TANJA TIBERG GÖRAN KRAFFT MATS LINDGREN PÄR LUNDGREN SKOLA 2021 FRAMTIDENS KUNSKAP, SKOLA OCH LÄRANDE EN SAMMANFATTNING

Transkript

1 TANJA TIBERG GÖRAN KRAFFT MATS LINDGREN PÄR LUNDGREN SKOLA 2021 FRAMTIDENS KUNSKAP, SKOLA OCH LÄRANDE EN SAMMANFATTNING

2 INNEHÅLL INNEHÅLL...2 SAMMANFATTNING SYFTE OCH UPPLÄGG Bakgrund och övergripande syfte Om undersökningen VARFÖR FINNS SKOLAN? Allt är viktigt. Men viktigast är kunskap och färdigheter! Men alla tycker inte lika i allt! KLARAR SKOLAN UPPDRAGET? Svaret är Nej! Intressenterna har olika åsikter DRIVKRAFTER OCH FRAMTIDSBILDER Teknik och sociala förändringar ger en mer segregerad skola Näringsliv och lärare ser olika bilder VÄRLDENS BÄSTA SKOLA: LÄROPLAN Allt behöver förändras men frågan är hur? Val av verklighet avgör val av strategier VAD HINDRAR OSS ATT NÅ FRAM? Tröghet och ledarskap är nyckelfrågor VILKA HAR BOLLEN? Politikerna har bollen, men lärandet flyttar till nätet SKOLANS TRE BERÄTTELSER Den gemensamma berättelsen De STORA berättelserna Berättelsernas hemvist och kampen om tolkningsföreträde...22 OM KAIROS FUTURE...23 KÄLLOR OCH NOTER...24 KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 2 (24)

3 SAMMANFATTNING Varför göra ännu en undersökning om skolan? Antagligen för att skolan engagerar, provocerar och berör oss alla. Under det dryga halvår som vi har arbetat med denna studie har skolfrågor debatterats så gott som dagligen i media. Mängder av åsikter, kritik och förslag till förändringar har framförts, inte minst i valrörelsen. Denna rapport bygger på resultaten från en omfattande studie som genomförts av Kairos Future AB om skolan. Initiativtagare var Kairos Future och Myndigheten för skolutveckling. Syftet var att undersöka hur skolans intressenter ser på skolans uppgift, utmaningar och framtid. Frågorna vi ville besvara var; vad ska vi ha skolan till? Hur lever den upp till sina mål? Vilka utmaningar är det skolan ska hantera och vart är den på väg? Hur skapar vi världens bästa skola? Dessutom har vi undersökt vilka aktörer som har möjlighet att påverka skolans utveckling samt vilka aktörer och arenor som förutom skolan kommer att få betydelse för elevens lärande i framtiden. Vi har ställt dessa frågor till ett tjugotal av skolans intressenter alltifrån föräldrar och elever, till lärare, skolledare samt rekryterare och beslutsfattare inom såväl näringsliv som offentlig sektor. Det vi funnit är såväl enighet som oenighet en samlad bild och två helt skilda bilder av såväl skolans utmaningar som strategier. Vad gäller syftet med skolan är intressegrupperna eniga om att allt i skolan är viktigt, men först och främst ska skolan ge kunskap och färdigheter och främja självständigt tänkande. Tydligt är att skolan är till för individen och inte för samhället. Generellt sett så lever inte skolan upp till dessa roller och uppgifter enligt våra intressenter 1. Inte ens ett av skolans främsta mål, att ingen ska hamna på efterkälken, får godkänt. För att ändra på detta och skapa världens bästa skola 2 krävs drastiska förändringar vad gäller förväntningar och krav på lärare och bedömningar av deras prestationer liksom av skolornas kvalitet. Även synen på vad skolan ska vara till för måste förändras, anser en majoritet. Satsningar på IT, skolledare och lärarutbildningar tillsammans med praktik och lärlingssystem ska göra skolan mer verklighetsanpassad. De som har makten att förändra, förutom riksdag och regering, är de som dagligen implementerar läroplanens intentioner dvs. skolledare, lärarutbildare och lärare. Men trögheten inom systemet, motstridiga mål och bristande ledarskap hindrar en förändring och lärarnas låga status gör att de inte ens själva anser sig ha makten att förändra. Intressenterna är ense om att det som framför allt kommer att forma skolan i framtiden är IT-utvecklingen. Internet, underhållningsindustrin och TV är morgondagens främsta förmedlare av kunskap och lärande om vi får tro skolans intressenter. Förändrade värderingar och ökade krav kommer också att påverka skolan starkt, liksom växande kunskapsklyftor inom och mellan skolor och elever. Så om inget görs kommer framtidens skola präglas av segregering och konkurrens. Men samtidigt som resultaten pekar mot stor enighet i vissa grundläggande drag, blir det uppenbart att vår syn på skolans utmaningar och framtid i stor utsträckning präglas av vår tolkning av världen i stort. Bland lärare och andra som lever i skolans vardag dominerar föreställningen att skolans utmaningar handlar om att bryta denna växande segregering. Globalisering och accelererande förändringstakt är en kraft som inte riktigt kan bemästras och skolans uppgift är att lindra effekterna av dess återverkningar genom att ge trygghet och omsorg. För dem som står med båda fötterna utanför skolan är globaliseringen en utmaning som måste bemötas genom att satsa mot toppen. Det handlar om opinionsbildare och personalfolk i näringsliv och offentlig sektor, men också i viss utsträckning föräldrar och unga. Skolans uppgift handlar för dem lika mycket att förse landet med toppbegåvningar och entreprenörskraft för att höja konkurrenskraften, som att se till att eleverna får en trevlig skoltid. Det är i kampen mellan dessa två synsätt som framtidens skola skapas. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 3 (24)

4 1. SYFTE OCH UPPLÄGG 1.1 BAKGRUND OCH ÖVERGRIPANDE SYFTE I samarbete med Myndigheten för Skolutveckling tog Kairos Future under våren 2006 initiativ till en bred studie om skolans utmaningar i framtiden. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur olika målgrupper i skolan och skolans närhet ser på skolans framtid. Målet var att: Beskriva skolans roll och uppgifter Kartlägga vilka drivkrafter i omvärlden som påverkar skolan Beskriva vägar mot en bra skola samt viktiga utmaningar på den vägen Ta fram alternativa framtidsbilder av morgondagens skola Vi har utöver detta belyst vilka aktörer som har makten att förändra skolan idag och i framtiden. Medarrangörer i studien är Botkyrka kommun, IST Sverige AB. KK-stiftelsen, Myndigheten för Skolutveckling, Svenskt Näringsliv och Sveriges Utbildningsradio (UR). Detta är en sammanfattning av enkätundersökningens resultat. För en fördjupat resonemang hänvisas till huvudrapporten. Upplägget av denna sammanfattning följer, liksom huvudrapporten, flödet i den enkätundersökning som står i centrum för studien. Det innebär att vi tar oss från frågor om skolans syfte och måluppfyllelse, via utmaningar i omvärlden, till framgångsrika strategier för skolsystemet och en diskussion om olika aktörers möjligheter att styra och påverka utvecklingen framåt. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion kring skolans paradigm. 1.2 OM UNDERSÖKNINGEN Kärnan i studien Skola 2021 är en webbaserad enkätundersökning med 24 frågor 3 där vi har samlat in svar från nära personer i olika intressentgrupper från gymnasieelever till skolexperter och opinionsbildare i näringsliv och politik. Svarsfrekvens är 36,53%. För att förenkla analysen av de 25 undergrupperna har vi delat in dem i 6 intressentgrupper enligt tabellen nedan. Vi har också genomfört en serie expertintervjuer, ett expertseminarium, litteraturstudier och en jämförande studie av skolsystemen i Asien i syfte att fånga relevanta frågor och tolka resultaten av undersökningen. Projektet genomfördes under perioden februari-oktober Tabell 1. Intressentgrupper grupperade i 6 huvudgrupper Skolfolk Lärare Föräldrar Unga Näringsliv Övriga Totalt antal svar: Målgrupper: Lärarutbildare Skolledare/ rektorer Friskolor Lärarstuderande Blivande rektorer Grundskollärare Gymnasielärare Förtroendevalda lärare Föräldrar med barn 7-19 år Gymnasieelever Unga år HR-personer privat sektor Finansiella aktörer Opinionsbildare inom stora företag Företagsorganisati oner Beslutsfattare på kommunal nivå HR-personer inom offentlig sektor och organisationer Övriga opinionsbildare KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 4 (24)

5 2. VARFÖR FINNS SKOLAN? Skolan är en institution, men sett över tiden har knappast skolans uppgift och roll varit någon självklarhet. Under vissa perioder har dess karaktärsdanande uppgift varit central. Under andra har målen snarare handlat om att förse samhället med arbetskraft eller demokratisk sinnade medborgare. På samma sätt som vi i vår uppfattning om skolans uppgift är fångade i tidsandan, så är skolans intressenter präglade av de sammanhang de lever i form av olika synsätt och perspektiv. I detta avsnitt ska vi fånga synen på skolans roll och uppgift och skapa en förståelse för hur skolans olika intressentgrupper ser på skolans uppgifter. 2.1 ALLT ÄR VIKTIGT. MEN VIKTIGAST ÄR KUNSKAP OCH FÄRDIGHETER! Målen för skolan är inte enkla. Sammantaget finns det flera tiotals delvis motstridiga mål som lärare och skolledningar ska uppnå. Men vilka är viktigast? Vad är det i huvudsak skolan ska leverera, för att ta ett affärsbegrepp som börjat smyga sig in i vardagsspråket? Diagrammet nedan visar andelen som har svarat att uppgiften har en avgörande betydelse för skolan, fördelat på de sex huvudgrupperna. Tendensen är tydlig. Det är få frågor som en majoritet ur intressegrupperna inte anser är av avgörande betydelse, dvs. allt är viktigt. Ser vi till de frågor som rankas högst av intressenterna handlar de om att ge grundläggande kunskaper och färdigheter, lära elever och unga konsten att tänka själv och lösa problem samt inte minst att utveckla sina egna färdigheter och förmågor. Som vi ser i diagrammet är skillnaderna i synen på de högst rankade frågorna är små. Fokus ligger på att främja individens behov, inte samhällets. Det sistnämnda blir tydligt vid en närmare studie av balansen mellan samhällets och individens behov. Skolan måste alltid vara till för både individ och samhälle, men i valet mellan de två ytterligheterna lutar de flesta mot individen 4,. Figur 1. Skolans syfte enligt skolans olika intressenter (svarsalternativ 6-7 Avgörande) 5 KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 5 (24)

6 2.2 MEN ALLA TYCKER INTE LIKA I ALLT! Öka den internationella konkurrenskraften Skapa trygga människor Skapa självständiga människor Ge kunskap och bildning Öka Sveriges konkurrenskraft Ge eleverna omsorg och trygghet Lära elever och unga konsten att tänka själva och lösa problem Ge en bred allmänbildning Att förse Sverige med toppkompetens Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer Lära elever och unga konsten att lära sig att tillämpa kunskaper Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Motivera elever att välja tekniska- och naturvetenskapliga utbildningar Ge elever en stimulerande och innehållsrik uppväxt Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Uppmuntra elever till företagsamhet och entreprenörskap Att skapa sammanhållning i det svenska samhället Lära elever att samarbeta och samverka Uppmuntra elever till målmedvetenhet, uthållighet och självdisciplin Ge förutsättningar för att kunna förstå och klara av vardagslivet som vuxna Fostra aktiva demokratiska medborgare Att se till att ingen hamnar på efterkälken Ge alla elever möjlighet att utveckla sina egna förmågor Figur 2. Skolans övergripande uppdrag, framtagna genom faktoranalys 6. Men även om enigheten är stor om grunden så kan vi också identifiera olikheter mellan grupperna. När vi utifrån en statistisk faktoranalys delar upp skolans syfte utifrån fyra övergripande dimensioner, framkommer ett tydligt mönster. Faktorerna ge kunskap och bildning, skapa självständiga människor och skapa trygga människor är starkt orienterade mot att möjliggöra individens självförverkligande medan den fjärde dimensionen, öka den internationella konkurrenskraften, i första hand är orienterat mot samhällets behov. Vi ser att det som förväntat är näringsliv och övriga (som består av en blandning av personalfolk, kommunala beslutsfattare och opinionsbildare) som starkast betonar samhällsbehoven, nämligen att stärka konkurrenskraften. Samtidigt är näringslivet minst positiva till uppdraget att skapa trygga människor, vilket skolfolk och lärare ser som relativt viktigt. Att övriga grupper inte ser det som ett viktigt mål är förmodligen inte pga. att de tycker att människor ska vara otrygga, utan för att de inte ser det som skolans uppgift utan hemmets, medan skolfolket ser att det är en förutsättning för lärandet. Övriga Skolfolk Unga Föräldrar Näringsliv Lärare Öka den internationella konkurrenskraften Skapa trygga människor + + Skapa självständiga människor Ge kunskap och bildning + + Figur 3. Värderad faktoranalys över skolans uppdrag utifrån varje intressegrupp. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 6 (24)

7 SKOLANS UPPGIFTSLANDSKAP OCH INTRESSENTERNAS BOPÅLAR Ökar vi istället upplösningen och ser på varje fråga, får i en delvis likartad bild. Kartan nedan illustrerar hur en genomsnittlig intressent uppfattar att olika syften hör ihop, dvs. hur nära eller långt ifrån varandra de ligger. Det är tydligt att syftena sorterar efter två huvuddimensioner kunskap kontra färdigheter respektive individnytta kontra samhällsnytta. Rubrikerna har vi satt utifrån en tolkning av kartbilden, men själva kartbilden är helt statiskt genererad. 7 Personer med en dragning åt frågorna i nordväst betonar skolans kunskapsförmedlande roll, med fokus på vad vi skulle kunna kalla allmänbildning. I nordost är det snarare samhällsbehovet toppkompetens som är nyckeln. I sydväst ligger betoningen på skolan som, med ett gammalt begrepp, fostrande och i sydost skulle vi kunna tolka temat som anställningsbarhet. Figur 4. Multidimensionell skalning (MDS) över skolans uppdrag. TOPPKOMPETENS ELLER SOCIALA BEHOV DET ÄR FRÅGAN! Skolan ska ge individen kunskap för livet och alla grupper anser därmed att uppdragen i nordväst i kartan är mycket viktiga. Men lägger vi in de olika grupperna i diagrammet utifrån en standardiserad jämförelse är det tydligt att uppfattningen om skolans syfte går isär. Medan opinionsbildare inom näringslivet tillsammans med övriga opinionsbildare och personalfolk i den privata sektorn starkt betonar toppkompetensfrågorna, så betonar lärarstuderande tillsammans med övrigt skolfolk som lärareutbildare, lärare och rektorer betydligt starkare de sociala dimensionerna. Intressant nog är det föräldrar, unga vuxna och gymnasieelever som balanserar mellan dessa grupper. Fram växer bilden av en klyfta som endast de grupper som har dubbla perspektiv, dvs. som lever både i skolan och utanför den (dvs. unga och föräldrar) förmår att överbrygga. Lärarutbildare och lärarstuderande, som i stor utsträckning lever i en skolans idévärld ligger i ena kanten, och de aktörer som lever i en näringslivets idévärld ligger i den andra. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 7 (24)

8 EN FRÅGA OM BREDD ELLER ELIT? De frågor där oenigheten är störst 8 handlar därmed framför allt om toppkompetensfrågor som att uppmuntra elever till företagsamhet och entreprenörskap och att öka Sveriges konkurrenskraft respektive socialt orienterade frågor som att fostra aktiva demokratiska medborgare och ge eleverna omsorg och trygghet. Det är frågor som relativt få ser som avgörande, men åsikterna går isär. Att förse Sverige med toppkompetens eller att öka Sveriges konkurrenskraft ser inte lärarna som stora frågor. Men det gör dock varannan företrädare för gruppen övriga och gruppen näringsliv. Orsaken till de skilda synsätten kring skolans syfte handlar förmodligen om hur olika individer ser på det som i dagligt tal kallas elitsatsningar? Det handlar om att skolan måste stimulera unga människor att tänja sina intellektuella och entreprenöriella gränser, lära sig självdisciplin, satsa på högre utbildning och intellektuellt krävande och för nationen viktiga naturvetenskapliga utbildningar. CENTRUM OCH PERIFERI I SKOLANS UPPDRAG: DET ÄR I PERIFERIN SLAGET STÅR! Om vi återknyter till de fyra övergripande uppdragen ovan så ger detta oss följande bild av skolans uppdrag. I mitten finns en hård kärna som kan formuleras som ge kunskap och bildning, där fokus handlar om att förmedla kunskap i basämnen som matematik och svenska. Om detta är alla eniga. Nästa lika viktigt anser en majoritet att nästa uppdrag är. Det handlar om den svenska skolans credo, att skapa självständiga människor som är kritiska, kan tänka själva men som också kan samarbeta med andra. Mer perifera ter sig nästa lager av uppdrag. Skapa trygga människor vinner ett bredare gehör bland skolans intressenter, men företräds främst av skolfolket och lärarna. När dessa grupper rör sig mot skolans periferi kan de sägas röra sig i denna mjukare, mindre konkurrensinriktade riktning. När näringslivet, opinionsbildare, personalfolk m fl lägger till uppdrag till skolans kärnuppdrag, så handlar det om sådant som syftar till att öka konkurrenskraften, genom fler entreprenörer, mer naturvetenskap mm. Frågan rör alltså sammanfattningsvis inte kärnuppdraget utan de två tilläggsuppdragen. Det är där åsikterna går isär. Figur 5. Skolans uppdrag från Kärna till Periferi. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 8 (24)

9 3. KLARAR SKOLAN UPPDRAGET? Klarar då skolans sitt kärnuppdrag att ge kunskap och bildning respektive skapa självständiga människor? Klarar den av tilläggsuppdragen att skapa trygga människor och att öka den internationella konkurrenskraften? 3.1 SVARET ÄR NEJ! Men klarar skolan uppdraget? På den frågan är svaret enkelt. Det är NEJ! I varje fall inte om man får tro skolans intressenter, och definitivt inte om man får tro föräldrar, näringslivets företrädare och allmänna opinionsbildare. De grenar skolan presterar sämst i enligt intressenterna är de som handlar om samhällsnyttan, tillväxten, entreprenörskapet och toppkompetensen. Dessa återfinns alla inom ramen för det övergripande uppdraget att öka den internationella konkurrenskraften och är om man får tro intressenterna uppenbarligen inte något dagens skola är inriktad mot. Å andra sidan är det inte heller så många som ser detta som en topprioritet. Intressant är att ett av de viktigaste målen med dagens skola, nämligen att se till att ingen hamnar på efterkälken, får underkänt enligt så gott som alla intressenter. Inte minst lärarna själva anser att man misslyckas med detta. Det skolan får godkänt i är sådant som handlar om samarbete, grundläggande kunskaper och allmänbildning samt att lära unga konsten att tänka själva och tillämpa kunskaper dvs. de grenar som skolans intressenter också rankar som viktigast. Värt att notera är dock att näringslivet, som generellt sett är mest kritiskt, även är kritisk på dessa punkter. Diagrammet nedan visar andelen i de olika grupperna som ger skolan betyget 6-7 där 7 är mycket väl och 1 är inte alls. I medeltal är det knappt 18 procent som sätter 6-7 på frågorna. Figur 6. Diagram över hur väl skolan lever upp till angivna mål och uppgifter (Svarsalternativ 6-7 Mycket väl 9 ). KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 9 (24)

10 3.2 INTRESSENTERNA HAR OLIKA ÅSIKTER Även om kritiken är hård så framgår det av undersökningen att skolan i stort får godkänt vad gäller de uppgifter som anses som mest betydelsefulla, medan den misslyckas med det som av de flesta ses som tilläggsuppdrag. Det är i varje fall så flertalet av intressentgrupperna ser på saken, näringslivet och i viss mån föräldrarna oräknade. Grupp Nöjdhetsindex (högre mer positivt) Lärare 20 Övriga 16 Skolfolk 15 Unga 11 Föräldrar 2 Näringsliv -21 Tabell 2. Olika gruppers nöjdhet med vad skolan presterar. Mest nöjda är lärare, minst näringsliv och föräldrar. Av nöjdhetsindexet 10 ovan framgår att lärarna är mest positiva. Lärarna, som anser att uppdragen att skapa självständiga människor och att skapa trygga människor är viktiga, tycker i regel också att skolan fullgör sitt uppdrag relativt väl. De som däremot inte ser uppdragen som så viktiga, tycker oftare att skolan inte lyckas så väl i uppdragen. Framför allt gäller detta näringslivet, som är de som över lag är mest kritiska. När det gäller de två andra övergripande uppdragen, att ge kunskap och bildning och att öka den internationella konkurrenskraften så anser exempelvis opinionsbildare inom företag att dessa frågor är viktigast, men de är också bland de mest kritiska till hur skolan fullgör dessa uppdrag. Framför allt vad gäller att öka den internationella konkurrenskraften, är skillnaderna i värdering mycket stora mellan opinionsbildare som anser att det är en viktig fråga som skolan inte förmår uppfylla och lärare och lärarstuderande som i princip tycker tvärt om. Föräldrarna drar i dessa frågor också åt näringslivets håll, vilket förstärker bilden av en kulturklyfta mellan skolans personal och dess avnämare i form av arbetsgivare och i någon mån föräldrar. SLUTSATSER OCH UTMANINGAR Den fråga som inställer sig är vem som bör styra skolans agenda? När vi på detta sätt för samman uppdraget och utförandet så blir det än mer uppenbart att den klyfta som vi tidigare sett, mellan lärare och skolfolk och främst näringsliv (och i någon mån föräldrar), vidgas. Det är inte bara så att dessa grupper värderar frågorna kring konkurrenskraft och toppkompetens olika. De har också helt olika uppfattning om skolans prestationer. Vilka är då skolans utmaningar i ljuset av ovanstående? De största utmaningarna generellt handlar om att hantera de områden som anses viktiga men där skolan inte riktigt räcker till. I första hand handlar det om att se till att ingen halkar efter. Det är ett område som anses relativt viktigt, men som får mycket låga poäng. Den andra utmaningen handlar om olika förväntningar. Både när det gäller det övergripande uppdraget att ge kunskap och bildning, som är den verkliga kärnan i skolan, och tilläggsuppdraget att öka den internationella konkurrenskraften, får skolan klart underkänt av dem som prioriterar dessa uppdrag högst. Det finns alltså ett tydligt förväntansgap hos personalfolk inom såväl privat som offentlig sektor, inom näringsliv, bland opinionsbildare men även hos föräldrar. Om skolan inte lyckas leverera i dessa två dimensioner kommer stora intressentgrupper, däribland föräldrarna, att bli alltmer kritiska till nuvarande skolsystem. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 10 (24)

11 4. DRIVKRAFTER OCH FRAMTIDSBILDER Skolans huvuduppdrag är alltså enligt skolans intressenter att ge kunskap och bildning, vilket majoriteten ger den godkänt för. När det gäller skolans tilläggsuppdrag är dock prestationerna svagare, inte minst vad gäller förmågan att öka den internationella konkurrenskraften. Detta tilläggsuppdrag illustrerar tydligt att skolan inte är isolerad från världen utanför. Förändringar i skolans omvärld och närvärld driver skolsystemet framåt, ställer krav och utgör både utmaningar och möjligheter. Vissa faktorer i skolans omvärld är svåra att påverka, andra är sådant som genom politiska beslut och gemensamt agerande i någon mån kan påverkas. Figuren nedan illustrerar hur både skolan i stort och enskilda skolor formas i ett samspel med världen utanför. Generella drivkrafter i omvärlden som samhällsekonomi, tekniska förändringar, förändrade värderingar och livsstilar och allmänt politiskt klimat driver de tre arenor som i stor utsträckning påverkar och måste påverka skolans utveckling arbetslivet, samhället samt människors värderingar och livsstilar. Ett förändrat arbetsliv ställer skolan inför nya utmaningar. Nya värderingar och livsstilar, inte minst ökade krav från föräldrar och elever påverkar konkret verkligenheten i klassrum och korridorer. Samhällsekonomin och välfärdssystemens utveckling formar tillgången till ekonomiska resurser. Sist men inte minst ska sägas, att det skolan gör också har stor återverkan på dessa tre arenor. Det är i skolan grunden för såväl morgondagens arbetsliv som samhällsekonomi läggs, och det som sker i skolor och klassrum har trots allt stor betydelse för unga människors värderingar och ideal. Näst efter föräldrar och vänner är lärare den grupp som ungdomar tar starkast intryck av. 11 I denna del ska vi se hur skolans intressenter ser på drivkrafter och förändringar i omvärlden och vilka konsekvenserna kan tänkas bli för skolans värld under de kommande 15 åren. Figur 7.Samspelet mellan omvärld och skola. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 11 (24)

12 4.1 TEKNIK OCH SOCIALA FÖRÄNDRINGAR GER EN MER SEGREGERAD SKOLA TEKNIK, LIVSSTILAR, MÖJLIGHETER OCH SOCIALA KLYFTOR ÄR DRIVKRAFTEN Den allmänna uppfattningen är att de drivkrafter som starkast kommer att forma framtidens skola är teknik, värderingsförändringar och ökade sociala klyftor. Med teknik avses i första hand ökad IT-användning, men även den teknikiska utvecklingen generellt. Värderingsförändringar handlar bl a om barns och ungdomars förändrade livsstilar och medievanor. Även ett ökat utbud av möjligheter i samhället och mer aktiva och krävande föräldrar är starka påverkansfaktorer. Enigheten i denna bild är förvånansvärt stor. Till skillnad från tidigare frågor så är enigheten betydligt större i frågorna som rör omvärldsutmaningarna. MÅNGFALD, MARKNAD OCH SEGREGATION ÄR FRAMTIDEN På vilket sätt kommer då förändringarna i omvärlden att påverka skolan? Vilken skola ser olika intressentgrupper framför sig bortåt 2021, givet det utvecklingsmönster vi ser idag? Även när det gäller troliga konsekvenser är enigheten stor bland våra intressenter, i alla fall på en övergripande nivå. I snitt ca 40 procent av intressenterna instämmer absolut i påståenden som att de kommunala skolorna kommer att skaffa sig olika profiler och att friskolorna kommer att öka i antal, En lika stor andel instämmer i att den socioekonomiska segregeringen kommer att öka då både skillnaden mellan olika elevers kunskaper som mellan enskilda skolor växer kraftigt. Bilden av en mer marknadsorienterad och kunskapssegregerad skola är alltså tydlig. När det gäller frågor som ökade resurser till skolan, en mer enhetlig pedagogik eller en mer internationellt konkurrenskraftig skola är det ytterst få som ser detta framför sig. Långt fler ser hemundervisning, mer formella kunskapsmätningar, mer av IT-baserad inlärning, intensifierad konkurrens om elever och en växande sektor för privatlärare och extraundervisning i olika former. Framtidbilden, hot eller möjlighet, ligger alltså långt bort från 60-talets drömmar om en enhets- eller grundskola, lika för alla. 4.2 NÄRINGSLIV OCH LÄRARE SER OLIKA BILDER Ökar vi upplösningen och närstuderar de olika grupperna ser vi hur lärare och näringsliv är varandras motpoler i synen på omvärlden och även i viss mån vad gäller skolans framtid lärare och näringsliv har olika paradigm. Trots att båda pekar ut IT-användningen som den starkaste drivkraften är prioriteringsordningen i det följande relativt skild. Medan lärarna ser segregeringen i samhället som den starkaste drivkraften därefter, lyfter näringslivet fram internationaliseringen. Drygt hälften av näringslivsfolket ser t ex global konkurrens och näringslivets internationalisering som starka drivkrafter, och ännu fler de ökade personkontakterna över nationsgränserna, medan bara en fjärdedel av lärarna ser dessa faktorer som viktiga. FYRA BILDER AV FRAMTIDENS SKOLA Bilden blir än tydligare när vi målar upp de alternativa bilder av framtidens skola som finns i de olika påståendena om skolans framtid. Framtidsbilderna hänger ju samman i mönster, där en föreställning ofta är kopplad till en annan. Genom att statistiskt analysera sambanden mellan dem kan vi måla upp ett framtidslandskap i två dimensioner. Den första dimensionen handlar om tradition eller förnyelse. Den andra handlar om enhetlighet eller mångfald. Hur de olika påståendena hänger samman med dessa två huvuddimensioner framgår av figur 8. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 12 (24)

13 Figur 8. Skola Alternativa framtidsbilder enligt skolans intressenter. Totalt sett dominerar föreställningen om att vi är på väg mot en mer mångfaldig, och i många avseenden segregerad skola, den A- och B-skola som finns nordost i bilden. I nordväst i kartan hittar vi föreställningar som närmast för tankarna till folkhemsskolan med skolan som samlande kraft i samhället. I sydväst hittar vi samma i en moderniserad form, en folkhemsskolan 2.0 med starka inslag av IT och ny pedagogik, men med samma enhetlighet som ideal. I sydost slutligen finns den verkliga skoldystopin, skolan i sönderfall, en skola som inte förmår att upprätthålla den standard som allt fler föräldrar efterfrågar, där extraundervisning är legio och där metalldetektorer vid skolentrén är en del av elevernas vardag, men där samtidigt specialiserade och nischade skolor kan klara sig bra. Om vi tittar på hur olika intressegrupper fördelar sig över kartan växer en intressant bild fram. Vi ska då hålla i minnet att alla har en dragning åt nordost, så kartan nedan speglar deras relativa fördelning, inte deras absoluta positioner. Värt att notera är att det här inte handlar om intressenternas önskade framtider utan om vad de tror om utvecklingen framöver. Lärarna är uppenbart de som starkast tror på stabilitet och långsamma förändringar, kanske för att de är luttrade. Mest utopiska i sammanhanget framstår beslutsfattarna, som är den grupp som de facto fattar beslut om skolans väl och ve på kommunal nivå. Elever, föräldrar och morgondagens föräldrar placerar sig i söder. De ser en förnyad skola framför sig, med starkare inslag av IT och ny pedagogik. Lärarutbildarna ligger längre åt öster och tror på en mer variationsrik och kanske segregerad skola. Mest pessimistiska i många avseenden framstår opinionsbildare och näringsliv som tydligt hamnar i fältet skola i sönderfall. Det är också de grupper som är mest kritiska till dagens skola, som starkast betonar globaliseringens betydelse för skolan och som ser framför sig en skola som betonar entreprenörskap och toppkompetens. I sammanhanget framstår de som dystopiker. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 13 (24)

14 Figur 9. Olika intressentgruppers relativa betoning av de alternativa framtidsbilderna av skolan SLUTSATSER OCH UTMANINGAR Låt oss i korthet sammanfatta bilderna av drivkrafter och framtiden för skolan. Vi kan konstatera att enigheten bland samtliga grupper är stor om följande: IT-utvecklingen är den enskilda faktor som starkast kommer att påverka skolan de närmaste åren. Förändrade värderingar, livsstilar och ökade krav är en andra faktor som kommer att få omfattande betydelse för skolsystemet. Dessa förändringar hänger samman med en långsiktig global förändring som utvecklats i det postmoderna samhället. När vi har nått ett visst ekonomiskt välstånd börjar vi uttrycka och förverkliga oss själva. 12. Växande kunskapsklyftor, inom och mellan skolor, och ökade konkurrens om elever är en trolig konsekvens av dessa omvärldsförändringar. Sammantaget dominerar framtidsbilden av en A- och B skola, där skolan blir alltmer segregerad och där alltfler skolor slås ut i konkurrensen om allt kräsnare elever, föräldrar och lärare. För att motverka detta kommer de kommunala skolorna att skaffa sig olika profiler och eleverna kommer därmed att läsa färre ämnen. För att särskilja mellan eleverna kommer formella betyg och kunskapsmätningar inom skolan att bli betydligt vanligare och teoretiska utbildningar och kunskaper kommer att prioriteras högre. I stort sett är bilden empiriskt orienterad. Det handlar om att den utveckling och de tendenser som vi ser idag, fortsätter och dras till sin spets vilket är en anledning till att enigheten kring dessa påståenden är så pass stor, de är inte särskilt kontroversiella. Den dubbla utmaning som detta ställer skolsystemet inför är följande: Om skolan inte samtidigt förmår att möta kraven från de socialt mest utsatta eleverna och en alltmer kräsen och växande internationaliserad medelklass är det troligt att vi kommer att landa i en än mer segregerad skola, där de som har råd köper extraundervisning för sina barn och placerar dem i elitorienterade friskolor samtidigt som de socialt svagare eleverna blir kvar i en alltmer utarmad kommunal skola. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 14 (24)

15 5. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA: LÄROPLAN 2021 Det är uppenbart att skolans intressenter inte är helt nöjda på alla punkter. Men vad är det som behöver förändras, och hur bör förändringarna ske? Det är de frågor som skoldebatten i huvudsak handlar om. I detta kapitel ska vi se hur skolans intressenter ser på saken. 5.1 ALLT BEHÖVER FÖRÄNDRAS MEN FRÅGAN ÄR HUR? LÄRARKRAV, RESURSER OCH SKOLANS IDÉ ÄR DE STORA FRÅGORNA Låt oss börja med frågan om vad som bör förändras och vänta med hur-frågorna. I korthet kan man säga att intressenternas syn på frågan är att allt behöver förändras. Det är egentligen bara skolans finansierings- och driftsformer som inte behöver ändras i någon större utsträckning. Näringslivsfolket är de mest kritiska och ställer störst krav på förändringar inom alla områden, särskilt när det gäller utvärderingar av prestationer av lärare, skolor och elever. I svaren är det tydligt att intressenterna över lag ser lärarna som en nyckelgrupp. Det är genom bättre lärare som skolan ska förbättras, anser inte minst näringsliv och övriga. Figur 10 Fem-i-topp över områden som måste förändras drastiskt. Anmärkningsvärt är att synen på vad skolan ska vara till för är ett viktigt förändringsområde för några grupper. Kanske är det själva grundbulten när det gäller att skapa världens bästa skola? Som en av experterna uttryckte det i en av intervjuerna; ska vi få världens bästa skola måste vi bestämma oss för vad vi arbetar och utbildar för 13. Här är det framför allt skolfolk och näringsliv som gör gemensam sak. Men som vi har sett tidigare har dessa grupper inte riktigt samma syn på skolan och vad skolan ska lära ut. Näringslivet syftar antagligen på tydligare arbetsmarknadsfokus, medan det från skolfolkets sida kanske det snarare handlar om en vilja att få klarhet i vad syftet med skolan är och var fokus i undervisningen ska ligga. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 15 (24)

16 VERKLIGHETSANPASSA SKOLAN OCH SATSA PÅ IT, SKOLLEDARE OCH LÄRARUTBILDNING Om nu lärarna är nyckeln vilka är då vägarna? För att ta reda på det lät vi intressenterna välja bland 38 olika strategier som förekommer i skoldebatten. De som fick högsta samlade betyg i vår undersökning handlade om utveckling av skolledare och lärare, en förändrad lärarutbildning och verklighetsanpassning av undervisningen. För en allmän kvalitetshöjning av både skolan och dess personal måste skolledare och lärare få utbildning. Även intervjuerna vittnade om att skolornas bristande ledarskap är ett centralt problem. Dagens lärarutbildning var även något som flera av experterna menade befäster gamla strukturer och utgör ett hinder för nytänkande, då studenterna inte lär sig hantera dagens problem. Många blickar åt Finland där lärarna har hög status och tilldelas äran för det finska skolundret. Kanske kan en lärarutbildning som är tuffare så att den skapar status och lockar till sig begåvade elever som vågar hävda sig i debatten vara rätt strategi. Lärlingssystem, mer teori och praktik och närmare samarbete med livet utanför skolan tyckte mer än 55 procent var mycket bra. Det kan även ses som uttryck för en vilja att öka skolans flexibilitet. Alla klarar inte av studierna på gymnasiet och många hoppar av skolan i förtid. För dem måste det finnas ett alternativ till den teoretiska inriktningen med fokus på vidareutbildning på högskola och universitet. Svagast stöd fick bl a förslaget separata pojk- och flickskolor samt införande av skoluniform. Föräldrar och unga är dock något mer positiva och när det gäller en annan del av Ordning & Redaskolan, omdömen i uppförande och ordning, så är hela 60 procent av föräldrarna mycket positiva till det, fler än i någon annan grupp. 5.2 VAL AV VERKLIGHET AVGÖR VAL AV STRATEGIER VAD SKA FÖRÄNDRAS? ÄR DET EFFEKTIVITET DET HANDLAR OM? Som vanligt framträder ett tydligt mönster när vi tittar på en mer detaljerad nivå. Medan exempelvis bedömningar och utvärderingar av lärarprestationer ses som en nyckelfråga i de flesta grupper, hamnar åtgärden långt ned på lärarnas egen lista. I stället betonar lärarna strukturfrågorna, som ekonomi, organisation och idé. De ser också förväntningarna på eleverna som en mer central fråga än krav och förväntningar på lärare. Det är inte underligt att det är på detta sätt. Lärarna står i skolan med båda fötterna och betraktar systemet inifrån sig själva som lärare. Det de då ser är skolan som struktur med möjligheter och begränsningar, och de elever de ska arbeta med. De övriga intressenterna står utanför själva skolbyggnaden och tittar in. De ser ett system befolkat av elever och lärare. Då blir det naturligt att tänka i termer av krav och kvalitet på lärare, inte bara krav på elever. För de intressentgrupper som därtill hör till skolans kunder tillkommer ytterligare en systemnivå, nämligen summan av alla enskilda skolor. För att kunna välja blir det viktigt att kunna bedöma kvalitén på skolan som helhet. I första hand är det sannolikt det faktum att olika intressenter rör sig på olika systemnivåer som avspeglar sig i förväntningarna på vad som måste förändras. För att hantera skolans frågor måste vi också upp en systemnivå ovanför skolsystemet, då, som Albert Einstein så insiktsfullt påpekade, ett problem som uppstått på en viss nivå av tänkande inte kan lösas på samma nivå. Därmed kan man ifrågasätta om lärarna är den grupp som bäst förmår lösa skolans problem och utmaningar. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 16 (24)

17 Figur 11. Skiftande systemperspektiv ger olika förväntningar på skolan. SLUTSATSER OCH UTMANINGAR Svaren visar att det finns en kärna av förslag som så gott som alla ser som viktiga för att höja skolans nivå. Slår vi ihop de två frågeblocken kring centrala utvecklingsområden och viktiga strategiska åtgärder så får vi en lista som kan sammanfattas i följande punkter, där enighet finns om huvudinriktningen, men inte alltid om medlen: Verklighetsanpassning av skolan, genom mer praktik, lärlingsutbildning, samarbete med lokalt arbetsliv, förändrad lärarutbildning, förenkling av mål och uppdrag mm. Effektivare och bättre skolor genom utveckling av skolledning och utvärderingar av skolors kvalitet (där lärare och skolfolk avviker i uppfattning) Effektivare och bättre lärare genom ökade förväntningar och krav på samt utvärdering av lärare (där lärarna avviker i uppfattning), certifiering av lärare, förändrad lärarutbildning, kompetensutveckling av lärare, IT-stöd och nya personalkategorier Mer fokus på elevresultat, genom ökade förväntningar och krav på elever, fler kunskapsmätningar och omdömen i uppförande och ordning (där lärare och unga avviker i uppfattning) Ökade ekonomiska resurser till skolan (där främst gruppen övriga har annan uppfattning). Intressant, men föga förvånande, är det motstånd som finns bland lärarna till kvalitetsmätning och uppföljning av prestationer, inte minst av dem själva. Lärare betraktar sig gärna som kunskapsarbetare, eller rent av bildningsbärare. Till skillnad från de flesta kunskapsarbetare som lever på en ren marknad får de dock relativt begränsad feedback på sina prestationer. Motpolen är konsulterna och kunskapsarbetarna i de globala meritokratier som alltmer dominerar världsekonomin. Där är ständiga kvantitativa utvärderingar en självklarhet. Inte bara chefer utan även medarbetare utvärderas av kolleger, kunder, under- och överordnade och detta ligger till grund för såväl kompetensutveckling som lönesättning och befordran. Det är den värld som dagens elever ska ut i. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 17 (24)

18 6. VAD HINDRAR OSS ATT NÅ FRAM? Vad är det då som sätter käppar i hjulet på vår väg mot världens bästa skola? Vilka är huvudproblemen? 6.1 TRÖGHET OCH LEDARSKAP ÄR NYCKELFRÅGOR Hindren för förändring handlar i lika stor utsträckning om skolans inre liv som dess yttre förutsättningar. I varje fall om man får tro dess intressenter. Överst på topplistan hamnar två komplexa hinder; skolsystemets tröghet och läraryrkets låga status. Hur ändrar man ett trögt system? Hur gör man skolan mer snabbrörlig? Och hur höjer man lärarnas status det är ju uppenbart inte enbart en fråga om lön. I Finland har lärarna väsentligt högre status, men ungefär samma lön som i Sverige. Frågan är också vem som kan höja deras status är det något andra måste göra eller är det något enbart lärarna själva kan åstadkomma. Föga oväntat är det lärarna själva som ser statusfrågan som en nyckel. När det gäller bristande ledarskap och många uppgifter och motstridiga mål, liksom brist på tydliga mål råder också stor enighet. Näringslivet betonar särskilt dåliga lärare och ledning. De driver en konstant effektivitetslinje och som ibland verkar utgå från att skolan i stor sett inte skiljer sig så mycket ifrån ett vanligt företag. Däremot råder oenighet om bristande ekonomiska resurser utgör ett stort hinder. De som står närmast skolan, lärare föräldrar och elever, menar att skolans bristande ekonomiska resurser är ett avgörande hinder. Det var också de som angav tillgången på ekonomiska resurser som ett av de områden som måste förändras drastiskt för att vi ska få världens bästa skola. Liksom i den frågan står den grupp där bl a kommunala beslutsfattare ingår fast vid att ytterligare ekonomiska medel till skolan inte är den främsta vägen till en bättre undervisning och betraktar därmed inte bristande ekonomiska resurser som ett hinder. Att föräldrarna skulle vara något problem, vilket ofta lyfts fram inte minst av lärare, stämmer inte om vi får tro våra intressenter. Det är i själva verket det näst minsta problemet, efter skolbyggnader (som också brukar pekas ut som hinder för förnyelse). När det gäller elevernas intresse är det intressant nog så att föräldrar och unga ser detta som ett problem, medan övriga grupper inte gör det. SLUTSATSER OCH UTMANINGAR Det är uppenbart att det finns en kärna av stora hinder för förändring om vilka enigheten är relativt stor. I första hand handlar dessa om: Skolsystemets tröghet Läraryrkets status Sviktande ledarskap inom skolan Brist på eller luddiga mål De punkter där det råder störst oenighet bland intressenterna handlar dels om de ekonomiska resursernas betydelse, dels om lärarnas och personalens förmåga. I det första hindret är kontrahenterna lärare och gruppen övriga. I det andra är kontrahenterna lärare och näringsliv. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 18 (24)

19 7. VILKA HAR BOLLEN? Vilka är det då som har bollen, det vill säga har möjligheter att påverka och forma morgondagens skola? 7.1 POLITIKERNA HAR BOLLEN, MEN LÄRANDET FLYTTAR TILL NÄTET Föga överraskande är det riksdag och regering som anses ha det avgörande inflytandet över framtidens skola. Det är de som kan fatta beslut om såväl spelregler som finansiering och som, tillsammans med myndigheter och lokala politiker, utformar skolans ramverk. Därefter kommer skolledare och lärarutbildningarna. Politiker på lokal nivå hamnar på en femteplats 14 och som vanligt utmärker sig lärarna lite i sin prioritering genom att de tillmäter lokala politiker en större roll än andra, samtidigt som de tror mindre på sina egna påverkansmöjligheter än övriga grupper. Det verkar som om åtminstone delar av lärarkåren ser sig som något av offer för utvecklingen. DEN NYA LÄRARENAN: INTERNET OCH ANDRA 2000-TALSAKTÖRER TAR ÖVER? Att skolan inte har något monopol på lärandet är närmast en truism. Så har det alltid varit, och dagens situation är inte skild från tidigare i det avseendet. Det nya är att även färsk information i dagens samhälle är extremt lättillgänglig. En andra förändring är det accelererade lärande som nya interaktiva spelmiljöer kan erbjuda. Frågan är, vilka blir då de aktörer och miljöer som i framtiden kommer att konkurrera med skolan som kunskapsförmedlare och lärmiljöer? Svaret på den frågan är långtifrån enkelt. Listan i sin helhet toppas överlägst av Internet, som möjligen är lite orättvist då Internet kan vara så mycket. 84 procent av intressenterna ser Internet som mycket viktigt. Men även följande aktörer; TV, IT-företag, läromedelsföretag, bibliotek och underhållningsindustrin ses som viktiga aktörer av 35 procent eller fler. Radion, föreningarna och museerna tycks däremot enligt intressenterna ha spelat ut sin roll. Observera att det är det sena 1900-talets och det tidiga 2000-talets aktörer som toppar listan. Samstämmigheten i uppfattning är relativt stor, utom i tre fall. Det första är biblioteken som näringslivet inte ger särskilt mycket för, medan föräldrarna tror desto mer på, läromedelsföretagen som lärare och kategorin övriga misstror, men som framförallt föräldrarna tror mycket på och slutligen föreningslivet som framför allt de unga tror på. Det sistnämnda, möjligen för många äldre, något överraskande. SLUTSATSER OCH UTMANINGAR Framtidens skola ligger i händerna på riksdag och regering å ena sidan och skolledarna å den andra. Framtidens skola måste formas i samspelet mellan de nationella spelreglerna och det lokala förändringsarbetet. Det är den bild som växer fram i intressenternas svar. Men samtidigt förändras elevernas lärmiljöer snabbt. Internet, TV och underhållningsindustri betyder långt mer idag för ungas lärande än för bara några år sedan. Strategispel som t ex Sim City och Age of Empires ger unga människor en mer fullständig förståelse av samhällsprocesser och utvecklingsmönster, stadsbyggnad och konflikthantering än någon lärobok kan förmedla ut. Den stora utmaningen för skolan som system handlar om att ta hjälp av ny teknik och nya kommunikationsmönster för att utveckla pedagogik, göra undervisningen mer stimulerande, men också för att se till att lever lär sig mer på kortare tid. För det är det är inte mindre vi behöver kunna i framtiden, och det är inte mindre vi behöver förstå på djupet. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 19 (24)

20 8. SKOLANS TRE BERÄTTELSER Vi har genomgående i denna rapportsammanfattning sett hur olika grupper har olika syn på skolans roll, på vilka utmaningar den står inför och hur den bör utvecklas framöver. Som vi sett är enigheten i många frågorna relativt stor, men det finns också en rad frågor där skillnaderna går kraftigt isär. 8.1 DEN GEMENSAMMA BERÄTTELSEN Låt oss börja med den berättelse som i stort är gemensam för de olika intressenterna och följer logiken i bilden nedan. Vad de ser framför sig är ett samhälle som förändras till följd av IT, nya värderingar och livsstilar. Framför allt växer människors krav och förväntningar vilket ställer skolan inför nya utmaningar. Konsekvenserna av samhällsförändringarna leder till en skola med växande klyftor inom enskilda skolor och mellan skolor, där konkurrensen om elever tilltar och där alltfler skolor får svårt att hävda sig på elevmarknaden. Målen för skolan är att förmedla grundläggande kunskaper, vilket många men långtifrån alla tycker att skolan gör och att skapa självständigt tänkande, problemlösande och samarbetande vuxna. Skolans problem och hinder ligger i skolsystemets tröghet och i bristen på ledarskap. Alltför många och luddiga mål och ett antal intressenter gör skolan svårledd. Den stora utmaningen inför framtiden är att knyta skolan närmare världen utanför, med mer av praktik, lärlingsutbildningar, förnyad lärarutbildning mm. Därtill krävs insatser för att höja skolledarnas kompetens och en ny förväntanskultur, där förväntningar både på lärare och på elever bör öka. Det är inte självklart hur denna bild hänger samman. Är verklighetsanpassning svaret på växande föräldra- och elevkrav, eller är det lösningen på växande kunskapsklyftor? Tydligast är kopplingen mellan bristen på ledarskap och förslaget till skolledarutveckling. Figur 12. Intressenternas gemensamma berättelse av skolan idag och i morgon. KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 20 (24)

21 8.2 DE STORA BERÄTTELSERNA Ett av skälen till att logiken i huvudberättelsen inte alltid är glasklar, är att den är summan av två underliggande berättelser. Det finns mycket som talar för att dessa i större utsträckning styr olika individers tolkningar än den gemensamma berättelsen som formar de stora dragen. Dessa två berättelser handlar om de frågor där spridningen i uppfattning är störst och handlar, utöver lärarnas roll och ställning, om sådant som skolans uppgift, problem, hinder och förändringsbehov, men även om lämpliga strategier för att höja skolan till världsklass. Går vi igenom varje fråga och fokuserar på de områden där det finns stora skillnader i uppfattning framträder ett tydligt mönster. Perspektiven hänger samman med två skilda uppfattningar av såväl förändringar i omvärlden som utmaningar i skolans verklighet. Dessa bildar sammantaget två olika berättelser om skolans situation, utmaningar och framtid. I figuren nedan har vi sammanfattat dessa mönster. Figur 13. Skolans två stora berättelser. SKOLANS HELIGA GRAAL OCH VÄGEN DIT Den första berättelsen (till vänster) utgår från föreställningen att vi är på väg mot ett alltmer segregerat samhälle, framdrivet av en accelererande utvecklingstakt, vilket kommer att öka utslagningen och segregationen i skolans värld. Samtidigt är skolans resurser för knappa och lärarnas situation alltför hopplös för att man på allvar ska kunna möta denna utveckling. Det som krävs för att stävja utvecklingen är kraftfulla satsningar framför allt på skolans personal. De behöver ökad status och högre löner. I den otrygga och alltmer segregerade värld vi lever i är en av skolans viktigaste uppgifter, utöver den själklara rollen som förmedlare av grundläggande kunskaper, att ge trygghet och omsorg under uppväxten och lägga grunden för ett harmoniskt liv. Den andra berättelsen (till höger) tar sin avstamp i den ökade globala konkurrensen och det internationaliserade näringslivet. Det är en ny värld vi lever i, tycks företrädarna tänka, och detta måste avspeglas i skolans mål och arbetssätt. Problemen i skolan handlar inte så mycket om resurser som uppgivenhet och bristande förmåga och fantasi hos skolledningar och lärare. Skolans problem finns inom skolan, inte i dess omvärld. För att Sverige ska hänga med och arbetslivet få den kompetens de behöver måste skolan våga satsa på eliter, även i annat än idrott och musik. Sverige behöver fler toppbegåvningar, fler entreprenörer, och skolan har en viktig roll att fylla. För att KAIROS FUTURE AB INFO@KAIROSFUTURE.COM 21 (24)