BRA ATT VETA OM TRÄ. [ Trä ger trevnad hemma ]

Transkript

1 BRA ATT VETA OM TRÄ [ Trä ger trevnad hemma ]

2 TRÄETS EGENSKAPER Ytterbark Innerbark Kambium Splint Kärna Splint Märg Årsringar Trä är starkt och lätt. I förhållande till sin vikt är träet hållfastare än något annat byggnadsmaterial. Hos lufttorkat trä av gran eller furu är densiteten, som anges med enheten kg/m², endast 1/13 av stålets och 1/4 av betongens densitet. Träets värmeisoleringsförmåga är 400 gånger bättre än stålets, 1500 gånger bättre än aluminiets och 12 gånger bättre än betongens, då man jämför materialens värmeledningsförmåga. Därför kondenseras inte fukt på träets yta och träet känns behagligt i såväl varma som kalla förhållanden. Hos trä är expansionen till följd av värme endast en tredjedel av expansionen hos stål och betong. Trä sväller något då det tar upp fukt och krymper då det torkar. En 95 mm bred bräda krymper 2 mm på bredden, om fuktkvoten sjunker till 10. I längdriktning rör sig träet mycket litet, endast 1 mm per meter. Gran- och furuträ som avsetts för byggnadsändamål torkas till s.k. lufttorrt virke, varvid fuktkvoten är 18. Hos trä som skall användas för snickeriändamål är fuktkvoten Trä är ett naturmaterial, som efter användning kan återföras till det ekologiska kretsloppet utan att miljön tar skada. Trä är lätt att bearbeta med enkla verktyg. HANDELS- OCH HÅLLFASTHETSSORTERING Gran- och furubattingar sorteras vanligen i kvalitetsklasserna A1 - A4, B, C och D. A är den bästa och D den sämsta kvalitetsklassen. Furu levereras också i snickerikvaliteten A1 - A3. Kvalitetsklasserna för innerpaneler är för furu EM (furu av specialklass), VM (kvistfattig furu), TM (kvinta eller friskkvistig furu) och OM (kvistrik furu). Hos gran är kvalitetsklasserna VK (kvistfattig gran), TK (kvinta eller friskkvistig gran) och OK (kvistrik gran).

3 För hyvlade panelbräder finns ett eget klassificeringssystem, som bygger på hyvlingskvaliteten (kl 2 eller 3) och kvistigheten EV (specialklass), O (kvistfattig), friskkvistig och kvistig. Byggnadsvirke som avsetts för användning i bärande konstruktioner såsom takstolar och golvbjälkar klassificeras antingen visuellt eller också maskinellt i hållfasthetsklasserna T40, T30, T24 eller T18 eller motsvarande Insta hållfasthetsklasser T3, T2 eller T1. Trävirkets hållfasthetsklass anges med en stämpel. VAL AV KVALITET OCH MÅTT Som byggnadsvirke används i första hand gran och för snickeriändamål traditionellt furu. Som utomhusbeklädnad är gran tåligare, eftersom granvirke inte tar upp fukt på samma sätt som furu. Om du är osäker, är det bäst att hellre välja tjockt än tunt virke. Tjockleken hos sågat virke påverkar virkets hållbarhet och hållfasthet. För spännvidder på mer än fyra meter är det skäl att använda limmade bjälkar eller bjälkar av fanerträ. Vid dimensionering av bärande konstruktioner är det skäl att anlita en erfaren konstruktör. Bruksändamål A1 A2 A3 A4 B C D Snickeriprodukter, höga krav på utseendet Fönsterbågar och -karmar, dörrkarmar Möbler, limmade skivor Stomkonstruktioner, takstolar, stöd Utomhusbeklädnader Inomhusbeklädnader Lister Läkt för utomhusbeklädnader Trossbotten Golv Råsponter (ytbräder) Staket och plank, vindoch snöskydd Formbräder Emballage Finsnickerier, dekorationer Bastupaneler MÅTT OCH FUKTKVOTER Måtten på sågat och hyvlat trävirke framgår också av byggfaktakortet Sågad och hyvlat trävirke. Måtten (tjocklek x bredd x längd) som anges i millimeter gäller då virkets fuktkvot är 20 %. Om fuktkvoten hos sågat virke avviker från detta värde, utförs måttkorrigering så, att virkets mått då fuktkvoten ökar eller minskar med 5 %-enheter i motsvarande grad ökas eller minskas med 1 %-enhet.

4 Tillåten måttavvikelse i tvärsnittsmåtten hos sågat virke är +1,0 mm, då tvärsnittsmåttet är högst 100 mm och +2,0 mm, då tvärsnittsmåttet är över 100 mm. Tillåten måttavvikelse i tjockleken hos dimensionerat och hyvlat virke är +0,5 mm, då tjockleken är högst 20 mm och +1,0, då tjockleken är över 20 mm. Tillåten måttavvikelse i virkets bredd är +1,0 mm, då bredden är högst 100 mm och +1,5 mm, då bredden är över 100 mm. Längderna hos sågat virke är delbara med 30 cm. Medellängden varierar mellan 3,0 och 4,8 mm. Större mängder virke är det eventuellt bäst att beställa i önskad längd allt enligt behov. Leveransfuktigheten hos exporttorrt virke är 20+4 %. Fuktkvoten hos virke som används i inomhusbeklädnader får vara högst 16 %. Det är skäl att överenskomma om krävd fuktkvot i samband med beställning. SORTIMENT Bygg- och trävaruhandlarna har i allmänhet ett rikt sortiment virkesdimensioner och kvaliteter. De vanligaste dimensionerna på hyvlat och ohyvlat virke som handlarna tillhandahåller framgår av följande tabeller. De vanligaste dimensionerna hos sågat virke. Dimensioner som mera sällan hålls i lager anges med en vit cirkel. De vanligaste längderna varierar mellan 1,8 och 5,4 m med delningen 0,3 m. tjocklek/bredd * * * * * * * märkta görs i allmänhet genom efterklyvning, varvid bredden är 2 mm mindre än den nominella bredden. De vanligaste dimensionerna hos hyvlat virke. Dimensioner som mera sällan hålls i lager anges med en vit cirkel. tjocklek/bredd

5 ÅTGÅNG AV VIRKE Sågat Hyvlat Spontat bredd mm åtgång lm/m² bredd mm åtgång lm/m² täckande bredd mm åtgång lm/m² ,0 15,9 13,3 10,0 8,7 8,0 6,7 5,7 5,0 4, ,2 17,2 14,3 10,5 9,1 8,3 6,9 5,9 5,1 4, ,3-28,6 19,6-20,8 15,9-16,7 11,4-11,8 9,7-10,0 8,9-9,1 7,3-7,4 6,1-6,3 5,3-5,4 4,7-4,8 Exempel: En 10 m² stor väggyta kläs med spontad panel, vars täckbredd är 87 mm och åtgången är 11,5 lm/m²; 10 x 11,5 = 115 lm (löpmeter). LAGRING OCH HANTERING Trävirke kan i de flesta fall lagras utomhus, om det skyddas mot sol, regn och fukt från marken. Virke som avsetts för synliga ställen inomhus såsom vägg- och golvbräder, skall dock lagras i en uppvärmd och välventilerad lokal. Fukt kan medföra blåning och utsätta träet för mögel och röta. Hindra virket från att ta upp fukt från andra material såsom betong. Obs! Detta gäller även impregnerat trä. Bygg av torrt virke. Det är lätt att bearbeta och hantera. Så undviks också sprickbildning och deformationer. SKARVAR OCH FOGAR Fingerskarv Tack vare fingerskarvtekniken kan sågarna leverera överlångt och till önskat mått kapat virke. Fingerskarven ser bra ut även om den lämnas synlig. Fogar Träfogar såsom överlappsfogar kan man också själv göra. Skarvar i utomhusbeklädnader förverkligas så, att vatten inte blir stående i dem. Golvbräder skarvas så osynligt som möjligt. FEM GODA RÅD Planera virkesleveranserna och gör i ordning en förvaringsplats för virket! Se över virket vid lossning av lasten och reklamera eventuella brister så fort som möjligt innan du tar virket i bruk! Skydda virket mot regn, solgass, smuts och fukt från marken såväl under lagring som under byggtiden! Lagra virket luftigt och se till, att fukt inte stannar under presenningar eller motsvarande skydd. Planera virkesleveranserna och gör i ordning en förvaringsplats för virket! Virke som avsetts för inomhusbruk skall vara torrt och väl isolerat mot fukt från angränsande material (såsom betong eller asfalt). Se till, att stommen så fort som möjligt efter resningen täcks och skyddas mot regn!

6 LIMTRÄ Med limträ avses bjälkar och pelare, som består av flera på varandra liggande hoplimmade lameller och vars fibrer ligger i konstruktionens riktning. På bredden kan lamellen bestå av ett eller flera lamellbräder. Som råmaterial i limträ används huvudsakligen gran, ibland även furu av utseendeskäl. För tillverkning av konstruktioner som skall impregneras kan endast furu användas. L-tecknet är en symbol på att produkten är godkänd av miljöministeriet. Så gott som alla bärande limträkonstruktioner limmas med väderbeständigt lim för att motsvara den s.k. limklassen U. Konstruktionens bruksfukthalt är då inte begränsad. De vanligaste bredderna på bärare är 90, 115, 140, 165, 190 och 215. FANERTRÄ Fanerträ tillverkas så, att cirka 3 mm tjock faner av gran limmas till en kontinuerlig platta. I Finland är den använda fanerlängden minst 1200 mm och faneren skarvas med snedskarvar. Avstånden mellan skarvpunkterna i intilliggande fanerskikt är minst 100 mm. Skarvpunkterna går från ett fanerskikt till ett annat så, att skarvar i samma tvärsnitt ligger på olika sidor av produkten. Det finns två typer av fanerkonstruktioner. I standardprodukter går fiberriktningen i alla fanerskikt i längdriktningen. I korskonstruktionsprodukter har en del av faneren limmats tvärs mot huvudriktningen. Minimibredden på levererade bjälkar är 27 mm och maximibredden 75 mm med 6 mm:s delning. Standardhöjderna är 200, 225, 260, 300, 360, 400, 450, 500, 600 och 900 mm. Fördelen med fanerträ är måttprecisionen och rakheten. Typisk spännviddsintervall för fanerträ är 5-12 mm. Fanerträ används i botten-, mellan- och vindsbjälklagskonstruktioner som bärande bjälkar och som öppnings- och stödbjälkar. Fanerträ används också i bärande och lätta väggkonstruktioner och som strävande komponenter i byggnaden. PLYWOOD Plywood tillverkas av tunt träfaner genom limning. Tjockleken på ett enskilt fanerskikt är 1,4-3,2 mm. Fanerskikten placeras på varandra så, att fibrerna i på varandra liggande fanerskikt ligger tvärs mot varandra. Plywood har alltid en udda mängd fanerskikt (minst 3 st), och fibrerna i ytskiktena har alltid samma riktning. Plywoodens tjocklek varierar mellan 4 och 30 mm. Plywood tillverkas bl.a. av björk och barrträd. I plywood av barrträd används gran och furu. I blandplywood används utöver björk

7 och barrträd också asp, men ytan är alltid björk. Plywood av björk har de bästa hållfasthetsegenskaperna. Plywood tillverkas för såväl utomhus- som inomhusbruk. I plywood för utomhusbruk används väder- och fuktbeständigt lim. Plywood lever inte med variationer i fukthalten på samma sätt som sågat virke. Plywood kan också bekläs så, att det tål fukt ännu bättre och kan användas ännu flera gånger till exempel i betongformar. De gjutna ytorna blir då också släta och jämna. Utomhus och i fuktiga förhållanden skall kanterna på plywood skyddas med befogad specialfärg eller liknande. Plywood används bl.a. i underbyggnader, strävkonstruktioner, beklädnader, plattformar, formar, möbler och snickerier. Bredden på plywood är vanligen 1500 och 1200 mm. De vanligaste längderna är 1200, 1500, 1800, 2400, 3000 och 3600 mm. SPÅNSKIVA Spånskivor tillverkas av träspån och lim genom pressning under värme. Till sina grundläggande egenskaper kan spånskivan jämföras med trä, men fördelar som tillverkningsmetoden ger är bl.a. att fibrerna inte har någon särskild riktning, att skivan är homogen, att skivan är lika hållfast i alla riktningar och att den lever endast obetydligt i planriktningen, att skivan hålls rak och att ytan är hård och jämn. Å andra sidan bryts och bågnar spånskivan relativt lätt. Värmeisoleringsförmågan och de brandtekniska egenskaperna är bättre än hos trä. Skivornas fuktbeständighets- och brandmotståndsegenskaper kan förbättras redan i tillverkningsstadiet. Spånskivor kan bekläs med olika filmer, vanligen med laminat, melaminhartsimpregnerat papper eller faner. Spånskivor levereras också färdigt målade. Spånskiva används bl.a. i beklädnader inomhus, som vindskyddsoch underlagsskivor och i stommar till möbler. Spontade spånskivor används till exempel i golv som underlagskonstruktion för ytmaterialet. FIBERSKIVA Träfiberskivor tillverkas av träfibrer, som binds samman med hjälp av värme och tryck. Fibrerna fästs vid varandra efter att de filtats och till följd av träets egna vidhäftningsegenskaper. Träfiberskivor bekläs med faner, papper, tyg, plast, glasfiberväv, metall eller kork. Fiberskivornas hållfasthet och andra egenskaper är jämna i planriktningen, skivorna är täta men porösa och de är lätta att bearbeta. Standardträfiberskivorna kan indelas i tre grupper: porösa, medelhårda och hårda. Porösa träfiberskivor används som värmeisolering, inomhusbeklädnader, fotstegsljudisolering och akustiska beklädnader. Bitumen- eller hartsrika porösa träfiberskivor används i allmänhet som vindskyddsskivor. De har en högre hållfasthet än standardskivor och de är fukttåliga och vattenavvisande. Som beklädda används porösa skivor för inomhusbeklädnader. Medelhårda träfiberskivor används som olika konstruktionsskivor såväl i byggnader som i möbler. Hårda träfiberskivor (hårdskivor) används som skydd, i möbler, som beklädda för beklädnader och rentav i bärande konstruktioner tillsammans med trävirke (livbalkar). Alla träfiberskivor är brinnande material. MDF-skivan (medium density fibreboard) tillverkas så, att träfibrer pressas samman med lim. Den är lätt att bearbeta och den motstår fukt väl. MDF lever inte och deformeras inte heller på samma sätt som trävirke. MDF-skivor används framförallt i möbler, dörrar och lister. Tjockleken är 3-30 mm. Skivan ytbehandlas med målarfärg eller plastfilm. Skivan kan brandskyddas.

8 Mer information ger närmaste Sakkunniga Trävaruhandlare. Besök också våra webbsidor på adressen Där finner du adressen till närmaste Sakkunniga Trävaruhandlare och mångsidig information om hur trä kan användas vid bygge och inredning.