskt angrepp Saltsprängning Fukt ch temperaturrörelser Frst (påverkar främst stenmaterial) Fukt i prerna Vlymökning i fasmvandling Luft i prsystemet Fuktprblem Bilgiskt angrepp Levande rganismer angriper Mest utsatt är trä Svampar ch bakterier Temperatur ch fuktvillkr (Vi uppfyller dem!) Missfärgande svampar ch rötsvampar Angreppen slutar vid mycket hög/låg fuktkvt samt vid höga temperaturer. Insekter ch havsdjur Pålmasken Husbcken Gillar varmt ch trrt Gillar fur ch gran Gillar takstlar Strålningsangrepp UV-ljus Slen Mlekylstrukturen ändras Vad innebär begreppet beständighet? Materialets förmåga att mtstå nedbrytning Nedbrytningsmekanismer Kunna ge exempel inm varje huvudgrupp!
8 Miljöfaktrer Atmsfär Utmhusluftens RF har betydelse för den fukthalt sm kan råda i material sm används utmhus. Luftens innehåll av förreningar, ex (svaveldixid) SO 2 Klimat Nederbörd, vind, temperatur (ex slagregn) Vatten Medverkan i kemisk reaktiner Elektrlyt vid krrsin Frstsprängning Transprtmedium för salter vid saltsprängning Fuktrörelser Förutsättning för bilgisk nedbrytning (ex. röta i trä) Mark Övrigt Undersöka m det finns risk att ex grundvatten kan sugas upp kapillärt i knstruktinen ch rsaka skadr på material. (Surhetsgrad ch salthalt mäts). Lkala faktrer kan inverka på miljön, ex kemikalier, råvarr, ångr ch avgaser sm kan ge påfrestningar på byggnadsmaterialen. Synergism! Två faktrer sm verkar samtidigt, förstärker varandras effekt! Samverkan mellan material (exempel) Ex. med en lämplig ytbehandling på fasadtegel kan risken för frstsprängning i teglet öka stark puts på ett svagt underlag (putsen drar i sönder underlaget pga. fukt- temperaturrörelser)
9 Kap 10 Materialegenskaper vid höga temperaturer Olika material ur brandteknisk synvinkel. Förändringar sker Snabbt i metaller Långsamt i trä ch betng (detta berr på materialets värmeisleringsförmåga (λ)). Hållfasthet Under värmepåkänningen sjunker generellt hållfastheten när temperaturen ökar. (snabb avkylning kan förändra materials egenskaper psitivt, ex härdning av metaller) Defrmatinsegenskaper Krympning i materialet ökar drastiskt Brtttöjningen ökar Temperaturbetingade rörelser Kntraktinen berr ftast på att materialet avger vatten vid temperaturhöjning. Hur påverkas material av brand (ex. spjälkning, förlängning etc) Termchck, snabb avkylning vid ex. släckningsarbete Materialtyp -> effekt. Tegel ch murverk, är ett brännbart material sm inte skadas, kan däremt spricka vid snabb avkylning Stål, är ett brännbart material vars mekaniska egenskaper förändras drastiskt vid temperaturhöjningar (pga stålets höga värmeknduktivitet), värmen kan ledas till andra rum genm materialet ch antända intill liggande material. Aluminium, har än sämre egenskaper än stål (halverad hållfasthet vid ). Betng, har relativt låg värmeknduktivitet, dck förångas prvattnet successivt vilket leder till sämre hållfasthet.(delar av betngen lssnar, avspjälkning). Armerad betng, betngens värmetröghet kmbinerat med stålets höga hållfasthet. Genm att ex. nätarmera betngen kan man förhindra avspjälkning av täckskiktet. Lättbetng, Autklaverad lättbetng, hållfastheten ökar först för att sedan minska pga. sintring vid , (hs ett armerat element av autklaverad lättbetng sker sprickbildning längs armeringsstängerna pga krympning/ dragspänning. Lättballastbetng, ballasten lättklinkern har bränts vid så den förstörs inte vid brand.
10 Natursten, är spröda ch generellt liten mtståndsförmåga mt höga temperaturer. Granit, sprängs lätt sönder Sandsten, har bättre mtståndsförmåga Marmr, kalksten ch dlmit, genmgår en kalkförbränning ( ), bildas bränd kalk, vid besprutning av vatten släcks kalken ch stenen faller samman ttalt. Trä, är ett brännbart material (antändningstemperaturen ligger vid ca , berr på träslag ch densitet). Trä sm under lång tid utsätts för temperaturer över förklas (trkar ut), varvid antändningstemperaturen sjunker, ex. vid skrstenar. Då trä brinner äter sig elden sig sakta inåt i veden. Kvarvarande ved har samma hållfasthet sm bränd ved. (50mm/tim). Limträ, fungerar ung. på samma vis, fast limfgarna har större brandmtstånd. Gips, har en stmme sm vid upphettning frigör det kemiskt bundna vattnet (kalcinering), vilket kräver mycket energi. Vid brand innebär det att temperaturen hålls nere på den icke brandutsatta sidan. Dck får inte gipsskivr utsättas för temperaturer över 45 0 under en längre tid eftersm denna prcess startar redan vid (ex bakm radiatrer). Plaster, är alla brännbara. Brandförlppet är mycket snabbt, sprids mycket snabbt ch det utvecklas en intensiv hetta. Vid förbränning bildas bla klxid ch kldixd. Termplaster (ex. PVC) bildar även klrväte sm tillsammans med vatten bildar saltsyra, sm i sin tur har en stark krrsiv verkan på metaller även en lång tid efter att branden släckts, sekundärskadr. Härdplaster, brinner utan att smälta, vilket anses någt bättre än termplaster (smälter). När plyuretanplaster (PUR) brinner bildas bla kvävexider ch vätecyanid (HCN), sm är mycket giftigt även vid låga kncentratiner.
11 Kap 11 Diverse egenskaper, emissiner Begreppet värmebehaglighet (standardiserad mätmetd av ft) Gd värmebehaglighet hs en yta innebär att man inte uppfattar ytan sm alltför kall vid beröring. (ftast glv) En behagligt varm ft har en yttemperatur på , vilket innebär att ett nrmalt uppvärmt glv ( ) ger en temp.skillnad på Temperatursänkningen på ftens undersida avgör värmebehagligheten. (<3 -> behagligt varmt, 3-4-> tillräckligt varmt, >5 -> kallt Hur frt värmen leds brt/till ften berr på materialets värmeledningsförmåga, dels av glvmaterialets förmåga att absrbera värme. Emissiner från byggnadsmaterial Vad innebär begreppet emissin? Eg. avgivning av ämnen eller energi till mgivningen, tex. luft. (material ch inredning, levande varelser, matlagning, städning, rökning, ksmetika etc.). Partiklar (damm) eller gasfrm. De flesta emitterande ämnen tillhör gruppen flyktiga rganiska ämnen (VOC) Fukt har inverkan på mängden emissiner, mtverka genm att bygga fuktsäkert. Kap 12 Betng Beståndsdelar (VCT-> hållfasthetstalet) Cementpasta, cement (ex. prtlandcement) Hydrauliskt bindemedel- hårdnar genm reaktin med vatten. vatten (naturligt, drickbart) kvalitén inverkar på bindetid, hållfasthet, beständighet vlymandelen nrmalt 25-35% VCT, mängden blandningsvatten/ cement Ballast, grus + sten, vlymandelen nrmalt 65-75% Tillsatsmedel Tillsätts för att påverka betngens egenskaper i önskad riktning Accelerande tillsatsmedel Luftprbildande tillsatsmedel Bildar små jämt fördelade luftblåsr i betngmassan sm ger förbättrad frstbeständighet Retarderande tillsatsmedel
12 Vattenreducerande tillsatsmedel Ger möjlighet att minska vatteninnehållet utan att minska knsistensen (arbetbarheten). Ökad hållfasthet vid förändrad cementhalt ch knsistens. Flyttillsattsmedel Minskar behvet av vatten med 10-30%, medför att hållfastheten ökar ch krympningen minskar. vlymandelen nrmalt 1% Tillsatsmedel (hur dessa kan förändra egenskaperna) Övergripande hur betng härdar (hydrnatisering, vattentillsktt) Hydratisering, cement ch vatten reagerar, ett luddigt gytter av gelpartiklar växer ut från cementpartikeln Fas 1, (färsk betng), visst tillstyvnande men kan frtfarande frmas ch vibreras Fas 2, (ung betng), börjar det egentliga hårdnandet ch förändringarna i egenskaper sker mycket snabbt (betngen är i denna fas mycket känsligt för uttrkning (sprickbildning, bristfällig härdning), temperaturpåverkan (frysning, värmehärdning) ch belastning. Fas 3, påverkas betngen i betydligt lägre eller inte alls av yttre betingelser. De mekaniska egenskaperna är inte fullt utvecklade ännu, men funktinellt påminner det m fas 4. Fas 4, den hårdnade betngen, när reaktinen mellan cement ch vatten frtgår fylls allt mer av det ursprungliga prutrymmet mellan cementkrnen av cementgel. Cementpastan blir allt tätare ch starkare. (cementgelen förmår nrmalt inte att fylla ut allt prutrymme utan det kvarstår vissa större hålrum, kapillärprer, (större mängd vatten ger större mängd kapillärprer -> minskad hållfasthet ch beständighet)
13 Separatin En msrgsfull blandning är nödvändig. Om betngen har dålig sammanhållning, dvs. är instabil, separerar delmaterialen från varandra. Vattenseparatin Kan bildas maskfrmiga kanaler i betngytan (rsak, kraftig vibrering av separatinsbenägen betng) Stenseparatin Stenmaterialen sjunker till btten (rsak, skillnad i densitet mellan ballast ch cementpastan/ cementbruket, risken är str då betngen får falla fritt från hög höjd) Lös knsistens eller lång vibreringstid Brukseparatin Innebär att bildas ett skikt av cementbruk i ytan medan stenen/ ballasten sjunker. Kan rsaka risker för Låg avnötningshållfasthet Avskalning vid frst Kantresning eller jämn krympning Skyddsåtgärder Nygjuten betng skall skyddas mt Uttrkning Frysning Snabb temperaturväxling Belastning Sammanfattning Hållfastheten berr av VCT Hållfastheten påverkas m luftprbildare tillsätts (ökar) Långtidsdefrmatiner måste beaktas Krympningen berr av vattenhalten Frstangrepp Armeringskrrsin Kemiska angrepp
14 Kap 13 Lättbetng Lättbetng- egenskaper Sprött material Tryckhållfastheten sjunker när fuktkvten överstiger 10% Hållfastheten starkt berende av densiteten Str krympning vid låga fuktinnehåll Krrsinsskydd på armering Låg värmeknduktivitet Autklaverad lättbetng (1920) Fabrikatnamn (Siprex, Ytng) Gd värmeisleringsförmåga Används i väggar ch bjälklag Beständighet Kemisk beständighet likartad med betng Frstbeständighet kritisk vid fukthalt >60-70% Armeringskrrsin måste förhindras med krrsinsskyddande behandling av armeringsjärnen Radiaktivitet Blå lättbetng, tillverkades före 1975 i vissa fabriker Innehåller alunskiffer sm avsöndrar radngas sm sönderfaller ch ger upphv till radiaktiv strålning Vatten inträngning ch följdskadr skadr yttrar sig genm missfärgning av tapeter lssnande tapeter eller färgskikt fuktfläckar vattenläckage frstskadr på utsidan skadersaker alla skadr berr på vatten, ftast regnvatten sm tränger in i fasaden genm fgsprickr i ytbehandlingen genm ytskiktet vid anslutningar till balknger, fönster etc att tänka på en sprucken tät ytbehandling medför att väggen blir fuktig stra energiförluster ch risk för följdskadr en liten spricka kan släppa in stra mängder vatten men ökad inte uttrkningsförmågan vatteninträngningen kan ha skett långt ifrån den synliga fuktskadan en fasadfärg kan i allmänhet inte överbrygga sprickr i underlaget
15 Skumbetng Vispad cementpasta med fingraderad ballast (sand) Gd värmeisleringsförmåga Används sm utfyllnad där låg vikt krävs. Lättballastbetng Lättbetng med ballast Ballasten skall vara lättare än vanligt stenmaterial Pimpsten, cellplast, lecakulr Utvecklas för att kmbinera gd värmeislering ch gd hållfasthet. Lättklinker + cement + vatten Egenskaper jämfört med rdinär betng: Lägre hållfasthet pga. svagare ballast Krympningen någt större Likartad eller bättre (mt värme) beständighet Likartad armeringskrrsinsbeständighet Lättklinkerblck (Lecablck) Sintrade lerkulr tillverkas i rterugnar (1200 ºC) Lerkulrna sammanfgas med cementpasta till blck Värmeisleringsförmågan snarlik autklaverad lättbetng. Används till grundmurar, väggar etc. Kap 15 Kap 16 Stål Var förekmmer stålprdukter i bygget? (ge exempel) Armeringsjärn, plattjärn, fackverksbalk, kallfrmade prfiler, byggplåt, rör Aluminium ch kppar Aluminium Har en mycket gd härdighet mt krrsin. Detta berr på att det spntant bildas ett tunt skyddande xidskikt på metallytan. I allmänhet är beständigheten bättre ju lägre mängden legeringsämnen är. Aluminium krrderar i alkalisk miljö (ex. i kntakt med nygjuten betng), etsningar ch matta fläckar. Om aluminium kmmer i kntakt med andra metaller kan materialet bli utsatt för galvanisk krrsin m kntaktytan är fuktig (störst risk vid kntakt med kppar) Beständigheten kan förbättras m man förstärker xidskiktet, andisering (elxering) Kppar Är en relativt ädel metall, sm har mycket gd beständighet mt krrsin under nrmala betingelser För att undvika bimetallkrrsin bör man inte avleda kpparhaltigt vatten i ledningar av gjutjärn eller stål.
16 Kap 17 Keramiska byggnadsmaterial (tegel) Framställningens 5 steg 1) Förbehandling av leran (plus eventuella tillsatser) Lera (råmaterial) Kalkrik lera (gulbrännande) Kalkfattig lera med järnxider (rödbrännande) Tillsatser av manganxider (mörkbrun kulör) Eldfast tegel görs av kalinlera Ev. magringsmedel (förbättrar egenskaperna) Sand, kalk, tegelkrss, sågspån 2) Frmning av prdukterna Handslaget Leran frmas manuellt i ex. en träfrm. Strängpressat Maskinellt pressas leran i en lång sträng sm kapas i lämpliga längder. (fta evakueras även luften vid denna prcess för att man skall få ett tätare material). 3) Trkning 4) Bränning ch avkylning 5) Srtering Bränning timmar i ex. tunnelugn Långsam temperaturhöjning till sintring vid Bränningstiden (s.347) varierar berende på lera (kalkhalt), ch typ av tegel (hål-/ fulltegel). Man kan uppnå lika färgegenskaper berende på bränningstid/ temperatur. Srteras efter färg, densitet ch bränningsgrad (renare klang dest högre bränningsgrad) Egenskaper sm karaktäriserar keramiska material (fuktighet, beständighet, saltutslag, frstspränging etc) Hårda ch spröda Mmentanelastiska (saknar krypning (dvs defrmatiner sm ökar m lasten får verka under lång tid) ch plastiska defrmatiner (dvs defrmatiner sm kvarstår efter att belastningen försvunnit, mtsatt elastiska) Värmebeständiga Beständiga mt bilgiska ch kemiska angrepp Vlymbeständiga (temp ch fukt) Elektriskt islerade
17 Skadr Frstskadr på tegel Pga för hög mättnadsgrad i ytan Avsprängning av tunna skivr Sprickbildning i tegelstenen Avsprängning av tjcka skivr Pga för hög mättnadsgrad i en str del av stenen Fullständigt sönderfall Saltutslag Vatten med lösta salter avdunstar på tegelytan Salterna kristalliserar ch bildar ytskikt på tegelytan Kan ge saltsprängning, men kan ftast tvättas brt eller regnar brt spntant. Beständighet Frstbeständighet Fukttillstånd i tegel sm överstiger den kritiska vattenmättnadsgraden Olämplig ytbehandling av teglet Murverk i eller under markytan Oskyddade murkrön Fristående murar (höjd bränningsgrad ökar frstbeständigheten, minskar vattenabsrptinen ) Olika typer Håltegel 6-hålstegel, 19-hålstegel, månghålstegel (gitter/ 78- hålstegel) Taktegel En-kupigt, två-kupigt, ncktegel Keramiska plattr Kakel, msaik, klinkerplattr Nrmalt lägre densitet än tegel Relativt lätta att bearbeta skära/ knäcka etc. Med eller utan ytbehandling tex. sandad eller glaserad yta
18 Kap 18 Trä Trädstammen är uppbyggd av Kärna Splint (bark) Frmförändringar vid uttrkning Berr på var i stammen ex plankan tas (årsringarnas placering/kurva). jfr träetshuvudriktningar Träets huvudriktningar Fiberriktning (längs med plankan) Tangentiella riktning (bredden av plankan) Radiella riktning (höjden på plankan, tjcklek). Trä är anistrpt Hållfastheten varierar med riktningen Fuktrörelser varierar med riktningen Hållfastheten hs trä påverkas av Snedfibrighet ch kvistar (fig 18.7) Fukt (fig 18.11) Lastens varaktighet (s.383) Trä rör sig pga Förändringar i fuktinnehåll (fig 18.10, tab.18.3) Strlek ch varaktighet hs belastning Fuktkvt/ användningsmråde 6-9,5% Inredning/ brädglv 9-14 % Fönster/ dörrar 12-22% Ytterpaneler, byggvirke <24% leverans ifrån sågverk >30% nyfälld stam Exempel på rörelser pga fukt (furu) Tangentiellt 7,7% Radiellt 4% Fiberriktning 0,4% Träets fuktinnehåll Fuktinnehåll/ hållfasthet Med ökat fuktinnehåll minskar hållfastheten Denna minskning sker till dess att fibermättnadspunkten uppnåtts. Varefter hållfastheten är knstant.
19 Fuktbetingande rörelser Svällning Trä sväller av fukt Krympning Trä krymper vid uttrkning (vlym). (lika mycket i de lika riktningarna (tangentiellt, radiellt, fiberriktning) Beständighet Trä skadas Vid varaktigt högt fuktinnehåll Vid brand Skadeinsekter Kemiskt angrepp Syrr ch sura salter kan bryta ner cellulsa, medan alkaliska lösningar kan angripa hemicellulsa ch lignin Generellt kan träs mtståndskraft mt kemiska angrepp betraktas sm gd. Angrepp av svampar ch bakterier Nedbrytning av trä är en naturlig del av klets kretslpp Svampar Missfärgande svampar ex mögel Rötsvampar bryter ner växtfibrerna Äkta hussvamp Brunrötesvampar Hussvamp Källarsvamp Blånadssvampar växer in i veden men bryter inte ner växtfibrerna Bakterier Kan bryta ner vedens cellulsa ch lignin (tex i vattenmättade miljöer). Angrepp av insekter ch havsdjur Husbck- Sydsverige ch stkusten Angriper furu ch granvirke Angreppet sker dlt ytan är intakt Vindar ch takstlar Äter upp all splintved Strimmig trädgnagare (Or) Runda hål ch brrhål Inmhus ch hög luftfuktighet Pålmask Salthalt 0,9-3,5% (västkusten)- mest i vattenlinjen
20 Kemiskt behandlade träprdukter Kemisk behandling mt svampangrepp Skydd mt röta Skydd mt blånad ch mögel Kemisk behandling mt insektsangrepp Brandskyddsbehandling Fuktavvisande behandling Kemisk infärgning Kap 19 Plast ch gummi Termplaster Plyeten LD (låg densitet) Ångspärrar, flier, plastpåsar Plyeten HD (hög densitet) Flaskr, backar, hushållsredskap, hinkar Plystyren Bestick, muggar, cellplast till byggindustrin PMMA (Akrylplast) Plexiglas Plyvinylklrid (PVC) Styv PVC, hängrännr, rör, fönsterprfiler Mjuk PVC, slangar, mattr Plytetraflureten (PTFE) Tefln Härdplaster Epxi Bla glv Plyuretan (PUR) Islermaterial i bla kylskåp Plyester Tak, båtar Fenlfrmaldehyd (PE) Bakelit i gamla telefner, kugghjul, eluttag Lim ch bindemedel (laminat, perstrpsplattan) Karbamid frmaldehyd Melaminfrmaldehyd Lim ch bindemedel Gummimaterial Etenprpengummi (EPDM) Tätningslister Butylgummi (IIR) Innerslangar på cyklar, yttertak tätskikt Silikngummi (SI) Fgmassr
21 Mekaniska ch termiska egenskaper (Sprödhet/ Töjning) Termplaster Sega i rumstemperatur Långtidslast betydligt lägre än krttidslast (1/2-1/3) (Plyeten LD lägst beständighet). Härdplaster Spröda i rumstemperatur Långtidslast betydligt lägre än krttidslast (1/2-1/3) (Plyester bäst beständighet). Kap 20 Puts- ch murbruk Delmaterial till bruk (bs inga frmler) (-> kpplas till fasader) Bindemedel Icke hydrauliska bindemedel Kalk, luftkalk Härdar långsamt genm att: 1. Trkning (kristaller bildas) ger viss hållfashet, ingen kemiska reaktin. 2. Karbnatisering sker långsamt, kräver tillgång till luft (10 mm puts/ månad) Hydrauliska bindemedel Cement, hydraulisk kalk, murcement Härdrar snabbt genm: 1. Kemiska reaktiner (hydratisering). Härdning inm 3-4 timmar. Ballast Vatten Tillsatsmedel Färgpigment Tillsatsmedel Brukstyper Beteckningar De bruk sm nrmalt används (bindemedel): Kalk (K) -> smidighet Cement (C) -> hårdhet Kalkcement (KC) -> KC-C (lagm hårt bruk) Murcement (M) Murbruksklasser (A,B,C,D,E,) Putsbruk (A,B,C,D)
22 Val av bruk I murverk skall murbruket hålla samman stenarna. Ett putsskikt skall nrmalt bara vara klimatskydd ch ge estetiskt intryck inte bidra till murverkets hållfasthet Murbruk Skall ge gd vidhäftning mellan tegelstenarna Lätt att arbeta med (K-) Klara påkänningar sm finns i murverket (C-) Putsbruk Valet av putsbruk berr på Typ av underlag Klimatpåfrestningar Rörelser i underlaget Grundregel Putsen skall aldrig vara starkare än underlaget! Fasadputs består av tre skikt: Grundningsskikt (reglera vattensugningen i underlaget) Grvputs (fylla ut jämnheter, utstckning mm) Ytputs/ färg (slutlig kulör ch struktur, 1-10 mm) Största prblemet med putser har vi med tunnputser (slamning, säckskurning) (skadeblad 30 & 34) Vatten samlas bakm putsen ch rsakar Spjälkning, avflagning Nrmal treskiktsputs är öppen ch låter vatten avdunsta!
23 Kap 21 Ytbehandlingsmaterial Färgernas sammansättning ch uppbyggnad (ej PVK-begreppet) En färg består av Bindemedel Pigment Fyllnadsmedel Lösningsmedel Tillsatsmedel Färgernas egenskaper bestäms främst utifrån egenskaperna hs (bindemedlet, pigmentet ch fyllnadsmedlet). Dess inbördes vlymförhållande. Lösnings ch tillsatsmedlen har viktigt inflytande på färgens visksitet, trkning, filmbildning, vätning etc Bindemedel Bildar efter färgens trkning ett fast ch sammanhållande skikt Håller samman färgen ch har betydelse för vidhäftning ch mekanisk mtståndskraft Lösnings eller spädningsmedel, är den vätska sm kan lösa eller dispergera bindemedel samt bidra till att färgen får rätt knsistens. I vissa färger (tex Latex) är bindemedlet inte löst i färgen utan föreligger i frm av en dispersin. Oljefärg trkande (xiderande) lja Emulsinsfärg (fta vattenbaserade) Bindemedel i 2 faser (dispersin) Lösningsmedelsburen färg Lösningsmedlet är löst i ett rganiskt lösningsmedel Lösningsmedelsfri färg (härdlack) Innehåller ett två-kmpnents bindemedel Pigment Är ett kulörbärande, mer eller mindre finkrnigt pulver sm kan blandas med bindemedel utan att lösas i detta. Pigmentet svarar för färgens kulör ch täckningsförmåga. Fyllnadsmedel Ett finfördelat ämne med ringa täckförmåga ch ringa färgningsförmåga. Detta används för att anpassa färgen till lika egenskaper. Tillsatsmedel Olika slag tillsätts bla för att förbättra knsistens, trktid ch vätning av målningsunderlag. Ett tillsatsmedel kan ckså ha svamphämmande (funcider) effekt.
24 Olika typer av bindemedel Naturliga ljr (linlja rå/kkt, kinesisk trälja, talllja) Oljefärg (linlja) (1700-tal->) Tränger väl in en träyta (vätningsegenskaper) Lämplig vid mmålning av tidigare ljemålade ytr Blåser kan uppkmma vid målning i starkt slsken, eller på fuktiga underlag (pga av den täta ytan) Färgskiktet kritar pga av åldersreaktiner Trkar långsamt, mjukt färgskikt Alkyder Vidareutveckling av ljefärgen (1930-tal ->) Kritar mindre än ljefärg Ytskiktet är hårdare, svårare att följa fuktrörelser, spricker lättare upp. Kräver mycket mer lösningsmedel än naturliga ljr(35% resp 5%), skapar hälsprblem (används inte inmhus) Plyvinylbindemedel Latexfärgens prstruktur gör det teretiskt möjligt för att träet att andas Innebär ckså risk för missfärgning ch svampangrepp Latexfärger baseradepå akrylat är elastiska ch klarar ganska stra fuktrörelser Sprickr sm uppkmmer efter målningen kan inte överbryggas av någn färgtyp Akrylfärger används både till in ch utvändigt måleri Reaktiva bindemedel Epxi/ plyuretan Blandas innan målning för att uppnå en kemisk reaktin Används vid höga krav på vidhäftning, mekanisk ch kemisk beständighet (ex. ytbehandling av betngglv ch rstskydd av stålkntruktiner) Övriga typer av bindemedel Slamfärg (falu rödfärg) Bindemedlet består av stärkelseklister Pga av den fta låga bindemedelshalten låter färgskiktet träet att andas (både trä ch färgskikt får lång varaktighet) Fäster dåligt på hyvlade ytr
25 Underlagets inverkan på målningsresultatet Ytbehandlingens uppbyggnad Underlagsmaterial Spackelfärg Grundfärg (grundning) Täckfärg Vidhäftning Underlaget har str inverkan på målnings-resultatet. De flesta skadr rsakas av brister i vidhäftningen (färgskiktet flagnar eller bildar blåsr ch spricker) En mycket viktig förutsättning är att underlaget är rent ch fast. Trä ch träbaserade material har mycket stra fuktbetingande egenskaper sm fta leder till sprickbildningar. Bäst målningsresultat m man Grunda med hydrfberande (vattenavvisande) prdukt Grundfärg Tppfärg Mineraliska material (ex betng, puts), suger åt sig bindemedlet ch lösningsmedlet (vilket innebär att PVK ökar). För lösningmedelsbaserade färger kan man förhindra detta genm att man grunda rmed ett skikt sm delvis täpper till prerna. För latexfärger innebär det fta att vattnet sugs upp för snabbt. Kan förhindras genm att man fuktar underlaget innan man applicerar färgskiktet. Oljr ch alkyder förtvålasdvs. bindemedlet bryts ner helt av de alkaliska ämnena i cementen. Finns speciellt framtagna alkalibeständiga färgsystem (akrylat-, silikat-, silikn-, cementbaserade färger
26 Målning av metall Krrsin uppstår m en metall mges av en elektrlyt ch syre. Skydd kan erhållas genm Islering genm att applicera ett färgskikt sm inte släpper igenm fukt, syre eller salter. Katdiskt skydd, genm att belägga metallytan med en ädlare metall (zink), zinkrik färg (sprut-,varmförzinkning) Passivering, i grundfärgen (rstskyddsfärgen) finns ämnen sm reagerar med metallen, bildar ett skyddande skikt av xider. (blymönja, zinkkrmat), zinkfsfat. Bäst vidhäftning erhålls med en epxigrundfärg Täckfärgen kan vara uppbyggd med plyuretan eller akryllatex sm bindemedel Målning av gammal färg För att ett nytt färgskikt skall få gd vidhäftning måste den befintliga ytan först rengöras nggrant. Tvättning med sda eller ammniaklösning ger nrmalt ett bra underlag för mmålning. För byte av bindemedelsystem krävs fta att all tidigare färg tas brt. (ex. blästring, varmluftbehandling, lut (skadar trä)).
27 Kap 23 Fgmaterial Allmänna delen För att kunna klara tleranskrav ch de rörelser sm uppstår måste man fgar skapas mellan de lika materialen ch byggnadsmaterialen. Material med vitt skilda egenskaper kmbineras Krav på fgar På en fgknstruktin kan det ställas flera lika funktinskrav Täthet mt regn ch vind Värme-, ljud-, brandislering Rörelse ch defrmatinsupptagning (rsakade av ex. temperatur, fuktinnehåll, krypning, sättning. Drevningsmaterial Används sm värmeislering i fgar (ibland även sm luftdiffusinstätning) Materialen består vanligen av mineralull (glasull eller stenull) eller plyuretancellplast (plyuretanskum). Mineralull finns i färdigskurna remsr. För att förbättra luft- diffusinstätheten är vissa remsr inklädda i plyuretanflie. (först trycks de klädda in därefter de klädda ifrån rumssidan) Plyuretanskum (fgskum) appliceras direkt ifrån e tryckbehållare (skummet ökar sin vlym ggr). Används sm lufttätning ch i viss mån sm ångdiffusin. Efter härdning blir det styvt, begränsad rörelseupptagande förmåga. Känsligt mt UV-ljus, måste skyddas mt slbestrålning. Brandtätning av fgar Nrmala fgmassr ch bttningslistr klarar inte de krav på tätning sm ställs i samband med brand. Fgmassr med flamhämmande tillsatser (keramiska fibrer), ger en materialkmbinatin sm ger utmärkt skydd mt brandspridning (upp till högst 90 minuter). Brandfgmassans uppgift är i första hand att förhindra att rök ch brandgaser tränger genm fgen.
28 Kap 24 Värmeisleringsmaterial Allmänna delen Värmetransprten genm ett pröst material sker genm Ledning, strålning, knvektin Den sammanlagda effekten av dessa kallas för materialets värmeknduktivitet eller värmeledningsförmåga (lamda) λ. Materialets värmeknduktivitet är berende av materialets densitet. Vid hög densitet ökar värmeknduktiviteten eftersm prsiteten minskar Vid mycket låga densiteter ökar värmeknduktiviteten eftersm strålning ch knvektin blir större än minskningen av ledningsförmågan Mineral ull (glas-/ stenull -> skillnader) Tillverkas sm lösull, mattr ch skivr. Värmeknduktiviteten är berende av densiteten, för mineralull (50-60 kg/m 3 ) λ -> 0,030-0,039 W/(m*K) I allmänhet är prdukter av glasull väsentligt mer defrmerbara än mtsvarande av stenull. Fibermaterialet i mineralull är helt brännbart, högsta användningstemperatur är ca 200º (fenlhartsen inte tål mer) Glasull sintrar vid ca 600ºC Stenull sintrar vid ca 800ºC Vid tillverkning av stenull använder am ni huvudsak diabas sm råmaterial (smälts för att sedan dra ut fibrer). Gråbrun i kulören Vid tillverkning av glasull används framförallt sand (SiO 2 ), men även glaskrss sm råmaterial. Gul kulör Cellplast Tillverkas genm att man expanderar en lämplig plast. På så vis erhålls ett system av prer sm kan vara antingen öppna eller slutna. Prerna kan fyllas med gas för att ge sämre värmeledning För ljudislering (öppna prer), värmeislerings-, fuktsynpunkt (slutna)
29 Plystyrenplast är en termplast, den vanligast förekmmande cellplasten. Har gd kemisk beständighet, men är känslig för vissa lösningsmedel Vanlig cellplast är lämplig ur brandteknisk synpunkt då den smälter ch brinner. (kan tillsättas flamskyddsmedel) Vanligt förekmmande sm islering i grunder, väggar ch tak EPS, expanderad plystyren. små plastkulr (klvätefyllda) sm genm upphettning expanderar till ihåliga kulr sm sedan värms ch smälts samman. XPS, extruderad plystyren. Ur en plastspruta där smält styrenplast ch klväte får expandera ur munstycket gjuts sedan önskade dimensiner. (cellstrukturen påminner m uppskummad vätska) (λ -> 0,033-0,036 W/(m*K)) Plyuretanplast Härdplast, innehåller fren i de slutna cellerna för att uppnå låg värmeledningsförmåga. Idag används luft istället (av miljöhänsyn) Kan göras mjuk eller styv, färgen är svagt gulbrun. Används sm värmeisleringsmaterial i kylskåp, husvagnar, sandwichelement för hus drevningsmaterial (fönsterkarm, väggmaterial) (λ -> 0,035 W/(m*K)) Karbamidcellplast Härdplast sm används främst vid tilläggsislering (sprutas in i hålrum) Har öppen prstruktur, har str krympning, mycket dåliga mekaniska egenskaper. Den insprutade plasten innehåller stra mängder vatten (sm i vissa sammanhang kan leda till fuktprblem) (λ -> 0,060 W/(m*K))
30 Träbaserade värmeisleringsprdukter (se även artikel) Returpapper Mals ch blandas med brsalter (för att förbättra brandtåligheten), även gips kan tillsättas. Blåses på plats (effekt berende av arbetsutförande) (λ -> 0,040 W/(m*K)) Pappersmassa Tillverkas ch blandas med brandhämmande samt ämnen sm förhindrar bilgisk aktivitet Blåses på plats (effekt berende av arbetsutförande) (λ -> 0,040 W/(m*K)) Kutterspån Var tidigare ett mycket vanligt isleringsmaterial, sm erhölls ifrån träbearbetningsindustrin. Värmeldningsförmågan för väl packad kutterspån är 0,080 W/(m*K) vid nrmal fuktkvt. Materialet är mycket brännbart. Träullsplattr Framställs av träull (ftast gran) ch bindemedel, vanligen prtlandcement. Pressas i frmar tills plattan hårdnat. Cementvikten är ung. dubbelt så str sm trävikten. Värmeknduktiviteten vid 8% fuktkvt är 0,070 W/(m*K Träullsplattr klassas sm tändskyddande beklädnad Materialet angrips inte av rötsvampar eller skadeinsekter Används tex vid Direkt mtgjutning av betng Färdiga ytskikt i undertak putsunderlag
31 Kap 25 Skivmaterial (Skilj på lika material dess speciella egenskaper ch uppbyggnad) (ex. frmstabilitet etc) Plywd (kryssfanerskiva) Sammanlimmade fanérskikt i krsande riktingar (se fig 25.1) Små rörelser på grund av fuktpåverkan Används i knstruktiva lösningar Lamellträ Uppbyggd av en inre kärna av träribbr klädd med fanérskikt Används av snickeri ch inredningsarbeten Träfiberskivr Träfiber frmas till ark ch binds samman av fibernas eget lim (ligninet) Vatten pressas ur arken ch trkas med het luft Används ftast sm underlagstak, renveringsglv, baksida på garderber samt vindskyddsskiva MDF(-bard) Består av trkade träfiber med bindemedel sm tillsats, sammanpressas till skivr. Används huvudsakligen till inredning, snickerier ch lister. Spånskivr Tillverkas av träspån sm blandas med karbamidhartslim (träspånen är rienterade med grövre spån i kärnan samt finare spån vid ytan) Används fta till snickerier, underglv, väggar. Cementbunden skiva Cementbunden spånskiva, -fiberskiva, asbetscementskiva (tillverkas ej). Används där det finns risk för fukt eller brand. Gipsskivr -> kppla till kapitel 10 (klarar endast 45 grader, blir sprött, -> bakm element?) Gips mellan två lager pappkartng Klassas sm brännbart skivmaterial Används sm skivmaterial i väggar ch tak
32 Kap 26 Glas Glasets beständighet Planglas tål ej alkaliska lösningar (silikatfärger eller vatten från färsk betng ej bra!) Planglas varr Blåst glas Draget glas Flatglas(flytglas) Trådglas Gjutglas Förädlingsprdukter av planglas Säkerhetsrutr (härdat eller lamellglas) Ljus ch värmereflekterande glas (energisparande) Islerrutr Glasfrmgds (glasbetng) Kap 27 Bitumen, byggpapp, flier & fuktspärrar Allmänna delen Används för att hindra fukttransprt till eller genm material Byggpapp, prdukter sm skall fungera sm underlag för tex plåt eller sm fuktskyddunder väggar Tätskiktsmatta, ex takpapp sm läggs i två lager på yttertak. Fuktskydd Ångspärr, skall hindra eller minska fukttransprt i ångfas (fuktdiffusin/ fuktknvektin) Fuktspärr, skall hindra fukttransprt i vätskefas (fta i frm av kapillärsugning) Fuktspärrar Plyeten är det vanligaste materialet i ångspärrar. Viktiga användningsmråden för plastflier är; Fuktspärrar i grunder, väggar ch tak Fuktskydd mellan betng ch tex träbaserade glvmaterial. Tillfällig fuktspärr vid fukthärdning av betng Skydd för byggnadsmaterial under byggtiden. Luftspaltbildande plastskivr För att ge ett högt ånggenmgångsmtstånd Skapa en luftspalt sm kan ventileras ch hindra kapillär transprt Fuktspärr i glv på betngunderlag Utanpå källarväggar
33 Fuktspärr i flytande frm Förbättra fuktskyddet i samband med limning av plastmattr på ett betngunderlag Under ytskikt av kakel ch klinker i våtrum, (tätskiktsmassr). Kap 28 Glvmaterial Allmänna delen Olika typer av glvmaterial (egenskaper) Träglv Massiva glv (furuplank, stavparkett (ek)) Laminatglv Laminatet består av pappersark, impregnerade ch limmade (fenlhartser) Kärnan kan vara spånskiva Ytskikt kan vara melaminharts Linleumglv (Skadeblad 86) Vanligt i sklr, äldrebende, kntr mm Svårstädat! Består av Bindemedel (xiderad linlja ch naturharts) Trä- ch/ eller krkmjöl Mineraliska fyllnadsmedel Blandas ch kavlas ut på juteväv Plastglv Ofta med PVC sm bindemedel Används där hög fuktbelastning förekmmer Risk för mjukgörarvandring m mattan läggs på fuktigt underlag eller m en tät matta läggs över mattan! Textilglv Länge tabu i ffentlig verksamhet men på väg tillbaka Används i knferensrum, trapphallar, krridrer Mer vanligt utrikes Krk Krk används sm stegljudsdämpare Uppbyggnad: Slitskikt (PVC eller trä) Krk Underlag (mjukt eller hårt Gummiglv På stark frammarsch (ffentliga lkaler) Självläkande Stegljudsdämpande Lång livslängd
34 Keramiska glv Används där hög slitstyrka, fuktmtstånd krävs Finns specialplattr efter behv Cementmsaik (Terraz) Används där hög slitstyrka, fuktmtstånd krävs Livsmedel, trapphus Hårdbetng Betngytan slipas ch pleras Känslig för fläckar (spill) Kap 29 Kalksandsten (mexi-tegel) Tillverkning Finmald, släckt kalk ch kvartsrik natursand eller krssad sandsten, blandas med vatten ch pressas till önskat frmat. Efter pressning sker ånghärdning i autklav ºC. Egenskaper Fuktbetingande rörelser på grund av ändringar i utmhusklimatet är 3 ggr större än för tegel. Måttligt kapillärsugande (mindre än tegel). Större längdutvidgning pga temp än för tegel. Kan angripas av syrr ch salter sm rsakar avflagning ch ytspänning. Skadebladet Kmplement till resp. avsnitt (förståelse -> avsaknad -> knsekvens) Skadeblad 2 -> grunder Skadeblad 9 -> kap 26 Skadeblad 15,22 -> tak Skadeblad 30,34 -> ytterväggar Skadeblad 43 -> kap 5 Skadeblad 47 -> grunder Viktigt! Skadeblad 51 -> kap 5 Skadeblad 52 -> ytterväggar Skadeblad 86 -> kap 28
HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt
HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt Kemikalier sm hanteras fel kan skada s på lika sätt. Viss påverkan kmmer smygande medan andra märks direkt genm till exempel sår på huden, illamående eller huvudvärk.
Puts på murverk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Uppbyggnad av flerskiktsputs. Hantverksaspekter. Armering av puts
Murverk Material, konstruktion, hantverk Puts på murverk Uppbyggnad av flerskiktsputs Hantverksaspekter Armering av puts Material från föreläsningen har hämtats främst från Undvik misstag i murat och putsat
Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.
ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget
Räknar du per liter, per m 2 eller per år?
Räknar du per liter, per m 2 eller per år? Liten övning i sann & falsk matematik. En spännande historia i kort sammanfattning Det började med att kung Ludwig I såg färgstarka vackra kalkfresker i norditalien
ÄR DITT HEM ELSÄKERT?
ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,
Krypgrundsisolering Monteringsanvisning
Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Krypgrundsisolering Monteringsanvisning MOT FUKT, MÖGEL OCH RADON I KRYPGRUND 10 mm tjock Krypgrundsisolering som höjer temperaturen normalt med +2 o C och ger ett
PUTSARBETSBESKRIVNING
ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas
Sortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Byggnadsklassificering
Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare
Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER
RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL
Skisser, framtagning av bygglovshandlingar. Om certifiering finns även verka som kontrollansvarig vid bygget om sådan behövs.
Nejlikan 10, Basvägen 8, 141 38 Huddinge. Kntaktuppgifter enligt Villaägarnas Bra byggare. Uppdraget Skisser, framtagning av bygglvshandlingar. Om certifiering finns även verka sm kntrllansvarig vid bygget
KEIM Silikatfärg till villor
KEIM Silikatfärg till villor Se om ditt hus Rätt rådgivning med Rätt produkter KEIM ger lång hållbarhet! KEIM silikatfärg är en investering i lång hållbarhet. De första KEIM behandlade fasaderna i Skandinavien
Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt
Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt Lars-Olof Nilsson Ny Inforapport Förändringsprocess Material/materialgrupp Kritiskt fukttillstånd Träbaserade, Svällning vid uppfuktning cementbaserade
Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material
Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer
Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Träslag. Tall. Björk
Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig
- för hela ditt hem. Hållbar Naturlig Skonsam Stark Med Fulldeklaration & Helt ekologisk
- för hela ditt hem. Hållbar Naturlig Skonsam Stark Med Fulldeklaration & Helt ekologisk Innehåll Inomhus sida Förarbete trä 3 Lut 3 Grundoljor 4 Slutbehandling 4 Oljelasyr 5 Oljefärg 5 Vård 5 Förarbete
Puts på konstruktioner
Puts på konstruktioner av LECA Lättklinkerbetong Murverk och element System- och arbetsanvisning Innehållsförteckning Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong
FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl
Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny
Finja Cellplast isolerande produkter från grund till tak
Cellplast Finja Betong Finja Cellplast isolerande produkter från grund till tak Vad är EPS? EPS är en förkortning av expanderad polystyren. Råmaterialet består av små polystyrenpärlor som innehåller pentan.
KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä
KEIM Lignosil Silikatfärg till trä Trä Ett byggmaterial med själ och karaktär Det finns knappast något annat byggmaterial som har så nära koppling till oss människor som trä. Ett gammalt ordspråk säger
KEIM SOLDALIT SILIKATFÄRG FÖR ALLA TYPER AV FASADER
KEIM SOLDALIT SILIKATFÄRG FÖR ALLA TYPER AV FASADER KEIM Soldalit - mineralisk fasadfärg f till alla underlag KEIM siden 1878 Mineraliska färger har i flera tusen år varit det naturliga och mest hållbara
Eco Ready Hus AB Brogatan 27 Org nr.: 556926-2909 30242 Halmstad. Avvikelser ifrån nedanstående standard redovisas i separat överkommelse
Ec Ready Hus AB Brgatan 27 rg nr.: 556926-2909 30242 Halmstad ffice@prcyn-hus.se www.prcyn-hus.se Leveransbeskrivning Avvikelser ifrån nedanstående standard redvisas i separat överkmmelse Srtiment Ec Ready
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar
BEHANDLINGSSYSTEM FÖR BYGGKERAMIK
BEHANDLINGSSYSTEM FÖR BYGGKERAMIK Guiden nedan är endast förslag på användningsområden för respektive material. Valet av filaprodukt kan av vika beroende på önskat resultat. EFTER PLATTSÄTTNING Byggkeramik
. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc.
Vi frmgjuter idag allt ifrån centimeterstra detaljer till gjutningar på ca 1 tn. Det är framförallt slitstyrkan sm eftersträvas men ckså materialets utmärkta elastiska ch slagtåliga förmåga. Vi tillverkar
STÄDCHECKLISTA VID FLYTTSTÄDNING
STÄDCHECKLISTA VID FLYTTSTÄDNING Förberedelser Töm hela bstaden på möbler, flyttkartnger ch eventuella saker sm frtfarande finns i skåp ch lådr. Eftersm biutrymmen sm garage, balkng ch förråd ckså ska
Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar
Icopal FONDA för källarytterväggar System FONDA Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Unika och säkra lösningar för din källaryttervägg Källarytterväggen den utsatta byggnadsdelen Fukt
Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering
Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering
BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium
BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin
TMPT06 Material & materialval
TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter
VÄGLEDNING VID OLIKA TYPER AV GOLVUNDERLAG FÖR MÅLNING AV GOLVLINJER I UTRYMNINGSVÄGAR MED EFTERLYSANDE FÄRG.
VÄGLEDNING VID OLIKA TYPER AV GOLVUNDERLAG FÖR MÅLNING AV GOLVLINJER I UTRYMNINGSVÄGAR MED EFTERLYSANDE FÄRG. Följande anvisningar och rekommendationer baseras på 25-års erfarenhet av golvlinjemålning
Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Betong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Fasadbeklädnad Renovering av äldre putsad fasad
53 LBS Fasadbeklädnad Renovering av äldre putsad fasad Nedknackning, grundning, stockning putsning, filtning och målning puts Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion
V Å T R U M. Jackon. våtrum. Den professionella våtrumsskivan för kaklade rum.
Jackon våtrum Den professionella våtrumsskivan för kaklade rum V Å T R U M 2Jackon våtrum Inspiration och idéer Få inspiration och idéer till att använda Jackon våtrumsskiva. Följ steg för steg hur rummet
4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp
Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper
Mur- och putsbruk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material
Murverk Material, konstruktion, hantverk Murverkets material Mur- och putsbruk Källor till material i denna föreläsning: Czernin, W, Cementkemi för byggare, Svenska Cementföreningen, 1964 Dührkop, Saretok
Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.
BRUKSANVISNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget ska
Bilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta
KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet
Weber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger
Weber Sortimentsöversikt Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber har en mängd olika mineraliska ytputser/ putsfärger baserade på kalk, hydraulisk kalk eller kalk och cement. Produkterna har olika
Lakka eko + 400 U-värde 0,16!
Nyhet Marknadens bästa block! Lakkanbetoni.fi Lakka eko + 400 U-värde 0,16! Varför stenhus? Egentligen är det ganska lätt att definiera vad som krävs av ett hus eller bostad som är riktigt bra- ett gott
MÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ
MÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ September 2001 Utarbetat av: Keld Henriksen, konsulent Traeteknik, Teknologisk Institut och Flemming Teglkamp Kai R Spangenbergs Eftf. I/S Traeteknik Innehållsförteckning
BRA ATT VETA OM TRÄ. [ Trä ger trevnad hemma ]
BRA ATT VETA OM TRÄ [ Trä ger trevnad hemma ] TRÄETS EGENSKAPER Ytterbark Innerbark Kambium Splint Kärna Splint Märg Årsringar Trä är starkt och lätt. I förhållande till sin vikt är träet hållfastare än
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Byggnadsklassificering
Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare
Nyputsning Arbetsanvisning
Nyputsning Arbetsanvisning Fasader och socklar Vid putsning ska fabrikstillverkade torrbruk användas såväl till grundning och grovputs som till ytputs. Tillsätt aldrig ytterligare bindemedel (Gullex eller
De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Varifrån kommer fukten?
Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika
YTTERVÄGG Väggen är klädd med tegel på utsidan
Väggen är klädd med tegel på utsidan Det luktar från väggen. Dålig luftspalt bakom teglet och undermålig dränering av vatten som trängt in. Öppna tegelfogar saknas i första skiftet över sockeln. Eller
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus
Flügger Skötselråd För dina behandlade ytor Användningsområde / Inomhus och utomhus Innehåll Flügger Skötselråd - För dina behandlade ytor Målade våtrum Sidan 3 Tapetserade ytor Sidan 3 Övriga ytor inomhus
BRANDAKRYL. Fogmassa för brandtätning PRODUKTINFORMATION TEKNISK INFORMASJON
sida 1 av 26 Godkänd av Svedcert för fogning og tätning av alla typer av konstruktioner och genomföringar (se monteringsanvisning för detaljer) EI 30 -> EI 240 Permanent flexibel upptill 12,5 % Expanderar
Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB
2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27
VINÄSFÖNSTER. Montering och underhåll VINÄSFÖNSTER.SE
VINÄSFÖNSTER Montering och underhåll VINÄSFÖNSTER.SE Vinäs Fönsterindustri AB Vinäs Byväg 42 792 91 Mora 0250-162 40 info@vinasfonster.se www.vinasfonster.se Vinäsfönster klassiska fönster som lyfter fram
Sammanställd av Anders Tullander TullAnders ByggnadsUtveckling
Mögel och alger på husfasader och röta i trä Sammanställd av Anders Tullander TullAnders ByggnadsUtveckling Innehåll Problembeskrivning miljö byggnadssätt Kan problemen byggas bort Vad är mögel, alger
Bygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar
STYROFOAM lösningar. Produktfakta. För STYROFOAM - Extruderad Polystyren (XPS) Varumärke som tillhör Dow Chemical Company
STYROFOAM lösningar Produktfakta För STYROFOAM - Extruderad Polystyren (XPS) Varumärke som tillhör Dow Chemical Company Mars 2013 Observera! Informationen i denna broschyr var den mest aktuella vid tryckningstillfället.
CHECKLISTA FÖR ATT FLYTTSTÄDA av www.moveria.fi. Se även www.moveria.se/blogg.
CHECKLISTA FÖR ATT FLYTTSTÄDA av www.mveria.fi. Se även www.mveria.se/blgg. Förberedelser Töm hela bstaden på möbler, flyttlådr ch eventuella saker sm frtfarande finns i skåp ch lådr. Eftersm biutrymmen
Ridhus av Semullit Byg y g med naturla på lag med g n artn u a ren
Ridhus av Semullit Bygg med på lag naturlagarna med naturen Ridhus med bättre klimat och akustik Kraven på ett ridhus är många. Det ska tåla en tuff miljö, men också ha en god akustik och ett bra inomhusklimat.
Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar!
Isotrol gör rostskyddsmålningen enkel. Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar! Oavsett om det är järnvägsbroar, kraftledningsstolpar, hamnkranar eller mindre ståldetaljer garanterar Isotrolsystemet
Finja Betong. Torrbruk. Gipsputs. -ett lättarbetat putsbruk för de fl esta underlag inomhus
Torrbruk Finja Betong Gipsputs -ett lättarbetat putsbruk för de fl esta underlag inomhus Gipsputs - ett lättarbetat putsbruk för en sund inomhusmiljö Gipsputs är ett lättarbetat putsbruk som bidrar till
FR AKRYL. Polyseam Ltd Ver. 5.1 MONTAGEANVISNING
MONTAGEANVISNING INDEX FÖR DETALJRITNINGAR Linjära fogar i bjälklag sidan 2 Linjära fogar I väggar sidan 2 Kablar I bjälklag sidan 23 I bjälklag sidan 34 I bjälklag sidan 56 Alupexrör I bjälklag sidan
Stenhus. I samarbete med
Stenhus I samarbete med Vi hjälper dig (att hitta) hem Att köpa ett nytt hus är en stor affär en av livets största. Detta ställer väldigt höga krav på oss som leverantör. Att vi håller vad vi lovar och
Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.
Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Med ytbehandling menas att man behandlar en trä eller metallyta med något ämne så att den blir vacker, hållbar och lättskött. De tre
Fuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Murverk- Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material - Tegel, murblock, kompletterande material
Murverk- Material, konstruktion, hantverk Murverkets material - Tegel, murblock, kompletterande material Material: Tegel Råvaror: Lera normalt ishavslera 10-15000 år gamla Sand magrar leran Tillsatser:
Betongrenovering. Balkonger och balkongskärmar med normaloch snabbtorkande produkter.
Betongrenovering Balkonger och balkongskärmar med normaloch snabbtorkande produkter. Betongrenovering Balkonger och balkongskärmar med normaloch snabbtorkade produkter Innehållsförteckning sid Åtgärdsförslag
Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet
2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
TRÄYTOR UTOMHUS HUSFÄRG
TRÄYTOR UTOMHUS HUSFÄRG 2 2 Trähus Trähus är en traditionell byggnadsform, tack vare tillgången och enkelheten att bygga i trä. Idag har träbyggande blivit ännu mer populärt bland annat tack vare att det
} } Krav på en byggnad? Vad vill vi uppnå med våra hus? KORT SAGT: HÅLLBART BYGGANDE!?!
Vad vill vi uppnå med våra hus? gd beständighet låg energiförbrukning gd funktin hälssam innemiljö gd arkitektur } } } varaktighet (firmitas) användbarhet (cmmditas) skönhet (venustas) KORT SAGT: HÅLLBART
FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge
Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:
Murverkets material. Tomas Gustavsson. TG konstruktioner AB
Murverkets material Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-07 Tegel Råvaror: Lera, normalt ishavsleror, 10-15000 år gamla Sand magrar leran Tillsatser: Chamotte tidigare bränd lera magrar leran
Torpargrund och krypgrund
Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt
Minska användningen av naturfrämmande produkter (t.ex. PVC, miljöfarlig färg, fogmassa och limprodukter.)
Miljövänligt byggmaterial - checklista Melleruds kommuns miljöhandlingsprogram (Agenda 21) finns ett mål att tillhandahålla information om miljökriterier för byggmaterial och sunda hus vid varje bygglovstillfälle.
B U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg
B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.15.300 - kommer under 2015 U-värde (putsad vägg): 0,462 Vikt per block: 4,5 kg
Luftströmning i byggnadskonstruktioner
Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet
CHECKLISTA FÖR ATT FLYTTSTÄDA
CHECKLISTA FÖR ATT FLYTTSTÄDA av www.mveria.se. Se även www.mveria.se/blgg. Förberedelser Töm hela bstaden på möbler, flyttkartnger ch eventuella saker sm frtfarande finns i skåp ch lådr. Eftersm biutrymmen
BYGGNADSMATERIAL. Arkitekturteknik 2: VBMA05. Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström
2013 01 11 Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström Arkitekturteknik 2: BYGGNADSMATERIAL VBMA05 VT 2013 Postadress Avd Byggnadsmaterial, Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons
Behandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Terrass och Bestå Fönsterfärg.
Behandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Terrass och Bestå Fönsterfärg. Skyddar trä i vått och torrt. Trä är ett levande material som bryts ned av fukt och mikroorganismer och spricker
Vindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Svenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB
Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.
Hjälp vid MURNING. Bruksanvisning
Hjälp vid MURNING Bruksanvisning Allmänt Bindemedel delas in i hydrauliska och icke hydrauliska bindemedel. De hydrauliska härdar genom en reaktion med vatten och binder såväl i luft som i vatten. Ett
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Installation av fiber och IPTV i Seraljen
Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017
Motgjutning med Träullit
Motgjutning med Träullit Bygg med naturlagarna Motgjutning med Träullit Värmeisolering, värmekapacitet, fuktbeständighet och ljuddämpning Ett funktionellt byggmaterial Träullit är ett miljövänligt, funktionellt
BRAVISSIMO.SE NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m.
10007-17 BRAVISSIMO.SE RÄ T T S I TR OM S R I L B NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m. Med REDO Trä-Rent blir dina träytor som nya igen. Snabbt och
Weber Sortimentsöversikt
Weber Sortimentsöversikt Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber har en mängd olika mineraliska ytputser/putsfärger baserade på kalk, hydraulisk kalk eller kalk och cement. Produkterna har olika