Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1"

Transkript

1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med förklaringar inom atomer, molekyler, grundämnen, rena ämnen, blandningar, joner, sura lösningar, basiska lösningar, neutralisation och salter. 1. Hur började människans intresse för kemi? Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. 2. Vilka är alkemisterna? Man kallar tidigare kemister alkemister. De kan finnas nu också. I alla fall har alkemisterna arbetat på en ytlig nivå. Det innebär att de inte har arbetat på proton, elektron eller jon nivå. 3. Alkemister har hittat på många saker som används idag. Ge några exempel. De har kommit på hur man kan förvara mat, tillverka medicin, legeringar, alkohol mm. 4. Alkemister försökte göra guld men lyckades inte med det. Varför? De har inte lyckats med att komma åt atomkärnan. De blandade ihop några metaller genom att smälta. De har fått olika legeringar som brons, mässing, stål mm. De har inte lyckats förändra antalet protoner i atomkärnan. Man måste ha rätt antal protoner i kärnan för respektive grundämne. Guld har 79 protoner. På så djup nivå har de inte arbetat. 5. Vem har kommit på atom tecken och det kemiska språket? Berzelius införde det kemiska språket och tecken. H är kemiskt tecken för väte (på latin Hydrogen) och O är kemiskt tecken för syre (på latin Oxygen), He är kemiskt tecken för helium. 6. Vilka kemiska tecken och formler har grundämnen och kemiska föreningar (sammansatta ämnen)? Grundämnen brukar ha kemiska tecken. T.ex. metaller som järn Fe, koppar Cu, Natrium Na och ickemetaller som kol C. Men gaserna brukar ha molekylformel som vätgas H 2 eller syrgas O 2. Kemiska föreningar har molekylformel som t.ex. vatten H 2 O. Det innebär att det har skett en kemisk reaktion

2 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 2 mellan syrgas och vätgas. Så en vattenmolekyl är en kemisk förening mellan två väteatomer och en syreatom. Med andra ord är vattenmolekylen ett sammansatt ämne. 7. Vem kom på atommodellen (atomkärna och elektroner)? Bohr, dansk fysiker, påvisade att det finns partiklar i en atom, proton och neutron i atomkärnan och elektroner runt kärnan. Elektronerna kan finnas på olika banor, så kallade skal. Skal ordning från kärnan är K L M N O P Q, enligt Bohrs atommodell. 9. Rita olika atommodeller, t.ex. kol, syre, väte, klor, natrium mm. 10. Är luft materia? Motivera ditt svar. Luften är materia eftersom den har massa, vikt. Det finns gaser i luften som kväve, syre, koldioxid, vattenånga mm. Så luften är en blandning av olika gaser eller olika molekyler. Dessutom består varje molekyl av atomer. Det finns även andra små partiklar i luften. 11. Hur vet du att en atom har neutral laddning? Atomer med kemiska tecken utan positivt tecken eller utan minus tecken är atomer som har en neutral laddning som H, O, Na, Cl. Det innebär att atomen har lika många protoner som elektroner. 12. Hur bildas joner? När en atom lämnar ut elektroner eller tar in elektroner får den ett nytt läge. Då har atomen inte lika många protoner som elektroner. Det innebär att atomen får elektrisk laddning. Ett sådant läge kallas jon. 13. Vad menas med en positiv jon, förklara med ett exempel? När en atom lämnar ut en elektron får atomen ett nytt läge. Då blir atomen positivt laddad. Den kallas positiv jon. T.ex. vätejon H+, natrium jon Na+. Då har jonen en ädelgasstruktur.

3 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Vad menas med en negativ jon? När en atom tar in en elektron får atomen i ett nytt läge. Då blir atomen negativt laddad. Den kallas negativ jon. T.ex. klorid jon Cl Vad menas med molekyl, grundämne och sammansatt ämne? Ange exempel. En molekyl (består av minst två atomer) som syre (syrgas) O2 eller väte (vätgas) H2 vatten H2O eller koksalt NaCl eller saltsyra HCl. Ett grundämne (molekyl som består av samma atomer, atomslag) för gaser har ett tal efter det kemiska tecknet som exempelvis syre (syrgas) O2 eller väte (vätgas) H2 men för metaller står talet ofta inte med som Fe Cu osv. Alltså ser man Fe kan det betyda en järnatom eller grundämnet, järnrör. Ofta förstår man genom texten vad det handlar om. Ett sammansatt ämne är en kemisk förening som består av minst två olika atomer som vatten H2O eller koksalt NaCl eller saltsyra HCl. 16. Hur många molekyler och atomer finns det i följande kemiska molekylformler? H 2 O 3H 2 O O 2 5O 2 H 2 2H 2 Na Fe Cu Au H 2 O är en vattenmolekyl, dieväteoxid, som innehåller två väteatomer och en syreatom och är ett sammansatt ämne. 3 H 2 O är tre vattenmolekyler som innehåller sex syreatomer och tre syreatomer och är ett sammansatt ämne. O 2 är en syremolekyl som innehåller två syreatomer och är ett grundämne. 5O 2 är tre syremolekyler som innehåller tio syreatomer och är ett grundämne. H 2 är en vätemolekyl som innehåller två väteatomer och är ett grundämne. 2H 2 är två vätemolekyler som innehåller fyra väteatomer och är ett grundämne. Na kan vara det kemiska tecknet för en natriumatom eller grundämnet natrium. Fe kan vara det kemiska tecknet för en järnatom eller grundämnet järn. Cu kan vara en kopparatom eller grundämnet koppar. Au kan vara en guldatom eller grundämnet guld.

4 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Vilka bindningar kan det vara mellan atomerna i ett ämne? Detta beror på ämnet. Det kan finnas metallbindning, molekylbindning eller jonförening. T.ex. ett järnrör, består av järnatomer. Järnatomerna håller ihop varandra med elektroner. Det bildas ett moln av elektroner runt alla järnatomer. På så sätt binds alla järnatomer ihop. En sådan bindning kallas metallbildning. T.ex. vattenmolekyl H 2 O består av två väteatomer och en syreatom. Då binds syreatomen med varje väteatom genom elektronparbindning. Bindningen kallas molekylbindning eller kovalent bindning. -T.ex. koksalt, natriumklorid, NaCl saltsyra, väteklorid, HCl och natriumhydroxid NaOH har jonbindning. Här har elektroner hoppat mellan atomerna, t.ex. mellan Na och Cl. Då bildas positiva och negativa joner, Na+ och CL-. Den kemiska föreningen bildas genom jonförening. Eftersom de negativa och positiva jonerna attraherar varandra. 18. Vad är skillnaden mellan en kemisk reaktion och fysikalisk förändring (fas förändring)? Vid en fysikalisk förändring eller en fas förändring sker en förändring på utseende. Det innebär att det är samma ämne men i en annan form/fas. T.ex. Is är fast fas, vatten är flytande fas och vattenånga är gas fas. Här har vi samma vattenmolekyler i alla faser. Det som skiljer är avståndet mellan molekylerna och deras rörelse. Detta beror på temperaturen. Vid hög temperatur ökar avståndet och rörelse mellan molekylerna och vid låg temperatur minskar avståndet och rörelse mellan molekylerna. Vid en kemisk reaktion sker en kemisk förening mellan minst två ämnen. Här kan det bildas minst ett nytt ämne. Det nya ämnet har andra egenskaper än de som ingår i kemiska reaktionen från början. T.ex. natrium är en giftig metall och klor är en giftig gas. När de reagerar med varandra bildas ett nytt ämne som kallas natriumklorid, koksalt som vi använder i maten och som inte är giftigt. 19. Hur skriver du en kemisk reaktion med ord? Jag skriver namnet på ämnena ingår i den kemiska reaktionen och ritar en pil. Sedan skriver jag namnet på de nya ämnena. T.ex. Natrium + klor natriumklorid Vätgas + syrgas vatten + värme Kol + syrgas koldioxid vid fullständig förbränning Kol + syrgas koloxid vid ofullständig förbränning. Kallas även kolmonoxid.

5 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Vilka joner bildas om a) Koksalt eller natriumklorid löser sig? NaCl blir Na+ och Cl- b) Vilka joner innehåller saltsyralösning eller väteklorid? HCl blir H+ och Cl- 21. Vad har alla sura lösningar gemensamt? Vad avgör surhetsgraden? Alla sura lösningar innehåller vätejoner, H+ och antalet vätejoner avgör surhetsgraden. En sur lösning har många vätejoner. 22. Vilka konsekvenser kan ickemetall oxider orsaka? Motivera ditt svar. Ickemetall oxiderar som svaveldioxid SO2, kvävedioxid NO2 och koldioxid CO2 och de är ofta i gasfas. De sprider sig lätt i luften. Men i luften kan de reagera med vattenånga. Därefter kan det regna surt. Det sura regnet kan skada miljön. Eftersom miljön får ett rikligt överskott av vätejoner. Dessutom kan det sura regnet lösa mineraler från marken eller bergen och ta med sig dessa ämnen till vattendrag, sjöar eller hav. Det sura regnet kan även påskynda rost bildning i bilar mm. Det har skadat en del av vårt kulturarv som statyer, byggnader vilka byggdes för tusentals år sedan. Fenomenet kallas vittring. 23. Vilka joner innehåller natriumhydroxid? NaOH blir Na+ och OH- 24. Vad har basiska lösningar gemensamt? Vad avgör hur besk en lösning är? Alla basiska lösningar innehåller hydroxidjoner, OH- och avgörs av antalet hydroxidjoner. En besk lösning har många hydroxidjoner. 25. Vad menas med en neutralisation? I vilket fall kan man använda en sådan process? Motivera ditt svar. I kemi tolkas en neutralisation som ett neutralt läge där antal vätejoner är lika många som hydroxidjoner. Det innebär att lösningen är neutral. Den kemiska reaktionen för en neutralisation kan skrivas generellt som En sur lösning + en basisk lösning salt + vatten Man kan använda neutralisation konceptet exempelvis i en sur sjö. Man tar vattenprov och får sjöns surhetsgrad. Därefter kalkar man sjön med en lämplig mängd. Att kalka innebär att man lägger kalcium i vattnet. Kalcium är en metall och vid reaktion med vatten bildas kalciumjoner och

6 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 6 hydroxidjoner. På så sätt försöker man jämna ut antal vätejoner med hydroxidjoner så att vattnet i sjön får ett neutralt läge, neutralt ph värde = Vad har kunskaper i atomer, joner, molekyler, sura och basiska lösningar hjälpt dig? Motivera ditt svar. Nu börjar jag förstå hur det kan uppstå miljöproblem som surt regn och vilka konsekvenser det för med sig. Att släppa ut mindre ickemetalloxider genom att minska användning av bensin eller diesel motordrivna fordon kan vara ett sätt för att minimera det sura regnet. Dessutom har jag förstått hur man kan komma åt en sur sjö genom att kalka. Här kommer man på att antal vätejoner och hydroxidjoner som jämnas ut. Dessutom kan man använda sådana kunskaper när man har plantering. Där kan olika grönsaks- eller frukt träd växa bra på rätt miljö med anpassat ph-värde. 27. Förklara följande begrepp: Fysikalisk förändring/fasförändring en förändring som sker på utseendet exempelvis genom temperatur eller tryck. Ämnets partiklar får större eller mindre avstånd mellan varandra beroende på förändringen i temperatur eller tryck. Vid ökad temperatur rör sig partiklarna mer och vid låg temperatur rör dem sig mindre, det samma händer vid ökat och sänkt tryck. Rent ämne Ett ämne som består av samma molekyler eller atomer. Exempelvis 24 karat guld. Blandningar En blandning som kan bestå av minst två olika ämnen. Mellan gaser En blandning mellan olika gaser exempelvis luften. Mellan vätskor En blandning mellan minst två olika vätskor, exempelvis citronlösning. Mellan metaller, legering En sammansättning av minst två olika metaller. Exempelvis 18 karat guld, Brons, mässing, stål, rostfritt stål. Lösningar En lösning innebär att minst en vätska har löst andra ämnen. Exempelvis sockerlösning. Homogena lösningar Lösningar som har osynliga beståndsdelar, exempelvis saltlösning. Heterogena lösningar Lösningar som har synliga beståndsdelar, exempelvis vatten och olja. Den kan även kallas emulsion. Omättade lösningar Lösningar som kan lösa mer av det andra ämnet. Exempelvis 5 g socker i en liter vatten. En sådan lösning ka ta 5 g socker till. Eftersom den är omättad. Mättade lösningar Lösningar som inte kan lösa mer av det andra ämnet. Exempelvis 350 g socker i en liter vatten. Vatten löser en del av 350 g socker. Resten av sockret blir kvar och syns.

7 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 7 Mellan vätskor Alla vätskor kan inte lösa varandra. Exempelvis vatten kan inte lösa matolja från kläder. Därför använder man tvättmedel som innehåller tensider. Då bryter tensiderna stora oljemolekylerna till små och omger den. Härefter kan vattnet ta bort oljan med tensiderna. 28. Vilka faktorer påverkar löslighet? Uppvärmning, omröring och finfördelning av det lösta ämnet kan påverka. Men beståendesdelarna syns när man slutar med uppvärmning eller omröring. På samma sätt försöker man lösa svårlösliga ämnen. 29. Blandningarna går att separera. Ange några sätt för separationer. Sedimentering, filtrering, extrahering, indunstning, destillering och kromatografi. 30. I människokroppen sker separationer. I vilka kroppsorgan sker separationer? I lungorna (syrgas skiljs från inandningsluften), i njuren filtreras blodet, i magsäcken finfördelas maten och proteiner skiljs från resten tack vare enzymer som pepsin och saltsyra. Från levern och gallan kommer enzymer som finfördelar fett. Kolhydrater och socker skiljs från maten i tolvfingertarmen med hjälp av enzymer som insulin som kommer från bukspottskörteln. I tunna och tjocka tarmen sugs mineraler in mm. Enzymerna är katalysatorer som påskyndar matspjälkningen. 31. Vad har du för nytta av kunskaper om blandningar och separationer? Motivera ditt svar. Genom det vet jag vad några kroppsorgan har för funktion. Med det får jag vara försiktig med vad jag konsumerar. Överkonsumtion av näringsämnen som kolhydrater, socker, salter, kött eller fett kan leda till att respektive kroppsorgan inte klarar sitt uppdrag. Detta i sin tur kan leda till ohälsa eller sjukdomar hos en individ. 32. Rent vatten är ett sammansatt ämne. Förklara varför. Rent vatten är ett rent ämne som består av vattenmolekyler. Men varje vattenmolekyl, dieväteoxid H2O, består av 2 väteatomer och en syreatom. Alltså finns olika atomer i varje vattenmolekyl. Därför kallas vatten för ett sammansatt ämne.

8 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Luften är en blandning. Förklara varför. I luften finns olika gaser som kväve, syre, koldioxid, vattenånga mm. Så luften är en blandning av olika gaser eller olika molekyler. Det finns även andra små partiklar i luften. 34. Sockerlösning, saltlösning, citronlösning och te är exempel på homogena lösningar. Förklara varför. De är lösningar som har osynliga beståndsdelar. Så länge lösningarna är omättade ser man inte exempelvis salt i saltlösningen. 35. Vilken av följande är en kemisk reaktion: att koka vatten eller att bränna/elda ett papper? Förklara varför. Att koka vatten är en fas förändring. Här har vi samma vattenmolekyler men avstånd och rörelse skiljer sig i respektive fas. Att bränna/elda ett papper är en kemisk reaktion. Eftersom man får nya ämnen som vattenånga och koldioxid. 36. Kan man framställa salter genom fysikalisk förändring (fasförändring)? Motivera ditt svar. Då har man tänkt på havsvatten som innehåller salt. Man kan utvinna saltet ur havsvattnet genom indunstning. Alltså förvara havsvattnet i en bassäng där vattnet avdunstar och saltet blir kvar. Man kan även framställa salt genom att koka havsvatten. 37. Hur framställer man salter genom en kemisk reaktion? Genom neutralisation och därefter indunstning eller kokning. Genom att lägga en metall i saltsyra och därefter indunstning eller kokning. Exempelvis löser man magnesium i saltsyra. Då frigörs vätgas och har man kvar magnesium och klorid joner. Efter indunstning eller kokning får man kvar vita korn av saltet magnesiumklorid.

9 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Vilken typ av salt använder man som gips? Motivera ditt svar. Kalciumsulfat, CaSO4, används. Eftersom den är hård. Men krossas till pulver för att lösas och blandas till en smet. Gasbindor dränks i gipssmet. Direkt därefter lindar man kring benbrott. När det torkar (vatten avdunstar) blir det hårt igen. På så sätt hålls benbrottet stabilt så att benen växer ihop rätt. 39. Var kan följande salter som kalciumkarbonat och kalciumfosfat finnas? Kalciumkarbonat, CaCO4, finns i kalksten, krita och marmor. Kalciumfosfat, Ca3(PO4)2, finns i skelettet. Kalcium salter kan vara hårda. Utan dem skulle vi inte kunna ha hårda och lätta skelett. Därför bör man dricka mjölk eller äta ost för att komplettera skelettets behov av kalcium. 40. Vad kan finnas i bakpulver eller brustabletter? Varför? Det kan finnas några ämnen i dem. En av dem är koldioxid. Syftet med det kan vara flera punkter. Men en av dem är: I bakpulver är att tillåta degen att växa upp eftersom koldioxid gasen frigörs genom att öppna kanaler i degen som gör att vi får en mjuk kaka eller bulle. I brustabletten frigörs koldioxid gasen när brustabletten löses i vatten. På så sätt får man en färsk smak när man dricker brustablettlösningen. 41. Salter kan vara nyttiga och skadliga. Ange exempel för dem. Motivera varför du anser att respektive salt kan vara nyttigt och skadligt. Det finns lättlösliga och svårlösliga salter. Mineraler som bygger upp jorden är svårlösliga salter. Utan dem kan vi inte gå, cykla, eller bygga hus på. De lättlösliga salterna som koksalt som innehåller järn, koppar mm får man konsumera i lagom mängd. Ett överskott av saltkonsumering kan leda till att det bildas sten i urinledarna eller njuren. 42. Hur kan man undvika överskott av salt? Konsumera lagom mängd enligt kroppens behov och drick vatten.

10 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant Man saltar/sandar isiga vägar. Vilka nackdelar kan det finnas med det? Motivera ditt svar. Saltet gör att isen smälter men bidrar till att det bildas joner. Jonerna hamnar med regnvattnet i åkrar, sjöar, hav osv. Detta påverkar växt- och djurlivet negativt. Dessutom kan saltjonerna påskynda rostbildning. Jonerna underlättar för syrgas för att komma åt skyddade metaller. Även en rostskyddad bil kan få rost. 44. Hur undviker man rostbildning? Motivera ditt svar. Det finns en rad åtgärder som målning, förzinkning mm. Jag tycker att man tar hand om sina föremål så att de inte rostar. Annars kasseras dem och soptipparna växer. Dessutom tas mycket energi för att framställa nya föremål. 45. Hur rostar respektive metall? Hur ser respektive metalloxid ut? Järn har en gråaktig färg. Men rostig järnplåt blir brun. När järn rostar bildas det hål och så småningom smulas det sönder. Koppar är brun till färgen. När det rostar bildas ett skikt som kallas kopparoxid eller ärg, som får en grön färg. Skiktet skyddar resten av kopparn som ligger under. Man kan ta bort ärg eller kopparoxid med rätt polermedel eller till och med ketchup. Pröva! Aluminium kan ha mellan silver till grå färg. När det rostar bildas ett skikt som kallas aluminiumoxid som har en gråare färg. Skiktet skyddar resten av aluminiumet som ligger under. Man kan ta bort aluminiumoxid med rätt polermedel. Zink har en grå färg. När det rostar bildas ett skikt som kallas zinkoxid som har en gråare färg. Skiktet skyddar resten av zink som ligger under. Man kan ta bort zinkoxid med polermedel. 46. Vad menas med mjukt vatten och hårt vatten? Mjukt vatten kan innehålla spår av joner som magnesium eller kalcium. Hårt vatten innehåller rikligt med joner som magnesium och kalcium. I hårt vatten kan det bli svårt att tvätta sig eftersom det blir svårt att bilda skum. Då får man destillera vattnet eller montera ett speciellt filter på kranen som kan fånga magnesium- och kalciumjonerna. Ibland kan det fungera genom att koka det hårda vattnet så att kalciumet och magnesiumet samlas på vattenytan som en vit hinna som man kan ta bort. Använder man hårt vatten ofta kan det leda till att man får njurskador eller andra sjukdomar. Hårt vatten kan även bidra till skador på hushållsmaskiner som tvättmaskin eller diskmaskin.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi För 2500 år (ca. 500 f.kr., dvs i början av Järnåldern) sedan skrev filosofen Empedokles från Sicilien sin teori om att världen är uppbyggd av fyra

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI Med vardagskemi menas framförallt kemin du möter i ditt hem. Allt ifrån matlagning till städning. VÅR MAT IDAG KEMIN I KÖKET Idag konserverar vi mat för

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A Arbetshäfte Namn: Klass: 9A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi,

Läs mer