Lp 1 Lp 2 Lp 3 Lp 4. Reglerteknik (ERE033) 7,5 hp. Valbar kurs. 7,5 hp

Transkript

1 INFORMATION OM VALBARA KURSER I LÄSPERIOD 2 OCH 3 FÖR M3 - LÄSÅRET 2010/2011

2 Hittills har din utbildning på Maskin bestått av obligatoriska kurser. I årskurs 3 får du lite friare tyglar i och med 2 valbara kurser där du kan välja att läsa mer inom ämnen som du tycker är särskilt spännande och intressanta! I det här häftet hittar du kortare sammanfattningar av de olika kurserna i respektive läsperiod men också mer information om vissa viktiga "regler" såsom MTS-krav, förkunskapskrav till Masterprogram och hur du rent praktiskt går till väga för att välja en viss kurs. Kanske vill du fördjupa dig inom materialteknik eller få en inblick i virtuella produktionssystem eller lära dig konstruera objektorienterade program?! VALET ÄR DIITT! Utbildningsplan för M3, Inskrivna H04 och senare Lp 1 Lp 2 Lp 3 Lp 4 Miljö- och energiteknik (ENM110) 7,5 hp Reglerteknik (ERE033) 7,5 hp Valbar kurs 7,5 hp Matematisk statistik (TMS061) 7,5 hp Strömningsmekanik (MTF052) 7,5 hp Valbar kurs 7,5 hp Kandidatarbete 15 hp Du väljer via Studentportalen! Logga in på Studentportalen. Klicka sedan på Kursval och följ instruktionerna. Läsperiod 2 Valet är öppet från och med läsvecka 2 till och med läsvecka 4. Läsperiod 3 Valet sker i november, exakt tidpunkt är ännu inte fastställd. Förkunskapskrav Kurserna i M3 bygger på kunskaper från M1 och M2. Du som har kurser efter dig måste tänka igenom din studiesituation och planera hur du skall jobba ikapp dessa kurser. Kontakta din studievägledare Lilian Sandström om du behöver hjälp med att lägga upp en individuell studieplan. Lilian når du via telefon eller e-post: lilian@chalmers.se. 1

3 Inför kandidatarbete - poängkrav För att vara behörig att söka ett kandidatarbete krävs att du efter läsperiod 1 har godkända resultat omfattande minst 97,5 hp. Ingen dispens ges från detta krav! Du ska också vara inskriven H04 eller senare. Val av kurser från annat program Alla kurser som finns med i detta informationshäfte och som du kan hitta under M-programmets programplan i Studieportalen är möjliga för dig att välja. Vill du däremot välja en kurs från något annat program måste du söka dispens. Har du tänkt läsa sådan kurs är det viktigt att komma ihåg att du själv ansvarar för att kontrollera att du har rätt förkunskaper. MTS-krav Du måste ha läst en MTS-kurs (människa, teknik, samhälle) om minst 7,5 hp för att uppfylla kraven för en civilingenjörsexamen. Vilka av kurserna här i häftet som är MTS-klassade ser du i kursbeskrivningarna. Vill du hitta andra MTS-kurser kan du söka ut dessa i Studieportalen, klicka på kurser och kryssa i rutan för MTS. MTS-kurs kan läsas under kandidatdelen (år 1-3) eller Masterdelen (år 4-5). Att tänka på inför fortsättning på Masterprogram Vissa Masterprogram har speciella förkunskapskrav. För att uppfylla detta krav utnyttjar du dina valbara kurser i årskurs 3. M-programmet har 14 stycken masterprogram som är ackrediterade, d.v.s. att programmen är godkända som avslutningar på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. 8 stycken av programmen tillhör Maskin (associerade) och du som M-student har garantiplats på något av dessa program. Lista över ackrediterade program med/utan garantiplats samt eventuella förkunskapskrav hittar du i tabellerna på sidorna 3 och 4. Poängkrav antagning till Masterprogram För att du som är student vid ett civilingenjörsprogram (kull H04 och senare) ska kunna antas till ett Masterprogram krävs att du har klarat av 135 hp kurser samt kandidatarbete om 15 hp, totalt 150 hp. 2

4 Förkunskapsgrundande kurser - Masterprogram Vilka valbara kurser som gäller som förkunskapskrav för vilket Masterprogram ser du i tabellerna. OBS! Här listas enbart Masterprogram ackrediterade till M. Ackrediterade Masterprogram (med garantiplats) Advanced Engineering Materials (MPAEM) Automotive Engineering (MPAUT) Industrial Ecology (MPECO) Naval Architecture (MPNAV) Product Development (MPPDE) Production Engineering (MPPEN) Sustainable Energy Systems (MPSES) Solid and Fluid Mechanics (MPAME) Förkunskapskrav MMF092, Maskinkonstruktion alternativt MHA021, Finit elementmetod PPU055, Virtuell produktion alternativt TEK125, Logistik ENM025, Energiomvandling alternativt MTF113, Värmeöverföring MHA021, Finit elementmetod Rekommenderad kurs MHA021, Finit elementmetod 3

5 Ackrediterade Masterprogram (utan garantiplats) Engineering Mathematics (MPENM) Nuclear Engineering (MPNUE) Quality and Operations Management (MPQOM) Sound and Vibration (MPSOV) Supply Chain Management (MPSCM) Systems, Control and Mechatronics (MPSYS) Förkunskapskrav MVE100, Transformeroch differentialekvationer TEK125, Logistik TEK125, Logistik Rekommenderad kurs VTA121, Ljud och vibrationer PPU055, Virtuell produktion MVE100, Transformeroch differentialekvationer För dig som är antagen till civilingenjörsutbildning Maskin hösten -08 eller tidigare ges dispens för programmen Management of Economics and Innovation samt Business Design Program. Dessa båda program har kursen TEK 125, Logistik, som förkunskapskrav. För att uppfylla examensfordringarna för civilingenjörsexamen i Maskinteknik krävs 2 kurser ur något av Maskins associerade masterprogram (samt obligatorisk MTSkurs förstås!). Frågor och funderingar? Är det något du undrar över gällande ditt kursval, kontakta studievägledare Lilian Sandström (telefon eller e-post: lilian@chalmers.se), utbildningssekreterare Johan Bankel (telefon eller e-post: johan.bankel@chalmers.se) eller programansvarig Mikael Enelund (telefon eller e-post: mikael.enelund@chalmers.se). Du är förstås alltid välkommen till Studentcentrum Maskingränd för ett personligt besök! 4

6 Beskrivning av valbara kurser i M3 Läsperiod 2 ENM025, Energiomvandling 7,5 hp Examinator: Lars-Erik Åmand Institution: Energi och miljö Kursen är ett krav för antagning till masterprogrammet Sustainable Energy Systems (alternativt Värmeöverföring, lp 3). Målet med denna kurs är att nå fördjupade kunskaper om omvandling av kemiskt bunden energi till värme och/eller arbete. Dessa kunskaper är av både beräknings- och konstruktionsmässigt slag. Kursen bygger på föregående kurser i Termodynamik och Miljö- och energiteknik M3. I kursen utnyttjar vi det faktum att vi har möjlighet att på ett mer handgripligt sätt studera en anläggning för energiomvandling. Därför utnyttjas Chalmers kraftcentral (och dess 12 MW cirkulerande fluidiserade bädd) flitigt för både laboration, studiebesök och fördjupningsuppgifter så att kursdeltagarna har sett det som avhandlas i de teoretiska delarna i verkligheten. En viktig del av omvandlingen av kemiskt bunden energi till värme är värmeöverföring, som därför ägnas särskild uppmärksamhet. Grunderna för konvektion, ledning och strålning studeras syftande till att ge den teoretiska bakgrunden till varför en större förbränningsanläggning ser ut som den gör med avseende på värmeöverförande ytor. I kursen ingår också orienterande inslag om annan energiomvandling än förbränning. Det kan t.ex. vara bränsleceller med dess termodynamiska förutsättningar som ett perspektiv på förbränning. I kursen ingår både räkneoch konstruktionsövningar samt en fördjupningsuppgift. Dessa moment fokuserar på problemslösning i avsikt att illustrera det som gås igenom på föreläsningarna. Kursen innefattar föreläsningar och räkneövningar samt obligatoriska konstruktionsövningar och laborationer. MMF092, Maskinkonstruktion, 7,5 hp Examinator: Rikard Söderberg produktionsutveckling Institution: Produkt- och Kursen är ett krav för antagning till masterprogrammet Product Development (alternativt Finit Elementmetod, lp 2). 5

7 Läsperiod 2 Kursen syftar till att i projektform lära och träna systematiska metoder och verktyg för omkonstruktion och analys av produktkoncept med avseende på olika central aspekter. I kursen behandlas utvalda delar av konstruktionsmetoder (hur man skall göra). Konstruktionsprocessens grunder (vad skall göras) förutsätts bekant från M1 och M2. Metoderna tillämpas i ett projekt för omkonstruktion av en mekanisk produkt. Föreläsningarna består av fyra huvuddelar: konstruktionsmetodik, produktoch materialanalys samt konstruktion. Olika delmoment (metoder) är: metodik vid omkonstruktion, funktionstrukturer, design for assembly (DFA), utformning (konstruktionsregler), egenskapsprofiler för material, meritvärden, materialval, modulkonstruktion, robust konstruktion, kvalitetsmetoder och miljöanalys. En större konstruktionsuppgift skall utföras där delar av kursstoffet tillämpas. Uppgiften är inriktad mot omkonstruktion av en befintlig produkt och utföres om möjligt i samarbete med industrin. Den avslutas med dokumentation och presentation av hela projektet inför övriga kursdeltagare. Därjämte utföres två laborationer (datorprogram för DFA och materialval) och övningar inom valda delar av kursinnehållet. Under kursens gång kommer du bl.a.: Tillämpa scenarioteknik för att beskriva en produkts tänkta användningssituation/miljö. Tillämpa funktionsstrukturer för att beskriva och analysera en produkts funktionella uppbyggnad. Tillämpa krav- och egenskapsprofiler för att identifiera och specificera kritiska materialegenskaper. Använda programvara för systematiskt materialval för att utgående från en kravprofil identifiera lämpliga konstruktionsmaterial. Tillämpa LCA-analys för analys av en produkts miljöbelastning. Kursen innefattar föreläsningar, övningar samt projektuppgift. PPU055, Virtuell produktion, 7,5 hp Examinator: Bertil Gustafsson produktionsutveckling Förkunskaper: Tillverkningsteknik Institution: Produkt- och Kursen är ett krav för antagning till masterprogrammet Production Engineering (alternativt Logistik, lp 3). Kursen rekommenderas vid fortsatta studier på masterprogrammet Systems, Control and Mechatronics. 6

8 Läsperiod 2 Kursen syftar till att utveckla teknologernas förståelse för teorier, metoder och moderna ingenjörsverktyg för att kunna utveckla produktionsprocesser och driva tekniskt komplexa produktionssystem. Med produktionssystem avses hela det system av människor, verktyg och maskiner som samverkar i utveckling och produktion av produkter. Produktion handlar om ständig anpassning av mänskligt och ekonomiskt liv till förändrade förhållanden. Det är ett oupphörligt bruk av nya teorier och metoder. Det är tilltron till människans möjligheter att förbättra sina livsvillkor. Kursen behandlar bl.a.: Det allmänna produktionssystemets huvudfaktorer Faktorer som påverkar produktionssystem Tillverkningssystemets tekniska problemkomplex Automationsteknikens grunder Industrirobotteknik Produktionsfilosofier Kursen fokuserar på den virtuella världens teknik och arbetssätt för förståelse och säkring av produktion i termer av öppenhet mot nya möjligheter istället för låta den formuleras av det invant förväntade. I detta perspektiv introduceras exempelvis rummets och tidens virtualisering, kunskapsteori och operatörsträning i virtuell värld, produktionsflöden, linebalansering samt programmering CAD-CAM. I kursen ingår även att designa ett enkelt produktionssystem i virtuell miljö samt utföra en materialflödesanalys. Du ska också förstå behovet av en IT-strategi för att kunna möjliggöra systematisk återvinning av information genom hela produktutvecklingskedjan och redogöra för databasens roll för en effektiv integrerad produkt- och produktionsutveckling. MHA021, Finit elementmetod, 7,5 hp Examinator: Peter Möller Institution: Tillämpad mekanik Kursen är ett krav för antagning till följande masterprogram: Solid and Fluid Mechanics och Product Development (alternativt Maskinkonstruktion, lp 2) Kursen rekommenderas vid fortsatta studier på masterprogrammet Naval Architecture. Matematisk modellering av problem och förlopp som studeras i teknik och naturvetenskap leder oftast till integralekvationer eller randvärdesproblem, och finit elementmetod (FEM) är ett kraftfullt standardverktyg för att approximera lösningen till sådana. Metoden är därför grundläggande i modern beräknings-teknik och flitigt använd inom analys och simulering. Kursens primära syfte är därför att möjliggöra lärande om hur och varför FEM fungerar, samt att visa hur metoden används för att lösa de i fysiken och 7

9 Läsperiod 2 maskintekniken vanligaste problemtyperna. Bredden och djupet på det genomgångna materialet är sådant att man på egen hand ska kunna skriva ett FEM program. Ett andra mål är att skapa insikt i modern beräkningsmekanik, samt insyn i hur FEM används i industriella tillämpningar. Slutligen ska skapat en bred och solid grund för fördjupade studier i FEM för t.ex. olineära och transienta problem, samt en kunskapsbas för studier i avancerad hållfasthetslära, konstitutiva modeller, strukturmekanik/dynamik, och närliggande ämnen. Finita elementmetoder används för att approximera lösningen till partiella differential ekvationer. I kursen behandlas främst problem från maskinteknik och strukturmekanik, såsom stationära fältproblem (t ex värmeledningsproblemet och vridning av tjockväggiga tvärsnitt) samt lineära elasticitetsproblem (t.ex. axlar, skivor, balkar). Modellering av det fysiska problemet (dvs. härledning av den styrande differentialekvationen och randvillkor) gås igenom översiktligt. Mer utförligt visas hur randvärdesproblemet kan skrivas om till ett variationsproblem (t ex virtuella arbetets princip) eller ett minimeringsproblem (principen om potentiella energins minimum), samt hur finita elementmetoden approximerar lösningen till dessa. I sammanhanget vanliga begrepp och numeriska metoder gås också igenom; hit hör t ex numerisk integration, avbildningar och variabelsubstitutioner, elementapproximationer, lösning av ekvationssystem, konvergens, feluppskattning samt adaptivitet. Kursen innefattar föreläsningar, 4 stycken obligatoriska inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen. 8

10 Läsperiod 3 CTE031, Teknikhistoria, 7,5 hp (MTS) Examinator: Bengt Berglund Institution: Teknikens ekonomi och organisation Kursen syftar till att visa på vad som varit karakteristiskt i den tekniska och industriella utvecklingen samt att ge en introduktion till den moderna forskningen inom ämnet. Tyngdpunkten i kursen är förlagd till perioden Kursen vänder sig till teknologer som vill fördjupa sin förståelse av samspelet mellan å ena sidan teknik och å andra sidan social, politisk och ekonomisk förändring. Kursen skall ge en historisk översikt där samspelet mellan teknik och samhälle skildras. Exempel på teman som kommer behandlas är: bakgrunden till och innebörden av det industriella genombrottet framväxten av nya infrastruktursystem under och 1900-talen informationsrevolutionens betydelse överföring och adaption av teknik DAT170, Objektorienterad programmeringsteknik, 7,5 hp Examinator: Katarina Blom Institution: Data- och informationsteknik Förkunskaper: TME135 Matlab eller motsvarande. Det objektorienterade synsättet har idag en mycket stark ställning när det gäller programutveckling. Program som är uppbyggda enligt detta synsätt består av ett antal samverkande delar vilka kallas objekt. Dessa kapslar in data och erbjuder metoder för att hantera dem. Kursens syfte är att lära ut principerna för det objektorienterade synsättet och hur man konstruerar objektorienterade program. I kursen används ett modernt objektorienterat programspråk såsom Java eller C#. Följande moment behandlas: grundläggande objektorienterade begrepp (klasser, objekt, metoder och instansvariabler), abstrakta klasser och gränssnitt (interfaces), standardklasser för grafiska användargränssnitt, händelser och lyssnare, felhantering med hjälp av s.k. exceptions, strömmar för filhantering, användning av standardklasser för att bilda datasamlingar, sökning på Internet efter dokumentation för standardklasser. 9

11 Läsperiod 3 Kursen ges i form av föreläsningar och gruppövningar samt skriftlig tentamen och obligatoriska inlämningsuppgifter (laborationer). ITS065, Genus och teknik i vår värld idag, 7,5 hp (MTS) Examinator: Ann-Sofie Axelsson, Erik Bohlin Institution: Teknikens ekonomi och organisation Kursen syftar till att klargöra och undersöka genusrelationer i vårt samtida samhälle, med särskild koppling till teknik. Vilka begränsningar och möjligheter har män och kvinnor i olika samhällen och olika sociala situationer? Förstärker vetenskap och teknik könsroller eller tillhandahåller de nya? Kursen spänner över och analyserar ett antal områden i detalj, däribland: teorier kring genus och teknik, hur kulturkontakt och konsumtion påverkar könsroller i utvecklingsländer, vetenskapens roll i kvinnors utbildning i industri- och utvecklingsländer samt genus och informations- och kommunikationsteknologier (i synnerhet datoranvändning). Kursen undersöker genusrelationer i vårt samtida samhälle, med särskild koppling till teknik. Vilka begränsningar och möjligheter har män och kvinnor i olika samhällen och olika sociala situationer? Förstärker vetenskap och teknik könsroller eller tillhandahåller de nya? Kursen spänner över och analyserar ett antal områden i detalj, däribland: teorier kring genus och teknik, vetenskapens roll i kvinnors utbildning samt genus och bilen, genus och tekniken i hemmet samt genus och informationstekniken. Efter genomgången kurs skall studenterna tillägnat sig: grundläggande kunskaper i genus- och teknikteorier kunskaper om genusrelationer i ett historiskt perspektiv förmågan att göra en problematiserande teknikanalys utifrån ett genusperspektiv samt knyta dessa insikter till frågor rörande sin utbildning och sitt yrkesliv. LSP530, Fiction for engineers, 7,5 hp (MTS) Sträcker sig över läsperiod 3 och 4. Examinator: Magnus Gustafsson Max antal deltagare: 30 st. 10 Institution: Fackspråk The course aims to promote and enhance the creative and argumentative strengths of engineering students through relatively advanced studies of literature in English. The literature is often inspired by the perspective of engineering as well as science and technology in relation to the surrounding society. The course also introduces alternative ways of thinking and values and the discussion of the role of art and literature in society. The role and development of technology and science during the 20th and 21st centuries is discussed in novels by authors with a science or technology orientation whose novels tend to set

12 Läsperiod 3 potentially conflicting values against each other. Furthermore, the potential and power of technology and science is compared to the limits they are bound by in a postmodern world. After completion of the course you should be able to analyse literary text and construct an argumentative interpretation of literature that is meaningful outside the immediate context of the course. In the course, approximately seven novels or plays are discussed and compared in a student-oriented seminar. There are also elements of creative writing to inform discussions and analyses. The seminar discussions also cover literary schools, narratology, reading strategies, and literary theory. The course also includes an online poetry exchange with US students. The course is organized in the form of three-hour-seminars once a week. Some seminars are conducted online via a platform or a blog. MTF113, Värmeöverföring, 7,5 hp Examinator: Håkan Nilsson Institution: Tillämpad mekanik Förkunskaper: MTF052 Strömningsmekanik eller motsvarande Kursen ges på engelska. Kursen är ett krav för antagning till masterprogrammet Sustainable Energy Systems (alternativt Energiomvandling, lp 2). Kursen behandlar generell värmeöverföring genom ledning, konvektion och strålning. Värmeöverföring i värmeväxlare ingår som exempel på en viktig industriell applikation. Energikonservering har en mycket viktig betydelse, både när man använder ingenjörsmässiga metoder och när man härleder de ekvationer som gäller i värmeöverföringssammanhang. Energikonservering är det verktyg man använder för att koppla olika de olika värmeöverföringsmoderna, eller för att koppla ihop värmeöverföring i olika områden i rummet. Värmeledningsavsnittet behandlar en- och tvådimensionell stationär och instationär värmeledning. Vi studerar både enkla elementarfall där man relativt enkelt kan ta fram analytiska lösningar av värmeledningsekvationen samt mer komplicerade fall där empiriska korrelationer eller numeriska metoder måste användas. Värmeöverföring via konvektion (både påtvingad och naturlig) är ett stort ämnesområde. Vi härleder och studerar energiekvationen både för laminär och turbulent strömning. Ett antal externa konfigurationer - såsom konvektiv värmeöverföring för en plan platta, en cylinder, samt tubknippen - studeras. Vi tittar också på konvektiv värmeöverföring för interna konfigurationer såsom värmeöverföring i rör. 11

13 Läsperiod 3 Värmeväxlare är den vanligaste industriella tillämpningen av värmeöverföring. De används exempelvis i luftkonditionering, elproduktion, kylning av vatten och olja i bilar etc. Kursen behandlar värmeväxlare med parallell, motriktad och korsriktad strömning. Även kompakta värmeväxlare diskuteras. Som avslutande kursavsnitt har vi en ingående behandling av strålning. Vi definierar emission, absorption, reflektion, radiositet etc. Strålning från grå ytor, svartkroppsstrålning, formfaktorer, strålning, absorption och reflektion är några av de begrepp och fenomen som vi studerar. För tillämpade problem inom värmeöverföring måste man generellt sett använda numeriska metoder. Den kommersiella CFD-koden (Computational Fluid Dynamics) Fluent ( används i datorövningar och i ett datorprojekt för att studera ledning och konvektion. Resultaten jämförs med analytiska och empiriska korrelationer. Kursen innefattar bl.a. 2 föreläsningar och 2 räkneövningar/vecka samt skriftlig rapport och muntlig presentation. MTT075, Material- och processval, 7,5 hp Examinator: Christer Persson Institution: Material- och tillverkningsteknik Förkunskaper: Grundkurser i materialteknik, tillverkningsteknik och hållfasthetslära eller motsvarande Kursen rekommenderas vid fortsatta studier på masterprogrammet Advanced engineering materials Studenterna skall efter kursen kunna använda en systematisk metodik för att välja material och tillverkningsprocess så att krav på produkten uppfylls. Principer för design av material behandlas också där olika materialklassers speciella egenskaper beaktas med avseende på till exempel temperaturstabilitet, hållfasthet och användning i lätta konstruktioner. Kursen innefattar följande moment: Föreläsningar om material- och metodvalsmetodik baserat på koncept enligt Cambridge Engineering Selector. Speciell vikt kommer att läggas på materialval för lätta konstruktioner. Interaktiva övningar där deltagarna tränas i systematiskt och objektivt materialsvalsarbete Gruppbaserat projektarbete där deltagarna i grupp om ett antal personer får genomgöra, sammanställa och presentera ett praktikfall avseende materialval. I kursen läggs stor vikt på sambandet mellan produktens prestanda, form och materialegenskaper. Grunder för definition, framtagning och användning av materialindex gås igenom. Metodik för komplicerade och sammansatta problem behandlas där olika krav på materialegenskaper skall mötas samtidigt. Ett viktigt 12

14 Läsperiod 3 verktyg som användas är programvaran CES (Cambridge Engineeering Selector). MVE100, Transformer- och differentialekvationer, 7,5 hp Examinator: Hjalmar Rosengren, Kjell Holmåker, Karl-Henrik Fant Institution: Matematiska vetenskaper Förkunskaper: Godkända grundkurser i matematisk analys, linjär algebra och matematisk programvara motsvarande TMV225, 151, 166, MVE255 och TME135. Kursen är ett krav för antagning till masterprogrammet Engineering Mathematics. Kursen rekommenderas vid fortsatta studier på masterprogrammet Systems, Control and Mechatronics. Kursen avser skapa lärande kring grundläggande kunskaper om olika transformer (Fouriertransform, Laplacetransform och Fourierserier), som är betydelsefulla verktyg vid lösandet av differentialekvationer liksom vid systemanalys och signalbehandling. Kursen skall ge en teoretisk grund för olika matematiska metoder samt färdighet i att tillämpa dem i konkreta fysikaliska och tekniska situationer, t.ex. kopplade svängningar, svängande balkar och analoga filter. I kursen behandlas steg- och impulsfunktioner, Laplace- och Fouriertransformer, Fourierserier, diskret Fouriertransform samt egenvärdesproblem och randvärdesproblem för differentialoperatorer. Dessa utnyttjas för att analysera olika tekniska och fysikaliska problem som leder till differentialekvationer eller system av differentialekvationer. Till exempel studeras svängning i strängar och balkar samt kopplade svängningar. Vidare studeras dynamiska system i den form de uppträder exempelvis i reglerteknik varvid begreppen överföringsfunktion, frekvensöverföringsfunktion, impulssvar och stegsvar införs. Ett viktigt moment i kursen är att använda matematisk programvara för att lösa och åskådliggöra lösningen till ovanstående problemtyper. 13

15 Läsperiod 3 TEK125, Logistik 7,5 hp Examinator: Ola Hultkrantz Institution: Teknikens ekonomi och organisation Förkunskaper: IEK102 Industriell ekonomi eller motsvarande. Kursen är ett krav för antagning till följande masterprogram: Production Engineering (alternativt Virtuell produktion, lp 2) Supply Chain Management Quality and Operations Management Business Design Program Management and Economics of Innovation Logistik handlar om de kostnadskrävande men värdeskapande aktiviteterna kopplade till materialflöden, till exempel planering, styrning, samordning och organisation av hela flödet från råvara till slutlig förbrukare och returflöden i motsatt riktning. Här ingår att anpassa och effektivisera materialförsörjningen, flödena genom produktionen samt distributionen, men också att ta ett helhetsperspektiv och effektivisera materialflödena mellan nätverk av företag. Kursens syfte är att dels skapa en grundläggande förståelse för området logistik samt beskriva och skapa lärande att tillämpa ett antal logistiska verktyg, till exempel analysmetoder, och självständigt problematisera och analysera logistikproblem. Kursen tar utgångspunkt i logistikens målsättningar och det fysiska materialflödet i ett logistiksystem. Fokus är på att förstå hur materialflödena kan struktureras och styras genom ett företags materialförsörjning, produktion, distribution och i kedjor av företag, samt på vad sätt orderprocesser och informationsflöden påverkar möjligheterna att skapa kundnytta med hjälp av kostnadseffektiva och resurssnåla materialflöden. Kursen diskuterar dels logistik i ett helhetsperspektiv, genom hela kedjan från ursprung till konsument, dels från ett industriperspektiv, där företagets olika processer och dess roll och betydelse i logistikarbetet belyses och dels från ett akademiskt perspektiv, genom att applicera olika vetenskapliga discipliner på logistikproblem. Kursen behandlar följande: Logistikens utgångspunkter Det fysiska materialflödet (förpackningar, lagring, materialhantering, transporter) Logistikens effektivitetsvariabler och målsättningar (kundservice, kostnader, kapitalbindning) Logistiksystemets strukturer (produkterna, materialförsörjning, produktion, distribution) Styrning av logistiksystemet (kundorder- och prognosprocessen, materialstyrning, material- och produktionsstyrning i tillverkande företag, transportplanering, materialanskaffningsprocessen) Logistiksamverkan i försörjningskedjor Analysverktyg för logistikutveckling 14

16 Läsperiod 3 Momenten i kursen är bl.a. förutom föreläsningar och övningar också praktikfall och spelet The Beer Game som handlar om styrning av en flödeskedja vid produktion och distribution av öl. VTA121, Ljud och vibrationer, 7,5 hp Examinator: Wolfgang Kropp Institution: Bygg- och miljöteknik Förkunskaper: FFY371 Materie- och vågteori eller motsvarande. Grundläggande kunskaper om svängningsrörelser och vågutbredning. Hantering av komplexa tal och logaritmer (extra övningar kan ges vid behov). Kursen rekommenderas vid fortsatta studier på masterprogrammet Sound and Vibration. Ljud och vibrationsegenskaper är viktiga egenskaper för kvalitet och funktion av produkter och miljöer. Ingenjörer som är involverade i framtagning av produkter såsom byggnader, maskiner, fordon mm, måste ha ett grundläggande kunnande om ljud och vibrationer för att undvika design av produkter med olämpliga ljudoch vibrationsegenskaper. Kursen ges i samarbete med externa lärare som arbetar som ljud- och vibrationskonsulter i bilindustrin och byggindustrin. Samarbetet säkerställer att kursen har en stark anknytning till de problem och applikationer som behandlas i industrin. De externa lärarna håller även föreläsningar inom sina specialområden. Kursen innehåller dessutom en experimentell laboration där grundläggande mätteknik inom ljud och vibrationsområdet används. Kursen är upplagd så att den behandlar många av de begrepp och fysikaliska fenomen som finns inom ljud- och vibrationsområdet. Vissa viktiga delar behandlas mer i detalj med hjälp av analogier, ekvationer och praktiska exempel, medan andra delar behandlas mer översiktligt. Koppling till praktiska tillämpningar är en viktig del av kursen. Exempel på teman som behandlas: Översikt av ljud och vibrationer i industri och samhälle. Grundläggande beskrivning av ljud och vibrationer: Nivåbegreppet, intensitet, effekt, akustisk impedans, mobilitet, beskrivning av harmoniska svängningar med komplexa tal, mm. Reduktion av ljud i kanaler och rör: Ljuddämpare. Ljudgenrering/ljudkällor: Trafikbuller, ljudkällor i fordon, ljudkällor i byggnader. Beskrivning av ljud och vibrationsfält: Vågmodeller, modala modeller, statistiska modeller. 15

17 Läsperiod 3 Åtgärder för att minska befintligt buller: Ljud- och vibrationsisolering och dämpning/absorption i byggnader och fordon, samt skärmar utomhus. Kandidatarbete, 15 hp (läsperiod 3-4) Kandidatarbetet omfattar 15 högskolepoäng och sträcker sig över läsperiod 3 och 4 och avslutas med en gemensam examinering där redovisning av eget arbete och opponering sker under samma dag. Huvuddelen utgörs av ett projektarbete som avser att integrera, fördjupa och utveckla studentens kunskaper och färdigheter inom ett avgränsat område av det som behandlats inom tidigare genomförda kurser på programmet. Särskild vikt läggs vid träning i att rapportera ett eget arbete, både muntligt och genom att självständigt författa en hel eller del av uppsats/projektrapport som skall vara läsvärd för en tänkt läsekrets. Kandidatarbetet syftar också till att ge kunskaper och färdigheter i ingenjörsmässigt och vetenskapligt arbetssätt. Kandidatarbetet genomförs till största delen som ett projekt och arbetet bedrivs i en projektgrupp om max sex personer. Kandidatarbetet redovisas skriftligt enligt gällande normer för vetenskaplig och teknisk rapportering samt presenteras muntligt och försvaras vid ett seminarium. Den skriftliga delen kan bestå av en självständigt författad uppsats /rapport, omfattande hela kandidatarbetet, eller en tydligt identifierbar del av en gemensam uppsats / rapport. Vidare ingår kritisk granskning av ett annat kandidatarbete samt att vara opponent under seminarium då detta presenteras. Val av kandidatarbete sker under samma tidsperiod som för valet av kurser till läsperiod 3. Alla kursval/val av kandidatarbete sker via Studentportalen. 16