På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 18 april 2018, kl Kaffe serveras från kl 08.

Transkript

1 Kallelse Datum (1) Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 18 april 2018, kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad dagordning och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 18 april 2018, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordningen 3. Årsredovisning 2017 bilaga 4. Reviderad rambudget och internbudget 2018 bilaga 5. Avrapportering internkontrollplaner 2017 bilaga 6. Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge bilaga 7. Mat och livsmedelsstrategi Blekinge bilaga 8. Dokumenthanteringsplan för Region Blekinge bilaga 9. Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse bilaga 10. Förslag till Aktieägaravtal, Samverkansavtal samt Ägardirektiv för bilaga Öresundståg AB 11. Prissättning av resor på skärgårdslinjen Karlskrona Hasslö, trafikstart 2018 bilaga 12. Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundståg bilaga Karlskrona Kristianstad 13. Svar på motion; Utökad busstrafik till Spjutsbygd bilaga 14. Projekt; Hållbar utveckling och tillväxt i Blekinges SME ALMI bilaga Övrigt Delegationsbeslut Anmälningsärenden bilaga bilaga

3 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 18/00104 Handläggare Jonas Nordsten Årsredovisning 2017 Region Blekinges övergripande uppdrag är att ta fram och följa upp en regional utvecklingsstrategi för Blekinge antog regionstyrelsen Blekingestrategin som pekar ur riktningen för hur Blekinge ska utvecklas. I årsredovisningen återkopplas Region Blekinges bidrag till detta. Årets resultat uppgår till kr. Balanskravsutredning, enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag, har gjorts som visar att det inte finns något underskott att återställa. I årsredovisningen återrapporteras uppfyllelsen av de av regionstyrelsen fastställda finansiella målen och verksamhetsmålen. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredsställande. I samband med trafiknämndens behandling av bokslut avseende verksamheten inom verksamhetsområdet, överlämnades frågan angående hantering av överskott till regionstyrelsen. Det sammanlagda överskottet mot budget avseende intressentbidrag för kollektivtrafiken uppgår till kr. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Årsredovisning 2017 inklusive bilagor Revisionsberättelse samt revisionsrapport Beslut TN Beslut KFN Samverkansprotokoll, Beslut AU Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna bifogad årsredovisning för 2017 inklusive Trafiknämndens och Kultur- och Fritidsnämndens bokslut att överskottet mot budget avseende intressentbidraget för kollektivtrafik om kr bokförs som skuld till Region Blekinges medlemmar och återbetalas att överlämna årsredovisningen till Region Blekinges revisorer att årets överskott, kronor, avsätts till det egna kapitalet Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

4 att överlämna årsredovisningen samt revisionsberättelse till Region Blekinges medlemmar för prövning av ansvarsfrihet för regionstyrelsen för 2017 Expedieras: Diariet, Kommunerna, Landstinget, Revisorerna Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 1

6 2017 Region Blekinge 2017 Årsredovisning 2017 Dnr: 18/00104 Version PA 18 inför AU Layout: Go Happi Foto: För de bilder som inte personal på Region Blekinge tagit är fotografen specificerad: Framsidan, Lars Nyman. Sidan 4, Joakim Larnö. Sidan 6, Jörgen Ragnarsson. Sidan 9, Charlotta Bäckström. Sidan 12, Lars Nyman. Sidan 15, Hans Berggren, Johnér. Sidan 17, Lars Nyman. Sidan 18, Joakim Lenell. Sidan 20, Lars Nyman. Sidan 23, Dreamstime. Sidan 25, Joakim Lenell. Sidan 36, Lars Nyman. Sidan 38, Serny Pernebjer. Sidan 40 uppe, Mats Samuelsson. Sidan 40 nere vänster, Charlotta Bäckström. Sidan 40 nere höger, Johan Holmgren. Sidan 43 vänster, Charlotta Bäckström. Sidan 43 höger, Joakim Larnö. Sidan 44 höger, Joakim Larnö. Sidan 46, Hanna Reidmar. Sidan 51 uppe, Anna Nordström. Sidan 51 nere, Joakim Larnö. Sidan 54, Andreas Blomlöf. Sidan 57, Håkan Linder. Sidan 58, Blekingetrafiken. Sidan 60, Lars Nyman. Sidan 65, Lars Nyman. Sidan 72, Lars Nyman. 2 ÅRSREDOVISNING 2017

7 ÅRSREDOVISNING 2017 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 Med 2017 i backspegeln... 6 Region Blekinges organisation och uppdrag... 8 Omvärldsanalys...16 Framtidsbedömning...19 Finansiell analys...21 Måluppfyllelse Redovisning medarbetare...36 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER...38 Regionstyrelsens verksamheter - verksamhetsområde regional utveckling, kansli och kommunikation...39 Kultur- och fritidsnämnden verksamhetsområde kultur och fritid...47 Trafiknämnden verksamhetsområde trafik...55 EKONOMISK REDOVISNING...60 REVISIONSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 3

8 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 4 ÅRSREDOVISNING 2017

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Blekinge i siffror Invånarantalet ökar, antalet sysselsatta ökar och utbildningsnivån stiger. Kvinnor Män Fakta om Blekinge 2017 Yta (km 2 ) ,7% av Sverige Befolkningstäthet (antal/km 2 ) 54,4 24,8 i Sverige Befolkning Invånare i Blekinge (antal) (1,6% av Sverige) Utbildning Minst tre år eftergymnasial utbildning BLEKINGE, andel år Arbetsliv % 14,9 23,5 Sysselsättningsgrad 2015 In-/utpendling 2015 RIKET, andel år BLEKINGE, andel kvinnor/män RIKET, andel kvinnor/män Inpendling , 3% 7 5, 9 7 9, 0 7 6, 8% antal, 16+ % 18,8 27, Utpendling BLEKINGE, andel år Sysselsättningsgrad 2016 In-/utpendling 2016 BLEKINGE, andel kvinnor/män RIKET, andel kvinnor/män Inpendling % 17,2 27, RIKET, andel år 7 7, 4% 7 6, 9 7 7, 7 7 9, 5 % antal, 16+ % 21,7 31,8 Utpendling Invånare Andel kvinnor/män Inflyttning till Blekinge Andel kvinnor/män Inflyttning till Blekinge BLEKINGE 5 0, 2 RIKET % 4 9, antal BLEKINGE 5 0, 2 RIKET % 4 9, antal Utflyttning från Blekinge Utflyttning från Blekinge 2017 ÅRSREDOVISNING 5

10 Med 2017 i backspegeln Region Blekinge har det regionala utvecklingsansvaret i Blekinge och uppdraget att ta fram och följa upp Blekinges regionala utvecklingsstrategi, Attraktiva Blekinge Många aktörer bidrar till att strategins mål uppnås. I denna årsredovisning redovisas Region Blekinges bidrag. Hela arbetet med den regionala utvecklingsstrategin redovisas årligen, bland annat genom återrapportering av villkorsbrev, i olika forum kopplat till insatsområden i strategin samt på Blekingedagen. Under 2017 inleddes en process för uppföljning av den OECD-studie som gjordes över Blekinge och Smålandsregionerna Studien kommer, förutom uppföljning av de rekommendationer som lämnades 2013, även att omfatta avsnitt om integration och stad- och landsbygd. En aktualisering av den regionala utvecklingsstrategin påbörjades också under året. I juni kom en ny förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2017:583) som förtydligar ansvaret för det regionala tillväxtarbetet och statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. I förordningen framgår det att den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Förordningen gäller från 1 augusti Verksamhetsåret 2017 kännetecknas av högkonjunktur inom många områden. Tillväxten i företagen ökade, befolkningen ökade och antalet gästnätter kopplat till besöksnäringen ökade. Blekinges kommuner med stort mottagande av nyanlända har utvecklat sina organisationer och arbetar, tillsammans med andra aktörer och näringslivet, för att stärka möjligheten till utbildning liksom matchning av kompetens på arbetsmarknaden kännetecknas också av stort fokus på processer och strategiarbete inom Region Blekinges uppdrag och verksamhetsområden, bl.a. inom tillgänglighet och infrastruktur och kultur och idrott. Strategiarbetet inom infrastruktur har bl.a. inneburit förankring och process inför beslut av länstransportplanen för Blekinge och remissyttrande på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Det sydsvenska samarbetet, med gemensamma prioriteringar i ett positionspapper, utgjorde ett viktigt underlag i både länstransportplan och yttrande. Regionstyrelsen fattade även beslut om Blekinges första regionala cykelsstrategi Christina Mattisson (S) Ordförande 6 ÅRSREDOVISNING 2017 Anna-Lena Cederström Regiondirektör

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Digitaliseringens påverkan inom samhällsplanering liksom näringsliv och offentliga tjänster innebär ett ökat fokus på utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Region Blekinge inledde under 2017 arbetet med en förnyad bredbandsstrategi för Blekinge med sikte på de nationella bredbandsmålen för Från Tillväxtverket har Region Blekinge också beviljats medel för satsningar på stärkt samverkan inom digitalisering och bredband, med sikte på nationella målen 2023 och Inom kultur och fritid har en ny regional kulturplan för och ett idrottspolitiskt program för Blekinge processats och beslutats. Även inom kulturen finns ett starkt samarbete genom Regionsamverkan Sydsverige med ett gemensamt positionspapper. Det regionala utvecklingsarbetet med inriktning på innovations- och näringslivsarbete har genom nationella strategier för export och nyindustrialisering fått nytt fokus, vilket samtidigt stärker Blekinges sats ningar kopplat till smart industri och Blekinges styrke områden. Samverkan för stärkt investeringsfrämjande och exportsamverkan har också utvecklats under året tillsammans med Blekinges kommuner och aktörer inom området, såsom Almi och Business Sweden. Kompetensförsörjning är en allt större utmaning både utifrån företags och offentligas behov av kompetens. Detta belyses i en ny kompetensförsörjningsstrategi för åren som är under framtagande. Utbildningsplatser inom både yrkeshögskola och Blekinge Tekniska högskola fick stort fokus under året, liksom uppdrag om att stärka attraktionskraften (talangattraktion) för inflyttande. Kraftsamling för att halvera ungdomsarbetslösheten till 2017 (från 2013), genom bland annat projekten Ungdomskraft och Blekinges unga lyfter, gick in i en slutfas och fokuserar nu på nästa steg. Som ett resultat av kraftsamlingen har Navigatorcentrum etable - rats i alla Blekinges kommuner, vilket har fått stor uppmärksamhet genom goda resultat. Förändringar i inflyttningsströmmar har gjort att förutsättningarna att nå målen förändrats väsentligt under projekttiden. Regeringen beslutade under 2016 att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år, , i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Satsningen på projektet Jämställd regional tillväxt innebar att Region Blekinge beviljades 5,2 mkr för perioden Utmaningar finns också för att nå de mål som är uppsatta för de operativa verksamheterna inom kulturoch fritid samt trafik, vilket innebär prioritering av resurser. Detta gäller bland annat för att kunna genomföra ambitiösa insatser kopplat till både antaget trafikförsörjningsprogram med andels- och restidsmål, målen i den nya kulturplanen för Blekinge som antogs 2017, samt målen i folkhälsopolicyn för Blekinge. Som ett svar på den ansökan som Landstingsfull - mäk t ige i Blekinge lämnade till regeringen 2016, om att bilda regionkommun i Blekinge kom departementspromemorian (DS 2017:20) om Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län under Promemorian föreslår att Stockholm, Kalmar och Blekinge läns landsting ska överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län till 1 januari Till följd av detta föreslås lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att den omfattar även dessa län. Processen med sammanslagning av Region Blekinge och Landstinget Blekinge intensifierades under 2017 och Landstingsfullmäktige beslutade bland annat om den nya politiska organisationen inför Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Christina Mattisson (S) Ordförande Anna-Lena Cederström Regiondirektör 2017 ÅRSREDOVISNING 7

12 Region Blekinges organisation och uppdrag Region Blekinges uppdrag är att göra utveckling möjlig och att arbeta för ett attraktivt Blekinge. Formellt är Region Blekinge ett samverkansorgan med det samlade politiska ansvaret för Blekinges utveckling. Medlemmar är Landstinget Blekinge och kommunerna i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström och medlemsuppdraget är beskrivet i Region Blekinges förbundsordning. Det regionala utvecklingsuppdraget styrs genom regeringsförordning och villkorsbrev (från närings departementet). Region Blekinges politiska organisation Region Blekinge är en politiskt styrd organisation med en regionstyrelse som högsta beslutande organ. Regionstyrelsen leder och samordnar Region Blek inges arbete för att driva utvecklingen i Blekinge. Regionstyrelsen har två nämnder: kultur- och fritidsnämnden och trafiknämnden. Dessa bereder ärenden till regionstyrelsen och fattar beslut enligt regle mente för respektive nämnd. Regionstyrelsen har också möjlighet att inrätta polit iska rapportörer för att bevaka angelägna områden. REGIONSTYRELSEN ARBETSUTSKOTT POLITISKA RAPPORTÖRER UTVECKLINGSUTSKOTT KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND TRAFIKNÄMND ÅRSREDOVISNING 2017

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NÅGRA AV REGIONSTYRELSEN LEDAMÖTER efter sista sammanträdet för 2017 på stadshuset i Ronneby. Regionstyrelsen 2017 Ordinarie ledamot: Kjell-Åke Karlsson (S) Ersättare: Daniel Berg (S) Christina Mattisson, Sara Högelius (V) Leif Håkansson (S) Tommy Larsson (V) ordförande (S) Björn Gustavsson (MP) Sandra Bizzozero (S), Helene Nordin (MP) Per-Ola Mattsson, Gustav Nilsson (M) ersatt av Hampus Engqvist (S) Anders Lund (M) tillsatt 1:e vice ordförande (S) Camilla Brunsberg (M) Lennarth Förberg, Magnus Gärdebring (M) Sara Sakhnini (S) Carl-Göran Svensson (M) 2:e vice ordförande (M) Jeppe Johnsson (M) JanAnders Palmqvist (S) Emma Swahn-Nilsson (M) Kalle Sandström (S) Ingrid Hermansson (C) Chatarina Holmberg (S) Roger Fredriksson (M) Magnus Johansson (S) Patrik Hansson (S) Gunilla Ekelöf (L) Johannes Chen (obero- ersatt av Lisbeth Bengtsson (S) Patrik Krupa (M) Roger Toljamo (C) Malin Norfall (S) ende, tidigare KD) Jan-Anders Lindfors (S) Mikael Augustsson (L) ersatt Christel Friskopp (S) Lotta Antman (SD) ersatt av Åke Håkansson (S) av Kent Lewén (L) Heléne Björklund (S) Tommy Strannemalm (SD) Inga Lill Siggelsten Blum (KD) Sara Rudolfsson (S) Christopher Larsson (SD) Elina Gustafsson (S) Nicolas Westrup (SD) Tommy Andersson (S) Tor Billing (SD) Annika Westerlund (S) Anna-Lena Mattsson (SD) 2017 ÅRSREDOVISNING 9

14 Region Blekinges tjänstemannaorganisation 2017 Region Blekinges tjänstemannaorganisation är uppdelad i tre verksamhetsområden: regional utveckling, kultur- och fritid och trafik (Blekingetrafiken). Kansli och kommunikation finns som stabsfunktioner under regiondirektören. REGIONDIREKTÖR KOMMUNIKATION KANSLI Ekonomi - Redovisning/budget - Controllerfunktion HR IT Upphandling Ärendehantering/diarium Vaktmästeri VERKSAMHETSOMRÅDE TRAFIK Trafikplanering och produktion Marknad och försäljning Särskild kollektivtrafik Ledningsstöd VERKSAMHETSOMRÅDE KULTUR OCH FRITID Musik i Blekinge Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Slöjd i Blekinge Dans i sydost VERKSAMHETSOMRÅDE REGIONAL UTVECKLING Projektkontor Regional tillväxt - Näringslivsutveckling - Kompetensförsörjning - Besöksnäring - Internationellt - Transportsystem och infrastruktur - Hållbarhet - Kollektivtrafikmyndighet 10 ÅRSREDOVISNING 2017

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Region Blekinges uppdrag Region Blekinge har uppdrag dels från medlemmarna och dels från staten. Det främsta verktyget är samverkan; genom att underlätta för aktörer att vara på samma arenor och samla gemensamma krafter når vi längre med målet att Blekinge ska utvecklas hållbart. Allt Region Blekinge gör ska genomsyras av de horisontella perspektiven: samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering. Regionstyrelsen är regional kollektivtrafikmyndighet och genom trafiknämnden utövas det operativa ansvaret för Blekinges kollektivtrafik. Region Blekinge har ett strategiskt regionalt kulturuppdrag och driver även operativa regionala kulturverksamheter. Regionala kulturverksamheter drivs också som egna juridiska personer genom regionala överenskommelser. Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i regionerna. Den nationella inriktningen beskrivs i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den nationella strategin ska verka för en modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela Sverige, som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. I Blekinge är det Region Blekinge som har i uppdrag från staten att på bästa sätt ta vara på Blekinges möjligheter genom att: Skapa och driva genomförandet av en regional utvecklingsstrategi för länet. Besluta om regionala tillväxtmedel. Samordna och följa upp utvecklingsinsatser. Skapa en kulturplan och hantera staliga kultur - medel enligt den så kallade kultur samverkans - modellen. Planera och prioritera infrastrukturen bland annat genom upprättande av länsplaner för regional infrastruktur. I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram för att sörja för god kollektivtrafik och goda kommunikationer. Genom bredbandskoordinatorsuppdrag verka för bredbandsutbyggnad i länet. Attraktiva Blekinge Blekinges regionala utvecklingsstrategi Ett av Region Blekinges övergripande uppdrag är att ta fram och följa upp den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Blekinge. Strategin har till uppgift att ange Blekinges gemensamma färdriktning där Blekinges unika förutsättningar tillvaratas, grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna aktörers verksamhet så att det gemensamma resultat et verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. På regional nivå fungerar Attraktiva Blekinge som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional-, nationell- och EU-nivå. Den regionala utvecklingsstrategins horisontella perspektiv 1 genomsyrar både utvecklingssatsningar och projekt liksom Region Blekinges verksamhet. Hur Region Blekinge jobbar med de olika perspektiven framgår under respektive verksamhetsområde. Attraktiva Blekinge är indelad i fyra insatsområden: bilden av attraktiva Blekinge livskvalitet arbetsliv tillgänglighet. 1. De horisontella perspektiv som är definierade i Attraktiva Blekinge är samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering ÅRSREDOVISNING 11

16 12 ÅRSREDOVISNING 2017

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Strategier och planer I tabellen nedan finns de planer och strategier som Region Blekinge antagit för att prioritera och styra samordning och genomförande av den regionala utvecklingsstrategin. Eftersom strategin är hela Blekinges kompass är listan inte komplett. Andra organisationer har verktyg och strategier som också bidrar till processen. Styrdokument i kursiv stil håller på att tas fram eller revideras. Attraktiva Blekinge Regional utvecklingsstrategi för Blekinge Strategi/plan Bilden av Attraktiva Blekinge Strategi för besöksnäringen Blekinge Livskvalitet Regional kulturplan för Blekinge Länsgemensam folkhälsopolitisk policy Idrottspolitiskt program för Blekinge Tillgänglighet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge Länstransportplan för Blekinge Cykelstrategi för Blekinge Blekinges regionala digitala agenda, handlingsplan Bredbandsstrategi Arbetsliv Kompetensförsörjningsstrategi , Innovationsstrategi för Blekinge Handlingsplan för export- och investeringsfrämjande Plan för kulturella och kreativa näringar Horisontella perspektiv Klimat- och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till ÅRSREDOVISNING 13

18 Styrning och finansiering av utvecklingssatsningar Attraktiva Blekinge länkar kommunala planer med nationella och europeiska strategier. Den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i Region Blekinges nationella uppdrag och målet med den är att skapa utvecklingskraft i alla delar av Sverige, med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Inom det nationella uppdraget ryms även uppgifter från näringsoch landsbygdspolitiken, utbildningspolitiken, den del av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem, arbetsmarknadspolitiken, kulturpolitiken och transport- och infrastrukturpolitiken. Det regionala tillväxtanslaget för Blekinge (1:1), som Region Blekinge hanterar och regionstyrelsen är myndighet för ska användas för att finansiera utvecklingsinsatser som bidrar till att nå målen i Attraktiva Blekinge. De regionala tillväxtmedlen kan också användas som medfinansiering i projekt som finans i- eras av EU. Budget och verksamhetsplanering i dialog med medlemmarna Region Blekinge arbetar med budget och verksamhetsplanering enligt en modell som följer medlemmarnas budget- och planeringsprocess. Inför varje budgetår genomförs medlemsdialoger med samtliga medlemmar för att diskutera mål, inriktning och finansiering. Region Blekinge fattar beslut om rambudget och verksamhetsplan i juni året före det aktuella budgetåret, vilket även majoriteten av medlemmarna gör. Region Blekinge gör två delårsbokslut utöver årsredovisningen vilket ger regionstyrelsen tre uppföljningstillfällen per år. Politiska styrdokument Finansiering AGENDA 2030 (FN) EU 2020 ÖSTERSJÖSTRATEGIN (Europeiska rådet) NATIONELLA STRATEGIER (Regeringen) ATTRAKTIVA BLEKINGE Regional utvecklingsstrategi (Regionstyrelsen) EU:s tematiska program EU:s Interregprogram EU:s Regionalfondsprogram EU:s Socialfondsprogram EU:s Landsbygdsprogram EU:s Leaderprogram Regionala tillväxtmedel KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER (Kommunfullmäktige) KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER Den regionala utvecklingsstrategin visar riktningen för hur Blekinge ska utvecklas långsiktigt hållbart med stark tillväxt, hög attraktionskraft och god livsmiljö för regionens invånare. Strategin är länken mellan kommunala, nationella och europeiska strategier för tillväxt. Strategier och insatser på de olika nivåerna är samordnade för att nå större effekt. 14 ÅRSREDOVISNING 2017

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017 ÅRSREDOVISNING 15

20 Omvärldsanalys Blekinge har ett strategiskt, centralt geografiskt läge i sydöstra Sverige med närhet till Östersjö- och Öresundsregionen. Handelsoch resmönster utvecklas i snabb takt. Sveriges handel med centrala och östra Europa och Asien ökar, vilket kapacitetsutredningar och andra utredningar visar på. Detta kräver satsningar i infrastruktur, liksom utveckling av transportsystem och kollektivtrafik. Blekinge har 2,5 järnväg. Sydostlänken, järnvägen som knyter ihop Blekinge kustbana vid Karlshamn med stambanan vid Älmhult, ligger därför högt i Sydsve riges prioriteringar av framtida satsningar i infrastruktur. Sydostlänken är av högsta prioritet för Blekinge och Blekinges näringsliv med fortsatt starkt växande fordonskluster. Att knyta samman näringslivets behov av utvecklade transporter med Karlshamns hamn har stor betydelse. Utveckling av resandet på Blekinge Kustbana har enligt en åtgärdsvalsstudie från Trafikverket ökat från resor på 1990-talet till över 2 miljoner resor Den starka utvecklingen av pendling och resor inom Blekinge och till och från grannlän innebär ett stort behov av kapacitetsförbättring och förbättrade restider på Blekinge Kustbana och delar av E22 genom Blekinge. De gemensamma sydsvenska prioriteringarna återkommer således i många olika sammanhang Interregional tillgänglighet Blekinge kustbana Sammanknutet Sydsverige E22, riksvägar, cykel-kollektivtrafik Konkurrensmässiga & hållbara godstransporter Sydostlänk, farled Även om stora satsningar och investeringar görs i Blekinges kommuner för förbättrad och utbyggd digital infrastruktur visar den marknadsanalys som togs fram under hösten 2017 att Blekinge har stora utmaningar för att nå det nationella målet 2020 om 95% bredbandstäckning. En uppdaterad bredbandsstrategi för Blekinge kommer att processas under 2018 och en process med att ta fram en ny digitaliserings- och bredbandsstrategi, för att koppla till och 2025 målen, kommer att påbörjas. Antalet invånare i Blekinge har ökat de senaste åren. En stor del av ökningen beror på att Blekinge tagit emot ett stort antal nyanlända. Trots detta behöver Blekinge satsa för att attrahera ännu fler unga människor. Detta ställer bland annat stora krav på att det byggs fler bostäder för att Blekinge ska kunna växa ytterligare. Blekinge delar utmaningen med ökad obalans i demografi med andra regioner utanför storstadsregionerna och försörjningskvoten, som visar på behov av fler i arbetsför ålder som är sysselsatta, är en indikator som lyfts fram allt oftare. I En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet (SOU 2017:73 ) ges förslag till förändringar som stödjer regional och kommunal samverkan, liksom kommunal planering för förbättrat underlag och effektivare bostadsplanering. Under våren presenterade också parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande (SOU 2017:1) För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. I utredningen beskrivs utmaningar för regioner och kommuner utanför storstadsregioner, med fokus på glesbygdskommuner. För regioner som Blekinge tätbefolkade men inte tillhörande storstadsregion - är utmaningen och risken att inte kunna ta del av tillväxt kopplat till regionala motorer och storstäder och samtidigt inte ges möjlighet att ta del av stöd (enligt förslag från landsbygdskommittén) som riktas till landsbygdsregioner. Genom fortsatta satsningar på förnyelse och samverkan för stärkt infrastruktur, kollektivtrafik, 16 ÅRSREDOVISNING 2017

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE näringsliv/investeringsfrämjande, kulturliv och besöksnäring kan regionens attraktionskraft stärkas och på så vis få fler etableringar och människor att komma till Blekinge. Trender visar att genom att stärka attraktionskraften stimuleras även företagsklimat och etableringar, vilket attraherar kompetens till regionen. Genom samarbete för att aktivt stärka både besöksnäringen och investeringsfrämjandet i Blekinge kan länets potential synliggöras även för inflyttande. Kompetensförsörjningsfrågan blir en allt större utmaning med en tudelad arbetsmarknad. Samtidigt som arbetslösheten är hög i utsatta grupper är den rekordlåg i andra. Många företag och arbetsgivare har svårt att rekrytera rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden blir således en allt viktigare uppgift. Detsamma gäller utveckling av samverkan mellan parter för att stärka företags tillgång till arbetskraft. Talangattraktion är en satsning som utvecklas både lokalt och regionalt och kan växlas upp genom samverkan med näringsliv inom utsatta sektorer och organisationer. Blekinges demografiska utmaningar är gemensamma med många andra regioner som inte direkt gränsar till en storstadsregion. Karakteristiskt för Blekinge är också att en relativt stor andel av befolkningen är sysselsatt inom den offentliga sektorn och industrin. Blekinge har också en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Regeringen har därför möjliggjort ett förstärkt arbete för jämställd regional tillväxt i Blekinge. På nationell nivå lägger näringsdepartementet stort fokus på satsningar kopplat till globala utmaningar som bland annat digitalisering, life science samt klimat och miljö. Som ett led i detta pågår satsningar kopplat till nyindustrialisering, exportfrämjande samt framtidens resande och transporter, men även inom klimat och energi och mat- och livsmedel. På Europanivå är Brexit och hur Storbritanniens utträde ur EU kommer att påverka kommande EU budget och fördelning mellan jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik i fokus. Arbetet har inletts inför kommande programperiod från Sveriges regioner, tillsammans med många andra europeiska regioner, är aktiva i arbetet för att synliggöra vikten av fortsatt prioritering av strukturfonder i EU:s budget, medel som är viktiga för regionernas utvecklingskraft och genomförande av strategier kopplade till EU 2020 och nationella strategier. Omvärlden förändras i allt snabbare takt. Orosmönster i grannländer påverkar rörligheten precis som klimat, digitalisering och ekonomisk utveckling påverkar människors rörelsemönster. Allt snabbare transporter innebär även att konkurrenssituationen kring kompetens och människor höjs och värden som kultur, hälsa, möjlighet till utbildning och god livsmiljö blir allt viktigare faktorer i konkurrensen om morgondagens unga människor. Folkhälsa och kultur för regional utveckling, livs - kvali tet och attraktionskraft, liksom fokus på unga, får allt större plats i arbetet, vilket också innebär nya samband och vikten av att hitta nya samverkans- och samhandlingsformer för att överbrygga sektorer och politikområden. Blekinges geografiska läge innebär, förutom möjlighet att utveckla transporter och tillgänglighet, att Östersjön, miljö och vattenfrågor alltid är centrala och återkommande även i samarbetet med grannregioner runt Östersjön ÅRSREDOVISNING 17

22 18 ÅRSREDOVISNING 2017

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidsbedömning Blekinges tillväxt är god. Företagen i Blekinge ser positivt på framtiden och har en större tillväxtvilja än i andra regioner. Bilden av Blekinge blir allt mer positiv och allt fler väljer Blekinge som besöksmål. Allt fler är i sysselsättning och utbildningsnivån ökar. Samtidigt är arbetsmarknaden tudelad och ojämställd. Matchning och kompetensförsörjning är en allt viktigare framtidsfråga och beskrivs som ett tillväxthinder tillsammans med bl.a. digitalisering. Blekinge är ett industritungt län och påverkas relativt hårt och snabbt av svängningar i konjunkturen, vilket utmanar till förnyelse i näringslivet. Befolkningen och arbetskraften i Blekinge ökade kraftigt fram till 2016 bland annat med anledning av flyktinginvandringen, samtidigt blir befolkningen allt äldre med stora pensionsavgångar men också en försämrad försörjningskvot. En av nyckelfrågorna är att behålla och attrahera unga till Blekinge och öka antalet utbildningsplatser i länet. Blekinge Tekniska Högskola med profilutbildningar inom teknik och IoT (Internet of Things) liksom hälso- och sjukvård måste stärkas och utvecklas. Arbetslösheten i gruppen invandrare är fortfarande hög, särskilt i gruppen unga män. Det är både en utmaning och möjlighet för Blekinge. För att klara detta måste fler komma i utbildning och jobb och arbetsmarknadens behov av arbetskraft matchas, samtidigt som en mer jämställd arbetsmarknad skapas. Navigatorcentrum, Snabbspår och fler möjligheter måste kunna erbjudas. En framtidsfråga för Blekinge och sydöstra Sverige är att förstora arbetsmarknaden och korta restiderna till storstadsregioner som Stockholm och Malmö-Öresund. Blekinges strategiska läge med väl utbyggda hamnar kan komplettera transportflöden till och från växande marknader i Baltikum och österut. Blekinge Kustbana utgör ett viktigt stråk genom Blekinge, både för gods- och persontrafik. Den framtida sträckningen av den planerade höghastighetsjärnvägen beskrivs som det största samhällsoch infrastrukturprojektet i modern tid. Satsningen syftar främst till att knyta samman storstadsregioner och riskerar samtidigt att ytterligare försämra för regioner utanför systemet. Detta ställer krav på förstärkningar och investeringar i befintlig infrastruktur för att stärka kopplingen i Blekinge till kommande höghastighetsjärnväg. Förbättringar på Blekinge Kustbana kommer att bli en viktig pusselbit för Blekinge. En framtidsfråga är när det är samhällsekonomiskt lönsamt att räta ut Blekinge Kustbana. Tillsammans med transporter och resande är bostadsförsörjningen en utmaning för Blekinge precis som för många andra regioner. Att stärka samplanering mellan olika sektorsområden i enlighet med satsningar som exempelvis strukturbildsarbete, där även folkhälsa och livskvalitet vävs in, är ett angeläget fortsatt utvecklingsområde. Livskvaliteten i Blekinge är hög och Blekinges idrottsoch kulturliv har redan idag en fantastisk mångfald, men behöver stärkas ytterligare. Den nya kulturplanen har lagt grund för satsningar på bl.a. professionellt kulturliv i Blekinge. Ett idrottspolitiskt program ger också en riktning för stärkt satsning på Blekinges idrottsliv i framtiden. Idrotten i Blekinge är allt mer betydelsefull, både för idrott och för folkhälsa, men även för besöksnäringen. Digitaliseringen påverkar såväl näringsliv som offentlig sektor. Region Blekinge arbetar med digitaliseringen ur flera perspektiv genom bland annat Blekinges regionala digitala agenda och projekt kopplade till Blekinges Innovationsstrategi. Post- och telestyrelsens (PTS) satsning på bredbandskoordinatorer i alla län skapar förutsättningar för kartläggning och analys för att kunna göra framtida prioriteringar och vägval. Syftet är att stärka arbetet för att nå ambitiösa nationella och regionala bredbandsmål till ÅRSREDOVISNING 19

24 Samverkan är även i framtiden ett ledord och en avgörande konkurrensfördel för en liten region som Blekinge. Samverkan måste fortsätta att stärkas, inom Blekinge men också med grannregioner och internationellt. Samverkan ur ett territoriellt perspektiv mellan stad och landsbygd behöver också utvecklas, för att stärka hela regionens utveckling. Samverkan mellan aktörer är också central och behöver stärkas och få ökat fokus inför framtiden. Det kan exempelvis handla om aktörer i Science Parkmiljöer, innovationssystemet och utbildningsaktörer. I dessa sammanhang har också Blekinge Tekniska Högskola en viktig roll för att stärka forsknings- och utvecklingsmiljöer i Blekinge. Samverkan i Sydsverige sker genom den ideella föreningen Regionsamverkan Sydsverige (RSSS) där landstingen och regionerna i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Halland ingår. Inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige finns ett antal arbetsgrupper inom olika områden, bland annat infrastruktur, kollektivtrafik och kultur. I Sydsverige bor 26 procent av landets befolkning och en väsentlig del av svensk export och import passerar via Sydsveriges hamnar och Öresundsbron. Inom ramen för RSSS har ett gemensamt positionspapper för sydsvensk infrastruktur tagits fram, som pekar på behovet och nyttan av utbyggd infrastruktur i Sydsverige. Detta blir också en viktig pusselbit i inspelen till den nationella transportinfrastrukturplaneringen som nu inletts för perioden Region Blekinge medverkar i det nationella projektet Region 2050, en framsynsprocess som ska fördjupa förståelsen för trender och megatrender de kommande åren samt skapa beredskap inför kommande förändringar och lägga en grund för strategiska diskussioner och beslut. En framtidsfråga i det regionala utvecklingsuppdraget med nationell och internationell samverkan är utvecklingen av det europeiska samarbetet. EU:s budget med destinerade resurser för utvecklingsinsatser kopplat till regionala utvecklingsstrategier, nationella och EU-strategier är en viktig del för sammanhållningen inom Europa. Regionala tillväxtmedel tillsammans med EU:s strukturfonder är viktiga delar för Blekinges innovationssystem och utvecklingsprojekt. Hur EU:s budget och sammanhållningspolitik kommer att se ut efter 2020 är ett stort frågetecken, inte minst mot bakgrund av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, och andra utmaningar inom Europasamarbetet. I och med bildandet av regionkommun i Blekinge 2019 kommer även Blekingebor till valet i september 2018 att rösta till regionfullmäktige med ansvar för hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur och kollektivtrafik. Som det ser ut idag kommer det regionala utvecklingsansvaret, från och med 2019, organiseras under direktvalda politiska organisationer. Detta kommer att påverka och förstärka det regionala utvecklingsansvaret i framtiden. 20 ÅRSREDOVISNING 2017

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Ekonomiska förutsättningar Verksamheten inom regional utveckling finansieras till stor del av projektintäkter men även av medlemsbidrag s.k. basfinansiering, statliga bidrag och en mindre del övriga intäkter. Under de senaste åren har fler statliga uppdrag tillkommit utan någon medföljande ekonomisk kompensation för att administrera och arbeta med dessa uppdrag. Denna trend tenderar att hålla i sig. Uppdragen måste därför utföras inom befintliga ramar. Verksamheten är således underfinansierad vilket under flera år hanterats genom ett projekt benämnt Nationellt uppdrag, finansierat av regionala tillväxtmedel. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet finansieras i princip helt av regionalt och statligt stöd. Av de 3,8 mnkr som äskats under kulturplansperioden har det regionala stödet ökat med 2,0 mnkr. Trafiknämndens verksamhet finansieras till största delen av medlemsbidrag (62 procent), men i denna verksamhet finns också betydande trafikintäkter främst från biljettförsäljning (35 procent). Verksamheten arbetar med att utveckla kollektivtrafiken enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet. Ambitionsnivån för Blekinges kollektivtrafik är hög, vilket på sikt innebär att betydande resurser måste tillföras denna verksamhet. Rapportering under året Region Blekinges ekonomiska rapporteringsplan innehöll två delårsbokslut, ett per 30 april och ett per 31 augusti. Region Blekinges styrelse godkände dessa. Region Blekinges revisorer granskade delårsbokslutet från augusti. I augustiprognosen bedömdes helårsresultatet sluta med ett överskott på 0,6 mnkr, vilket stämmer relativt väl med årets redovisade överskott på 0,8 mnkr. Resultatet exklusive återbetalning till medlemmarna av intressentbidraget till trafiknämndens verksamhet bedömdes bli 8,3 mnkr och utfallet blev 9,1 mnkr. Samtliga verksamheter förutom regional utveckling uppvisade något bättre utfall jämfört med prognosen. God ekonomisk hushållning och finansiella mål 2005 kom en lagregel om god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Enligt lagen ska budget och utfall visa positiva resultat varje enskilt verksamhetsår. Grundregeln är att varje generation ska betala för sin välfärd och inte skjuta betalningarna på framtiden. Region Blekinge budgeterade ett nollresultat för 2017 och resultatet blev positivt med 0,8 mnkr. Region Blekinge har ett antal finansiella mål som tillsammans med verksamhetsmålen ska möjliggöra god ekonomisk hushållning. De finansiella målen och dess måluppfyllelse beskrivs i avsnittet Måluppfyllelse Sammantaget är måluppfyllelsen av de finansi ella målen tillfredsställande då två av tre mål anses vara uppfyllda. Det tredje målet om en balanslikviditet på minst 100% är i stort sett tillfredsställande, med ett utfall på 99,3%. Balanskravet och resultatutjämningsreserv Balanskravet innebär att kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Reglerna gäller även för ett kommunalförbund som Region Blekinge. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Varje år ska i årsredovisningen redovisas en balanskravsutredning enligt nedan ÅRSREDOVISNING 21

26 Balanskravsutredning (tkr) Resultat Reducering av samtliga realisationsvinster 0 0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 0 Balanskravsresultat Balanskravsresultat att återställa 0 0 Balanskravsutredningen för Region Blekinge visar att det inte fanns något underskott att återställa. Region Blekinge har ingen resultatutjämningsreserv från tidigare år och det gjordes ingen avsättning detta år heller. Årets resultat När Region Blekinges resultat ska analyseras är det viktigt att justera för avvikelsen mot budget avseende intressentbidraget till trafiknämndens verksamhet. Anledningen till detta är att eventuella överskott mot budget återbetalas till intressenterna och därmed uppgår verksamhetens totala resultat alltid till noll kronor. Region Blekinges resultat exklusive återbetalning av intressentbidrag för trafiknämndens verksamhet uppgick till 9,1 mnkr jämfört med 6,4 mnkr för Region Blekinges sammanlagda resultat, efter återbetalning av trafiknämndens överskott, översteg det budgeterade nollresultatet med 0,8 mnkr. Trafiknämndens resultat uppgick till det budgeterade nollresultatet. Övriga verksamheter uppvisade mindre överskott. Störst överskott, 0,3 mnkr, uppvisades av Regionstyrelsen (RS), RSAU och revisionen. Det sammanlagda resultatet stämmer relativt väl med den prognos som lämnades i delårsbokslutet för augusti Samtliga verksamheter förutom regional utveckling uppvisade något bättre utfall jämfört med prognosen. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter ökade med 10,2 mnkr jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 4,4 procent. Intäkterna från projekt är 4,1 mnkr högre jämfört med föregående år, vilket är en följd av en mer omfattande projektverksamhet. Intäkterna avseende biljett- och kortförsäljning ökade med 2,6 mnkr bland annat till följd av en fortsatt ökning avseende intäkter av läsårskort. Andra större ökningar jämfört med föregående år är bland annat hänförliga till ersättning för uppdragstrafik (0,9 mnkr), statsbidrag för underhåll av hållplatser och förbättrade kommunikationslösningar (1,0 mnkr), statligt kulturstöd (0,5 mnkr), produktionsersättning (0,5 mnkr) och viten (0,4 mnkr). 22 ÅRSREDOVISNING 2017

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017 ÅRSREDOVISNING 23

28 Intressentbidrag Erhållna intressentbidrag ökade med 15,3 mnkr jämfört med föregående år. Intressentbidraget till trafiknämndens verksamhet ökade med 12,6 mnkr. Detta beror främst på utökad trafik och en kompensation för den generella prisökningen (indexering). Ökningen var förväntad och fanns med i budgeten för Intressentbidraget till kulturoch fritidsnämndens verksamhet ökade med 2,0 mnkr vilket dels förklaras av den generella uppräkning som görs för att kompensera för prisökningar, dels av att landstinget höjde anslaget med 1,0 mnkr i sin budget för Intressentbidraget till den övriga verksamheten ökade med 0,7 mnkr vilket beror på en ökning av taxeringsutfallet för kommunerna, som är grunden för beräkningen av medlemsavgiften. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med 28,4 mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 5,0 procent. Ökningen var förväntad och fanns upptagen i budgeten för De totala trafikkostnaderna ökade med 14,6 mnkr jämfört med föregående år. Detta förklaras främst av nedanstående punkter: Ökad bastrafik buss, expressbuss och uppdragstrafik, 10,2 mnkr, beroende på utökad trafik och högre index. Öresundstågstrafiken ökade med 3,7 mnkr beroende på högre index och underhållskostnader. Kostnaderna för Krösatåg ökade med 0,9 mnkr Reducerad pågatågstrafik innebärande minskade kostnader med 1,4 mnkr Indexökningar och ny trafik avseende tilläggstrafik båt (0,7 mnkr) och tilläggstrafik buss (0,5 mnkr) Övriga verksamhetskostnader ökade med 11,3 mnkr jämfört med föregående år. Detta förklaras främst av följande punkter: Ny post avseende utvecklingskostnader för nytt biljett- och betalsystem, 5,2 mnkr Ökade anslag till kulturen innebar att utbetalda kultur- och projektbidrag samt verksamhetsstöd kunde utökas med sammanlagt 3,6 mnkr Ökad projektverksamhet medförde högre kostnader, bland annat ökade konsultarvodena i denna del med 1,6 mnkr Övriga nettoavvikelser i trafiknämndens verksamhet på +1,2 mnkr samt mindre nettoavvikelser i övriga verksamheter på sammanlagt -0,3 mnkr Personalkostnaderna ökade med 2,5 mnkr jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent. Ökningen beror främst på den generella löneökning som följde av den årliga lönerevisionen. Avskrivningar Avskrivningarna uppgick till 14,9 mnkr, en minskning med 2,2 mnkr mot 2016, vilket beror på att vissa större investeringar var fullt avskrivna i slutet av 2016 samtidigt som avskrivningar på planerade investeringar ej kommit igång på grund av förskjutningar i tid. Finansnetto Finansnetto är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot förbättrades med 1,4 mnkr jämfört med föregående år vilket främst kan hänföras till lägre räntekostnader med anledning av att en flerårig ränteswap på 35 mnkr med relativt hög ränta löpte ut under våren Pensionsåtagande Region Blekinge hade en total pensionsskuld på 19,7 mnkr varav 7,7 mnkr sedan tidigare betalats in till SKL:s pensionsstiftelse. Resterande 12,1 mnkr var inte inbetalda till pensionsstiftelsen utan har tagits upp som en skuld i balansräkningen. Avsättningen för 2017 uppgick till 1,0 mnkr. 24 ÅRSREDOVISNING 2017

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Samtliga verksamheter har en budgeterad nettokostnad på noll kronor. Årets resultat för respektive verksamhet blir därmed synonymt med nettokostnadens avvikelse mot budget. RS, RSAU och revision RS, RSAU och revision visade ett överskott på 0,3 mnkr, vilket berodde på att användningen av avsatta medel till styrelsens förfogande varit lägre än budgeterat och det uppstått lägre arvodeskostnader än budgeterat delvis på grund av färre möten. Resultatet var 0,2 mnkr bättre än den prognos som upprättades i delårsbokslutet per 31 augusti. Ledning och administration Ledning och administration visade ett överskott på 0,3 mnkr, vilket överträffade både budget och den senaste prognosen. Intäkterna översteg budget med 0,3 mnkr främst beroende på ökade kostnader för färdtjänsthandläggningen som finansieras fullt ut av trafiknämndens intressentbidrag. Årets överskott berodde främst på lägre personalrelaterade kostnader, bland annat beroende på frånvaro och ej utnyttjad budget för sommarvikarie på ekonomiavdelningen ÅRSREDOVISNING 25

30 Regional utveckling Regional utveckling visade ett överskott på 0,2 mnkr, vilket var 0,3 mnkr lägre överskott än lämnad prognos i augusti. Det positiva resultatet beror främst på lägre personalkostnader till följd av tjänster som tillsatts senare än planerat samt frånvaro. Både intäkter och kostnader visade förhållandevis stor avvikelse mot budget. Detta beror på externt finansierade projekt där Region Blekinge fått ytterligare kostnader med motsvarande intäkt. Delar av överskottet från de lägre personalkostnaderna tillsammans med positivt resultat i ett par externt finansierade projekt har återinvesterats under året. Detta innebar att bredbandsutredning, strategi- och handlingsplan för kreativa och kulturella näringar, intäktsbas-analys för Blekinge samt skapande av informationsfilm för Strukturbild kunnat genomföras inom befintlig budget. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens visade ett mindre överskott, vilket var något bättre än budgetens och prognosens förväntade nollresultat. Intäkterna och kostnaderna översteg budget med 2,4 mnkr, vilket var i linje med prognosen i augusti. Avvikelserna mot budget var främst relaterad till utökad projektverksamhet till följd av att fler projekt beviljats. Trafiknämnden Resultatet för trafiknämnden exklusive återbetalningen av intressentbidrag till medlemmarna visade ett överskott på 8,2 mnkr vilket var 0,6 mnkr bättre än prognosen från augusti Erhållet intressentbidrag understeg budget med 7,9 mnkr, vilket främst förklaras av att trafiknämndens verksamhet genererade en positiv avvikelse mot på budget på 8,2 mnkr. Intäkterna översteg budget med 1,5 mnkr. Intäkter för serviceresor understeg budget med 2,5 mnkr då kostnaderna inte fortsatt öka och därmed inte behövts debiteras vidare. Biljettintäkterna översteg budget med 1,6 mnkr främst beroende på en fortsatt ökning avseende läsårskort (+1,1 mnkr). Ej budgeterat statsbidrag betalades ut med 1,0 mnkr. Övriga positiva avvikelser mot budget hänfördes till viten (0,7 mnkr), uthyrning av tåg (0,4 mnkr) och ersättning för uppdragstrafik (0,2 mnkr). Utfallet avviker med +4,0 mnkr mot prognosen från augusti vilket främst beror på erhållna statsbidrag (1,0 mnkr), samt högre biljettintäkter (3,0 mnkr) än förväntat. De totala kostnaderna understeg budget med 6,4 mnkr. De direkta trafikkostnaderna understiger budget med 7,2 mnkr. Utebliven kostnadsökning för serviceresor med 3,8 mnkr bland annat tack vare effektiviseringar i verksamheten och högre beläggningsgrad. Lägre kostnader än budgeterat för Krösatåg med 1,6 mnkr bland annat beroende på betydligt lägre kostnader än förväntat för ersättningstrafik. Gynnsamt index (+1,5 mnkr) och lägre utfall för oförutsedd förstärkningstrafik (+1,1 mnkr) är huvudanledningarna till lägre kostnader än budgeterat för bastrafik buss, kustbussar och uppdragstrafik med 2,4 mnkr. Kostnaderna för tilläggstrafik buss och pågatågstrafiken understeg budget med 0,3 mnkr vardera. Öresundstågtrafikens kostnader har blivit 1,2 mnkr högre än budget främst beroende på uppbokad reserv för oförutsedda kostnader och högre underhållskost nader. Personalkostnaderna understeg budget med 1,6 mnkr på grund av ej tillsatta tjänster och frånvaro. Övriga kostnader översteg budget med 3,8 mnkr, främst beroende på utvecklingskostnader för bland annat nytt biljett- och betalsystem. Avskrivningarna var 1,0 mnkr lägre än budgeterat på grund av förseningar i den pågående tågupprustningen och därmed inga investeringar tagna i bruk under Räntekostnaderna understeg budget med 0,3 mnkr. Trafikens totala kostnader blev 3,4 mnkr högre än prognosen från augusti. Det beror främst på lägre direkta trafikkostnader (1,5 mnkr), personalkostnader (0,6 mnkr) och räntekostnader (0,3 mnkr) samt övriga positiva avvikelser på 2,3 mnkr. Övriga kostnader var 6,0 mnkr högre, främst avseende utvecklingskostnader, datakommunikationskostnader och satsningar på hållplatser och realtidsinformation. 26 ÅRSREDOVISNING 2017

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING (TKR) Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Intäkter RS, RSAU, revision Trafiknämnd Kultur- och fritidsnämnd Regional utveckling Ledning och administration Summa intäkter Kostnader RS, RSAU, revision Trafiknämnd Kultur- och fritidsnämnd Regional utveckling Ledning och administration Summa Resultat RS, RSAU, revision Trafiknämnd Kultur- och fritidsnämnd Regional utveckling Ledning och administration Summa Investeringsredovisning Årets investeringar uppgick till 2,7 mnkr vilket understeg budget med 3,4 mnkr. Det är främst investeringarna i trafiknämndens verksamhet som inte har nått upp till planerad nivå. Den största för klaringen till detta är förskjutningar i tid. INVESTERINGSREDOVISNING (TKR) Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Trafikinvesteringar Upprustning tåg Hållplatsutrustning Biljettmaskinutrustning Övriga trafikinvesteringar Övriga investeringar IT-system, licenser, webb Datorer Maskiner och inventarier, övrigt Summa ÅRSREDOVISNING 27

32 Måluppfyllelse 2017 I detta avsnitt görs en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Det arbete som bedrivits i syfte att uppnå målen beskrivs utförligt i avsnittet Region Blekinges verksamheter. De mål som anges i budget och verksamhetsplan är både mål som ska vara uppfyllda under budgetåret och mål som är mer långsiktiga. Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Bilden av attraktiva Blekinge I nära samverkan med länets kommuner exempelvis näringslivschefer och turistchefer och andra offentliga intressenter samt näringslivet skapa förutsättningar för god utveckling av besöksnäringen i regionen. Ökad samverkan mellan Blekinges kommuner för att attrahera talanger till Blekinge. Kommunerna upplever att samverkan mellan dem stärkts. Mäts med enkät. Kommunerna upplever att samverkan mellan dem stärkts. Mäts med enkät. Ute i Sverige talar allt fler om Blekinge som turistmål vilket stärks genom att vi ser en ökning av antalet gästnätter. I länet stärks besöksnäringen genom fler inslag i olika media och för andra året i rad nomineras ett Blekinge företag till det nationella Stora Turism priset. Mätning via enkät planerad efter årsskiftet I en enkät genomförd under slutet av 2017 svarade drygt 81% att samarbetet inom Blekinge stärkts under Medarbetare Våra medarbetare ska genom kompetenshöjande insatser hålla sin yrkeskompetens uppdaterad. Region Blekinge ska vara en jämställd arbetsplats där frågor om jämställdhet och likabehandling hanteras som en löpande del av verksamheten. Våra medarbetare ska uppleva att deras arbetsmiljö är god och att Region Blekinge aktivt arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Region Blekinge ska ha friska medarbetare och antalet sjukskrivningsdagar per år ska minska. 90% eller fler av våra medarbetare ska i medarbetarenkäten svara att de har blivit erbjudna ett utvecklingssamtal. 80% eller fler av våra medarbetare ska i medarbetarenkäten svara att de ha blivit erbjuden en kompetenshöjande insats det senaste året. Det årliga arbetet med lönekartläggning ska resultera i att inga eller så få åtgärder som möjligt behöver göras till följd av kartläggningen. Alla frågor kring den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i medarbetarenkäten ska ligga på minst samma nivå som mätningen våren Långtidssjukskrivning (längre än 14 dagar): Ska ha en positiv utveckling där långtidssjukskrivningen minskar. Korttidssjukfrånvaro (kortare än 15 dagar): Minst 85% av medarbetarna, som inte är långtidssjukskrivna, ska som mest ha 5 sjukfrånvarodagar per år. 99% av medarbetarna angav i medarbetarundersökningen att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal. 75,5% av medarbetarna angav att de blivit erbjuden en kompetenshöjande insats det senaste året. Svarsfrekvensen på enkäten var god (90%). Lönekartläggningen är gjord under Få och ringa åtgärder har gjorts till följd av denna. Kartläggningen har även legat till grund för årets lönerevision. Med anledning av ny diskrimineringslagstiftning som innebär större krav på aktiva åtgärder har vi arbetat om medarbetarenkäten 2017 och utökat den med fler frågor. Det går därför inte att jämföra resultaten med 2016 års enkät. Överlag uppfattas arbetsmiljön som god enligt medarbetarundersökningen. Långtidssjukfrånvaro visar en positiv utveckling: Under 2017 har vi haft 5 medarbetare som varit sjukskrivna längre än 14 dagar. Motsvarande siffra under 2016 var 8 st. 3 av 5 medarbetare har dessutom återgått i arbete på hel eller deltid under Korttidssjukfrånvaro: Under 2017 har 81% av våra medarbetare, som inte varit långtissjukskrivna, som mest haft 5 sjukfrånvarodagar. Kommunikation Region Blekinges samtliga webbplatser, större möten och samlingslokaler ska i största möjliga mån uppfylla gällande krav på tillgänglighet. Rutiner etablerats för webbplatser, möten och lokaler som även har anpassats. Lokaler har anpassats med dörröppnare och hörslingor. En checklista för att skapa bättre tillgänglighet på webben är framtagen. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos. 28 ÅRSREDOVISNING 2017

33 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Kommunikation (fortsättning) Öka organisationens förmåga att kommunicera enkelt och tillgängligt på begriplig svenska. Inleda arbetet med att enligt en kommunikationsplan kommunicera bildandet av regionkommun Blekinge. Att Region Blekinges externa möten och arrangemang uppfattas som kreativa och involverar deltagarna. Region Blekinges medarbetare har kunskap om och använder olika tekniker för att genomföra kreativa och interaktiva möten. Plan är upprättad och arbetet inlett. Fler än 80% av deltagarna uppfattar mötet som kreativt och involverande. (Större möten mäts t ex Blekingedagen.) En intern utbildning för att höja kunskapen hur vi kan hålla involverande möten är genomförd. Plan upprättad. Arbete med att genomföra planen är inlett och kommer att pågå under I mätning efter Blekingedagen 2017 gav drygt 90% av de svarande tre eller mer på en femgradig skala att Blekingedagen var interaktiv och involverade publiken. Närmare 80% av de svarande gav tre eller mer på en femgradig skala att mötet hade ett kreativt upplägg. Kansli Politikerna i regionstyrelsen ska ha bra beslutsunderlag till ärenden som behandlas. Region Blekinges riktlinjer och annan information som krävs i det dagliga arbetet ska vara lättåtkomliga för medarbetarna. Region Blekinges avtals- och upphandlingsprocess ska vara av hög kvalitet. Handläggningstiden för färdtjänsttillstånd ska förkortas. 95% av samtliga politiker i regionstyrelsen ska uppleva att det finns bra beslutsunderlag till ärenden som behandlas. 75% av medarbetarna ska i medarbetarundersökningen svara att det är lätt eller mycket lätt att hitta riktlinjer och annan intern information som krävs i det dagliga arbetet. Utveckla och kvalitetssäkra avtals- och upphandlingsprocessen. Handläggningstiden för färdtjänsttillstånd ska i genomsnitt vara max 3 veckor. Det finns inga signaler från politikerna om att beslutsunderlagen är otillräckliga. Planen är att göra en enkät under våren ,5% av medarbetarna har svarat positivt i medarbetarenkäten. Vi har upprättat lathund och beskrivningar, vad gäller direktupphandling, för att förenkla för verksamheten. Förbättringsarbete fortgår hela tiden. Handläggningstiden är sedan en längre tid tillbaka i genomsnitt max 3 veckor. Vi har under året arbetet med att förbättra handläggningen av dessa tillstånd tillsammans med nya regler som tagits fram och beslutats av trafiknämnden. Finansiellt Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Upprätthålla en god likviditet så att det är möjligt att förutom att täcka kostnaderna för de fasta åtagandena (egna verksamheter etc.) förskottera medel i de EU-projekt eller andra projekt där organisationen är projektägare. Investeringar exkl. trafikinvesteringar ska understiga internt tillförda medel. Skuldsättning, utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist), till annat än trafikinvesteringar får ej ske. Likviditeten ska vid samtliga bokslutstillfällen överstiga 100%. Investeringar exkl. trafikinvesteringar finans ieras inom den löpande verksamheten. Befintliga lån till trafikinvesteringar har amorterats från 140 till 110 mnkr, inga övriga lån har upptagits. Balanslikviditeten uppgick vid årets slut till 99,3%. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos ÅRSREDOVISNING 29

34 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Arbetsliv Samordning av arbetet med att få företagsetableringar till regionen. Stärka samsynen i Blekinge kring Blekinges styrke- och investeringsområden. Att medverka till att målen i En innovationsstrategi för Blekinge nås ska ungdomsarbetslösheten ha halverats från 2013 års nivå. Att medverka till att målen i kompetensförsörjningsstrategin nås genom att främja samverkan för effektiv utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Blekinges marknadsandel av den svenska turismomsättningen ska öka. Fortsatt utvecklad strategisk samverkan för utveckling av Visit Blekinge AB. I samverkan med regionala aktörer och med Business Sweden ta fram en etableringsstrategi för Blekinge. Ökat antal nystartade företag och andelen som överlever tre år. Genomföra aktiviteterna i projekt Smart produktion i tillverkande och bearbetande företag. Minskat antal arbetslösa ungdomar. Andelen åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg ökar. Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetens ökar. Ökad omsättning i besöksnäringen enligt BI -Syd. En första version är framtagen av en handlingsplan för Business Blekinge i syfte att skapa en hållbar struktur för ett regionalt investeringsfrämjande. Grunden för handlingsplanen är framtagen i en bred gemensam process. Vi har nått en samsyn kring att Blekinge ska starta det investeringsfrämjande arbetet inom Blekinges styrkeområden. Det bekräftas av ca 15 intervjuer av strategiska aktörer. Nya områden ska utvecklas, allteftersom förutsättningar finns, med den metodik som vi tagit fram. Indikatorn ej möjlig för oss att på ett rimligt sätt mäta och följa upp. Aktiviteterna i projekt Smart Produktion har genomförts, genom branschöverskridande möten, seminarier och Workshops. I december 2013 låg ungdomsarbetslösheten på 29%, vilket innebär att Blekinges mål är att i december 2017 som högst ha 14,5% ungdomsarbetslöshet. I december 2017 uppgick arbetslösheten i åldersgruppen år i Blekinge till 17,7%. En kraftig förbättring, men vi når inte hela vägen fram till målet. I augusti 2013 var ungdomar arbetslösa. I december 2017 hade antalet minskat till I december 2017 bestod gruppen arbetslösa unga i Blekinge av 64% män och 36% kvinnor. Antal unga som avslutar gymnasiet med fullständiga betyg ökar och ligger nu över det regionala och nationella målet. Andelen med fullständiga betyg per juni 2017 är 91,7%. Vi når målet med att samverka för att få bättre kom petensförsörjning. Mycket görs inom området. När det gäller indikatorn så är produktiviteten hög och företag och organisationer går på högvarv. Vissa arbetsgivare upplever att det finns tillgång på kompetens, men totalt sett har inte tillgången ökat under perioden. Under jan-sep 2017 ökade antalet gästnätter med 2,2%, eller gästnätter, jämfört med motsvarande period Ökat antal gästnätter indikerar i sin tur att omsättningen ökar. Visit Blekinge AB har sedan den 1 augusti 2017 en heltidsanställd VD. Samarbetet mellan regionens länsturismchef och VD är mycket bra, vilket borgar för en fortsatt strategisk samverkan och utveckling. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos. 30 ÅRSREDOVISNING 2017

35 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Tillgänglighet Utveckla gränsöverskridande samarbeten och projekt med fokus på transporter och infrastruktur (fysisk och digital). Antalet genomförda samarbeten och projekt som har lett till ökat inflytande eller förbättring av tillgänglighet. - Mäts på antal sakfrågor/förslag som har vunnit acceptans i processen (ökat inflytande) - förbättrad tillgänglighet (faktiskt utfall/produkten). Under 2017 ska Blekinge regionala bredbandsstrategi uppdateras. Dialog med kommuner för gemensam statlig medfinansiering av infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken där tillgänglighet är en huvudfråga. Blekinges prioriterade infrastrukturfrågor har fått hög acceptans inom Regionsamverkan Sydsverige. Framtagen regional Länstransportplan med prioriteringar för Remissversion av Bredbandstrategi framtagen Livskvalitet Verka för ökad samverkan för att stärka folkhälsoarbetet i länet. Öka samverkan och stärka kopplingen mellan kommunal fysisk planering och regional utvecklingsplanering. Genom samverkan medverka för att initiera minst två projekt inom området folkhälsa. Att genom samverkan stärka folkhälsoarbetet i enlighet med Blekinges folkhälsopolicy. Initiera nästa steg i strukturbild Blekinge. Vi medverkar i den strategiska arbetsgruppen för folkhälsa i Blekinge. Samverkan i Landstingets nystartade projekt Välbefinnande-coachning och Heja Hälsan 2.0 är led i att stärka folkhälsan. Nästa steg i Strukturbild Blekinge, ett projekt kallat Strukturbild Blekinge 2.0 är i full gång och pågår till 30 juni Projektet är delfinansierat av Tillväxtverket och kommer efter projekttiden att fortsätta som en stadigvarande verksamhet inom Region Blekinges ordinarie verksamhet. Arbetet syftar till att öka samverkan, få till en tidig och stadigvarande dialog mellan samhällsplaneringens aktörer kommunalt, statligt och regionalt i länet, samt ta fram regionalt planeringsunderlag i form av kartor och analyser. Projektkontoret Vidareutveckla rutiner och arbetssätt för att främja en mer strategisk och effektiv användning av regional projektfinansiering som verktyg för genomförandet av Blekingestrategin. Utvärdering av hantering av regional projektfinansiering via en kvalitativ mätning. Flera parallella utvecklingsprocesser pågår för att bidra till målet utifrån projektkontorets olika arbetsområden. En central fråga är att öka långsiktigheten, samverkan och den strategiska inriktningen i planeringen av utlysningar både för regionala tillväxtmedel samt regional- och socialfond. Fokus läggs även på att utveckla uppföljningsarbetet för regionala tillväxtmedel och i samverkan med Region Skåne när det gäller regional- och socialfond för att öka lärandet av den regionala projektverksamheten. Utöver dessa exempel pågår även en rad mer interna utvecklingsprocesser med syfte att bidra till att uppfylla målet. Mätning ej genomförd. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos ÅRSREDOVISNING 31

36 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Horisontella perspektiv - gemensamt Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Att öka kunskapen om de horisontella perspektivens betydelse för regional utveckling, såväl inom Region Blekinge som för de utvecklingsinsatser Region Blekinge medfinansierar. Måluppfyllelsen mäts för respektive horisontellt perspektiv. Måluppfyllelsen mäts för respektive horisontellt perspektiv. Det har visat sig svårt att mäta uppfyllelsen av detta mål som är av övergripande karaktär. Hållbarhet beaktas i allt fler sammanhang, både socialt och ekologiskt. Tex ställs krav på hållbarhet i samband med upphandlingar. Förberedelse har även gjorts för att under hösten genomföra en halvtidsöversyn av Internationell översikt vilken beskriver hur internationalisering bidrar till genomförandet av Blekingestrategin. Det har visat sig svårt att mäta uppfyllelsen av detta mål som är av övergripande karaktär. Hållbarhet beaktas i allt fler sammanhang, både socialt och ekologiskt. Krav på hållbarhet i samband med upphandlingar ställs. Projekt Jämställd regional tillväxt arbetar aktivt med frågorna. Bland annat har vi utökat medarbetarundersökningen och genomför workshops med personalen. Avseende internationellt har aktiviteter främst genomförts som informationsinsatser genom Blekinges EU:nätverk i vilket samtliga Region Blekinges medlemmar samt flertalet av Blekinges större offentliga organisationer finns representerade. Fokus för året behandlar sammanhållningspolitiken efter 2020, Agenda 2030 samt stöd till samhällsplanering. Horisontella perspektiv - samverkan Följa upp basvärden, analysera trender och sprida information om hur arbetet med Blekingestrategin fortlöper. Vartannat år genomföra regionala insatsområdesdagar med start Vartannat år med start 2017 genomföra utvärderingsforum i samband med Blekingedagen. Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete SFS 2017:583, ska den regionala utvecklingsstrategin ses över åtminstone en gång mellan varje val till Landstings- och Kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund har en aktualisering av den befintliga strategin påbörjats, i linje med beslut i Regionstyrelsen. I aktualiseringen har det under 2017 genomförs en utvärdering av indikatorer under respektive insatsområde och Blekinges intäktsbas har uppdaterats och rapporterats på Tillväxtforum. Tillgänglig offentlig statistik, vilken är relevant avseende strategins indikatorer, har uppdaterats. En OECD-analys har påbörjats och kommer att rapporteras under En förankringsprocess med regionens medlemmar och andra aktörer, har påbörjats. Detta är startskottet för ett förankringsarbete som fortlöper under Blekingedagen 2017 fångade upp temat Framsyn ; med bla dialog om globala megatrender, kulturkartor mm och dess påverkan på Blekinge. Horisontella perspektiv - hållbarhet Medverka till samhällets omställning att bli hållbart genom att ställa krav på hållbarhet i all vår verksamhet. Region Blekinge ska vara en föregångare i arbetet mot en hållbar utveckling genom att minska och minimera den egna verksamhetens påverkan på miljön. Delta aktivt i ett forskningsprojekt. Utveckla en metod för hållbarhetsbedömning. År 2018 ställs hållbarhetskrav på leverantörer vid minst 80% av alla upphandlingar av varor och tjänster. År 2018 har verksamhetens klimatpåverkan från tjänsteresor minskat jämfört med Initiera/medverka i minst två projekt inom området miljö, energi och klimat. Vi medverkar i BTH:s forskningsprojekt Hållbar regionoch kommunutveckling där vår del är att ta fram en process för att hållbarhetsintegrera projektansökningar socialt och ekologiskt. Mäts första gången * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos. 32 ÅRSREDOVISNING 2017

37 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Horisontella perspektiv - jämställdhet Att verka för att kvinnor och män gynnas i lika hög grad av de initiativ som finansieras av Region Blekinge. Att verka för att integrera jämställdhet med fokus på intersektionalitet i det regionala tillväxtarbetet. Ta fram och besluta om handlingsplan för Region Blekinges arbete med jämställd regional tillväxt. Ta fram och besluta om handlingsplan för Region Blekinges arbete med jämställd regional tillväxt. Handlingsplanen togs fram och beslutades redan Projekt Jämställd Regional Tillväxt är i full gång. Handlingsplanen togs fram och beslutades redan Projekt Jämställd Regional tillväxt är i full gång. Horisontella perspektiv - integration & mångfald Att arbeta för att inkludera mångfaldsperspektivet med fokus på intersektionalitet i det regionala tillväxtarbetet. Att delta aktivt i minst ett regionalt utvecklingsprojekt med fokus på ökad mångfald. Fortsatt engagemang i den regionala överenskommelsen för flyktingmottagande och etablering. Jämställd regional tillväxt arbetar tätt tillsammans med projektet PIK (personal, integration, kompetens). Under 2017 handlar det om erfarenhetsutbyte och samverkan och under 2018 kommer vi att göra ett evenemang tillsammans för att på bästa sätt ta vara på våra erfarenheter. Stort engagemang i Blekinge under året för att stärka samverkan i detta arbete. En hög andel människor har etablerats 2017, 40% i jobb eller utbildning (44% män och 31% kvinnor). Blekinge är därmed den femte bästa regionen i Sverige i mätningar gällande etableringar. Horisontella perspektiv - internationalisering Stärka genomförandet av Blekingestrategins insatsområden genom samverkan över nationsgränser. Stärka Blekinges strategiska position i östersjöområdet. Initiera/medverka i 1-3 gränsöverskridande projekt med stöd från något av EU:s program och fonder. Arrangera 1-2 regionala kunskapshöjande insatser kring gränsöverskridande samarbete per år. Strategiskt påverkansarbete kring EUs program, fonder och policys med fokus på ETCprogrammen och sammanhållningspolitiken Region Blekinge har varit aktivt i besluts och projektstödsprocessen inom EU:s program för södra östersjöområdet där 2 gränsöverskrid ande projekt med Lead Partner från Blekinge beviljats medel under våren (Interconnect och DUNC). Region Blekinge har även deltagit med representant i beredningsprocessen för Östersjöprogrammet.Vidare har dialog, samt semina rium i samverkan med Energikontor sydost kring område koldioxidsnål ekonomi genomförts. Region Blekinge har under året tillsammans med flera regioner och SKL:s lämnat synpunkter kring vilka frågor som bör prioriteras i de fortsatta diskussionerna inför nästa programperiod. Region Blekinge har även under hösten deltagit i de arbetsgrupper bl.a rörande Interreg som tagit fram fördjupade underlag. Inspel har samordnats i dialog med övriga nätverk som t.ex kontaktpunkter för South Baltic programmet, sekretariatet för Central Baltic, Interract CPMR mfl organisationer samt medlemmarna i Euroregion Baltic i form av ett gemensamt positionspapper. Trafik Kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade transporter i Blekinge ska öka. Möjligheterna för utbyggd vattentrafik ska utredas vid upphandling av skärgårdstrafiken Kollektivtrafikens andel av motoriserade transporter i Blekinge ska öka. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern - jämfört med 2013 då andelen var 13%. Utredning genomförd. Resandet utvecklas väl i den nya stadstrafik i Karlskrona. Årets satsning i Sölvesborg och planerade satsningar i Karlshamn och Ronneby förväntas leda till fortsatt positiv resandeutveckling i länet. Under året har ny trafik startats i Ronneby. Vidare byggs skärgårdstrafiken ut med hop-on hop-off trafik i Karlskrona. Planerad satsning för kustlinje Karlshamn-Ronneby-Karlskrona. Beställning avseende båtpendel Hasslö-Karlskrona har inkommit från Karlskrona kommun. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos ÅRSREDOVISNING 33

38 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Trafik (fortsättning) Region Blekinge ska kräva förnybart drivmedel i all upphandlad linjelagd kollektivtrafik på land samt främja användningen av förnybara bränslen i övrig trafik. Samtliga fordon i Blekinges linjetrafik på land ska vara tillgänglighetsanpassade. Tillgänglighetsanpassning av båtar ska beaktas vid upphandling i skärgårdstrafiken. Införa resenärsinformation om hållplatsernas utformning senast % av alla större hållplatser ska vara tillgänglighetsanpassade senast All operativ personal ska vara utbildad i att bemöta äldre och funktionsnedsatta senast ska 72% av resenärerna vara nöjda med Blekinge - tra fiken (69% 2014) ska 55% av allmänheten i Blekinge vara nöjda med Blekingetrafiken (52% 2014) ska 85% av kollektivtrafikresenärerna vara nöjda med senaste resan (83% 2014) ska 50% av resenärerna ha högt förtroende för att bussen är i rätt tid (42% 2014). Blekingetrafiken ska ingå i servicetrafikens kvalitetsbarometer Anbaro senast Ta fram en cykelstrategi för kollektivtrafiken senast God kostnadstäckning ska eftersträvas i all trafikplanering. Ny trafik ska efter etablering bidra till trafikområdets kostnadstäckning. Inga prispåslag vid passering av länsgräns efter Mäts genom uppföljning av bränsleanvändning. Uppföljning av fordons tillgänglighet. Uppföljning av upphandling. Uppföljning av resenärsinformation. Uppföljning av hållplatsers utformning. Uppföljning av utbildning. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Att ANBARO används som kvalitetsbarometer för serviceresor. Strategin framtagen. Mätning av bränsleanvändning görs fortlöp ande i all upphandlad linjelagd kollektivtrafik på land. I skärgårdsupphandling eftersträvas förnybara bränslen. Samtliga fordon i Blekinges linjetrafik på land är tillgänglighetsanpassade. Nya avtal är tecknade för skärgårdstrafiken. Ökad tillgänglighet för funktionsnedsättningar har prioriterats. Processen är påbörjad, definitioner krävs för olika nivåer anpassade efter behov. Arbetet med tillgänlighetsanpassningar av hållplatserna är ständigt pågående i dialog med väghållaren, i vårt fall våra medlemmar och Trafikverket, vilka finansierar och ansvarar för anpassningen. Eftersom antalet resenärer ökar ökar andelen hållplatser med >20 påstigande/dag. Andelen tillgänglighets anpassade hållplatser var 75% vid utgången av I avtal med våra entreprenörer ingår möjlighet till avrop av tid för utbildningsinsatser. Utbildning och certifiering av samtliga bussförare har genomförts under hösten. År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 63% av resenärerna var nöjda med Blekingetrafiken År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 53% av allmänheten var nöjda med Blekingetrafiken År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 78% av resenärerna var nöjda med senaste resan med Blekingetrafiken År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 54% av resenärerna har högt förtroende för att bussen är i rätt tid. Blekingetrafiken ingår i servicetrafikens kvalitetsbarometer sedan våren Beslut taget om ny cykelstrategi i Region styrelsen 15 november Kostnadstäckningsgrad. Kostnadstäckningsgraden har sjunkit från 44,5% till 43% i och med nya trafiksatsningar. Kostnadstäckningsgrad. Kostnadstäckningsgraden har sjunkit till 43%, nya trafiksatsningar ännu ej etablerade. Enligt taxebeslut. Diskussioner förs med grannlänen inom ramen för Sydtaxan. Avtalsskrivning pågår, inga beslut fattade. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos. 34 ÅRSREDOVISNING 2017

39 Måluppfyllelse 2017 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR MÅLUPPFYLLELSE* Trafik (fortsättning) Utreda betalningsrutiner senast Uppföljning av utredning. Införande av stadsapp snabbiljetten har skett under perioden och kan även användas inom Serviceresor. Fler produkter införs som kan laddas på kort. Biljettautomat på plats vid färjeterminalen på Verkö. Fler ombud i länet. Insatser vid evenemang under sommaren för att underlätta biljettvisering och försäljning av biljetter. Införande av Swish och faktura betalning. Nytt Biljett- och betalsystem utvecklas i samarbete med Skånetrafiken. Kultur- och fritid Målområde Barn och unga: Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med unga och barn. Målområde Tillgänglighet: Kulturen i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt delaktighet och eget skapande ska vara ledord. Målområde Samverkan: Samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv. Målområde Delaktighet: Alla i Blekinge ska ha samma möjlighet till att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Målområde Internationalisering: Verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Antal barn och unga/år som besökt kulturverksamheter med regionalt bidrag. Antal besök per år till kulturverksamheter med regionala bidrag. Uppfyllande av mål för kulturen i Regionala digitala agendan. Uppföljning av de regio nala institutionernas tillgänglighetsplaner. Uppföljning genom den årliga kvalitativa redovisningen i Kulturdatabasen. Uppfyllande av de regionala institutionernas planer för jämställdhet och mångfald. Uppföljning av projektmedel och produktionsstöd, fördelning över konst- och kulturområden samt fördelning över geografi. Antal kontakter, programaktiviteter eller föreställningar i annat land. Utfallet inom scenkonstområdena musik och teater i Blekingmodellen uppfyller målen. Vi har under året förstärkt möjligheten att se Skolbio i samtliga kommuner, samtliga kommuner undantaget Olofström erbjuder sina elever skolbio. De verksamheter som har ett rimligt uppdrag i Regional digital agenda har uppfyllt sina mål. Samtliga regionala kulturinstitutioner har tillgänglighetsplaner som är knutna till statens funktionshinderspolitik. Samtliga kulturinstitutioner som ingår i statens kulturamverkansmodellen rapporterar årligen i Kulturdatabasen. Under året har verksamhetssamtal hållits med en mängd aktörer inom kulturverksamheter inom den regionala, kommunala samt statliga nivån. Samtliga regionala kulturinstitutioner har planer för jämställdhet och mångfald. Hittills har kultur och fritid medfinansierat 36 utvecklingsprojekt över samtliga konst- och kulturområden och visar på en god spridning i Blekinge. Eu ansökan Think Thank trans Baltic är inlämnad till Horizon. Regionala aktörer har gjort gästspel i annat land samt att vi i Blekinge också har tagit emot gästspel. Två nya konstresidences har etablerats med internationell medverkan. Sammantagen bedömning av måluppfyllelsen Region Blekinge har följt upp måluppfyllelsen för årets 61 mål. Resultatet redovisas i följande tabell. Måluppfyllelse Utfall Tillfredsställande 45 Inte helt tillfredsställande 9 Otillfredsställande 0 Uppgift saknas eller är inte möjlig att värdera 7 Totalt 61 Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är att den är tillfredsställande. * i de fall målen är långsiktiga är måluppfyllelsen en prognos ÅRSREDOVISNING 35

40 Redovisning medarbetare Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. Under 2017 har Region Blekinge arbetat med en rad olika frågor för att förbättra arbetsmiljö, utveckling och trivsel för medarbetarna. Inom ramen för projektet Jämställd Regional Tillväxt har ett arbete med att kartlägga Region Blekinges styrkor och svagheter i arbetet med jämställdhet, likabehandling och arbetsmiljö påbörjats. Kartläggningen ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska prioriteras inom arbetet med arbetsmiljö och likabehandling. En ny uppdaterad medarbetarundersökning har tagits fram som har tagit temperaturen på med arbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö, hur bra de kan förena arbetsliv med familjeliv och hur väl de upplever att Region Blekinge arbetar med lika behandlingsfrågor. Enkätens resultat kommer vara en del i arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan, med aktiva åtgärder mot diskriminering, och en ny plan för arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Medarbetargruppen, med representanter från samtliga verksamhetsområden, träffas kontinuerligt under året för att ur ett medarbetarperspektiv arbeta med främst friskvård och personalaktivi teter för att stärka Region Blekinges gemensamma värdegrund. ANTAL ANSTÄLLDA Region Blekinge totalt varav kvinnor varav män ÅRSREDOVISNING 2017

41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJUKFRÅNVARO, PERSONAL Sjukfrånvaro/ordinarie arbetstid totalt % 2,81 4,02 4,26 3,58 Varav kvinnor 3,91 5,62 5,10 3,66 Varav män 1,6 2,46 3,37 3,47 LÅNGTIDSFRÅNVARO, PERSONAL Långtidsfrånvaro/total sjukfrånvaro % 41,37 57,92 52,07 53,20 Varav kvinnor 46,01 73,58 49,84 43,61 Varav män 28,77 23,13 55,66 66,04 TOTAL FRÅNVARO/ORDINARIE ARBETSTID % år - 0 1, år 3,18 3,93 3,70 3,19 50 år- 2,33 4,24 5,15 4,06 Sjukfrånvaron på Region Blekinge har minskat under 2017 i jämförelse med tidigare år. Det är framförallt långtidsfrånvaron som har minskat. Arbetet med att påbörja tidig rehabilitering tillsammans företagshälsovården både vid längre sjukfrånvaro och vid återkommande korttidssjukfrånvaro för att få en snabbare återgång i arbete har därmed gett resultat ÅRSREDOVISNING 37

42 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER 38 ÅRSREDOVISNING 2017

43 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER Regionstyrelsens verksamheter Verksamhetsområde regional utveckling, kansli och kommunikation Regionstyrelsen är det beslutande organ som leder och samordnar regionalt tillväxtarbete i Blekinge, genom uppdrag om regionalt utvecklingsansvar i Blekinge. Regionstyrelsen beslutar om de strategiska målen för Blekinge genom den regionala utvecklingsstrategin Attraktiva Blekinge samt strategier och planer kopplat till denna. Styrelsen är tillika regional kollektivtrafikmyndighet och myndighet avseende beslut om regionala tillväxtmedel för Blekinges utveckling. Regionstyrelsens verksamheter består av kansli och kommunikationsfunktion som är staber direkt under regiondirektören, samt verksamhetsområde regional utveckling. Ledning, kansli och kommunikation Antal anställda: 21 (19 tillsvidareanställda och 2 visstidsanställda, 13 kvinnor och 8 män). Intressentbidrag: 12,7 mnkr Kansli Kansliets uppdrag är att hålla ihop övergripande administrativa funktioner för stöd och service till den politiska organisationen och verksamhetsområdena. Region Blekinges kansli innehåller en ekonomienhet, samt funktioner för IT, upphandling/avtal, HR, diarie/ politisk administration, regionstyrelsens sekreterare samt färdtjänsthandläggare. Väsentliga händelser under 2017 Under 2017 införde kansliet ett nytt ärendehanteringssystem Public 360, vilket innebär att Region Blekinge inom några år är näst intill helt papperslösa, vilket innebär att Region minskat förbrukningen av papper. Under året har också mallar och lathundar inom upphandlingsområdet arbetats fram. Detta ska underlätta för samtlig personal att själva genomföra en direktupphandling. I övrigt har skett översyn av regler för konferenser, regler och rutiner inom IT och telefoni. Kommunikation Region Blekinge har ett brett verksamhetsområde och olika kanaler för att kommunicera med medlemmar och samarbetspartners. Kommunikationen är ett medel i arbetet att förbättra samverkan i länet och arbeta mot de gemensamma målen i Attraktiva Blekinge. Väsentliga händelser under 2017 Inom arbetet med bildandet av nya regionkommunen Region Blekinge har ett förslag till varumärkesstrategi arbetats fram. Strategin ska antas av Blekinge landstingsfullmäktige i februari Internt inom Region Blekinge sprids information om arbetet med sammanslagningen genom regelbundna nyhetssammanfattningar till samtliga medarbetare, minst en gång i månaden, genom möten på verksamhetsområdena samt genom möten med fackliga representanter i samverkansgruppen. Blekingedagen 2017 genomfördes i oktober i Karlshamn. Temat för året var Blekinges framtida möjligheter och utmaningar. Omkring 230 personer deltog ÅRSREDOVISNING 39

44 40 ÅRSREDOVISNING 2017

45 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER I den efterföljande utvärderingen fick dagen 3,25 i betyg på en skala mellan 1 och 4. Hela 62 procent av de svarande uppgav att dagen var interaktiv och involverade publiken och hälften av deltagarna tyckte att dagen hade ett kreativt upplägg (betyg 4 och 5 på en femgradig skala). Under slutet av året genomfördes en undersökning bland samarbetspartners om synen på samarbetet inom Blekinge och med Region Blekinge. Enkäten skickades till drygt 200 personer, 85 svarade. 23 procent av respondenterna anser att samarbetet inom Blekinge förbättrats under året medan fem procent anser att det försämrats. 46 procent har angett att det är oförändrat i jämförelse med förra året. 60 procent anser att samarbetet med Region Blekinge är bra eller mycket bra. 40 procent tycker att samarbetet är dåligt eller mycket dåligt. 95 procent av respondenterna anser att de tjänstemän inom Region Blekinge som respondenterna varit i kontakt med har relevant kunskap eller god kunskap inom sitt område. Verksamhetsområde regional utveckling Antal anställda: 23 (22 tillsvidareanställda och 1 visstidsanställd, 12 kvinnor och 11 män). Intressentbidrag: 4,9 mnkr Övrig finansiering: Statliga bidrag och projektmedel Större projekt: Projekten redovisas i löpande text samt i särskild rapport Uppföljning av regionala tillväxtmedel. Verksamhetsområde regional utveckling utför Region Blekinges strategiska utvecklings- och samverkansuppdrag genom att samordna strategier och insatser med anknytning till den regionala utvecklingsstrategin Attraktiva Blekinge Kopplat till uppdraget drivs även strategiska projekt. Två gånger per år följs strategins insatsområden upp, bland annat i samband med den årliga Blekingedagen som visar vad som görs i Blekinge för att strategin ska bli verklighet. Väsentliga händelser under 2017 Under 2017 påbörjades arbetet med en uppföljning och revidering av de bedömningar och rekommendationer som OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, lämnade för Småland och Blekinge år Arbetet ska vara färdigt till sommaren Arbetet med att aktualisera den regionala utvecklingsstrategin påbörjades under året. Aktualiseringen omfattar bland annat revidering av indikatorer för att försäkra en tillförlitlig uppföljning. Jämställd regional tillväxt är ett nationellt uppdrag som bidrar till och möjliggör analys och utvecklingsinsatser som genomsyrar hela det regionala tillväxtarbetet. Jämställdhet är en av nycklarna till Blekinges utveckling. Genom att öka jämställdheten på arbetsmarknaden och få människor i jobb som står utanför arbetsmarknaden, kan arbetsgivarna hitta kompetens. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till att människor inte enbart har olika makt och möjligheter beroende på kön, utan att en persons förutsättningar är komplexa och påverkas av samspelet av ett flertal faktorer. Ekonomi, etnicitet, funktion, hudfärg, könsidentitet, sexualitet och ålder är några exempel. Detta kallas för intersektionalitet och betyder i praktiken bland annat att vi, då det är relevant, tar fler aspekter i beaktande när vi exempelvis analyserar statistik. Arbetsliv Under 2017 fortsatte arbetet med den regionalt fastställda kompetensförsörjningsstrategin Samtidigt har blicken lyfts för att i stor samverkan ta an kommande utmaningar för Bland annat har det under 2017 arbetats med kompetensförsörjning med koppling till integration i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv. Syftet är att förbättra de strategiska, länsövergripande strukturerna och arbetssätten. Konkret har en översyn av SFI gjorts och övergångar till arbete via bättre kontakter med näringslivet. Ett yrkesråd bildades under 2017 med syfte att samverka kring regional planering av utbildning ÅRSREDOVISNING 41

46 Arbetet för en långsiktigt hållbar struktur för export och investeringsfrämjande i Blekinge fortsatte under 2017 med bland annat kunskapshöjande insatser inom kommunerna och andra samarbetspartners. För att underlätta för etableringar har ett regionalt markoch lokalregister skapats tillsammans med kommunernas näringslivsavdelningar. Ett viktigt resultat är att parterna enats om att börja marknadsföra och paketera områdena Internet of things, Shaping/Stamping (materialbearbetning inom främst fordonsindustrin) samt marinteknik. Dessa är områden som i samråd med Business Sweden bedöms som internationellt konkurrenskraftiga. Projektet Smart Produktion är i full gång med seminarier, branschöverskridande möten och workshops för industri- och IT-företag. En kartläggning av europeiska center of excellence har gjorts inom områdena materialberarbetning/stamping, Internet of Things, IT-säkerhet, undervattensteknologi och maritim informatik. En kartläggning över industriföretagens behov inom digitalisering har också påbörjats. E22-objekten med (delen Ronneby öst-nättraby samt Lösen-Jämjö), vilket är en framgång för Blekinge. Även kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana (mötesstation m.m.) finns med i planförslaget. Som remissinstans har Region Blekinge yttrat sig över förslaget till natio nell plan. I remissyttrandet framhålls Blekinges strategiska läge för handel över Östersjön och vikten av att Sydostlänken måste in i den nationella planen understryks. Arbetet med att ta fram den regionala länstransportplanen stod i fokus under året, influerad av det sydsvenska samarbetet. Blekinges strategiska position som port för svensk handel över Östersjön är tongivande för planens satsningar. En rapport från EU-projektet TENTacle har tagits fram om hur Blekinges hamnar kan knytas samman med EU:s priori - te rade stomnätskorridorer på andra sidan Östersjön och med korridoren i Sverige. Region Blekinge har, i sin roll som sammanhållande kraft bland Sydostlänkenintressenterna, vid skilda tillfällen uppvaktat regeringsföreträdare på det politiska planet. En utvecklingsplan för kulturella och kreativa näringar har tagits fram, för att skapa bättre förutsättningar för företag inom denna näring att utvecklas och växa i Blekinge. Syftet med planen är också att synliggöra kulturella och kreativa näringars betydelse för Blekinge, samt att skapa samverkan över politikområden, mellan branscher och med andra regioner. Utvecklingsplanen har tagits fram i samverkan mellan regional utveckling och kultur och fritid. Inom ramen för arbetet anordnades utbildningsinsatser tillsammans med Region Skåne, Lunds universitet samt deltagande kommuner. En särskild förstudie för att kartlägga animationsbranschen och hur den kan utvecklas har påbörjats. Tillgänglighet Det tidigare beslutade positionspapperet från 2016, Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige inom Regionsamverkan Sydsverige har förtydligats genom att redovisa prioriterade infrastrukturåtgärder. Den gemensamma synen på de åtgärder inom transportsektorn som behöver göras för utveckling och tillväxt i Sydsverige har förmedlats till Trafikverket och till regeringen. I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet är båda, för länet, viktiga Arbetet med Blekinges första regionala cykelstrategi pågick under året tillsammans med kommunerna och Trafikverket. Cykelstrategin syftar till att främja cyklingen genom att bygga ut cykelinfrastrukturen för ökad och säker cykling samt främjandet av en cykelkultur i länet. Ett viktigt område i strategin är att cykla i kombination med att åka kollektivt, där särskilda riktlinjer och mål finns för att uppnå detta, i linje med det gällande Trafikförsörjningsprogram. Arbetet med en nationell kustnära turismcykelled har återupptagits och ansökan om medel har tagits fram för att lämnas in till Landsbygdsleader och Länsstyrelsen i Blekinge. Förutsatt att ansökningarna beviljas kan arbetet med att ta fram handlingar för en första etapp börja Under 2017 har Region Blekinge reviderat både den regionala bredbandsstrategin och den regionala digitala agendan. Region Blekinge tilldelades medel för projektet Digitala Blekinge där möjlighet ges att sätta full fokus på digitalisering ur ett regionalt perspektiv. För att uppskatta investeringsbehovet för att nå bredbandsmålen genomfördes en marknadsanalys. Bredbandsforum för interregional samverkan (Region- 42 ÅRSREDOVISNING 2017

47 samverkan Sydsverige) har etablerats för att identifiera synergier och för att stärka Blekinges röst inom bredbandsfrågor i Sydsverige. Fyra av fem kommuner har tillsatt en kommunal bredbandssamordnare men få av dessa har möjlighet att avsätta den tid som krävs för att lägga en plan för att nå bredbandsmålen. Livskvalitet och Bilden av attraktiva Blekinge Arbetet inom Attraktiva Blekinge för unga fokuserade under året på flera aktiviteter. Arbetsförmedlingen och Blekingekommunerna diskuterar vägar för att fortsätta att utveckla Blekinges framgångsrika samverkan inom arbetsmarknadsområdet. Hur Region Blekinges roll inom området kommer att utvecklas har ännu inte klargjorts. En analys för ökad kunskap för att bättre stödja unga till arbetsmarknad har genomförts av Arbetsförmedlingen i samverkan med kommunerna i Blekinge. Breddad arbetsmarknad har pekats ut som ett prioriterat område. Ronneby kommun har genomfört en regional förstudie om hur ungas arbetsmarknad ska breddas. Målet är ökad efterfrågan på ung arbetskraft generellt, samt ökade jobbmöjligheter för särskilt utsatta grupper. Inom projektet Jämställd Regional Tillväxt har Region Blekinge getts möjlighet till ett arbete om ungas normfria studie- och yrkesval. Detta är ett område med stor potential att gynna ungas övergång från skola till arbetsmarknad. Regeringen utökade under året uppdraget för Dua som byter namn till Delegationen för unga och nyanlända i arbete. Delegationen för unga och nyanlända i arbete har även upp dragit åt Arbetsförmedlingen och landets kommuner att revidera Dua-överenskommelserna. Totalt kan Blek ingekommunerna söka 1,1 mnkr i statliga Duamedel för revideringsarbetet. Inom besöksnäringen genomfördes under 2017 en kartläggning av kompetensutvecklingsbehov samt utbildningar inom digitalisering och sociala medier. En handbok om hållbar utveckling inom besöksnäringen togs fram i ett samarbete med projektet Arkipelagrutten. I handboken tas den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten i beaktning. En reklambyrå är också upphandlad för att ta fram en strategi för varumärket Arkipelagrutten. Inom detta projekt har även ett arbete med en mobil applikation och karta påbörjats i samarbete med Attractive Hardwoods och Blekingeleden ÅRSREDOVISNING 43

48 Attractive Hardwoods syftar till att förbättra och stärka samarbetet mellan olika nationella och internationella aktörer som är verksamma inom turismsektorn samt öka populariteten och antalet besökare till ädellövskogar för att skapa gränsöverskridande ekoturism med Blekingeleden i fokus. Som en del i projektet presenterades i oktober studien Reasons To Go där man intervjuat besökare om deras uppfattning om Blekinges skogar som ett attraktivt besöksmål. En utvecklingsgrupp med representanter från samtliga kommuner har bildats. Gruppen arbetar med konkreta uppgifter kopplat till Blekingeledens utveckling. Tre fjärdedelar av ledens sträckning är nu genomgången för att bilda underlag till ledinventeringen. I slutet av 2017 påbörjades projektet Attraktion Blekinge, vars mål är att tillsammans med organisationer som söker arbetskraft skapa en marknadsplan som kan attrahera fler människor med rätt kompetens att flytta till Blekinge. En projektgrupp med företagare från hela Blekinge som har rekryteringsbehov har satts ihop och en processledare har upphandlats. Det fortsatta arbetet med Strukturbild Blekinge pågår till 30 juni Projektet är delfinansierat av Tillväxtverket och kommer efter projekttiden att fortsätta som ett stadigvarande arbete inom Region Blekinges ordinarie verksamhet. Arbetet syftar till att öka samverkan, få till en tidig och långsiktig dialog mellan samhällsplaneringens aktörer kommunalt, statligt och regionalt i länet, samt ta fram regionalt planeringsunderlag i form av kartor och analyser. Kort och gott handlar arbetet om att föra kommunal fysisk planering närmare regional utvecklingsplanering och de regionala utvecklingsfrågorna, exempelvis kollektivtrafiksförsörjning och planering av nya bostads- och verksamhetsområden. Internationellt och projektstöd Projektkontoret Projektkontoret hanterar olika frågor som rör projektfinansiering, huvuduppgifter är informationsspridning, projektrådgivning, beredning och uppföljning av projekt. Fokus är främst på regionala tillväxtmedel, regionalfonds- och socialfondsprogrammet Skåne Blekinge, Leader samt Interregprogrammen södra Östersjöprogrammet och Östersjöprogrammet. Dessa program är viktiga verktyg för att genomföra den regionala utvecklingsstrategin och andra tematiska strategier så som kompetensförsörjningsstrategin och innovationsstrategin. Under 2017 var den centrala frågan att öka långsiktigheten, samverkan och den strategiska inriktningen i planeringen av utlysningar både för regionala tillväxtmedel samt regional- och socialfond. Utveckling av uppföljningsarbete för att skapa lärande har också stått i fokus och som ett led i detta arrangerades en regional projektdag i samverkan med Länsstyrelsen i Blekinge med fokus på hållbarhetsfrågor. Projektkontoret är en del av det som benämns nationellt uppdrag och insatser återrapporteras också särskilt till näringsdepartementet genom återkoppling av villkorsbrev. BLEKINGEDAGEN 2017 i Bellevueparken i Karlshamn. 44 ÅRSREDOVISNING 2017

49 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER Regionala tillväxtmedel När det gäller anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är det sammantaget ett viktigt ekonomiskt verktyg för att skapa utveckling, tillväxt och sysselsättning i Blekinge i enlighet med Attraktiva Blekinges prioriteringar. Anslaget växlas i hög utsträckning upp med medel från regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge och de olika Interregprogrammen. På så vis är anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder en viktig möjliggörare för att tillsammans med EU-programmen och resurser från aktörer i regionen driva långsiktiga strategiska satsningar som bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin liksom målen i Skåne-Blekinge-programmet och EU Anslaget är centralt för att stödja långsiktiga regionala utvecklingsprocesser så som kompetensförsörjning, utveckling av hållbara transportsystem, bredband, digitalisering och innovation. En utförlig sammanställning av beviljade och avslutade projekt återfinns i rapporten Årsrapport regionala tillväxtmedel ÅRSREDOVISNING 45

50 46 ÅRSREDOVISNING 2017

51 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsområde kultur och fritid Antal anställda: 25 (22 tillsvidareanställda och 3 visstidsanställda, 16 kvinnor och 9 män). Regionalt stöd: ,0 Tkr Statligt stöd: ,0 Tkr Övrig finansiering: 9 649,9 Tkr (Regionala kulturintäkter, medlemsintäkter, projektmedel och verksamhetsintäkter. Större projekt: Broar till historien, Kultur för hållbar regional utveckling, Blekinge utvecklar samtidskonsten, Regionsamverkan Sydsverige utvecklar dansen i södra Sverige, Kreativa rum och Språkstegen. Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. I Attraktiva Blekinge spelar kultur och fritid en viktig roll för ökad livskvalitet och attraktionskraft. Nämnden ansvarar för Region Blekinges verksamhet inom kultur- och fritidsområdet samt för de institutioner inom området för vilka Region Blekinge är huvudman. I ansvarsområdet ingår att verkställa regionstyrelsens fastställda kulturplan. Nämnden fördelar regionalt och statligt stöd till de regionala kulturinstitutionerna. Bidrag fördelas både som driftstöd och projektmedel även till regionala kulturföreningar, den regionala folkbildningen, Blekinge Idrottsförbund samt ungdomsorganisationer. Målsättningen är att tillsammans med Blekinges kulturaktörer uppfylla kulturplanens viljeinriktningar samt att i samarbete med Blekinge Idrottsförbund stödja och företräda idrotts- och fritidsverksamheten i Blekinge. Blekinges regionala kulturplan Kultur- och fritidsnämnden tar fram den regionala kulturplanen för Blekinge. Kulturplanen beskriver riktlinjerna för hur kulturen i regionen ska utvecklas och bedrivas i Blekinge enligt den statliga kultursamverkans modellen, samt en beskrivning av de prioriteringar som gäller för kulturverksamheten som ligger utanför samverkansmodellen. Kulturplanen omfattar tre år men revideras vid behov varje år. Indikatorer och mål är kopplade till Region Blekinges kulturplan och statens kultursamverkansmodell och omfattar därför samtliga regionala aktörer med verksamhetsstöd och uttalade mål i kulturplanen. Uppföljning av de regionala verksamheterna (även de externa utanför Region Blekinge) vad gäller mål i kulturplanen samt de regionala prioriteringarna sker genom att kulturkansliet träffar de regionala verksamheterna två gånger per år för samtal och uppföljning. Därutöver redovisar samtliga regionala aktörer kvantitativt i Kulturdatabasen, som är ett digitalt verktyg som används av alla regioner i Sverige. Varje år redovisar verksamheterna även kvalitativt, hur man arbetar för att uppfylla de nationella målen samt målen i den regionala kulturplanen. Den regionala kulturplanen hade; - fem övergripande regionala kulturpolitiska mål - 2 särskilda satsningar professionell dans samt bildkonst & form - 49 processmål för kulturverksamheter med regionala uppdrag Resultat De fem regionala kulturpolitiska övergripande målen handlar om barn och unga, tillgänglighet, samverkan, delaktighet och mångfald samt internationalisering. Alla fem övergripande mål ses som helt eller delvis uppfyllda Särskilda satsningar I Blekinges regionala kulturplan fanns, förutom de regionala prioriteringarna, två särskilda satsningar utpekade, professionell dans samt bildkonst och form. Regionteatern Blekinge Kronoberg har därav fått ett nytt uppdrag att också omfatta den 2017 ÅRSREDOVISNING 47

52 professionella dansen som ett led i att uppfylla målet om en professionell danssatsning i Blekinge. Detta görs i nära samarbete med föreningen Dans i Blekinge och Dans i Sydost. Den professionella dansen har härigenom stärkts och berikats inom områdena föreställningar och produktioner, kompetensutveckling samt publikutveckling så att Blekinges medborgare nu får ett rikt professionellt dansutbud. Ett regionalt resurscentrum för konst har etablerats, i samarbete med Kulturcentrum och Ronneby kommun. En tjänst på 80% har inrättats för Konst i Blekinge som tillsammans med Ronneby kommun och Kulturcentrum ska utveckla konstområdet. En handlingsplan upprättades i dialog med Ronneby kommun, som beskriver hur arbetet ska bedrivas för att etablera långsiktiga samarbetsformer med Blekinges konstaktörer samt hur kompetensutveckling för Blekinges konstutövare och kommuner säkerställs. Kulturcentrum är därigenom etablerad som en mötesplats för konsten. Statens Kulturråd har också bifallit utvecklingsmedel till utvecklingen av en regional konstarena Blekinge utvecklar samtidskonsten. Processmål 40 mål ses som uppnådda eller som pågående processer. Fyra anses delvis uppfyllda och fem stycken anses som ej uppfyllda. Två av de ej uppnådda målen har inte uppnåtts på grund av att den regionala verksamheten inte har jobbat med frågan, de övriga tre på grund av att omvärlden har ändrat sig och de är inte aktuella eller relevanta längre. Beviljade produktionsstöd och projektmedel under 2017 PRODUKTIONSSTÖD Blekinge Karlskrona Ronneby Karlshamn Olofström Sölvesborg TOTAL Teater 1 1 Musik TOTAL PROJEKTMEDEL Blekinge Karlskrona Ronneby Karlshamn Olofström Sölvesborg TOTAL Musik Film Fritid 2 2 Teater 5 5 Dans Konst Kulturarv 1 1 Bibliotek/ Litteratur Blandade konstformer TOTAL ÅRSREDOVISNING 2017

53 Väsentliga händelser under 2017 Under våren arbetades en ny regional kulturplan för Blekinge fram, en mängd dialoger genomfördes med olika målgrupper på kommunal och regional nivå. Regional kulturplan för Blekinge beslutades av Regionstyrelsen under oktober månad. I samband med att ta fram en ny regional kulturplan startade Region Blekinge under året ett nätverk för professionellt aktiva kulturskapare, där gemensamma frågeställningar kan diskuteras och lyftas. Region Blekinge lämnade remissyttrande över propositionen Kulturarvspolitik som håller ihop, utredningen En inkluderande kulturskola på egen grund, DS Kultursamverkan som håller ihop samt lagrådsremissen Ny museilag. Ett intensivt arbete har pågått i den ideella föreningen Regionsamverkan Sydsverige utskott kultur. Ett gemensamt positionspapper har tagits fram och beslutades i Regionsamverkan Sydsveriges styrelse den 23 november, detta för att stärka Sydsverige som en stark röst gentemot den nationella nivån. Positionspapperet ger också möjlighet att inleda täta samarbeten, ett första samarbete pågår som handlar om att utveckla den professionella dansen i Sydsverige. Region Blekinge, tillsammans med samtliga regioner i Regionsamverkan Sydsverige, blev beviljade 520 tkr av Kulturrådet för projektet Regionsamverkan Sydsverige utvecklar dansområdet i södra Sverige. I samarbetet mellan regionerna har arbetet med frågorna kring kulturella och kreativa näringar (KKN) blivit alltmer viktiga. Region Blekinge genomförde, tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet, en utbildning, som har riktade sig till både kultur- och näringslivsrepresentanter i kommunerna. Under året arbetades ett utvecklingsprogram fram för de kulturella och kreativa näringarna i Blekinge. Vad gäller uppföljning av Regional kulturplan har verksamhetssamtal hållits med samtliga regionala institutioner med fokus på måluppfyllelse av kulturplanen samt innehåll i den kommande Regional kulturplan för Blekinge Region Blekinge, kultur och fritid, har medfinansierat 36 utvecklingsprojekt varav 5 produktionsstöd, sökta av professionella kulturaktörer eller föreningslivet över hela regionen. Genom att Region Blekinge är partner i Östersjöprojektet Think Tank Transbaltic är det internationella perspektivet närvarande. En europeisk workshop med deltagare från högskolor, universitet och konstorganisationer har resulterat i en EU-ansökan. För första gången i Blekinge har det av Region Blekinge, i nära samarbete med Blekinge idrottsförbund samt idrottsföreningar, kommuner och folkhälsostrateger tagits fram ett Idrottspolitiskt program, vilket beslutades av regionstyrelsen under december. Det idrottspolitiska programmet beskriver den regionala idrottspolitiska viljan att utveckla idrotten i Blekinge. Programmet omfattar Region Blekinges uppdrag till Blekinge Idrottsförbund som i sin tur arbetar i samråd med kommuner och specialidrottsdistriktsförbund för att driva den regionala utvecklingen ÅRSREDOVISNING 49

54 Konst i Blekinge Under 2017 arrangerade Konst i Blekinge A.I.R. Blekinge, Artist in Residence, Baltic One med fem internationella konstnärer, liksom interregional och tvärdisciplinär workshop om framtida residence och samarbeten. Detta för att få ett långsiktigt fokus för att etablera Blekinge som internationell och experimentell plats för konst. Konst i Blekinge har medverkat till att riktlinjer och konstpolicyer i kommuner och landsting har upprättats, anordnat informationsmöten om 1% -regeln för kommunerna samt arrangerat en konferens om offentlig konst för kommuner, landsting och konstnärer. Konst i Blekinge-podden hade premiär under året. Podden är en röst för konsten i Blekinge med internationellt perspektiv. Den når ut till en bred allmänhet och berättar om konstens spännvidd i de offentliga rummen. Konst i Blekinge har haft dialogmöten med konstföreningar, konstmuseer, konstorganisationer, konsthögskola och konstnärsorganisationer i Blekinge och i regioner. Möten med Sveriges konstkonsulenter och andra regioners konstresurscentrum och konstansvariga för kunskapsutbyte och för att skapa samarbeten och öka intresset för regionen som en plats för samtidskonst. Konst i Blekinge deltar också i en ny nationell konstgrupp för information och utbyte inom Kulturrådet. Musik i Blekinge Musik i Blekinge är den största arbetsgivaren för de professionella musikerna i regionen och bidrar tillsammans med arrangörsföreningarna till många arbetstillfällen. Under 2017 har Musik i Blekinge tillsammans med arrangörsföreningarna samarrangerat ca konserter över hela länet. Musik i Blekinge arrangerade också, tillsammans med Malmö högskola, högskolekursen Blekinge International Brass Academy (BIBA) för musikstuderande och professionella musiker från hela Europa. Som part för utveckling av musik för barn och unga stod Musik i Blekinge som värd för Barn- och ungaproducenternas riksmöte 2017, en viktig plattform för producenternas utbyte av erfarenheter och produktioner samt fortbildning. Inom ramen för Blekinge modellen genomför Musik i Blekinge musikföreställningar under skoltid för alla barn och unga i länet. Under perioden 2017 genomfördes 501 skolkonserter inom Blekingemodellen och drygt barn erhöll sin kulturgaranti. 23 olika barnproduktioner turnerade i länet. Musik i Blekinge driver, som en av sex regionala musikinstitutioner, det rikstäckande integrationsprojektet Songlines. Projektet vänder sig till unga, både svenskfödda och nyanlända, som intresserar sig för musik, konst och gemenskap. Det rikstäckande samarbetsprojektet för länsmusiken Musik Direkt har efter 31 år fullt ut transformerats till Imagine Sweden och har därmed knutits närmare det europeiska nätverket Imagine med deltävlingar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Kulturarv Arbetet med Kulturarvsfrågorna kopplade till samverkansparter fortsätter. I samarbete med Blekingearkivet och Regionteatern Blekinge Kronoberg har arkivmaterial tagits fram, som har använts till föreställningen Stenjätten som spelades av Regionteatern Blekinge Kronoberg på turné under våren. Dessutom har Region Blekinge tillsammans med Blekingearkivet arbetat med utställningen Jag är här - ärbar sedeslös producerad av Postmuseum och Stockholms stadsarkiv. Fortsatt utveckling av Broar till historien i samarbete med Kulturarv Blekinge och Kulturarv Östergötland pågår, denna webbsida är ett hjälpmedel för framförallt skolan att jobba med ursprungskällor. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Språkstegen, som är ett samarbete mellan barnhälsovården i Blekinge och Kronoberg, logopedi, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt folkbiblioteken, har fortsatt. Statlig medfinansiering uppgår till 1,3 mnkr. Alla kommuner i Blekinge och Kronoberg har skrivit under en avsiktsförklaring och all personal på BVC i Kronoberg och Blekinge har fått utbildning i små barns språkutveckling och i hur deras insats i projektet ska gå till. Bibliotekspersonalen på samtliga bibliotek har fått motsvarande utbildning och ett gemensamt material för utdelning till alla föräldrar har tagits fram. Gemensamt material för bibliotekens aktiviteter är också framtaget. En webbplats för Språkstegen (sprakstegen.se) lanserades under 2017, vars målgrupp är de professioner som arbetar med Språkstegen. 50 ÅRSREDOVISNING 2017

55 2017 ÅRSREDOVISNING 51

56 Som ett resultat av den litteraturutredning som har genomförts har en utvecklare för litteratur och läsfrämjande anställts för att skriva en handlingsplan för hur arbetet med litteratur i Blekinge och Kronoberg ytterligare ska kunna utvecklas. Berättarkraft, som är en festival för berättande och litteratur, genomfördes även Alla kommuner i Blekinge deltog och genomförde aktiviteter och samverkade lokalt med föreningar, bildningsförbund och Blekingetrafiken. En styrgrupp för Berättarkraft bildades med syftet att jobba för festivalens fortsatta utveckling. Medel till att ge Berättarkraft en större tillgänglighet för personer med annat modersmål beviljades från Kulturrådet. Medlen användes till programpunkter med mångkulturellt innehåll och översättning av programbladet till tre språk förutom svenska. Hur biblioteken ska arbeta med sin digitala utveckling är en viktig utvecklingsfråga, Biblioteksutveckling i Blekinge Kronoberg har i samråd med bibliotekscheferna tagit fram en digital strategi för med sju fokusområden. Biblioteksutveckling i Blekinge Kronobergs ansvar är att se över hur samverkan mellan biblioteken kan underlätta arbetet utifrån strategin. Ett annat av Biblioteksutvecklings främsta uppdrag är att erbjuda kompetensutveckling till länets folkbibliotek. Under året genomfördes en mängd fortbildningsinsatser, exempelvis Biblioteken och den digitala samtiden, en skolbiblioteksdag med inspirationsföreläsare inom skolbibliotek, som resulterade i en arbetsgrupp med skolbiblioteksrepresentanter från alla kommuner och en utbildningsdag om den nya möjligheten att distribuera talböcker digitalt till talboksläsarna. Slöjd i Blekinge Under 2017 beviljade Statens Kulturråd Slöjd i Blekinge, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt Hemslöjden i Kronoberg 500 tkr för projektet Kreativa Rummet. Ett pilotprojekt för förändring av biblioteksmiljön genom delaktighet med biblioteksbesökare och med ett hållbarhetsperspektiv. Slöjd i Blekinge har fortsatt sin utveckling med att ha aktiviteter i hela länet och har samarrangerat ett flertal aktiviteter i länets alla kommuner riktade till barn och unga, såsom barnfestivalen i Hällevik, sommarlovsbussen i Karlskrona, slöjd under lovtid i samtliga kommuner samt en inspirationsdag för länets slöjdlärare. Dessutom anordnades kunskapsförmedlingsplattformar, såsom Spinnsöndag, Rainbow café, World Knitting Public Day, Crafterwork, yxträffar, täljträffar samt en mycket uppskattad föreläsning med Tant Kofta. Även Slöjd i Blekinge har återkommande samarbeten med närliggande regioner i Sydsverige. Ett gemensamt slöjdprojekt, för och med barn har planerats. Under 2017 har en ansökan sammanställts och i slutet av året beviljades medel för projektet Hör och gör från Allmänna arvsfonden. 52 ÅRSREDOVISNING 2017

57 2017 ÅRSREDOVISNING 53

58 54 ÅRSREDOVISNING 2017

59 REGION BLEKINGES VERKSAMHETER Trafiknämnden Verksamhetsområde trafik Anställda: Totalt 39 2 (36 tillsvidareanställda och 3 visstidsanställda, 23 män och 16 kvinnor) Medlemsbidrag: 317,8 mnkr Övrig finansiering: Trafikintäkter Större projekt: Nytt biljett- och betalsystem (BoB) Trafikverksamhetens uppdrag finns beskrivet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas på kort sikt. Programmet innebär en satsning på kollektivtrafiken som en del i Blekinges mål om bra möjligheter för rörlighet, bättre möjligheter för utveckling och tillväxt samt en minskad klimat- och miljöbelastning. Regionstyrelsen, som är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, antog programmet i mars Trafikverksamhetens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet genom att handla upp, verkställa och marknadsföra den upphandlade kollektivtrafiken. Trafiken drivs huvudsakligen under varumärket Blekingetrafiken. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal uppställda mål för kollektivtrafiken. Resandet fortsätter att öka. Resandet summerat för samtliga trafikslag har ökat med 1,5 procent jämfört med Målen i verksamhetsplanen som är satta både på kort och på lång sikt, redovisas i särskild matris. Samtliga mål bedöms helt eller delvis uppfyllda. Måluppfyllelsen är god. Målbild Målbilden beskriver viktiga funktioner i kollektivtrafiken för att denna på bästa sätt ska bidra till det Attraktiva Blekinge. Kollektivtrafiken ska ge valfrihet gällande boende, sätt att förflytta sig och tidpunkt för när vi vill förflytta oss i Blekinge. Bra rörlighet i Blekinge och närhet till storstäder skapar utveckling och tillväxt genom att näringslivets rekrytering av rätt kompetens underlättas. En renare och tystare lokal miljö samt minskad klimatbelastning skapas av konkurrenskraftig, miljösmart och förnybart driven kollektivtrafik. Väsentliga händelser under 2017 Evenemang och marknadsföring Under hela året har Blekingetrafikens Crew varit på sin årliga turné med det, av kunderna, uppskattade evenemangssläpet. Syftet är att sälja och marknadsföra produkter med fokus på Sommarkortet och mobilbiljetter, informera om evenemangstrafiken och stärka Blekingetrafikens varumärke. Under 2017 var Crewet på plats vid drygt 25 platser där kunderna befinner sig, såsom exemelvis köpcenter, marknader, festivaler och evenemang. För att uppmärksamma kollektivtrafiken anordnades den 16 januari kollektivtrafikens dag i Karlshamn. En trafiknyhet som lanserades under dagen var de nya turerna till Tingsryd och Växjö med linje 370. Under dagen var alla resor med stadsbussarna, linje 310, 311 och 330, gratis och särskilda inbjudningar hade skickats ut till förskolor runt om i Karlshamn. Ca personer 2. Därutöver har 17 timavlönade haft kortare anställningar, till exempel ungdomar som arbetat med marknadsföringsinsatser och biljettkontrollanter ÅRSREDOVISNING 55

60 besökte evenemanget. Representanter från Bergkvarabuss, Karlshamns centrumförening och Tingsryds kommun fanns också på plats. Målgruppen var allmänheten och de som inte åker med Blekingetrafiken. Syftet var att få Karlshamnsborna att tycka att kollektivtrafiken är bättre än de tror. Swish som betalsätt i apparna för att förenkla för kunderna. Fakturabetalning har funnits sedan årsskiftet i webbshopen samt i Blekingetrafikens appar. Appen Snabbiljetten kan nu även användas för Serviceresor för resor i en zon för färdtjänst och inom en kommun för öppen närtrafik. Ny skärgårdstrafik startades i Ronneby den 21 juni med invigning vid Ronnebyån. Arbetet med utökad skärgårdstrafik fortsätter under 2018 då Hop On Hop Off-trafik runt Trossö lanseras som en nyhet. Vidare pågår arbete med en ny kustlinje Karlshamn-Ronneby- Karlskrona och beställning avseende Hasslöpendel har inkommit från Karlskrona kommun. Arbetet med ett nytt trafikupplägg för Sölvesborg prioriterades, vilket uppmärksammades med en välbesökt och uppskattad invigning i Mjällby den 14:e augusti. I december startade försäljningen av det nya Resekortet Flex 20 dagar. Lanseringen som gjordes kunde ses i form av annonsering i tidningar och på digitala skärmar runt om i Blekinge. Ett nyhetsbrev skickades också ut till kunderna i Webshopen, ca st. Första månaden resulterade det i 50 Flexkunder och vid årets utgång hade nästan Flexkort sålts. Annonser på bildväxlare vid infartsleder på flera orter i länet berättade under året för bilisterna att många nu väljer att pendla med Blekingetrafiken. Under första kvartalet i år lanserades Blekingetrafikens Facebook-sida. Genom att finnas på samma plats som kunderna kan Blekingetrafiken aktivt delta i en dialog med kunderna samt berätta om erbjudanden på en plattform som i princip kan nå hela Blekinges befolkning. I samband med att Blekingetrafiken introducerats på sociala medier (Facebook, Instagram) har riktlinjer tagits fram för hur kommunikationen ska ske. Försäljning och resande Utvecklingen av försäljningskanalerna är fortsatt positiv, jämfört med föregående år ökade antalet sålda mobilbiljetter med 64 procent samtidigt som försäljning ombord på buss minskade med 14 procent. För att ytterligare påskynda denna utveckling introducerades Resandet både ökar och minskar för de olika trafikslagen. Stadstrafiken ökade med tre procent, Öresundstågstrafiken ökade med två procent medan resandet minskade på regionbussarna med tre procent. En stor anledning till minskningen på landsbygdstrafiken var att resandet till och från asylboenden avtog. På flera håll i länet ökade även den anropsstyrda trafiken på turer där resandet inledningsvis inte varit så frekvent. Arbetet med attraktiv stadstrafik har fortsatt, nu med fokus på Ronneby och Karlshamn efter positiv återkoppling i medlemsdialogen. I Nättraby, Lyckeby och Mjällby ökade inte resandet i önskad takt efter införandet av ny stadstrafik. Därför genomfördes riktade kampanjer i samarbete med lokala idrottsföreningar. Mobilbiljetten marknadsfördes också. En kartläggning av landsbygdstrafiken presenterades för trafiknämnden och beslut har fattats om fler nya målpunkter för den öppna närtrafiken vilket ger möjligheter till att åka över kommun- och länsgränser. Resurser har prioriterats för ett fortsatt arbete med trafik på landsbygden. I samarbetet med landstinget har serviceresorna utökats genom att överta de resor som landstinget tidigare genomfört med Linnean mellan Karlshamn och Växjö sedan maj månad. Verksamheten har än mer prioriterat att föra dialog med intresseorganisationer, medlemmar och grannlänen. Besök gjordes på Listerlandet, Hasslö, Backaryd, Torhamn, Hasselstad, Olofström, Spjutsbygd samt hos pensionärs- och handikapporganisationer och Landsbygds- och Skärgårdsforum. Evenemangstrafiken, som prioriteras både för att rekrytera nya kunder och för att leva upp till målet om större andel ej motoriserade transporter, fortsätter att öka och under sommaren medverkade Blekingetrafiken 56 ÅRSREDOVISNING 2017

61 BLEKINGETRAFIKENS INVIGNING i Mjällby den 14 augusti. vid alla större evenemang i länet. Lövmarknaden är t.ex. den dag som flest resenärer i länet reser med Blekingetrafiken under ett år. Sedan början av 2016 genomförs förarcertifiering i servicetrafiken enligt Svensk Kollektivtrafiks standard i takt med att nya avtal tecknats för att säkerställa kunskap och kvalitet i servicetrafiken. I samförstånd med Bergkvarabuss har Blekingetrafiken utbildat och certifierat busschaufförerna i linjetrafiken under hösten. Under utbildningarna fokuserades det även på bemötande och då särskilt avseende äldre och funktionsnedsatta. Fordonskontroller genomfördes på såväl linjebussar som servicefordon, i genomsnitt 100 kontroller per månad. De genomförs enligt Svensk Kollektivtrafiks standard och rapporteras i uppföljningssystemet Frida. En genomlysning av den anropstyrda verksamheten vid BLI-centralen gjordes för att säkerställa kvalitén. Medarbetarna inom BLI-centralen (Beställning, Ledning- och Informationscentralen) deltog under året i personlig coaching för att ännu bättre och effektivare kunna möta resenärerna när de kontaktar verksamheten av olika skäl ÅRSREDOVISNING 57

62 Teknik och system Test genomfördes med nytt wifi i kustbussarna för att säkerställa kvaliteten inför den kommande utrullningen i samtliga bussar i enlighet med trafiknämndens beslut. Ett mervärde med nytt wifi är att möjligheten att kunna koppla upp betalterminalerna i bussarna mot detta och därmed korta transaktionstiden för kunderna. Efter att fordonsdatorerna bytts ut i linjetrafiken blir punktlighetsinformationen bättre och kan därmed ge bättre information till resenärerna samt att det ger bra underlag för att kunna förbättra punktligheten. Arbetet med att förbättra driftsäkerheten i IT-system fortgår. Dagliga uppföljningar och uppdaterade rutiner har förbättrat driftsäkerheten avseende biljettmaskiner, biljettautomater, realtidsinformation och övriga datasystem. Ett intensivt arbete pågår med Blekingetrafikens nya biljett- och betalsystem som ska vara i full drift i december Blekingetrafiken projektleder utvecklingsgruppen i RSS (Regionsamverkan Sydsverige) vars syfte är att samordna utveckling av bl.a. framtidens biljett- och betalsystem. Avtal och upphandling Under perioden gjordes utvärdering av anbud, förhandling, tilldelning och avtalstecknande av både serviceresor och skärgårdstrafik. Ett omfattande upphandlingsarbete sattes igång tillsammans med grannlänen avseende både Öresundståg och Krösatåg. Utöver detta genomfördes en upphandling avseende realtidsskyltar till Karlskrona stadstrafik. Det nya avtalet för hållplatsunderhåll har börjat gälla, vilket har inneburit ett antal igångsättningsaktiviteter. Nytt avtal för marknadsföring och evenemang tecknades. 58 ÅRSREDOVISNING 2017

63 Utveckling av hållplatser och resenärsinformation Under 2017 låg fokus bland annat på att förse hållplatser med realtidsinformation till resenären, samt att placera ut cykelställ för att underlätta för dem som har lite längre till sin närmsta hållplats. Ett nytt landmärke etablerades vid Karlskrona centralstation för bussresenärer med tydlig digital resenärs-information. Projekt Testresenärsprojekt med inriktning mot företag genomfördes på SAAB Kockums AB, NKT och Roxtec med positivt resultat. Överenskommelser avseende årskort har utöver detta ingåtts med flera stora offentliga arbetsgivare; Karlshamns kommun, Karlskrona kommun och landstinget Blekinge. Projekt avseende samåkningstjänsten Hämta fortsatte under året. Projektet syftar dels till att undersöka möjligheten att förbättra servicen på landsbygden genom samåkning, men också att förbereda Blekingetrafiken inför autonomitet inom fordonsindustrin. Inom projektet utvecklas en första testversion av app, Hämta.99. Appen ska testas av 99 användare för samåkning i ett utvalt område. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser Arbetet med tillgänglighetsanpassning av hållplatser är ständigt pågående i dialog med väghållaren, i detta fall medlemmarna och Trafikverket, vilka finansierar och ansvarar för anpassningen. Antalet hållplatser med >20 påstigande/dag ökade med sex stycken till 139 jämfört med Ett antal hållplatser/hållplatslägen (en hållplats kan ha flera hållplatslägen) tillgänglighetsanpassades under året. Detta innebär att tillgängligheten har förbättrats och enligt mätmetoden i trafikförsörjningsprogrammet är andelen 87 procent ÅRSREDOVISNING 59

64 60 ÅRSREDOVISNING 2017 EKONOMISK REDOVISNING

65 Resultaträkning TKR Årsbokslut Region Blekinge per Not 2017 Bokslut 2017 Budget 2017 Avvikelse 2016 Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Intressentbidrag Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster RESULTAT ÅRSREDOVISNING 61

66 Balansräkning TKR Not Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Pensionsskuld och pensionsavsättning Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING 2017

67 EKONOMISK REDOVISINING Kassaflödesanalys TKR Not Bokslut Bokslut Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före finansiella poster Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder 14, Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Återbetalning av aktiekapital i dotterbolag Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING 63

68 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag (1997:614) och i enlighet med god redovisningssed. Att lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed följs innebär bland annat att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras Region Blekinge och att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Periodisering Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av Region Blekinges resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförts det år då förbrukning skett och inkomster intäktsförts det år som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Gränsen för periodisering går vid ett halvt basbelopp. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Avskrivningstiderna ligger inom intervallen: Tåg vagnkorg och drivlina år Tåg inredning...3 år Övriga anläggningstillgångar år 2014 övertog Region Blekinge anläggningstillgångar från sitt dotterbolag Blekingetrafiken AB till ett värde av 169,8 mnkr genom en inkråmsöverlåtelse. Avskrivningstiderna ovan är baserade på den ekonomiska livslängden beräknad från Region Blekinges förvärvsdatum och inte från anläggningstillgångens ursprungliga förvärvsdatum. I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när anläggningen tas i bruk. Avskrivningen påbörjas månaden efter anskaffningen. Komponentavskrivning har införts från och med Samtliga anläggningstillgångar förutom tågfordon bedöms bestå av en komponent. Tågfordonen har delats upp i de tre komponenterna vagnkorg, drivlina och inredning. Vagnkorg och drivlina skrivs av på 13 år och inredningen skrivs av på tre år. Finansiella kostnader För att försäkra sig mot finansiella risker innehar Region Blekinge ränteswappar enligt sammanställningen nedan. Räntesäkringsinstr. Belopp Ränta Förfallodag Ränteswap 35 mnkr 4,61% Ränteswap 35 mnkr 3,82% Ränteswap 35 mnkr 4,52% Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk, har en nyttjandeperiod överstigande tre år och inte är av ringa värde. Med ringa värde menas en total anskaffningskostnad understigande ett halvt basbelopp. Inga utrangeringar eller försäljningar av anläggningstillgångar har gjorts under året. 64 ÅRSREDOVISNING 2017

69 EKONOMISK REDOVISINING Finansiella anläggningstillgångar De aktier och andelar som är redovisade som finansiella anläggningstillgångar är aktier och andelar där Region Blekinges syfte med innehavet är att tillgången ska innehas eller brukas stadigvarande. Fordringar Fordringar har tagits upp med de belopp vilka de efter individuell prövning beräknas inflyta. Pensionsskuld I pensionsskuld redovisas hela pensionsskulden enligt KPA:s beräkning efter reduktion för tillgångarna i pensionsstiftelsen. Sammanställd redovisning Enligt rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning, som Rådet för Kommunal Redovisning tagit fram, bortfaller kravet på skyldighet att upprätta sammanställd redovisning om Region Blekinges andel av koncernföretags balansomslutning uppgår till 5% eller mindre av Region Blekinges balansomslutning. Då Blekinge trafiken AB inte längre bedriver någon verksamhet och understiger 5% av Region Blekinges balansomslutning upphör den sammanställda redovisningen från och med räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING 65

70 Noter resultaträkning TKR Bokslut Bokslut Not 1 Verksamhetens intäkter Biljett- och kortintäkter Övriga trafikintäkter Projektmedel Statliga bidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen Not 2 Verksamhetens kostnader Direkta trafikkostnader Utbetalda kulturbidrag Personalkostnader Övriga kostnader Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen Not 3 Kostnader politisk organisation Regionstyrelsen inkl. AU o RS-ordförande Kultur- och fritidsnämnden Trafiknämnden Revisorer inkl. revisionsprojekt Till styrelsens förfogande S:a politiska kostnader ÅRSREDOVISNING 2017

71 EKONOMISK REDOVISNING TKR Bokslut Bokslut Not 4 Avskrivningar Avskrivningar maskiner, inventarier o programvaror Not 5 Intressentbidrag Medlemsbidrag kollektivtrafik inkl. myndighet Medlemsbidrag regionalt uppdrag Regionalt kulturstöd Statsanslag 32:1 och Sekr. regionalfonden Not 6 Finansiella intäkter Valutakursvinster Övriga ränteintäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader bank Övriga räntekostnader ÅRSREDOVISNING 67

72 Noter balansräkning NOTER TILL BALANSRÄKNING (TKR) Bokslut Bokslut Not 8 Materiella anläggningstillgångar Inventarier IIngående anskaffningsvärde Periodens/årets anskaffning Erhållna bidrag mot investering Periodens/årets försäljning/utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering Utgående avskrivningar Utgående balans Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i E22 AB Aktier Blekingetrafiken AB Aktier i intresseföretag Utgående bokfört värde Not 10 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar inom koncernen Diverse fordringar Momsfordran Lokalhyror Övriga poster Summa ÅRSREDOVISNING 2017

73 EKONOMISK REDOVISNING TKR Bokslut Bokslut Not 11 Likvida medel Bank Summa Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Not 13 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Summa Not 14 Pensionsskuld och pensionsavsättning Total skuld enligt KPA Beräkning Avsatt till pensionsstiftelsen Underskott i pensionsstiftelsen Avsättning i BR Utgående balans Not 15 Övriga kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöner Upplupna sociala avgifter semesterlöner Särskild löneskatt pensionskostnader Innehållen källskatt Sociala avgifter Förutbetalda medlemsavgifter Övriga kortfrisitiga skulder Summa ÅRSREDOVISNING 69

74 Koncernbolag och interna mellanhavanden Region Blekinge köpte samtliga aktier i Blekingetrafiken AB till nominellt värde, kr, den 1 januari En nedskrivning av aktiekapitalet med kr har genomförts under 2016 varvid aktiekapitalet uppgår till kr. Inget av nedanstående bolag kvalificerar sig för att ingå i den sammanställda redovisningen. Region Blekinge tillsköt 2007 ett ovillkorat aktieägartillskott på 980 tkr till E22 AB. Region Blekinge äger även aktier enligt nedanstående sammanställning. Företag/Förening Transitio AB Öresundståg AB Insats Ascan ek.förening Samtrafiken Sverige AB E22 AB Kust till Kust AB Värde kr kr kr kr kr kr Region Blekinge övertog successivt Blekingetrafiken AB:s hela verksamhet under 2014 med start den 30 april. Detta innebär att det från och med 2015 inte har bedrivits någon verksamhet alls i Blekingetrafiken AB. Interna mellanhavanden mellan Region Blekinge och Blekingetrafiken AB redovisas nedan. INTERNA MELLANHAVANDEN (TKR) Region Blekinge Blekingetrafiken AB Försäljning inom koncernen Inköp inom koncernen Fordringar inom koncernen Skulder inom koncernen ÅRSREDOVISNING 2017

75 Styrelse och revisorer Regionstyrelsen 2017 Christina Mattisson (S) ordförande Per-Ola Mattsson (S) 1:e vice ordförande Lennarth Förberg (M) 2:e vice ordförande Kalle Sandström (S) Magnus Johansson (S) Patrik Hansson (S) Malin Norfall (S) Christel Friskopp (S) Heléne Björklund (S) Sara Rudolfsson (S) Kjell-Åke Karlsson (S) Sara Högelius (V) Björn Gustavsson (Mp) Gustav Nilsson (M) Camilla Brunsberg (M) Magnus Gärdebring (M) Jeppe Johnsson (M) Ingrid Hermansson (C) Gunilla Ekelöf (L) Johannes Chen (oberodende fd KD) Lotta Antman (SD) Tommy Strannemalm (SD) Christopher Larsson (SD) Ersättare Revisorer Leif Håkansson (S) Sandra Bizzozero (S), ersatt av Hampus Engqvist (S) Sara Sakhnini (S) JanAnders Palmqvist (S) Chatarina Holmberg (S), ersatt av Lisbeth Bengtsson (S) Jan-Anders Lindfors (S) ersatt av Åke Håkansson (S) Elina Gustafsson (S) Tommy Andersson (S) Annika Westerlund (S) Daniel Berg (S) Tommy Larsson (V) Helene Nordin (MP) Anders Lund (M) tillsatt Carl-Göran Svensson (M) Emma Swahn-Nilsson (M) Roger Fredriksson (M) Patrik Krupa (M) Roger Toljamo (C) Mikael Augustsson (L), ersatt av Kent Lewén (L) Inga Lill Siggelsten Blum (KD) Nicolas Westrup (SD) Tor Billing (SD) Anna-Lena Mattsson (SD) Anna Ottosson (M) Peter Wald (S) Berith Pagels (C) 2017 ÅRSREDOVISNING 71

76 REVISIONS- BERÄTTELSE 72 ÅRSREDOVISNING 2017

77 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för Region Blekinge 2017 Vi, av landstingsfullmäktige utsedda revisorer, har granskat Region Blekinges verksamhet för år Regionstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt regionstyrelsens uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer: sammantaget att regionstyrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. att regionstyrelsens interna kontroll har varit tillräcklig. sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen till övervägande del är förenligt med de finansiella mål som regionstyrelsen uppställt. Vi bedömer att verksamhetens utfall till stora delar är förenligt med de verksamhetsmässiga målen. Vi anser dock att utvärderingen av flera mål saknar stöd av tydliga indikatorer för måluppfyllelse. En översyn av målstrukturen med större inslag av effektmål bör övervägas. Ansvarsfrihet Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner Region Blekinges årsredovisning. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar följande för vår bedömning: Granskning av upphandlingsförfarandet. Granskning av kulturplanens genomförande och uppföljning, Kultur- och fritidsnämnden. Uppföljande granskning av projektverksamheten. Granskning av skärgårdstrafiken och tillgänglighetsanpassningar, Trafiknämnden. Granskning av delårsrapport. Granskning av årsredovisning. Karlskrona den 28 mars 2018 Anna Ottosson Peter Wald Berith Pagels 2017 ÅRSREDOVISNING 73

78 74 ÅRSREDOVISNING 2017

79 2017 ÅRSREDOVISNING 75

80 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se

81 Bilagor Årsredovisning Bokslut trafiknämnd, inklusive 3 bilagor 2. Bokslut kultur- och fritidsnämnd, inklusive 1 bilaga 3. Årsrapport Regionala tillväxtmedel Återrapportering villkorsbrev

82 Karlskrona Ärendenr. 18/00104 Årsbokslut 2017 Bifogat överlämnas förslag till årsbokslut 2017 avseende Trafiknämndens verksamhet samt bilagor 1 3. Årsbokslutet omfattar trafiknämnden och trafikverksamheten i Region Blekinge. Då ingen omsättning finns i Blekingetrafiken AB under 2017 har ingen konsolidering skett avseende innevarande år. I bilaga 1 finns den text som ska ingå i årsredovisningen för Region Blekinge. Texten innehåller en kortfattad beskrivning av verksamhetens uppdrag och genomförandet av detta enligt beslutad verksamhetsplan och budget. I bilaga 2 finns uppföljning av mål och måluppfyllelse. I bilaga 3 finns en ekonomisk sammanställning där utfallet jämförs med budget, prognos per samt utfall föregående år. HELÅRSUTFALL Utfallet är positivt med ett resultat om 8,2 mnkr. Detta beror framför allt på lägre kostnader än budget. Intäkterna översteg budget med 1,8 mnkr, främst beroende på läsårsintäkter (+ 1,1 mnkr) samt obudgeterade viten (+0,7 mnkr.) Lägre trafikkostnader, lägre kostnader för Öresundståg AB, lägre personalkostnader pga. sjukskrivningar och vakanser samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor innebär lägre utfall jämfört med budget om 10,2 mnkr. Övriga kostnader avvek däremot negativt, - 3,8 mnkr, då utvecklingskostnaderna för BoB Nytt biljett- och betalsystem bokförts som en driftkostnad. ANALYS Årsbokslutet har ett positivt resultat jämfört med budget, 8,2 mnkr. Nedan följer förklaringar till de största avvikelserna. Intäkter Utfall jämfört med budget: Total blev intäkterna för trafiknämnden 1,8 mnkr högre än budget. Trafikintäkter Biljettintäkterna översteg budget med + 1,6 mnkr främst beroende en fortsatt ökning avseende läsårskort (+ 1,1 mnkr). Intäkter för serviceresor understiger budget med 2,5 mnkr då kostnaderna inte fortsatt öka och därmed inte behövts debiteras vidare. Ej budgeterade viten förbättrar resultatet med + 0,7 mnkr. Vad gäller produktionsintäkterna blev ersättningen i Öresundstågssystemet + 0,4 mnkr högre pga. justerad andel. Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

83 Statsbidrag Ej budgeterat statsbidrag för upprustning av hållplatser och förbättrade kommunikationslösningar utbetalat med + 1,0 mnkr. Övriga intäkter Övriga intäkter avviker positivt mot budget med + 0,65 mnkr. Medlemsbidraget är 0,35 mnkr högre än budget dels beroende på ett tillskott från Ronneby kommun avseende skärgårdstrafik om 0,56 mnkr, dels beroende på en reducering med 0,22 mnkr beroende på justering av bidrag till färdtjänsthandläggning, ombokade till kansliet. Övriga intäkter har en positiv avvikelse om + 0,3 mnkr. Utfall jämfört med prognos Avvikelsen mot prognosen blev + 4,0 mnkr. Detta beror främst högre intäkter för biljettintäkter 3,0 mnkr (varav läsårskort 0,2 mnkr) samt ej budgeterat statsbidrag om 1,0 mnkr. Utfall jämfört med föregående år De totala Intäkterna ökade med + 20,3 mnkr eller 4,8 % mnkr jämfört med Den största ökningen berodde på medlemsbidraget som ökade med + 14,4 mnkr. Verksamhetens intäkter ökade med + 5,9 mnkr. Detta berodde främst på högre biljettintäkter om 2,6 mnkr (varav läsårskort 1,1 mnkr) samt ej budgeterade intäkter avseende statsbidrag och viten om + 1,4 mnkr enligt ovan. Övriga större positiva avvikelser var uppdragstrafik 0,9 mnkr, uthyrning tåg 0,3 mnkr samt högre reklamintäkter 0,3 mnkr. Kostnader Trafikkostnader Utfall jämfört med budget Utfallet för trafikkostnaderna är positivt jämfört med budget med både positiva och negativa avvikelser, netto + 7,2 mnkr. Vad gäller bastrafik buss, kustbussar och uppdragstrafik är det en positiv avvikelse om + 2,4 mnkr främst beroende på gynnsamt index (1,5 mnkr), oförutsedd förstärkningstrafik (1,1 mnkr), positiv avvikelse för kustbussarna eftersom trafiken startade först efter sommaren (0,3 mnkr). Negativa avvikelser var trafikkostnader från andra län (0,4 mnkr), samt uppdragstrafik (0,25 mnkr) som vidarefaktureras. Negativ avvikelse för Öresundstågstrafiken med - 1,2 mnkr främst beroende på reserv för oförutsedda trafikkostnader (0,8 mnkr) och högre underhållskostnader (0,4 mnkr). Utebliven kostnadsökning för serviceresor - 3,8 mnkr pga. effektiviseringar i verksamheten och högre beläggningsgrad. Positiv avvikelse för Krösatåg med + 1,6 mnkr främst beroende på betydligt lägre kostnader för ersättningstrafik (1,1 mnkr), i övrigt mindre avvikelser. Positiv avvikelse för Pågatåg med + 0,3 mnkr, främst beroende på lägre tåghyra (0,2 mnkr). Tilläggstrafik buss hade en positiv avvikelse om + 0,4 mnkr beroende på att all tilläggstrafik ej verkställts fullt ut under Tilläggstrafik båt var i linje med budget. Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

84 Utfall jämfört med prognos Utfallet blev bättre än prognos, + 1,5 mnkr. Bastrafik buss fick bättre utfall pga. ej utnyttjad budget för förstärkningstrafik (1,1 mnkr). I övrigt mindre avvikelser. Utfall jämfört med föregående år Trafikkostnaderna ökade med 14,6 mnkr eller 3,2 %. Bastrafiken ökade med 14,0 mnkr varav bastrafik buss, expressbuss och uppdragstrafik stod för den största andelen, 10,2 mnkr. Detta både beroende på utökad trafik och högre index. Öresundstågstrafiken ökade med 3,7 mnkr, främst beroende på högre index men också högre underhållskostnader än budgeterat. Bastrafik båt ökade med 0,1 mnkr. Kostnaderna för Krösatåg ökade med 0,9 mnkr, kostnaderna för Pågatåg minskar med 1,4 mnkr (reducerad trafik), tilläggstrafik buss ökar med 0,5 mnkr (index och ny trafik) samt att tilläggstrafik båt ökar med 0,7 mnkr (index och ny trafik). Övriga kostnader inkl. personalkostnader Personalkostnader Utfall jämfört med budget Personalkostnaderna underskrider budget med 1,6 mnkr. Detta beror på ej tillsatta tjänster samt att frånvaro beroende på längre sjukskrivningar och föräldraledigheter ej har kunnat bemannas fullt ut. Utfall jämfört med prognos Personalkostnaderna avvek mot prognos med 0,6 mnkr. Detta beror på att rekrytering till vakanser verkställdes först efter årsskiftet samt att föräldraledigheter och fortsatta sjukskrivningar gjorde att kostnaderna blev fortsatt lägre än budgeterat. Utfall jämfört med föregående år Personalkostnaderna ökade med drygt 800 tkr eller 3,6 %. Detta berodde på löneökningar, samt att kostnader för biljettkontrollanter bokförts som lön (egen regi). Övriga kostnader Utfall jämfört med budget Övriga kostnader avviker negativt mot budget med - 3,8 mnkr, främst beroende på utvecklingskostnader för bl.a. nytt biljett- och betalsystem. Kostnaderna för datakommunikation överskrev budget, dels beroende på inköp av utrustning till nytt betalsystem 1,2 mnkr samt för routrar och kringutrustning för förbättrad kommunikation i busstrafiken, 1,0 mnkr. Förbrukningsinventarier överstiger budget med 1,1 mnkr beroende på satsningar på hållplatser och realtidsinformation, största delen täcks av statsbidrag enligt ovan om 1,0 mnkr. En större positiv avvikelse blev det för bidraget till Öresundståg AB som lämnade tillbaka ett överskott om + 0,54 mnkr. Detta gör tillsammans med den befarade kostnadsökningen för ändrat avtal som uteblev att den positiva avvikelsen totalt blev + 1,6 mnkr jämfört med budget. Mätningar och undersökningar hade en positiv avvikelse om + 0,7 mnkr, biljettämnen + Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

85 0,3 mnkr, övriga främmande tjänster + 0,3 mnkr transmissionskostnader + 0,2 mnkr, data biljettmaskiner underhåll/drift + 0,2 mnkr, licensavgifter + 0,2 mnkr, serviceavgifter till branschorganisationer + 0,2 mnkr samt gemensamma kostnader + 0,2 mnkr. I övrigt mindre avvikelser + 0,5 mnkr netto. Utfall jämfört med prognos Prognosen visade på ett överskott jämfört med budget om + 2,2 mnkr. Avvikelsen för övriga kostnader jämfört med prognosen blev ett överskridande om - 6,0 mnkr varav den största anledningen var utvecklingskostnader enligt ovan. Utöver det var större avvikelser kostnader för datakommunikation enligt ovan med - 2,1 mnkr samt att satsningar på hållplatser och realtidsinformation ökade med - 1,0 mnkr jämfört med prognosen (finansierat med statsbidrag). Positiva avvikelser var främst en återbetalning från Öresundståg AB med + 0,5 mnkr. Övriga positiva avvikelser var mätningar och undersökningar + 0,4 mnkr, biljettkontroller + 0,3 mnkr, övriga främmande tjänster + 0,3 mnkr, biljetter + 0,3 mnkr, I övrigt mindre avvikelser, netto + 0,5 mnkr. Utfall jämfört med föregående år Övriga kostnader ökade med 6,4 mnkr eller 15,5 % jämfört med föregående år. Den största anledningen till det var utvecklingskostnaderna för nytt biljett- och betalsystem om 5,2 mnkr. Reducerat för detta ökade de övriga kostnaderna med 1,2 mnkr eller 2,8 %. Totalt ökade därmed övriga kostnader inkl. personalkostnader 7,2 mnkr jämfört med Utvecklingsbudget Utvecklingsinsatser Beslut Utfall Avvikelse Resenärsinformation busstrafik 1 090, ,2-180,2 Resenärsinformation skärgårdstrafik 750,0 491,7 258,3 Kvalitet och tillgänglighetsanpassning hållplatser 450,0 418,4 31,6 Fakturabetalning i webbshopen 250,0 244,1 5,9 Registrera mer än ett bankkort 150,0 0,0 150,0 Komprimerad visning Resekort webbshop 100,0 0,0 100,0 Hämta ,0 519,1-19,1 Öppna data 150,0 168,2-18,2 Analys- och statistikverktyg, allmänna delen 500,0 900,0-400,0 Guidning i skärgården 990,0 990,4-0,4 System för förseningsersättning 120,0 0,0 120,0 BoB konsultstöd 450,0 447,6 2,4 SUMMA 5 500, ,7 50,3 Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

86 Avskrivningar och Finansiella kostnader Utfall jämfört med budget Utfallet för Bastrafikens avskrivningar blev positivt jämfört med budget, + 1,0 mnkr. Detta beror på förseningar i den pågående tågupprustningen och därför blev inga investeringar tagna i bruk under Räntekostnaderna blev lägre än budget med + 0,3 mnkr beroende på att bedömd kostnad för minusränta blev lägre. Utfall jämfört med prognos Avskrivningarna i linje med prognosen, räntekostnaderna + 0,3 mnkr. Utfall jämfört med föregående år Avskrivningarna blev 2,0 mnkr lägre då investeringar slutavskrivits och investeringar enligt plan ej börjat skrivas av. Räntekostnaderna minskade 1,4 mnkr jämfört med 2016 eftersom en ränteswap lösts in (ej förlängts). Trafiknämnden Trafiknämndens politiska verksamhet har ett överskott om + 0,1 mnkr jämfört med budget. Det innebär en avvikelse jämför med prognos om mnkr. Jämfört med 2016 blev kostnaderna också lägre + 0,1 mnkr. De totala kostnaderna ökade därmed med 18,4 mnkr eller 3,8 % mnkr jämfört med Investeringar Utfall jämfört med budget Investeringarna var budgeterade till 5,6 mnkr men nettoutfallet blev 2,5 mnkr, vilket innebär en avvikelse om + 3,1 mnkr. Avvikelsen beror liksom tidigare år främst på att aviserad fakturering avseende upprustning av Öresundståg blivit lägre då processen är försenad. Utfall jämfört med prognos Avvikelsen mot prognos per om 10,6 mnkr är + 8,1 mnkr. Det beror förutom ovan på att utvecklingskostnader för nytt Biljett- och betalsystem (5,2 mnkr) har bokförts som en driftkostnad enligt regionstyrelsens beslut. Utfall jämfört med föregående år Investeringarna var oförändrade, 2,5 mnkr både 2016 och Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

87 Bilaga 1 Trafiknämnden verksamhetsområde trafik Anställda: Totalt 39 2 (36 tillsvidareanställda och 3 visstidsanställda, 23 män och 16 kvinnor) Medlemsbidrag: 317,8 mnkr Övrig finansiering: Trafikintäkter Större projekt: Nytt biljett- och betalsystem (BoB) Trafikverksamhetens uppdrag finns beskrivet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas på kort sikt. Programmet innebär en satsning på kollektivtrafiken som en del i Blekinges mål om bra möjligheter för rörlighet, bättre möjligheter för utveckling och tillväxt samt en minskad klimat- och miljöbelastning. Regionstyrelsen, som är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, antog programmet i mars Trafikverksamhetens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet genom att handla upp, verkställa och marknadsföra den upphandlade kollektivtrafiken. Trafiken drivs huvudsakligen under varumärket Blekingetrafiken. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal uppställda mål för kollektivtrafiken. Resandet fortsätter att öka. Resandet summerat för samtliga trafikslag har ökat med 1,5 procent jämfört med Målen i verksamhetsplanen som är satta både på kort och på lång sikt, redovisas i särskild matris. Samtliga mål bedöms helt eller delvis uppfyllda. Måluppfyllelsen är god. Målbild Målbilden beskriver viktiga funktioner i kollektivtrafiken för att denna på bästa sätt ska bidra till det Attraktiva Blekinge. Kollektivtrafiken ska ge valfrihet gällande boende, sätt att förflytta sig och tidpunkt för när vi vill förflytta oss i Blekinge. Bra rörlighet i Blekinge och närhet till storstäder skapar utveckling och tillväxt genom att näringslivets rekrytering av rätt kompetens underlättas. En renare och tystare lokal miljö samt minskad klimatbelastning skapas av konkurrenskraftig, miljösmart och förnybart driven kollektivtrafik. Väsentliga händelser under 2017 Evenemang och marknadsföring Under hela året har Blekingetrafikens Crew varit på sin årliga turné med det, av kunderna, uppskattade evenemangssläpet. Syftet är att sälja och marknadsföra produkter med fokus på Sommarkortet och mobilbiljetter, informera om evenemangstrafiken och stärka Blekingetrafikens varumärke. Under 2017 var Crewet på plats vid drygt 25 platser där våra kunder befinner sig, såsom exemelvis köpcenter, marknader, festivaler och evenemang. 2 Därutöver har 17 timavlönade haft kortare anställningar, till exempel ungdomar som arbetat med marknadsföringsinsatser och biljettkontrollanter. 32

88 För att uppmärksamma kollektivtrafiken anordnades den 16 januari kollektivtrafikens dag i Karlshamn. En trafiknyhet som lanserades under dagen var de nya turerna till Tingsryd och Växjö med linje 370. Under dagen var alla resor med stadsbussarna, linje 310, 311 och 330, gratis och särskilda inbjudningar hade skickats ut till förskolor runt om i Karlshamn. Ca personer besökte evenemanget. Representanter från Bergkvarabuss, Karlshamns centrumförening och Tingsryds kommun fanns också på plats. Målgruppen var allmänheten och de som inte åker med Blekingetrafiken. Syftet var att få Karlshamnsborna att tycka att kollektivtrafiken är bättre än de tror. Ny skärgårdstrafik startades i Ronneby den 21 juni med invigning vid Ronnebyån. Arbetet med utökad skärgårdstrafik fortsätter under 2018 då Hop On Hop Off-trafik runt Trossö lanseras som en nyhet. Vidare pågår arbete med en ny kustlinje Karlshamn-Ronneby-Karlskrona och beställning avseende Hasslöpendel har inkommit från Karlskrona kommun. Arbetet med ett nytt trafikupplägg för Sölvesborg proriterades, vilket uppmärksammades med en välbesökt och uppskattad invigning i Mjällby den 14:e augusti. I december startade försäljningen av det nya Resekortet Flex 20 dagar. Lanseringen som gjordes kunde ses i form av annonsering i tidningar och på digitala skärmar runt om i Blekinge. Ett nyhetsbrev skickades också ut till kunderna i Webshopen, ca st. Första månaden resulterade det i 50 Flexkunder och vid årets utgång hade nästan Flexkort sålts. Annonser på bildväxlare vid infartsleder på flera orter i länet berättade under året för bilisterna att många nu väljer att pendla med Blekingetrafiken. Under första kvartalet i år lanserades Blekingetrafikens Facebook-sida. Genom att finnas på samma plats som kunderna kan Blekingetrafiken aktivt delta i en dialog med kunderna samt berätta om erbjudanden på en plattform som i princip kan nå hela Blekinges befolkning. I samband med att Blekingetrafiken introducerats på sociala medier (Facebook, Instagram) har riktlinjer tagits fram för hur kommunikationen ska ske. Försäljning och resande Utvecklingen av försäljningskanalerna är fortsatt positiv, jämfört med föregående år ökade antalet sålda mobilbiljetter med 64 procent samtidigt som försäljning ombord på buss minskade med 14 procent. För att ytterligare påskynda denna utveckling introducerades Swish som betalsätt i apparna för att förenkla för kunderna. Fakturabetalning har funnits sedan årsskiftet i vår webbshop samt i våra appar. Appen Snabbiljetten kan nu även användas för Serviceresor för resor i en zon för färdtjänst och inom en kommun för öppen närtrafik. Resandet både ökar och minskar för de olika trafikslagen. Stadstrafiken ökade med tre procent, Öresundstågstrafiken ökade med två procent medan resandet minskade på regionbussarna med tre procent. En stor anledning till minskningen på landsbygdstrafiken var att resandet till och från asylboenden avtog. På flera håll i länet ökade även den anropsstyrda trafiken på turer där resandet inledningsvis inte varit så frekvent. Arbetet med attraktiv stadstrafik har fortsatt, nu med fokus på Ronneby och Karlshamn efter positiv återkoppling i medlemsdialogen. I Nättraby, Lyckeby och Mjällby ökade inte resandet i önskad takt efter införandet av ny stadstrafik. Därför genomfördes riktade kampanjer i samarbete med lokala idrottsföreningar. Mobilbiljetten marknadsfördes också. 33

89 En kartläggning av landsbygdstrafiken presenterades för trafiknämnden och beslut har fattats om fler nya målpunkter för den öppna närtrafiken vilket ger möjligheter till att åka över kommun- och länsgränser. Resurser har prioriterats för ett fortsatt arbete med trafik på landsbygden. I samarbetet med landstinget har serviceresorna utökats genom att överta de resor som landstinget tidigare genomfört med Linnean mellan Karlshamn och Växjö sedan maj månad. Verksamheten har än mer prioriterat att föra dialog med intresseorganisationer, medlemmar och grannlänen. Besök gjordes på Listerlandet, Hasslö, Backaryd, Torhamn, Hasselstad, Olofström, Spjutsbygd samt hos pensionärs- och handikapporganisationer och Landsbygds- och Skärgårdsforum. Evenemangstrafiken, som prioriteras både för att rekrytera nya kunder och för att leva upp till målet om större andel ej motoriserade transporter, fortsätter att öka och under sommaren medverkade Blekingetrafiken vid alla större evenemang i länet. Lövmarknaden är t.ex. den dag som flest resenärer i länet reser med Blekingetrafiken under ett år. Sedan början av 2016 genomförs förarcertifiering i servicetrafiken enligt Svensk Kollektivtrafiks standard i takt med att nya avtal tecknats för att säkerställa kunskap och kvalitet i servicetrafiken. I samförstånd med Bergkvarabuss har Blekingetrafiken utbildat och certifierat busschaufförerna i linjetrafiken under hösten. Under utbildningarna fokuserades det även på bemötande och då särskilt avseende äldre och funktionsnedsatta. Fordonskontroller genomfördes på såväl linjebussar som servicefordon, i genomsnitt 100 kontroller per månad. De genomförs enligt Svensk Kollektivtrafiks standard och rapporteras i uppföljningssystemet Frida. En genomlysning av den anropstyrda verksamheten vid BLI-centralen gjordes för att säkerställa kvalitén. Medarbetarna inom BLI-centralen (Beställning, Ledning- och Informationscentralen) deltog under året i personlig coaching för att ännu bättre och effektivare kunna möta resenärerna när de kontaktar verksamheten av olika skäl. Teknik och system Test genomfördes med nytt wifi i kustbussarna för att säkerställa kvaliteten inför den kommande utrullningen i samtliga bussar i enlighet med trafiknämndens beslut. Ett mervärde med nytt wifi är att möjligheten att kunna koppla upp betalterminalerna i bussarna mot detta och därmed korta transaktionstiden för kunderna. Efter att fordonsdatorerna bytts ut i linjetrafiken blir punktlighetsinformationen bättre och kan därmed ge bättre information till resenärerna samt att det ger bra underlag för att kunna förbättra punktligheten. Arbetet med att förbättra driftsäkerheten i IT-system fortgår. Dagliga uppföljningar och uppdaterade rutiner har förbättrat driftsäkerheten avseende biljettmaskiner, biljettautomater, realtidsinformation och övriga datasystem. Ett intensivt arbete pågår med vårt nya biljett- och betalsystem som ska vara i full drift i december Blekingetrafiken projektleder utvecklingsgruppen i RSS (Regionsamverkan Sydsverige) vars syfte är att samordna utveckling av bl.a. framtidens biljett- och betalsystem. 34

90 Avtal och upphandling Under perioden gjordes utvärdering av anbud, förhandling, tilldelning och avtalstecknande av både serviceresor och skärgårdstrafik. Ett omfattande upphandlingsarbete sattes igång tillsammans med grannlänen avseende både Öresundståg och Krösatåg. Utöver detta genomfördes en upphandling avseende realtidsskyltar till Karlskrona stadstrafik. Det nya avtalet för hållplatsunderhåll har börjat gälla, vilket har inneburit ett antal igångsättningsaktiviteter. Nytt avtal för marknadsföring och evenemang tecknades. Utveckling av hållplatser och resenärsinformation Under 2017 låg fokus bland annat på att förse hållplatser med realtidsinformation till resenären, samt att placera ut cykelställ för att underlätta för dem som har lite längre till sin närmsta hållplats. Ett nytt landmärke etablerades vid Karlskrona centralstation för bussresenärer med tydlig digital resenärs-information. Projekt Testresenärsprojekt med inriktning mot företag genomfördes på SAAB Kockums AB, NKT och Roxtec med positivt resultat. Överenskommelser avseende årskort har utöver detta ingåtts med flera stora offentliga arbetsgivare; Karlshamns kommun, Karlskrona kommun och landstinget Blekinge. Projekt avseende samåkningstjänsten Hämta fortsatte under året. Projektet syftar dels till att undersöka möjligheten att förbättra servicen på landsbygden genom samåkning, men också att förbereda Blekingetrafiken inför autonomitet inom fordonsindustrin. Inom projektet utvecklas en första testversion av app, Hämta.99. Appen ska testas av 99 användare för samåkning i ett utvalt område. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser Arbetet med tillgänglighetsanpassning av hållplatser är ständigt pågående i dialog med väghållaren, i vårt fall våra medlemmar och Trafikverket, vilka finansierar och ansvarar för anpassningen. Antalet hållplatser med >20 påstigande/dag ökade med sex stycken till 139 jämfört med Ett antal hållplatser/hållplatslägen (en hållplats kan ha flera hållplatslägen) tillgänglighetsanpassades under året. Detta innebär att tillgängligheten har förbättrats och enligt mätmetoden i trafikförsörjningsprogrammet är andelen 87 procent. 35

91 PROGNOS MÅLUPPFYLLELSE 2017 Årsredovisning 2017 Bilaga 2 1 = Tillfredsställande måluppfyllelse 3 = Otillfredsställande måluppfyllelse 2 = Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse 4 = Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR PROGNOS MÅLUPPFYLLELSE Trafik Kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade transporter i Kollektivtrafikens andel av motoriserade transporter i Blekinge ska Resandet utvecklas väl i den nya stadstrafik i Karlskrona. Årets satsning Blekinge ska öka. öka. Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern - jämfört med 2013 då andelen var 13 %. i Sölvesborg och planerade satsningar i Karlshamn och Ronneby förväntas leda till fortsatt positiv resandeutveckling i länet. 1 Möjligheterna för utbyggd vattentrafik ska utredas vid upphandling av skärgårdstrafiken Utredning genomförd. Under året har ny trafik startats i Ronneby. Vidare byggs skärgårdstrafiken ut med hop-on hop-off trafik i Karlskrona. Planerad satsning för kustlinje Karlshamn-Ronneby-Karlskrona. Beställning avseende båtpendel Hasslö-Karlskrona har inkommit från Karlskrona kommun. 1 Region Blekinge ska kräva förnybart drivmedel i all upphandlad linjelagd kollektivtrafik på land samt främja användningen av förnybara bränslen i övrig trafik. Mäts genom uppföljning av bränsleanvändning. Mätning av bränsleanvändning görs fortlöpande i all upphandlad linjelagd kollektivtrafik på land. I skärgårdsupphandling eftersträvas förnybara bränslen. 1 Samtliga fordon i Blekinges linjetrafik på land ska vara tillgänglighetsanpassade. Uppföljning av fordons tillgänglighet. Samtliga fordon i Blekinges linjetrafik på land är tillgänglighetsanpassade. 1 Tillgänglighetsanpassning av båtar ska beaktas vid upphandling i skärgårdstrafiken. Uppföljning av upphandling. Nya avtal är tecknade för skärgårdstrafiken. Ökad tillgänglighet för funktionsnedsättningar har prioriterats. 1 Införa resenärsinformation om hållplatsernas utformning senast Uppföljning av resenärsinformation. Processen är påbörjad, definitioner krävs för olika nivåer anpassade efter behov. 1 90% av alla större hållplatser ska vara tillgänglighetsanpassade senast Uppföljning av hållplatsers utformning. Arbetet med tillgänlighetsanpassningar av hållplatserna är ständigt pågående i dialog med väghållaren, i vårt fall vår medlemmar och Trafikverket, vilka finansierar och ansvarar för anpassningen. Eftersom antalet resenärer ökar ökar andelen hållplatser med >20 påstigande/ dag. Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser var 75 % vid utgången av All operativ personal ska vara utbildad i att bemöta äldre och funktionsnedsatta senast Uppföljning av utbildning. I avtal med våra entreprenörer ingår möjlighet till avrop av tid för utbildningsinsatser. Utbildning och certifiering av samtliga bussförare har genomförts under hösten. 1

92 2019 ska 72 % av resenärerna vara nöjda med Blekingetrafiken (69 % 2014). Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 63 % av resenärerna var nöjda med Blekingetrafiken ska 55 % av allmänheten i Blekinge vara nöjda med Blekingetrafiken (52 % 2014) Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 53 % av allmänheten var nöjda med Blekingetrafiken ska 85 % av kollektivtrafikresenärerna vara nöjda med senaste resan (83 % 2014). Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 78 % av resenärerna var nöjda med senaste resan med Blekingetrafiken ska 50 % av resenärerna ha högt förtroende för att bussen är i rätt tid (42 % 2014). Mäts med enkätundersökningen Kollektivtrafikbarometern. År 2017 införde Svensk Kollektivtrafik en ny mätmetod vilket gör att tidigare års siffror inte är jämförbara. 54 % av resenärerna har högt förtroende för att bussen är i rätt tid. 1 Blekingetrafiken ska ingå i servicetrafikens kvalitetsbarometer Anbaro senast Att ANBARO används som kvalitetsbarometer för serviceresor. Blekingetrafiken ingår i servicetrafikens kvalitetsbarometer sedan våren Ta fram en cykelstrategi för kollektivtrafiken senast Strategin framtagen. Beslut taget om ny cykelstrategi i Regionstyrelsen 15 november God kostnadstäckning ska eftersträvas i all trafikplanering. Kostnadstäckningsgrad Kostnadstäckningsgraden har sjunkit från 44,5% till 43,0 % i och med nya trafiksatsningar. 1 Ny trafik ska efter etablering bidra till trafikområdets kostnadstäckning. Kostnadstäckningsgrad Kostnadstäckningsgraden har sjunkit till 43,0 %, nya trafiksatsningar ännu ej etablerade. 1 Inga prispåslag vid passering av länsgräns efter Enligt taxebeslut. Diskussioner förs med grannlänen inom ramen för Sydtaxan. Avtalsskrivning pågår, inga beslut fattade. Utreda betalningsrutiner senast Uppföljning av utredning. Införande av stadsapp "snabbiljetten" har skett under perioden och kan även användas inom Serviceresor. Fler produkter införs som kan laddas på kort. Biljettautomat på plats vid färjeterminalen på Verkö. Fler ombud i länet. Insatser vid evenemang under sommaren för att underlätta biljettvisering och försäljning av biljetter. Införande av Swish och fakturabetalning. Nytt Biljett- och betalsystem utvecklas i samarbete med Skånetrafiken. 2 1

93 Trafiknämnden Årsbokslut 2017 Bilaga 3 RESULTATRÄKNING Utfall Budget Avvikelse Prognos Utfall Verksamhetens intäkter , , , , ,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Avskrivningar , ,0 954, , ,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , , ,0 Medlemsbidrag , ,0 319, , ,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader , ,0 326, , ,1 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 8 237,7 0, , , ,4 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 PERIODENS RESULTAT 8 237,7 0, , , ,4

94 Dnr. 17/00651 Bilaga Bokslut Kultur- och fritidsnämnden redovisar + 0,5 Tkr vilket avviker från +-0 prognosen i augusti Analys Resultatet beror på att Kultur och Fritidsnämnden haft flera vakanta platser i nämnden samt att sammanträden har ställts in. Intäkterna och kostnaderna överstiger budget med 2,39 mnkr men stämmer mot prognosen i delårsbokslutet i augusti. Avvikelsen mot budget är främst relaterad till projektverksamheten där fler projekt beviljats. Utfallet mot föregående år visar på större projektintäkter på grund av fler beviljade projekt. Likaså vad det gäller kostnaderna mot föregående år har de ökat på grund av fler beviljade projekt. Intäkter Regionala kulturstödet, Statliga Stödet, Regionala kulturintäkterna samt Medlemsintäkterna uppgår till 66,27 mnkr vilket är i paritet med budget. Övriga intäkter är högre med 2,39 Mnkr främst på grund av att fler projekt beviljats även att Musik i Blekinge har arrangerat International Brass Academy (BIBA) samt varit värdar för Barn och unga-producenternas riksmöte Kultur och Fritid har även sålda tjänster till Regionsamverkan Sydsverige. Kostnader Kultur och Fritidsnämndens kostnader uppgår till 74,23 mnkr vilket överstiger budget med 2,34 Mnkr. Förklaringen till detta ökade intäkter därav ökade kostnader främst på grund av ökad projektverksamhet. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

95 Dnr. 17/00651 Bilaga Intäkter mnkr Resultaträkning Årsbokslut Kultur och Fritidsnämnd Bokslut Årsbudget Avvikelse Regionalt stöd Kultur 1) 45,25 43,20 45,25 0,00 Statligt stöd 2) 16,99 16,50 16,99 0,00 Regionala kulturintäkter 3) 3,37 3,30 3,37 0,00 Medlemsintäkter 4) 0,66 0,60 0,66 0,00 Projektintäkter, övriga kulturintäkter 8,01 5,40 5,62 2,39 Summa intäkter 74,28 69,00 71,89 2,39 Kostnader mnkr Kulturbidrag 40,27 39,70 40,14-0,14 Kultur och fritidsnämnd 0,36 0,40 0,41 0,05 Personalkostnader 15,18 13,30 13,66-1,52 Övriga kostnader 17,36 14,80 16,88-0,49 Gemensamma kostnader 1,05 0,80 0,81-0,24 Summa kostnader 74,23 69,00 71,89-2,34 Periodens resultat 0,05 0,00 0 0,05 Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

96 Årsredovisning 2017 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 Kultur- och fritidsnämnden - verksamhetsområde kultur och fritid Antal anställda: 25 (22 tillsvidareanställda och 3 visstidsanställda, 16 kvinnor och 9 män). Regionalt stöd: ,0 Tkr Statligt stöd: ,0 Tkr Övrig finansiering: ,5 Tkr (Regionala kulturintäkter, medlemsintäkter, projektmedel och verksamhetsintäkter. Större projekt: Broar till historien, Kultur för hållbar regional utveckling, Blekinge utvecklar samtidskonsten, Regionsamverkan Sydsverige utvecklar dansen i södra Sverige, Kreativa rum och Språkstegen. Av de 3,8 miljonerna som äskats under kulturplansperioden har det regionala stödet ökat med 2 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. I Attraktiva Blekinge spelar kultur och fritid en viktig roll för ökad livskvalitet och attraktionskraft. Nämnden ansvarar för Region Blekinges verksamhet inom kulturoch fritidsområdet samt för de institutioner inom området för vilka Region Blekinge är huvudman. I ansvarsområdet ingår att verkställa regionstyrelsens fastställda kulturplan. Nämnden fördelar regionalt och statligt stöd till de regionala kulturinstitutionerna. Bidrag fördelas både som driftstöd och projektmedel även till regionala kulturföreningar, den regionala folkbildningen, Blekinge Idrottsförbund samt ungdomsorganisationer. Målsättningen är att tillsammans med Blekinges kulturaktörer uppfylla kulturplanens viljeinriktningar samt att i samarbete med Blekinge Idrottsförbund stödja och företräda idrotts- och fritidsverksamheten i Blekinge. Blekinges regionala kulturplan Kultur- och fritidsnämnden tar fram den regionala kulturplanen för Blekinge. Kulturplanen beskriver riktlinjerna för hur kulturen i regionen ska utvecklas och bedrivas i Blekinge enligt den statliga kultursamverkansmodellen, samt en beskrivning av de prioriteringar som gäller för kulturverksamheten som ligger utanför samverkansmodellen. Kulturplanen omfattar tre år men revideras vid behov varje år. Indikatorer och mål är kopplade till Region Blekinges kulturplan och statens kultursamverkansmodell och omfattar därför samtliga regionala aktörer med verksamhetsstöd och uttalade mål i kulturplanen. Uppföljning av de regionala verksamheterna (även de externa utanför Region Blekinge) vad gäller mål i kulturplanen samt de regionala prioriteringarna sker genom att kulturkansliet träffar de regionala verksamheterna två gånger per år för samtal och uppföljning. Därutöver redovisar samtliga regionala aktörer kvantitativt i Kulturdatabasen, som är ett digitalt verktyg som används av alla regioner i Sverige. Varje år redovisar verksamheterna även kvalitativt, hur man arbetar för att uppfylla de nationella målen samt målen i den regionala kulturplanen.

97 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 Den regionala kulturplanen hade; - fem övergripande regionala kulturpolitiska mål - 2 särskilda satsningar professionell dans samt bildkonst & form - 49 processmål för kulturverksamheter med regionala uppdrag Resultat De fem regionala kulturpolitiska övergripande målen handlar om barn och unga, tillgänglighet, samverkan, delaktighet och mångfald samt internationalisering. Alla fem övergripande mål ses som helt eller delvis uppfyllda Särskilda satsningar I Blekinges regionala kulturplan fanns, förutom de regionala prioriteringarna, två särskilda satsningar utpekade, professionell dans samt bildkonst och form. Regionteatern Blekinge Kronoberg har därav fått ett nytt uppdrag att också omfatta den professionella dansen som ett led i att uppfylla målet om en professionell danssatsning i Blekinge. Detta görs i nära samarbete med föreningen Dans i Blekinge och Dans i Sydost. Den professionella dansen har härigenom stärkts och berikats inom områdena föreställningar och produktioner, kompetensutveckling samt publikutveckling så att Blekinges medborgare nu får ett rikt professionellt dansutbud. Ett regionalt resurscentrum för konst har etablerats, i samarbete med Kulturcentrum och Ronneby kommun. En tjänst på 80% har inrättats för Konst i Blekinge som tillsammans med Ronneby kommun och Kulturcentrum ska utveckla konstområdet. En handlingsplan upprättades i dialog med Ronneby kommun, som beskriver hur arbetet ska bedrivas för att etablera långsiktiga samarbetsformer med Blekinges konstaktörer samt hur kompetensutveckling för Blekinges konstutövare och kommuner säkerställs. Kulturcentrum är därigenom etablerad som en mötesplats för konsten. Statens Kulturråd har också bifallit utvecklingsmedel till utvecklingen av en regional konstarena Blekinge utvecklar samtidskonsten. Processmål 40 mål ses som uppnådda eller som pågående processer. Fyra anses delvis uppfyllda och fem stycken anses som ej uppfyllda. Två av de ej uppnådda målen har inte uppnåtts på grund av att den regionala verksamheten inte har jobbat med frågan, de övriga tre på grund av att omvärlden har ändrat sig och de är inte aktuella eller relevanta längre. Beviljade produktionsstöd och projektmedel under PRODUKTIONSSTÖD Blekinge Karlskrona Ronneby Karlshamn Olofström Sölvesborg TOTAL Teater 1 1 Musik TOTAL

98 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 PROJEKTMEDEL Blekinge Karlskrona Ronneby Karlshamn Olofström Sölvesborg TOTAL Musik Film Fritid 2 2 Teater 5 5 Dans Konst Kulturarv 1 1 Bibliotek/ Litteratur Blandade konstformer TOTAL Väsentliga händelser under 2017 Under våren arbetades en ny regional kulturplan för Blekinge fram, en mängd dialoger genomfördes med olika målgrupper på kommunal och regional nivå. Regional kulturplan för Blekinge beslutades av Regionstyrelsen under oktober månad. I samband med att ta fram en ny regional kulturplan startade Region Blekinge under året ett nätverk för professionellt aktiva kulturskapare, där gemensamma frågeställningar kan diskuteras och lyftas. Region Blekinge lämnade remissyttrande över propositionen Kulturarvspolitik som håller ihop, utredningen En inkluderande kulturskola på egen grund, DS Kultursamverkan som håller ihop samt lagrådsremissen Ny museilag. Ett intensivt arbete har pågått i den ideella föreningen Regionsamverkan Sydsverige utskott kultur. Ett gemensamt positionspapper har tagits fram och beslutades i Regionsamverkan Sydsveriges styrelse den 23 november, detta för att stärka Sydsverige som en stark röst gentemot den nationella nivån. Positionspapperet ger också möjlighet att inleda täta samarbeten, ett första samarbete pågår som handlar om att utveckla den professionella dansen i Sydsverige. Region Blekinge, tillsammans med samtliga regioner i Regionsamverkan Sydsverige, blev beviljade 520 tkr av Kulturrådet för projektet Regionsamverkan Sydsverige utvecklar dansområdet i södra Sverige. I samarbetet mellan regionerna har arbetet med frågorna kring kulturella och kreativa näringar (KKN) blivit alltmer viktiga. Region Blekinge genomförde, tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet, en utbildning, som har riktade sig till både kultur- och näringslivsrepresentanter i

99 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 kommunerna. Under året arbetades ett utvecklingsprogram fram för de kulturella och kreativa näringarna i Blekinge. Vad gäller uppföljning av Regional kulturplan har verksamhetssamtal hållits med samtliga regionala institutioner med fokus på måluppfyllelse av kulturplanen samt innehåll i den kommande Regional kulturplan för Blekinge Region Blekinge, kultur och fritid, har medfinansierat 36 utvecklingsprojekt samt 6 produktionsstöd, sökta av professionella kulturaktörer eller föreningslivet över hela regionen. Genom att Region Blekinge är partner i Östersjöprojektet Think Tank Transbaltic är det internationella perspektivet närvarande. En europeisk workshop med deltagare från högskolor, universitet och konstorganisationer har resulterat i en EU-ansökan. För första gången i Blekinge har det av Region Blekinge, i nära samarbete med Blekinge idrottsförbund samt idrottsföreningar, kommuner och folkhälsostrateger tagits fram ett Idrottspolitiskt program, vilket beslutades av regionstyrelsen under december. Det idrottspolitiska programmet beskriver den regionala idrottspolitiska viljan att utveckla idrotten i Blekinge. Programmet omfattar Region Blekinges uppdrag till Blekinge Idrottsförbund som i sin tur arbetar i samråd med kommuner och specialidrottsdistriktsförbund för att driva den regionala utvecklingen. Konst i Blekinge Under 2017 arrangerade Konst i Blekinge A.I.R. Blekinge, Artist in Residence, Baltic One med fem internationella konstnärer, liksom interregional och tvärdisciplinär workshop om framtida residence och samarbeten. Detta för att få ett långsiktigt fokus för att etablera Blekinge som internationell och experimentell plats för konst. Konst i Blekinge har medverkat till att riktlinjer och konstpolicyer i kommuner och landsting har upprättats, anordnat informationsmöten om 1 % -regeln för kommunerna samt arrangerat en konferens om offentlig konst för kommuner, landsting och konstnärer. Konst i Blekinge-podden hade premiär under året. Podden är en röst för konsten i Blekinge med internationellt perspektiv. Den når ut till en bred allmänhet och berättar om konstens spännvidd i de offentliga rummen. Konst i Blekinge har haft dialogmöten med konstföreningar, konstmuseer, konstorganisationer, konsthögskola och konstnärsorganisationer i Blekinge och i regioner. Möten med Sveriges konstkonsulenter och andra regioners konstresurscentrum och konstansvariga för kunskapsutbyte och för att skapa samarbeten och öka intresset för regionen som en plats för samtidskonst. Konst i Blekinge deltar också i en ny nationell konstgrupp för information och utbyte inom Kulturrådet. Musik i Blekinge Musik i Blekinge är den största arbetsgivaren för de professionella musikerna i regionen och bidrar tillsammans med arrangörsföreningarna till många arbetstillfällen. Under 2017 har Musik i Blekinge tillsammans med arrangörsföreningarna samarrangerat ca 1800 konserter över hela länet.

100 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 Musik i Blekinge arrangerade också, tillsammans med Malmö högskola, högskolekursen Blekinge International Brass Academy (BIBA) för musikstuderande och professionella musiker från hela Europa. Som part för utveckling av musik för barn och unga stod Musik i Blekinge som värd för Barn- och unga-producenternas riksmöte 2017, en viktig plattform för producenternas utbyte av erfarenheter och produktioner samt fortbildning. Inom ramen för Blekingemodellen genomför Musik i Blekinge musikföreställningar under skoltid för alla barn och unga i länet. Under perioden 2017 genomfördes 501 skolkonserter inom Blekingemodellen och drygt barn erhöll sin kulturgaranti. 23 olika barnproduktioner turnerade i länet. Musik i Blekinge driver, som en av sex regionala musikinstitutioner, det rikstäckande integrationsprojektet Songlines. Projektet vänder sig till unga, både svenskfödda och nyanlända, som intresserar sig för musik, konst och gemenskap. Det rikstäckande samarbetsprojektet för länsmusiken Musik Direkt har efter 31 år fullt ut transformerats till Imagine Sweden och har därmed knutits närmare det europeiska nätverket Imagine med deltävlingar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Kulturarv Arbetet med Kulturarvsfrågorna kopplade till samverkansparter fortsätter. I samarbete med Blekingearkivet och Regionteatern Blekinge Kronoberg har arkivmaterial tagits fram, som har använts till föreställningen Stenjätten som spelades av Regionteatern Blekinge Kronoberg på turné under våren. Dessutom har Region Blekinge tillsammans med Blekingearkivet arbetat med utställningen Jag är här - ärbar sedeslös producerad av Postmuseum och Stockholms stadsarkiv. Fortsatt utveckling av Broar till historien i samarbete med Kulturarv Blekinge och Kulturarv Östergötland pågår, denna webbsida är ett hjälpmedel för framförallt skolan att jobba med ursprungskällor. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Språkstegen, som är ett samarbete mellan barnhälsovården i Blekinge och Kronoberg, logopedi, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt folkbiblioteken, har fortsatt. Statlig medfinansiering uppgår till 1,3 miljoner. Alla kommuner i Blekinge och Kronoberg har skrivit under en avsiktsförklaring och all personal på BVC i Kronoberg och Blekinge har fått utbildning i små barns språkutveckling och i hur deras insats i projektet ska gå till. Bibliotekspersonalen på samtliga bibliotek har fått motsvarande utbildning och ett gemensamt material för utdelning till alla föräldrar har tagits fram. Gemensamt material för bibliotekens aktiviteter är också framtaget. En webbplats för Språkstegen (sprakstegen.se) lanserades under 2017, vars målgrupp är de professioner som arbetar med Språkstegen. Som ett resultat av den litteraturutredning som har genomförts har en utvecklare för litteratur och läsfrämjande anställts för att skriva en handlingsplan för hur arbetet med litteratur i Blekinge och Kronoberg ytterligare ska kunna utvecklas Berättarkraft, som är en festival för berättande och litteratur, genomfördes även Alla kommuner i Blekinge deltog och genomförde aktiviteter och samverkade lokalt med föreningar, bildningsförbund och Blekingetrafiken. En styrgrupp för Berättarkraft bildades med syftet att jobba

101 Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 för festivalens fortsatta utveckling. Medel till att ge Berättarkraft en större tillgänglighet för personer med annat modersmål beviljades från Kulturrådet. Medlen användes till programpunkter med mångkulturellt innehåll och översättning av programbladet till tre språk förutom svenska. Hur biblioteken ska arbeta med sin digitala utveckling är en viktig utvecklingsfråga, Biblioteksutveckling i Blekinge Kronoberg har i samråd med bibliotekscheferna tagit fram en digital strategi för med sju fokusområden. Biblioteksutveckling i Blekinge Kronobergs ansvar är att se över hur samverkan mellan biblioteken kan underlätta arbetet utifrån strategin. Ett annat av Biblioteksutvecklings främsta uppdrag är att erbjuda kompetensutveckling till länets folkbibliotek. Under året genomfördes en mängd fortbildningsinsatser, exempelvis Biblioteken och den digitala samtiden, en skolbiblioteksdag med inspirationsföreläsare inom skolbibliotek, som resulterade i en arbetsgrupp med skolbiblioteksrepresentanter från alla kommuner och en utbildningsdag om den nya möjligheten att distribuera talböcker digitalt till talboksläsarna. Slöjd i Blekinge Under 2017 beviljade Statens Kulturråd Slöjd i Blekinge, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt Hemslöjden i Kronoberg 500 tkr för projektet Kreativa Rummet. Ett pilotprojekt för förändring av biblioteksmiljön genom delaktighet med biblioteksbesökare och med ett hållbarhetsperspektiv. Slöjd i Blekinge har fortsatt sin utveckling med att ha aktiviteter i hela länet och har samarrangerat ett flertal aktiviteter i länets alla kommuner riktade till barn och unga, såsom barnfestivalen i Hällevik, sommarlovsbussen i Karlskrona, slöjd under lovtid i samtliga kommuner samt en inspirationsdag för länets slöjdlärare. Dessutom anordnades kunskapsförmedlingsplattformar, såsom Spinnsöndag, Rainbow café, World Knitting Public Day, Crafterwork, yxträffar, täljträffar samt en mycket uppskattad föreläsning med Tant Kofta. Även Slöjd i Blekinge har återkommande samarbeten med närliggande regioner i Sydsverige. Ett gemensamt slöjdprojekt, för och med barn har planerats. Under 2017 har en ansökan sammanställts och i slutet av året beviljades medel för projektet Hör och gör från Allmänna arvsfonden.

102 PROGNOS MÅLUPPFYLLELSE 2017 Dnr. 17/00651 Bilaga = Tillfredsställande måluppfyllelse 3 = Otillfredsställande måluppfyllelse 2 = Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse 4 = Uppgift saknas eller är inte möjligt att värdera MÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN MÅTT/INDIKATOR PROGNOS MÅLUPPFYLLELSE TEXT PROGNOS BEDÖMNIN (1-4) Kultur- och fritid Målområde Barn och unga Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med unga och barn. Antal barn och unga/år som besökt kulturverksamheter med regionalt bidrag. Antal besök per år till kulturverksamheter med regionala bidrag Utfallet inom scenkonstområdena musik och teater i Blekingmodellen uppfyller målen. Vi har under året förstärkt möjligheten att se "Skolbio" i samtliga kommuner, samtliga kommuner undantaget Olofström erbjuder sina elever skolbio. 1 Målområde Tillgänglighet Kulturen i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt ska delaktighet och eget skapande ska vara ledord. Uppfyllande av mål för kulturen i Regionala digitala agendan. Uppföljning av de regionala institutionernas tillgänglighetsplaner. De verksamheter som har ett rimligt uppdrag i Regional digital agenda har uppfyllt sina mål. Samtliga regionala kulturinstitutioner har tillgänglighetsplaner som är knutna till statens funktionshinderspolitik. 1

103 Målområde Samverkan Samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv. Uppföljning genom den årliga kvalitativa redovisningen i Kulturdatabasen Dnr. 17/00651 Bilaga 1 18 Samtliga kulturinstitutioner som ingår i statens kulturamverkansmodellen rapporterar årligen i Kulturdatabasen. Under året har verksamhetssamtal hållits med en mängd aktörer inom kulturverksamheter inom den regionala, kommunala samt statliga nivån. 1 Målområde Delaktighet Alla i Blekinge ska ha samma möjlighet till att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Uppfyllande av de regionala institutionernas planer för jämställdhet och mångfald. Uppföljning av projektmedel och produktionsstöd, fördelning över konst- och kulturområden samt fördelning över geografi. Samtliga regionala kulturinstitutioner har planer för jämställdhet och mångfald. Hittills har Kultur och Fritid medfinansierat 36 utvecklingsprojekt över samtliga konst- och kulturområden och visar på en god spridning i Blekinge 1 Målområde Internationalisering Verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Antal kontakter, programaktiviteter eller föreställningar i annat land. Eu ansökan Think Thank trans Baltic är inlämnad till Horizon. Regionala aktörer har gjort gästspel i annat land samt att vi i blekinge också har tagit emot gästspel. Två nya konstresidences har etablerats med internationell medverkan. 1

104 Regionala tillväxtmedel 2017 Årsrapport över beviljade och avslutade projekt rapport 2017

105 Regionala tillväxtmedel Årsrapport över beviljade och avslutade projekt Region Blekinges Projektkontor Verksamhetsområde Regional Utveckling Rapporten är en bilaga till Region Blekinges årsredovisning

106 Innehåll Inledning... 5 Översikt av projektportföljen Antal och typ av projekt... 6 Uppväxling av medel... 7 Antal och typ av projekt ägare... 7 Fördelning mellan Attraktiva Blekinges insatsområden... 8 Effektfulla projekt i en föränderlig värld... 9 Översikt av beviljade och avslutade projekt för januari till augusti Beviljade projekt under Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Insatsområde: Livskvalitet Insatsområde: Arbetsliv Insatsområde: Tillgänglighet Avslutade projekt Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Insatsområde: Livskvalitet Insatsområde: Arbetsliv Insatsområde: Tillgänglighet... 29

107 4

108 Inledning Målet med Attraktiva Blekinge Regional utvecklingsstrategi för Blekinge är Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Regionala tillväxtmedel finansierar projekt som bidrar till stärkt regional utveckling och till att uppfylla strategin. I Blekinge ska projekten bidra till genomförandet av Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Attraktiva Blekinge består av fyra insatsområden: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Samtidigt som de regionala tillväxtmedlen bidrar till Blekinges utveckling är de också ett viktigt verktyg för Näringsdepartementet för att genomföra Sveriges regionala tillväxtpolitik. Målet för Sveriges regionala tillväxtpolitik är: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Sveriges regionala tillväxtpolitik beskrivs i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft De regionala tillväxtmedlen är ett anslag från regeringen via Näringsdepartementet och Tillväxtverket. I Blekinge delar Region Blekinge och Länsstyrelsen på anslaget. Den här rapporten berör enbart den del av anslaget som förvaltas av Region Blekinge. Rapporten består av fyra delar: översikt av projektportföljen översikt av beviljade och avslutade projekt 2017 projekt som beviljats under 2017 projekt som avslutats under 2017 Rapporten tas fram årligen som bilaga till Region Blekinges årsredovisning. 5

109 Översikt av projektportföljen 2017 Här följer en kort överblick av Region Blekinges projektportfölj Med projektportfölj i detta sammanhang menar vi samtliga pågående projekt som beviljats regionala tillväxtmedel av Region Blekinge. Projektportföljen beskrivs här utifrån: antal och typ av projekt uppväxling av projektmedel antal och typ av projektägare fördelning per insatsområde i Blekinges regionala utvecklingsstrategi effektfulla projekt i en föränderlig värld Projektportföljens sammansättning förändras hela tiden i takt med att projekt beviljas och avslutas. Siffrorna nedan är en sammanställning per Antal och typ av projekt Vid årsskiftet 2017 pågick totalt 52 projekt. Dessa delas in i fyra olika kategorier eller typer av projekt: projekt 1:1 d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är enda externa projektfinansiering utöver projektparternas medfinansiering. projekt 1:1 och nationella program d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till projekt med ytterligare extern finansiering från nationella program, t.ex. från Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Kulturrådet. projekt 1:1 och EU-program regionala d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till projekt inom regionalfondensprogrammen (ERUF) och Leader. Projekt 1:1 och EU-program Interreg d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till Interregprojekt i södra Östersjöprogrammet, Östersjöprogrammet eller Interreg Europa. Diagrammet nedan beskriver antal projekt inom respektive projekttyp: 4 Projekt (enbart 1.1) Projekt (1.1 & nationella program) Projekt (1.1 & regionala EUprogram) Projekt (1.1 & Interreg) 6

110 Uppväxling av medel Sammantaget är anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ett viktigt ekonomiskt verktyg för att skapa utvecklig, tillväxt och sysselsättning i Blekinge i enlighet med Attraktiva Blekinges prioriteringar. Anslaget växlas i hög utsträckning upp med medel från aktörer i regionen, regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge, Interregprogrammen och nationella program. På så vis är anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder en viktig möjliggörare för att driva långsiktiga strategiska satsningar som bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin liksom målen i Skåne-Blekinge program och EU Under 2017 har beviljade medel i projektportföljen växlats upp 3,1 gånger med andra finansiärer. Medfinansiering av externa projektfinansiärer (EU-program, nationella program) prioriteras vid bedömning av ansökningar för att anslaget ska "växlas upp" och därmed bidra till större strategiska satsningar. Diagrammet nedan visar uppväxlingen av regionala tillväxtmedel I beräkningen nedan ingår inte projektet Almi Invest (riskkapitalfond i Sydsverige) som har en projektomslutning på 400 miljoner. Om Almi Invest inkluderas i beräkningen av uppväxling blir det hela 8,4 gånger vilket är en missvisande bild för hela projektportföljen. Projektomslutning Totalt kr (uppväxling 3,1 gånger) kr kr Regionala tillväxtmedel kr Offentliga medel Privata Antal och typ av projekt ägare Som nämndes ovan pågick 52 projekt vid årsskiftet. Dessa projekt drivs av totalt 24 olika organisationer. Dessa organisationer kan delas upp i sex kategorier: Region Kommun Högskola Innovationsaktörer Företagsfrämjande org. Övriga organisationer (exempelvis ideella organisationer, ekonomiska förening osv) 7

111 Diagrammet nedan beskriver hur många projekt som bedrivs inom respektive kategori av projektägare: Region* Kommun Högskola Innovationsaktörer Företagsfrämjande org. Övriga organisationer 4 3 *Region Blekinge 18, Region Skåne 2, Kommunförbundet Skåne 1, Regionförbundet Kalmar Län 1 Fördelning mellan Attraktiva Blekinges insatsområden Som nämndes redan i inledningen ska de regionala tillväxtmedlen finansiera projekt som bidrar till genomförandet av Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Det är därför intressant att se hur projektportföljen är fördelad mellan de fyra insatsområdena i Attraktiva Blekinge: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Diagrammet nedan visar beviljade medel för samtliga pågående projekt fördelat på respektive insatsområde i kronor och procent per den kr 14% kr 8% kr 12% Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet kr 66% 8

112 Effektfulla projekt i en föränderlig värld Som en del i uppföljningen av projektportföljen genomfördes i november en enkätundersökning som riktade sig till projektledarna för samtliga pågående projekt. Syftet var att fånga frågeställningar som inte återfinns i projektens lägesrapporter. Totalt svarade 26 projekt från samtliga insatsområden på enkäten, varav 54% inom insatsområde arbetsliv. Hälften av de projekt som svarade uppger att de under genomförande stött på nya behov, utmaningar och/eller oväntade resultat. Det kan röra sig om bland annat omorganisationer, tidsbrist hos deltagande företag och nya behov hos målgruppen som påverkar projektens genomförande. Projekten bedrivs i en föränderlig värld och som projektägare är det viktigt att ha beredskap för att kunna hantera förändringar i genomförandet. Som projektfinansiär är det viktigt att ha förståelse för projektens verklighet och kunna stötta vid behov av förändringar. I detta sammanhang är det positivt att samtliga projekt uppger att resultaten kommer att leva vidare antingen hos projektägaren eller hos annan organisation efter projekttiden. Därmed bidrar projekten till en långsiktig positiv förändring i Blekinge. En framgångsfaktor kan vara att majoriteten av projekten upplever att styrgruppen är aktiv i projektgenomförandet och att det finns en samordning med andra pågående projekt och insatser. I det regionala tillväxtarbetet är hållbarhet- och jämställdhetsfrågor i starkt fokus, bl.a. genom regeringsuppdraget jämställd regional tillväxt och utifrån arbetet med Agenda En stor majoritet av projekten uppger att de redan idag arbetar aktivt med hållbarhet och jämställdhet. Projekten bidrar till en ökad kunskap hos deltagande företag och organisationer som kan bidra till ett mer hållbart och jämställt Blekinge. 9

113 Översikt av beviljade och avslutade projekt för januari till augusti 2017 Insatsområde Bilden av attraktiva Blekinge Ett beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Kultur som besöksmål, skapa nationella och internationellt intressanta besöksmål som stärker Blekinges attraktivitet Två avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Kartläggning och utveckling av hästnäringen som en del av besöksnäringen. Genom utveckling av nätverk arbeta fram nya former för samverkan och marknads-föring. Utvecklad samverkan mellan offentliga och privata aktörer inom besöksnäringen samt ökad marknadsföring av Blekinges som besöksmål i och utanför länet. Insatsområde Livskvalitet Fem beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Ökad samverkan mellan kommunal fysisk planering och regional planering. Ökad samverkan för att främja fossilfria transporter och minskat fossilberoende Sju avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Utveckling av Blekinges kulturliv och stärkt attraktionskraft genom ökad samverkan mellan regionala kulturaktörer, gemensamma prioriteringar och satsningar. Utveckling av samarbetsstrukturer mellan kommun, landsting och högskola inom e-hälsoområdet som bland annat resulterat i nya e- hälsotjänster för förbättrad samhällsservice inom vård och omsorg. Planeringsunderlag och kunskapsspridning gällande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Utveckling av BTH Idrottsakademi och ökad samverkan mellan högskola, idrottsföreningar och näringsliv. 10

114 Insatsområde Arbetsliv Nio beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Innovationsfrämjande kopplat till prioriterade områden i innovationsstrategin (lättviktsmaterial och e-hälsa). Kompetensförsörjning inklusive satsningar för att förbättra unga möjligheter för inträde på arbetsmarknaden. Sex avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Etablering av Business Ronneby - en miljö för utveckling av affärsidéer och företag som (efter projektets slut) har blivit en del av kommunens ordinarie verksamhet. Planeringsunderlag för en framtida etablering av en experimentell innovationsmiljö inom bearbetning av lättviktsmaterial med hjälp av vattenskärning, en LIGHTer nod i Ronneby i samverkan med Swerea Insatsområde Tillgänglighet Tre beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Ökad samverkan för bredbandsutbyggnad och digitalisering. Öka samverkan för att skapa struktur och processer inom e- Hälsa som leder till att invånarna får likvärdig vård och omsorg i Blekinge. Sju avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Analys, marknadsundersökningar och förslag till finansieringsmodell för flygförbindelse från Blekinge till Frankfurt och Amsterdam. Rapporter och underlag för påverkan av förslag till nationell plan för Höghastighetsbanans trafik och genomförande. Förstudie för att marknadsföra Blekinge som innovationsregion, genom ansökan till att arrangera Innovationsriksdag Regional strategi och samarbetsstruktur för kompetensförsörjning i Blekinge. Kvalitetssäkrad processhantering av regionala tillväxtmedlen. 11

115 Beviljade projekt under 2017 Nedan följer en sammanställning av de projekt som beviljats av Region Blekinge under Projekten är grupperade utifrån de fyra insatsområdena i Attraktiva Blekinge: bilden av attraktiva Blekinge livskvalitet arbetsliv tillgänglighet Den enskilt största satsning som gjorts under 2017 är medfinansiering till regionafondsprojektet Digitala Blekinge. Denna prioritering utgår från den utmaning Blekinge har när det gäller bredbandsutbyggnad och digitalisering, vilket tydliggörs i Post och telestyrelsens senaste kartläggning där Blekinge ligger sist i landet vad gäller utbyggnad av fiberinfrastruktur. Diagrammet nedan visar beviljade medel 2017 i kronor samt procent, fördelat på insatsområdena i Blekinges regionala utvecklingsstrategi: kr 35% kr 1% kr 20% Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet kr 44% Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Syftet med arbetet att skapa bilden av det Attraktiva Blekinge är att få fler människor att vilja flytta hit, etablera sitt företag här och besöka oss. Människor behöver en positiv bild eller en relation till en plats för att överväga att flytta dit. Det är därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt både i och utanför Sverige. Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 1 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Förstudie kulturarbete som besöksmål: Gribshunden och världsarvsmuseum 12

116 Förstudie kulturarbete som besöksmål: Gribshunden och världsarvsmuseum Projektägare: Blekinge Museum Syfte: Blekinge Museum arbetar aktivt med kulturarvet i Blekinge men vill också skapa nationella och internationellt intressanta besöksmål som stärker Blekinges attraktivitet. Projektet vill se över förutsättningarna för att skapa ett världsarvsmuseum i Karlskrona och en utveckling av Gribshundsprojektet i Ronneby. Målet med projektet är ta fram underlag och material till framtida satsningar och även göra en samhällsekonomisk analys för att säkerställa den framtida ekonomiska bärigheten. Samarbete kommer att ske med Stockholms Universitet, University och Southampton och Syddansk Universitetet. Näringslivet kommer också att bli involverat bl.a. MMT, danska AKUT, Combat Archaelology samt lokala entreprenörer. Medfinansiering: kronor Insatsområde: Livskvalitet I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 6 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Strukturbild Blekinge 2.0 Green Charge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Carl International filmfestival Elbilslandet Syd Hållbarhetsintegrerad information vid aktualisering av regional utvecklingsstrategi 2018 Carl International Film Festival & Forum 2018 Strukturbild Blekinge 2.0 Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet syftar till att öka samverkan mellan den kommunala fysiska planeringen, den regionala utvecklingsplaneringen och de regionala utvecklingsfrågorna. I projektet ska kunskapen öka om regional tillväxt utifrån Blekinges förutsättningar och samverkan med näringslivet ska utvecklas. Fördjupade analyser kommer att genomföras av sambanden mellan arbetsmarknad, bostadsmarknad och transportsystem samt hur internationalisering och digitalisering påverkar fysik planering i regionen. Projektet ska resultera i en ökad kunskap, samsyn och samhandling mellan samhällsplaneringens aktörer lokalt, 13

117 regionalt och statligt i Blekinge. Långsiktigt kommer resultaten bidra till besluts- och planeringsunderlag för aktörer inom samhällsplanering samt identifierade konkurrensfördelar inom smart specialisering. Medfinansiering: kronor GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Projektägare: Miljöfordon Sverige Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag och utformning av hur initiativet Green- Charge ska utvecklas inom ett antal områden såsom innovationsplattform, nya varor och tjänster samt samhällsutmaningar inom området fossilfria transporter där det finns möjligheter att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Samverkan kommer att ske med kommuner, regioner, myndigheter, akademi m.fl. Målet är att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska ske, exempelvis i form av ett genomförandeprojekt. Resultaten kommer att spridas till aktörer i andra regioner. Medfinansiering: kronor Carl International filmfestival Projektägare: Carl International Film Festival Syfte: Projektet är en nyetablerad filmfestival med bas i Karlskrona med syfte att verka för Blekinge och sydöstra Sverige som filmregion. Programmet består av film från hela världen i olika tematiska filmprogram samt en sektion för ny långfilm från länderna runt Östersjön. Festivalen syftar även till att vara ett forum för framtidens filmindustri och under veckan kommer seminarium att hållas med syfte att utreda förutsättningarna för en framtida filmfond i Sydöstra Sverige. Medfinansiering: kronor Elbilslandet Syd Projektägare: Region Skåne Syfte: Projektet syftar till att främja omställningen av näringslivets personbilsflotta till att bli fossilfri, utbyggnad av ladd infrastruktur för elfordon, att introducera elbilstaxi samt att höja kunskapen om fossilfria fordon och drivmedel hos företagen, vilket inkluderar tillvaratagande av nya affärsmöjligheter inom fossilfria transporter. Projektet kommer att omfatta samverkan och aktiviteter för både Skånes och Blekinges näringsliv. Projektet består av fyra delprojekt: Omställning av företagens fordonsflotta till fossilfria drivmedel Utbyggnad av ladd infrastruktur för normalladdning Elbilstaxi Plattform för affärs- och innovationsutveckling för fossilfria transporter 14

118 Vid projektets slut har det skånska och blekingska näringslivet, i synnerhet transportbranschen och företag med egen bilflotta, kommit ett steg längre i sin medverkan att arbeta för en omställning till koldioxidfria transporter i regionen. Medfinansiering: kronor Hållbarhetsintegrerad information vid aktualisering av regional utvecklingsstrategi RUS Projektägare: Region Blekinge Syfte: Region Blekinge har som samverkansorgan ansvaret för regionalt utvecklings- och tillväxtarbete. Den befintliga strategin "Attraktiva Blekinge" har behov av att aktualiseras. Projektet kompletterar aktualiseringen med insatser för att skapa ökad kunskap inom Agenda 2030 samt framtagning av kommunikation för anpassning att spridas i digitala kanaler. I anslutning till aktualiseringen genomförs en ny mätning av s.k. attraktionsindex för implementering i aktualiseringen. Projektet bidrar till samtliga insatsområden i Attraktiva Blekinge. Därav är projektets beviljade projektmedel i diagram under Översikt av projektportföljen 2017 och Beviljade projekt 2017 fördelade över samtliga insatsområden med procentsatsen 15% bilden av attraktiva Blekinge, 15% livskvalitet, 55% arbetsliv, 15% tillgänglighet. Kanske ändra Medfinansiering: kronor Carl International Film Festival & Forum 2018 Projektägare: Carl International film festival Syfte: Projektets syfte är att festivalen ska bli en integrerad del av regionen, i interaktion med publik såväl som med näring- och företagslivet i regionen. CIFF kommer innebära en tillströmning av besökare och gäster under festivaldagarna, men även att ögonen riktas mot Karlskrona och Blekinge medialt, nationellt och internationellt. Målsättningen är att genom festivalen bidra till en dynamisk och kreativ regional utveckling med film i blickfånget. Projektets fokusområde är att lyfta Östersjöregionens länder genom visning av film, bygga broar genom filmkulturella samtal med personer från länderna samt att arbeta för att skapa nya samarbeten och samproduktioner mellan länderna, hela tiden med inramningen av Blekinge som region. Medfinansiering: kronor Insatsområde: Arbetsliv Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation kan de välutbildade människor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit. 15

119 Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 9 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Sveriges Innovationsriksdag 2019 Förstudie: Bredda ungas arbetsmarknad Good Blekinge LIGHTer-nod Blekinge OECD Monitoring Review Småland Blekinge E-Health Innovation Attraktion Blekinge Möjligheternas Värld Industrins kompetensförsörjning i Blekinge Sveriges Innovationsriksdag 2019 Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag för att söka Svenska Innovationsriksdagen Innovationsriksdagen har blivit en av Sveriges större mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte om innovationsbaserad näringslivsutveckling. Innovationsriksdagen är ett tillfälle för forskare, beslutsfattare, offentliganställda och representanter från näringslivet att mötas och utbyta erfarenheter. För Blekinges del finns det möjlighet att visa upp våra styrkeområden nationellt vilken i sin tur kan innebära att fler forskningsuppdrag kan komma till Blekinge och därmed möjlighet för näringslivet att få ta del av denna forskning. Medfinansiering: kronor Förstudie - Bredda ungas arbetsmarknad Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet är en förstudie som syftar till att i samverkan mellan samtliga Blekinges kommuner, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare i Blekinge hitta strukturella förändringar för att öka efterfrågan på ung arbetskraft. En gemensam handlingsplan ska tas fram för att föreslå och prioritera vilka insatser som bör genomföras för att skapa fler ingångsjobb i Blekinge. Förstudien ska också visa hur kommunerna ska förhålla sig till ungdomsperspektivet i sociala upphandlingar. Medfinansiering: kronor Good Blekinge Projektägare: NetPort Science Park Syfte: Good Blekinge är en satsning och ett initiativ från Näringslivet i Blekinge, Arbetsförmedlingen och NetPort Science Park AB. Projektet ska arbeta efter en modell för samverkan mellan näringsliv, region och arbetsförmedling kring frågan om kompetens 16

120 försörjning och utanförskap. Liknande projekt har tidigare genomförts i Malmö med goda resultat. Målgruppen för projektet är personer med akademisk utbildning i åldern år som står utanför arbetsmarknaden samt näringslivet som söker personal med rätt kompetens. Medfinansiering: kronor LIGHTer Nod Blekinge Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet syftar till att skapa och etablera ett nätverk av företag och forskningsutövare för innovation inom lättvikt med regional utgångspunkt och förankring. Utmaningen för industrin ligger i utveckling av effektiva och hållbara produkter och produktionsprocesser för att möta framtida funktions- och miljökrav. Fokus ligger idag på lättviktsteknologier för att kunna möta dessa krav och samtidigt öka sin konkurrenskraft. Medfinansiering: kronor OECD Monitoring Review Småland Blekinge Projektägare: Regionförbundet Kalmar Syfte: 2012 genomförde OECD på uppdrag av de fyra länen i Blekinge och Småland projektet OECD Territorial Review Småland Blekinge. Detta projekt ska utvärdera vilka policyförändringar som de fyra länen gjort i sitt regionala tillväxtarbete sedan dess. Utvärderingen innefattar även i vilken grad rekommendationerna har implementerats och förslå eventuella revideringar. Dessutom ska projektet även belysa de utmaningar som den stora invandringen de senaste och kommande åren skapar och vilka förändringar som krävs för att öka tillgången till arbetsmarknaden för nyanlända. Projektet bidrar till samtliga insatsområden i Attraktiva Blekinge. Därav är projektets beviljade projektmedel i diagram under Översikt av projektportföljen 2017 och Beviljade projekt 2017 fördelade över samtliga insatsområden med procentsatsen 15% bilden av attraktiva Blekinge, 15% livskvalitet, 55% arbetsliv, 15% tillgänglighet. Medfinansiering: kronor E-Health Innovation Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet SICAHT har bedrivits under fyra år med syfte att öka tillväxt och sysselsättning nom området e-hälsa. Under projekttiden har förstudien Innovationsupphandlingar och innovationsvänliga upphandlingar i Blekinge där det framgår att innovationsupphandlingar i stort sett inte genomförs i Blekinge. Detta projekts syfte är att öka innovationsförmågan genom att öka kunskapen om innovationsupphandling hos offentliga och privata aktörer vilket i sin tur ska öka innovationsförmågan i regionen. Det ska genomföras fem pilotprojekt (ett i varje kommun) som ska utgå från ett konstaterat behov hos offentliga aktörerna i nära samverkan med privat näringsliv. Fokus ska vara 17

121 på innovation och innovationsupphandling inom e-hälsa men resultatet ska efter projekttiden även kunna appliceras på andra områden. Projektet bedrivs i nära samverkan med Innovation Skåne och finansieras av bl.a. regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge. Medfinansiering: kronor Attraktion Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet kommer att ta sig an uppgiften att arbeta fram strukturer för talangattraktion och förutsättningar för att implementera talangattraktion som metod för att bidra till en mer attraktiv region, att flytta till, bo i, arbeta i, studera i, och leva i. Under projektets gång kommer projektet att ta fram en marknadsplan. Som ett viktigt inslag i marknadsplanen kommer målgrupper och aktiviteter belysas utifrån hur de bidrar till hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Det kommer även att tas fram en varumärkeshierarki för Blekinge. Medfinansiering: kronor Möjligheternas Värld Projektägare: Kreativum i Blekinge AB Syfte: Behovet av tekniker är stort i Blekinge och en större andel som väljer teknikcollege är därmed önskvärt hos näringslivet i regionen. För att fler ska välja teknikutbildningar i Blekinge arrangeras Möjligheternas värld vars syfte är att fler ska få upp ögonen för vad teknikcollege innebär. Projektet innebär att cirka elever främst i årskurs 8, med särskild fokus på flickor får möjligheten att prova på teknik under ledning av elever från teknikprogrammen årskurs 2. Aktiviteten genomförs på Kreativum i nära samverkan med företag och organisationer som tillhandahåller utrustning och kompetens. Medfinansiering: kronor Industrins kompetensförsörjning i Blekinge Projektägare: KFH - Karlskrona Företags & Hantverksförening Syfte: Projektets syfte är att ledningsfunktionerna hos deltagande företag ska utveckla förmågan att långsiktigt arbeta med strategisk kompetensförsörjning i det egna företaget genom att använda sig av erkänd branschvalidering. Härigenom kan kompetensen i företaget kartläggas och åtgärder tas fram för att utveckla eller rekrytera den kompetens som eventuellt saknas. Det övergripande målet för projektet är att bidra till att regionens mindre och medelstora industriföretag stärker sin konkurrenskraft genom ett mer strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Vid projektets slut ska 30 företag ha gått igenom projektets olika insatser och därmed satt igång ett strukturerat arbete med strategisk kompetensutveckling. Resultaten kommer också kunna användas för att utforma framtida stöd för mindre företags arbete med att utveckla arbetssätt för strategisk kompetensförsörjning. Medfinansiering: kronor 18

122 Insatsområde: Tillgänglighet Effektiva, hållbara transportsystem med god kollektivtrafik och digital infrastruktur kan knyta samman kommuner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera oss gränslöst med den expansiva Öresundsregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 3 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Länstransportplan för Blekinge ehälsa i samverkan Blekinge Digitala Blekinge Länstransportplan för Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet ska ta fram en ny länstransportplan som omfattas av en miljöbedömning samt en miljökonsekvensbeskrivning. Planen som tas fram ska ha en tydlig redovisning som kommer att ligga till grund för en remissversion inför regeringens beslut över planen. Samarbete i Sydsverige kommer att ske genom Regionsamverkan Syd. Medfinansiering: kronor ehälsa i samverkan Blekinge Projektägare: Karlskrona Kommun Syfte: ehälsa i samverkan Blekinge är ett samarbetsprojekt mellan Blekinges fem kommuner och Landstinget Blekinge. Projektets syfte är att se över behov och de utmaningar som är gemensamma eller kommunspecifika inom området ehälsa. Inom projektet ska man arbeta med att ta fram en gemensam handlingsplan och leda utveckling- och arbetsgrupper inom ehälsa. Projektets mål är att skapa struktur och processer som ger invånarna likvärdig vård och omsorg i Blekinge genom hållbar samverkan. Medfinansiering: kronor Digitala Blekinge (Blekinge bredbands- och digitaliseringsstrategi) Projektägare: Region Blekinge Syfte: Idag ligger Blekinge sist i Sverige vad gäller utbyggnad av fiberinfrastruktur enligt senaste kartläggningen från Post & Telestyrelsen. Det kommer att krävas stora insatser inom bredbandsutvecklingen för att komma ikapp resten av landet. I arbetet med den regionala digitala agendan kommer det att arbetas med att få kommunerna att inta en mer strategisk roll för bredbandsutvecklingen i Blekinge. Samverkan mellan bredbandsutveckling och digitalisering är viktig för att nå full potential inom respektive område. 19

123 Projektets mål är att ta fram en strategi för samordnade insatser för den långsiktiga utvecklingen av bredbandsutbyggnaden och digitaliseringen. Ansökan för projekt Blekinge bredbands- och digitaliseringsstrategi till Tillväxtverket blev återtagen. Ny ansökan med namnet Digitala Blekinge är inskickad och beviljad av Tillväxtverket, innehåll och syfte i projektet är detsamma. Medfinansiering: kronor Avslutade projekt 2017 Nedan följer en sammanställning av de projekt som beviljats av Region Blekinge under Projekten är grupperade utifrån de fyra insatsområdena i Attraktiva Blekinge: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Syftet med arbetet att skapa bilden av det Attraktiva Blekinge är att få fler människor att vilja flytta hit, etablera sitt företag här och besöka oss. Människor behöver en positiv bild eller en relation till en plats för att överväga att flytta dit. Det är därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt både i och utanför Sverige. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 2 projekt kronor Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Hästnäringen i Blekinge län Bildandet av Visit Blekinge Hästnäringen i Blekinge län Projektägare: Karlshamns kommun Syfte: Projektets syfte är att stärka och skapa bättre förutsättningar för företagandet inom hästnäringen i Blekinge. Deltagarna ska få kunskap och möjlighet att utveckla sina verksamheter och företag för en bredare marknad. Vidare skall företag inom besöksnäringen ges verktyg för att diversifiera sin verksamhet. Förutsättningarna för att ta fram ett regionalt ridvägsnätverk skall undersökas. Ett underlag för en blivande regional branschorganisation skall skapas. Resultat: Kartläggningen i Blekinge visar att det finns ca 400 företag som har en direkt koppling till hästnäringen. Företagen omsätter ca 350 miljoner kronor och sysselsätter ca 700 personer årligen varav 300 personer på heltid. Två mässor har arrangerats med avsikt att visa upp bredden inom näringen för allmänheten samt erbjuda företagen ett forum där de kan marknadsföra sig mot nya och gamla kundgrupper. Projektet har under 20

124 projektperioden anordnat workshops för att skapa möjligheter för deltagarna att ytterligare vidga sitt nätverk och att inhämta ny kunskap, vilket har lett till nya möjligheter, uppdrag och ett bättre kontaktnät inom den kommunala verksamheten. Genom studiebesök och föredrag har projektet påvisat de folkhälso- och miljöfrämjande effekter hästen har i samhället. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Bildandet av Visit Blekinge Projektägare: VisitBlekinge AB svb Syfte: På initiativ av landshövding och regionråd startades den 5 september 2013 en process för att utifrån ett underifrånperspektiv utveckla regionens samverkan kring en gemensam strategi för besöksnäringen. Inom ramen för projektet Attraktionskraft Blekinge har en strategi för besöksnäringen tagits fram i samarbete med företrädare för offentlig/kommunal verksamhet och besöksnäringen i Blekinge. Strategin presenterades vid ett stormöte med drygt 200 deltagare i Karlshamn den 5 september Projektet syftar till att genom en förankrad strategi för besöksnäringen i hela Blekinge ta avstamp för en kraftsamling av insatserna inom besöksnäringen. Syftet är att utveckla besöksnäringen till en tillväxtbransch. Resultat: Under projektperioden genomfördes bildandet av Visit Blekinge Ideell föreningen. Projektet har värvat medlemmar och samordnat besöksnäringen genom träffar och gemensamma insatser samt marknadsfört Blekinge som besöksmål utanför länets gränser. Blekinge och på det sättet stärka näringen i länet. Finansiering från Blekinges fem kommunerna säkerställdes under 2014 och ett aktiebolag bildades som ägs av den ideella föreningen. Regelbundna möten med kommunchefer och Turistorganisationer i respektive kommun har hållits vilket lett till ett förbättrat samarbete. I det arbetet har strategidokumentet stått till grund och arbetet har fokuserats på de utpekade målmarknaderna; Sverige med 20 mils radie från Blekinge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen. Projektet har genomfört gemensamma kampanjer med aktörer i Blekinges besöksnäring, deltagit på mässor både i Sverige och utomlands samt producerat Blekingemagasinet, som översatts på fyra olika språk, varje år för att locka fler besökare till Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Insatsområde: Livskvalitet I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. Antal avslutade projekt 2016 Utbetalade medel Region Blekinge 7 projekt kronor 21

125 Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Kultursamverkan för Blekinge ehälsa utveckling för Blekinge län, kommuner i samverkan med landsting Till havs! Havsbaserade vindkraftsmöjligheter i Blekinge BTH Idrottsakademin: ökad tillväxt för Blekinges idrottsföreningar (BIA) CeSam Blekinge 2016 GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Carl International filmfestival Kultursamverkan för Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet ska ta fram en ny kulturplan för där utgångspunkten är samverkan mellan aktörer inom kulturområdet. Projektet ska sammanställa en kvalitativ och kvantitativ uppföljning till Statens Kulturråd om hur de statliga medlen har använts i regionen. Ett underlag som kan ligga till grund inför kommande prioriteringar. Projektet ska se över utvecklingsmöjligheterna gällande det internationella och interregionala arbetet samt ta fram metoder för att Region Blekinge bättre ska kunna ge stöd och resurser till kulturinitiativ in Blekinge. Resultat: Projektet har tillsammans med kommunerna och civilsamhället gjort stora framsteg inom kulturen de senaste åren. De har tillsammans tagit fram ett underlag för gemensamma prioriteringarna i den regionala kulturen. Underlaget har resulterat i en utökad finansiering från regional och statlig nivå, för att kunna bygga ut den regionala infrastrukturen för professionell dans samt bild och form vilket kommer att stärka Blekinges kulturliv och attraktionskraft. Den regionala samverkan har ökat kraftigt vilket har gett Blekinge en stor draghjälp i att påverka nationellt och att kunna genomföra projekt för att ge Blekinge mer kultur. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) ehälsa utveckling för Blekinge län, kommuner i samverkan med landsting Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Projektet syftar till att göra socialtjänst och hälso- och sjukvård effektivare och mer tillgänglig samt att skapa nytta och underlätta för invånare, personal och beslutsfattare. Detta genom att skapa en samverkan mellan kommun och landsting, för att kunna ge medborgarna och professionerna bättre förutsättning både lokalt, regionalt och nationellt och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Resultat: Projektet har tillsammans med kommuner, landsting, hjälpmedelscentralen, BTH, Sicaht och BKC enats om att göra en gemensam plan för kommuner och landsting med hjälp av deras intressenter och Hjälpmedelscentralen. Projektet har påbörjat ett samarbete med LSVO (ledningssamverkan, vård och omsorg) och e-hälsa ska ta plats i dess nya struktur. Även ett samarbete mellan SKL, landstinget och kommunerna i Blekinge har inletts där BUP och Socialtjänsten i Ronneby är de direkta verksamheterna. 22

126 Arbetsgrupper har startats inom insatsområdet för säker roll och behörighetsidentifikation, SITHS kort och insatsområdet Nationella patientöversikten (NPÖ) med deltagare ifrån alla kommuner och landstinget. I projektet så har gemensamma arbetsytor tagit fram såsom webverktyget Trello. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Till havs! Havsbaserade vindkraftsmöjligheter i Blekinge Projektägare: Sölvesborgs kommun Syfte: Den planerade utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Hanöbukten kan innebära affärsmöjligheter för regionala företagen och möjligheter till utveckling och tillväxt. För de regionala företagen är detta en ny bransch vilket gör att det finns behov av stöd för att knyta kontakter och för att kvalificera sig som leverantörer och framgångsrikt konkurrera i kommande upphandlingar. Resultat: Projektet har tagit fram en rapport som identifierar vilka tjänster och varor som behövs i vilket skede. Rapporten har presenterats digitalt på projekthemsidan men också omarbetats till tryckt material som använts vid utbildningar, möten och utåtriktade aktiviteter. Kommunernas näringslivsenheter har utbildats specifikt i materialet för att kunna stötta företag och näringsliv i att själva kunna identifiera sina affärsmöjligheter i rätt fas av värdekedjan. Dessutom har länets näringslivschefsträffar utvecklats till att ha mer fokus på havsbaserad vindkraft och dess möjligheter. Projektet har arbetat direkt mot företag och entreprenörer med kunskapsspridning om värdekedjan, information om havsbaserad vindkraft i Hanöbukten och konsultationer för att öka kunskaperna om affärsmöjligheterna i området men även för att stärka företagens affärsnätverk i syfte att ge dem bra förutsättningar i kommande upphandlingar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) BTH Idrottsakademin: ökad tillväxt för Blekinges idrottsföreningar (BIA) Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Projektets syfte är att skapa förutsättningar för elitidrottare att kombinera idrottssatsning med studier på Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Projektet vill möjliggöra för duktiga idrottare i regionen att stanna kvar i sina föreningar och samtidigt studera på BTH samt att locka till sig duktiga idrottare nationellt och internationellt. Projektet ska utveckla samverkan mellan BTH, idrottsföreningar och idrottsgymnasier i regionen. Projektet vill också samarbeta med det regionala näringslivet för att underlätta övergång från idrott och studier till jobb efter avslutad idrottskarriär. Projektets målgrupp är idrottstudenter, idrottsföreningar och idrottsgymnasier i regionen. Resultat: BTH Idrottsakademin har under projektperioden skrivit samverkansavtal med Karlskrona och Karlshamns kommun och med totalt 15 idrottsföreningar i regionen. Projektet har i sitt samarbete mellan regionens idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna underlättat för regionens idrottsföreningar med tekniska lösningar för utveckling av idrottens verksamhet, främst då genom två olika högskoleprojekt. Projektet har under perioden totalt haft 40 deltagande idrottsstudenter varav 5 internationella studenter 23

127 och könsfördelningen i gruppen var 70/30 (m/k). Kontakt med näringslivet har tagits, där studenterna i deras studier arbetar nära företagen och med det får ett större kontaktnät inför framtida anställningar. Regionala företag har visat sitt intresse i att använda studenternas kompetens i produktutveckling av olika träningsrelaterade utrustningar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) CeSam Blekinge 2016 Projektägare: NetPort Science Park Syfte: För att möta de utmaningar som finns både internationellt och nationellt vill CeSam Blekinge ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger och har därför fått ansvaret att driva Regeringens initiativ för gällande den digitala agendan i Blekinge. CeSam Blekinge är en sammanhållande funktion samt ett paraply för all digital verksamhet och utveckling i länet. Detta för att Blekinge och Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Resultat: Projektet har under projektperioden gjort en omvärldsbevakning och är i dag en tydlig kontaktlänk i regionen inom digital utveckling och skapande av ett e-samhälle. Projektet har arbetat aktivt med att vara uppdaterade på vad som händer inom forskningen gällande området esamhälle. CeSam Blekinge 2016 har under projektperioden förmedlat kontakter mellan näringsliv, kommun och högskola i Triple Helix-anda samt nätverkat och samverkat med regionalt näringsliv och på så sätt stöttat företagen i utvecklings- och affärsprocessen, avseende digitaliseringen. Projektet har varit och är regionens aktör både nationellt och internationellt i skapandet av ett esamhälle. Blekinge är på god väg att bli mer digitaliserat och utvecklingen av ett esamhälle i Blekinge går framåt. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Projektägare: Miljöfordon Sverige Syfte: Projektets syftar till att ta fram underlag och utformning av hur initiativet Green- Charge ska utvecklas inom ett antal områden såsom innovationsplattform, nya varor och tjänster samt samhällsutmaningar inom området fossilfria transporter där det finns möjligheter att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Samverkan kommer att ske med kommuner, regioner, myndigheter, akademi m.fl. Målet är att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska ske, exempelvis i form av ett genomförandeprojekt. Resultaten kommer att spridas till aktörer i andra regioner. Resultat: Projektet har identifierat framgångsfaktorerna för en väl fungerande innovationsplattform som; - Syfte och fokus avseende innovation, - Förutsättningar för innovation, - Innovativa arbetssätt och nyttorealisering. Green Charge innovationsplattform kommer att utgöra en nod för kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte, matchning av behov och innovativa leverantörer samt kompetensidentifiering. Förstudien har gett möjligheter att utröna Green Charge fortsatta strategiska inriktning samt också gett 24

128 möjlighet att tillsammans med Region Skåne och Region Blekinge utformat en ansökan till Regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge inom insatsområde 4 koldioxidsnål ekonomi. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 23 kronor) Carl International filmfestival Projektägare: Carl International Film Festival Syfte: Projektet är en nyetablerad filmfestival med bas i Karlskrona med syfte att verka för Blekinge och sydöstra Sverige som filmregion. Programmet består av film från hela världen i olika tematiska filmprogram samt en sektion för ny långfilm från länderna runt Östersjön. Festivalen syftar även till att vara ett forum för framtidens filmindustri och under veckan kommer seminarium att hållas med syfte att utreda förutsättningarna för en framtida filmfond i Sydöstra Sverige. Resultat: Projektet har byggt ett nätverk med betydelsefulla personer och organisationer från filmbransch i Sverige och utomlands, men även utvecklat samarbeten på lokal nivå i Karlskrona och Blekinge samt genomfört en första upplaga av filmfestivalen, både det filmindustriella forumet som den publika festivaldelen, med övergripande mycket lyckat resultat. Festivalen och branschforumet handlar om att skapa en attraktiv och mångfacetterad region med fokus på kreativa och kulturella näringar. I ett långsiktigt perspektiv skapas förutsättningar för en attraktiv region, och ett framtidsbyggande med innovativa möjligheter för företag och näringsliv att skapa kreativa arbetstillfällen och projekt som gynnar den regionala utvecklingen både i Blekinge och i södra Sverige. Projektresultatet förvaltas av organisationen Carl International Film Festival och kommer utgöra grunden för att bygga kommande upplagor av filmfestivalen. Projektet finner grund i flera olika utvecklingsområden och balanserar en genomgående strävan baserad i regional utveckling inom näringsliv, film, audiovisuella medier och kultur, besöksnäring men även arbete för mångfald och delaktighet. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Insatsområde: Arbetsliv Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation kan de välutbildade människor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 6 projekt kronor 25

129 Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Utvecklad kompetens- försörjning i Blekinge Business Ronneby Nationellt uppdrag för Region Blekinge Förstudie - LIGHTer nod etapp 1 Möjligheternas värld Sveriges Innovationsriksdag 2019 Utvecklad kompetensförsörjning i Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Arbetet med Kompetensplattformen i Blekinge har kommit igång med etablering av ett regionalt Kompetensråd, som arbetar med olika utvecklingsfrågor och kontakter med flera aktörer inom området. Syftet med projektet är att utveckla ett antal strategiskt viktiga områden för Blekinge. Vilka är, ett tydligt system för att mäta och beskriva de kompetensbehov som Blekinges arbetsgivare har, för att tillgodose arbetslivets behov. Ett utvecklingsarbete där samverkan mellan skola/utbildningsanordnare ökar. Dels för att förkorta avstånd mellan unga och arbetslivet och dels att bättre koppla sina studier till yrkeslivet. Förbättrad spridning av arbetet inom plattformen och ökad samverkan mellan plattformens parter är en central del av projektet. Resultat: Projektet har tagit fram en strategi för kompetensförsörjning i Blekinge - med tydliga mål vad vi tillsammans ska uppnå, en struktur för genomförande i samverkan så att tydliga handlingsplaner kan tas fram av de olika grupperna och uppföljning ska ske i kompetensråd. Strategin är framtagen under samverkan och på remiss i kommuner och stort antal aktörer och antogs mars Den största delen av projektet har varit att skapa arbetsformer och struktur för arbetet och fokus har varit att skapa dessa utifrån de mål som satts upp inom de olika verksamheterna. Många av utvecklingsområdena i kompetensförsörjningens strategi har handlingsplaner, några under planering och några få är inte påbörjade. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Business Ronneby Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektets syfte är att förstärka koordinationen mellan näringslivsstöttande verksamheter lokalt och regionalt med målsättningen att stärka nytt och befintligt företagande samt möjliggöra för företag att etablera sig i Blekinge. Förutsättningarna för näringslivet förändras i accelererande takt. För att förbättra förutsättningarna behöver regionens kommuner bli bättre på att arbeta för att de lokala företagen ska moderniseras och diversifieras. Ronneby kommun har en viktig roll att spela i det regionala utvecklingsarbetet genom smart specialisering mot de områden där kommunen idag är framgångsrik. Resultat: Under projektet har en miljö etablerats på Soft Center etapp 1. I miljön kan företag och/eller entreprenörer vända sig och få stöd av olika experter. Under projektet har det erbjudits seminarier, föreläsningar och workshops inom framförallt industri

130 som är en viktig utveckling att ta höjd för. Tillsammans skapar de samverkande parterna Business Ronneby och tillsammans skapar de det framtida industri 4.0 Business Ronneby. Projektet har banat väg för framtida möjliga samarbeten och nätverkande i samhället. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kr) Nationellt uppdrag för Region Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektets syfte är att säkra kvalitén i genomförandet av regionala utvecklingsinsatser genom utlysningar av projektmedel, process stöd vid utveckling av nya regionala utvecklingsprojekt, återrapportering och statistikuppföljning. Projektet kommer att bevaka och påverka nationellnivå för Region Blekinges medlemmars räkning inom regional utveckling och tillgänglighet samt bevaka och påverka nationell och internationell nivå inom Attraktiva Blekinges horisontella perspektiv. Resultat: Region Blekinges arbete med ett utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten har resulterat i gemensam modell för projektkonsultationer och en tydligare handledning av presumtiva projektägare avseende horisontella kriterierna. En kvalitetssäkrad processhantering av de regionala tillväxtmedlen, från utlysning till uppföljning har uppnåtts. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Förstudie - LIGHTer nod etapp 1 Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet ska göra en kartläggning för att undersöka förutsättningarna till att etablera en nod i Blekinge vilket skulle fungera som en plattform för företagen i Blekinge till nya försäljningskanaler och marknadsföring både nationellt och internationellt, tillgång till nätverk samt utveckling och forskning på området. LIGHTer nod syftar till att på ett effektivt sätt skapa konkurrenskraft åt svensk industri och en struktur för effektivisering av teknikutvecklingen och utveckling av människor med unik, multidisciplinär förmåga att skapa produkter med låg vikt. Lättviktsmaterial och bearbetning av dessa lyfts fram regionalt som ett viktigt utvecklingsområde för Blekinges företag för att skapa förutsättning till ökad konkurrens och diversifiering. Lättviktsmaterial tar bäring på flera viktiga industriområden i Blekinge som vattenskärningsföretagen, biltillverkningsindustrin och marinteknologi. Resultat: Projektet har under förstudien tagit fram ett frågeinstrument och genomfört testintervjuer med företag i regionen i syfte att fånga upp behov och tankar kring nyttan av en regional nod för bearbetning av lättviktsmaterial. Resultatet i förstudien pekade på ett starkt intresse hos företagen för att utvecklas vidare inom området bearbetning av lättviktsmaterial. Projektet har etablerat ett nätverk av nyckelföretag och forskningsutövare i en regional LIGHTer nod. Nodens aktiviteter fokuserar på behov, drivkrafter och möjligheter hos mikro-, små och medelstora företag (SMF) som kan och vill växa. 27

131 Tyngdpunkten ligger på att nätverka och skapa ny samverkan mellan företag och forskningsutövare samt främja produkt- och processutvecklingsaktiviteter på området lättvikt kopplat till bearbetning av lättviktsmaterial genom vattenskärning och stampning. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 7 kronor) Möjligheternas värld Projektägare: Kreativum Karlshamn Syfte: En av flera utmaningar som Teknikcollege har är att få fler ungdomar till de teknikinriktade utbildningarna. För att locka fler ungdomar att söka sig till dessa utbildningar så genomförs flera aktiviteter i Blekinge där delprojektet Möjligheternas Värld är en viktig del. Projektet innebär att cirka elever främst i årskurs 8 får möjligheten att prova på teknik under ledning av elever från teknikprogrammen årskurs 2. Aktiviteten genomförs på Kreativum i nära samverkan med flera företag i Blekinge, som ställer utrustning och kompetens till förfogande. Resultat: Projektet bjöd in ca 800 elever att under en hel vecka delta i aktiviteter där teknik var i fokus. I den utvärdering som gjordes kan man se att resultatet överlag var mycket positivt och där intresset för teknik och teknikinriktade utbildningar har höjts. Genom att verka för en breddad rekrytering hoppas projektet att nå fler än de som traditionellt väljer teknik, dvs de som inte har föräldrar med akademisk bakgrund, fler flickor och elever med invandrarbakgrund. Projektets resultat och utvärdering visar för att lyckas med att få fler elever till tekniska utbildningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete på flera plan, där Möjligheternas värld är en aktivitet av flera. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Sveriges Innovationsriksdag 2019 Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag för att söka Svenska Innovationsriksdagen Innovationsriksdagen har blivit en av Sveriges större mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte om innovationsbaserad näringslivsutveckling. Innovationsriksdagen är ett tillfälle att där forskare, beslutsfattare, offentliganställda och representanter från näringslivet att mötas och utbyta erfarenheter. För Blekinges del finns det möjlighet att visa upp våra styrkeområden nationellt vilket i sin tur kan innebära att fler forskningsuppdrag kan komma till Blekinge och därmed möjlighet för näringslivet att få ta del av denna forskning. Resultat: Projektet har ansökt om och vann utlysningen av Sveriges Innovationsriksdag 2019 i konkurrens med Uppsala Innovation Center. Projektet gjorde detta genom att producera en film samt med en skriftlig presentation av Blekinge där ledorden var Innovation, Samverkan, Livskvalitet och Digitalisering. Resultatet har gett projektägaren en bra grund och kommer att arbeta vidare med ledorden under eventet som kommer att hållas i Blekinge Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) 28

132 Insatsområde: Tillgänglighet Effektiva, hållbara transportsystem med god kollektivtrafik och digital infrastruktur kan knyta samman kommuner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera oss gränslöst med den expansiva Öresundsregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 2 projekt kronor Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Förstudie "Flyglinje till hub i Europa" Höghastighetsbanan utvärdering av Sverigeförhandlingens beslutskriterium Förstudie "Flyglinje till hub i Europa" Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektets syfte är att undersöka intresset att starta en flyglinje från Ronneby Airport till en hub i Europa. Intresset att starta flyglinje från Ronneby Airport är och har varit stort genom åren. Om förstudien visar att behov finns och att det finns intressenter från flygmarknaden som vill köra sträckan kommer den att vara ett starkt bidrag till "Attraktiva Blekinge 2020" i form av fler arbetstillfällen, besökare, nyetableringar, investeringar och inflyttning. Förstudien och målet med den stärker Blekinges internationalisering och blir en framgångsfaktor för Blekinges fortsatta utveckling. Resultat: Förstudien visar bland annat att näringslivet och medborgarna vill ha en bättre flygförbindelse från Blekinge ut i Europa och då främst till Frankfurt och Amsterdam. Goda möjligheter finns att starta en flyglinje om den ingår i en flyglinjeproduktion och blir en del av infrastrukturen. En bra flygförbindelse skapar regional tillväxt och investeringarna är små i jämförelse med andra infrastrukturinvesteringar. Möjligheter för ökad turism, nyetableringar och arbetstillfällen höjs. Projektet har genomfört en nulägesanalys, marknadsundersökningar samt har kontakter tagits med flygmarknaden. Ett förslag till finansieringsmodell har tagits fram och ett svar på frågan vad det innebär för Blekinge att ha en flygförbindelse ut i Europa i form av ROI (return of investment). En samverkan utanför regionen har påbörjats med Kalmar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Höghastighetsbanan utvärdering av Sverigeförhandlingens beslutskriterium Projektägare: Växjö kommun Syfte: Syftet med projektet är att utvärdera de beslutskriterier som ligger till grund för Sverigeförhandlingens val av höghastighetsbanans sträckning genom Småland. Nätverket höghastighetsbanan består av Växjö, Alvesta, Älmhult, Hässleholm, Lessebo, Emmaboda, Nybro, Kalmar och Karlskrona kommuner samt Region Blekinge och Regionförbundet i 29

133 Kalmar. Tillsammans bedriver parterna ett gemensamt arbete inom ramen för Sverigeförhandlingen. Målet är att klargöra bakgrunden till Sverigeförhandlingens analys inför val av sträcka samt att kommunicera detta. Resultat: Projektet har haft ett inflytande på Trafikverkets förslag till nationell plan i frågan om höghastighetsbanans trafik och genomförande i samhällsekonomiskt rimliga etapper. Projektet har varit och är en viktig del i Attraktiva Blekinges mål för den regionala utvecklingen där bättre regional och interregional tillgänglighet är en förutsättning för länets utveckling. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) 30

134 From: Sent: To: Cc: Subject: Attachments: Kansli Region Blekinge Tuesday, February 13, 20181:32 PM Anna Nyström N2017/07107/RTS Återrapportering Villkorsbrev 2017 Följebrev Återrappo rtering_ _ pdf; Återrapportering_villkorsbrev_2017.pdf; integrering miljö och klimat i tillväxtarbetet.pdf; bilaga Årsrapport Regionala Tillväxtmedel 2017.pdf; Blekinge Diagnos _final.pdf Bifogar återrapportering av villkorsb rev 2017 avseende utgiftsområde 19 regional tillväxt Vänliga hälsningar Andréa Hellsberg Administration Tel E - post: Andrea.Hellsberg@region blekinge.se Region Blekinge Valhallavägen 1, Karlskrona Tel Fax Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e - postmeddelande

135 REGION BLEKINGE Karlskrona Dnr N2017/O7107/RTS Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Återrapportering av villkor för budgetåret 2017 avseende utgiftsområde 19 regional tillväxt Region Blekinge har det regionala utvecklingsansvaret i Blekinge och uppdraget att ta fram och följa upp Blekinges regionala utvecklingsstrategi (RUS)," Attraktiva Blekinge ". Många olika aktörer bidrar till att strategins mål uppnås. lårsredovisning redovisas Region Blekinges bidrag. Hela arbetet med Blekingestrategin redovisas årligen genom återrapportering av villkorsbrev men även i olika forum kopplat till insatsområden i strategin samt på Blekingedagen. Forum för uppföljning och spridning har utvecklats både kopplat till OECD studie och aktualiseringsprocess av RUS. Dessa kommer att etableras och återkomma som en löpande uppföljning för engagemang och spridning. Under 2017 har process inletts för uppföljning av den OECD studie som gjordes över Blekinge och Smålandsregionerna 2013, liksom en aktualisering av den regionala utvecklingsstrategin, Attraktiva Blekinge med fyra insatsområden som kommer att kvarstå under aktualiseringen; o Bilden av Attraktiva Blekinge. Livskvalitet ' Arbetsliv o Tillgänglighet l särskild bilaga redovisas "Regionala tillväxtmedel 2017" som återrapporterar beviljade och avslutade projekt utvecklingsinsatser med finansiering genom regionala tillväxtmedel kopplade till RUS. -/"\, 7! // ;,,,,' ' Anna-Lena Cederström ' Regiondirektör Region Blekinge Region Blekinge - Valhallavägen 1. SE Karlskrona - Tel Fax E post kansli@regionblekinge.se. Org.nr Bankgiro

136 Återrapportering av villkor fö r budgetåret avseende utgiftsområde 1 9 regional tillväxt Resultat efterfrågas genomgående för hela re dovisningen. Resultat kan beskrivas utifrån genomförda uppföljningar och utvärderingar, me n också genom kommentarer utifrån egna bedömningar av resultat och mervärde. Varje å terrapportering (förutom Återrapportering 1) bör vara max en A4-sida. Inledning Region Blekinge har det regionala utvecklingsa nsvaret i Blekinge och uppdraget att ta fram och följa upp Blekinges regionala utveckling sstrategi (RUS), Attraktiva Blekinge Många olika aktörer bidrar till att strategins mål uppnås. I årsredovisning redovisas Region Blekinges bidrag. Hela arbetet med Blekingestrategin redovisas årligen genom återrapportering av villkorsbrev men även i olika forum kopplat till insatsområden i strategin samt på Blekingedagen. Forum för uppföljning och spridning har utvecklats både kopplat till OECD studie och aktualiseringsprocess av RUS. Dessa kommer att etableras och återkomma som en löpande uppföljning för engagemang och spridning. Under har process inletts för uppföljnin g av den OECD studie som gjordes över Blekinge och Smålandsregionerna 201 3, liksom en aktualisering av den regionala utvecklingsstrategin, Attraktiva Blekinge med fyra insatsområden som kommer att kvarstå under aktualiseringen; Bilden av Attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet I särskild bilaga redovisas Regionala tillv äxtmedel som återrapporterar beviljade och avslutade projekt utvecklingsinsatser me d finansiering genom regionala tillväxtmedel kopplade till RUS. I juni kom en ny förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2017:583) som förtydligar ansvaret för det regionala tillväxtarbetet och statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. I förordningen framgår att den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar fö r det regionala tillväxtarbetet. Förordningen började gäll 1 augusti Fortfarande finns det dock frågetecken kring det regionala tillväxtarbetet/regionalt utvecklingsansvar i förhållande till landsbygdsfrågor och insatser kopplat till landsbygdsprogram liksom hur statliga myndigheter bättre kan stödja i det regionala utvecklingsuppdraget på regional nivå. Verksamhetsåret i Blekinge kännetecknas av högkonjunktur inom många områden. Tillväxten i företagen ökar, befolkningen ökar och antalet gästnätter kopplat till besöksnäringen ökar. Blekinges kommuner med stort mottagande av nyanlända har utvecklat sina organisationer och tillsammans med många aktörer och näringslivet arbetar 1

137 för att stärka både möjligheten till utbildning liksom matchning av kompetens på arbetsmarknaden. En kraftig minskning av anta let utbildningsplatser på Blekinge Tekniska Högskola (1 000 platser de senaste 5 åren) liksom en svag utveckling av YH-platser innebär svårigheter att möta det ökande behovet inom nä ringslivet och offentlig sektor (I T-företag, industri och vård- och omsorg) med ut bildningskapacitet från närområdet. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de hö gst prioriterade utmaningarna inför ff. Det regionala fokuset kännetecknas också av processer och strategiarbete inom Region Blekinges uppdrag bl.a. inom tillgänglighet och infras truktur liksom Kultur och Idrott (Kulturplan och idrottspolitiskt program har beslutats under ) Attraktiva Miljöer som i Blekinges Rus benämns Livskvalitet och tillgänglighet. Strategiarbetet inom infrastruktur har bl.a. inne burit förankring och pr ocess inför beslut av länstransportplanen för Blekinge oc h remissyttrande på nationella planen för transportsystem Det sydsvenska samarbetet med gemensamma pr ioriteringar i ett positionspapper utgör ett viktigt underlag i både länstransportplan och yttrande. Regionstyrelsen har under fattat beslut om Blekinges första regionala cykelsstrategi Digitaliseringens påverkan inom samhällsplanering liksom näringsliv och offentliga tjänster innebär ett ökat fokus på utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Region Blekinge har under inlett arbetet med en förnyad bredbandsstrategi för Blekinge med sikte på bredbandsmålen till Från tillväxtverket har region Blekinge också beviljats medel för satsningar på stärkt samverkan inom digitalisering och bredband, med sikte på nationella målen 2023 och Kraftsamling för att halvera ungdomsarbetslösheten till inleddes med en bred samverkan (start då Blekinge stack ut med en ungdomsarbetslöshet på över 30%). Genom bland annat projekten Ungdomskraft och Blekinges unga lyfter har Blekinge visat på att det går att bryta trender bl.a. har naviga torcentrum etablerats i samtliga kommuner liksom stärkt samverkan mellan dessa och kommunerna i Blekinge. Blekinge är samtidigt en av de regioner som tagit emot en stor grupp av nyanlända men trots detta visat på en stark positiv trend att för att nå målet om en halvering. Trots en god konjunktur måste nästa steg tas bå de för att fånga de grupper som står långt från arbetsmarknaden och som en viktig resurs för att möta kompetensbehov. Även samverkan mellan parter och aktörer behöve r utvecklas. Arbetsmarknadspolitik är nationell och därför är arbetsmarknadsutredn ingen angelägen, det finns stora möjligheter och behov av att utveckla det regionala mandatet. Inom regionasamverka Sydsverige tillsammans med arbetsförmedlingar har samarbete inletts för att pröva nya och utvecklade samarbeten. Regeringen beslutade under 2016 att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Satsningen på Jämställd regional tillväxt innebar att Region Blekinge beviljades 5,2 mkr för perioden Som ett svar på den ansökan som Landstingsfullmäktige i Blekinge lämnade till regeringen 201 6, om att bilda regionkommun i Blekinge kom departementspromemorian (DS 201 7:20) om Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län under Promemorian föreslår att Stockholm, Kalmar och Blekinge läns landsting ska få överta det 2

138 regionala utvecklingsansvaret i respektive län till 1 januari Processen med sammanslagning av Region Blekinge och Landstinget Blekinge har intensifierats under och bl.a. har Landstingsfullmäktige beslutat om den nya politiska organisationen inför Återrapportering 1 sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt Här förväntas mer än A4 sida, en större rapportering! A. Sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt: Redovisning av prioriteringarna och insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av resultaten. Sammanfattningen ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar i den nationella strategin. Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning samt Internationellt samarbete. Rapporteringen ska förutom prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesser i det regionala tillväxtarbetet som varit aktuella under året. Innovation och företagande En uppföljning av den regionala innovationsst rategin En innovationsstrategi för Blekinge har genomförts. (Strategin antogs av Regionstyrelsen den 27 april 201 5). Regionens aktörer formerar sig kring arbetet me d smart specialisering och nyckeln till ökad konkurrenskraft och tillväxt, en process som fortgår och som skulle kunna leda till nu utlysta ansökan om Vinnväxt av innovationsm yndigheten Vinnova. Regionen driver också insatser med bland annat EU-medel (ERUF) inom Smart industri för att förbereda företagen inom tillverkande och bearbetande industri inför digital omställning och utveckling. Insatserna syftar också till branschöverskridande aktiviteter mellan IT/ Telekom- och traditionell industri kommer Blekinge att vara värd för Sveriges innovationsriksdag, något vi ser fram emot. 3

139 Blekinge Tekniska Högskola (BTH) är viktig för Blekinges kompetensförsörjning och konkurrenskraft andelen högutbildade på företagen har ökat med 65 procent mellan åren 2000 och Under perioden har innovationssystemet utökats med blekingsk närvaro av forskningsinstitutet SWEREA inom formning/b earbetning av metall och nya material samt en lättviktsnod (totalt fem noder i landet) inom LIGHTer. Länet har ytterligare Science Park etablerats; Blue Science Park i Karlskrona, med inriktning mot ICT (Internet of things samt it-säkerhet), Marin teknik samt Hälsoteknik. NetPort Science Park i Karlshamn har inri ktningarna Intelligenta transportsystem, Energikluster samt Digitala medier. Region Blekinge har, med stöd av nationella medel från Tillväxtverket, genomfört en kartläggning av europeiska center of excellence inom utvalda områden för ökat internationellt samarbete mellan kluster och science park ( _Region_Blekinge_ pdf). ent/market_analysis_in_europe_-_report_- En utmaning inför framtiden är dels samver kan mellan kluster och science park men även prioriteringar för att stärka Blekinges fokuso mråden med koppling till smart industri och digitalisering. Även satsning på export- och investeringsfrämjande liksom kompetensförsörjningsfrågor tar utgångspunkt från dessa styrkeområden för att stödja i utveckling liksom marknadsföring av Blekinge. I Blekinge är ungdomsarbetslösheten fortfara nde en av Sveriges högsta samtidigt som minskningstakten varit bland den högsta. Blekinge präglas även av att vara en traditionell industriregion där företagande inte alltid ses som ett naturligt alternativ till anställning. Under ett flertal år satsas det därför st rategiskt på Ung Företagsamhets ideella organisation i Blekinge-Bromölla. Under har antalet elever som driver UF fö retag slagit alla tidigare rekord (406st). Jämfört med skolåret 201 4/1 5 (260st) har det ök at med över 50%. Mycket positivt är att fler och fler hantverksprogram erbjuder sina elever denna möjl ighet, vilket är en kategori studenter där sannolikheten att de startar företag senare i sina karriärer är högre. 4

140 Attraktiva miljöer och tillgänglighet Attraktiva miljöer Blekinges attraktionskraft Livskvalitet bärs av besöksnäringen som är en starkt växande näring och potential för Blekinge. Blekinges a ttraktionskraft och behov av marknadsföring lyft även inom satsning för inve steringsfrämjande och inflyttande. Region Blekinges uppdrag inom Besöksnäringen avser främst att utveckla infrastrukturen för besöksnäringen. Det operativa genomförandet/marknadsföring av Blekinge sker genom bolaget Visit Blekinge AB (ett samägt bolag mellan det offentliga och delvis aktörerna i Blekinge. Genom projekten, Attractive Hardwoods (lövskogsturism i södra österjön, Blekingeleden), Competence Academy Tourism (Region Skåne) och Hållbara outdoorprodukter Blekinge Arkepelagrutt (TVV), utveckling av leder på land och vatten i Blekinge, har flera steg tagits för att skapa attraktiva miljöer och en ökad tillgänglighet. Projekten sker i nära samarbete med angränsande län och länder i Baltikum. En förstudie har genomförts för att se över möjligheten att skapa en kustnära turismcykelled som kommer att gynna såväl turister som länets invånare. Samtliga kommuner i länet har framfört sitt gillande fö r att skapa denna nationella cykelled som kommer att knyta an till den färdiga SydOstleden och kommande leder i Kalmar och på Öland. Ett arbete med att synliggöra möjligheterna me d att bo och arbeta i regionen i syfte att attrahera kompetens till företag och organisa tioner har inletts. Arbetet sker i samarbete med företag och organisationer som upplever svårigheter att rekrytera (Talangattraktion) 5

141 Tillgänglighet och infrastruktur Under året har arbetet med infrastrukturen fokuserat på den nya planperioden I samverkan med övriga fem regioner i Sydsverige har politiskt beslutats om prioriteringar av infrastrukturen. Blekinge föreslår att de mer konkreta insatser vi samlat bör ingå i den kommande nationella transportplanen som i samverkan med de regionala planerna och i trafikförsörjningsprogrammen leder till utveckling och tillväxt. Prioriteringarna grundar sig på en systemanalys framtagen och därpå ett gemensamt politiskt beslutat positionspapper Arbe tet som har bedrivits inom Regionsamverkan Sydsverige har också legat till grund för framtagandet av den regionala transportplanen under året. Planens inriktning och motiv för föreslagna prioriteringar har tagits emot väl, vilket framgår av remissyttranden. I december beslöt en enhällig regionstyrelse att överlämna länstransportplanen för Blekinge till regeringen. Under året har också arbetet framskridit med en regional bredband s- och digitaliseringsstrategi. Nuläget är att Blekinge idag har störst po tential för utbyggnad av bredband via fiber jämfört med alla andra regioner i Sverige. Både uppfattning och inställning hos många aktörer är att det inte går att erbjuda en fi berinfrastruktur till 1 00 procent av alla hushåll och företag i Blekinge. Den uppfattningen delas inte av marknaden. Blekinge är landets femte mest tätbefolkade region, med relativt korta avstånd att överbrygga samt med en befintlig fiberinfrastruktur från flertalet olika aktörer. Utifrån ovan anses Blekinges bredbandsutbyggnad vara kommersiellt gångba r men inte tillgänglig för att förverkliga. För att främja bredbandsutvecklingen och öka utbyggnadstakten har kommunerna uppmanats att ta det strategiska ansvaret för etablering av den digitala infrastrukturen samt att kommunen ska vara den part som för dialog med marknadens bredbandsaktörer. Ett samverkansforum för kommunernas bredbandssamordnare är etablerat och som Regionen utgår ifrån vid stöttning inom det här arbetet. Kommunerna uppmanas att uppdatera sina bredbandsstrategier för att ligga i linje med de nationella utbyggnadsmålen. Regionen har under året genomfört en marknadsanalys för beräkning av investeringsbehovet för att nå de nationella bredbandsmålen. Regionen har beviljats medel från den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden för ett projekt för framtagning av bredbands- och di gitaliseringsstrategier samt utveckling av samverkansformer och samverkansmetoder. Region Blekinge har tillsammans med regioner na inom Regionsamverkan Sydsverige skapat ett forum för regionöverskridande samverkan inom bredbandsutbyggnad för att hitta synergier över länsgränserna och för att arbeta med bredbandsfrågorna i ett större perspektiv. Region Blekinge deltar, för andra året, tillsammans med Region Skåne, Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne samt Kommunförbundet Skån e i ett projekt, inom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, för att främja bredbandsutvecklingen i Blekinge och Skåne. Kompetensförsörjning Arbetet inom Blekinge Kompetensförsörjning sstrategi har under 2017 fortsatt arbeta med den regionalt fastställda Kompetensförsörjning sstrategin Samtidigt har vi lyft blicken och diskuterat i stor samverkan om kommande utmaningar för bl.a genom kompetensförsörjningsstrategi

142 Kompetensförsörjningsfrågorna är ett viktigt uppdrag och vi ser fler utmaningar och förändringar på arbetsmarknaden inte mi nst ökat behov av matchning. Blekinge kompetensförsörjningsstrategi genomförs i br ed samverkan med olika aktörer och med ett kompetensråd som styrgrupp. Insatser som genomförts under året är bl.a: Kompetensbehov Ett konkret arbete med egen analys och tillsammans med Arbetsförmedlingen har påbörjats. Dessa prog noser ska diskuteras med arbetsgivare och sedan med utbildningsanordnare inom berörda utbildningsformer. Inom ramen för jämställd regional tillväxt har utbildning genomförts med Kompetensrådet med strategisk inriktning. Inflöde av kompetens, integration Under har samverkan inom kompetensförsörjning integration fortsatt i samverkan med Länsst yrelsen, Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv. Syftet är att förbättra de stra tegiska, länsövergripande strukturer och arbetssätt. Konkret har en översyn av SFI gj orts och övergångar till arbete via bättre kontakter med näringslivet. Validering Under har vi samverkat inom området genom ett projekt med finansiering från EU (ESF) när det gäller valide ring. En plattform för validering håller på att skapas inom ramen för projektet. Förebygga skolavhopp - Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att motverka avhopp från gymnasieskolan. Vi kan se att avhoppen har minskat under den tid som förstudie och genomförande har pågått oc h att andelen elever som tar examen har ökat. Det finns mer att göra och i samverkan med kommunerna och förhoppningsvis fortsätter detta arbete framöver. I Blekinge samverkar vuxenutbildningarna i alla kommuner tillsammans på ett bra sätt genom samverkan Gränslös. Ett yrkesråd bildades under med syfte att samverka kring regional planering av utbildning. Yrkeshögskolan Under har det varit en del förändringar bland de få aktörer som finns i Blekinge. Men trots detta genomförs nu fler utbildningar inom ramen för Blekinges behov av YH-utbildningar och genom god samverkan genomförs både gemensam marknadsföring och utbildningsplanering. Högskola I Blekinge finns en bra samverkan me d BTH och samarbete finns när det gäller arbetsgivarkontakter och aktiviteter som gör att fler studenter hamnar hos de regionala arbetsgivarna bl.a. genom att fler examensarb eten genomförts i Blekinges företag. Dock innebär minskade nationell budget för högre utbildning i länet att BTH tvingats fokusera och minska antalet utbildningsplatser. Regionen har således tappat utbildningsplatser inom akademin de senaste åren vilket är förödande för både utvecklingsbolag, Ericsson liksom offentlig verksamhet då tillämpad IT och vårdutbildningar är profilområden på Blekinge Tekniska högskola. Studie och yrkesvägledning Under har ett strategiskt arbete inletts med dialoger med kommuner och hur ett strategiskt arbete skulle kunna drivas. En kartläggning över goda exempel från länet men också från andra delar av landet är genomförd. Inom området har ett arbete för normfria studie och yrkesval påbörjats. Det finns ett stort behov från skolorna att utveckla detta arbete. Arbetet fortsätter i samverkan. 7

143 Internationellt samarbete Internationellt samarbete ingår som horisontellt verktyg i genomförandet av Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Hur arbetet ska bidra till Blekingestrategins insatsområden beskrivs i Region Blekinges Internationella översikt avseende För perioden prioriteras fördjupade åtgärder och insatser kopplade till regionens besöksnäring, tillgänglighet och infrastruktur samt hållbar utveckling. De strategiska partnerskap och nätverk som ingår i arbetet utgår till största delen från samverkan i Blekinges närliggande geografi d.v.s. Östersjöområdet. Region Blekinges internationella arbete samlar Blekinges aktörer i gemensam handling och arbetet utgår från fyra huvudprocesser: 1 ) Bevakning och påverkan av EU-policys och EU-program. Under har inspel och en gemensam hållning kring sammanhållningspolitiken EU diskuterats, dels i forum samordnade av SKL dels inom ramen för Euroregion Baltic samt i för Regionen övriga relevanta nätverk. Region Blekinge har även deltagit i övervakningskommittén för Södra östersjö programmet samt bistått handläggningen till subkommittén för Östersjöprogrammet. Det gemensamma kontoret i Bryssel har även under utgjort en viktig grund för att bevaka gemensamma intresseområden för regionerna Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Halland. 2) Lärande kring internationella projekt och territoriella EU-program. Inom ramen för Blekinges EU-nätverk har regionalt och lokalt ansvariga för EU-frågor och projekt träffats för utvärdering, uppföljning och lärande kring regionens pågående internationella initiativ. Under arrangerades Europaforum Småland Blekinge Halland där regionerna initierat stärkt dialog och lärande kring EU-frågorna tillsammans med kommunala företrädare. 3) Utveckling av nätverk, projekt och kunskap. I rollen som regional kontaktnod för EU:s program för södra östersjöområdet har Region Blekinge bidragit till att flera nya områden för strategisk internationell samverkan beviljats projektmedel för Projekt har beviljats medel och startats upp med fokus på hållbar utveckling av Karlskronas potential som världsarvsdestination (Karlskrona Kommun) och gränsöverskridande samverkan inom ko llektivt resande (Region Blekinge). Under året har även fokuserats på framtida utveckling av strategisk samverkan med internationella parter inom maritima klus ter som ett led i att stärka bl.a. Blue Science Park Karlskrona. Det har även påbörjats ett arbete som på sikt kan leda till nya samarbeten då Blekinge i ett ERUF p rojekt satsar på att utveckla sina exportmöjligheter (se Business Blekinge nedan). Genomförandet av flera större internationella samverkansprojekt inom infrastruktur/transport och cirkulär ekonomi i nybyggnation inom projektet BAMB (H2020/Ronneby kommun) fortgår. Slutligen har det regionalpolitiska samarbetet inom Euroregion Baltic har bidragit fördjupad kunskap i demokrati och ungdomsfr ågor samt utgjort en viktig plattform för partnersök och strategisk dialog kring gemensamma utmaningar. Ett arbete i syfte att sammanställa gemensamma utmaningar inför 2030 har inletts tillsammans med Euroregion Baltics medlemsregioner. 8

144 4) Främjande av internationella projekt genom informationsspridning och rådgivning. Riktade informationsinsatser har genomf örts bl.a. med fokus på Agenda 2030 och projektutveckling för hållbarhetsinsatser samt undersökning hur hållbarhetsarbete och Agenda 2030 arbetet kan stärkas genom internationell samverkan. Långsiktigt hållbar struktur för export och investeringsfrämjande i Blekinge I den nationella exportstrategin identifierar regeringen olika insatser för att stärka Sveriges export men också Sverige som e tt konkurrenskraftigt land att investera i. Region Blekinge har identifierat de insatser som vi kan arbeta med utifrån ett regionalt perspektiv (se bild ovan). Business Blekinge Sedan 1 januari 2016 är Region Blekinge projektägare till Business Blekinge, ett projekt som syftar till att skapa förutsättningar fö r ett långsiktigt arbete med att attrahera investeringar inom områden där Blekinge har internationell konkurrenskraft. Detta initiativ har tagits tillsammans med Blekinges kommuner och Länsstyrelsen i Blekinge där samtliga är medfinansiärer till projektet. 9

145 Projektets insatser samman fattas i nedanstående bild: Resultat: Skapa förutsättningar för ett profession ellt mottagningsarbete av potentiella investerare Region Blekinge genomförde under våren 2017 med hjälp av externa konsulter (i dialog med Business Sweden) en process för att höja kunskaperna inom investeringsfrämjande hos kommunerna och andra samarbetspartners, t ex våra klusterledare. Processen resulterade i att vi tillsammans med kommunernas näringslivschefer dokumenterade vem som gör vad på regional och lokal nivå för att öka Bl ekinges förutsättningar att kunna bli en investeringsmogen plats. Vi tog också fram en överenskommelse baserat på vårt gemensamma arbete som var tänkt att underte cknas av kommuncheferna för att tydliggöra strukturerna och rollerna i det investeringsfr ämjande arbetet. Detta har vi inte gått i mål med ännu. Tanken var att få tillstånd en överenskommelse som sträcker sig från den lokala, regionala och till den nationella nivå n (se Regional partner till Business Sweden). Skapa förutsättningar för ett proaktivt sälj- och marknadsföringsarbete Vi har tillsammans med kommunernas näringsliv savdelningar skapat ett regionalt mark- och lokalregister som är tillgängligt från Region Blekinges respektive samtliga kommuners webbsidor. Dokumentation över Blekinges förutsättningar fö r investeringar, t ex tillgång till attraktiv mark, utbildningsnivå, tillgång till kvalif icerade utbildningar, kommunikationer och infrastruktur är under framtagning. Ett viktigt resultat av vårt gemensamma arbete är att vi kunnat enas om att vi ska börja marknadsföra och paketera områdena Internet of things, Shaping/Stamping (materialbearbetning inom främst fordonsind ustrin) och marinteknik, vilket är områden som vi i samråd med Business Sweden bedömer som internationellt konkurrenskraftiga. 10

146 Oavsett vilken kommun som domineras av denna verksamhet är det en gemensam syn att en investering inom ett av dessa områden någonstans i Blekinge gynnar samtliga kommuner. Regional partner till Business Sweden I oktober skrev vi ett avtal mellan Region Blekinge och Business Sweden Invest som innebär att Region Blekinge har det poli tiska mandatet att företräda regionen i investeringsfrämjande aktiviteter och att Blekin ge avser att avsätta tillräckliga resurser för att kunna klara uppdraget. Blekinge är nu med i Business Swedens regionala nätverk och vi har möjlighet att ta del av kunskap och prospects som kan komma via den nationella nivån. Vi har deltagit i de regionala konferenser som Business Sweden ordnar för sina samarbetspartners, ibland tillsammans med representanter från de kommunala samarbetspartners vi har i syfte att sprida kunskapen om vad som krävs från oss som region/kommun. Vi har haft kontakt med relevanta experter på Business Sweden Invest inom våra utpekade styrkeområden (t ex IC T, Automotive, Testbädd/industriexpansioner). Om vi inte synliggör vad vi har att erbjuda i vår region då kan vi inte heller bli aktuella i eventuella förfrågningar. Webb och IT verktyg är under uppbyggnad. Vi har tillgång till Business Swedens Sales Force som är det verktyg som används på nationell nivå för att logga förfrågningar och händelser inom investområdet. Erfarenheter och lärande: Det är många aktörer som ska gå hand i hand både på lokal nivå, mellan lokalt-regionalt och regionalt-nationellt. Det är en utmaning i sig. En annan utmaning är att det är långa förändringsprocesser och personer tenderar bytas ut. Att förändra ett reaktivt arbetssätt till ett mer proaktivt är en krävande förändringsprocess där nya roller i samarbete mellan många olika organisationer måste ha samma mål. Ett likartat sätt att driva dessa frågor över landet skulle gynna Sverigeerbjudandet eftersom det inte blir bättre än de pusselbitar som varje region kan bidra med. De t skulle också vara ett sätt att uppnå målen att hela Sverige ska leva. Exportsamverkan Som en andra del i att uppfylla målen i den nationella exportstrategin har Region Blekinge anmält intresse att starta en Exportsamverkan mellan lokala och regionala aktörer i syfte att tillsammans nå ut med befintliga erbjud anden på ett effektivare sätt till företag som vill exportera. I december hade vi ett uppstartsmöte tillsammans med Tillväxtverket och där vi hade god uppslutning från kommuner, länsstyrelse, Almi, kluster, EKN m fl. Ett utkast till handlingsplan togs fram och i januari kommer vi att besluta om nästa steg med målet att före halvårsskiftet kunna in viga vår Exportsamverkan (Exportcenter). Långsiktiga förändringsprocesser Vi håller på att ta fram en strategi och handlingsplan för att öka de internationella intäkterna (via export och invest) till Blekin ge baserat på det arbete som skett i syfte att skapa en hållbar och långsiktig strukt ur att jobba med dessa frågor på regional nivå. 11

147 En utmaning i det regionala tillväxtarbetet är att det ofta byggs på kortsiktiga projekt. I och med att vi fick möjligheten att lämna intr esse för att också starta en Exportsamverkan har vi nu tillsammans med initiativet a tt skapa strukturer för att arbeta med investeringsfrämjande, goda förutsättninga r för att arbeta långsiktigt med att vässa Blekinges konkurrenskraft tillsammans med våra samarbetspartners både lokalt, regionalt och nationellt, inom export och invest. Fortfa rande finns dock en risk att det byggs på kortsiktiga projektmedel. Vi hoppas att vi i dialog med Tillväxtverket, Business Sweden, Näringsdepartementet/Utrikesdepartementet ka n hitta mer långsiktiga förutsättningar för att Blekinge ska kunna bidra med en del i att uppfylla Exportstrategin. Mer detaljerade frågor som också ska besvaras: I prioriteringen Innovation och företagande: hur har det regionala innovationsarbetet formerats och bedrivits? Exempelvis utifrån regionala strategier för smart specialisering, innovation eller motsvarande. En innovationsstrategi för Blekinge, som antogs av Regionstyrelsen 2015, har utvärderats. Av de regionala tillväxtmedlen (1:1) har 57 projekt bedrivits inom innovationsområdet Nästa steg är ökad fokusering av medlen inom området och fortsatt process med arbetet kring smart specialisering och fokuso mråden tillsammans med innovationsaktörerna i länet. Likaså strävar vi efter att få till en gemensam plattform för aktörerna, Blekinge science park eller liknande för att bland annat nå ökad fokusering och mer hållbar hantering av de regionala tillväxtmedlen. I Tillväxtforum, där alla innovations- och näringslivsaktörer ingår, och leds av Region Blekinge, träffas vi regelbundet och håller arbetet levande. En samverkansform som fungerat bra hittills. I prioriteringen Kompetensförsörjning: hur har arbetet med kompetensförsörjning bedrivits? Kompetensförsörjningsarbetet i Blekinge har be drivits i samverkan med olika aktörer. Det är kommunerna inom utbildning, de olika regionala aktörerna inom Yrkeshögskolan i Blekinge, Blekinge tekniska högskola, Arbets förmedlingen, Landstinget, Försvarsmakten, Företagarna, kluster av fö retag samt projekt mfl. B. Redovisning av hur användningen av medel från ansl ag 1 :1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 1 9 Region al tillväxt) bidrar till att uppfylla målen i den regionala utveckli ngsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de t erritoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska även inne hålla en bedömning av inomregional fördelning av medlen. Sammantaget är anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ett viktigt ekonomiskt verktyg för att skapa utvecklig, tillväxt och sysselsättning i Blekinge i enlighet med Blekingestrategins prioriteringar. Anslaget växlas i hög utsträckning upp med medel från aktörer i regionen, regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge, Interregprogrammen och nationella program. På så vis är anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder en viktig möjliggörare för att driva långsiktiga strategiska satsningar som bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin liksom målen i Skåne-Bl ekinge program och EU Anslaget är 12

148 centralt för att stödja långsiktiga regionala utvecklingsprocesser så som kompetensförsörjning, utveckling av hållbara tr ansportsystem, bredband, digitalisering och innovation. Anslag 1 :1 Regionala tillväxtåtgärder är även en viktig finansiering för att genomföra förstudier som senare kan skalas upp i genomf örandeprojekt, ofta med finansiering från nationella program, regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge eller de olika Interregprogrammen. En intern process har tagits fram för att prioritera medel och samordna olika insatser med utlysningar i strukturfonder och Interregprogram (södra Östersjöprogrammet och Östersjöprogrammet). Se bilaga Regionala tillväxtmedel Mer detaljerade frågor som också ska besvaras: Hur kopplar insatserna till en analys av regionens utmaningar och behov? Prioritering av regionala tillväxtanslag kopplas till regionalt förankrade strategier (regional utvecklingsstrategi och regionala tematiska strategier) som baseras på regionens utmaningar och behov. Strukturfonderna utgår från en socioekonomisk analys av regionens utmaningar och behov. Till grund för dessa prog ram och strategier finns även en genomförd OECD-studie. Under påbörjades en aktualisering av den regionala utvecklingsstrategin samt en revidering av OECD-studien vilket kommer påverka prioriteringar av medel En uppföljning av Blekinges intäktsbas har genomförts under och rapporterats i förankringsforum (se bilaga, Blekingediagnos). I arbetet Framsyn 2050 sker ett långsiktigt arbete med regionala utmaningar i relation till megatrender. Projekten är verktyg för att genomföra förändringar och möta behov och utmaningar som identifierats i strategier och program. Vilken strategi finns för medlens användning? hur används de i relation till regionens egna medel och strukturfondsmedel? Som beskrivit ovan används medlen i hög utsträ ckning som medfinansiering till nationella program, regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge liksom Interreg. Medfinansiering prioriteras vid bedömning av ansökningar för att anslaget ska "växla upp" och därmed kunna ingå i större strategiska satsningar. Under har två utlysningar genomförts, dels en öppen utlysning och dels en som riktades som medfinansiering till projekt inom regionalfondsprogrammets andra utlysning inom insatsområde koldioxidsnål ekonomi, bredband och innovation. Därutöver är fokus på regional nytta, främja regional samverkan och att säkra en fördelning mellan insatsområdena i Blekingestrategin. Underlag tas fram och presenteras löpande för politiken för att de ls följa upp hur insatser har prioriterats dels inför kommande beslut och prioriteringar. I kommunikationen med potentiella sökande uppm anar Region Blekinge till projekt som på ett tydligt sätt bidrar till genomförandet av Blekingestrategin och andra relevanta strategier samt integrerar de horisontella perspektiven i planering, genomförande och uppföljning. Projekten uppmanas att vara regionalt förankrade och ske i en bred samverkan vad gäller planering, genomförande och finansiering samt att projektet planerar för implementering, lärande och spridning av resultat. Därutöver ser vi gärna projekt där 13

149 regionala tillväxtmedel är medfinansiering till EU-program eller annan extern projektfinansiering. Vad är mervärdet av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder i regionen? Mervärde av anslag 1 :1 Regionala tillväxtåtgärder: verktyg för att genomföra insatser i den regionala utvecklingsstrategin och underliggande tematiska strategier för att sk apa utvecklig, tillväxt och sysselsättning i Blekinge. möjlighet till prioriteringar på regional nivå eftersom besluten fattas av Region Blekinge som har det regionala utvecklingsansvaret i Blekinge. anslagets utformning möjliggör regional styrning av tidplaner för att kunna anpassa till utlysningar för t.ex. regionalfondsprogrammet, Interreg och nationella program. stabil, förutsägbar, långsiktig och regional t förankrad finansieringsform som är central för att bygga kapacitet och bidra till strate giska satsningar och strukturförändring. anslaget växlas i hög utsträckning upp med medel från aktörer i regionen, regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge, Interregprogrammen och nationella program vilket möjliggöra mer kraftfulla projekt. Vilka typer av insatser har prioriterats under året? Under har fokus främst varit på insatsområdena livskvalitet, arbetliv och tillgänglighet i den regionala utvecklingsstrategin. Följande typer av insatser har prioriterats: o o o Insatsområde livskvalitet, insatser för: - ökad samverkan mellan kommunal fysisk planering och regional planering. - ökad samverkan för att främja fossilfria transporter och minskat fossilberoende Insatsområde arbetsliv, insatser för: - innovationsfrämjande kopplat till prioriterade områden i innovationsstrategin (lättviktsmaterial och e-hälsa) - kompetensförsörjning inklusive satsningar för att förbättra unga möjligheter för inträde på arbetsmarknaden. Insatsområde arbetsliv, insatser för: - ökad samverkan för bredbandsutbyggnad och digitalisering. Hur fördelas tilldelade medel på olika insatser? Den enskilt största satsning som gjor ts under är medfinansiering till regionafondsprojektet Digitala Blekinge. De nna prioritering utgår från den utmaning Blekinge har när det gäller bredbandsutbyggnad och digitalisering, vilket tydliggörs i Post och telestyrelsens senaste kartläggning där Blekinge ligger sist i landet vad gäller utbyggnad av fiberinfrastruktur. 14

150 Diagrammet nedan visar beviljade medel för samtliga pågående projekt fördelat på respektive insatsområde i kronor och procent per den : kr 14% kr 8% kr 12% Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet kr 66% Hur har verksamheten tagit hänsyn till de förutsättningar som råder i olika delar av regionen? Hur har det påverkat fördelningen av medel inom regionen? För att anslaget ska få ett positivt genomslag i hela regionen så uppmanas projekten att vara regionalt förankrade och ske i en bred samverkan vad gäller planering, genomförande och finansiering. Under 2017 har merparten av beviljade projekt varit samverkanssatsningar som berör hela Blekinge. Utifrån den geografiska fördelningen av anslaget går merparten av beviljade medel till Karlskrona. Detta beror till stor del på att fler a regionala utvecklingsaktörer har sitt säte i Karlskrona kommun, t.ex. Almi, Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Blekinge Business Incubator (BBI), Blue Science Park och Region Blekinge men som har uppdraget att verka regionalt. Vilka resultat kopplas till insatser finansierade av medel från anslag 1:1? Resultat i projekten kan grupperas i tre olika kategorier: 1. Framtagande av kunskapsunderlag i form av rapporter, underlag för analys, undersökningar, kartläggningar och planeringsunderlag. 2. Utveckling av samarbeten i form av etab lering av nätverk, arenor, mötesplatser och samarbetsstrukturer. 3. Framtagande av strategier och planer. För mer detaljer se bilaga Årsra pport Regionala Tillväxtmedel Ge exempel på viktiga medfinansiärer. 15

151 I regionen: region, kommuner, landsting, högskola, förening, företagsfrämjande aktörer, företag (i de program som tillåter privat me dfinansiering). Externa projektfinansiärer: Tillväxtverket, Vinnova, ERUF, Interreg C. Redovisning av genomförda aktiviteter och dess resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Ge exempel på aktuella insatser inklusive beskrivning av vilket delmål i Östersjöstrategin de bidrar till. Blekinge har ett starkt och mångårigt fokus på att utveckla strategiska samarbeten och projekt i östersjöregionen. De aktiviteter som genomförts, och genomförs finansieras främst av något av EU:s s.k. Interregprogram och listas nedan. Policyområde turism: Aktörer från Blekinge deltar aktivt i fler a projekt som bidrar till genomförande inom Policyområde Turism för EU:s strategi för östersjöregionen. Tre projekt inom området delfinansieras av Interreg Södra östersjöprogrammet; Attractive Hardwoods i vilket Region Blekinge, Skogsstyrelsen (Lead Partne r) och Länsstyrelsen utvecklar Blekinges potential inom Outdoor Tourism tillsammans med partnerorganisationer inom programområdet; DUNC Developing UNESOs Natu ral and Cultural Sites som i ledning av Karlskrona Kommun utvecklar södra östersjöområdets världs- och naturarv till hållbara besöksdestinationer samt BSTC Baltic Se a Tourism Center ett flaggskeppsprojekt med syfte att skapa struktur och nätverk för hållbar turismutveckling där Region Blekinge ingår som projektpartner. Policyområde utbildning: Projektet BBVET Boosting Busi ness through joint Vocation Education and Training är ett flaggskeppsprojekt kopplat till policyområ de utbildning för EU:s strategi för östersjöregionen. Projektet leds av NetPort Sc ience park och utvecklar ett pilotkoncept för att ta fram och genomföra intern ationella yrkesutbildningar. Policyområde energi samt policyområde klimat: För energiomställning och anpassning till klim atutmaningar är den regionala rollen i ett internationellt perspektiv främst att bygga plattformar och nätverk för samarbete. För Blekinges del fokuserar arbetet till stor de l på nära kontakter med organisationer i östersjöområdet. För att nämna några med koppling till miljö- och hållbarhet ingår Region Blekinge i det makroregionala samarbetet Euregion Baltic och dess Water Core Group; Conference of Peripheral Maritime Regions CPMR med arbetsgrupperna för transport och maritim samverkan. De aktiviteter som genomförs på området utgår från de utmaningar som pekas ut i EU:s strategi för Östersjöregionen. Ett projektexempel är Low Carbon Logistics, delfinansierat av Södra östersjöpr ogrammet, där Energikontor sydost tillsammans med partners från programområdet genomför lokala/regionala pilotsatsningar för samlastning. Syftet är att minska koldioxidut släpp i stadskärnor. Region Blekinge deltar även i projektet BEA-APP i syfte att hanter a utmaningar kopplade till omställning av energiproduktion till fossilfri energi. Proj ektet förstärker olika aktörers medverkan i samhälls- och energiplaneringen. Policyområde transport: 16

152 Region Blekinge leder 2 utav 5 flagskeppsprojekten under Policyområde Transport av EU:s Östersjöstrategin. TENTacle är ett transnationellt projekt me dfinansierad av Interreg Östersjöprogrammet och involverar 23 partners från 9 länder. Det syftar på att dra nytta av TEN-T transportkorridorer för ökat välstånd, tillväxt och sammanhållning i hela Östersjöregionen. I hölls ett stort antal undersökningar, in tervjuer och workshops har hållits för att kartlägga medvetenheten om TEN-T-policyn bland intressenter och deras specifika förväntningar på ett bättre infrastrukturella och funktionella kopplingar till TEN-T stomnätskorridorer och Europeiska Koordina torer som styr implementeringsprocessen. Detta stöddes av första tematiska studier och utredningsrapporter som cirkulerades bland intressenterna för kommentarer och reaktioner. TENTacle lyckades ha regelbundna genomgångar med Europeiska Koordinatorer för att informera dem om projektets komplette rande roll i genomförandet av TEN-T stomnätskorridorerna. TENTacle, tillsammans med två andra EU:s Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt: NSB Core och Scandria2Act samt med EU:s Östersjöstrategins PA Transport Koordinatorer, genomförde en gemensam session under Forumet i Stockholm i november samt ett likadant evenemang i Berlin i juni för att informera om de synergier som dras från harmoniserade genomförandet av projektens aktiviteter. Det andra samarbetsprojektet, Interconnect, beviljades i maj EU-medel från Interreg Södra Östersjöprogrammet och fick en EU:s Östersjöstrategins flagskeppsstatus i november Projektet syftar till att främja kollekti vtrafiksresor i och mellan regionerna i Södra Östersjöområdet genom att ge resenärer bä ttre tillgång till biljett-, betalnings- och informationsservice. Samverkanspartners i Danmark, Estland, Litauen, Polen, Tyskland och Sverige ska utveckla sin kapacitet för att planera harmoniserade resetjänster och gemensamma produkter och ge information till kollektivtrafikanvändare om möjligheterna att resa utan bil. Aktiviteterna i projektet ska bidra till att öka synligheten för den gränsöverskridande kollektivtrafiken på regionala, nationella och internationella nivåer. Pr ojektet är viktigt för att minska miljöpåverkan av transporter i Södra Östersjöområdet då biltrafiken fortfarande till stora delar framförs med fossila bränslen. Återrapportering 2 samverkan med länsstyrelsen ( Gotlands kommun, landsting och samt liga samverkansorgan) Generella kommentarer kring hur samverkan med länsstyrelsen har utvecklats d.v.s. behov avseende samverkan och vad som fungerar väl och vad som kan förbättras. Samverkan med Länsstyrelsen sker inom en rad områden. Övergripande genom ett Blekingeråd Regionråd och Landshövding tr äffar Blekinges kommunalråd tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola och Arbetsförmedlingen (även Almi adjungerar ibland till möten) som träffas 3-4 ggr/år kr ing angelägna frågor såsom Ungdomsarbetslösheten i Blekinge (Kraftsmling) Blekinges regionala digitala agenda digitalisering och bredband Integration Bostadsbyggnadsbehov 17

153 Infrastruktur Innovation och näringslivsfrågor Beskriv särskilt samverkan inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Samverkan sker inom klimatsamverkan Blekin ge som Landshövding sammankallar styrgrupp för. Till det övergripande arbetet med Blek inges klimat och energistrategi (utifrån regionala miljömål) finns arbetsgrupp (arbetsgrupper) kring olika frågor. Bl.a har initiativ tagits för samverkan kring energieffektivis eringsåtgärder i bostadsbebyggelse liksom engagemang inom projekt för grön infrastr uktur liksom förbättr ad kollektivtrafik. Samverkan sker också kopplat till framtagande av handlingsplan för integrering av miljöoch klimat kopplat till regionalt tillväxtar bete där länsstyrelsen varit stödjande. En framtida gemensam fråga och utmaning är kompetens och bevakning för att möta planeringsprocess frö planering till Havs Havs- och vattenmyndighetens uppdrag om havsplan för Östersjön som läggs för remiss under inledningen av Ge även två andra exempel där samverkan sker med länsstyrelsen. Samverkan med länsstyrelsen har varit god, några exempel återspeglas nedan. Kontinuerlig dialog och regelbundna avstämningsmöten sker gällande projektverksamheten t.ex. region ala tillväxtmedel, projektdagen, landsbygdsprogrammet och regional- och socialfondsprogrammen. Tillgänglighet Framtagandet av länstransportplanen och arbetet med att skapa en nationella kustnära cykelled i Blekinge, har skett i samv erkan med länsstyrelsen. I framtagandet av länstransportplanen har det genomförts samråd med länsstyrelsen kring miljöbedömningen och gemensam avgränsning av miljöfrågor som ansetts vara mest relevanta i Miljökonsekvensbeskrivningen. Arbetet med den kustnära turismcykelleden har kunnat ta ny fart under 201 7, efter den på länsstyrelsens initiativ, framta gna förstudien. Nästa steg är e tt initiativ, av ett projekt för att finansiera ett fortsatt arbete tillsammans med Blekinges kommuner, länsstyrelsen och Trafikverket under Turism Visit Blekinge Den tidigare landshövdingen, Berit Andnor-B ylund och regionrådet Christina Mattsson tog initiativ till möten mellan olika företag i besöksnäringen och region/länsstyrelse. Resultatet blev att en strategi för näringen togs fram och presenterades I strategin beskrevs vikten av att skapa ett företag där besöksnäringen kunde samordna sin marknadsföring. Under skapades marknads bolaget Visit Blekinge AB svb. Bolaget finansieras huvudsakligen med stöd från regi onen, länsstyrelsen och länets kommuner. En samverkan som har lett till ett ökat samarbet e med länsstyrelsen, regionen och länets besöksnäringsföretag. Under sommaren arrangerade landshövdingen och regionrådet ett sommarmingel på länsstyrelsen för sommarblekingar och blekingar med rötter i Blekinge. Syftet är att 18

154 engagera deltagarna i Blekinges utveckling och stärka med fler goda ambassadörer för Blekinge. Kompetensförsörjning Genom Kompetensförsörjning Blekinge samv erkar Region Blekinge inom områdena: försvarsamverkan, jämställdhetsintegrering och kompetensförsörjning kopplat till integration. Länsstyrelsen ansvarar för stra tegi och regional strategisk samverkan och Region Blekinge för att samverka operativt och i samverkan genomföra planer och strategier. Samverkan med Länsstyrelsen har under utvecklats till ett mer tydligt arbete inom jämställdhet och integration Digital infrastruktur Projekt Region Blekinge deltar, för andra året, tillsammans med Region Skåne, Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne samt Kommunförbundet Skån e i ett projekt, inom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, för att främja bredbandsutvecklingen i Blekinge och Skåne. Samverkan mellan Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge Inom det omfattande behovet av bredbandsu tveckling stöttar Regionen Blekinge och Länsstyrelsen Blekinge varandra i respektives ansvarsområden. Då Region Blekinge inte har tillgång till GIS (kompetens, system och nödvändi ga licenser) så har Länsstyrelsen varit ett begränsat stöd men behovet idag är betydli gt mer omfattande än vad det finns utrymme för. Landsbygdsprogrammet Regionen Blekinge stöttar Länsstyrelsen i sin handläggning av ansökningarna till Landsbygdsprogrammet. Jämställd regional tillväxt Jämställt Blekinge är den strategi som Länsst yrelsen tagit fram som Region Blekinge har gett mycket input till för att den ska funger a som ett styrverktyg för de uppdrag som Region Blekinge har. Inom ramen för jämstä lld regional tillväxt sker ett mycket tätt samarbete med länsstyrelsen. De gemensamma jämställdhetsnätverk som finns är ett nav för olika aktiviteter vi har identifierat för a tt vi med gemensamma krafter i Blekinge ska nå de uppställda målen i Jämställt Blekinge. Bland annat; ett initiativ med förändringsagenter för jämställdhet, där offentliga organisation er och privata företag tillsammans arbetar aktivt för att hitta ett gemensamt arbetssätt fö r att vi ska kunna hjälpa varandra att jobba mer jämställt i vardagen. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Plattformar Klimatsamverkan Blekinge, ett forum som saml ar krafterna i Blekinge för att minska samhällets klimatpåverkan och nå klimatmålen. Klimatsamverkan fungerar som en plattform för samverkan och samordning mellan ol ika aktörer inom både det offentliga och näringslivet. Arbetet leds av Länsstyrelse n tillsammans med Energikontor Sydost och 19

155 Region Blekinge. I styrgruppen finns representant er i ledningsposition från företag i utvalda branscher inom näringslivet och från de o ffentliga aktörerna. I tjänstemannagruppen samarbetar representanter från länets alla kommuner, Landstinget Blekinge, företagsnätverket Energikluster, Region Blekin ge, Energikontor Sydost och Länsstyrelsen. Samverkan sker inom miljömålsarbetet där regionen medverkar i det regionala arbetet som leds av länsstyrelsen. I åtgärdsprogrammet finns sex insatsområden. Regionen har åtagit sig att medverka i åtgärder inom insatsområdena God bebyggd miljö, Friskt vatten, Hållbara transporter och smart energi samt Hållbar konsumtion. Samverkan inom folkhälsofrågor där en regional strategisk arbetsgrupp samarbetar där länsstyrelse, region, landsting och kommuner ingår. Projekt Utifrån arbetet har ett antal geme nsamma projekt vuxit fram som; Sol i Syd för att främja installation av solceller genom kompetensuppbyggnad hos installatörer och entreprenörer samt har en interaktiv solkarta tagits fram för Blekinge inom projekt Sol i fysisk planering http :// gi/pages/solkarta-blekinge.aspx. Vidare ett projekt inom Interreg som ska sammanföra fysisk planering och regional energiplanering och stödja omställningen ti ll fossilfria energisystem genom optimerad fysisk planering. Projektet ska också finna innovativa samverkansformer, metoder och finansieringssystem. Region Blekinge är partne r i projektet och länsstyrelsen är associated partner. Strukturbild Blekinge samverkan mellan offentliga aktörer inom samhällsplanering och samhällsutveckling lokalt, regionalt och stat ligt i länet. Detta för att iscensätta en stadigvarande regional dialog kring samhällsplanering samt ta fram gemensamt kunskapsunderlag och strategier om arbetsmarknad, bostadsmarknad och transporter, allt i nära koppling till näringslivet har länsstyrelsen, landstinget och Region Blekinge bekostat en fördjupning av den nationella Miljöhälsorapport som Folkhälsom yndigheten genomför nationellt. Målet med den nationella miljöhälsoenkäten är att kartlä gga miljö- och hälsosituationen för vuxna och få veta hur människors hälsa påverkas av mi ljön i länet. Se vidare i länken till den miljöhälsorapport som gjorts detta året: Sv/miljo-och-klimat/sa-mar-miljon/ regionalt-miljoovervakningsprogram- /halsa/documents/mhe%202017%20blekinge_ny%20version.pdf Länk till länsstyrelsens info: es/72-fragor-ska-ge-svar-pa- hur-miljon-paverkar-oss-i- blekinge.aspx?keyword=milj%c3%b6h%c3%a4lsorapport Återrapportering 3 jämställd regi onal tillväxt (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet för en jämställd regional tillväxt fortsatt bedrivits och utvecklats inom det regionala tillväxtarbetet. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året 20

156 samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Beskriv även landstingets/samverkansorganets roll i dessa insatser Jämställd regional tillväxt i Blek inge har tre prioritetsområden: systematiskt ledningsarbete att utveckla ett jämställt systematiskt ledningsarbete och ett intersektionellt perspektiv i Regi on Blekinges interna arbete för regional tillväxt. normfria yrkes- och studieval som ska bidra till ungdomars normfria studie- och yrkesval för en hållbar arbetsmarknad i Blekinge. strategisk kompetensförsörjning som innebär att implementera jämställdhet med intersektionellt perspektiv i regionens arbete med den regionala kompetensförsörjningsstrategin. Under året har vi haft workshopar för att identifiera vad som behöver göras i de olika prioritetsområdena utgångspunkten har va rit att involvera målgrupperna. Arbetssättet har varit att arbeta in perspektiven med jämställd regional tillväxt in i de ordinarie processerna. Region Blekinge har utvecklat en statistik- oc h analysfunktion och har tagit fram ett årshjul med när under året statistik och analys presenteras. De analyser vi presenterar kommer när det är möjligt och lämpligt att brytas ner på ålder, kön och utländsk bakgrund. Arbete pågår att presentera de analyser vi gör med hjälp av innovativ kommunikationsmetodik för att synliggöra statistik och resultat. Ett internt arbete pågår för att öka kompetense n för hur vi inkluderar ett intersektionellt perspektiv (kön, ålder, utländsk bakgrund) i allt vi gör. Bland annat har vi haft interna workshops. Vi har också utvecklat medarbetarundersökningen och gör en analys av arbetsoch beslutsprocesser som finns för att få ett nuläge att arbeta vidare med i chefsgruppen. Under året har vi arbetat fram en ny kompet ensförsörjningsstrategi och jämställdhet och intersektionalitet har vävts in i det arbetet. Vi har också dragit nytta av kraften i de nätverk som redan är i gång inom ramen för Jämställt Blekinge. Jämställt Blekinge är den strategi som Länsstyrelsen tagit fram som Regi on Blekinge har gett mycket input till för att den ska fungera som ett styrverktyg för de uppdrag som Region Blekinge har. Inom ramen för jämställd regional tillväxt sker ett myck et tätt samarbete med Länsstyrelsen Blekinge län. De gemensamma jämställdhetsnätverk som fi nns är ett nav för olika aktiviteter vi har identifierat för att vi med gemensamma krafter i Blekinge ska nå de uppställda målen i Jämställt Blekinge. Bland annat; ett initiativ med förändringsa genter för jämställdhet, där offentliga organisationer och privata företag tillsammans arbetar aktivt för att hitta ett gemensamt arbetssätt för att vi ska kunna hj älpa varandra att jobba mer jämställt i vardagen. När det gäller ungas normfria- studie och yrke sval håller vi på att ta fram en enkät till studie- och yrkesvägledare som ska kartlägga hur det ser ut nu, identifiera befintliga verktyg och metoder och lyfta fram goda exempel. Vi ska också ta fram nya kommunikationsmetoder genom att låta unga kommunicera med unga. Både genom kampanjer i sociala medier men också genom sommar- och feriejobb där unga får dokumentera arbetslivet i Blekinge och planera kommunikationskampaner för unga som ska välja till gymnasiet. Arbetet sker i samv erkan med Blekinges unga lyfter som har Navigatorcentrum i alla Blekinges kommuner. 21

157 För aktörer i kompetensförsörjningssystemet kommer vi bland annat att arrangera workshop med Frida Wikstrand, Malmö Högskola om att tala om arbetslivet i skolan och Jönköpings kommun som berättar om sitt arbete med Normstorm. Vi har också identifierat behov av kompetensutveckling i jämstä lld kommunikation och kommer att erbjuda utbildning till kommunikatörer i Blekinge, i Jämställd bild och text med Genusfotografen Tomas Gunnarsson. Återrapportering 4 strategiskt oc h långsiktigt arbete med lärande (Gotlands kommun, landsting oc h samtliga samverkansorgan) Redovisning av landstingets/samverkansorganets strategiska och långsiktiga arbete med lärande. Rapporteringen ska innehålla en beskrivning av arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet samt en särskild beskrivning av arbetet med uppföljning och lärande kopplat till användningen av 1:1 medel. Uppföljning enskilt projekt: Projektägaren gör löpande lägesrapporter i samband med ansökan om utbetalning. I lägesrapporten sker även avvikelserapporterin g. Projektägaren gör efter avslutat projekt en slutrapport där bl.a. uppnådda resultat pr esenteras i förhållande till beslut som fattats. Vissa större projekt gör även en publik slutrapport där resultat presenteras och sprids samt genomför egna spridningsaktiviteter. Uppföljning anslag 1.1: Nulägesrapport vid beslutstillfällen på regionstyrelsens arbetsutskott Delårsrapport för beviljade oc h avslutade projekt som bilaga till delårsbokslutet för Region Blekinge. Årsrapport för beviljade och avslutade projekt som bilaga till Region Blekinges årsredovisning. Enskilda projekt som återrapporterar ti ll regionstyrelsens arbetsutskott och regionstyrelsen. Samtliga projekt finns sökbara i Tillväxtverkets projektbank. Reportage om pågående projekt på Region Blekinges hemsida. Projektdagen som är ett årligt event som arrangeras i samverkan med Länsstyrelsen i Blekinge. Fokus för projektdagen är lärande av projekt finansierade med regionala tillväxtmedel. Dessutom deltar Region Blekinge i ett treåri gt forskningsprojekt vid Blekinge tekniska högskola, BTH; Hållbar kommun- och regionutve ckling. Projektet syftar till att testa och vidareutveckla en strategisk modell för kommunalt och regionalt arbete för hållbarhet. Utgångpunkt är de hållbarhetsprinciper som även Sveriges Ekokommuner arbetar efter. Region Blekinges del är att utveckla en mode ll och metod så att alla projektmedel ska bidra till ökad hållbarhet i Blekinge. Målet är att utveckla ett webbaserat hjälpverktyg att använda vid projektansökningar. Via ett frågef ormulär får man fram dels de utmaningar och dels de positiva aspekter ur hållbarh etssynpunkt som ett projekt medför. Det kommer också att bidra till fördjupad kunska p om hållbarhet hos projektägarna. 22

158 Återrapportering 5 bredbandsutbyggnad ( Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Särskild redovisning görs i enlighet med Post och telestyrelsens anvisningar senast den 1 februari 2018 ingen redovisning krävs därför här. Återrapportering 6 näringslivets digitalisering ( Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet bedrivits inom ramen för det regionala tillväxtarbetet i syfte att främja näringslivets digitalisering, med särskilt fokus på industrins digitalisering. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Redovisningen ska även innehålla vilka aktörer som har deltagit. Redovisningen ska relatera till målen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri. Regionalfonden för att öppna upp mer mot digi taliseringen vilket varit ett stort jobb under där resultaten kommer nu. Tidigare har utlysningar varit riktat mot bredband men är nu öppet för att främja näri ngslivet i digitaliseringsåtgärder. ESF PO1 för kompetensutveckling för näringslivet bla digitalisering, möjligen Blekinge ska bli bäst i Sverige på att ta ti ll vara på digitala möjligheter. Ett mycket offensivt mål eftersom regeringens ambition är att Sverige ska bli bäst i världen. Arbetet med vår regionala digitala agenda, ReDA satte igång våren när Länsstyrelsen Blekinge län, Landstinget Blekinge och Regi on Blekinge enades om målet att skapa ett attraktivt e- Samhälle i Blekinge. De möjligheter och utmaningar som kommer med den digitala utvecklingen måste vi hantera på rätt sätt så att de tjänar människan. Blekinges regionala digitala agenda med sina sju insatsområden utgår från vår regions behov och förutsättningar, med regionala visioner och mål för ett kommande digitalt samhälle förankrat i Blekinge strategin. Organisationen Center för esamhälle Blekinge (CeSam) har under året drivit arbetet med den regionala digitala agendan med syfte att skapa möjligheter för regional digital samhällsutveckling genom att: Engagera personer på ledningsnivå och på politisk nivå med mandat och kapacitet att driva och stödja förändringsarbete, inte minst på kommunal nivå. Utforma och hantera den regionala digitala agendan som ett levande dokument. Involvera nyckelpersoner som brinner för digitaliseringsfrågor och som kan driva på och skapa engagemang regionalt och eller lokalt. Ta ett tydligt underifrånperspektiv gälla nde länets digitalisering genom breda diskussioner som tar sin utgångspunkt i medborgarnas, kommunernas, näringslivets och akademins verksamheter, behov och sammanhang. Synliggöra och sprida goda exempel inom länet för att skapa engagemang för digitaliseringsarbetet. Ta fram en långsiktig struktur och organisation för att förvalta den regionala digitala agendan Säkerställa en bred basfinansiering för att genomföra samordnade utvecklingsinsatser och möjliggöra uppväxling med externa medel 23

159 Revidering av ReDa Under har den Regionala Digitala Agendan för Blekinge reviderats för att passa nuvarande behov och utmaningar. Smart produktion Flera initiativ pågår inom arbetet med digitalise ring av industrin. Region Blekinge driver projektet Smart produktion i tillverkande och bearbetande företag, sedan 1 januari Ett samverkansprojekt mellan företagsnä tverken Tech Network (industri), Telecom City (I CT), Industrilabbet (Ronneby kommun som huvudman, tidigare Blekinge Tekniska Högskola) och Region Blekinge. Projektet är delfinansierat av EU. Målgrupp för aktiviteterna är tillverkande och bearbetande industri samt I CT/ Telekomföretag. Syftet är att företagen ska få en ökad insikt och kunskap om innebörden i och betydelsen av Industri 4.0 och få ökad insikt i vara ndras branscher, vilket kan skapa nya affärsmöjligheter och konstellationer. Projektet ordnar inspirationsseminarier, Branschöverskridande möten/studiebesök samt fördjupade workshops (för mer handfasta insatser). Klusterinitiativet Tech Tank ordnar också seminarier och kompetensinsatser inom området. I UC Syd erbjuder aktiviteter men då de (ännu) ej finns placerade i länet kan det ibland vara svårt för företagen rent geografisk t. Vi har märkt att det är många initiativ som pågår inom området och också att industriföretagen har fullt upp med sina orderingångar, vilket är trevligt. Dock har de små- och mede lstora företagen då svårare att hinna med att tänka och satsa långsiktigt en utmaning fö r de initiativ som pågår. Region Blekinge, tillsammans med Tech Network och Industrilabbet, planerar företagsbesök och dialogmöten med enskilda företag inom industri och industrinära tjänster för att kartlägga var företagen befinner sig på digitaliseringstrappan och vilka behov och insatser som företagen behöver framöver, med stöd av nationella medel inom Smart industri under förutsättning att ansökan antas av Tillväxtverket. Återrapportering 7 kommersie ll service ( Gotlands kommun, landsting och samverkansorganet i Kalmar) Ingen rapportering, Blekinge. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Redovisningen ska även innehålla vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningen avser det regionala serviceprogrammet samt den regionala handlingsplanen för genomförandet av det svenska landsbygdsprogrammet. 24

160 Återrapportering pågående uppdrag regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet med att ta fram och genomföra den regionala handlingsplanen har bedrivits. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Region Blekinge har inom klimat- och energiar betet ett nära samarbete med länsstyrelsen. I det breda forumet Klimatsamverkan Blek inge finns representanter från båda organisationerna både i styrgruppen och i den s.k. beredningsgruppen. I den senare sker det operativa arbetet med att t ex ta fram faktaunderlag, föreslå verksamhetsplaner och gör uppföljningar, administrera och initiera forumets olika möten, fånga upp initiativ till olika åtgärdsprojekt etc. Klimatsamverkan fungerar som en plattform för samverkan och samordning mellan olika aktörer inom både det offentliga och inom näringslivet, och samarbetet mellan länsstyrelse och region är stort i dessa frågor. Det var därför naturligt att i arbetet med att ta fram en handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet samarbeta med länsstyr elsen, inte minst eftersom de finansiella medel som finns för regional tillväxt hanteras både av Region Blekinge och Länsstyrelsen i Blekinge. Samarbete med länsstyrelsen i frågor som ha r betydelse för den regionala utvecklingen sker även inom andra områden som det regionala miljömålsarbetet, folkhälsoarbetet, och jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen finns i bilaga Region Blekinge handlingsplan för att integrera och stärka klimat-och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Se bilaga, integrering miljö och klimat i tillväxtarbetet. Återrapportering pågående uppdrag/erbjudande regionala bredbandskoordinatorer (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Särskild redovisning görs i enlighet med Post och telestyrelsens anvisningar senast den 31 januari 2018 ingen redovisning krävs därför här. 25

161 rån D registrator@tillvaxtverket.se Dnr 17/00635 kop: Axel Nekham Karlskrona Tillväxtverket Region Blekinge - handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. I denna plan redovisas en nulägesbeskrivning, av insatser, identifierade behov av ytterligare insatser och redan beslutade åtgärder i befintliga strategier/program i Blekinge som integrerar och stärker klimat-och miljöperspektiven i det regionala utvecklingsarbetet. Detta kan användas som en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att integrera miljö och klimatfrågor i tillväxtarbetet i länet. Handlingsplanen och dess insatser är indelad efter prioriteringarna i den nationella strategin för hållbar tillväxt och attraktionskraft och har upplägg som följer strecklistan i bilaga 1 till beslut IV 13, regeringssammanträde 22 dec 2016, Villkor m.m. för budgetåret Strecksatserna finns i rubrikerna 1-6.: 1. Insatser och dess inriktningar inom prioriteringarna i den nationella strategin A. Innovation och företagande Identifierade luckor Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument B. Attraktiva miljöer och tillgänglighet Identifierade luckor Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument C. Kompetensförsörjning Identifierade luckor Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument D. Internationellt samarbete Identifierade luckor 2. Befintliga strategier, planer och program med relevans för klimat och miljö 3. Huvudsakliga aktiviteter 4. Hur insatserna inom samtliga prioriteringar i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen 5. Åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell nivå 6. Behov av stöd från relevanta statliga myndigheter De insatser som tas upp under kapitel ett är projekt som regionen är involverad i eller stödjer/har stött med regionala tillväxtmedel samt företag som man har stöttat. I rubriken till varje insats visas kopplingen till de nationella miljömålen genom miljömålssymboler. Under varje prio-område redovisas också områden med luckor där det behövs mer insatser samt redan beslutade åtgärder som finns i befintliga strategier. 1

162 rån D 1. Insatser och dess inriktningar inom prioriteringarna i den nationella strategin: A. Innovation och företagande För att främja miljödriven näringslivsutveckling inom Regionalfondsprogrammet pågår projekt både inom -energisektorn, -effektivare materialnyttjande inom bygg, verkstad -utveckling av fjärrvärmesystem -energieffektivisering i fastigheter. Nedan finns exempel på pågående insatser sorterade efter koppling till ett eller flera miljömål: Generationsmålet Det finns en lättviktsarena i länet för att främja materialutnyttjande vid tillverkning etc, en lättviktsnod. Lättvikt spelar en helt avgörande roll för ökad effektivitet och minskad miljöpåverkan vilket i sin tur är en förutsättning för ökad tillväxt på en global marknad. LIGHTer nod i Ronneby: Smart produktion i tillverkande och bearbetande företag - projekt för att föra samman traditionell industri med informations- och kommunikationstekniska företag för att underlätta digitalisering av produktionsprocessen och öka konkurrenskraften. Begränsad klimatpåverkan Klimatsamverkan Blekinge, ett forum som samlar krafterna i Blekinge för att minska samhällets klimatpåverkan och nå klimatmålen. Klimatsamverkan fungerar som en plattform för samverkan och samordning mellan olika aktörer inom både det offentliga och näringslivet. Arbetet leds av Länsstyrelsen tillsammans med Energikontor Sydost och Region Blekinge. I styrgruppen finns representanter i ledningsposition från företag i utvalda branscher inom näringslivet och från de offentliga aktörerna. I tjänstemannagruppen samarbetar representanter från länets alla kommuner, Landstinget Blekinge, företagsnätverket Energikluster, Region Blekinge, Energikontor Sydost och Länsstyrelsen. NODA företag som utvecklar och optimerar fjärrvärmesystem, tillhandahåller Smart Heat Grid Solutions och Smart Heat Building Solutions för energieffektivisering i fastigheter. Ledande inom området med över 1000 anslutna byggnader. GreenCharge, forsknings- och demonstrationsprojekt för samverkan och kunskapsuppbyggnad hos företag, kommuner och andra offentliga aktörer för att 2

163 rån D underlätta och stötta ett påskyndat marknadsgenombrott för elfordon i syfte att bidra till ett fossilfritt samhälle. Miljöfordon Sverige driver projektet och även andra utvecklingsinsatser inom miljöfordon och laddinfrastruktur. Kommunal samlastning av varutransporter ett projekt för att implementera en samordnad varudistribution i tre kommuner (två i Blekinge, en i Skåne). CLOUD (ERUF-projekt) om logistiklöningar för att minska CO 2 -utsläpp, ett projekt som ägs av NetPort Science Park, Karlshamn. Generationsmålet och Begränsad klimatpåverkan Klusterbildning av företag och organisationer för att skapa en innovativ miljö där idéer kan utvecklas vidare till hållbara produkter samt kluster för energieffektiva lösningar. NetPorts Energikluster: Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö Förnybar energi ett flertal projekt pågår om solenergi; Sol i Syd för att främja installation av solceller genom kompetensuppbyggnad hos installatörer och entreprenörer samt har en interaktiv solkarta tagits fram för hela Blekinge inom projekt Sol i fysisk planering. Blekinge offshore, en företagsgrupp som arbetar med havsbaserad vindkraft. Ocean harvesting technologies AB - utveckling av vågkraft. Biogas produceras vid Västblekinge Miljö AB och kan utvecklas. Enerselves ett projekt med internationellt erfarenhetsutbyte inom förnybar energi och energieffektivisering för fastigheter samt kunskapsuppbyggnad för att öka egen produktion av energi i byggnader genom att ge ökad kunskap. Erbjuder bl a utbildningar i regionen med fokus på integrering av solceller i byggnader och drivs i Blekinge av Energikontor sydost. Grundvatten av god kvalitet Greenwater företag med mobil utrustning för vattenrening i alla slags miljöer oberoende av infrastruktur, ger tillgång till säkert dricksvatten på ett nytt enkelt och säkert sätt. Processen är fri från kemikalier och drivs av solpaneler, vilket gör den både miljövänlig och hållbar. Viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv då det kan ge rent vatten i drabbade områden. 3

164 rån D Hav i balans samt levande kust och skärgård Fisk on line - företag med fiskare som säljer direkt till kund med hjälp av digital teknik lokal fiskare med ekologisk inriktning Identifierade luckor för prioområdet Innovation och företagande Insatser för omställning av transportsystemet bedöms inte vara tillräckliga. Mobilitetsfrågor inom både gods- och persontransporter behöver fler insatser liksom att utveckla infrastrukturen för fossilfria drivmedel på flera sätt. Insatser behövs och sådana kan ge näringslivsmöjligheter. I de regionala miljömålens åtgärdsprogram finns flera åtgärder kring detta. Samma sak gäller för energieffektiviseringsåtgärder inom fastighetssektorn samt inom VA-sektorn. Det är nödvändigt med fler satsningar för omställningen till ett hållbart samhälle och även här finns affärsmöjligheter. Inom livsmedelssektorn bedöms också finnas stora möjligheter till utveckling av företag i Blekinge vid omställning till en hållbar livsmedelsproduktion. Blekinge har mycket goda förutsättningar för odling, men för ökad produktion och lönsamhet och omställning till hållbara livsmedel behövs innovationer och även produktutveckling. Ökad medvetenheten om hållbarhet som konkurrensfaktor, t.ex. rikta ESF projekt mot ökad hållbarhet, öka kunskap om samband mellan lönsamhet och konkurrenskraft utifrån hållbarhet. Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument: Åtgärderna är förslag som kommer från miljömålens åtgärdsprogram och från livsmedelsstrategin, två dokument som kommer att antas under Utveckla infrastruktur för fossilfria drivmedel i Blekinge. - Öka laddmöjligheter för elbil vid bostäder. - Efterfråga fossilfria drivmedel/transporter vid upphandlingar. - Upphandla fordon och transporter som främjar en infrastruktur för förnybara drivmedel. Utforma upphandlingar av fordon och transporter så att de bidrar till ett heltäckande nät av laddstationer och tankställen för förnybara drivmedel. - Implementera samordnad varudistribution - Öka medvetenheten om nyttan av totalkostnadsanalys, LCC, och genomföra energirevision med LCC-analys i fastigheter. Syftet är att identifiera kostnadseffektiva investeringar. - Marknadsföra Blekinge som ett län där det finns goda förutsättningar för solenergi. - Stimulera samarbete mellan lantbrukare med fokus på biogas. 4

165 rån D - Skapa mötesplatser för tänkbara producenter och användare av biobränslen. - Arrangera evenemang för att uppmärksamma ett fossilfritt lantbruk. - Efterfråga och premiera ökad fossilfrihet. Genom att ställa krav på fossilfria leveranser stimuleras marknaden att erbjuda detta. - Öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet. Genom att ställa krav stimuleras marknaden att erbjuda detta. - Utbildningar för ökad kunskap om blekingsk livsmedelsproduktion - Öka hållbar livsmedelsproduktion - Förädla mer livsmedel i Blekinge - B. Attraktiva miljöer ochs tillgänglighet För att öka tillgängligheten och påskynda övergången till koldioxidsnåla energieffektiva transporter inklusive infrastruktur för transporter pågår flera olika projekt. Exempel på pågående insatser kopplade till miljömålen: Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö En cykelstrategi har tagits fram - antas TEN-tacle - flaggskeppsprojekt i Östersjöstrategin som syftar till att ta fram förslag på hur planeringsmetoder och infrastruktur kan utvecklas för att regioner utanför Europas stamnätskorridorer ska dra nytta av de tillväxtimpulser som förväntas längs korridorerna. TRAM - stärka dimensionen av hållbar mobilitet i det regionala och lokala beslutsfattandet och bidra till genomförandet av EU:s vitbok för transporter. BSR Interconnect (Baltic Sea Region), koppla samman regionala kollektivtrafiksystem i södra Östersjöområdet och etablera ett internationellt och sektorsövergripande nätverk Low Carbon Logistic projekt för att minska koldioxidutsläppen från godstransporter via konceptet samordnad varudistribution. För Blekinges del är det att effektivisera godstransporter med anknytning till näringslivet i Olofström. Avtalsmodell för elbusstrafik - drivs av Blekinge Tekniska Högskola med medel av Energimyndigheten för en tvåårig studie om beslutsunderlag för införandet av elbussar. Baltic Energy Areas, a planning prospective ett internationellt projekt för att sammanlänka fysisk samhällsplanering med planering för fossilfri energi. Strukturbild Blekinge ett arbete för att integrera ett rumsligt perspektiv i den regionala tillväxten. Arbetet kopplar samman kommunernas planering med den regionala utvecklingsstrategin. 5

166 rån D Flera projekt för utveckling av bredband; Region Blekinge ansöker om ERUF-medel för Digitala Blekinge. Ett projekt för att ta fram digitaliserings- och bredbandsstrategi. Projektets syfte är också att påvisa vikten att arbetet med digitalisering och bredbandsetablering går hand i hand för att uppnå dess potential. Projektet innehåller att ta fram samverkansmodeller och utbildningsinsatser inom bredband och digitaliseringens effekt, möjlighet och hot. Fiber åt alla i Blekinge och Skåne - pågår tom april Bredbandsfrämjande åtgärder med fokus på Nyttan med bredband. Stötta kommuner och aktörer för att underlätta bredbandsutbyggnaden. Tioprojektet ta fram en eller flera koncept för att skapa förutsättningar för god bredbandsuppkoppling i de vita fläckarna i Blekinge. Ta ta fram förslag som gör det möjligt att bygga upp en IT-infrastruktur som inkluderar glesbygden och skärgården i Blekinge. Begränsad klimatpåverkan Hav i balans o levande kust o skärgård Levande skogar Flera olika projekt pågår inom turism- och besöksnäringen med hållbarhetsfokus, t ex; Attractive Hardwood - utveckling av lövskogsområden som attraktiva besöksdestinationer med strategi för marknadsföring och nya produkter inom ekoturism. DUNC (development of Unesco) ska utveckla de världsarv som pekats ut av UNESCO i södra Östersjöområdet till hållbara besöksmål där både Karlskrona stad och biosfärområdet Blekinge Arkipelag ingår. Att ta fram en hållbarhets- och kvalitetscertifieringsstandard för produkter och tjänster samt metod för utveckling av produkter och tjänster ingår i projektet. Arkipelagrutten - hållbara outdoorprodukter utmed leder på land och vatten och hållbar produktutveckling inom natur- och kulturturism. Competemce Academy Tourism projekt (ESF) som syftar till att kompetensutveckla små företag inom besöksnäringen där hållbarhet kommer in i utbildningsinsatser. Samarbete mellan Tourism in Skåne och Region Blekinge. Biosfärområdet Blekinge Arkipelag verkar för skydd av natur o kulturmiljöer och är ett modellområde där resurser används på ett hållbart sätt med skydd av miljö kust o ekosystem. Kulturverksamheten, Musik i Blekinge, en del av Region Blekinge, har med stöd via Klimatklivet tagit fram en handbok för hur man beaktar ekologisk och social hållbarhet för att arrangera ekologiskt och socialt hållbara festivaler och evenemang i Blekinge. I kulturplanen finns inarbetat att ekologisk och social hållbarhet ska beaktas inom kulturen med hänvisning till ovan nämnda handbok. 6

167 rån D Grundvatten av god kvalitet I ett långsiktigt perspektiv är vattenförsörjning i sydöstra hörnet av Sverige den största utmaningen både vad gäller dricksvatten och vatten för livsmedelsproduktion. En Vattenförsörjningsplan finns framtagen av länsstyrelsen som remissbehandlas nu (2017). Identifierade luckor för prioområdet Attraktiva miljöer och tillgänglighet. Samhällsplaneringen behöver samordnas mellan den regionala och den lokala nivån och berör många sakfrågor, t ex att synka bostadsutbyggnad med infrastruktur och kollektivtrafikförsörjning, samordna så att infrastruktur för fossilfria drivmedel blir regionalt täckande, fossilfri energiutbyggnad, planberedskap för etablering av verksamheter etc. En utveckling av den regionala fysiska planeringen enligt bostadsplaneringskommitténs förslag skulle ge en effektivare samhällsplanering. Övergripande har vi identifierat att olika aktörer inom samhällsplanering/-utveckling arbetar alltför mycket i stuprör och behöver arbeta mer sektorsövergripande inom sina organisationer såväl som mellan organisationer. Att få över mer gods från väg till järnväg behövs, samt andra åtgärder som medför effektivare transporter och alternativ till personbilar. Bra kommunikationer måste finnas för att möjliggöra pendling till arbete. Vidare råder en otillräcklig bredbandsinfrastruktur i Blekinge. Vattentillgång är för framtiden en utpekad viktig fråga för sydöstra Sverige. Det gäller både dricksvatten och vattenförsörjning för odling. Minskade vattentillgångar i regionen är en riskfaktor som en följd av ett förändrat klimat. Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument: - Utveckling av besöksnäringen inom hållbarhetsområdet som t ex informationsmaterial om miljövänliga besöksmål, utbildning. - Lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge (förslag i ännu ej antagen livsmedelsstrategi) - Öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet. Genom att ställa krav stimuleras marknaden att erbjuda detta. - Samlastningsprojekt både inom offentlig verksamhet och näringslivet. - Fortsätta utveckla strukturbildsarbetet 7

168 rån D C. Kompetensförsörjning Blekinges Unga Lyfter, projekt för att stärka kopplingen till arbetslivet för unga, det innehåller bl.a. kompetensutveckling inom arbetsmarknadskunskap. Möjligheternas värld - samarbete mellan Kreativum Science Center och kommunerna för att främja val av teknik i gymnasiet. Samarbetet ger också möjlighet till utveckling av undervisning kring klimat och miljö och det sker även i samarbete med BTH (Blekinge Tekniska högskola) avdelningen för strategisk hållbar utveckling. Klimatsamverkan Blekinge en samverkansyta som bidrar till kompetensspridning inom klimatpåverkan, klimatanpassning och energifrågor. Se mer sid 11 under 3. Huvudsakliga aktiviteter. BTH, Blekinge Tekniska Högskola, har magisterprogram i strategiskt ledarskap för hållbarhet med stort internationellt deltagande. Kompetensförsörjningsstrategin revideras och antas under Identifierade luckor för prioområdet Kompetensförsörjning. Företagens medvetenhet/kompetens om att hållbarhet lönar sig och är en konkurrensfördel brister och där behövs insatser. Likaså behöver en struktur byggas för att möta behovet inom hållbarhetsområdet i arbetslivet. Åtgärder med koppling till tillväxtarbetet beslutade i andra strategidokument Strategiskt arbete för kompetens och integration finns; en arbetsgrupp finns i länet för att dela erfarenhet och hitta strukturer som främjar integration. Till exempel snabbare och flexiblare inlärning av svenska genom kontakter mellan SFI i samtliga kommuner. Detta är en viktig del av den sociala hållbarheten som vi också tycker måste ingå i tillväxtarbetet och inkluderas som en helhet, se också rubrik 5. D. Internationellt samarbete För energiomställning och anpassning till klimatutmaningar är den regionala rollen i ett internationellt perspektiv att bygga plattformar och nätverk för samarbete. För Blekinges del fokuserar arbetet till stor del på nära kontakter med organisationer i östersjöområdet. För att nämna några med koppling till miljö- och hållbarhet ingår Region Blekinge i det makroregionala samarbetet Euregion Baltic och dess Water Core Group; Baltic Sea States Subregional Co-operation BSSSC; Conference of Peripheral Maritime Regions CPMR med arbetsgrupperna för transport och maritim samverkan. De aktiviteter som genomförs på området utgår från de utmaningar som pekas ut i EU:s strategi för Östersjöregionen och finansiering söks främst via Interreg-programmen. Internationellt samarbete finns också i olika projekt, exempel där fokus är miljö- och hållbarhetsfrågor är: TEN-tacle, TRAM, Enerselves och BEA-APP som nämnts tidigare under Innovation och företagande och Attraktiva miljöer och tillgänglighet. Vad gäller turism/besöksnäring finns klar hållbarhetsprofil på projekten Attractive Hardwoods och DUNC- Developing UNESCO:s Natural and Cultural assets samt vad gäller innovation: Low Carbon Logistics (Energikontor sydost) som alla nämnts tidigare. 8

169 rån D Vad gäller hållbara transporter: Interconnect för att få bättre konkurrenskraftigare kollektivtrafik runt Södra Östersjön. Blue Science Park - en innovationsmiljö inom fokusområdena Telecom/IT, ehälsa och Marin teknik genom samarbete mellan näringslivet, Blekinge Te kniska Högskola, Karlskrona kommun och Landstinget Blekinge BMSP Baltic Maritime Science Park (BMSP), ett avslutat projekt (dec 2014) som utnämn t s som flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin, ett innovations - och kunskapsnav inom sjösäkerhet, skydd och miljö. Identifierade luckor för prioområdet Int ernationellt samarbete Aktivt a rbete för förbättrad vattenkvalitet i Östersjön drivs för närvarande inte. Internationella projekt har tidigare bedrivits både för vattenkvalitet och för oljeskydd i Östersjön. Kust - och skärgårdsområdet är en styrka som främjar Blekinges utveckling och med utgångspunkt från kunskapen om dess vattenkvalitet skulle arbetet behöva fortsätta. 2. B efintliga strategier, planer, program eller liknande med relevans för klimat och mil jö s om är utgångspunkt för arbetet När strategierna tagits fram har de i största möjliga mål koppla t s till redan befintliga strategier så att mål och strategier ska överensstämma. Nedan en illustration hur befintliga strategier medverkar att uppnå de glo bala målen. Blekingestrategin Attraktiva Blekinge den regionala utvecklingsstrategin är central; Regionala strategier därutöver är; Åtgärdsprogram met för de R egionala Miljömålen ( revidering ute på remiss) Ett hållbart Blekinge, Länsstyrelsen Klimat och energistrategi nulägesbeskrivningen i strategin är en energibalans för länet, Klimatsamverkan Blekinge Trafikförsörjningsprogram , Region Blekinge Länstransportplan för Blekinge , Region Blekinge Innovationsstrategi för Blekinge, Region Blekinge Internt h ållbarhetsprogram för Region Blekinge Restvärme i Blekinge, potentialstudie, Länsstyrelsen Solpotentialstudi e för Blekinge, Länsstyrelsen Planeringsunderlag för storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län, Länsstyrelsen Handlingsplan för bioenergi, Länsstyrelsen Regional strategi och handlingsplan för biogas i Blekinge Kronoberg och Kalmar län, Biogas Sydost, länsstyrelserna Handlingsplan för anpassning till ett förändrat klimat, Länsstyrelsen Östersjöstrategin, Tillväxtverket Mat - och livsmedelsstrategi (Länsstyrelsen under framtagning 2017) 9

170 rån D BTH Blekinge Tekniska Högskolas färdplan Vägval 2030 Färdplan för snabbomställning till hållbara persontransporter Vårt uppdrag kopplat till befintliga strategier kan beskrivas enligt den regionala utvecklingsstrategins insatsområden med de väsentliga strategierna för varje område enligt nedan: Det interna hållbarhetsprogrammet för Region Blekinge innehåller en rad åtgärder för att minska verksamhetens egen miljöpåverkan, t.ex. reseprioritering, subventionerat busskort för personalen, regler vid anordnande av konferenser, rekrytering, inköp,m.m. I den Kompetensförsörjningsstrategi som finns saknas perspektivet klimat och miljö. 3. Huvudsakliga aktiviteter Nedan följer några bidragande aktiviteter som pågår samt anges i den mån det finns, tidplan: Generationsmålet Hållbar kommun- och regionutveckling Region Blekinge deltar i ett treårigt forskningsprojekt vid Blekinge tekniska högskola, BTH, som syftar till att testa och vidareutveckla en strategisk modell för kommunalt och regionalt arbete för hållbarhet. Utgångpunkt är de åtta hållbarhetsprinciper som även Sveriges Ekokommuner arbetar efter, se; Tio organisationer deltar i forskningsprojektet. Region Blekinges del är att tillsammans med Region Blekinges projektkontor utveckla en modell och metod så att alla projektmedel ska bidra till ökad hållbarhet i Blekinge. Målet är att utveckla ett webbaserat hjälpverktyg att använda vid projektansökningar - att via ett frågeformulär få fram de utmaningar för hållbarhet och de positiva aspekter ur hållbarhetssynpunkt som projektet medför. Både ekologisk och social hållbarhet beaktas i frågorna. Överensstämmelsen mellan de åtta hållbarhetsprinciperna och de globala målen, Agenda 2030 har också undersökts i projektet och de är helt överensstämmande. Projektet avslutas 31 mars Region Blekinge medverkar i det regionala miljömålsarbetet som leds av länsstyrelsen. I åtgärdsprogrammet (under remiss just nu) finns sex insatsområden. Regionen åtar sig 10

171 rån D att medverka i åtgärder inom insatsområdena God bebyggd miljö, Friskt vatten, Hållbara transporter och smart energi samt Hållbar konsumtion. Åtgärdsprogrammet gäller Begränsad klimatpåverkan Klimatsamverkan Blekinge, ett forum som samlar krafterna i Blekinge för att minska samhällets klimatpåverkan och nå klimatmålen. Klimatsamverkan fungerar som en plattform för samverkan och samordning mellan olika aktörer inom både det offentliga och näringslivet för att dra mot de gemensamma målen i Klimat och energistrategin. Arbetet leds av Länsstyrelsen tillsammans med Energikontor Sydost och Region Blekinge. I styrgruppen finns representanter i ledningsposition från företag i utvalda branscher inom näringslivet och från de offentliga aktörerna. Kontinuerligt arbete för områdena klimat och energi bedrivs via Klimatsamverkan med tidsatta åtgärder i miljömålens åtgärdsprogram, främst inom insatsområdena God bebyggd miljö, Hållbara transporter och smart energi, och Hållbar konsumtion. God bebyggd miljö Strukturbild Blekinge ett projekt för ökad samverkan i Blekinge kring fysisk planering kopplat till regionala utvecklingsfrågor, iscensätta och få till den stadigvarande dialogen mellan samhällsplaneringens aktörer lokalt och regionalt i länet. Ett gemensamt regionalt planeringsunderlag i form av statistik och kartor tas fram samt skapas en plattform för fortsatt dialog för att öka samverkan ännu mera inom olika planeringsfrågor och regional utveckling. Projekt som pågår till 30 juni BEA-app (Baltic Energy Areas-a planning prospective) Region Blekinge medverkar I detta Interreg-projekt som ska sammanföra fysisk planering och regional energiplanering och stödja omställningen till fossilfria energisystem genom optimerad fysisk planering. Projektet ska också finna innovativa samverkansformer, metoder och finansieringssystem. Det finns klara kopplingar till Strukturbild Blekinge för genomförande efter projekttidens utgång Sol i syd,och Sol i den fysiska planeringen - två projekt som riktar sig mot solenergibranschen respektive att integrera solenergi i den fysiska planeringen. Båda är projekt för att främja introduktion av solenergi, kompetenshöjning hos installatörer/entreprenörer i form av utbildningsinsatser samt har en solkarta tagits fram för hela Blekinge. Trafikverksamheten, Region Blekinge arbetar fortlöpande med att minska klimatpåverkan från transportsektorn genom att verka för att överföra resande från bil till kollektivtrafik. Giftfri miljö Informationsåtgärder om Giftfri miljö har hållits. Företagsutveckling inom området Giftfri miljö är möjlig. 11

172 rån D 4. Hur insatserna inom samtliga prioriteringar i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Kopplingen till miljömålen redovisas ovan genom markering i rubrikerna av miljömålssymbolerna. 5. Åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell nivå En helhetsbild av hållbarhet som även omfattar den sociala dimensionen efterlyses. Det är inte minst tydligt genom de globala målen, Agenda 2030, att en helhetssyn måste finnas. Att vara medveten om komplexiteten och bredden i hållbarhetsfrågorna och ha samma syn på utmaningar och vilka mål som gäller är mycket viktigt för genomslagskraft både nationellt, regionalt och lokalt. De globala målen är en samlande faktor. Långsiktighet i stöd och styrning från nationellt håll är en förutsättning för omställning. För att investera i energieffektivitet måste det skapas långsiktiga incitament för att räkna hem lönsamheten. En fondsamordning skulle främja omställningen genom att underlätta ansökningar av projektmedel. BRP+; Det är viktigt att RegLab projektets fortsätter att utvecklas för att mäta hållbarhet över tid. Att redovisa utveckling med annat mått än BNP är ytterst viktigt för att visa att utveckling inte bara är en fråga om ekonomi. Det är också viktigt att samordning sker med de mått på välstånd som regeringen beslutat om. Nationellt stöd behövs både vad gäller utredning och finansiellt - för att finna nya finansieringsformer. Blekinge som en transportnod - vårt läge och geografi gör att regionen skulle kunna avlasta andra delar av landet som är hårt belastade av godstrafik - som Skåne. En avlastning till hamnar och vägar i Blekinge skulle bidra till att uppfylla miljömålen i andra delar av landet. Ett större fokus på hela landet i infrastrukturen behövs. Ett tydligare uppdrag när det gäller regional tillväxtansvarigs roll och ansvar för klimat och energi, till exempel regional fysisk planering. 6. Behov av stöd från relevanta statliga myndigheter Det är viktigt att det inte blir dubbelarbete. Klimat- och miljö-områdena finns i andra strategier och rapportering begärs t ex genom miljöömålssystemet. Samordning från nationellt håll behövs, och kan lämpligast läggas in som ett regionalt uppdrag i det årliga villkorsbrevet. Stöd från upphandlingsmyndigheten för att öka takten att ställa klimat och miljökrav i offentliga upphandlingar i. 12

173 rån D Näringslivscheckar för hållbart företagande, skulle vara ett sätt att påskynda omställningsarbetet inom företag. Sprida forskning om utveckling och hållbart företagande i populärversion skulle påskynda omställningen liksom att sprida goda förebilder och exempel. Regelverk kan hämma utveckling och innovation. Ett exempel är bestämmelser runt ersättning och licenser för att köra taxi, som kan motverka samåkning som är en viktig del i ett hållbart transportsystem. Bra miljöprojekt borde sponsras via nationella fonder utan alltför krångligt ansökningsförfarande, vilket motverkar att bra idéer testas. 13

174 Regionala tillväxtmedel Års r a pport över beviljade och avslutade projekt rapport 2017

175 Regionala tillväxtmedel Årsrapport över beviljade och avslutade projekt Region Blekinges Projektkontor Verksamhetsområde Regional Utveckling Rapporten är en bilaga till Region Blekinges årsredovisning

176 Innehåll Inledning... 5 Översikt av projektportföljen Antal och typ av projekt... 6 Uppväxling av medel... 7 Antal och typ av projekt ägare... 7 Fördelning mellan Blekingestrategins insatsområden... 8 Effektfulla projekt i en föränderlig värld... 9 Översikt av beviljade och avslutade projekt för januari till augusti Beviljade projekt under Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Insatsområde: Livskvalitet Insatsområde: Arbetsliv Insatsområde: Tillgänglighet Avslutade projekt Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Insatsområde: Livskvalitet Insatsområde: Arbetsliv Insatsområde: Tillgänglighet... 29

177 4

178 Inledning Målet med Blekingestrategin är Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Regionala tillväxtmedel finansierar projekt som bidrar till stärkt regional utveckling och till att uppfylla Blekingestrategin. I Blekinge ska projekten bidra till genomförandet av Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Blekingestrategin består av fyra insatsområden: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Samtidigt som de regionala tillväxtmedlen bidrar till Blekinges utveckling är de också ett viktigt verktyg för Näringsdepartementet för att genomföra Sveriges regionala tillväxtpolitik. Målet för Sveriges regionala tillväxtpolitik är: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Sveriges regionala tillväxtpolitik beskrivs i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft De regionala tillväxtmedlen är ett anslag från regeringen via Näringsdepartementet och Tillväxtverket. I Blekinge delar Region Blekinge och Länsstyrelsen på anslaget. Den här rapporten berör enbart den del av anslaget som förvaltas av Region Blekinge. Rapporten består av fyra delar: översikt av projektportföljen översikt av beviljade och avslutade projekt 2017 projekt som beviljats under 2017 projekt som avslutats under 2017 Rapporten tas fram årligen som bilaga till Region Blekinges årsredovisning. 5

179 Översikt av projektportföljen Här följer en kort överblick av Region Blekinges projektportfölj Med projektportfölj i detta sammanhang menar vi samtliga pågående projekt som beviljats regionala tillväxtmedel av Region Blekinge. Projektp ortföljen beskrivs här utifrån: antal och typ av projekt uppväxling av projektmedel antal och typ av projektägare fördelning per insatsområde i Blekinges regionala utvecklingsstrategi effektfulla projekt i en föränderlig värld Projektportföljens sammansättning förändras hela tiden i takt med att projekt bevil jas och avslutas. Siffrorna nedan är en sammanställning per Antal och typ av projekt Vid årsskiftet pågick totalt 5 2 projekt. Dessa delas in i fyra olika kategorier eller typer av projekt: projekt 1 :1 d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är enda externa projektfinansiering utöver projektparternas medfinansiering. projekt 1 :1 och nationella program d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till projekt med ytterligare extern finansiering från nationella pro gram, t.ex. från Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Kulturrådet. projekt 1 :1 och EU - program regionala d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till projekt inom regionalfondensprogrammen (ERUF) och Leader. Projekt 1 :1 och EU - p rogram Interreg d.v.s. projekt där regionala tillväxtmedel är medfinansiering till Interregprojekt i södra Östersjöprogrammet, Östersjöprogrammet eller Interreg Europa. Diagrammet nedan beskriver antal projekt inom respektive projekttyp: 4 Projekt (enbart 1.1) Projekt (1.1& nationella program) Projekt (1.1& regionala EUprogram) Projekt (1.1& Interreg) 6

180 Uppväxling a v medel Sammantaget är anslag 1 :1 Regionala tillväxtåtgärder ett viktigt ekonomiskt verktyg för att skapa utvecklig, tillväxt och sysselsättning i Blekinge i enlighet med Blekingestrategins prioriteringar. Anslaget växlas i hög utsträckning upp med medel f rån aktörer i regionen, regionalfondsprogrammet Skåne - Blekinge, Interregprogrammen och nationella program. På så vis är anslag 1 :1 Regionala tillväxtåtgärder en viktig möjliggörare för att driva långsiktiga strategiska satsningar som bidrar till genomföran det av den regionala utvecklingsstrategin liksom målen i Skåne - Blekinge program och EU Under 2017 har beviljade medel i projektportföljen växlats upp 3,1 gånger med andra finansiärer. Medfinansiering av externa projektfinansiärer (EU- program, nationella program) prioriteras vid bedömning av ansökningar för att anslaget ska "växla s upp" och därmed bidra till större strategiska satsningar. Diagrammet nedan visar uppväxlingen av regionala tillväxtmedel I beräkningen nedan ingår inte projektet Almi Invest (riskkapitalfond i Sydsverige) som har en projektomslutning på 400 miljoner. Om Almi Invest inkluderas i beräkningen av uppväxling blir det hela 8, 4 gånger vilket är en missvisande bild för hela projektportföljen. Projektomslutning Totalt kr ( uppväxling 3,1 gånger ) kr kr Regionala tillväxtmedel kr Offentliga medel Privata Antal och typ av projekt ägare Som nämndes ovan pågick 5 2 projekt vid årsskiftet. Dessa projekt drivs av totalt 2 4 olika organisationer. Dessa organisationer kan delas upp i sex kategorier: Region Kommun Högskola Innovationsaktörer Företagsfrämjande org. Övriga organisationer (exempelvis ideella organisationer, ekonomiska förening osv) 7

181 Diagrammet nedan beskriver hur många projekt som bedrivs inom respektive kategori av projektägare: Region* Kommun Högskola Innovationsaktörer Företagsfrämjande org. Övriga organisationer 4 3 *Region Blekinge 18, Region Skåne 2, Kommunförbundet Skåne 1, Regionförbundet Kalmar Län 1 Fördelning mellan Blekingestrategins insatsområden Som nämndes redan i inledningen ska de regionala tillväxtmedlen finansiera projekt som bidrar till genomförandet av Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Det är därför intr essant att se hur projektportföljen är fördelad mellan de fyra insatsområdena i Blekingestrategin: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet D iagrammet nedan visar beviljade medel för samtliga pågående projekt för delat på respektive insatsområde i kronor och procent per den kr 14% kr 8% kr 12% Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet kr 66% 8

182 Effektfulla projekt i en föränderlig värld Som en del i uppföljningen av projektportföljen genomfördes i november en enkätundersökning som riktade sig till projektledarna för samtliga pågående projekt. Syftet var att fånga frågeställningar som inte återfinns i projektens lägesrapporter. Totalt svarade 26 projekt från samtliga insatsområden på enkäten, varav 54% inom insatsområde arbetsliv. Hälften av de projekt som svarade uppger att de under genomförande stött på nya behov, utmaningar och/eller oväntade resultat. Det kan röra sig om bland annat omorganisationer, tidsbrist hos deltagande företag och nya behov hos målgruppen som påverkar projektens genomförande. Projekten bedrivs i en föränderlig värld och som projektägare är det viktigt att ha beredskap för att kunna hantera förändringar i genomförandet. Som projektfinansiär är det viktigt att ha förståelse för projektens verklighet och kunna stötta vid behov av förändringar. I detta sammanhang är det positivt att samtliga projekt uppger att resultaten kommer att leva vidare antingen hos projektägaren eller hos annan organisation efter projekttiden. Därmed bidrar projekten till en långsiktig positiv förändring i Blekinge. En framgångsfaktor kan vara att majoriteten av projekten upplever att styrgruppen är aktiv i projektgenomförandet och att det finns en samordning med andra pågående projekt och insatser. I det regionala tillväxtarbetet är hållbarhet- och jämställdhetsfrågor i starkt fokus, bl.a. genom regeringsuppdraget jämställd regional tillväxt och utifrån arbetet med Agenda En stor majoritet av projekten uppger att de redan idag arbetar aktivt med hållbarhet och jämställdhet. Projekten bidrar till en ökad kunskap hos deltagande företag och organisationer som kan bidra till ett mer hållbart och jämställt Blekinge. 9

183 Översikt av beviljade och avslutade projekt för januari till augusti 2017 Insatsområde Bilden av attraktiva Blekinge Ett beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Kultur som besöksmål, skapa nationella och internationellt intressanta besöksmål som stärker Blekinges attraktivitet Två avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Kartläggning och utveckling av hästnäringen som en del av besöksnäringen. Genom utveckling av nätverk arbeta fram nya former för samverkan och marknads-föring. Utvecklad samverkan mellan offentliga och privata aktörer inom besöksnäringen samt ökad marknadsföring av Blekinges som besöksmål i och utanför länet. Insatsområde Livskvalitet Fem beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Ökad samverkan mellan kommunal fysisk planering och regional planering. Ökad samverkan för att främja fossilfria transporter och minskat fossilberoende Sju avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Utveckling av Blekinges kulturliv och stärkt attraktionskraft genom ökad samverkan mellan regionala kulturaktörer, gemensamma prioriteringar och satsningar. Utveckling av samarbetsstrukturer mellan kommun, landsting och högskola inom e-hälsoområdet som bland annat resulterat i nya e- hälsotjänster för förbättrad samhällsservice inom vård och omsorg. Planeringsunderlag och kunskapsspridning gällande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Utveckling av BTH Idrottsakademi och ökad samverkan mellan högskola, idrottsföreningar och näringsliv. 10

184 Insatsområde Arbetsliv Nio beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Innovationsfrämjande kopplat till prioriterade områden i innovationsstrategin (lättviktsmaterial och e-hälsa). Kompetensförsörjning inklusive satsningar för att förbättra unga möjligheter för inträde på arbetsmarknaden. Sex avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Etablering av Business Ronneby - en miljö för utveckling av affärsidéer och företag som (efter projektets slut) har blivit en del av kommunens ordinarie verksamhet. Planeringsunderlag för en framtida etablering av en experimentell innovationsmiljö inom bearbetning av lättviktsmaterial med hjälp av vattenskärning, en LIGHTer nod i Ronneby i samverkan med Swerea Insatsområde Tillgänglighet Tre beviljade projekt 2017 Beviljade projekt inom insatsområde ska bl.a. bidra till: Ökad samverkan för bredbandsutbyggnad och digitalisering. Öka samverkan för att skapa struktur och processer inom e- Hälsa som leder till att invånarna får likvärdig vård och omsorg i Blekinge. Sju avslutade projekt 2017 Avslutade projekt inom insatsområdet har bl.a. resulterat i: Analys, marknadsundersökningar och förslag till finansieringsmodell för flygförbindelse från Blekinge till Frankfurt och Amsterdam. Rapporter och underlag för påverkan av förslag till nationell plan för Höghastighetsbanans trafik och genomförande. Förstudie för att marknadsföra Blekinge som innovationsregion, genom ansökan till att arrangera Innovationsriksdag Regional strategi och samarbetsstruktur för kompetensförsörjning i Blekinge. Kvalitetssäkrad processhantering av regionala tillväxtmedlen. 11

185 B eviljade projekt under Nedan följer en sammanställning av de projekt som beviljats av Region Blekinge under Projekten är grupperade utifrån de fyra insat sområdena i Blekingestrategin: bilden av attraktiva Blekinge livskvalitet arbetsliv tillgänglighet Den enskilt största satsning som gjorts under 2017 är medfinansiering till regionafondsprojektet Digitala Blekinge. Denna prioritering utgår från den utmaning Blekinge har när det gäller bredbandsutbyggnad och digitalisering, vilket tydliggörs i Post och telestyrelsens senaste kartläggning där Blekinge ligger sist i landet vad gäller utbyggn ad av fiberinfrastruktur. D iagrammet nedan visar beviljade medel 2017 i kronor samt procent, fördelat på insatsområdena i Blekinges regionala utvecklingsstrategi : kr 35% kr 1% kr 20% Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet kr 44% Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Syftet med arbetet att skapa bilden av det Attraktiva Blekinge är att få fler människor att vilja flytta hit, etablera sitt företag här och besöka oss. Människor behöver en positiv bild eller en relation till en plats för att överväga att flytta dit. Det ä r därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt både i och utanför Sverige. Antal beviljade projekt Beslutade medel Region Blekinge 1 projekt kronor Projekt som beviljats under inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Förstudie kulturarbete som besöksmål: Gribshunden och världsarvsmuseum 12

186 Förstudie kulturarbete som besöksmål: Gribshunden och världsarvsmuseum Projektägare: Blekinge Museum Syfte: Blekinge Museum arbetar aktivt med kulturarvet i Blekinge men vill också skapa nationella och internationellt intressanta besöksmål som stärker Blekinges attraktivitet. Projektet vill se över förutsättningarna för att skapa ett världsarvsmuseum i Karlskrona och en utveckling av Gribshundsprojektet i Ronneby. Målet med projektet är ta fram underlag och material till framtida satsningar och även göra en samhällsekonomisk analys för att säkerställa den framtida ekonomiska bärigheten. Samarbete kommer att ske med Stockholms Universitet, University och Southampton och Syddansk Universitetet. Näringslivet kommer också att bli involverat bl.a. MMT, danska AKUT, Combat Archaelology samt lokala entreprenörer. Medfinansiering: kronor Insatsområde: Livskvalitet I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 6 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Strukturbild Blekinge 2.0 Green Charge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Carl International filmfestival Elbilslandet Syd Hållbarhetsintegrerad information vid aktualisering av regional utvecklingsstrategi 2018 Carl International Film Festival & Forum 2018 Strukturbild Blekinge 2.0 Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet syftar till att öka samverkan mellan den kommunala fysiska planeringen, den regionala utvecklingsplaneringen och de regionala utvecklingsfrågorna. I projektet ska kunskapen öka om regional tillväxt utifrån Blekinges förutsättningar och samverkan med näringslivet ska utvecklas. Fördjupade analyser kommer att genomföras av sambanden mellan arbetsmarknad, bostadsmarknad och transportsystem samt hur internationalisering och digitalisering påverkar fysik planering i regionen. Projektet ska resultera i en ökad kunskap, samsyn och samhandling mellan samhällsplaneringens aktörer lokalt, 13

187 regionalt och statligt i Blekinge. Långsiktigt kommer resultaten bidra till besluts- och planeringsunderlag för aktörer inom samhällsplanering samt identifierade konkurrensfördelar inom smart specialisering. Medfinansiering: kronor GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Projektägare: Miljöfordon Sverige Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag och utformning av hur initiativet Green- Charge ska utvecklas inom ett antal områden såsom innovationsplattform, nya varor och tjänster samt samhällsutmaningar inom området fossilfria transporter där det finns möjligheter att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Samverkan kommer att ske med kommuner, regioner, myndigheter, akademi m.fl. Målet är att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska ske, exempelvis i form av ett genomförandeprojekt. Resultaten kommer att spridas till aktörer i andra regioner. Medfinansiering: kronor Carl International filmfestival Projektägare: Carl International Film Festival Syfte: Projektet är en nyetablerad filmfestival med bas i Karlskrona med syfte att verka för Blekinge och sydöstra Sverige som filmregion. Programmet består av film från hela världen i olika tematiska filmprogram samt en sektion för ny långfilm från länderna runt Östersjön. Festivalen syftar även till att vara ett forum för framtidens filmindustri och under veckan kommer seminarium att hållas med syfte att utreda förutsättningarna för en framtida filmfond i Sydöstra Sverige. Medfinansiering: kronor Elbilslandet Syd Projektägare: Region Skåne Syfte: Projektet syftar till att främja omställningen av näringslivets personbilsflotta till att bli fossilfri, utbyggnad av ladd infrastruktur för elfordon, att introducera elbilstaxi samt att höja kunskapen om fossilfria fordon och drivmedel hos företagen, vilket inkluderar tillvaratagande av nya affärsmöjligheter inom fossilfria transporter. Projektet kommer att omfatta samverkan och aktiviteter för både Skånes och Blekinges näringsliv. Projektet består av fyra delprojekt: Omställning av företagens fordonsflotta till fossilfria drivmedel Utbyggnad av ladd infrastruktur för normalladdning Elbilstaxi Plattform för affärs- och innovationsutveckling för fossilfria transporter 14

188 Vid projektets slut har det skånska och blekingska näringslivet, i synnerhet transportbranschen och företag med egen bilflotta, kommit ett steg längre i sin medverkan att arbeta för en omställning till koldioxidfria transporter i regionen. Medfinansiering: kronor Hållbarhetsintegrerad information vid aktualisering av regional utvecklingsstrategi RUS Projektägare: Region Blekinge Syfte: Region Blekinge har som samverkansorgan ansvaret för regionalt utvecklings- och tillväxtarbete. Den befintliga strategin "Attraktiva Blekinge" har behov av att aktualiseras. Projektet kompletterar aktualiseringen med insatser för att skapa ökad kunskap inom Agenda 2030 samt framtagning av kommunikation för anpassning att spridas i digitala kanaler. I anslutning till aktualiseringen genomförs en ny mätning av s.k. attraktionsindex för implementering i aktualiseringen. Projektet bidrar till samtliga insatsområden i Blekingestrategin. Därav är projektets beviljade projektmedel i diagram under Översikt av projektportföljen 2017 och Beviljade projekt 2017 fördelade över samtliga insatsområden med procentsatsen 15% bilden av attraktiva Blekinge, 15% livskvalitet, 55% arbetsliv, 15% tillgänglighet. Kanske ändra Medfinansiering: kronor Carl International Film Festival & Forum 2018 Projektägare: Carl International film festival Syfte: Projektets syfte är att festivalen ska bli en integrerad del av regionen, i interaktion med publik såväl som med näring- och företagslivet i regionen. CIFF kommer innebära en tillströmning av besökare och gäster under festivaldagarna, men även att ögonen riktas mot Karlskrona och Blekinge medialt, nationellt och internationellt. Målsättningen är att genom festivalen bidra till en dynamisk och kreativ regional utveckling med film i blickfånget. Projektets fokusområde är att lyfta Östersjöregionens länder genom visning av film, bygga broar genom filmkulturella samtal med personer från länderna samt att arbeta för att skapa nya samarbeten och samproduktioner mellan länderna, hela tiden med inramningen av Blekinge som region. Medfinansiering: kronor Insatsområde: Arbetsliv Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation kan de välutbildade människor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit. 15

189 Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 9 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Sveriges Innovationsriksdag 2019 Förstudie: Bredda ungas arbetsmarknad Good Blekinge LIGHTer-nod Blekinge OECD Monitoring Review Småland Blekinge E-Health Innovation Attraktion Blekinge Möjligheternas Värld Industrins kompetensförsörjning i Blekinge Sveriges Innovationsriksdag 2019 Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag för att söka Svenska Innovationsriksdagen Innovationsriksdagen har blivit en av Sveriges större mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte om innovationsbaserad näringslivsutveckling. Innovationsriksdagen är ett tillfälle för forskare, beslutsfattare, offentliganställda och representanter från näringslivet att mötas och utbyta erfarenheter. För Blekinges del finns det möjlighet att visa upp våra styrkeområden nationellt vilken i sin tur kan innebära att fler forskningsuppdrag kan komma till Blekinge och därmed möjlighet för näringslivet att få ta del av denna forskning. Medfinansiering: kronor Förstudie - Bredda ungas arbetsmarknad Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet är en förstudie som syftar till att i samverkan mellan samtliga Blekinges kommuner, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare i Blekinge hitta strukturella förändringar för att öka efterfrågan på ung arbetskraft. En gemensam handlingsplan ska tas fram för att föreslå och prioritera vilka insatser som bör genomföras för att skapa fler ingångsjobb i Blekinge. Förstudien ska också visa hur kommunerna ska förhålla sig till ungdomsperspektivet i sociala upphandlingar. Medfinansiering: kronor Good Blekinge Projektägare: NetPort Science Park Syfte: Good Blekinge är en satsning och ett initiativ från Näringslivet i Blekinge, Arbetsförmedlingen och NetPort Science Park AB. Projektet ska arbeta efter en modell för samverkan mellan näringsliv, region och arbetsförmedling kring frågan om kompetens 16

190 försörjning och utanförskap. Liknande projekt har tidigare genomförts i Malmö med goda resultat. Målgruppen för projektet är personer med akademisk utbildning i åldern år som står utanför arbetsmarknaden samt näringslivet som söker personal med rätt kompetens. Medfinansiering: kronor LIGHTer Nod Blekinge Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet syftar till att skapa och etablera ett nätverk av företag och forskningsutövare för innovation inom lättvikt med regional utgångspunkt och förankring. Utmaningen för industrin ligger i utveckling av effektiva och hållbara produkter och produktionsprocesser för att möta framtida funktions- och miljökrav. Fokus ligger idag på lättviktsteknologier för att kunna möta dessa krav och samtidigt öka sin konkurrenskraft. Medfinansiering: kronor OECD Monitoring Review Småland Blekinge Projektägare: Regionförbundet Kalmar Syfte: 2012 genomförde OECD på uppdrag av de fyra länen i Blekinge och Småland projektet OECD Territorial Review Småland Blekinge. Detta projekt ska utvärdera vilka policyförändringar som de fyra länen gjort i sitt regionala tillväxtarbete sedan dess. Utvärderingen innefattar även i vilken grad rekommendationerna har implementerats och förslå eventuella revideringar. Dessutom ska projektet även belysa de utmaningar som den stora invandringen de senaste och kommande åren skapar och vilka förändringar som krävs för att öka tillgången till arbetsmarknaden för nyanlända. Projektet bidrar till samtliga insatsområden i Blekingestrategin. Därav är projektets beviljade projektmedel i diagram under Översikt av projektportföljen 2017 och Beviljade projekt 2017 fördelade över samtliga insatsområden med procentsatsen 15% bilden av attraktiva Blekinge, 15% livskvalitet, 55% arbetsliv, 15% tillgänglighet. Medfinansiering: kronor E-Health Innovation Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet SICAHT har bedrivits under fyra år med syfte att öka tillväxt och sysselsättning nom området e-hälsa. Under projekttiden har förstudien Innovationsupphandlingar och innovationsvänliga upphandlingar i Blekinge där det framgår att innovationsupphandlingar i stort sett inte genomförs i Blekinge. Detta projekts syfte är att öka innovationsförmågan genom att öka kunskapen om innovationsupphandling hos offentliga och privata aktörer vilket i sin tur ska öka innovationsförmågan i regionen. Det ska genomföras fem pilotprojekt (ett i varje kommun) som ska utgå från ett konstaterat behov hos offentliga aktörerna i nära samverkan med privat näringsliv. Fokus ska vara 17

191 på innovation och innovationsupphandling inom e-hälsa men resultatet ska efter projekttiden även kunna appliceras på andra områden. Projektet bedrivs i nära samverkan med Innovation Skåne och finansieras av bl.a. regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge. Medfinansiering: kronor Attraktion Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet kommer att ta sig an uppgiften att arbeta fram strukturer för talangattraktion och förutsättningar för att implementera talangattraktion som metod för att bidra till en mer attraktiv region, att flytta till, bo i, arbeta i, studera i, och leva i. Under projektets gång kommer projektet att ta fram en marknadsplan. Som ett viktigt inslag i marknadsplanen kommer målgrupper och aktiviteter belysas utifrån hur de bidrar till hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Det kommer även att tas fram en varumärkeshierarki för Blekinge. Medfinansiering: kronor Möjligheternas Värld Projektägare: Kreativum i Blekinge AB Syfte: Behovet av tekniker är stort i Blekinge och en större andel som väljer teknikcollege är därmed önskvärt hos näringslivet i regionen. För att fler ska välja teknikutbildningar i Blekinge arrangeras Möjligheternas värld vars syfte är att fler ska få upp ögonen för vad teknikcollege innebär. Projektet innebär att cirka elever främst i årskurs 8, med särskild fokus på flickor får möjligheten att prova på teknik under ledning av elever från teknikprogrammen årskurs 2. Aktiviteten genomförs på Kreativum i nära samverkan med företag och organisationer som tillhandahåller utrustning och kompetens. Medfinansiering: kronor Industrins kompetensförsörjning i Blekinge Projektägare: KFH - Karlskrona Företags & Hantverksförening Syfte: Projektets syfte är att ledningsfunktionerna hos deltagande företag ska utveckla förmågan att långsiktigt arbeta med strategisk kompetensförsörjning i det egna företaget genom att använda sig av erkänd branschvalidering. Härigenom kan kompetensen i företaget kartläggas och åtgärder tas fram för att utveckla eller rekrytera den kompetens som eventuellt saknas. Det övergripande målet för projektet är att bidra till att regionens mindre och medelstora industriföretag stärker sin konkurrenskraft genom ett mer strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Vid projektets slut ska 30 företag ha gått igenom projektets olika insatser och därmed satt igång ett strukturerat arbete med strategisk kompetensutveckling. Resultaten kommer också kunna användas för att utforma framtida stöd för mindre företags arbete med att utveckla arbetssätt för strategisk kompetensförsörjning. Medfinansiering: kronor 18

192 Insatsområde: Tillgänglighet Effektiva, hållbara transportsystem med god kollektivtrafik och digital infrastruktur kan knyta samman kommuner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera oss gränslöst med den expansiva Öresundsregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Antal beviljade projekt 2017 Beslutade medel Region Blekinge 3 projekt kronor Projekt som beviljats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Länstransportplan för Blekinge ehälsa i samverkan Blekinge Digitala Blekinge Länstransportplan för Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet ska ta fram en ny länstransportplan som omfattas av en miljöbedömning samt en miljökonsekvensbeskrivning. Planen som tas fram ska ha en tydlig redovisning som kommer att ligga till grund för en remissversion inför regeringens beslut över planen. Samarbete i Sydsverige kommer att ske genom Regionsamverkan Syd. Medfinansiering: kronor ehälsa i samverkan Blekinge Projektägare: Karlskrona Kommun Syfte: ehälsa i samverkan Blekinge är ett samarbetsprojekt mellan Blekinges fem kommuner och Landstinget Blekinge. Projektets syfte är att se över behov och de utmaningar som är gemensamma eller kommunspecifika inom området ehälsa. Inom projektet ska man arbeta med att ta fram en gemensam handlingsplan och leda utveckling- och arbetsgrupper inom ehälsa. Projektets mål är att skapa struktur och processer som ger invånarna likvärdig vård och omsorg i Blekinge genom hållbar samverkan. Medfinansiering: kronor Digitala Blekinge (Blekinge bredbands- och digitaliseringsstrategi) Projektägare: Region Blekinge Syfte: Idag ligger Blekinge sist i Sverige vad gäller utbyggnad av fiberinfrastruktur enligt senaste kartläggningen från Post & Telestyrelsen. Det kommer att krävas stora insatser inom bredbandsutvecklingen för att komma ikapp resten av landet. I arbetet med den regionala digitala agendan kommer det att arbetas med att få kommunerna att inta en mer strategisk roll för bredbandsutvecklingen i Blekinge. Samverkan mellan bredbandsutveckling och digitalisering är viktig för att nå full potential inom respektive område. 19

193 Projektets mål är att ta fram en strategi för samordnade insatser för den långsiktiga utvecklingen av bredbandsutbyggnaden och digitaliseringen. Ansökan för projekt Blekinge bredbands- och digitaliseringsstrategi till Tillväxtverket blev återtagen. Ny ansökan med namnet Digitala Blekinge är inskickad och beviljad av Tillväxtverket, innehåll och syfte i projektet är detsamma. Medfinansiering: kronor Avslutade projekt 2017 Nedan följer en sammanställning av de projekt som beviljats av Region Blekinge under Projekten är grupperade utifrån de fyra insatsområdena i Blekingestrategin: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Syftet med arbetet att skapa bilden av det Attraktiva Blekinge är att få fler människor att vilja flytta hit, etablera sitt företag här och besöka oss. Människor behöver en positiv bild eller en relation till en plats för att överväga att flytta dit. Det är därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt både i och utanför Sverige. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 2 projekt kronor Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Hästnäringen i Blekinge län Bildandet av Visit Blekinge Hästnäringen i Blekinge län Projektägare: Karlshamns kommun Syfte: Projektets syfte är att stärka och skapa bättre förutsättningar för företagandet inom hästnäringen i Blekinge. Deltagarna ska få kunskap och möjlighet att utveckla sina verksamheter och företag för en bredare marknad. Vidare skall företag inom besöksnäringen ges verktyg för att diversifiera sin verksamhet. Förutsättningarna för att ta fram ett regionalt ridvägsnätverk skall undersökas. Ett underlag för en blivande regional branschorganisation skall skapas. Resultat: Kartläggningen i Blekinge visar att det finns ca 400 företag som har en direkt koppling till hästnäringen. Företagen omsätter ca 350 miljoner kronor och sysselsätter ca 700 personer årligen varav 300 personer på heltid. Två mässor har arrangerats med avsikt att visa upp bredden inom näringen för allmänheten samt erbjuda företagen ett forum där de kan marknadsföra sig mot nya och gamla kundgrupper. Projektet har under 20

194 projektperioden anordnat workshops för att skapa möjligheter för deltagarna att ytterligare vidga sitt nätverk och att inhämta ny kunskap, vilket har lett till nya möjligheter, uppdrag och ett bättre kontaktnät inom den kommunala verksamheten. Genom studiebesök och föredrag har projektet påvisat de folkhälso- och miljöfrämjande effekter hästen har i samhället. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Bildandet av Visit Blekinge Projektägare: VisitBlekinge AB svb Syfte: På initiativ av landshövding och regionråd startades den 5 september 2013 en process för att utifrån ett underifrånperspektiv utveckla regionens samverkan kring en gemensam strategi för besöksnäringen. Inom ramen för projektet Attraktionskraft Blekinge har en strategi för besöksnäringen tagits fram i samarbete med företrädare för offentlig/kommunal verksamhet och besöksnäringen i Blekinge. Strategin presenterades vid ett stormöte med drygt 200 deltagare i Karlshamn den 5 september Projektet syftar till att genom en förankrad strategi för besöksnäringen i hela Blekinge ta avstamp för en kraftsamling av insatserna inom besöksnäringen. Syftet är att utveckla besöksnäringen till en tillväxtbransch. Resultat: Under projektperioden genomfördes bildandet av Visit Blekinge Ideell föreningen. Projektet har värvat medlemmar och samordnat besöksnäringen genom träffar och gemensamma insatser samt marknadsfört Blekinge som besöksmål utanför länets gränser. Blekinge och på det sättet stärka näringen i länet. Finansiering från Blekinges fem kommunerna säkerställdes under 2014 och ett aktiebolag bildades som ägs av den ideella föreningen. Regelbundna möten med kommunchefer och Turistorganisationer i respektive kommun har hållits vilket lett till ett förbättrat samarbete. I det arbetet har strategidokumentet stått till grund och arbetet har fokuserats på de utpekade målmarknaderna; Sverige med 20 mils radie från Blekinge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen. Projektet har genomfört gemensamma kampanjer med aktörer i Blekinges besöksnäring, deltagit på mässor både i Sverige och utomlands samt producerat Blekingemagasinet, som översatts på fyra olika språk, varje år för att locka fler besökare till Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Insatsområde: Livskvalitet I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. Antal avslutade projekt 2016 Utbetalade medel Region Blekinge 7 projekt kronor 21

195 Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Kultursamverkan för Blekinge ehälsa utveckling för Blekinge län, kommuner i samverkan med landsting Till havs! Havsbaserade vindkraftsmöjligheter i Blekinge BTH Idrottsakademin: ökad tillväxt för Blekinges idrottsföreningar (BIA) CeSam Blekinge 2016 GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Carl International filmfestival Kultursamverkan för Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet ska ta fram en ny kulturplan för där utgångspunkten är samverkan mellan aktörer inom kulturområdet. Projektet ska sammanställa en kvalitativ och kvantitativ uppföljning till Statens Kulturråd om hur de statliga medlen har använts i regionen. Ett underlag som kan ligga till grund inför kommande prioriteringar. Projektet ska se över utvecklingsmöjligheterna gällande det internationella och interregionala arbetet samt ta fram metoder för att Region Blekinge bättre ska kunna ge stöd och resurser till kulturinitiativ in Blekinge. Resultat: Projektet har tillsammans med kommunerna och civilsamhället gjort stora framsteg inom kulturen de senaste åren. De har tillsammans tagit fram ett underlag för gemensamma prioriteringarna i den regionala kulturen. Underlaget har resulterat i en utökad finansiering från regional och statlig nivå, för att kunna bygga ut den regionala infrastrukturen för professionell dans samt bild och form vilket kommer att stärka Blekinges kulturliv och attraktionskraft. Den regionala samverkan har ökat kraftigt vilket har gett Blekinge en stor draghjälp i att påverka nationellt och att kunna genomföra projekt för att ge Blekinge mer kultur. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) ehälsa utveckling för Blekinge län, kommuner i samverkan med landsting Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Projektet syftar till att göra socialtjänst och hälso- och sjukvård effektivare och mer tillgänglig samt att skapa nytta och underlätta för invånare, personal och beslutsfattare. Detta genom att skapa en samverkan mellan kommun och landsting, för att kunna ge medborgarna och professionerna bättre förutsättning både lokalt, regionalt och nationellt och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Resultat: Projektet har tillsammans med kommuner, landsting, hjälpmedelscentralen, BTH, Sicaht och BKC enats om att göra en gemensam plan för kommuner och landsting med hjälp av deras intressenter och Hjälpmedelscentralen. Projektet har påbörjat ett samarbete med LSVO (ledningssamverkan, vård och omsorg) och e-hälsa ska ta plats i dess nya struktur. Även ett samarbete mellan SKL, landstinget och kommunerna i Blekinge har inletts där BUP och Socialtjänsten i Ronneby är de direkta verksamheterna. 22

196 Arbetsgrupper har startats inom insatsområdet för säker roll och behörighetsidentifikation, SITHS kort och insatsområdet Nationella patientöversikten (NPÖ) med deltagare ifrån alla kommuner och landstinget. I projektet så har gemensamma arbetsytor tagit fram såsom webverktyget Trello. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Till havs! Havsbaserade vindkraftsmöjligheter i Blekinge Projektägare: Sölvesborgs kommun Syfte: Den planerade utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Hanöbukten kan innebära affärsmöjligheter för regionala företagen och möjligheter till utveckling och tillväxt. För de regionala företagen är detta en ny bransch vilket gör att det finns behov av stöd för att knyta kontakter och för att kvalificera sig som leverantörer och framgångsrikt konkurrera i kommande upphandlingar. Resultat: Projektet har tagit fram en rapport som identifierar vilka tjänster och varor som behövs i vilket skede. Rapporten har presenterats digitalt på projekthemsidan men också omarbetats till tryckt material som använts vid utbildningar, möten och utåtriktade aktiviteter. Kommunernas näringslivsenheter har utbildats specifikt i materialet för att kunna stötta företag och näringsliv i att själva kunna identifiera sina affärsmöjligheter i rätt fas av värdekedjan. Dessutom har länets näringslivschefsträffar utvecklats till att ha mer fokus på havsbaserad vindkraft och dess möjligheter. Projektet har arbetat direkt mot företag och entreprenörer med kunskapsspridning om värdekedjan, information om havsbaserad vindkraft i Hanöbukten och konsultationer för att öka kunskaperna om affärsmöjligheterna i området men även för att stärka företagens affärsnätverk i syfte att ge dem bra förutsättningar i kommande upphandlingar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) BTH Idrottsakademin: ökad tillväxt för Blekinges idrottsföreningar (BIA) Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Projektets syfte är att skapa förutsättningar för elitidrottare att kombinera idrottssatsning med studier på Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Projektet vill möjliggöra för duktiga idrottare i regionen att stanna kvar i sina föreningar och samtidigt studera på BTH samt att locka till sig duktiga idrottare nationellt och internationellt. Projektet ska utveckla samverkan mellan BTH, idrottsföreningar och idrottsgymnasier i regionen. Projektet vill också samarbeta med det regionala näringslivet för att underlätta övergång från idrott och studier till jobb efter avslutad idrottskarriär. Projektets målgrupp är idrottstudenter, idrottsföreningar och idrottsgymnasier i regionen. Resultat: BTH Idrottsakademin har under projektperioden skrivit samverkansavtal med Karlskrona och Karlshamns kommun och med totalt 15 idrottsföreningar i regionen. Projektet har i sitt samarbete mellan regionens idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna underlättat för regionens idrottsföreningar med tekniska lösningar för utveckling av idrottens verksamhet, främst då genom två olika högskoleprojekt. Projektet har under perioden totalt haft 40 deltagande idrottsstudenter varav 5 internationella studenter 23

197 och könsfördelningen i gruppen var 70/30 (m/k). Kontakt med näringslivet har tagits, där studenterna i deras studier arbetar nära företagen och med det får ett större kontaktnät inför framtida anställningar. Regionala företag har visat sitt intresse i att använda studenternas kompetens i produktutveckling av olika träningsrelaterade utrustningar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) CeSam Blekinge 2016 Projektägare: NetPort Science Park Syfte: För att möta de utmaningar som finns både internationellt och nationellt vill CeSam Blekinge ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger och har därför fått ansvaret att driva Regeringens initiativ för gällande den digitala agendan i Blekinge. CeSam Blekinge är en sammanhållande funktion samt ett paraply för all digital verksamhet och utveckling i länet. Detta för att Blekinge och Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Resultat: Projektet har under projektperioden gjort en omvärldsbevakning och är i dag en tydlig kontaktlänk i regionen inom digital utveckling och skapande av ett e-samhälle. Projektet har arbetat aktivt med att vara uppdaterade på vad som händer inom forskningen gällande området esamhälle. CeSam Blekinge 2016 har under projektperioden förmedlat kontakter mellan näringsliv, kommun och högskola i Triple Helix-anda samt nätverkat och samverkat med regionalt näringsliv och på så sätt stöttat företagen i utvecklings- och affärsprocessen, avseende digitaliseringen. Projektet har varit och är regionens aktör både nationellt och internationellt i skapandet av ett esamhälle. Blekinge är på god väg att bli mer digitaliserat och utvecklingen av ett esamhälle i Blekinge går framåt. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) GreenCharge - förstudie inför nästa utvecklingsfas Projektägare: Miljöfordon Sverige Syfte: Projektets syftar till att ta fram underlag och utformning av hur initiativet Green- Charge ska utvecklas inom ett antal områden såsom innovationsplattform, nya varor och tjänster samt samhällsutmaningar inom området fossilfria transporter där det finns möjligheter att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Samverkan kommer att ske med kommuner, regioner, myndigheter, akademi m.fl. Målet är att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska ske, exempelvis i form av ett genomförandeprojekt. Resultaten kommer att spridas till aktörer i andra regioner. Resultat: Projektet har identifierat framgångsfaktorerna för en väl fungerande innovationsplattform som; - Syfte och fokus avseende innovation, - Förutsättningar för innovation, - Innovativa arbetssätt och nyttorealisering. Green Charge innovationsplattform kommer att utgöra en nod för kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte, matchning av behov och innovativa leverantörer samt kompetensidentifiering. Förstudien har gett möjligheter att utröna Green Charge fortsatta strategiska inriktning samt också gett 24

198 möjlighet att tillsammans med Region Skåne och Region Blekinge utformat en ansökan till Regionalfondsprogrammet Skåne-Blekinge inom insatsområde 4 koldioxidsnål ekonomi. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 23 kronor) Carl International filmfestival Projektägare: Carl International Film Festival Syfte: Projektet är en nyetablerad filmfestival med bas i Karlskrona med syfte att verka för Blekinge och sydöstra Sverige som filmregion. Programmet består av film från hela världen i olika tematiska filmprogram samt en sektion för ny långfilm från länderna runt Östersjön. Festivalen syftar även till att vara ett forum för framtidens filmindustri och under veckan kommer seminarium att hållas med syfte att utreda förutsättningarna för en framtida filmfond i Sydöstra Sverige. Resultat: Projektet har byggt ett nätverk med betydelsefulla personer och organisationer från filmbransch i Sverige och utomlands, men även utvecklat samarbeten på lokal nivå i Karlskrona och Blekinge samt genomfört en första upplaga av filmfestivalen, både det filmindustriella forumet som den publika festivaldelen, med övergripande mycket lyckat resultat. Festivalen och branschforumet handlar om att skapa en attraktiv och mångfacetterad region med fokus på kreativa och kulturella näringar. I ett långsiktigt perspektiv skapas förutsättningar för en attraktiv region, och ett framtidsbyggande med innovativa möjligheter för företag och näringsliv att skapa kreativa arbetstillfällen och projekt som gynnar den regionala utvecklingen både i Blekinge och i södra Sverige. Projektresultatet förvaltas av organisationen Carl International Film Festival och kommer utgöra grunden för att bygga kommande upplagor av filmfestivalen. Projektet finner grund i flera olika utvecklingsområden och balanserar en genomgående strävan baserad i regional utveckling inom näringsliv, film, audiovisuella medier och kultur, besöksnäring men även arbete för mångfald och delaktighet. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Insatsområde: Arbetsliv Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation kan de välutbildade människor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 6 projekt kronor 25

199 Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Utvecklad kompetens- försörjning i Blekinge Business Ronneby Nationellt uppdrag för Region Blekinge Förstudie - LIGHTer nod etapp 1 Möjligheternas värld Sveriges Innovationsriksdag 2019 Utvecklad kompetensförsörjning i Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Arbetet med Kompetensplattformen i Blekinge har kommit igång med etablering av ett regionalt Kompetensråd, som arbetar med olika utvecklingsfrågor och kontakter med flera aktörer inom området. Syftet med projektet är att utveckla ett antal strategiskt viktiga områden för Blekinge. Vilka är, ett tydligt system för att mäta och beskriva de kompetensbehov som Blekinges arbetsgivare har, för att tillgodose arbetslivets behov. Ett utvecklingsarbete där samverkan mellan skola/utbildningsanordnare ökar. Dels för att förkorta avstånd mellan unga och arbetslivet och dels att bättre koppla sina studier till yrkeslivet. Förbättrad spridning av arbetet inom plattformen och ökad samverkan mellan plattformens parter är en central del av projektet. Resultat: Projektet har tagit fram en strategi för kompetensförsörjning i Blekinge - med tydliga mål vad vi tillsammans ska uppnå, en struktur för genomförande i samverkan så att tydliga handlingsplaner kan tas fram av de olika grupperna och uppföljning ska ske i kompetensråd. Strategin är framtagen under samverkan och på remiss i kommuner och stort antal aktörer och antogs mars Den största delen av projektet har varit att skapa arbetsformer och struktur för arbetet och fokus har varit att skapa dessa utifrån de mål som satts upp inom de olika verksamheterna. Många av utvecklingsområdena i kompetensförsörjningens strategi har handlingsplaner, några under planering och några få är inte påbörjade. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Business Ronneby Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektets syfte är att förstärka koordinationen mellan näringslivsstöttande verksamheter lokalt och regionalt med målsättningen att stärka nytt och befintligt företagande samt möjliggöra för företag att etablera sig i Blekinge. Förutsättningarna för näringslivet förändras i accelererande takt. För att förbättra förutsättningarna behöver regionens kommuner bli bättre på att arbeta för att de lokala företagen ska moderniseras och diversifieras. Ronneby kommun har en viktig roll att spela i det regionala utvecklingsarbetet genom smart specialisering mot de områden där kommunen idag är framgångsrik. Resultat: Under projektet har en miljö etablerats på Soft Center etapp 1. I miljön kan företag och/eller entreprenörer vända sig och få stöd av olika experter. Under projektet har det erbjudits seminarier, föreläsningar och workshops inom framförallt industri

200 som är en viktig utveckling att ta höjd för. Tillsammans skapar de samverkande parterna Business Ronneby och tillsammans skapar de det framtida industri 4.0 Business Ronneby. Projektet har banat väg för framtida möjliga samarbeten och nätverkande i samhället. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kr) Nationellt uppdrag för Region Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektets syfte är att säkra kvalitén i genomförandet av regionala utvecklingsinsatser genom utlysningar av projektmedel, process stöd vid utveckling av nya regionala utvecklingsprojekt, återrapportering och statistikuppföljning. Projektet kommer att bevaka och påverka nationellnivå för Region Blekinges medlemmars räkning inom regional utveckling och tillgänglighet samt bevaka och påverka nationell och internationell nivå inom Blekingestrategins horisontella perspektiv. Resultat: Region Blekinges arbete med ett utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten har resulterat i gemensam modell för projektkonsultationer och en tydligare handledning av presumtiva projektägare avseende horisontella kriterierna. En kvalitetssäkrad processhantering av de regionala tillväxtmedlen, från utlysning till uppföljning har uppnåtts. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 0 kronor) Förstudie - LIGHTer nod etapp 1 Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektet ska göra en kartläggning för att undersöka förutsättningarna till att etablera en nod i Blekinge vilket skulle fungera som en plattform för företagen i Blekinge till nya försäljningskanaler och marknadsföring både nationellt och internationellt, tillgång till nätverk samt utveckling och forskning på området. LIGHTer nod syftar till att på ett effektivt sätt skapa konkurrenskraft åt svensk industri och en struktur för effektivisering av teknikutvecklingen och utveckling av människor med unik, multidisciplinär förmåga att skapa produkter med låg vikt. Lättviktsmaterial och bearbetning av dessa lyfts fram regionalt som ett viktigt utvecklingsområde för Blekinges företag för att skapa förutsättning till ökad konkurrens och diversifiering. Lättviktsmaterial tar bäring på flera viktiga industriområden i Blekinge som vattenskärningsföretagen, biltillverkningsindustrin och marinteknologi. Resultat: Projektet har under förstudien tagit fram ett frågeinstrument och genomfört testintervjuer med företag i regionen i syfte att fånga upp behov och tankar kring nyttan av en regional nod för bearbetning av lättviktsmaterial. Resultatet i förstudien pekade på ett starkt intresse hos företagen för att utvecklas vidare inom området bearbetning av lättviktsmaterial. Projektet har etablerat ett nätverk av nyckelföretag och forskningsutövare i en regional LIGHTer nod. Nodens aktiviteter fokuserar på behov, drivkrafter och möjligheter hos mikro-, små och medelstora företag (SMF) som kan och vill växa. 27

201 Tyngdpunkten ligger på att nätverka och skapa ny samverkan mellan företag och forskningsutövare samt främja produkt- och processutvecklingsaktiviteter på området lättvikt kopplat till bearbetning av lättviktsmaterial genom vattenskärning och stampning. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört 7 kronor) Möjligheternas värld Projektägare: Kreativum Karlshamn Syfte: En av flera utmaningar som Teknikcollege har är att få fler ungdomar till de teknikinriktade utbildningarna. För att locka fler ungdomar att söka sig till dessa utbildningar så genomförs flera aktiviteter i Blekinge där delprojektet Möjligheternas Värld är en viktig del. Projektet innebär att cirka elever främst i årskurs 8 får möjligheten att prova på teknik under ledning av elever från teknikprogrammen årskurs 2. Aktiviteten genomförs på Kreativum i nära samverkan med flera företag i Blekinge, som ställer utrustning och kompetens till förfogande. Resultat: Projektet bjöd in ca 800 elever att under en hel vecka delta i aktiviteter där teknik var i fokus. I den utvärdering som gjordes kan man se att resultatet överlag var mycket positivt och där intresset för teknik och teknikinriktade utbildningar har höjts. Genom att verka för en breddad rekrytering hoppas projektet att nå fler än de som traditionellt väljer teknik, dvs de som inte har föräldrar med akademisk bakgrund, fler flickor och elever med invandrarbakgrund. Projektets resultat och utvärdering visar för att lyckas med att få fler elever till tekniska utbildningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete på flera plan, där Möjligheternas värld är en aktivitet av flera. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Sveriges Innovationsriksdag 2019 Projektägare: Blue Science Park Syfte: Projektet syftar till att ta fram underlag för att söka Svenska Innovationsriksdagen Innovationsriksdagen har blivit en av Sveriges större mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte om innovationsbaserad näringslivsutveckling. Innovationsriksdagen är ett tillfälle att där forskare, beslutsfattare, offentliganställda och representanter från näringslivet att mötas och utbyta erfarenheter. För Blekinges del finns det möjlighet att visa upp våra styrkeområden nationellt vilket i sin tur kan innebära att fler forskningsuppdrag kan komma till Blekinge och därmed möjlighet för näringslivet att få ta del av denna forskning. Resultat: Projektet har ansökt om och vann utlysningen av Sveriges Innovationsriksdag 2019 i konkurrens med Uppsala Innovation Center. Projektet gjorde detta genom att producera en film samt med en skriftlig presentation av Blekinge där ledorden var Innovation, Samverkan, Livskvalitet och Digitalisering. Resultatet har gett projektägaren en bra grund och kommer att arbeta vidare med ledorden under eventet som kommer att hållas i Blekinge Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) 28

202 Insatsområde: Tillgänglighet Effektiva, hållbara transportsystem med god kollektivtrafik och digital infrastruktur kan knyta samman kommuner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera oss gränslöst med den expansiva Öresundsregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Antal avslutade projekt 2017 Utbetalade medel Region Blekinge 2 projekt kronor Projekt som avslutats under 2017 inom insatsområdet listas nedan. Därefter följer en fördjupad beskrivning av respektive projekt. Förstudie "Flyglinje till hub i Europa" Höghastighetsbanan utvärdering av Sverigeförhandlingens beslutskriterium Förstudie "Flyglinje till hub i Europa" Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Projektets syfte är att undersöka intresset att starta en flyglinje från Ronneby Airport till en hub i Europa. Intresset att starta flyglinje från Ronneby Airport är och har varit stort genom åren. Om förstudien visar att behov finns och att det finns intressenter från flygmarknaden som vill köra sträckan kommer den att vara ett starkt bidrag till "Attraktiva Blekinge 2020" i form av fler arbetstillfällen, besökare, nyetableringar, investeringar och inflyttning. Förstudien och målet med den stärker Blekinges internationalisering och blir en framgångsfaktor för Blekinges fortsatta utveckling. Resultat: Förstudien visar bland annat att näringslivet och medborgarna vill ha en bättre flygförbindelse från Blekinge ut i Europa och då främst till Frankfurt och Amsterdam. Goda möjligheter finns att starta en flyglinje om den ingår i en flyglinjeproduktion och blir en del av infrastrukturen. En bra flygförbindelse skapar regional tillväxt och investeringarna är små i jämförelse med andra infrastrukturinvesteringar. Möjligheter för ökad turism, nyetableringar och arbetstillfällen höjs. Projektet har genomfört en nulägesanalys, marknadsundersökningar samt har kontakter tagits med flygmarknaden. Ett förslag till finansieringsmodell har tagits fram och ett svar på frågan vad det innebär för Blekinge att ha en flygförbindelse ut i Europa i form av ROI (return of investment). En samverkan utanför regionen har påbörjats med Kalmar. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) Höghastighetsbanan utvärdering av Sverigeförhandlingens beslutskriterium Projektägare: Växjö kommun Syfte: Syftet med projektet är att utvärdera de beslutskriterier som ligger till grund för Sverigeförhandlingens val av höghastighetsbanans sträckning genom Småland. Nätverket höghastighetsbanan består av Växjö, Alvesta, Älmhult, Hässleholm, Lessebo, Emmaboda, Nybro, Kalmar och Karlskrona kommuner samt Region Blekinge och Regionförbundet i 29

203 Kalmar. Tillsammans bedriver parterna ett gemensamt arbete inom ramen för Sverigeförhandlingen. Målet är att klargöra bakgrunden till Sverigeförhandlingens analys inför val av sträcka samt att kommunicera detta. Resultat: Projektet har haft ett inflytande på Trafikverkets förslag till nationell plan i frågan om höghastighetsbanans trafik och genomförande i samhällsekonomiskt rimliga etapper. Projektet har varit och är en viktig del i Blekingestrategins mål för den regionala utvecklingen där bättre regional och interregional tillgänglighet är en förutsättning för länets utveckling. Projektomslutning: kronor Medfinansiering: kronor (återfört kronor) 30

204 Diagnos av intäktsbasen i Blekinge

205 Arbetet att identifiera och klassificera intäktsbasens verksamheter har skett i samverkan mellan kommunernas näringslivskontor och Addendi AB. Det arbetet har utförts och finansierats av respektive kommun och redovisas i särskilda rapporter. Uppdraget att sammanställa kommunernas material och redovisa en diagnos av Intäktsbasen i hela Blekinge har finansierats av Region Blekinge. Val av metoder och definitioner bygger på praktiska erfarenheter och är i första hand avsedda som stöd för ett operativt arbete. Slutsatser och rekommendationer är gjorda av Addendi. oooo

206 Vissa företag och verksamheter är viktigare än andra. De är grunden för regionens utveckling Varför? Lika självklart som ett land behöver exportintäkter för att skapa välstånd och välfärd, är det att en region behöver intäkter för att utveckla välstånd och välfärd. Blekinge är ett lite län i ett litet land och är extremt beroende av intäkter utifrån. Den region som förstår hur regionens intäkter kan öka, har en nyckeln till en blomstrande region. Ett nytt jobb i intäktsbasen skapar två nya jobb i servicesektorn. Därför är företag och verksamheter som ingår i intäktsbasen viktigare än andra ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. De är basen för nya jobb, ökat handelsutbud, utökad offentlig service, ökat bostadsbyggande, ett rikare kulturutbud En minskning av antalet anställda i intäktsbasens verksamheter betyder inte att dessa företag och verksamheter är olönsamma. Tvärtom. De kan stärka sin konkurrenskraft genom effektivisering! Men en blomstrande region är beroende av en växande intäktsbas! Det kräver insatserna av samhällets aktörer för att den ständig ska stärkas och förnyas, så att det säkerställs att intäkterna till regionen inte minskar. Mobilisering! Genom att först identifiera och diagnostisera intäktsbasen kan samhället skapa en uppfattning om vad som bör göras för att stärka och förnya den. Alla drivkrafter kan därefter mobiliseras i näringsliv och samhälle för att aktivt bygga en stark och växande intäktsbas. Detta kan ske genom att befintliga företag och verksamheter växer att nya företag och verksamheter attraheras att nya företag startas Ett framgångsrikt utvecklingsarbete ställer stora krav på lyhördhet för tillväxtens villkor. Det är genom samtal, samsyn, samhandling och samspel som målet kan nås. Denna diagnos syftar till att öka kunskapen för att agera proaktivt och effektivt i dessa processer. Aktörerna i samhället måste dessutom balansera sina insatser som syftar till att vårda alla de befintliga företagen - och samtidigt avsätta tid och resurser för utveckling och förnyelse.

207 Innehåll Sammanfattande diagnos 3 Recept 4 Orsaker eller symptom? 5 Intäktsbas eller ej intäktsbas? 6 Diagnos av en intäktsbas 7 NULÄGE 8 Blekinges intäktsbas - storlek 9 - branschberoende 10 - storleksstruktur 11 TILLBAKABLICK, FRÅGESTÄLLNINGAR 12 - förändring över tid 13 - olika sektorers utveckling 16 - östra och västra Blekinge 19 Kommunvisa redovisningar - Karlskrona 21 - Ronneby 22 - Karlshamn 23 - Olofström 24 - Sölvesborg 25 STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN 27 Strukturmatris för intäktsbasen 28 Strukturmatris fördjupade förklaringar 30 Branschindelning 31 oooo

208 Sammanfattande diagnos Intäktsbasen i Blekinge har haft en vikande utveckling de senast tio åren, även om minskningen har avtagit de senaste fem åren. Intäktsbasen har nu anställda. Den innehåller ca 316 företag och verksamheter med 5 eller fler anställda. Nya företag har visserligen tillkommit, men antalet anställda i intäktsbasen har trots det minskat med personer de senaste tio åren, varav 250 utgör minskning de senaste fem. Den tydliga minskningen av antalet anställda i intäktsbasen måste tas på största allvar. Annars är det troligt att Blekinge återigen kommer att minska sin befolkning, attraktionskraft och framtidstro. Ökningstakten av tillkomst av antalet nya företag i intäktsbasen har avtagit de senaste 10 åren. Tillverkningsindustrin utgör 57 %, av intäktsbasen, privat tjänstesektor utgör 24 % och statlig sektor utgör 19 %. Under den senaste femårsperioden har antalet anställda inom tillverkningsindustrin ökat något efter flera decenniers minskning. Främst är det Volvo och NKT (ABB) som vuxit starkt i kombination med stora investeringar de senaste fem åren. Ökningen av antalet anställda i tillverkningsindustrin är delvis beroende på rådande högkonjunktur och kan under det närmaste decenniet åter minska genom bl a effektiviseringar. Den privata tjänstesektorn har minskat med 790 personer Minskningen av tjänstesektorn är anmärkningsvärd. Den starka tillväxten av ITsektorn i Karlskrona/Ronneby fram till år 2005 har vänts i minskning, trots att branschen växer i resten av Sverige. Den statliga sektorn ökat med ca 130 personer. Det är främst Boverket, Kustbevakningen och Försäkringskassans nationella enheter i Karlskrona och Karlshamn som stått för tillväxten sedan 1990-talet. Av de 306 företagen i intäktsbasen har 48 företag mycket export. Det innebär att de har tillgång till stora marknader, men de har också stora krav på att ständigt vara i internationell toppklass, vilket ställer krav på samhällsstrukturen. 90 av företagen har viss export och kan ha förutsättningar att öka exporten ytterligare. 170 av företagen har enbart nationell marknad och kan därmed ha en tillväxtpotential på såväl nationella som internationella marknader. 190 av företagen och verksamheterna har ökat antalet sysselsatta de senaste 5 åren, medan de övriga 140 inte haft någon förändring eller har minskat sysselsättningen. Några utmaningar för Blekinge är: -att identifiera de företag som vill växa och öka sin konkurrenskraft - och för dessa undanröja tillväxthinder -att identifiera tillväxt inom nya branscher och nischer baserat på digital teknik, särskilt inom tjänstesektorn -att differentiera den statliga sektorn -att sträva efter att bygga en robust branschportfölj Alla kommuner och regiondelar har specifika utmaningar som framgår av respektive avsnitt i rapporten.

209 Recept Utvecklingen är inte ödesbestämd. Det har historien visat. Utvecklingsaktörerna i Blekinge måste agera igen. Därför föreslås följande åtgärder: 1. Att tillväxt av intäktsbasen prioriteras av utvecklingsaktörerna i regionens strategiska och operativa löpande arbete. 2. Att kunskapen fördjupas inom några sektorer - Hur kan tillväxten inom tillverkningssektorn stärkas ytterligare? - Hur kan IT-sektorn bli en hävstång för tillväxt i östra Blekinge igen? - Vilka sektorer inom den privata tjänstesektorn med marknader utanför regionen kan öka sin tillväxt? - Hur kan den statliga sektorn öka och bidra till att intäktsbasen stärks och differentieras? - Vilka insatser krävs för att besöksnäringen ska kunna växa betydligt snabbare? 3. Att samordnade insatser vidtas för att mobilisera tillväxt i intäktsbasen - Identifiera potential och drivkrafter genom förtroendeskapande tillväxtsdialoger med de befintliga företagen och tillsammans med dessa formera utvecklingsinsatser. Samordna insatserna mellan samhällets utvecklingsaktörer! 4. Att insatser vidtas för att förnya intäktsbasen - Identifiera drivkrafter som kan skapa tillväxt av intäktsbasen genom helt nya företag och nya etableringar. Koordinera tillväxt och kunskapsförsörjning. 5. Säkra resurser och kompetens till utvecklingsarbete - Avsätt särskilda och tillräckliga resurser på såväl strategisk och som operativ nivå för proaktivt arbete, som syftar att stärka och utveckla intäktsbasen - Kompetensutveckla regionens utvecklingsaktörer i sina roller och i sitt samspel - Kräv kontinuerlig redovisning av resultaten.

210 Orsaker eller symptom Arbeten till ungdomar, utvecklingen av arbetsmarknaden, tillväxten av servicesektorn, förändringen av befolkningsutvecklingen och dynamiken i näringslivsstrukturen Hur hänger det ihop? Vad är symptom och vad är orsaker till förändringar? Och vad kan påverkas lokalt och regionalt? Genom att först identifiera och diagnostisera intäktsbasen kan samhället skapa en uppfattning om vad som bör göras för att stärka och förnya den. Alla drivkrafter kan därefter mobiliseras i näringsliv och samhälle för att aktivt och effektivt bygga ett växande och hållbart intäktsflöde till regionen genom en stark och växande intäktsbas. Positiv eller negativ spiral? De arbetsplatser som får sin finansiering från marknader utanför arbetsmarknadsregionen utgör den s.k. Intäktsbasen. De är grunden för en regions utveckling. En växande Intäktsbas med fler arbetande och högre lönesummor ger ökad köpkraft, vilket innebär en blomstrande lokal handel och service som i sin tur skapar ett ökat behov av offentlig service. Hela arbetsmarknaden i regionen växer därmed och ger unga människor möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Människor med trygga arbeten och god ekonomi bygger hus, skaffar barn, startar företag och tror på framtiden. Det blir en positiv spiral. Om intäktsbasen minskar däremot innebär det på sikt att köpkraften avtar, service och handel minskar och att allt fler måste pendla till sina arbeten som ligger allt längre bort, att unga människor och de som kan efterhand söker sig till andra regioner. Det blir en negativ spiral. Enkelt utryckt kan man säga att ett jobb i intäktsbasen skapar två jobb i servicesektorn och ger ytterligare förutsättningar för tre innevånare i arbetsmarknadsregionen. Förändringen sker långsamt och är komplex, särskilt inom offentlig sektor, och är därför svår att upptäcka i tid. Insikten om intäktsbasens betydelse är avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Orsaker eller symptom En svag arbetsmarknad, hög ungdomsarbetslöshet och stor utpendling är symptom på svag och vikande intäktsbas och kan vara orsak till en svag befolkningsutveckling. En stark arbetsmarknad med relativt låg ungdomsarbetslöshet är tecken på en stark och växande intäktsbas. Detta i kombination med en offensiv bostadspolitik kan leda till en stark befolkningsutveckling. Målet är en starkare och växande intäktsbas I en region måste ständigt pågå arbete med att stärka och förnya intäktsbasen. Detta utvecklingsarbete kan inte ske utan samspel mellan samhälle och näringsliv. Ju större behov av förnyelse intäktsbasen kräver, ju större är behovet av proaktiva insatser av samhällsaktörerna. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete kräver förändring. Och förändring förutsätter individer med insikt, visioner och kreativitet i samhälle och näringsliv. Denna studie avser att öka insikten om orsaker och symptom och därmed ge ett underlag för att driva ett effektivt utvecklingsarbete. Målet är en starkare och växande intäktsbas. Medel kan vara dialog, utbildningar, kompetensutveckling, FoU, teknik- och exportprojekt, science parks, inkubatorer, infrastruktur men även bostads- och livsmiljösatsningar

211 Intäktsbas eller ej intäktsbas? Vad är en intäktsbas? Intäktsbasens aktörer producerar varor och tjänster till marknader utanför arbets - marknadsregionen. En tredjedel av arbetsmarknaden utgör normalt intäktsbasen. Det är exportföretag, företag med i huvudsak nationell marknad och statlig verksamhet, som t ex försvaret eller andra myndigheter där staten finansierar ett nationellt uppdrag. De har externa intäkter. Intäktsbasen utgörs alltså av arbetsställen/arbetsplatser som antingen är företag eller externt finansierade offentlig a verksamhet er. Av en regions företag är det i regel bara 5-10 % av antalet företag och verksamheter so m är en del av intäktsbasen. En relativt liten grupp. Ej intäktsbas - Kommersiell service En tredjedel av arbetskraften jobbar i företag med att huvudsakligen producera kommersiella varor och tjänster för en lokal eller regional marknad. Det är t ex affärer, revisionsbyråer och elfirmor. Dessa företag är beroende av antalet personer som bor i regionen och deras köpkraft. Av regionens företag utgör dessa ca % av antalet. För dessa företag är int äktsbasens utveckling avgörande för köpkraften. Ej intäktsbas - Offentlig service En tredjedel av arbetskraften jobbar med lokal och regional offentlig service och myndighetsutövning. De är främst anställda av kommun er och av landsting. Även dessa verksamheter är beroende av hur många personer som bor i regionen och därmed av intäktsbasens utveckling. Ej i arbete Drygt hälften av befolkningen arbetar inte. Av dessa är drygt en tredjedel barn och ungdomar, drygt en tred jedel äldre personer samt knappt en tredjedel sjuka, arbetslösa eller studerande. P endling En kommun med liten eller stor intäktsbas har i regel stor ut - respektive inpendling och är beroende av kringliggande kommuner. Turist - och besöksnäringen I denna studie ingår enbart de verksamheter som är besöksanledning. Turister och besökare bidrar även med externa intäkter direkt till servicenäringar. Sysselsättningseffekternav detta kräver särskild studie.

212 Diagnos av en intäktsbas Eftersom intäktsbasen är så väsentlig för en region så bör den ständigt analyseras och utvecklas. Eftersom företag mognar och efterhand avvecklas måste arbete pågå med att attrahera nya. Följande frågor kan ställas i diagnos som underlag för utvecklingsarbete. Vilka företag och verksamheter ingår? 5-10 % av företag och verksamheter i en region ingår i intäktsbasen. Inga offentliga databaser finns där dessa särskiljs. Addendi har utvecklat ett verktyg som sorterar fram listor baserade på SNI-koder och erfarenhet från andra kommuner. Dessa listor ligger sedan som underlag för näringslivansvariga i kommunerna som gör den slutliga bedömningen: Intäktsbas ej intäktsbas. I samband med detta urval görs också klassificering av exportgrad, teknik/investeringsgrad, kompetens- /utbildningsnivå och kompetens inom export- och produktutveckling samt om företagen är lokalt kontrollerade. Ytterligare data som tillväxt, lönsamhet mm hämtas från officiella databaser. Alla dessa uppgifter läggs därefter in i en databas som underlag för fortsatt och fördjupat arbete. Hur stor är den? En stor intäktsbas innebär inpendling. Företagen är beroende av arbetskraft i grannkommunerna. En kommun går miste om skatteintäkter. En liten intäktsbas innebär stor utpendling och ett beroende av grannkommunernas intäktsbaser. Växer eller minskar antalet anställda i den? En växande intäktsbas ger potential för ökad service, ökat bostadsbyggande och befolkningstillväxt En minskande intäktsbas minskar serviceunderlaget, ger risk för utflyttning och hög ungdomsarbetslöshet. Ökar eller minskar antalet arbetsställen? Flera nya arbetsställen tyder på en framgångsrik och fokuserad näringspolitik. Det skapar en nödvändig förnyelse av intäktsbasen och ger en större riskspridning. Hur ser arbetsställenas storleksstruktur ut? En intäktsbas som domineras av ett eller ett fåtal arbetsställen innebär en riskfaktor. En jämn fördelning mellan stora, medelstora och små verksamheter minskar riskerna och de olika företagsstorlekarna kompletterar varandra. Stora företag har i regel stora resurser och mindre företag högre flexibilitet. Hur ser branschfördelningen ut? En intäktsbas som domineras en eller få branscher kan innebära en riskfaktor. Om sysselsättningen i branschen är fördelad på många företag finns dock underlag för smart specialisering, särskilt om den branschen har tillväxtpotential. Få eller många exportföretag? Många företag verksamma på exportmarknader har tillgång till mycket stora marknader och därmed stora expansionsmöjligheter. De är verksamma i internationell konkurrens vilket ställer stora krav på företagens förmåga. Ökad export och fler exportföretag stärker intäktsbasen. Teknik- och investeringsgrad? Tillverkningsföretag med en hög teknisk nivå har i regel högre konkurrenskraft än företag med enkel tillverkning. Högre teknisk nivå stärker intäktsbasen Kompetens-/utbildningsnivå? Tjänsteföretag med hög kompetens/ utbildningsnivå har i regel högre konkurrenskraft än företag med lägre. Högre kompetens/utbildningsnivå stärker intäktsbasen. För kommunpolitiker är det en utmaning att både ha ansvar för dels kommunens ekonomi och dessutom ta ansvar för arbetsmarknadens utveckling. En växande intäktsbas kan initialt innebära stora påfrestningar på kommunens ekonomi. För tjänstemännen är det en svår balansgång att både ansvara för ett gott näringslivsklimat för alla företag och samtidigt ägna tillräckligt tid åt intäktsbasens verksamheter. N

213 N u l ä ge Hur stor är intäktsbasen idag? Hur är bransch - och sektorsfördelningen? Hur är storleksstrukturen på arbetsplatserna?

214 Blekinges intäktsbas Blekinges intäktsbas har anställda. Den innehåller ca 3 16 företag och verksamheter med 5 eller fler anställda. Intäktsbasen utgör s av 306 aktiebolag, vilket är mindre än ca 6 % av de ca aktiebolag som finns i länet och e n bråkdel av de över näringsverksamheter av olika former som är registrerade. Det är alltså bara drygt 300 arbetsställen och deras struktur som behöver analyseras och so m utgör utgångspunkten för utvecklingsarbete baserat på den befintliga strukturen. I tidigare studier av intäktsbasen i Blekinge (2005 och 2010) har företag med 20 anställda och fler studerats. Denna studie för 2015 har utökats med arbetsplatser med 5-19 anställda. Antalet arbetsplatser har ökat med 170 (+50%) och antalet anställda i intäktsbasen med ca (+10%). Antalet företag med upp till och med 4 anställda med externa marknader är inte undersökt men antas utgöra några få % av antalet anställda. Det kan vara särskilt intressant att undersöka de små företagen 1-4 anställda inom vissa branscher t ex inom besöksnäringen kreativa näringar och IT - sektorn samt indirekt sysselsättning som besöksnärin ger upphov till och bemanningsföretag till industrin. Företagen och verksamheterna har klassificerat ur olika aspekter av kommunernas näringslivskontor. Denna klassificering och all til lgänglig ekonomi sk data om företagen finns nu i en särskild databa som under lag för fortsatt arbete. För att skapa ett bra allmänt företagsklimat måste naturligtvis synpunkter från alla typer av företag beaktas. Även de som inte ingår i intäktsbasen. Undersökningar av detta görs bland annat av Svenskt Näringsliv. Arbetspendling Av Blekinges förvärvsarbetande på ca personer arbetar personer (24 %) i a ndra kommuner. Arbetskraftens pendling ökar ständigt och har sedan 1985 ökat med 50 %. En fjärdedel av arbetskraften är alltså beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i en annan kommun än där man är bosatt. Det innebär att uppgiften att utveckla intäktsbasen är av grän söverskridande intresse över kommun - gränser. Fig. Arbetspendlingens utveckling Den öppna ungdomsarbetslösheten är betydligt högre än ri ksgenomsnittet. I ntäktsbas en ca 316 arbetsställen med ca personer

215 Bransch - och sektor beroende Tillverkningsindustrin utgör 57 % med anställda i 162 företag. Privat tjänstesektor med i huvudsak externa marknader utgör 24 % av intäktsbasen med anställda i 160 företag. Statlig sektor med nationella uppdrag utgör ca 19 % med 3500 anställ da i 10 verksamheter. tillsammans anställda i 65 företag. Fordonsindustrin är intäktsbasens största bransch och utgör 20 % med anställda i 8 företag. Tillsammans med närliggande branscher (maskiner och metallbearbetning) utgör den 30 % av intäktsbasen med Risker Stor andel tillverkningsindustri innebär i regel en långsamt sjunkande sysselsättning p g a effektivisering. Statlig sektor 19 %. Storleksstruktur Tjänste - s ektor 24 % Tillverknings - industrin 57 % Relativt jämn storleksfördel

216 Storleksstruktur Intäktsbasen i Blekinge har 16 stora arbetsplatser med mer än 250 anställda. Fordonsindustrin och statlig verksamhet dominerar i denna storleksklass Det finns 277 små arbetsställen med mellan 5-50 anställda. De utgör 84 % av antalet arbetsplatser, men representerar bara 24 % av de anställda En intäktsbas som domineras av ett eller ett fåtal stora arbetsställen innebär en riskfaktor. Balansen mellan stora, medelstora och små verksamheter är också viktig. Risker De större arbetsplatserna finns såväl inom statlig verksamhet som inom industri - och tjänstesektorn, vilket fördelar riskerna, även om beroendet av fordonsindustrin och staten är stort. För att bedöma intäktsbasens styrkor och svagheter krävs en strukturmatris där många olika fakto rer visualiserats (se sidan XX). Fig. Fördelning av antalet anställda i olika storleksgrupper De 16 största arbetsgivarna i intäktsbasen är i storleksordning: 1. V olvo Personvagnar AB 2. M arinen 3. N KT Hv Cables AB 4. Flygvapnet 5. Ericsson AB 6. Tarkett Aktiebolag 7. Saab Kockums Aktiebolag 8. AAK Sweden AB 9. Blekinge tekniska högskola 10. Försäkringskassan 11. Telenor Sverige Aktiebolag 12. Orbit One Aktiebolag 13. Shiloh Industries AB 14. Södra Cell AB 15. Titanx Engine Cooling AB 16. Dynapac Compaction Equipment AB Fig. Branschfördelning av de 16 största arbetsplatserna

217 Tillbakablick och frågeställningar Genom förstå hur intäktsbasen vuxit fram över flera decennier kan reflektioner göras inför framtiden.

218 Intäktsbasens utveckling över tid antal anställda I mycket grova drag är det en historia om en region som blomstrade som industrilän under Sveriges gyllene år på 60 och 70-talet och som till viss del lyckats ta de första stegen in i ett kunskapssamhälle under 90-talet men som har en tillväxt som under det senaste decenniet saktat in. På efterkälken När industrialiseringens vindar svepte över Sverige som mest intensivt, i slutet av talet låg Blekinge på efterkälken. Det fanns en dominerande militär verksamhet i Karlskrona och örlogsvarvet var den enda större industrin i Blekinge. Huvudnäringen var fortfarande jordbruk och Blekinge var ett småbrukssamhälle längre än de flesta regioner i landet. Fisket och jordbruket gav brödföda men lockade inte till några större industriella satsningar. De som fanns hade rötterna i länets geografiska naturresurser. Där Vilshultsån och Snövlebodaån flöt ihop till Holjeån, i Olofström, fanns sedan 1700-talet ett järnbruk som på 1880 talet blev Svenska Stålpressnings AB. Vid de tre vattenfallen norr om Ronneby hade Frans Henrik Kockum anlagt ett kopparverk som blev Kockums Jernverk år Stenindustrin var också en industri som byggde på länets naturresurser. Som mest gav den arbete åt människor i Blekinge. Här fanns givetvis mindre industrier; mekaniska verkstäder, bomullsspinneriet i Strömma, klädestillverkare, stärkelsefabriker och brännerier. Men de flesta hade lokal avsättning för sin hantverksmässiga produktion. Blekinge låg utanför den industriella framväxtens stora vågor och sveptes inte med. Växande industri län Efterkrigstiden bjöd på både framgångar och motgångar. Infrastrukturen var ett av problemen. Blekinge var en av de sista regionerna i landet att få en bredspårig järnväg 1957, efter att under lång tid ha haft ett gytter av olika spårbredder, trafikerade av olika bolag, med omlastningar av gods och passagerare som en dyr och omständlig konsekvens. Den civila flygstationen i Kallinge öppnades året efter, Det var två viktiga steg för Blekinge, den ekonomiska utvecklingen blev allt bättre och i början av 60-talet började hjulen snurra fortare. Den svenska ekonomin växte och Blekinge hakade på, ibland av egen kraft och ibland, som vid etableringen av LM Ericssons fabriker i länet, som en följd av politiska ansträngningar. LM Ericssons hade stort behov av utökad produktionskapacitet. När 1960-talets stora våg av utlokalisering bröt fram hade det i Sverige utvecklats en statlig lokaliseringspolitik som tog sikte på att hejda avfolkningen i vissa delar av Sverige. Under en tid av åtta år startades tolv nya landsortsfabriker av LM Ericsson. Tre placerades i sydöstra Sverige, en i Olofström, en i Vedby och en i Ronneby. Sedan tidigare (1947) hade Ericsson en tillverkningsfabrik i Karlskrona. Ericsson såg helst att fabrikerna hamnade i sydöstra Sverige, där det fanns rikligt med arbetskraft och lönerna var låga samtidigt som transportavstånden var rimliga. Statsmakterna strävade däremot efter att locka investeringar norrut, där arbetslöshet och utflyttning var ännu större som en följd av omvandlingen i svenskt näringsliv. I den mån man kan göra jämförelser av produktivitet och lönsamhet mellan Stockholm och övriga landet utfaller de till de utlokaliserade fabrikernas fördel. Det var billigare att producera där, så länge det rörde sig om enklare produktion. Mönstret blev därför att enklare arbeten förlades till fabrikerna utanför storstadsområdena. Den väldiga expansion som Ericssons svenska produktion gick igenom under de tre första efterkrigsdecennierna, Sveriges gyllene år, blev möjlig tack vare en närmast explosionsartad tillväxt i antalet fabriker utanför Stockholmsområdet. Produktionsvillkoren inom landet bedömdes konkurrenskraftiga och Ericsson blev en av landets viktigaste exportörer. Som mest hade LM Ericsson anställda i länet. Långa serier, relativt låga löner och en trogen arbetskraft gynnade Blekinge som utvecklades till ett industrilän. Ytterligare ansträngningar gav resultat och flera stora företag som FacitHalda, CTC Dynapac, Luma/AuraLight, Mölnycke, Uddcomb etablerade sig i länet och fortsatte att växa här fram till mitten av talet, då utvecklingen vände dramatiskt. Det här är ingen typisk blekingeföreteelse. Men med ett sådant industriellt fokus drabbades Blekinge hårt.

219 I oljekrisens spår mattades den internationella konjunkture n. Industrin gick igenom ett stålbad där maskinerna effektivitet ökades och behovet av personal minskade. Den internationella konkurrensen hårdnade, fler företag tillverkade till allt lägre kostnader och efterfrågan ökade inte i samma omfattning som möjlig heten att producera. Kunskapsföretagens intåg Vägen in i den tredje industriella revolutionen, med en kraftig tillväxt i västvärldens kunskapsbaserade företag, den traditionella tillverkningsindustrins tillbakagång och den digitala informationsteknikens f ramväxt var för Blekinges del en lång nedförsbacke i intäktsbasen under 20 år. Blekinge var ett av de sista lä nen i landet som fick högskola. Genom en stark specialisering av högskolans utbildning och forskning till ett område som hade stort behov av kvalificerad arbetskraft, kunde en helt ny växande industri växa fram i Blekinge. Tillkomsten av en högskola i kombination med satsningarna på IT - och telekomsektorn under 90 - talet bar frukt. Regi onen stod för ett nytänkande genom initiativen SoftCenter och TelecomCity. Ericsson mjukvaruutveckling och Europolitan/Telenor växte kraftigt. Färjeförbindelse till Polen etablerades (StenaLine). Boverket oc h Kustbevakningen etablerades i Karlskrona. De senaste tio åren Trots positiva försvarsbeslut och flera växande företag minskar nu intäktsbasen åter i länet. Nya företag har visserligen tillkommit, men antalet anställda i intäktsbasen har trots det minskat med personer de senaste tio åren. (ca 16 %). De senaste fem åren har 60 % av företagen och verksamheterna ökat antal et sysselsatta, medan 40 % har inte haft någon förändring eller har minskat sysselsättnin gen. Alla växande företag i intäktsbasen är identifierade. Volvo Per s onvagnar och NKT(ABB) är exempel på industriföretag som vuxit kraftigt. Effektiviseri ng och förnyelse Företag med produktion såväl inom industrin som tjänstesektorn skapar konkurrenskraft genom effektivisering och strukturella förändringar. Lokalsamhället kan möta detta genom att stärka företagen med ny kompetens i utbild ning - och forskningssystemen samt genom sa tsningar på kompetensutveckling. Men för en växande intäktsbas och därmed ett livskraftigt samhälle krävs nya företag, nya verksamheter och nya branscher. Utan framgångsrika satsningar för att åstadkomma detta kommer intäktsbasen i en region att minska. Den tydliga minskningen av intäktsbasen i Blekinge måste tas på största allvar. Detta för att inte skapa problem under kommande decennier. a ld stä l a n ta n A

220 Intäktsbasens utveckling över tid antalet verksamheter Antal företag Tillkomst av nya företag stora som små - är av avgörande betydelse för intäktsbasens tillväxt. Alla företag har begränsad livslängd och nya måste därför ständigt tillkomma. Arbetsställen i det moderna samhället tenderar att bli mindre och mer specialiserade, vilket innebär att antalet arbetsställen i intäktsbasen öka r. Många företag överlåter verksa mhet till specialiserade underleverantörer, vi lket också ökar antalet företag som är verksamma i en region. Nya verksamheter Nya verksamheter i intäktsbasen kan tillkomma genom externa nyetablering ar, avknoppningar från de befintliga företagen, genom initiativ av lokala entreprenörer i verksamma i näringslivet eller på hög skolan och genom verksamheten inkubatorer. Telenor Antalet företag i intäktsbasen ökade kraftigt mellan 1985 till 2005, därefter har tillväxttakten av antalet arbetsplatser avmattas. Ericsson r te e h m sa rk v e c h o g ta re l fö ta n A Marinen Karlskronavarvet/Kockums

221 Olika sektorers utveckling Tillverkningsindustrin Automatisering och personalsnålare produktionsmetoder är ett villkor för att de tillverkande företagen skall vara konkurrenskraftiga på internationella marknader och för att de ska kunna investera och vara lönsamma. Antalet anställda i tillverknings industrin har sedan 1975 halverats. Men det betyder att antalet sysselsatta i intäktsbasen minskar och därmed bidrar färre personer till med sina löner till regionens utveckling. Under den senaste femårsperioden har dock antalet anställda inom industrin ökat med 100 personer. Främst är det V olvo och NKT (ABB) som vuxit starkt, i kombination med stora investeringar under de senaste årens industriell a högkonjunktur. Utöver den redovisade sysselsättningen i företagen så finns ytterligare sysselsättning i bemanningsföretag, särskilt under högkonj unktur. Globalisering och digitalisering är stora utmani ngar för tillverkningsindustrin liksom tillämpning av ny teknik. Branschfördelning inom tillverkningsindustrin Vilka samordnade regionala insatser krävs i industrilänet Blekinge för att stärka och förnya industrisektorn? Vilka spjutspetsområden krävs och vilka breddsatsningar är nödv ändiga? Kan nya steg i värdekedjan skapa tillväxt? Antal anställda inom tillverkningsindustrin per kommun

222 Privat tjänstesektor med extern marknad Den privata tjänstesektorn har de senaste fem åren minskat med 790 personer. Det är främst IT - sektorn som stagnerat efter en kraftig tillväxt Sektorn är ur ett nationellt perspektiv fortfarande relativt stor i Karlskrona och har tillväxtpotential. I Sverige har IT - sektorn vuxit med ca 8 % de senaste fem åren. Minskningen av tjänstesektorn är anmärk - ningsvärd. Vilka drivkrafter finns inom tjänste - sektorn s olika delar? Hur möts förändringar i sektorn som effektivisering, outsourcing, nya kompetenser? Hur kan nya tillväxt str e n der fångas och skapa tillväxt igen? Kan en gemensam strategi för tjänste - sektorn utvecklas i länet? Vilken roll kan Blekinge Tekniska Högskola, med sina två noder i länet, spela för till tillväxten kunskaps - intensiva tjänsteföretag? Branschfördelning inom privat tjänstesektor Antal anställda inom privat tjänstesektor per kommun

223 Statlig sektor Antalet anställda inom d en statliga sektorn med nationella uppdrag har varit konstant de senaste fem åren, men ökat relativt stadigt sedan 1985 och antalet anställda uppgår nu till till Det är främst Boverket, Kustbevakningen och Försäk ringskassan s nationella enheter i Karlskrona och Karlshamn som stått för tillväx ten sedan talet. Vissa statliga verksam heter är viktiga aktörer för att utveckla kompetens och arbetsmarknad i samspel med det regionala näringslivet som t ex Kustbevakningen och Marinen för den maritima kompetensen och Försäkringskassan IT för regionens IT - kompetens. Vilka strategier finns för hur ytterligare differentiering och tillväxt ska ske av statliga sektorn? Kan en gemensam strategi tas fram att etabler a ytterligare verksamheter till Blekinge som tar hänsyn till olika kommuners förutsättningar och nytta. Offentlig verksamhet med nationella uppdrag i Blekinge Försvarsmakten, Marinen Försvarsmakten, Flygvapnet Blekinge tekniska högskola, Karlskrona Försäkringskassan, Nationell Service, Karlshamn Boverket Kustbevakningen Försäkringskassan IT, Karlskrona Blekinge tekniska h ögskola, Karlshamn Marinmuseum Lantmäteriet Luftfartsverket 60 % är anställda inom Försvarsmakten. Ericsson/Flextronics Karlskronavarvet/Kockums Antal anställda inom statlig verksamhet per kommun

224 Östra Blekinge Karlskrona och Ronneby utgör ett arbetsmarknadsområde och bör ses som en helhet. Int äktsbasen har minskat det senaste decenniet främst beroende på effektivisering såväl inom tillverkningsindustrin som inom tjänstesektorn samt att få nya större företag tillkommit. Befolkningen ökar fr ämst på grund av starka tillväxten inom näringslivet under föregående decennium. En for t satt nedgång kan få al l varliga konsekvenser under kommande decennier. Gemensamma utmaningar för Östra Blekinge: Att nyttja BTH som hävstång för tillväxt inom såväl tillverkni ngsindustrin som tjänstesektorn Att verka för ytterligare differentiering av den statliga försvarssektorn mot civil statlig verksamhet Att finna samverkansformer med den växande industrisektorn i västra Blekinge Att öka utvecklingskraf ten genom ökad samverkan mellan kommunerna Branschfördelning östra Blekinge

225 Västra B lekinge Karlshamn, Olofström och Sölvesborg är en gemensam arbetsmarknad, där även delar av östra Skåne ingår. Västra Bleking e domineras av tillverknings - industri. Fordonsindustrin med närliggande branscher (maskiner och metallbearbetning ) utg ör 51 % (3 960 anställda i 32 företag ). Beroendet av Volvo är mycket stort. Alla insatser s o m stärker Volvos fortsatta verksamhet i regionen bör engagera många kommuner. Antalet företag inom fordonsindustrin utgör en grund för smart specialisering. De satsningar som görs genom klusterinitiativet Techtank borde kunna involvera fler företag och samhällsaktör er i Blekinge, Skåne och Småland. Samverkan med grannkommunerna i Skåne och Smål and ä r e n outnyttjad potential för att ge större underlag för satsningar. Gemensamma utmaningar för Västra Blekinge A tt samverka ytterligare för att stärka fordonsindustrin och närliggande branscher Att utveckla livsmedelsindustrin Att samverka för att utveckla BTH som resurs för tjänstesektorns utveckling Att attrahera industrinära tjänsteföretag som automation, robotisering o dyl Att samverka över länsgränserna Inslaget av livsmedelsindustrin är relativt stort med 10,4 % (817 anställda i 11 företag ). Utvecklingsprojekt för att stärka och utveckla dessa företag skalle kunna vara ett bra komplement till fordonsindustri eftersom bra nschernas konjunktursvängningar är annorlunda. Sat s ningarna att expandera tjänstesektorn med B lekinge T ekniska H ögskola som resurs är ytterligare en fråga som bör intressera fler kommuner och samhällsaktörer. Branschfördelning västra Blekinge

226 Karlskrona Tillverkningsindustri Karlskronas intäktsbas har anställda. De senaste tio åren har den minskat med ca 900 personer (12 %) och är nu strax under länsgenomsnittett i storlek. Den innehåller ca 100 företag och verksamheter med 5 eller fler anställda. Nya företag har visserl igen tillkommit, men antalet anställda i intäktsbasen har trots det minskat. Ökningstakten av antalet nya företag i intäktsbasen har avtagit de senaste 10 åren. Den tydliga minskningen av intäktsbasen måste tas på största allvar eftersom Karlskronas nuvara nde tillväxt har sina rötter i intäktsbasens tillväxt före den senaste tioårsperioden. Utmaningarna för Karlskrona är : - att kunskapsintensiv tjänstesektor återigen skapar tillväxt. - att differentiera statlig kunskapsintensiv sektor - att stärka den växande industrin I nom industrin har antalet anställda minskat med ca 470 personer. NKT/ABB har vuxit kraftigt. Privat tjänstesektor D en privata tjänstesektorn har minskat med 120 personer. M inskningen av tjänstesektorn är anmärkningsvärd. IT - sektorn har anställda i 33 arbets - ställen. På fem år har IT - sektorn minskat med 120 personer och på tio år 220 personer medan den i Sverige vuxit med ca 8 % d e senaste fem åren. Blekinge Tekniska Högskola och Blue Science Park bör kunna spela en roll för tillväxten. Statlig sektor Under den senaste femårsperioden har antalet anställda inom den statliga s ektorn ökat med ca 150 personer. Antal anställda i intäktsb a sens ol ik a arbetsställen

227 Ronneby Tillverkningsindustrin Ronnebys intäktsbas har anställda. De senaste tio åren har den minskat med ca 750 personer (22 %). Den innehåller nu ca 66 företag och verksamheter med 5 eller fler anställda. Nya företag har visserligen tillkommit, men antalet anställda i intäktsba sen har trots det minskat. Den tydliga minskningen av intäktsbasen måste tas på största allvar. Utpendlingen av arbetskraft är personer främst till Karlskrona. Ronneby har en nettoutpendling på ca personer Utmaningen för Ronneby är - att tjänst esektor återigen skapar tillväxt - att differentiera statlig sektor - att stärka växande industri Tillverkningsindustrin dominerar och utgör 67 %, statlig sektor utgör 22 % och privat tjänstesektorsektor 11 %. A ntalet anställda i nom tillverknings industrin i Ronneby har varit relativt konstant de senaste decennierna. Eftersom i ntäktsbasen domineras av tillverkningsindustri med flera stora företag finns en riskfaktor eftersom industri - sysselsättningen generellt minskar i Sverige, främst genom att ny teknik ta r över jobben. Industrisektorn har visserligen en god branschspridning, vilket i och för sig minskar risken, men någon smart specialisering inom ett tillväxtområde finns t ex inte. Privata tjänstesektor D en privata tjänstesektorn har minskat med 300 personer de senaste tio åren. Statlig sektor Inom den senaste tio årsperioden har antalet anställda inom den statliga sektorn minskat med ca 300 personer främst genom att Blekinge Tekniska Högskola och F17:s flygverkstad flyttat sina verksamheter till andra orter. Antal anställda i intäktsb a sens ol ik a arbetsställen

228 Karlshamn Tillverkningsindustrin Karlshamn har en förhållande liten och krympande intäktsbas. Antalet företag som tillkommer i tjänstesektorn kompenserar inte bortfallet av jobb i den industriella sektorn. Sammantaget har detta inneburit en svag befolkningsutveckling i flera decennier oc h en relativt hög ungdomsarbetslöshet. Det innebär även en stor nettoutpendling och ett stort beroende av arbetsmarknader utanför kommunen. Det finns nio tillverkningsföretag med relativt hög teknisk nivå som kan ha potential att utveckla export en och tekniknivån ytterligare. Privat tjänstesektor Inom tjänstesektorn finns flera kunskaps - intensiva företag. De har vuxit men det krävs en större tillväxt i storlek och antal för att de ska få reell betydelse i intäktsbasen. Högskoleverksamheten i Karlshamn bör kunna bli en ytterligare hävstång för detta. Det finns också flera företag i transportsektorn och inom process - automation som kan ha tillväxtpotential Fig. Antal anställda i intäktsb a sens ol ik a arbetsställen Utmaningen för Karlshamn är - att kunskapsintensiv tjänstesektor baserat på högskolan s utbildningar skapar tillväxt i intäktsbasen - att utveckla privat tjänstesektor ytterligare Ytterligare exporterande tjänsteföretag skulle stärka intäktsbasen. Vilka insatser krävs för att sådana ska växa fram eller etablera sig i Karlshamn? De nya företagen i Netport - miljön borde genom att utveckla digita l exportverksamhet kunna växa! Statlig verksamhet Försäkringskassan Nationella Centrum är ett nytt och viktigt strukturellt inslag i Intäktsbasen.

229 Olofström in itiativet. Flera företag har potential att öka sin export men även utveckla och leverera produkter och tjänster till nya branscher. D igitalisering och tjänsteutveckling kan öka konkurrenskraften. På grund av sin stora intäktsbas har kommunen en stor netto inpendling och ett stort beroende av arbetskraftstillgång utanför kommunen. Intäktsbasen i Olofström är stor och växande. Stora investeringar har gjorts den senaste femårsperioden som stärkt konkurrenskraften och höjt tekniknivån, samtidigt som antalet anställda i teknikföretagen ökat med över personer, vilket är unikt för en liten industriort. Olofströms intäktsbas har under 60 år dominerats av Volvo. De nya jobb som tillkommit de senaste 5 åren har dock inte di fferentierat intäktsbasen, utan beroendet av Volvo och fordonsindustrin har ökat. Utmaningen för Olofström är - att stärka Volvo och fordonsindustrin - att göra Olofström oberoende av Volvo Få nya företag har tillkommit i intäktsbasen de senaste 10 åren. Företag som bygger på nya innovationer, avknoppningar och nya företagsetableringar krävs för att förnya intäktsbasen. De förändringar som bör göras av näringslivsstrukturen måste ske i samverkan med angränsande kommuner. Det gäller främst differentiering av arbetsmarknaden. Volvosfären T illväxten i Volvosfären efter 20 - års nedgång vänt till tillväxt. Genom outsourcing bedrivs verksamheten inom flera företag. Fördelen är att tillväxten i Volvosfären har skett samtidigt som stora investeringar har skett i ny teknik och nya produktionsmetoder. Dels säkrar investeringarna verksamheten på medellång sikt, dels kommer investeringarna i ny teknik, nya material, produk tionsteknik genom automation och robotisering öka kompetensen i hela regionen. Techtank och Swereas arbete är av avgörande betydelse för att detta kommer till stånd. Övriga företag Antal anställda i intäktsb a sens ol ik a arbetsställen Intäktsbasen innehåller i huvudsak varuproducerande teknikföretag. Smart specialisering pågår genom klusterinitiativet Techtank och kan öka ytterligare genom att fler teknikföretag attraheras till kommunen och företag i angränsande kommuner involveras i De övriga företagen är teknikföretag som ingår i Techtank och företag i olika branscher. Tillväxten i dessa företag är av stor betydelse för att balansera beroendet av Volvo. De senaste fem åren har de vuxit.

230 Sölvesborg Av de 54 företagen är det 31 företag som enbart har nationell marknad och kan en tillväxtpotential på såväl nationella som internationella marknader. De övriga 23 har viss eller mycket export, som kan ha förutsättningar att öka. 30 av företagen har haft en ökning av antalet sysselsatta de senaste 5 åren, medan de övriga 24 har inte haft någon förändring eller har minskat sysselsättningen. Sölvesborg har en förhållandevis liten och krympande intäktsbas. Den innehåller 54 företag med anställda. Nya företag har visserligen tillkommit, men antalet anställda har minska t trots det främst p g a TitanX :s stora nerdragningar. Det innebär en stor nettou tpendling och ett stort beroende av arbetsmarknader utanför kommunen. Utmaningen för Sölvesbo r g är - att stärka de många små företagen och inspirera till ökat export - att dra fördel av utvecklingsinsatserna inom Techtank och NetPort Intäktsbasen har en god storleksfördelning mellan verksamheterna oc h god branschspridning, även om fordon - och metallindustrin dominerar sysselsättningen tillsammans med livsmedelsindustrin. Två teknik företag har stor export. Det innebär att de har tillgång till stora marknader, men de har också stora krav på att ständigt vara i internationell toppklass vilket ställer krav på samhällsstrukturen. Titan X Titan X är kommun ens i särklass största företag. I samband med fordonskrisen 2008 gjorde företaget stora neddragningar. Anta let anställda har därefter inte ökat. Övriga företag I Sölvesborg finns många företag i olika branscher. De flesta företagen är verksamma på den svenska marknaden och det är en utmaning att växa genom export. Kanske i första hand de nordiska marknaderna? Antal anställda i intäktsb a sens ol ik a arbetsställen

231 Strategier f ö r framtiden Vi kan inte förutse vad som händer i framtiden, men vi kan ha en strategi hur vi ska agera för att nå våra mål. Målet är en starkare och växande intäktsbas. Medel är samtal, samsyn, samhandling och samspel. Addendi

232 Strukturmatris för intäktsbasen Det är viktigt för samhället att ha en stark och växande intäktsbas. K an samhället agera proaktivt och samspela med företagen eller grupper av företag för att stärka den eller måste samhället ta initiativ till att förnya den? Syfte med matrisen är att visualisera alla företag och verksamheter i förhållande till marknad/teknik och kompetensnivå för att underlätta strategidialoger. Den övre delen av matrisen visar tjänsteföretagen och den nedre delen tillverkande företag. Matris en visar arbetsställen storlek, bra nsch, exportgra d och teknologi grad (varuproduktion), kunskapsgrad (tjänsteföretag). Genom filtrering i bakomliggande databas kan dessutom lönsamhet, tillväxt, export - och produkt - utvecklings kompetens, ägandeförhållanden, klustertillhörighet mm visas och studeras. Det gäller att identifiera drivkrafter till sådan utveckling hos företagen och inspirera till handling. Varje företag har olika förutsättningar och utmaningar för att utvecklas vilket åskådliggörs i matrisen. Matrisen ger alltså en vägledning till hur en fruktbar dialog kan inledas med olika företag. Men d et är också möjligt att identifiera grupper av företag so m i samspel med varandra och med samhällsaktörer kan utvecklas ytterligare t ex gemensamma samverkansprojekt och smart specialisering. Samtal, samsyn, samhandling och samspel är nyckelord och sådana processer kan stödjas av samhället. Strukturmatrisen innehåller många branscher av olika karaktär och drivkrafter. Det kan vara nödvändigt att göra fördjupade analyser av vissa branscher och sektorer. Detta gäller särskilt tjänstesektorn. Bollarnas färg anger bransch och storleken anger antalet anställda. En stark intäktsbas har arbetsplatser med stor andel exportföretag med hög teknologi - och kunskapsnivå. Det innebär att de t är bra om andelen företag i högra och övre delen av matriserna är stor. Ökad export och satsningar i högre teknik - respektive kunskapsnivå ökar i regel företagens konkurrenskraft och lönsamhet - och därmed stärks hela intäktsbasen. En tyngdpunktsförskjutning mot högre övre hörnet innebär en förstärkning och i regel en tillväxt av intäktsbase n.

233 Strukturmatris för intäktsbasen i Blekinge Blekinge Matrisen visar alla 316 arbetsställena i intäktsbasen som har identifierats. 48 företag har stor export. Det innebär att de har tillgång till stora marknader, men de har också stora krav på att ständigt vara i internationell toppklass, vilket st äller krav på samhällsstrukturen. 90 av företagen har viss export och kan ha förutsättningar att öka exporten ytterligare. 170 av företagen har enbart nationell marknad och kan därmed ha en tillväxtpotential på såväl nationella som internationella markna der. Vilka företag är intresserade av öka exporten och hur kan samhället agera för att inspirera och understödja dessa? 190 av företagen och verksamheterna har ökat antalet sysselsatta de senaste 5 åren, medan de övriga 140 inte haft någon förändring eller har minskat sysselsättningen. Vilken tillväxtkraft finns ho s de växande företagen? I huvudsak är det tillverkningsindustrin som exporterar. Hur kan tjänsteexporten öka? Vilka insatser krävs för att öka företagens konkurrenskraft genom ny teknik och nya material, höjd kompetensnivå, ökad d igitalisering, smart produktion... Hur kan innovationsförmågan öka i de företag som har egen produktutvecklingskompetens? Inom vilka nya nischer skulle Blekinge kunna finna tillväxt genom smart specialisering?

234 Exempel på utmaningar och insatser Nya utmaningar för tjänste - /IT - sektorns tillväxt Vilka krav ställer dessa exportföretag på lokalsamhället? Vilka av dessa företag är intresserade av att börja exportera? Kan dessa föret a g växa genom ökad export? Några sätt att läsa en strukturmatris. Det är möjligt att identifiera grupper av företag som i samspel med varandra och med samhällsaktörer kan utvecklas ytterligare t ex genom smart specialisering. Samtal, samsyn, samhandling och samspel är nyckelord och kan stödjas av sa mhället.

235 Strukturmatris fördjupade förklaringar GEOGRAFISKA MARKNADER Mycket export Företag/arbetsställen som i huvudsak producerar varor eller tjänster till en exportmarknad mer än 50 % av verksamhetens omsättning. Viss export Företag/arbetsställen som till viss del producerar varor eller tjänster till en exportmarknad från 5 till 50 % av verksamhetens omsättning. Ingen export/nationell marknad Arbetsställen som i huvudsak levererar produkter eller tjänster till kunder och marknader utanför den egna arbetsmarknadsregionen, men som inte har någon egen eller mycket liten egen export. VERKSAMHETSKATEGORIER Varuproducerande företag Arbetsställen som producerar och levererar varor som kräver godstransporter. Tjänster kan ibland vara ett inslag för att höja värdet av produkten. Högteknologiska produktionsmiljöer eller processmiljöer Arbetsställe som i huvudsak bedriver högteknologisk produktion eller processer som kräver stora investeringar. Avancerad och/eller hög automationsnivå med omfattande produktions-/ processlines. Samarbeten sker med leverantörer och konstruktörer för att utveckla den avancerade produktions- och processmiljön. Teknologisk produktion och processer Arbetsställe som bedriver produktion eller processer som kräver investeringar i enstaka avancerade maskiner. Produktionsteknik är en viktig konkurrensfaktorer. Övrig produktion Övrigt arbetsställe som bedriver produktion. Tjänste- och serviceverksamheter (Ej varuproducerande verksamheter) Arbetsställen som producerar och levererar varor som inte kräver godstransporter. Verksamhet med stor andel högskoleutbildad personal Arbetsställe som bedriver verksamhet som kräver stor andel högskoleutbildad personal (mer än 50 %) som t ex civilingenjörer, civilekonomer, jurister. Samarbete med högskolor och universitet är viktigt för kompetensförsörjning och rekrytering. Verksamhet med viss andel högskoleutbildad personal Arbetsställe som bedriver verksamhet som kräver viss andel högskoleutbildad personal (från 20 % till 50 %). Verksamhet med liten andel högskoleutbildad personal Arbetsställe som kräver liten andel personal med högskoleutbildning (mindre än 20 %). FILTRERINGSFUNKTIONER (digitala versionen) Egen produktutvecklingsverksamhet Arbetsställe som bedriver egen produktutvecklingsverksamhet lokalt. Har egen produktutvecklingschef/-ansvarig/-avdelning. Utan egen produktutvecklingsverksamhet Arbetsställe som inte bedriver egen produktutvecklingsverksamhet lokalt. T ex produktionsenheter, underleverantörer, legoföretag, underkonsulter. Produktutveckling kan bedrivas av företaget på annan ort. Egen exportkompetens Arbetsställe som har egen exportkompetens lokalt, som utvecklar affär mot befintliga och nya exportmarknader. Har egen exportchef/- ansvarig/-avdelning. Utan egen exportkompetens Arbetsställe som inte har egen exportkompetens lokalt. Exportkompetens i företaget kan finnas på annan ort. Arbetsstället kan leverera produkter eller tjänster som i senare led exporteras genom andra företag. Tillväxt Arbetsstället har ökat sysselsättning mellan år 2010 till 2015 Ägande Lokalt kontrollerat Ingår inte i någon svensk koncern Ingår i svensk koncern Ingår i utländsk koncern Lönsamhet Rörelsemarginal Avkastning totalt kapital Geografisk belägenhet Kommun

236 Branschindelning Branschindelningen följer i huvudsak SNIkoder. Varuproduktion Areella näringar Råvaror Livsmedelstillverkning Textilindustri Trä, papper, kemi Läkemedelsindustri Tillverkning av andra icke metalliska mineraliska produkter Stål och metallframställning Tillverkning av metallvaror Elektronik Elapparater Maskiner Fordon Jordbruk Skogsbruk Fiske Kol Petroleum Metall Mineral Service Livsmedel Drycker Tobak Textilvarutillverkning Kläder Läder- och skinnvaror m.m. Träindustri Möbelindustri Pappersindustri Kemiindustri, raffinerade produkter Kemiindustri, kemikalier Farmaceutiska basprodukter och läkemedel Gummi- och plastvaror Andra icke-metalliska mineraliska produkter Stål och metall Tillverkning av metallvaror Elektronikindustri Elapparater Reparation och installation Maskiner Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Andra transportmedel Tjänster Transport Telekom/programmering Konsulter och FoU Partihandel Turist och besöksnäring Företagstjänster Försörjning av el, gas, värme och kyla Offentlig verksamhet Kreativ näring/verksamhet Landtransport Sjötransport Lufttransport Telekommunikation Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. Informationstjänster Huvudkontor; konsulttjänster till företag Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys Vetenskaplig forskning och utveckling Parti- och provisionshandel Turist- och konferenshotell Museiverksamhet Callcenterverksamhet Förvaltning och försvar Utbildning Förlagsverksamhet Stödtjänster till artistisk verksamhet Reklam och marknadsundersökning

237 Om Addendi AB Addendi stödjer tillväxtinitiativ som bygger på klustring och innovationssystem. Idén är att tillföra kunskap baserat på praktiska erfarenheter genom ett nätverk av experter. Företaget utför diagnoser, analyser, strategier, klusterplaner, projektutveckling, projektledning, processtöd, utvärderingar, strukturfondsansökningar, marknadsplaner, utbildningar och inspirationsseminarier. Addendi har utvecklat pedagogiska verktyg och metoder som underlättar arbetet med att bygga framgångsrika klusterinitiativ och innovationssystem. Uppdragsgivare är bl a tillväxtinitiativ, regioner, företag, myndigheter, högskolor och universitet i Norden. I detta projekt har Tage Dolk, Jörgen Adolfsson och Urban Jönsson medverkat.

238

239

240

241

242

243 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Maria Schönbeck Sophia Johansson Jörn Wahlroth Region Blekinge Mars 2018

244 Granskning av årsredovisning Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Revisionell bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Revisionell bedömning Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Revisionell bedömning... 8 Mars av 8 Region Blekinge PwC

245 Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av Region Blekinges förtroendevalda revisorer granskat Region Blekinges årsredovisning för Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge Region Blekinges revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål regionstyrelsen beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Region Blekinge lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat till övervägande del är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall till stora delar är förenligt med de av regionstyrelsen fastställda målen i budget Samtidigt behöver för flera av målen tydligare redovisas vad som ligger till grund för bedömning av grad av måluppfyllelse. Vi anser att flera av målen samt där till kopplade indikatorer behöver tydliggöras och konkretiseras för att en bättre utvärdering och bedömning av måluppfyllelsen ska kunna ske. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Mars av 8 Region Blekinge PwC

246 Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål regionstyrelsen beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål regionstyrelsen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt Region Blekinges ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som regionstyrelsen beslutat om. Nämndernas rapportering till regionstyrelsen har granskats såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för Mars av 8 Region Blekinge PwC

247 Granskning av årsredovisning att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med Region Blekinges ekonomienhet. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Regionstyrelsen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och kanslichef Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Regionstyrelsens beslutade mål om god ekonomisk hushållning Mars av 8 Region Blekinge PwC

248 Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av Region Blekinges verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av verbal information. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade verksamhetens organisation och verksamhet. Investeringsredovisning Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Driftredovisning Utfallet av Region Blekinges driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Balanskravsresultat Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. I och med årets resultat så redovisas en ekonomi i balans för år Utvärdering av ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av ekonomisk ställning Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Mars av 8 Region Blekinge PwC

249 Granskning av årsredovisning Region Blekinge lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed God ekonomisk hushållning Regionstyrelsen har fastställt finansiella mål och mål för verksamheten i budgetdokumentet. Målen beskrivs och utvärderas i årsredovisningen Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2017: Finansiellt mål Utfall 2017 Måluppfyllelse Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar. Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Ingen skuldsättning ska ske utöver nyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Investeringar exkl. trafikinvesteringar finansieras inom den löpande verksamheten. Befintliga lån till trafikinvesteringar har amorterats från 140 till 110 mnkr, inga övriga lån har upptagits. Uppfyllt Uppfyllt Upprätthålla en god likviditet så att det är möjligt att - förutom att täcka kostnaderna för de fasta åtagandena (egna verksamheter etc.) förskottera medel i de EU-projekt eller andra projekt där organisationen är projektägare. Mått: likviditeten ska vid samtliga bokslutstillfällen överstiga 100%. Balanslikviditeten uppgick vid årets slut till 99,3% Ej uppfyllt Av redovisningen framgår att 2 av 3 mål uppfylls. Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning mot Region Blekinges verksamhetsmål som fastställts i budgeten. Målen avser företrädesvis verksamhetsåret, men det finns även mål som är mer långsiktiga. Av redovisningen framgår bedömningen att 45 av 61 mål har en tillfredsställande måluppfyllelse, att nio inte har en helt tillfredsställande och att sju mål inte varit möjliga att utvärdera. Förutom övergripande bedömning av måluppfyllelse lämnas kommentarer för varje mål. När så är tillämpligt redovisas resultatet av en mätning eller exempelvis genomförda aktiviteter för att nå ökad måluppfyllelse. En del mål är tydligt utformade med indikatorer/mätetal för måluppfyllelse, medan andra är mer utformade som aktiviteter att genomföra. Mars av 8 Region Blekinge PwC

250 Granskning av årsredovisning Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat till övervägande del är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall till stora delar är förenligt med de av regionstyrelsen fastställda målen i budget Samtidigt behöver för flera av målen tydligare redovisas vad som ligger till grund för bedömning av grad av måluppfyllelse. Vi anser att flera av målen samt där till kopplade indikatorer behöver tydliggöras och konkretiseras för att en bättre utvärdering och bedömning av måluppfyllelsen ska kunna ske Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt Region Blekinges intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 821 tkr (123 tkr). Resultat medför därför en positiv avvikelse mot budget med 821 tkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för budgetavvikelserna. I jämförelse med föregående år har verksamhetens intäkter ökat med 10,2 mnkr och kostnaderna med 28,4 mnkr vilket förklaras med ökade intäkter från projekt och biljettförsäljning och ökade kostnader för trafiken. Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till ökningen. Resultaträkning (tkr) Utfall 2017 Utfall 2016 Ökn/ minskning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Intressentbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avrundningsfel Årets resultat Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt Region Blekinges tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av Region Blekinges Mars av 8 Region Blekinge PwC

251 Granskning av årsredovisning materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Samtliga anläggningstillgångar förutom tågfordon bedöms bestå av en komponent, tågfordonen har delats upp i tre komponenter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper Region Blekinge faller inte längre under kravet på sammanställd redovisning då Blekingetrafiken AB inte längre bedriver någon verksamhet och understiger 5% av Region Blekinges balansomslutning. Den sammanställda redovisningen upphör från och med räkenskapsåret Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed Jörn Wahlroth Uppdragsledare Maria Schönbeck Projektledare Mars av 8 Region Blekinge PwC

252 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 17/00202 Handläggare Mirja Rasmusen Reviderad rambudget & internbudget 2018 I beslut , fastställde Regionstyrelsen de ekonomiska ramarna för 2018 samt gav respektive nämnd samt Regional Utveckling & övrig verksamhet i uppdrag att senast i april ta fram reviderad internbudget, i enlighet med de reviderade ramarna. Kultur- och Fritidsnämnden fastställde sin reviderade budget , dvs efter beslut om ramar tagits i RS, då man inväntat besked om statliga bidrag. Samtliga reviderade budgetar har upprättats utifrån senast kända kunskap avseende intressentbidrag och utifrån den senaste bedömningen avseende övriga intäkter och kostnader. Samtliga budgetar uppvisar ett nollresultat i enlighet med den upprättade rambudgeten, men då fler faktorer blivit kända efter att dessa budgetar upprättades avviker de upptagna intäkterna och kostnaderna från den tidigare fastställda ekonomiska ramen (RS ). Ovan föranleder ett behov av att återigen revidera ram och budget för I bilaga 1 återfinns detaljer kring reviderad ram och internbudget för Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Reviderad ram och internbudget 2018, bilaga 1 Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna reviderad rambudget för Region Blekinge, enligt bilaga 1 att godkänna internbudget 2018, för RS, RSAU, Revision, Regional Utveckling, Ledning & Administration, enligt bilaga 1 Expedieras: Trafiknämnden Kultur- och fritidsnämnden Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

253 Bilaga 1 Reviderad rambudget & internbudget 2018 Inledning I beslut , fastställde Regionstyrelsen de ekonomiska ramarna för 2018 samt gav respektive nämnd samt Regional Utveckling & övrig verksamhet i uppdrag att senast i april ta fram reviderad intern budget, i enlighet med de reviderade ramarna En rad faktorer, som beskrivs nedan, har skapat ett behov av att återigen revidera ramar och budget för 2018: Kultur- och Fritidsnämnden fastställde sin reviderade budget , dvs efter beslut om ramar tagits av Regionstyrelsen, då man inväntat besked om statliga bidrag. Nationella medel för kompetensförsörjning samt ytterligare externt finansierade projekt både inom Regional Utveckling och Kultur och Fritid. Ytterligare vetskap om befintliga budgetposter då vi nu kommit en bit in på året. Reviderad rambudget 2018 i siffror (tkr) Förändringar på budgetram, på respektive verksamhet, visas i nedanstående tabell. RS, RSAU, revision Ledning & Admin Regional Utveckling Trafiknämnd Kultur & Fritidsnämnd Totalt Budgetram (1) Flytt medlemsbidrag (2) Externa projekt (3) Statliga medel (4) Övrigt (5) Reviderad internbudget (1) Beslut Regionstyrelsen (2) Budget för RS, RSAU, revision nedjusterad i linje med 2017 års utfall. (3) Intäkter från externt finansierade projekt. Budget i linje med senast uppdaterade projektportfölj. Fler projekt och ökade externa kostnader i pågående projekt (se projektlistor på kommande sidor). (4) 1 mnkr statliga medel avseende kompetensförsörjning, nettas av strukna medel (-300 tkr) för Exportcenter som fanns inlagda i tidigare budget, då dessa medel gått från ovillkorade medel till projektmedel (ingick tidigare i punkt (3) ovan). Utökat statligt stöd via Kultursamverkansmodellen samt statligt stöd för förstärkning av scenkonsten. (5) Kansliets (IT) intäkter för Cura nedjusterade. Ny intäkt för "Värdskapsutbildning" inom besöksnäring inlagd. Kultur och Fritid uppräkning av Regionala stödet samt ökning av övriga kulturintäkter. 1

254 Bilaga 1 Reviderad internbudget 2018 i siffror (tkr) Driftsbudget per nämnd/verksamhet 2018 Intäkter Kostnader Netto RS, RSAU, revision Trafiknämnd Kultur och Fritidsnämnd Regional utveckling Ledningsstöd och administration Summa intäkter/kostnader driftredovisning Notera att externa kostnader, under 2018, i samband med regionbildning, precis som tidigare, inte finns upptagna i budget, då det inte finns utrymme inom befintliga budgetramar. Investeringar 2018 (oförändrat sedan tidigare ram) Trafiknämnd Ledningsstöd och administration 250 Summa investeringar Projektportföljer externt finansierade projekt Budgetens projektportföljer baseras på nedanstående externt finansierade projekt. Kultur & Fritidsnämnden 2018 (tkr): Projektnamn Blekinge utvecklar samtidskonsten 400 Regionsamverkan utvecklar dansområdet 520 Kultur för hållbar regional utveckling 438 Kreativa rummet 500 Språkstegen Summa projektbudget

255 Bilaga 1 Regional Utveckling 2018 (tkr): Projektnamn Nationellt uppdrag Jämställd regional tillväxt 3385 Interconnect Digitala Blekinge Blekinge arkipelagrutt Talangattraktion Smart Produktion TENTacle SBB Exportsamverkan Attractive Hardwoods 970 RUS 968 Tram 919 Uppföljning/utvärdering 900 Competence Academy Tourism 395 BEA app 312 Blekinge Unga Lyfter Business Blekinge 231 Contact Point South Baltic 99 Kartläggning inom Smart Industri 73 Övriga småprojekt 13 Summa projektbudget I projektlistan ovan finns ett ej ännu beslutat projekt: Exportsamverkan (1 000 tkr). Beslut väntas senast sista mars. Regional Utvecklings externt finansierade projekt beräknas generera ca 100 tkr i positivt resultat Anledningen är att flera projekt har schablonersättning för personalkostnader, som överstiger våra faktiska lönekostnader. 3

256 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 17/00117 Handläggare Ingrid Ljungqvist Avrapportering resultat av interna kontrollplaner 2017 Vid regionstyrelsens sammanträde den 26 april , beslutades om intern kontrollplan för Internkontrollplanen är upprättad enligt gällande internkontrollreglemente (beslutat RS ). Avrapportering sker två (2) gång per år för alla kontrollmomenten. Nämnderna har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive nämnd. Resultatet har presenterats och godkänts i respektive nämnd. Trafiknämnden i mars 2018 och Kultur & Fritidsnämnden i mars 2018, båda med godkänt resultat. Efterlevnad policy upphandling utifrån upphandlingslagstiftning Ett urval av upphandlingar (stickprov) har gåtts igenom och granskats enligt kontrollmoment. Smärre avvikelser har identifierats. Slutsats: Internkontrollen är god. Efterlevnad policy upphandling utifrån avtalstrohet Samtliga fakturor > :- har granskats, 219 st. Inga inköp har gjorts utanför befintliga avtal. Ett fåtal fakturor helt utan avtal (0,7 % av granskade fakturor) Slutsats: Internkontrollen är god. Efterlevnad policy representation Representationskostnaderna för 2017 uppgick till 89 tkr ( tkr). Stickprov på fakturor har gjorts och granskningen visar att den representation som genomförts under 2017, i allt väsentligt följer reglerna och tillämpningarna i beslutad representationspolicy. Slutsats: Internkontrollen är god. Intäktssäkring Avstämning av intäkterna görs alltid i samband med delårs- och årsboksluten. Inga avvikelser noterades i arbetet med delårsrapporter (2) eller årsrapportering avseende Vi har även ett bra stöd i vårt affärssystem Visma för avtalsfakturering. Slutsats: Internkontrollen är god. Felaktig behörighet till våra system Genomgång av samtliga individer med behörighet till Region Blekinge system. En person låg kvar som slutat, detta är åtgärdat. Slutsats: Internkontrollen är god. Fattade beslut Samtliga protokoll har gåtts igenom och. Inga avvikelser identifierades. Slutsats: Internkontrollen är god. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

257 Leverantörsfakturor Stickprov på leverantörsfakturor gjorts utifrån tydlighet och innehåll. Smärre fel, förbättringsarbete pågår kontinuerligt. Slutsats: Internkontrollen är god. Trafiknämnden Resultatet från Trafiknämndens uppföljning av den interna kontrollen redovisas i bilaga Avrapportering 2 internkontrollplan 2017 för Trafiknämnden. Kultur- och fritidsnämnden Resultatet från Kultur- och fritidsnämndens uppföljning av den interna kontrollen redovisas i bilaga Återrapportering 2 interkontrollplan 2017 för Kultur- och fritidsnämnden. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Internkontrollplan 2017 resultat Avrapportering 2 internkontrollplan 2017 för Trafiknämnden Trafiknämndens protokoll, Återrapportering 2 interkontrollplan 2017 för Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens protokoll, Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna resultatet av interna kontrollplaner för 2017 Expedieras: Ekonomi Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 17/00157 Handläggare Katarina Johansson Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge Blekinges tillväxt är god. Företagen i Blekinge ser positivt på framtiden. Bilden av Blekinge blir allt mer positiv och allt fler väljer Blekinge som besöksmål. Allt fler är i sysselsättning och utbildningsnivån ökar. Samtidigt är arbetsmarknaden tudelad och ojämställd. Matchning och kompetensförsörjning är en av Blekinges utmaningar och viktigaste framtidsfråga för regional tillväxt och utveckling. Region Blekinge har det nationella uppdraget att samordna och utveckla kompetensförsörjning i länet. Uppdraget lämnades 2009 och har sedan 2010 utvecklats inom en mängd områden kom en efterlängtad ekonomisk förstärkning från näringsdepartementet via Tillväxverket. Arbetet har delvis finansierats av Tillväxverket och syftet med det var att utveckla strategin och skapa struktur för samverkan antog Region Blekinge, Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi med ett för Blekinge viktiga mål inom flera delar av kompetensförsörjningsområdet. Arbetet med att i samverkan arbeta med dessa mål sker inom ramen av Blekinge kompetensråd som består av aktörer från de i strategin utpekade områdena. Många av målen har nåtts och andra arbetas det långsiktigt strategiskt för att nå. I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är en av de fyra prioriterade områdena kompetensförsörjning. Här pekas de regionala kompetensplattformarna ut som en del av den resultatinriktade regionala tillväxtpolitiken kom en ny lag som ställer villkor för den kommunala vuxenutbildningen. För att få del av finansiering ska man samverka med andra kommuner. Det görs idag redan i Blekinge. Det planerade utbudet skall också stämmas av med regionalt tillväxansvarig, med AF och med ett yrkesråd som består av arbetsgivare. Detta arbete är påbörjat och strukturen redovisad till Skolverket i Regeringen villkorsbeslut för 2018 fick de regionalt utvecklingsansvariga ett betydligt större ansvar för att planera det regionala kompetensförsörjningsarbetet i samverkan med regionala aktörer, att analysera det regionala kompetensbehovet samt att skapa utveckling och samverkan inom områdena validering, lärcenter och yrkesvux togs ett förslag till kompetensförsörjningsstrategi fram i samverkan med de regionala aktörerna. Förslaget har varit på remiss under tiden 2 november 28 februari Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

284 Förslag till beslut Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut Förslag till Kompetensförsörjningsstrategi Analysbilaga Sammanställning av remissvar Beslut au, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att Expedieras: Diariet fastställa förslag till Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

285 Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge

286 Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge Region Blekinge Dnr 17/00157 Version: PA /KJ

287 Innehållsförteckning Inledning... 4 Varför en strategi?... 4 Regional tillväxtpolitik... 4 Styrdokument och strategier relevanta för Kompetensförsörjningsstrategin... 6 Agenda 2030 FNs globala mål för hållbar utveckling... 6 Europa strategin... 6 Attraktiva Blekinge -Regional utvecklingsstrategi för Blekinge (RUS) Jämställdhet, inkludering och mångfald... 8 Kompetensförsörjningsstrategins fokusområden Strategisk kompetensplanering Analys Planering Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Rekrytering Attraktiva arbetsgivare Talangattraktion Samverkan mellan skola/utbildning och arbete Det livslånga lärandet Validering Genomförande Resurser- hur arbetet ska bedrivas Styrning, organisation, roller, sammansättning och ansvar Utvecklings och fokusområden Handlingsplan Uppföljning

288 Inledning Inledning Varför en strategi? Kompetensförsörjning är ett strategiskt viktigt område för Blekinges omställningsförmåga och utvecklingskraft - särskilt i en tid präglad av hög förändringstakt, globalisering och snabb teknologisk utveckling. En gemensam strategi för att möta framtidens behov och utmaningar utgör grunden för att medborgarna ges likvärdiga förutsättningar till utbildning, arbete och kompetensutveckling. Kompetensbrist är idag det enskilt största tillväxthindret oavsett bransch och konjunkturläge, trots att alla regeringar de senaste decennierna har gjort stora utbildningssatsningar. Det nationella uppdraget handlar om strategiskt plattformsarbete. Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge beskriver hur aktörer i Blekinge ska utveckla och ta arbetet vidare i en gemensam kontext. Strategisk kompetensförsörjning innebär i det breda perspektivet, allt från att det finns tillgängliga utbildningar för de arbeten som finns i samhället och kompetensutvecklingsmöjligheter för människor som redan är i arbete till att det finns system som underlättar sökandet efter arbete eller arbetskraft. Regional tillväxtpolitik För att nå de statliga målen inom regional tillväxtpolitik gav regeringen år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Uppdraget med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. I villkorsbeslut som avser 2018 förtydligar regeringen uppdraget: Organisera och fastställa målsättningar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet i samverkan med regionala aktörer 4

289 Inledning Tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och lång sikt Bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå Medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning samt Bidra till etablering av lärcentrum I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är kompetensförsörjning ett av fyra prioriterade områden. Genom Kompetensförsörjningsstrategi är målet att vi når nya strategiska framgångar när det gäller kompetensförsörjning; ett område som är omfattande och utmanande för många aktörer och organisationer i hela regionen. Workshops och dialoger ligger till grund för urval av de prioriterade områdena men också de bidragande aktörernas erfarenheter och kompetenser. Strategin löser inte hela utmaningen med kompetensförsörjning men bidrar till viktiga steg mot att lösa strategiska utvecklingsbehov. Strategin tas fram för att beskriva hur vi vill samverka i Blekinge och inom vilka prioriterade områden. Syftet med denna strategi är att inom ramen för det nationella uppdraget, den regionala utvecklingsstrategin och de genomförda dialogerna med aktörer som utgångspunkt strategiskt utveckla Blekinges arbete med kompetensförsörjning. Vad behöver göras: Kontinuerliga analyser för att öka kunskapen om hur det ser ut i Blekinge när det gäller kompetensförsörjning. Öka och tydliggöra samverkan när det gäller strategiska aktiviteter inom området. I det operativa gemensamma arbetet sätta mål och upprätta konkreta handlingsplaner. 5

290 Styrdokument och strategier relevanta för Kompetensförsörjningsstrategin Styrdokument och strategier relevanta för Kompetensförsörjningsstrategin Kompetensförsörjningsstrategin har naturliga beröringspunkter med flera andra styrdokument och strategier. Nedan beskrivs de som har bäring på kompetensförsörjningsstrategins genomförande. Beskrivningen syftar till att placera den regionala kompetensförsörjningen i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Agenda 2030 FNs globala mål för hållbar utveckling Mål 3. Hälsa och välbefinnande Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja det livslånga lärande för alla. Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 10. Minskad ojämlikhet Europa strategin EU-strategin har mål inom kompetensförsörjning. Varje nation kan besluta om högre mål och Sverige har beslutat att: Betydligt mer än 80 % av åringar är sysselsatta. Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. Minst % av åringarna ska ha högre utbildning. Attraktiva Blekinge -Regional utvecklingsstrategi för Blekinge (RUS) Attraktiva Blekinges anger Blekinges gemensamma färdriktning där Blekinges unika förutsättningar tas tillvara grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna befintliga aktörers verksamhet så att det gemensamma resultatet bidrar till Blekinges långsiktiga utveckling 1. 1 Det pågår ett arbeta med att aktualisera Attraktiva Blekinge -Regional utvecklingsstrategi för Blekinge och en uppdaterad strategi beräknas vara klar till sommaren

291 Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Indikatorer: Andel av befolkningen år med eftergymnasial utbildning Andel arbetsgivare som upplever brist på god kompetens 7

292 Jämställdhet, inkludering och mångfald Jämställdhet, inkludering och mångfald Vi lever i ett samhälle som har svårt att inkludera alla. Individer och organisationer agerar utifrån givna preferenser eller i enlighet med en viss norm. Konsekvensen blir att medarbetare eller individer som står utanför normen riskerar att marginaliseras eller att väljas bort vid rekrytering eller andra urvalsprocesser. På så sätt riskerar värdefull kompetens att gå förlorad. Jämställdhet, inkludering och mångfald är horisontella perspektiv i Kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge Genom att låta samtliga områden och utvecklingsinsatser genomsyras av dessa perspektiv, bidrar strategin till att Blekinge och Blekinges aktörer i alla avseenden agerar inkluderande och jämställt. Det kan handla om inkludering av människor som är födda utanför Sverige, att skapa tillgänglighet för människor med funktionsvariationer eller ett aktivt arbete för att höja kompetensen generellt gällande jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Utanförskap är kostsamt och utvecklingshämmande för såväl samhälle som individ. Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp för att lärmiljöer och arbetsplatser ska kunna betecknas som inkluderande. Samtliga fokusområden i denna strategi har gemensamt att det handlar om individer, gruppers och organisationers möjlighet att tillvarata och utveckla kompetens. Det handlar om att undanröja hinder såsom att: Alla inte har kunskap om vad som finns, vart man vänder sig och hur man kan bygga ett livslångt lärande. Alla påverkas direkt och indirekt av egna och andras föreställningar, fördomar och normer som kan begränsa vad man uppfattar är möjligt eller omöjligt som studie- eller yrkesval. Att alla som erbjuder utbildning och samtliga arbetsgivare motverkar diskriminering samt aktivt skapa förutsättningar för inkludering och tillgänglighet. Organisationer och företag som blir medvetna om normer och rådande givna preferenser skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling i verksamheten. Genom att applicera ett jämställdhets- och inkluderingsperspektiv blottläggs och undanröjs organisatoriska och strukturella hinder (yrkesval, studieval, löneskillnader etc.) Det är viktigt att skapa tvärkulturella möten (mellan organisationer och grupper/individer) samt att öka erfarenhetsutbytet mellan organisationer som arbetar på olika sätt med frågor som gör jämlikhet, jämställdhet och mångfald. 8

293 Jämställdhet, inkludering och mångfald Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som skapar beteenden, attityder. Värderingar och är osynliga och syns endast då de bryts. Därför behövs ett normkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt arbete som sätter fokus på hur utbildningar, yrken och arbetsplatser ska bli tillgängliga för alla. I Blekinge är frågorna om mänskliga rättigheter och skydd mot kränkande särbehandling högt på agendan. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker, att kränkande särbehandling förebyggs och att drabbade tas omhand. Samtliga arbetsgivare och utbildningsanordnare måste ha god kännedom om lagstiftningen, ha god kunskap om tillämpningen av lagen samt vara förtrogna med vilka skyldigheter och rättigheter som ingår i ett utbildnings- eller arbetsgivaransvar. Syftet med jämställdhet, inkludering och mångfald är att: Samtliga områden och utvecklingsinsatser genomsyras av dessa perspektiv och bidrar till arbetet med hela Blekinge och att Blekinges organisationer i alla avseenden agerar inkluderande och jämställt. Utveckla arbetet med inkludering av människor med funktionsvariationer och av människor som är födda utanför Sverige Höja kompetensen generellt gällande jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Vi behöver inom ramen för kompetensförsörjningsstrategin skapa: Förutsättningar för ett hållbart och inkluderande samhälle där människors kompetens och resurser tas tillvara. Ökad kunskap och medvetenhet om värdegrundsarbete, likabehandling och normkritik. Ökad samverkan inom området kopplat till kompetensförsörjning och inkludering. 9

294 Kompetensförsörjningsstrategins fokusområden Kompetensförsörjningsstrategins fokusområden Fyra fokusområden har definierats som väsentliga ur ett strategiskt kompetensförsörjningsperspektiv. Områdena har tagits fram i ett gemensamt arbete mellan olika aktörer i Blekinge, ett arbete samordnat av Region Blekinge. Strategin har nu ett tydligare fokus på områden där olika aktörer behöver samverka för gemensamma syften. De fyra fokusområdena bygger på aktörernas gemensamma situation och angelägenheter, alla genomsyras av inkludering, jämställdhet och mångfald. JÄMSTÄLLDHET JÄMSTÄLLDHET Samverkan Samverkan utbildning/ utbildning/ arbetliv arbetsliv Livslångt lärande Livslångt lärande Rekrytering Rekrytering Strategisk Strategisk, attraktiva attraktiva utbildningkompetens- arbetsgivar arbetsgivare s e talangplanering talangattraktion attraktion INKLUDERING MÅNGFALD MÅNGFALD Ovanstående modell visualiserar fokusområdena. 10

295 Strategisk kompetensplanering 1 Strategisk kompetensplanering Ett identifierat fokusområde för Blekinge är samverkan och samplanering när det gäller utbildningsområden och utbildningsplatser. Det handlar om att utbilda för de behov som finns, att bättre använda samhällsresurser och att bidra till ökad kompetens hos arbetsgivarna. Utmaningen är att det från början finns för få utbildningar som svarar mot de behov som arbetslivet har i Blekinge. Det handlar dels om att vissa utbildningar finns på andra orter i landet men också om att de utbildningar vi driver i länet har för få platser. Alla måste få söka den utbildning som de själva är intresserade av men detta område fokuserar på att hitta ett bättre sätt analysera behov av kompetens och utbildning och dels om att i samråd med utbildningsaktörer jobba för att de utbildningar som behövs i större utsträckning kan starta i Blekinge. 1.1 Analys För att kunna åstadkomma en strategisk utbildningsplanering måste denna bygga på faktaunderlag och på de konkreta behov som arbetsgivare har. Detta innebär konkret att Region Blekinge sammanställer siffor från olika aktörer och i branschdialoger stämmer av dessa med länets arbetsgivare. 1.2 Planering I nästa steg diskuteras dessa behov med utbildningsaktörer med fokus på strategisk dimensionering och kvalitet och innehåll. Dialogerna innehåller också samtal om samarbete när det gäller att rekrytera sökande. Prioriterade är de utbildningar/yrkesområden där det finns stora behov av rekrytering i Blekinge. Fokus ligger på att hitta former där arbetsgivare/branscher vill och kan medverka samt skapa forum för strategiska dialoger med utbildningsanordnare. Syftet är att: Skapa strukturer för strategisk planering i samverkan med branscher och arbetsgivare som behöver anställa. Inom ramarna för vilka utbildningar Blekinge själva kan ordna samverka om de strategiska utbildningsbehoven i Blekinge samt utveckla former för arbetsgivare som vill medverka. För de utbildningar vi inte kan skapa i samverkan, utveckla system och metoder för dialog och planering även med dessa. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. 11

296 Strategisk kompetensplanering Vad behöver göras: Analyser som tas fram i samverkan med arbetsförmedlingen. Utveckla samråd med regionala arbetsgivare för att göra en så bra beskrivning som möjligt av det regionala kompetensbehovet. Utveckla strategiska möten med aktuella utbildningsaktörer med fokus på dimensionering och samverkan. 12

297 Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion 2 Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Många arbetsgivare har idag svårt att rekrytera, processen är tidskrävande, rätt kompetens saknas och rädslan för att felrekrytera är stor, främst hos mindre företag. Samtidigt läggs mycket tid på s.k. talangattraktion - att hitta rätt kompetens och på olika sätt attrahera människor till sig. De senaste åren har en allt tydligare bild växt fram som visar att Blekinges arbetsmarknad står inför en komplicerad och omfattande utmaning kring den framtida kompetensförsörjningen. Den demografiska situationen med allt fler yngre och äldre befolkning skapar både stora behov och minskad tillgång till kompetens (Arbetsförmedlingen, 2017) För att Blekinge ska lyckas med utmaningarna inom kompetensförsörjningen är det viktigt att vi arbetar tillsammans även inom dessa tre områden. Regionens nya invånare är en resurs och måste inkluderas. Under hösten 2016 gjordes en omfattande undersökning av teknikföretag i Blekinge med fokus på de tillsatta jobben sedan Kort sammanfattat hade 70 procent av företagen inte fått tag på den kompetens man sökte och 40 procent menade att det också rörde sig om kärnkompetens för verksamheten. 2.1 Rekrytering Rekrytering sker på olika sätt, alltifrån riktade annonser, arbetsmarknadsdagar etc. till rekommendationer via informella nätverk. Matchningen blir ofta svår då krav och tillgång inte stämmer överens. Stöd och samordning av detta arbete ger goda effekter. Aktörer i regionen, såsom högskola, yrkeshögskola och arbetsförmedling kan medverka i arrangemang för att underlätta rekrytering. Gemensamma större insatser för att nå även utanför regionen berörs mer under talangattraktion. För vissa målgrupper kan s.k. gränsgångare behövas, dvs. en person som underlättar övergång i arbete både för arbetsgivare och arbetstagare. 2.2 Attraktiva arbetsgivare För att behålla och attrahera personal är det mycket viktigt att arbetsgivare på olika sätt stärker sina varumärken och blir mer attraktiva som arbetsgivare. Det är en förutsättning för att lyckas med att attrahera den kompetens man behöver. Det är också viktigt att kommunicera det man gör. Ett exempel är att man inom företaget har en uttalad strategi som syftar till att varje medarbetare kan växa inom företaget. De innovationsmiljöer (kluster, science parks och inkubatorer) som finns i 13

298 Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion regionen kan växla upp enskilda arbetsgivares arbete. Det är en stor fördel att kunna visa att man är i ett större sammanhang, som kan erbjuda mer än bara en anställning. 2.3 Talangattraktion Utöver kompetensutveckling av anställda och försörjningen av kompetens via utbildningssystem, behöver regionens arbetsgivare attrahera människor som redan har rätt kompetens, som kan tillföra värde i en organisation, så kallade talanger. För att lyckas med talangattraktion måste fler aktörer arbeta tillsammans, långsiktigt och målinriktat. Såväl region, kommuner, företag och innovationsmiljöer behöver se sin roll i sammanhanget och göra sin del för att arbetet skall ge resultat, exempelvis att arbetsgivarna tydliggör sin attraktion och sitt varumärke samtidigt som kommunerna arbetar med tillgången av boende, skolor mm. Talangattraktion innebär ett strukturerat arbete med att attrahera, välkomna, integrera talang och att stärka respektive organisations/företags varumärke och Blekinge som plats. I arbetet med att välkomna talanger, behöver aktörer såsom kommunernas lotsar vara involverade och gärna ledande. Det är viktigt att det finns ett fungerande system där man kan erbjuda exempelvis bostäder, skolor. I detta ingår också det kommunöverskridande arbetet med att ta emot och erbjuda arbete för medföljande, där Arbetsförmedlingen bör vara involverade. I själva integrationsarbetet kan formella såväl som informella nätverk spela stor roll exempelvis föreningar och enskilda individer. Syftet är att: Få arbetsgivare att blir medvetna om och öka sin attraktivitet. Utveckla metoder för att i samverkan arbeta med talangattraktion/rekryteringsaktiviteter och mottagande av dessa. Minska könssegregationen på Blekinges arbetsmarknad. Skapa plattformar skapas där arbetsgivare och de som är intresserade av anställning kan mötas. Medverka till att de som har lite längre till arbete får stöd för anställning eller utbildning. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Vad behöver göras: Medverka till dialog och nätverk kring attraktivitet för att behålla personal/minska personalomsättning hos arbetsgivare i Blekinge. 14

299 Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Samverka kring rekrytering/talangattraktion till Blekinge efter arbetsgivarna kompetensbehov, bristyrken och efterfrågan. Medverka till dialog, utbildning och utvecklingsarbete inom områdena. Medverka till insatser för att bryta könssegregation på arbetsmarknaden. Identifiera fler plattformar och arbetssätt där arbetssökande och arbetsgivare kan träffas. Kopplat till talangattraktion och att behålla personal utveckla regionala dialoger och samverka kring frågor som påverkar att personal stannar och vill arbeta/flytta till Blekinge som t.ex. boende, pendling, skola, fritid och kultur. 15

300 Samverkan mellan skola/utbildning och arbete 3 Samverkan mellan skola/utbildning och arbete Samverkan mellan skola och arbetsliv är grundläggande för att unga ska förstå kunskapers sammanhang, hitta sin drivkraft till utbildning och jobb samt att utbildningar svarar upp mot det aktuella arbetsliv som de syftar mot. I Blekinge är det många som upplever att det är svårt att välja gymnasieutbildning. Ungdomar känner till få yrken och många väljer samma utbildning som majoriteten av deras vänner gör. Med bättre förutsättningar för att göra ett medvetet val kommer fler att hamna rätt. Skolverkets riktlinjer: Allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning (2013) pekar ut vägledning som hela skolans angelägenhet; "De allmänna råden beskriver hela skolans ansvar att arbeta med aktiviteter som underlättar elevers yrkes- och studieval. Detta görs idag men de flesta skolor har inte ett utvecklat arbete för detta." Samverkan mellan skola och arbetsliv är avgörande för att öka kvalitéten och relevansen i utbildningar. Dahlbom 2010, menar att ett av skolans allra viktigaste uppdrag är att förbereda elever på de utmaningar och möjligheter som väntar dem i vuxenlivet. Detta förutsätter att barn och ungdomar regelbundet kommer i kontakt med andra vuxna än de som finns i skolan, så att de lär sig hur samhället ser ut och fungerar. En konsekvens av detta synsätt blir att undervisningen i högre grad bör relatera till arbetsplatser och organisationer som på olika sätt speglar samhällets komplexitet och mångfald. På så vis blir det möjligt att dra nytta av den kunskap som finns i företag och organisationer samtidigt som eleverna blir delaktiga i samhället. Yrkesorientering underlättar yrkesoch studieval och erbjuder en brygga till arbetslivet (Ratio, 2017). Arbetslivets bidrag till skolan är mycket viktig. De företag/arbetsgivare som ständigt arbetar tillsammans med utbildningsaktörer på alla åldrar har visat sig vara framgångsrika och kunnat hitta personal men också inspirerat till fortsatta studier och forskning. För Blekinges spetsområden är ett strategiskt arbete tillsammans med akademi och forskning nödvändig för att både locka nya medarbetare men också knyta spetskompetens och forskning till verksamheten. Här behövs en förstärkning mellan utbildning och arbetsliv för att åstadkomma stärkt konkurrenskraft. I arbetet med att öka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är studenter och elever viktiga när det gäller att skapa ett reellt inflytande och lärande mellan arbetslivet och skolan eller utbildaren samt kunskapsutbyte mellan elever/studenter. Att hitta struktur och former för att låta elever eller studenter hålla i utbildningar för andra elever eller 16

301 Samverkan mellan skola/utbildning och arbete studenter(peer to peer)utanför skoltid. Peer to peer koncept bör också vara meriterande för de som utbildar och de som utbildas. Syftet är att: Medverka till fortsatt utveckling inom det strategiska fokusområdet skola/arbetsliv - skola/samhälle. Samverka och utveckla studie- och yrkesvägledning till hela skolans ansvar. Samverkansmodeller där skola och arbetsliv samverkar utvecklas och ökar. Utveckla kompetensnoder kring Blekinges styrkeområden. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Vad behöver göras: Medverka till att skapa system och strukturer kring arbetsgivarnas medverkan i yrkesval och i utbildning. Stödja samverkansmodeller, exempelvis Teknikcollege och Plattform för Vård och omsorg i Blekinge, yrkeshögskola m.fl. Stödja samverkansutveckling mellan utbildare och arbetsliv, exempelvis BTH Se studie- och yrkesvägledning som en process som börjar i tidig skolålder. Gemensam utveckling av arbetet kring medvetna studie- och yrkesval och modellutveckling för studie- och yrkesvägledning i undervisning i nära samarbete med det omgivande samhället. Stödja samverkansutveckling och nätverk studie och yrkesvägledare Utveckla arbetet kring kompetens och forskning kring Blekinges styrkeområden. Medverka till ökat arbete med entreprenörskap och entreprenöriella lärprocesser i undervisning. 17

302 Det livslånga lärandet 4 Det livslånga lärandet Arbetslivets framtida utmaningar kräver förändrad kompetens hos medarbetarna. Det gäller såväl specifika som generella kompetenser. Möjligheterna till kompetensutveckling är oerhört viktig oberoende av hur länge man arbetat och man du arbetar med. En strategiskt viktig fråga är att höja utbildningsnivån i Blekinge, ett annat är att utifrån Blekinges styrkeområden och intäktbaskluster satsa på utbildningar i framkant. Det livslånga lärandet innefattar både individens egen attityd till, och eget ansvar för, sin egen kompetensutveckling men även arbetsgivarens behov och planer för vad verksamheten strategiskt kan behöva. Fokusområdet omfattar arbetsgivarens attityd till anställdas kompetensutveckling och hur kompetensutvecklingsinsatser kan möjliggöras. Detta kan ske genom en regional samverkan där kompetensutveckling sker på hemmaplan, resurseffektivt och med god kvalitet. När det är svårt att hitta och rekrytera kompetens behöver det finnas möjligheter till utbildning. Det är extra viktigt med utbildning i närregionen och att utbildningen kan ske på ett flexibelt sätt, framförallt när arbetsbelastningen är hög. Genom god regional samverkan, säkerställer man också kontinuitet och hur frekvent olika utbildningar erbjuds. Utbudet måste vara relevant och svara upp mot de kompetenser som behövs nu och i framtiden. Genom flexibla lärmetoder når man ytterligare målgrupper. Bortom de befintliga strukturerna i utbildningsverksamheterna och på arbetsmarknaden pågår lärande, innovation och utveckling mellan människor i de egna privata rummen och på fritiden. Skolor och utbildningsaktörer bör ha strategier för att kunskap och kompetens från människor utanför skolan tillvaratas. Det handlar också om att synliggöra och medvetandegöra den kompetens som redan finns hos individen, till exempel genom validering. 4.1 Validering Validering syftar till att synliggöra och bekräfta en persons kompetens, oavsett hur den har förvärvats, så att personen kan komma vidare i arbetslivet eller till en utbildning. Det kan till exempel handla om att korta en pågående utbildning, så att man som elev/student inte behöver läsa om sådant man redan kan. Det kan också handla om att man vill dokumentera sitt kunnande för att söka nytt jobb, eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatsen. Ytterligare ett viktigt syfte med validering är att ringa in vilka kunskaper och färdigheter som behöver kompletteras för att man ska uppnå den kvalifikation man önskar. Valideringen kan alltså både ge intyg på det man redan kan och identifiera vad man behöver komplettera för att 18

303 Genomförande kunna erhålla ett arbete eller gå en vidare utbildning. På så sätt kan utbildningsinsatserna inriktas mot rätt område och studietiden kan kortas. Blekinge behöver delta i det nationella arbete som pågår inom valideringsområdet för att snabbt kunna anpassa och använda de verktyg som tas fram för att synliggöra kompetens. Syftet är att: Möjligheter till kompetensutveckling ökar i Blekinge och former för detta utvecklas så att det går att utbildas på ett mera flexibelt sätt. Fler anställda genom samverkan får kompetensutveckling. Fler valideringar genomförs och former för validering utvecklas i Blekinge. Inom dessa områden särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Medverka till att öka arbetsgivarnas förmåga att identifiera, ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens Vad behöver göras: Medverka till att utveckla fler tillgängliga och flexibla lärmetoder. Blekinge behöver följa, stödja och driva på för ett samlat utvecklingsarbete för validering såväl inom utbildning som arbetsliv, både regionalt och lokalt enligt de nationella direktiv, riktlinjer och förslag som kommer nationellt till exempel från Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Skolverket och Valideringsdelegationen. Fler valideringar genomförs och en form/organisation för validering utvecklas i Blekinge och system i samverkan med andra län och nationellt för att främja en större omfattning av validering med god legitimitet och hög kvalité med legitimitet och hög kvalité genomförs i regionen. Medverka till att på ett strukturerat sätt ta fram utbildning/kompetens som tillgodoser strategiskt viktiga områden. Medverka till att utveckla fler former och strukturer för livslångt lärande, exv. genom samverkan mellan arbetsgivarkluster.* Medverka till utveckling av lärcenter som exempelvis kan erbjuda högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Genomförande Resurser- hur arbetet ska bedrivas Region Blekinge har det nationella uppdraget att samordna det arbete som sker inom det strategiska kompentensförsörjningsområdet i Blekinge. Många olika aktörer, såväl privata som offentliga, bidrar till Blekinges 19

304 kompetensförsörjning. Det är därför viktigt med samverkan och samhandling för att skapa ett ännu bättre gemensamt arbete. För samhandling krävs nedanstående förutsättningar och insatser: Tid och engagemang från de samverkande aktörerna att göra saker tillsammans är ibland tidskrävande, men samarbete ger ofta bättre resultat. Kompetenser genom att samarbeta och dra nytta av olika kompetenser och perspektiv blir vi starkare som region. Organisation som samordnar och samhandlar, skapar nya och tar tillvara befintliga resurser - projektmedel eller inom vår gemensamma ekonomi. Vid behov utbildningsinsatser för samverkande aktörer Här behöver det strategiska arbetet tydliggöras för medverkande aktörer och om de insatser som görs i samverkan, så att prioriteringar kring aktiviteter kan göras. Styrning, organisation, roller, sammansättning och ansvar Det är nödvändigt med ett strategiskt ledarskap hos de medverkande aktörernas organisationer, så att det gemensamma uppdraget kan prioriteras och genomsyras av ett starkt engagemang och resultatansvar. För att arbetet ska lyckas är det av stor vikt att tydliggöra utvecklingsarbetets struktur och innehåll, de medverkandes roller och ansvar samt att förankra arbetet kontinuerligt i de medverkande aktörernas organisationer. Ansvarig för strategin är Region Blekinge och den fastställs av Regionstyrelsen. Regionalt samordnas arbetet av en strategiskt kompetenförsörjningsgrupp. Region Blekinge sammankallar gruppen. Gruppen består av företrädare för: Kommuner Landstinget Blekinge Folkhögskolor Yrkeshögskola BTH Arbetsförmedlingen Det regionala arbetslivet 20

305 Styrning, organisation, roller, sammansättning och ansvar Utvecklings och fokusområden Inom de fyra fokusområdena genomförs aktiviteter i respektive område. Strategisk utbildningsplanering Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Samverkan skola arbetsliv Livslångt lärande I varje fokusområde finns flera olika aktiviteter över tid. För varje aktivitet utses ansvarig och planering för innehåll och tid görs i varje område. Medverkande parter samverkar om hur arbetet läggs upp, resursfördelning och tidsplan så att det blir tydligt för inblandade parter. Handlingsplan För aktiviteter och utvecklingsarbetet inom de olika fokusområdena skrivs aktivitetsplaner och tidsplaner. Region Blekinge är ansvarig för att de upprättas men samverkansaktörer delar ansvar för samhandling. Uppföljning Aktivitets och tidsplaner följs upp kontinuerligt. Region Blekinge presenterar årligen en kompetensrapport. 21

306 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se

307 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte tillgång till de kompetenser som finns och kan bidra Låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet mer kan göras för att inkludera många med olika stöd skulle kunna arbeta Låg utbildningsnivå trots en stadig ökning behöver arbetsmarknaden hela tiden mer kompetens Matchningsproblematiken i utbildningssystemet behovet att öka antal utbildningsplatser efter de behov som finns Könsstereotyp arbetsmarknad I Sverige såväl som i Blekinge är arbetsmarknaden könsuppdelad, vilket betyder att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och yrken. Andelen kvinnor är störst inom vård och omsorg samt utbildning medan andelen män är störst inom bygg och tillverkning och utvinning. Denna könssegregering på arbetsmarknaden finns även i riksnivå. Vidare har män högre inkomst än kvinnor. Detta innebär att arbetsmarknaden inte får tillgång till den kompetens som finns att tillgå samt att resurser fördelas ojämställt. Källa: SCB, Inkomst och taxeringsregistret. Medel och medianinkomst i 1000 tal. Avser personer år.

308 Andel Förvärvsarbetande kvinnor och män i Blekinge okänt kulturella och personliga tjänster m.m. vård och omsorg; sociala tjänster utbildning offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske Andel i procent Kvinnor Män Källa: SCB, RAMS. Statistiken avser förvärvsarbetande i Blekinge (dagbefolkningen) 16+ år. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Den sysselsatta nattbefolkningen definieras nedan som personer år som har en sysselsättning och som bor i Blekinge län, men som kan arbeta både i och utanför länet. Sysselsättningsgraden anger andelen av befolkningen år som har en sysselsättning. Antalet sysselsatta i Blekinge minskade i samband med finanskrisen och har sedan haft en svag återhämtning och är 2015 fortfarande på en längre nivå än Sysselsättningsgraden i Blekinge län låg före finanskrisen på en högre nivå i jämförelse med riket, men länet drabbades hårt i samband med finanskrisen och 2009 var sysselsättningen 73,4 procent uppgick sysselsättningsgraden i Blekinge till 76,1 procent, vilket är 1,8 procentenheter lägre än i riket. Trots att sysselsättningsgraden har ökat sedan finanskrisen har utvecklingen varit svag för länet i relation till övriga län i Sverige och 2015 var Blekinge ett av de länen med lägst sysselsättningsgrad. För kvinnor var sysselsättningsgraden 76,3 procent och för män 76,1 procent. I ett längre tidsperspektiv har män haft en högre sysselsättningsgrad än kvinnor i Blekinge, och först 2015 var den högre för kvinnor. Skillnaderna är större i en jämförelse mellan inrikes och utrikes födda, där sysselsättningsgraden för inrikes födda låg på 82 procent och för utrikes födda var den 48 procent. Arbetslösheten i Blekinge län är fortfarande på en högre nivå än riksgenomsnittet och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i landet. Trots det har det skett en minskning av arbetslösheten de senaste åren i länet och det har skett en kraftsamling kring ungdomsarbetslösheten i länet och en stor minskning av andelen arbetslösa har skett dock från höga nivåer.

309 Sysselsättningsgrad i Blekinge procent Årtal kvinnor män Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Diagrammet visar andelen av befolkningen bosatt i Blekinge som har en sysselsättning (20 64 år). Arbetssökande 2016, år Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Män Kvinnor Män Kvinnor Blekinge 5,1 3,9 6,4 5,2 Riket 4,3 3,6 3,8 3,4 Källa: Arbetsförmedlingen. Avser andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. Utbildningsnivå I diagrammet nedan redovisas befolkningen i Blekinge läns utbildningsnivå Utbildning är en viktig ingång till arbetsmarknaden, dels för att det finns en efterfrågan på gymnasieutbildade och eftergymnasialt utbildade personer men gymnasieutbildning är också viktigt för att bli behörig till vidare studier på högskola. Blekinge län har en större andel gymnasieutbildade personer än riksgenomsnittet som ligger på 44 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar för både kvinnor och män och 2016 har 38,1 procent av befolkningen i Blekinge län en eftergymnasial utbildning, vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 42 procent. Andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning är 44 procent 2016 och för män 33 procent, sedan 2007 har andelen ökat för både kvinnor och män. Om vi endast ser till högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning), minskar andelen i Blekinge till 22,1 procent, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 26,6 procent. Andelen kvinnor med minst en treårig eftergymnasial utbildning är högre än för män i Blekinge och utveckling följer riksgenomsnittet även om det är på en lägre nivå.

310 Befolkningens utbildningsnivå, år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning uppgift saknas Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB, Utbildningsregistret. I tabellen anges procentuell fördelning. Av de som slutade gymnasiet 2015 i Blekinge hade nästan 79 procent behörighet till fortsatta studier på högskola, men skillnaderna mellan könen är stor. Närmare 86 procent av kvinnorna hade behörighet till vidare studier efter gymnasiet medan bland männen var andelen behöriga endast 71 procent. Behöriga till vidare studier Behöriga Gymnasium Behöriga högskola Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB, utbildningsregistret. Diagrammet visar andelen behöriga. Dimensionering(Matchning) av utbildningar i Blekinge Idag utbildas inte antalsmässigt så många som arbetsmarknaden behöver. En av utmaningarna med detta är att utbildningarna i vissa fall inte är attraktiva och där behöver arbetsgivare vara mera aktiva. En annan utmaning är att det kan vara svårt att planera utbildningar då det bygger på en planering i mycket god tid innan start och resurssättning samt uppskattning av intresse är komplicerat. För att kunna göra ett bra samverkansarbete med dimensionering är samverkan viktig att kunna dela upp och fokusera på kvalitativa utbildningar inom olika områden. Det är bl.a. gymnasieutbildningar, YH och högskoleutbildningar. Ett exempel är dimensioneringen på gymnasieskolan där behoven av utbildning inte fylls genom de utbildningar som drivs i Blekinge.

311 program Elever Gymnasieskolan läsåret 2016/2017 Antal elever Andel män Andel kvinnor andel utländsk bakgrund Teknikprogrammet Industritekniska programmet 79 * * * Bygg och anläggningsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet * Källa: Skolverket. Notera att antal elever är fördelade på årskurs 1,2 och 3. Därför kan det förekomma skillnader i andelarna i gymnasieval mellan årskullarna. Teknikprogrammet är 12 procent kvinnor av 393 elever. Därmed är andelarna ett genomsnitt av gymnasievalen de 3 senaste åren. * Antal är färre än 10.

312 Remissvar kompetensförsörjningsstrategi Inspel från: (fritext) Kategori inspel (välj ett alternativ) Beskrivning av inspel (fritext) Kommentar hur inspel har hanterats (fritext) Arbetsförmedlingen Genomförande strategins skrivning kan göra att den blir svår att mäta utvärdera Genom att utvärdera strategin årligen och att följa upp och mäta akttiviteter i handlingsplan Arbetsförmedlingen Genomförande Vill ha fler konkreta aktivitetsbaserade mål Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen Genomförande Analys av vad som ger största bidrag till målen alt. tydlig ansvar och tidsplan Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen Genomförande Prioritera bort mål Ingen ändring i strategi Arbetsförmedlingen Genomförande Svårt med gemensamma mål Ingen ändring i strategi Arbetsförmedlingen Genomförande Ansvar och resurser måste diskuteras Hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen Genomförande Stärka nätverken för de med svagast ställning på arbetsmarknaden Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan Olofströms kommun Genomförande Förtydliga roller och ansvar Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan Sölvesborgs kommun Genomförande Behöver bli mer konkret Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Blekinge bildningsförbund Genomförande Att utbilda för jobben vi inte vet något om Finns till vissa delar i strategin. Hanteras i Handlingsplan Blekinge bildningsförbund Genomförande Rapport finns om Bildningstrender Ingen ändring i strategi, hanteras i analysarbetet Blekinge bildningsförbund Genomförande Analysbilagan bör kompletteras med FHSK Ingen ändring i strategi, hanteras i analysarbetet Karlskrona kommun Genomförande behov av enkla jobb bör utredas Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan Karlskrona kommun Genomförande Den resurs som nyanlända utgör i olika kompetenssegment bör lyftas fram och utarbetas handlingsplaner för detta kan med fördel också samverkas och utbytas erfarenheter på regional nivå Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan Karlskrona kommun Genomförande Styrning, roller och ansvar för det fortsatta arbetet ska inarbetas i den regionala modell som nydligen skapats Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan BTH Genomförande deltagande parter måste allokera resurser i form av personal och tid som behövs för att genomföra arbetet, därför behövs ett ssnabbt planeringsarbete Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Landstinget Blekinge Genomförande Nätverk mellan arbetsmarknadens aktörer kan vara till stöd för alla parter både för att behålla befintlig personal men också vid rekrytering Strategi förtydligad. Hanteras även i Handlingsplan Landstinget Blekinge Genomförande Saknar en tydlig beskrivning av resursbehovet i strategin. Att berörda aktörer kan planera och tilldela det regionala strategiarbetet är avgörande för att få effekt. Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Landstinget Blekinge Genomförande Vi vill se en prioritering av de fyra områdena för att underlätta för beslut om vilka insatser som bör göras, i vilken riktning och när. Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen jämställdhet, inkludering, mångfald Lägga till utbildningsinsatser för utvalda aktörer Strategi förtydligad. Arbetsförmedlingen jämställdhet, inkludering, mångfald Lägga till identifiera och sprida framgångsexempel Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen jämställdhet, inkludering, mångfald Kompetensutveckling för elever Ingen ändring i strategin, hanteras idag i projektet JRT Arbetsförmedlingen jämställdhet, inkludering, mångfald Uppföljning efter insatser Finns beskrivet i stategin, aktivietet i handlingsplan kommer att följas upp Olofströms kommun jämställdhet, inkludering, mångfald Koppling till Jämställt Blekinge? Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Blekinge bildningsförbund jämställdhet, inkludering, mångfald Strategin nämner bara den traditionella, formella skolan Ingen ändring i strategin. Ronneby kommun jämställdhet, inkludering, mångfald Upplevs inte genuint integrerade i fokusområden, syftet upplevs snarare som medel för att nå jämställdhet Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen Kap 1 strategisk utbildningsplanering Arbetsgivarnas behov behöver utvärderas Detta beskrivs i strategin. Ingen ändring i strategin Sölvesborgs kommun Kap 1 strategisk utbildningsplanering Behovet av mer lokaliserad sociomutbildning för sektorn kompetensförsörjning Strategi förtydligad. Beskrivet under Lärcenter. Ronneby kommun Kap 1 strategisk utbildningsplanering Här bör flexibla lärmetoder nämnas, samverkan med aktörer utanför Blekinge Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Ronneby kommun Kap 1 strategisk utbildningsplanering Utmaning att förutse framväxten av helt nya jobb aktivt deltagande från arbetsgivare viktig Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Arbetsförmedlingen Kap 2 rekrytering, attarktiv För att arbeta med könssegregering genom att arbeta med positiva arbetsgivare Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Arbetsförmedlingen Kap 2 rekrytering, attarktiv Lägga till att en väl fungerande skola och barnomsorg är sannolikt en förutsättning för att göra länet mer attraktivt Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Sölvesborgs kommun Kap 2 rekrytering, attarktiv Bygg nätverk i för arbetsgivare i länet för samverkan kring aktiviteter syftande till attraktiva arbetsgivarskap Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan.

313 Ronneby kommun Kap 2 rekrytering, attarktiv Fortbildning är en del av attraktiviteten hos arbetsgivare Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Ronneby kommun Kap 2 rekrytering, attarktiv Medflyttande bör även kunna erbjudas studier Ingen ändring i strategin. Anvar ligger på kommunerna. Arbetsförmedlingen Kap 3 samverkan utbildning och arbetsliv Förmulera mål när det gäller studie och yrkesvägledning mot nyanlända Ingen ändring i strategin. Anvar ligger på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen Kap 3 samverkan utbildning och arbetsliv Studie och yrkesvägledning för de med svagast ställning på arbetsmarknaden Ingen ändring i strategin. Anvar ligger på Arbetsförmedlingen. Sölvesborgs kommun Kap 3 samverkan utbildning och arbetsliv Uppbyggnad av näverk mellan länets studie och yrkesvägledare Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan. Karlskrona kommun Kap 3 samverkan utbildning och arbetsliv BTH som resurs bör lyftas fram ytterligare Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan. Arbetsförmedlingen Kap 4 livslångt lärande Lägga till att identifiera näringar som är särskilt viktiga att rikta insatser emot Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Arbetsförmedlingen Kap 4 livslångt lärande Kapitlet kan strykas Ingen åtgärd Sölvesborgs kommun Kap 4 livslångt lärande Samverkan för att utveckla metoder och organisation för validering av vuxnas kunskaper Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Blekinge bildningsförbund Kap 4 livslångt lärande Aktiviteter för att stärka detta saknas Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Ronneby kommun Kap 4 livslångt lärande Förtydliga att detta också kan innebära högskolekurser eller uppdragsutbildningar Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Ronneby kommun Kap 4 livslångt lärande Ska Blekinge verkligen ha egna modeller för Validering eller är det felformulerat Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan. Ronneby kommun Kap 4 livslångt lärande Vikigt att validering och snabbutbildning sker av samma myndigheter Detta är inte möjligt. Landstinget Blekinge Kap 4 livslångt lärande Ta med arbetsgivarnas förmåga att identifiera, ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan. Arbetsförmedlingen Lägga till "Skolans och vårdsektorns behov av kompetens" Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Karlskrona kommun Sammanfatta mål och effektmål för att underlätta överblick Ingen åtgärd i strategin Karlskrona kommun Ta med reslutat från tidigare perioder En utärdering av tidigare strategi håller på att tas fram BTH Koppling till tidigare period En utärdering av tidigare strategi håller på att tas fram Karlshamns kommun Vaga yttryck vad ska faktiskt göras? Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Karlshamns kommun Svag koppling mellan nuläge och önskat läge Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Ronneby kommun Inledningen innehåller olika syftes formuleringar som ger en otydlighet om vad strategin ska uppnå Strategin uppdaterad, hanteras även i handlingsplan. Ronneby kommun Vilka tidigare strategiska framgångar tar man avstamp i En utärdering av tidigare strategi håller på att tas fram Ronneby kommun Arbetsförmedlingens egna prognoser nämns inte Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Ronneby kommun Formulera nyttan med en gemensam strategi så att det blir varför det är bra också utifrån aktörernas perspektiv Finns beskrivet i stategin. Ronneby kommun Finns anledning för Region Blekinge att söka ett utökat uppdrag vad gäller ledning av det direkta arbetet för att förbättra kompetensförsörjningen Ingen ändring i strategi, hanteras i Handlingsplan Landstinget Blekinge Övervikt på utbildning vill se mer kompetenförsörjningsfrågor Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan. Landstinget Blekinge Synliggöra inflyttarna och dennes möjlighet till arbete. Det är en viktig faktor och är avgörande vid flytt till eller från länet. Finns beskrivet i stategin, hanteras även i handlingsplan.

314 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 17/ Anna-Lena Cederström Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge har samordnat och lett arbetet med att ta fram en regional Mat & Livsmedelsstrategi i samarbete med Region Blekinge och LRF Sydost. Ambitionen har varit att få en så bred förankring som möjligt. En styrgrupp2 med representanter från olika berörda områden som Landsting, kommuner, Centrum Livsmedelsutveckling Karlshamn (CLUK), Matakademien Blekinge, Högskolan Kristianstad (HKR), Linnéuniversitetet (LNU), handel och företag har under året följt arbetet och ställer sig nu bakom strategin i sin helhet. Arbetet påbörjades hösten 2016 med planering och uppstart och under våren 2017 följts upp med fyra olika workshops. Syftet med en regional mat- och livsmedelsstrategi är att stärka utvecklingen för företagen inom näringen i Blekinge och att lyfta medvetenheten kring det som produceras, skapa förutsättningar för att öka hållbar produktion och konsumtion av livsmedel producerade i länet samt använda lokal mat som en reseanledning. Livsmedelssystemet med förädling och lönsamhet är viktigt för att få fram hållbara och högkvalitativa varor. Strategin ger också ett underlag för att stödja hela det cirkulära kretsloppet från produktion ut till konsument så fler arbetstillfällen, integration och regional tillväxt skapas i länet. Mål och åtgärder som lyfts fram är; * Ökad kunskap om Blekinges livsmedelsproduktion * Förädla mer Livsmedel i Blekinge * Utöka hållbar produktion så fler arbetstillfällen och regional tillväxt skapas i Blekinge * Lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge * Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda 2030 Region Blekinges Arbetsutskottet har under 2017 fått löpande information i ärendet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterad Mat- och livsmedelsstrategi Bleking Remissynpunkter Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att fastställa Regional Mat- och livsmedelsstrategi Blekinge Expedieras Länsstyrelsen i Blekinge län Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

315 Förslag till beslut Diariet Hemsidan Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

316 Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge Länsstyrelsen 2018

317 Innehållsförteckning Förord... 3 Prioriteringar och avgränsningar i strategin... 4 Syfte... 4 Vision... 5 Grundläggande värderingar... 6 Framtagningsprocess i bred samverkan... 7 Hållbar utveckling och levande landsbygd... 9 Blekinges nuläge och framtid Blekinges industri inom livsmedelsproduktion Allmänt om produktion av livsmedelsråvara i Blekinge Produktionsvärde Utvecklingen för jordbruk och trädgård Frukt och Grönsaker Annan livsmedelsråvara Fiskenäringen Fritidsfisket Hjort i hägn Jakt Vilda bär Förädling av råvaror Regional Tillväxt Klimat Det cirkulära kretsloppet Mål och åtgärder för framgång Ökad kunskap om Blekinges livsmedelsproduktion Förädla mer Livsmedel i Blekinge Utöka hållbar produktion så fler arbetstillfällen och regional tillväxt skapas i Blekinge Lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda Pågående och tidigare insatser/projekt i länet Framtida organisation och uppföljning Ordlista Referenslista Bilagor Bilaga 1 Styrgrupp och arbetsgrupp Bilaga 2 LOTS-modellen Bilaga 3 SWOT-analyser Bilaga 4 Trendspaning Sid 2

318 Förord Sverige som matdestination var i början av 2010 ett relativt okänt begrepp i världen till skillnad från Frankrike som oftast låg i topp. VisitSweden, Sveriges marknadsbolag i utlandet, fick ett nationellt uppdrag att ändra på det och redan 2014 omnämns Sverige i flera tusen artiklar internationellt i samband med mat och smakupplevelser. Svenska kockar tar också plats i de stora sammanhangen och vi börjar få resenärer som kommer till Sverige för matens skull där de uppger att vår kvalité på maten är det viktigaste skälet till deras intresse och besök 1. Efterfrågan på bra mat ökar inte bara i Sverige utan även i övriga världen. Blekinge producerade under 2016 livsmedelsråvaror till ett värde av en miljard kronor. Blekinge har 1,6 procent av befolkningen i Sverige men står för 2,4 procent av livsmedelsproduktionen. Vi vill nu sätta fokus på hur vi ytterligare kan stärka vår position inom näringen som omfattar allt ifrån primärproduktion, förädling av produkter till det som serveras inom det offentliga, på våra restauranger och caféer och som representerar bilden av Blekinge både i Sverige och för utländska besökare. Mat är även viktigt för vår hälsa och välbefinnande och med de höga krav som Sverige ställer på djurhållning har vi den lägsta antibiotikaanvändningen inom EU och är i jämförelse med andra länder mycket miljömedvetna. Vår mat & livsmedelsstrategi för Blekinge tar avstamp i principen om livsmedelsproduktion inom ramen för ekologisk, social och ekonomisk långsiktighet. Det innebär att vi ska använda de resurser vi har idag utan att äventyra kommande generationers behov. Vi ska också ta tillvara på och utveckla människors utbildning, yrkesskicklighet, talanger och kompetens för att utnyttja ekosystemtjänsterna för livsmedelsproduktion optimalt. Blekinge har många duktiga företag med hög kompetens och länet har bästa tänkbara förutsättningar med rika naturresurser för att kunna öka och utveckla flera av de olika inriktningar som det idag bedrivs produktion inom. Det blir inte enkelt och det finns stora utmaningar i form av bristande lönsamhet, svårt att hitta rätt kompetens samt utmaningar med generationsskiften. Vi behöver öka attraktiviteten inom näringen så att både unga välutbildade och nyanlända ser möjligheterna och vill satsa på en framtid i branschen. Kan vi öka konkurrenskraften genom en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan kan det bidra till fler jobb lokalt, en levande landsbygd och mer öppna landskap i vår del av Sverige. Sten Nordin Christina Mattisson Lars-Ove Johansson Landshövding Regionstyrelsens ordförande Regionordförande 1 Från rapporten Exportprogram för Sveriges måltidsturism 2020 utgiven av Visit Sweden 2014 Sid 3

319 Syfte Öka hållbar regional tillväxt och utveckling samt medvetenheten kring mat & livsmedel producerade i Blekinge Prioriteringar och avgränsningar i strategin Vår prioritering i strategin ligger främst på regional tillväxt och utveckling där företagen och de som arbetar inom näringen kommer att vara i centrum. De avgränsningar vi har gjort rör främst frågor och utveckling kring näringsinnehåll, livsmedelsförsörjning och krisberedskap. Viktiga områden i sig men som olika aktörer i länet arbetar med i andra forum och därmed inte kommer att tas upp i den här strategin. Syfte Syftet med en regional mat- och livsmedelsstrategi är att stärka utvecklingen för företagen inom näringen i Blekinge. Vi vill lyfta fram medvetenheten kring det som produceras, skapa förutsättningar att öka hållbar produktion och konsumtion av livsmedel producerade i länet samt använda vår lokala mat som en reseanledning. Livsmedelssystemet med förädling och lönsamhet är viktigt för att få fram hållbara och högkvalitativa varor. Vi vill stödja hela det cirkulära kretsloppet från produktion ut till konsument så fler arbetstillfällen, integration och regional tillväxt skapas i länet. Sid 4

320 Vision Mat och livsmedel från Blekinge är hälsosamma och säkra med utsökt smak. De är framtagna på ett hållbart sätt och stolta företagare har blivit fler. Attraktiva måltidsupplevelser lockar såväl inhemska som utländska besökare till Blekinge. Vision I vår framtida vision har Blekinges produktion av livsmedel en betydelsefull roll inte bara i länet utan även nationellt för att öka självförsörjningsgraden och minska sårbarheten. Utgångspunkten är det svenska miljömålssystemet och generationsmålet att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta utan att exportera miljöproblem till omvärlden. Produktionen i Blekinge är konkurrenskraftig och har uppnått stigande produktionsvärde samt är kostnadseffektiv och innovativ inom såväl primär- som övrig livsmedelsproduktion. Forskning och akademi har starkt bidragit till att höja kunskapen och stolta företag skapar sysselsättning. Det är enkelt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Reglerna kring livsmedelsproduktion upplevs som ändamålsenliga och företagen känner stöd från myndigheter som hjälper dem att göra rätt och bistår med kunskap. Mat och livsmedel från Blekinge är eftertraktade på marknaden och länet erbjuder attraktiva måltidsupplevelser både för det offentliga köket såväl som för inhemska och utländska besökare. Sid 5

321 Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar är viktigt att enas kring i samband med utvecklingsarbetet. Här används samma värderingar som i den regionala Blekinge strategin Attraktiva Blekinge. Utöver det tillkommer värderingar som företag och deltagare har uttryckt under arbetet med att ta fram strategin. Hållbarhet. Ett hållbart samhälle ska enligt miljöbalkens definition tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Begreppet består av tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket innebär att samhällsutvecklingen ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Insatser inom ramen för Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge, ska bidra till resurshushållning och ska ha neutral eller positiv inverkan på biologisk mångfald. De ska även skydda och främja människors hälsa och miljö, natur- och kulturmiljöer samt bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhet. Alla i Blekinge, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett samhälle som är jämställt kännetecknas av att vara inkluderande där både kvinnors och mäns förmågor tas till vara. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling och attraktivitet. I vårt fortsatta utvecklingsarbete ska hänsyn tas till att ge kvinnor och män samma rätt och möjlighet att utveckla sina företag och idéer för att eftersträva ekonomisk jämställdhet. Vid varje beslutspunkt eller förslag bör reflekteras om innehållet innebär konsekvenser som påverkar kön, ålder eller etnicitet. Mångfald. Alla i Blekinge ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation. Insatser i Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge ska bidra till en öppenhet där människor med olika ursprung har möjlighet att bidra med sina unika erfarenheter och kompetenser. Alla har rätt att på lika villkor delta i och bidra till samhällsutvecklingen. Samverkan. Fungerande samverkan inom och utanför regionen är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. För att Mat & Livsmedelsstrategin ska kunna genomföras framgångsrikt krävs ökad och fördjupad samverkan mellan Blekinges kommuner och landsting, Blekinges myndigheter, utbildningsaktörer, näringsliv, landsbygdsaktörer och civilsamhälle, Blekinge och våra grannregioner. Flera regioner har redan eller håller på med sina livsmedelsstrategier och det är viktigt att samverka och driva en del utvecklingsfrågor tillsammans för att uppnå bästa resultat och nyttja alla former av ekonomiska- och personella resurser på ett ekonomiskt hållbart sätt. Näringen vill också lyfta fram att de vill stå för äkta, ärlig och generös samverkan med sina kunder. Man ska kunna lita på deras produkter och dess innehåll! Sid 6

322 Framtagningsprocess i bred samverkan Länsstyrelsen i Blekinge har samordnat och lett arbetet med att ta fram en regional Mat & Livsmedelsstrategi i samarbete med Region Blekinge och LRF Sydost. Det har varit viktigt att få en så bred förankring som möjligt för arbetet och lyssna in vad olika grupper som berörs haft att tillföra utifrån egna erfarenheter och kunskaper. En styrgrupp 2 med representanter från olika berörda områden som Landsting, kommuner, Centrum Livsmedelsutveckling Karlshamn (CLUK), Matakademien Blekinge, Högskolan Kristianstad (HKR), Linnéuniversitetet (LNU), handel och företag har under året följt vårt arbete och ställer sig nu bakom strategin i sin helhet. Arbetet påbörjades redan hösten 2016 med planering och uppstart och under våren 2017 genomfördes fyra olika workshops. Först diskuterades och pratades det om Blekinges grundförutsättningar för livsmedelsproduktion inom lantbruk, grönsaker, fiske, bärodling och vilt. Kunskap, kompetens, jämställdhetsfrågor samt hållbar produktion, konsumtion och offentliga upphandlingar är andra frågor som varit huvudteman. Under temat offentliga upphandlingar diskuterades hur de kan göras mer tillgängliga och vad som krävs för att Blekinges producenter ska kunna få ut sina livsmedel både till det offentliga men även till butiker och restauranger. Vid varje workshop har det varit olika inspel från inbjudna experter och därefter grupparbeten där deltagarna fått möjlighet att bidra med sina egna kunskaper och förslag. Allt har sammanställts i SWOT-analyser 3 som tagits in som underlag i arbetet med strategin. Sammanlagt har över 200 personer deltagit vid dessa workshops. För att inte missa några viktiga målgrupper har även ett 20-tal extra fokusmöten och informationsträffar genomförts. Här har arbetsgruppen deltagit på redan befintliga förenings- och organisationsmöten och fått ta en del av deras tid i anspråk. De har fått information om arbetet med strategin och svarat på frågor om hur just de ser på nyttan av en regional strategi och hur den kan bidra till deras utveckling. Det har även genomförts intervjuer via telefon i några fall. Materialet från träffarna har sammanställts och sedan bearbetats av arbetsgruppen som haft uppdraget att genomföra det som styrgruppen har beslutat. Ett utkast till strategin togs fram under hösten 2017 och har sedan varit ute på remiss till berörda parter i länet. Strategin bearbetades igen utifrån inkomna synpunkter för att sedan slutligen beslutas hos Länsstyrelsen Blekinge, Region Blekinge samt LRF Sydost. Vårt arbete har fått stor spridning i både lokalpress och sociala medier. Vi har haft en mediastrategi under året där både pressreleaser och nyhetsbrev har tagits fram för annonsering av de träffar och workshops som genomförts. Allt har annonserats via Länsstyrelsen Blekinge, Region Blekinge och LRF:s hemsidor och via alla tre organisationernas nyhetsbrev. Alla kommuner i länet har också skickat ut information via sina nyhetsbrev till företag och organisationer för att arbetet med strategin skulle få bred spridning och ge intressenter från hela länet möjlighet att delta. Träffar och workshops har genomförts på olika platser i länet för att göra dem så tillgängliga som möjligt. 2 Styrgrupp och arbetsgrupp, se bilaga 1 3 SWOT-analyser, se bilaga 3 Sid 7

323 Arbetet har genomförts med hjälp av LOTS-modellen 4 som står för logiskt tillvägagångssätt. Det logiska tillvägagångssättet där man tittar både inifrån och ut samt utifrån och in består av ett antal processteg där man preciserar verksamhetens syfte, mål, strategier och sedan utifrån det definierar aktiviteter som styr mot målen. Sist beskriver man hur planen eller strategin ska följas upp. Det har varit viktigt för oss att redovisa resultaten av alla SWOT-analyser som deltagarna har lagt ner energi på för att delge oss. Alla sammanställningar samt material från alla workshops har mailats ut till de som deltog och materialet finns att ladda ner på Länsstyrelsen Blekinges hemsida under Näringsliv och Föreningar /Näringslivs-utveckling. Där finns en egen flik Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge med allt material samlat. Vi har fått mycket positiv respons under hela arbetet men det finns också många utmaningar som vi behöver ta tag i för att komma framåt. Flera av de utmaningarna återfinns i avsnittet som handlar om mål och åtgärder. Vi hoppas att den här strategin ska vara till god hjälp i det kommande arbetet. 4 LOTS-modellen, se beskrivning i bilaga 2 Sid 8

324 Hållbar utveckling och levande landsbygd Sverige rankas av World Economic Forum som ett av toppländerna i världen på hållbar utveckling. En hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationens möjligheter att tillfredsställa sina. Den globala samhällsutvecklingen innebär en tilltagande globalisering, digitalisering och urbanisering. Bland de stora samhällsutmaningarna finns klimatförändringar, livsmedelsförsörjning, den ökade sjukdomsbördan i västvärlden till följd av övervikt och fetma samt en åldrande och ökande befolkning. FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, handlar bland annat om att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet, bekämpa klimatförändringen, säkerställa en god miljö och hälsosamma liv, främja välbefinnande, säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning och en varaktig inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt. Ett av målen, utrota hunger, handlar om att uppnå hållbara system för livsmedelsförsörjning. Det kräver bl.a. ett hållbart nyttjande av energi, mark och vattenresurser, minskad giftspridning och minskat livsmedelssvinn i hela värdekedjan. Även frågor om biologisk mångfald, färskvattenförsörjning och övergödning ska beaktas. Klimatförändringarna kommer att försvåra möjligheterna att producera livsmedel i vissa delar av världen och kommer att förbättra möjligheterna i andra. I Sverige väntas växtsäsongen förlängas, men samtidigt förväntas nya utmaningar i form av t.ex. vattenförsörjning för odling, växtskadegörare och djursjukdomar som ställer nya krav på produktionen. För att minska produktionens globala klimatpåverkan bör möjligheterna att producera där förutsättningarna är goda tas tillvara. Idag vet man inte vad som är bästa kombinationen av nyttig mat för både människor och miljö. Vi vet hur mat påverkar hälsan och vi vet hur maten påverkar klimatet, men vi har inga indikatorer för att mäta vilken mat som är både hållbar och hälsosam. Det behövs mer forskning och samlad kunskap om hur hållbar livsmedelsproduktion samspelar med hälsosam mat. Förutsättningarna för hållbar livsmedelsproduktion är goda i Blekinge och bör utnyttjas bättre. Möjligheterna medför behov av utvecklings- och anpassningsåtgärder, t.ex. inom teknik, produktionssystem och genom insatser för ökad hållbarhet. Ett sådant utvecklingsarbete ska också bidra till att stärka ekosystemtjänsterna och successivt förbättra mark- och jordkvaliteten, även detta beskrivet i FN:s globala hållbarhetsmål. Sid 9

325 Det svenska jordbruket är resurseffektivt och har en viktig roll i att bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Att uppnå ett fossilfritt samhälle och en cirkulär och biobaserad ekonomi är utmanande men innebär stora möjligheter för de gröna näringarna och landsbygden. En konkurrenskraftig, hållbar och resurseffektiv livsmedelssektor har därför potential att bidra till att uppnå flera av FN:s mål för hållbar utveckling. Blekinge har goda förutsättningar för att bidra till en globaliserad och klimatsmart livsmedelsproduktion. Det kräver dock ett förstärkt arbete med att utveckla livsmedelsproduktionen inom flera områden. Här kommer både klimatarbete, ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskad spridning av miljögifter samt vattenförsörjning för odling och skydd av dricksvatten att spela en stor roll för framtiden. För en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja är kontinuerlig produktivitetsutveckling avgörande för branschens överlevnad och för att den samtidigt ska kunna bidra till att möta de olika samhällsutmaningarna. Det är därför oroande, av konkurrenskraftsmässiga skäl, att produktivitetsutvecklingen i det svenska jordbruket har mattats av. För att det svenska jordbruket ska kunna konkurrera på en öppen och avreglerad marknad behöver produktiviteten utvecklas minst i takt med omvärldens. En resurseffektivare produktion innebär ofta mindre miljöbelastning per producerad enhet. Produktivitetsutveckling kan även leda till ökad hållbarhet. När resurseffektiviteten ökar så bidrar det såväl till minskad resursåtgång per producerad enhet som till företagens lönsamhet. Växtförädling är viktig för ökad produktivitet och ökad hållbarhet genom t.ex. förädling för höjd avkastning och ökad resistens mot växtskadegörare. Fler lönsamma grödor innebär möjlighet till diversifiering av odlingen som därmed även kan bidra till ökad biologisk mångfald. Ett annat delmål i Agenda 2030 är att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förluster efter skörd. I dagsläget kastas ungefär en tredjedel av de livsmedel som produceras i världen varje år. En stor del av matavfallet är s.k. matsvinn som hade kunnat undvikas. Att producera livsmedel som sedan kastas eller går förlorade är ett stort slöseri med jordens resurser. Åtgärder för att minska matsvinnet bidrar därför dels till att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen, dels till globalt tryggad livsmedelsförsörjning. I och med att matsvinn uppstår i alla led i livsmedelskedjan finns ett gemensamt ansvar, från primärproducenten till konsumenten, att arbeta med matsvinnsreducerande åtgärder. Globalt sett ökar efterfrågan på livsmedel i och med att levnadsstandarden höjs och att befolkningen ökar. Marknaden för livsmedel är global och minskat matsvinn i Sverige påverkar därför den globala produktionen och resursanvändningen. En resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor kan bidra till delmålet om halverat matsvinn till Sammantaget har Blekinge bra förutsättningar och naturliga resurser för att kunna producera livsmedel på ett hållbart sätt som både kan möta klimat- och miljöutmaningar samt möta den lokala och globala efterfrågan. Därmed kan Blekinge bidra både till regeringens nationellt uppsatta mål samt till FN:s globala hållbarhetsmål om hållbara system för livsmedelsförsörjning och att halvera matsvinnet i alla led till Att arbeta med åtgärder för att minska matsvinnet minskar miljö- och Sid 10

326 klimatpåverkan samtidigt som det ökar chanserna till en tryggare livsmedelsförsörjning 5. En levande landsbygd behövs i hela landet och livsmedelskedjan har förutsättningar att starkt bidra till både ökad tillväxt och sysselsättning. Jordbrukslandskapet är inte bara vackert att titta på utan innehåller både natur- och kulturvärden. Det har även stor betydelse för besöksnäring, friluftsliv och ger livskvalité för boende och besökare på landsbygden. Samhällsbetydelsen som jordbruket bidrar med är mycket större än bara fakta hur mycket av Sveriges BNP som produceras. En attraktiv miljö ska inte underskattas och det är något som prioriteras i Blekinge strategin 6 där bilden av Attraktiva Blekinge är en av grundförutsättningarna för att vi ska få människor att vilja bosätta sig, söka arbete och besöka länet. Vi vill kunna bidra med bilden av Blekinge där ett varierat landskap och öppna fält, betesmarker samt kulturmiljöer skapar livskvalitet som bidrar till folkhälsan. Men den bilden kan inte upprätthållas om vi lägger ner eller minskar vår produktion inom livsmedelskedjan. I Blekinge har vi också kust och skärgård och det är viktigt att vi upprätthåller samt utvecklar den på samma sätt som andra delar av länet. Idag kan det vara svårt att få tag i betesdjur som kan hålla öarna och naturen där öppen. En annan viktig del är kustfisket. Det är inte bara viktigt för att bidra med livsmedel det har även ett stort kulturellt värde där yrkesfiskets tradition och stolthet ska kunna föras vidare till generationer framöver. Ett av delmålen i Agenda 2030 handlar om att säkerställa tillträde för småskaliga ickeindustriella fiskare till marina resurser och marknader. Vi ser nu en utveckling där allt större del av fiskresurserna även i Östersjön kommersialiseras i säljbara fiskerättigheter och det är allt svårare för småskaliga yrkesfiskare att få del av resursen. För att behålla och utveckla det småskaliga fisket i Blekinge och uppnå målen i Agenda 2030 måste systemen för hur vi fördelar fiskresurserna i havet utformas så att de inte slår ut det småskaliga, långsiktigt hållbara kustfisket. Nya produktionsformer för fisk som till exempel landbaserade fiskodlingar kan öppna nya dörrar för ökad fiskproduktion och försörjningsmöjligheter inom näringen. Även en ökning av förädling inom fisket skulle gynna inte bara oss invånare utan även kunna locka besökare som gärna köper fisk, både färsk, rökt, inlagd eller äter en sillamacka på en brygga i någon av våra hamnar. 5 Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, s39, Regeringen 6 Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin , den regionala utvecklingsstrategin för Blekinge, utgiven av Region Blekinge Sid 11

327 Blekinges nuläge och framtid I Blekinge bor 20 procent av befolkningen utanför tätorter, vilket är betydligt mer än snittet för Sverige som helhet där 15 procent är bosatta på landsbygden. En bidragande orsak till det är att andelen jordbruksmark i Blekinge är dubbelt så stor som genomsnittet i andra län. Jordbruksmarken har en viktig funktion då det öppnar upp och bryter av skogslandskapet vilket ger ett välkomnande intryck 7. Blekinge med sina olika jordarter och flera klimatzoner blir som ett Sverige i miniatyr och det finns det nästan inga begränsningar på vad som passar att odla. Här finns det möjligheter att både utöka produktion av befintliga odlingar eller satsa på helt nya. Blekinges industri inom livsmedelsproduktion Industridelen av Blekinges livsmedelsproduktion domineras av ett stort företag. Produktionen av vegetabiliska oljor och fetter genererar ett stort antal arbetstillfällen, men det är en liten del av råvarorna som odlas i Blekinge och den största delen kommer från andra delar av världen. Marknaden för produkterna är både svensk och export vilket bidrar till Blekinges intäktsbas. Andra större företag i länet förädlar grönsaker till dressing, såser och sallader. Den förädlande fiskindustrin är belägen i kustbandet och står för en stor del av antalet industriföretag i Blekinge. Produkterna har en spridning över hela landet. I västra delen av länet har Blekinge en stor frukt- och bärproduktion, i anslutning till denna finns en förädlare som hanterar bär från både Blekinge och närliggande områden men även från andra delar av landet och våra grannländer. En växande industrigren är den växtbaserade med bland annat glassproduktion som har en ökande marknad både inom och utom landet. En trend på industrisidan som vi bör utveckla mer är att de större företagen delar med sig av erfarenheter från bland annat teknikutveckling till de nystartade innovativa företagen där man ofta inte har erfarenhet från livsmedelsproduktion. Allmänt om produktion av livsmedelsråvara i Blekinge LRF tar i sin rapport Goda möjligheter för Livsmedelsproduktion i Blekinge län upp flera exempel som visar på att näringen är mycket viktigt inte bara för Blekinge utan för Sverige som helhet. Bara det att var femte-sjätte kyckling, dvs procent av Sveriges hela produktion kommer från vårt län är idag något som går helt obemärkt förbi 9. Även inom potatisodling är vi stora medan spannmål, ägg, mjölk och oljeväxter har låga andelar. Trädgårdsnäringen är en annan del som har stor betydelse och det har uppgetts försäljningsvärden på över 200 miljoner kronor. Störst här är hallon, jordgubbar, gurka och tomat där Blekinge står för en femtedel av den totala odlingen i Sverige. Hjortnäringen är också stor och Blekinge sticker ut som ett av de län med flest hägn i landet vilket innebär att en stor del den svenska produktionen av hjort kommer härifrån. Antalet gårdsbutiker ökar och det finns många småföretagare inom livsmedelshantverk vilka inte ens syns i de produktionssiffror som finns 7 Det gröna näringslivet i Blekinge och dess betydelse för samhället, 2016, LRF 8 Fakta kommer från LRF:s rapport Goda möjligheter för Livsmedelsproduktion i Blekinge län 2030, Olika uppgifter i olika rapporter, varierar mellan procent. Sid 12

328 då de ofta ligger som en del av det totala lantbruket och inte särredovisas. De spelar dock en mycket stor och viktig roll för utvecklingen och bidrar med attraktiva besöksmål för den växande turismen i länet. Produktionsvärde producerades livsmedelsråvaror till ett värde av en miljard kronor i Blekinge. Detta motsvarar 2,4 procent av produktionen i hela Sverige. Andelen kan jämföras med att endast 1,6 procent av Sveriges befolkning eller 0,7 procent av Sveriges landyta finns i Blekinge. Blekinge är därmed klart överrepresenterat när det gäller produktion av livsmedelsråvaror. Detta både sett i förhållande till folkmängden och till landytan 10. Blekingen är dock inte överrepresenterat för alla typer av produktion. I Blekinge dominerar kyckling och trädgård. I övriga delar av Sverige tar mjölk och jordbruksväxter stora andelar av produktionsvärdet. Produktionen har alltså en annan inriktning i Blekinge än i resten av Sverige. Figur 1. Branschvis fördelning av produktionsvärde i Blekinge och Sverige Blekinge Sverige Kyckling är den bransch där Blekinge utmärker sig mest fanns 15 procent av den svenska produktionen i Blekinge. Då har ändå Blekinge halkat efter de senaste åren. Produktionen av kyckling ökar snabbt i Sverige som helhet men i Blekingen står den stilla. De preliminära uppgifterna för 2017 indikerar till och med en viss minskning. Regionala data för kyckling är dock mycket osäkra för 10 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 1 11 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 1 Sid 13

329 enskilda år. Några andra områden där Blekinge utmärker sig med höga andelar av den svenska produktionen är frukt och grönsaker (5,2 procent), potatis (3,7 procent) och hjort i hägn (4,2 procent). Produktionen av mjölk, ägg, spannmål och oljeväxter är å andra sidan förhållandevis låg i Blekinge, detta både jämfört med andra produkter, med befolkningen, landytan och arealen åkermark. 1,2 procent av Sveriges åkermark finns i Blekinge 12. Tabell 1. Produktionsvärde i Blekinge och Sverige branschvis 2016 (Milj kr) 13. Blekinge Sverige Andel Spannmål ,0% Oljeväxt ,9% Frukt/grönsaker ,2% Vilda bär ,3% Potatis ,7% Sockerbetor ,5% Mjölk ,0% Nötkött ,8% Griskött ,6% Får, getter ,2% Fjäderfä ,7% Ägg ,9% Renar ,0% Hjort i hägn 0,3 8 4,2% Vilt ,4% Fisk ,2% TOTALT ,4% Utvecklingen för jordbruk och trädgård De regionala uppföljningarna som LRF har gjort under några år visar utvecklingen för de flesta av jordbruksråvarorna sedan Den senaste regionala uppföljningen visar läget fram till 2016, dock enbart med preliminära uppgifter. Här har uppgifterna för 2016 uppdaterats och dessutom har en prognos med preliminära uppgifter för 2017 lagts till. Det som skiljer jämfört med sammanställningarna ovan är att fisk, vilt, hjort i hägn, ren och vilda bär inte är med. Dessutom särredovisas mervärdet av den ekologiska produktionen som en egen produkt istället för att vara fördelad på de olika produkterna som i tabell Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 2 13 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 2 14 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 3 Sid 14

330 Figur 2. Realt produktionsvärde i Blekinge län jämfört med Sverige (milj kr i 2016 års penningvärde) 15. Blekinge Sverige Figur 2 visar ganska tydligt att Blekinge har en annan produktmix än Sverige som helhet. Den visar också att Blekinge håller på att tappa sin storhet för kyckling och att detta får genomslag på hela produktionsvärdet eftersom kyckling är en så stor produkt i Blekinge. För tio år sedan kom mer än var fjärde av de svenska kycklingarna från Blekinge. Nu visar de preliminära uppgifterna för 2017 att endast var åttonde kyckling är från Blekinge. Mjölkproduktionen halkar också efter i Blekinge liksom lamm, spannmål och ett antal andra jordbruksgrödor. Detta vägs till viss del upp av att trädgård, nötkött och ägg har starkare tillväxt i Blekinge än i resten av Sverige. Ekologiskt har också ökat mer men från en mycket låg nivå. Totalt sett innebär detta att Blekinge har tappat 2 procent i realt produktionsvärde de senaste fem åren medan Sverige som helhet har haft en real tillväxt med 6 procent. Detta framgår av figur 3 där de preliminära uppgifterna för 2017 jämförs med ett genomsnitt för åren Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 3 16 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 3 Sid 15

331 Figur 3. Procentuell förändring av det reala produktionsvärdet i Blekinge och Sverige (Preliminära uppgifter för 2017 jämfört med ett genomsnitt för ) 17. Uppgifterna om jordbruk och trädgård bygger på officiell statistik för priser och volymer på nationell nivå som sedan bryts ner på länsnivå baserat på officiell statistik på länsnivå gällande skördar och antal djur. Huvuddelen av dessa data har hög säkerhet. Prognosen för 2017 gällande trädgård är dock osäker liksom den regionala nedbrytningen av produktionsvärdet för kyckling och trädgård för enskilda år. Frukt och Grönsaker Värdet av svenska frukt- och grönsaksodlingar uppgår till ca 7 miljarder kronor och kommer från närmare 6000 företag som tillsammans ger 8000 arbetstillfällen i hela landet 18. Trädgårdsodling är en bransch som expanderar kraftigt och Blekinge som redan är väletablerat och har en stor marknadsandel redan idag har en mycket stor potential att växa ytterligare inom det här segmentet. Bara de senaste 10 åren har konsumtionen av färska eller frysta köksväxter ökat med över 34 procent och färska eller frysta frukter och bär med 14 procent. Trenden ser ut att hålla i sig, marknaden finns och efterfrågan ökar. 17 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 3 18 Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, Sverige, s 52 Sid 16

332 Volymutveckling för de vanligaste trädgårdsprodukterna, ton Annan livsmedelsråvara Något som är nytt är att beräkningen inte bara beaktar de livsmedelsråvaror som kommer från jordbruk och trädgårdsodling utan även det som kommer från fiske, jakt, hjort i hägn, renskötsel och vilda bär. Renskötsel är inte något som är aktuellt i Blekinge men det är bra att veta att det ingår i de jämförande uppgifterna för Sverige 19.! Fiskenäringen Värdet av svenskt yrkesfiske uppgick 2016 till ca 893 miljoner kronor. Blekinges andel av fångstvärdet går inte att få fram exakta siffror på men bör ligga någonstans mellan miljoner kronor 20. Det svenska yrkesfisket står inför flera utmaningar. Förädlingsgraden och lönsamheten för många av företagen är låg och det saknas ofta finansiella resurser för att investera i nya produkter och metoder. Dessutom är medelåldern hög och generationsväxlingen begränsad hos de aktiva yrkesfiskarna. Det innebär en risk för att viktig kunskap går förlorad om kunskapsöverföringen inte sker till den yngre generationen. Yrkesfisket i Blekinge har under mycket lång tid baserats på sill, torsk, lax och ål i varierande omfattning beroende på tillgång och efterfrågan. Under de senaste decennierna har detta förändrats helt på grund av kvotsystem och fiskeförbud som införts efterhand som fisket har rationaliserat och blivit effektivare. Senaste årens minskande fångster av torsk, förbudet mot ålfiske och laxfiske och larm om miljögifter har medfört att yrkesfisket minskat och att beredningsindustrin i stor utsträckning gått över till att bereda importerad fiskråvara. 19 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 4 20 Regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige! fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, Sverige, s 59 Sid 17

333 Fokus på ett hållbart fiske är viktigt när beslut om vem som ska få fiska ska fattas. De system som nu införs med säljbara fiskerättigheter innebär tyvärr uppenbara risker för utslagning av lokalt och småskaligt hållbart fiske. Det finns behov av ett diversifierat yrkesfiske där det storskaliga yrkesfiskets effektivitet, rörlighet och vädertålighet samverkar med det småskaliga yrkesfisket och dess betydelse för landsbygdsföretagande, lokala eller regionala marknader och levande kust, skärgård och hamnar. För att åstadkomma detta måste fördelningen av fiskresursen i havet ta både biologisk, social och ekonomisk hänsyn. Först då kan fiskresursen nyttjas miljömässigt långsiktigt hållbart och samtidigt bidra till största samhällsekonomiska nytta. Det finns möjligheter att öka värdet på den fångade fisken utan att öka uttaget i havet. Arbete med kvalitet, produktutveckling och marknadsföring kan ske i samverkan mellan fiskare, beredningsindustri, logistikled samt dagligvaruhandeln. Det är också viktigt att hitta system som gör att den fångade fisken i Blekinge blir en naturlig del i de offentliga måltiderna. För att ta vara på möjligheterna krävs innovativa samarbeten, utvecklingsprojekt och finansiering. Hur vill vi då att fisket ser ut i framtiden? Yrkesfiskarna arbetar som idag kontinuerligt med utveckling av selektiva redskap, miljöcertifiering, spårbarhet samt insamling av förlorade fiskeredskap och marint skräp. Deras miljöarbete är känt hos konsumenterna som efterfrågar fiskeriprodukter från Blekinge. En förbättrad bild av yrkesfisket och ökad lönsamhet i sektorn medför att yngre personer rekryteras till näringen på ett framgångsrikt sätt. Det finns en stark samverkan mellan fiskare, forskare och myndigheter. Samarbetet medför att yrkesfiskarnas kunskaper tas till vara vid utformningen av förvaltningen av fiskresursen och att återkoppling ges från forskare och myndigheter. En stor andel av den fångade fisken förädlas i länet Sid 18

334 och förser den lokala och regionala marknaden med högkvalitativa fiskprodukter och matupplevelser 21. Värdet av svensk vattenbruksproduktion för livsmedel uppgick 2016 till ca 487 miljoner kronor. Blekinges andel går inte att få fram exakta siffror på men bör hamna på några enstaka miljoner kronor. I Sverige finns en politisk vilja att vattenbrukssektorn ska växa. Ett väl anpassat vattenbruk erbjuder vad samhället frågar efter idag: klimatvänlig och lokalproducerad mat samt långsiktig och naturresursuthållig produktion. Vattenbruk för produktion av matfisk i Blekinge har under de senaste decennierna minskat främst på grund av hård internationell konkurrens och är idag av liten omfattning. Blekinge har inte geografiska förutsättningar att expandera vattenbruket med traditionella system eftersom dessa medför högre miljöbelastning än vad ekosystemen i våra vatten långsiktigt klarar. Såväl i Sverige som internationellt har det under en längre tid drivits omfattande utvecklingsarbete för att ta fram fungerande landbaserade system för vattenbruk med mycket låg miljöbelastning. Resultaten kan sammanfattas med att landbaserad odling kan fungera men det krävs att produkterna kan marknadsföras långsiktigt inom högprissegmenten om systemen ska vara lönsamma. Detta har medfört att det hittills inte funnits förutsättningar att skala upp denna typ av vattenbruk. Med stigande världsmarknadspriser på odlad fisk, ytterligare teknikutveckling, produktförädling och marknadsföring kommer landbaserat vattenbruk allt närmare ekonomisk lönsamhet. Hur vill vi att vattenbruket för matfisk ska se ut i framtiden? I Blekinge bör det finnas förutsättningar att utveckla såväl småskaligt landbaserat vattenbruk inriktat på matupplevelser och inom högprissegmenten, som att undersöka möjligheterna till något större landbaserat vattenbruk där beredning och produktutveckling skulle kunna ske tillsammans med befintliga beredningsföretag. För att ta vara på möjligheterna krävs innovativa samarbeten, utvecklingsprojekt och finansiering. Fritidsfisket Fritidsfisket är också intressant. Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att 1,6 miljoner personer ägnade sig åt fritidsfiske någonstans i Sverige vid något tillfälle under Fångsten beräknades till ton, detta när den fisk som släppts tillbaka räknats bort. Värderas de olika fisksorterna med det pris som yrkesfiskarna får ger det ett totalt värde på 600 miljoner kronor. Hur mycket av detta som är fångat i Blekinge framgår inte. Det finns dock en viss regional uppdelning av antalet dagar som läggs på fritidsfiske. Med ledning av den kan det uppskattas att drygt 1 procent av den tid som ägnas åt fritidsfiske läggs i Blekinge. Fångas lika mycket per dag i olika delar av landet medför det ett värde på 6,4 miljoner för fisk från fritidsfisket i Blekinge. Detta är dock bara värdet av fisken. Havs- och 21 vissa delar av texten kommer från Svenskt yrkesfiske hållbart fiske och nyttig mat s 11, samt Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 4 Sid 19

335 vattenmyndigheten uppskattar även att fritidsfiskarna har kringkostnader för fiskekort, fiskeredskap, mat, boende med mera till ett värde av 3,6 miljarder kronor och ytterligare 11,3 miljarder kronor för fleråriga investeringar i form av dyrare fiskeredskap, båtar mer mera. Omkring 160 miljoner av detta borde vara kopplat till fritidsfisket i Blekinge. Kringaktiviteterna kring fritidsfisket är alltså en större inkomstkälla i Blekinge än värdet av all fisk som fångas eller odlas i länet. Kringaktiviteterna räknas dock inte in här 22. Hjort i hägn Blekinge har en förhållandevis stor produktion av hjort i hägn. Enligt de årsrapporter som kommit in till Jordbruksverkets hjorthägnsregister finns 18 av 289 aktiva hjorthägn i Blekinge. De täcker en yta av 300 hektar och håller hjortar, huvuddelen är dovhjort slaktades 210 dovhjortar och 20 kronhjortar från hängen i Blekinge. Detta till ett värde av kronor. Värdet är beräknat med ett kilopris på 30 kronor per kilo för slaktade djur och en slaktvikt på 25 kilo för dovhjort och 50 kilo för kronhjort. Förädlingsvärdet som uppstår när djuren styckas och säljs i gårdsbutiker med mera har inte räknats in utan bara värdet av köttråvaran. Räknat på samma sätt är värdet av kött från hjort i hägn 7,8 miljoner kronor i hela Sverige. Blekinge ha därmed en andel på 4,2 procent 23. Sannolikt är uppgifterna gällande hjort i hägn något underskattade både i Blekinge och i Sverige som helhet. Vid en kontroll av aktiva hägn hos Länsstyrelsen i Blekinge visar det sig att det finns minst 30 aktiva ägare med hägn. Flera av dem kan även ha mer än ett hägn så siffrorna varierar. Det som felar är att inte alla med aktiva vilthägn har lämnat årsrapport om sin verksamhet till Jordbruksverket. Därmed kommer deras verksamhet inte med i statistiken som presenterades i början vilket ger en snedvriden bild av näringen som är större än den redovisade procentandelen ovan. Jakt Värdet av kött från jakt av vilda djur är betydligt högre än det som kommer från vilthägn sköts 466 älgar, 215 dovhjortar, 79 kronhjortar, rådjur och vildsvin i Blekinge. Detta enligt data från Svenska Jägarförbundet på Viltdata.se. Värdet av köttet har beräknats till 7 miljoner kronor vilket är 1,4 procent av det totala värdet på 500 miljoner kronor för att kött från jakt i Sverige. Köttet är då värderat enligt priser vid inlämning till viltcentral. Det handlar då om 35 kronor per kilo för älg, 30 kronor för hjort och rådjur samt 20 kronor per kilo för vildsvin. Trots lågt pris svarar vildsvinen för halva värdet i Blekinge, 3,4 miljoner kronor. Blekinge står för 5,8 procent av alla vildsvin som skjuts i Sverige Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 5 23 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 5 24 Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 5 Sid 20

336 Tabell 2. Beräknat värde av kött från jakt i Blekinge och Sverige 25. Djurslag Blekinge Riket Andel Älg 1,6 319,5 milj kr 0,5% Dovhjort 0,3 58,3 milj kr 0,6% Kronhjort 0,1 6,2 milj kr 1,0% Rådjur 1,6 56,4 milj kr 2,8% Vildsvin 3,4 58,6 milj kr 5,8% Summa 7,0 498,9 milj kr 1,4% Efterfrågan på viltkött av god kvalitet är ofta större än det utbud som finns idag och det vilt som fälls av jägare kommer sällan till butikerna då det inte finns så många kommersiella viltslakterier. Många gånger är det dessutom olönsamt och svårt att leverera in till livsmedelskedjan. Bättre möjligheter att öka produktionsvärdet ger fler arbetstillfällen då vilthanteringsanläggningar, gårdsbutiker och restauranger blir en del av kedjan 26. Kött är idag bara en del av det vi lägger på tallriken mot att förr ha varit huvudingrediensen vid en måltid. Det innebär att vi har möjlighet att prioritera mer kvalitetskött i en mindre mängd och kan minska mängden importerat kött i våra hushåll. Det öppnar upp för förädlade premiumprodukter där företagen i Blekinge kan ta mer betalt och på så sätt öka sin lönsamhet. Vilda bär Skogarna i Blekinge är fulla av bär. Det är dock en mycket liten del som tas tillvara. Den biologiska produktionen av skogsbär uppgår till mer än ton per år i Sverige. Den största volymen består av blåbär, därefter kommer lingon, kråkbär och hjortron. Den skördade mängden uppgår endast till några få procent, ca ton per år i hela Sverige. Nästan all kommersiell plockning sker i norra Sverige. Det är bara där som det finns organiserade system för uppköp av plockade bär. I Blekinge plockas bär huvudsakligen för husbehov. De skattningar som gjorts indikerar att det plockas ton bär per år för husbehov i Sverige. Uppskattningsvis är en procent av detta i Blekinge. Det handlar då om 100 ton ( liter). Merparterna detta är blåbär. Vid försäljning till uppköpare ligger priset för blåbär kring 20 kronor per kilo. Detta ger ett värde på cirka 2 miljoner kronor. Beräkningen är dock mycket osäker. Viss försäljning privatpersoner emellan t ex via blocket eller som torghandel ingår i den uppskattade mängden om plockas för husbehov Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 6 26 Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, Sverige, s Rapport/PM Produktion av livsmedelsråvara i Blekinge, 2017, s 6 Sid 21

337 Förädling av råvaror Vi är bra på produktion men inte lika bra på förädling och det saknas större industrier i Blekinge som tar tillvara på det som produceras i länet. Det finns några få gårdsmejerier och två godkända slakterier för nöt och gris. Viltnäringen som är stor har ett antal slakterier i länet men då näringen växer skulle antalet kunna utökas så köttet inte behöver transporteras så långt för slakt. Däremot är läget bättre på kycklingsidan där vi har företag som är tredje störst i landet för slakt av kyckling, som har egen produktion och även slaktar för andra producenter i Skåne. Det finns industriföretag inom äggpackeri, med egen produktion av ägg och potatis samtidigt som de är grossister för frukt och grönt. Det finns några industrier till men då de inte tar sina produkter från Blekinge så berörs de inte om vi ökar vår regionala produktion 28. Regional Tillväxt I OECD rapporten om Småland och Blekinge från 2012, tar man upp studier och analyser som har gjorts av faktorerna bakom tillväxt på regional nivå. Viktiga drivkrafter som kom fram var infrastruktur, humankapital, innovation och agglomeration. Men det allra viktigaste är att huvudfaktorerna är sådana som går att påverka och kan hanteras med hjälp av politiska åtgärder (till skillnad från det som har sin grund i naturliga tillgångar eller den fysiska geografin). Men att bara förbättra infrastrukturen i länet innebär inte automatiskt att tillväxten ökar om vi inte samtidigt investerar i både utbildning och innovation. Humankapitalet är det som ger det mest stabila stödet för tillväxt i en region. Både att få fler högutbildade men även att minska antalet med låg utbildning. Det som ändå är mest intressant för vår del från OECD rapporten är att innovation är det som ger mest tillväxt i ett längre perspektiv, upp till 10 år jmf med de andra drivkrafterna som ger effekter på upp till 5 år. Även agglomerations-ekonomier (som i det här fallet kan översättas med cluster som t.ex science parks eller liknande) där man delar på resurser och lokaler har en positiv inverkan på tillväxt men verkar inte ge den bestående effekt man eftersträvar. Det viktigaste är fördelarna med att integrera handlingsprogram och strategier på ett bredare plan i hela länet 29. En annan sak som OECD rapporten lyfter fram är hur många landsbygdsområden i Europa som har lyckats dra nytta av sina tillgångar med ren miljö, vackra landskap och rika kulturarv. De tillgångarna har utnyttjats för ekonomisk utveckling. Bidragande har varit bra transportförbindelser som gör att man lätt kan ta sig till de här områdena och det finns en växande efterfrågan från de som bor i städer att vistas där när de är lediga och att få ta del av både det kulturella men även lokalt producerade varor. Ett exempel som nämns är den italienska provinsen Siena som genom att strategiskt ha satsat på att främja lokalt framtagna produkter nu är uppe i nästan 70 % av lantbruken i Siena som framställer minst en certifierad produkt. Detta har även lett till många nya arbetstillfällen lokalt. När besökarna till dessa platser ökar så blir det attraktivt att bo och arbeta där och det lockar också till sig nya företag. Ostrutten i Vorlarberg i Österrike är ett annat exempel där man utnyttjade en redan känd ost och sedan stärkte samarbetet mellan det offentliga och olika privata företaget. Genom att involvera jordbruk, mejerier, betesansvariga, affärsidkare och småskaligt boende hade man skapat en ny lokal produkt och varumärke. Samma tänk ligger bakom det som några olika företag i östra Blekinge har enats kring med upplevelsen Matresan, där både ost, vin, rökeri och hjortprodukter kan smakas av 28 Fakta kommer från LRF:s rapport Goda möjligheter för Livsmedelsproduktion i Blekinge län 2030, Källa: OECD rapport Småland och Blekinge 2012, s 74. Sid 22

338 under en dag. Andra exempel är Sparrissafari och Kustvägen-Sydost. Genom sådana initiativ bevarar vi både den traditionella mathanteringen och lyfter fram kulturlandskapet 30. Blekinges Mat & Livsmedelsstrategi vill visa vägen hur vi långsiktigt kan fortsätta att utveckla en hållbar och konkurrenskraftig näring där vi också ser till folkhälsa, miljö och upplevelse vilket bidrar till att strategiskt stärka vår position. Vi vill också bidra till bilden av det Attraktiva Blekinge genom att i alla sammanhang där det är möjligt stolt lyfta fram vår lokala mat och livsmedel från länet på evenemang, restauranger, caféer och barer samt inom de offentliga köken. Vi bidrar till god livskvalitet där bra och näringsrik mat är en grundstomme och kan motverka övervikt eller andra hälsosjukdomar relaterade till kosten. En utveckling inom hela livsmedelskedjan bidrar också med ökat antal arbetstillfällen inom främst den småskaliga industrin eller lokala privata företag. Det minskar sårbarheten när fler näringar ges möjlighet att växa och förädla sina produkter i Blekinge. Klimat En annan intressant faktor att beakta framöver är vårt klimat som ständigt är uppe till diskussion och där det sker förändringar som kommer att påverka över tid. Vi kan se hur vegetationsperioden 31 under perioden var 227 dagar i Blekinge, dvs ca 7,5 månader. I norra delen av länet lite kortare, ca 7 månader, och i södra Blekinge där både hösten och våren är lite mildare vilket innebär lite längre vegetationsperiod, ca 8 månader. Detta ändras över tid och under de senaste 20 åren har den här perioden ökat med hela två veckor i stora delar av länet. Klimatscenarier visar tydligt att vegetationsperioderna kan öka ytterligare i framtiden. I slutet av detta århundrandet kan det ha skett en ökning med hela två månader i länet. Störst ökning sker i västra och södra delen av länet vilket innebär att vi då är uppe i en vegetationsperiod på ca 330 dagar, ungefär 11 månader 32. I vårt fortsatta arbete för klimatsmart produktion ska vi ta avstamp i den regionala strategin för klimatanpassning som finns framtagen för Blekinge sedan Källa: OECD rapport Småland och Blekinge, Ruta Landsbygdsturism i OECD-länder, s 139/ samt OECD rapport The new Rural Paradigm (2006) 31 Vegetationsperiod= är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt. Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod där medeltemperaturen överstiger 5 C -grader. Sluttidpunkt är samma sak fast tvärtom, sista dagen i en fyradagarstidsperiod som överstiger 5 C -grader. 32 SMHI klimatologi NR 30, Framtidsklimat i Blekinge län enligt RPC-scenarier. Sid 23

339 Det cirkulära kretsloppet Bilden symboliserar det cirkulära kretsloppet som står i centrum för den process som beskrivs i Blekinges Mat- & Livsmedelsstrategi. Sid 24

340 Mål och åtgärder för framgång För att lyckas med vår vision och det utvecklingsarbete vi vill genomföra, har vi enats om 5 effektmål att arbeta med och uppfylla fram till Det är, 1) Ökad kunskap om Blekinges livsmedelsproduktion, 2) Förädla mer livsmedel i Blekinge, 3) Utöka hållbar produktion så fler arbetstillfällen och regional tillväxt skapas i Blekinge, 4) Lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge samt 5) Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda ! Ökad kunskap om Blekinges livsmedelsproduktion Konsumenterna är de som efterfrågar varor både i butikerna men även på restaurang, i skolor, på äldreboenden och inom vården. Konsumenter ska ha möjlighet att göra medvetna val av livsmedel utifrån kunskap om ursprung, pris, smak. Konsumenterna ska kunna känna sig trygga med att den information som ges är korrekt och inte vilseledande. Samverkan mellan olika led i livsmedelskedjan är en viktig del och ger bättre information om olika livsmedels effekter i relation till folkhälsa och hållbarhetsfrågor. Blekinges livsmedelsföretag, butiker, restauranger och berörda kommuner och myndigheter behöver bli bättre på att lyfta fram och marknadsföra sina varor från Blekinge och vilka kvalitéer och mervärden det ger lokalt (nationellt mål: konsument och marknad).## Målgrupper Livsmedelsproducenter, konsumenter, butiker, restauranger, offentliga kök, skolor, offentliga upphandlare och inköpsavdelningar. Åtgärder # Utbildningar och studiebesök Genom att informera, utbilda och bjuda in till studiebesök kan invånare, skolelever och andra berörda yrkesgrupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med och hanterar eller köper in livsmedel få en ökad kunskap om det som finns och produceras i Blekinge. Kunskap om Blekinges livsmedelsproduktion bör ingå i skolans arbete där utrymme finns i läroplanen att lyfta regional kunskap. # Mer lokal mat från Blekinge i butiker och restauranger Stödja och uppmuntra butiker, handlare och restauranger i länet att ta in mer produkter från Blekinge samt skylta det på ett tydligt sätt så konsumenterna lätt kan hitta. # Ta fram en terroiratlas för Blekinge En terroiratlas är en regions unika geografiska förutsättningar, som lett till olika produkter och traditioner när det gäller matproduktion och matkonsumtion. Den kan användas som en kunskapsbas för länets livsmedelsproducenter, lantbruksföretag och entreprenörer när de vill berätta och marknadsföra ursprunget till Blekinges mattraditioner och produkter. # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. Sid 25

341 2.! Förädla mer Livsmedel i Blekinge Det har skett ett trendbrott i efterfrågan på livsmedel och sedan ett par år tillbaka är efterfrågan på premieprodukter större än efterfrågan på lågpris. Det betyder att kan vi utveckla fler högkvalitativa produkter och förädla dem lokalt i länet så finns det bra möjligheter att öka både försäljning och lönsamhet. Här pratar vi inte bara om kött och grönsaker utan även förädling av frukt till dryck via musterier eller druvor som förädlas till vin på vinodlingar. Mathantverket är idag småskaligt men levererar viktiga profilprodukter för länet. Målgrupper Primära livsmedelsproducenter Åtgärder # Forskning och testarenor/vad kan förädlas och till vad? Forskning via högskola/universitet och test av nya produkter på Centrum för livsmedelsutveckling i Karlshamn (CLUK) som skulle kunna få en mer framträdande roll än idag för utveckling av förädlingen i länet. # Idéutveckling för företag Skapa arenor för idéutveckling # Attraktiva förpackningar Samarbete med förpacknings- och designföretag för att utveckla mer attraktiva, innovativa och säljande förpackningar # Fler lokala slakterier, charkuterier eller övriga lokaler för livsmedelsförädling i Blekinge Förstudie för att ta reda på möjligheterna att öppna fler lokalt i länet # Integration och nya livsmedel Undersöka vilken kompetens och erfarenhet som finns hos de nyanlända och vilka livsmedel som utifrån det skulle kunna börja produceras/förädlas i länet. # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. Sid 26

342 3.! Utöka hållbar produktion så fler arbetstillfällen och regional tillväxt skapas i Blekinge En hållbar produktion kräver giftfria kretslopp mellan stad och land. Vi behöver se mer till den cirkulära ekonomin och livsmedelskonsumtionen kan bli mer hållbar om vi äter livsmedel som har producerats på ett hållbart sätt. Hela 70 procent av klimatpåverkan från den mat vi konsumerar uppstår i de länder där den produceras. Den svenska maten har dessutom lägre användning av antibiotika i djurproduktionen vilket i sig bidrar till en mer hållbar produktion 33. Men det finns även utmaningar att ta tag i med utsläpp av växthusgaser, överutnyttjande av vatten, övergödning etc. Kompetensförsörjning En miljon i ökad omsättning på ett livsmedelsproducerande jordbruksföretag ger 2,51 nya jobb! Genomsnittet för hela det svenska näringslivet är 1,42 nya jobb 34 så det finns verkligen potential att skapa fler arbetstillfällen om förutsättningarna är de rätta. En av de större utmaningarna i länet är dock att det saknas kompetens enligt undersökningar både från arbetsförmedlingen och intervjuer med näringslivet. Vi har de bästa förutsättningarna för att utöka både odling och köttproduktion men vi behöver tillgänglig kunskap för att utveckla och utöka en modern matproduktion. Även generationsväxling är en utmaning. Målgrupper Livsmedelsföretag, myndigheter, skolor, universitet/högskola, arbetsförmedling och KY. Åtgärder # Bidra till att utveckla och stärka de lokala gymnasiala restaurangprogrammen # Samverka med Arbetsförmedling och närliggande regioner för målinriktade utbildningar som stödjer strategin # Samverka med Blekinge Naturbruksgymnasium för målinriktade utbildningar som stödjer strategin # Samverka för lärlingsutbildningar t.ex. slakt, styckning av kött samt kustfiske och fiskproduktion (ungdomar, nyanlända) # Påverka utformning och innehåll på utbildningar hos närliggande universitet och högskolor # Livsmedelsföretagen, kompetensstödjande åtgärder # Marknadsföra Blekinge och visa på de möjligheter som finns att arbeta och driva företag inom livsmedelskedjan # Se över tillämpning av lagar och regler regionalt, samsyn inom tillsyn och regeltolkning, samt verka för ett positivt och utvecklande bemötande (nationellt mål: regler och villkor) 33 Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället, 2016, LRF, s Det gröna näringslivet i Blekinge och dess betydelse för samhället, 2016, LRF Sid 27

343 # Experimentera med nya former av odlingar och integrering mellan konventionell och ekologisk i samverkan med universitet och högskolor # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. Idag brist på: kockar, charkuterister, slakterier (enligt arbetsförmedlingen). Tillväxt Vi måste skapa förutsättningar för att kunna möta de samhällsutmaningar som framtiden för med sig och ett utökat samarbete kring forskning, utbildning och innovation är grunden för ökad produktion och tillväxt. När det gäller klimatsmart produktion ska vi arbeta strategiskt med avstamp i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning där jord och skogsbruk finns med som ett avsnitt. Vi måste också skapa en attraktion för branschen och visa på de möjligheter som finns för att arbeta inom näringen i Blekinge. Målgrupp Primärproducenter (med primärproduktion menas odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion, uppfödning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter, som bär och svamp, musslor och kräftor). Åtgärder # Logistik/transport för distribution av varor producerade i Blekinge # Öka betesbaserad köttproduktion # Öka grönsaksodlingarna # Öka viltnäringen # Verka för att fiskeresurserna förvaltas, fördelas och nyttjas miljömässigt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbart för att skapa största samhällsnytta och ett levande hav # Öka ekologisk produktion utifrån efterfrågan både från konsumenter och i upphandlingar # Föra ut hur klimatsmart produktion kan öka i länet utifrån den regionala handlingsplan inom klimatanpassning som redan finns framtagen # Lyfta de resurser som finns inom regionala och nationella tillväxtmedel, t.ex. Landsbygdsprogrammet, ALMI, Leader Sydost etc. # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. Sid 28

344 Offentlig konsumtion Offentliga upphandlingar av livsmedel och måltidstjänster bör på ett bättre sätt motsvara och styra mot de lagar som finns inom svenskt djurskydd och miljö. De enheter som genomför upphandlingar behöver utöka sin kompetens inom området och små- samt medelstora företag bör få bättre förutsättningar att delta och lämna anbud i upphandlingarna 35.Det finns bra exempel där upphandlingar har delats upp så att även mindre företag och leverantörer kan ge anbud på delar av en annars större upphandling och detta sätt att arbeta bör spridas mer i länet. Målgrupp Offentliga upphandlingsavdelningar, små och medelstora företag i branschen, landsting, kommuner, skolor etc. Åtgärder # Utbilda små företag att svara på upphandlingar # Utbilda upphandlingsenheterna i länet hur de kan dela upp upphandlingarna så att det blir möjligt för mindre företag att lämna anbud. Lära av goda exempel # Samarbete med Upphandlingsmyndigheten för att vidareutbilda berörda parter i vilka lagar och regler som gäller och hur man tolkar dem # Jobba för att det offentliga så långt det är möjligt ska servera lokalt producerad mat # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. 35 Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, Sverige, s 66 Sid 29

345 4.! Lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge Besöksnäring och måltidsupplevelser Besöksnäringen är en av de näringar som ökar mest och skapar sysselsättning lokalt. I Blekinge har antalet gästnätter ökat med 16,3 procent sedan 2008 och fram till Störst tillväxtpotential finns bland utländska besökare och mer än en tredjedel av det som de lägger sina pengar på går till inköp av mat, dryck, livsmedel i butik och till restaurang och cafébesök. Eftersom besöksnäringen är lokal och bygger på samspelet mellan kultur, miljöer och produktutveckling finns det en stor potential för Blekinge att fortsätta arbetet med att utveckla maten som en reseanledning. Potentialen på VisitSwedens tolv prioriterade marknader uppgår till ca 25 miljoner globala resenärer, dvs. personer i åldrarna år vilka reser utomlands minst en gång per år med minst en övernattning, som är intresserade av svenska måltidsupplevelser. Av dem uppger ca 8,8 miljoner att de vill åka till Sverige särskilt för matens skull. Utöver dessa tillkommer alla andra utländska besökare som konsumerar mat och dryck under sitt Sverigebesök. Potentialen enligt förstudien är en ökning från 32 till 54 miljarder kronor. Men bilden av Sverige som besöksmål är fortfarande splittrad. Sveriges mat och dryck är okänd bland de bredare turistströmmarna och det råder hård internationell konkurrens om de matintresserade resenärerna. Därför behövs ett fortsatt utvecklings- och marknadsföringsarbete. Smak och kvalitet, kulturarv och hållbarhetsaspekter kan utgöra konkurrensfördelar 36. Här har Blekinge en möjlighet att positionera sig och utveckla bilden av ett län med fantastisk mat och dryck som produceras av både stora och småskaliga företag som återfinns och lyfts fram i butiker och på restauranger och caféer. Det bidrar till att bygga Blekinges varumärke och det skapar lokal och regional tillväxt och sysselsättning. Målgrupp Visit Blekinge, Blekinge Arkipelag, Sydostleden, Världsarvet, företag i Blekinge, kommuner, region, landsting, myndigheter, Hotell & Restauranger samt Turismföretag och entreprenörer som i en eller annan form möter besökare eller konferensdeltagare. Åtgärder # Alltid ha med en eller flera lokala produkter från Blekinge som presenteras på ett tydligt sätt vid konferenser och möten i länet # Skapa produkter där mat från Blekinge ingår, ex. matvandringar, öl- och vinprovning, matlagning, mathantverk etc. # Alltid finnas minst ett måltidsalternativ på menyerna i länet där maten kommer från Blekinge # Öka samverkan mellan turistföretag och matproducenter för att stärka matidentiteten för Blekinge # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. 36 Utdrag ur: Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, Sverige, s 73 Sid 30

346 5.! Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda 2030 Vi har valt ut två områden där vi vill fokusera långsiktigt på att hitta hållbara lösningar för framtiden i Blekinge. Det ena handlar om vattenförsörjning som det senaste året har fått mycket uppmärksamhet då grundvattennivån i vårt län har varit och fortsatt är relativt låg. Vi vill effektivisera vattenanvändning, säkerställa tillgång till rent vatten och skapa en hållbar hantering av vatten. Det andra området är matsvinn och viktigt ur ett globalt perspektiv där jordens resurser ska räcka till alla och vi inte kan fortsätta att slänga så mycket mat som vi göra idag. Att producera mat förbrukar resurser och medför utsläpp till miljön. Livsmedelstillverkning bidrar till runt hälften av den totala övergödningen i Sverige och står för procent av vår totala klimatpåverkan. Mat som slängs fast att den hade kunnat ätas om den behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt, så kallat matsvinn, är slöseri med både resurser och pengar. Att minska matsvinnet är därför ett prioriterat område både i Sverige och inom EU. Att veta hur matavfallsflödet ser ut är nödvändigt för att kunna mäta och följa upp mål om minskat matavfall och en mer effektiv behandling av matavfall 37. Enligt en kartläggning som Naturvårdsverket har gjort från 2014 uppgår matsvinn till ca 134 kg / per person och år. Glädjande nog kan vi redan idag läsa om företag i Blekinge som tar tillvara på mat som blir över och tar hand om det på ett kreativt sätt. Även i vissa skolor har det startats projekt för att få eleverna att bara ta så mycket mat som går åt vid varje måltid vilket gör dem mer medvetna om våra resurser vi ska hushålla med. Målgrupp Företag i Blekinge, kommuner, region, landsting, myndigheter, organisationer, etc. Åtgärd # Starta forskningsprojekt för att hitta smarta sätt att återanvända vatten alt. Använda havsvatten, andra relevanta forskningssamarbeten med våra närbelägna universitet och högskolor, BTH, LNU, HKR samt nationella SLU (nationellt mål: kunskap och innovation) # Om det går att få fram siffror per län blir målet att halvera matsvinnet per person i Blekinge fram till 2030 enligt mål i FN:s Agenda 2030, samt minska matsvinnet allmänt i livsmedelskedjan för våra företag. # Vad kan myndigheter, region, kommuner och intresseorganisationer göra Under varje åtgärd se över hur det statliga, offentliga och intresseorganisationer kan bli bättre på att samverka kring de processer, tillstånd, handläggning etc. som behövs för företagens utveckling. 37 Från rapporten Matavfall i Sverige, uppkomst och behandling 2014, Naturvårdsverket, nr 8765 juni Sid 31

347 Pågående och tidigare insatser/projekt i länet Några exempel på pågående eller tidigare insatser/ projekt i länet där maten eller produktionen har lyfts fram på olika sätt. Åren anger uppstartsår, några är pågående och på en del finns även slutår för projektet angivet. Smakfesten, Lokal matmässa som ny del i Östersjöfestivalen 2017 Eldrimner, Nationellt centrum för mathantverk som ordnar kurser över hela landet inom mathantverk, bageri, gårdsslakt och charkuteri, bär-, frukt- och grönsaksförädling, mejeri, fiskförädling och entreprenörskap. Blekinge Matakademi, Pågående uppstartsprojekt där akademien ska verka för att den blekingska matkulturen ska uppmärksammas och att goda initiativ på det lokala matområdet ska premieras. Har en egen sida på Facebook. Redig mat från trakten, Pågående samarbete mellan LRF Sydost och ICA-Maxibutikerna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Även butikerna i Jönköpings län ingår. Totalt 12 butiker Målet är högre andel svensk råvara i butik, tydligare lyfta fram regional mat i butikerna och kunskapsutbyte mellan producenter och handlare. Lokalt förankrat fiske, En möjlighet för tillväxt och lokal utveckling SMAKfestivalen, var ett årligen återkommande evenemang. En familjefest med mat, djur och upplevelser och den naturliga mötesplatsen för företagare och föreningar med anknytning till landsbygden. SMAKfestivalen hölls på Karlshamnstravet i september och syftet var att ge ett smakprov av vad landsbygden kunde erbjuda i form av att företagare och föreningar gavs möjlighet att marknadsföra sin verksamhet och sina produkter. Under de första 3 åren ökade antalet utställare från 40 till 75 varav hälften var livsmedelsföretag, även antalet besökare ökade och evenemanget var uppskattat av både utställare och besökare. FiskOnline, Internetbaserad försäljning av nyfångad fisk direkt vid kaj FiskOnline tog hem vinsten i den nationella kooperativa företagstävlingen Jakten på ostartade företag. Finns kvar som företag än idag. Ökat värde utan ökat uttag, Öka lönsamheten för det kustnära fisket genom höjd kvalitet, produktutveckling och nya sätt att marknadsföra närmare konsumenten. Ett av tre bidrag i konferensen 250 möjligheter 2017 Internationella handelshögskolan i Jönköping (JIBS) SMAKtältet, arrangerades i kulturkvarterna i Karlshamn som en del av Östersjöfestivalen under 5 år och visade upp mindre producenter både lokala och internationella. De blev ett uppskattat inslag med mat av högre kvalitet och med internationella influenser. Sid 32

348 CLUK En neutral aktör som hjälper stora och små företag att testa och utveckla nya livsmedelsprodukter. De erbjuder kompetens, rådgivning och flexibel utrustning för småskalig produktion. CLUK är ett centrum för kreativ samverkan och startade som ett projekt i länet. Mat och Upplevelseprojektet, LRF Sydost projektledare för ett fyraårigt projekt där Gotland, Småland, Öland samt Blekinge deltog med målet att starta fler mat- och upplevelseföretag och främja en levande landsbygd. Genomfördes med stöd från Jordbruksverket. Matlandetambassadör, Regeringen utnämnde en ambassadör för varje landskap, för att sprida den politiska visionen Sverige- det nya matlandet. Syftade till att främja tillväxt på landsbygden genom satsningar på turism och nya arbetstillfällen med hjälp av matprodukter. Smakupplevelser Blekinge, (Avknoppning och fortsättning efter ALMI-projektet: Matlandet Blekinge), verksamt än idag En förening som stärker mat och upplevelsemarknaden i Blekinge genom samarbete företagen emellan. The Food Camp- ALMI-projekt / Matlandet Blekinge och Skapat i Blekinge, hjälpa mindre företag inom mat och livsmedelsproduktion att växa och anställa. Sid 33

349 Framtida organisation och uppföljning För att vi ska kunna komma framåt i arbetet och genomföra de åtgärder vi beslutat, behövs en plan för att kommunicera, förankra och implementera strategin i länet. Vi behöver också se till att var och en av åtgärderna har tydliga ägare som i sin tur säkerställer att de genomförs. Här har mat & livsmedelsstrategins samverkansparter, dvs. Länsstyrelsen Blekinge, Region Blekinge samt LRF Sydost en viktig roll tillsammans med Landstinget Blekinge, Blekinges kommuner samt övriga berörda organisationer och företag. För att få en så bred acceptans som möjligt är det viktigt att strategin kommuniceras till både politiker och tjänstemän samt berörda övriga aktörer inom livsmedelskedjan. Samverkansparterna ska också säkerställa att strategin får kopplingar till andra relevanta styrdokument som Regionala utvecklingsstrategin, LRF s handlingsplaner och Länsstyrelsens verksamhetsplanering. Ett djupare samarbete för forskning och utveckling behövs med högskola/universitet samt CLUK och resurser bör tillsättas för genomförande och måluppfyllelse av strategin. För att kunna genomföra de utpekade mål och aktiviteter som strategin lyfter fram bör de liksom andra prioriterade utvecklingsåtgärder i länet ligga som grund när prioriteringar av projektmedel sker. Detta gäller såväl regionala utvecklingsmedel som medel inom landsbygdsprogrammet som redan idag bidrar stort med pengar till gårdsbutiker, odlingar, förädling av jordbruksprodukter etc. Samverkansparterna ansvarar för att strategin och dess mål årligen följs upp och att en återkoppling på vad som genomförts eller behöver justeras utifrån den utvärderingen genomförs. Sid 34

350 Ordlista Agglomeration kallas det när likartade eller relaterade ekonomiska verksamheter förläggs i mer eller mindre omedelbar geografisk närhet till varandra. Ett typiskt exempel på en agglomeration är en företagspark, där företag ofta delar på resurser och lokaler. (Wikipedia) Det gröna näringslivet, är verksamheter med utgångspunkt i jordbruk, skogsbruk, livsmedelsindustri och skogsindustri (LRF) Primärproducenter, med primärproduktion menas odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion, uppfödning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter, som bär och svamp, musslor och kräftor. SWOT-analys Namnet SWOT kommer från orden strengths, weaknesses, opportunities, threats. Det är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. (Wikipedia) Universitet och Högskolor, BTH (Blekinge Tekniska Högskola), LNU (Linnéuniversitetet Kalmar- Växjö), HKR (Högskolan Kristianstad), SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Vegetationsperiod= är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt. Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod där medeltemperaturen överstiger 5 C -grader. Sluttidpunkt är samma sak fast tvärtom, sista dagen i en fyradagarstidsperiod som överstiger 5 C -grader. Sid 35

351 Referenslista Internetsidor och-protein/ Rapporter Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin , den regionala utvecklingsstrategin för Blekinge, utgiven av Region Blekinge Exportprogram för Sveriges måltidsturism 2020 utgiven av Visit Sweden 2014 Food &friends Matrapport Matavfall i Sverige, 2014 utgiven av Naturvårdsverket Sveriges nya geografi, utgiven av Arena för Tillväxt Det gröna näringslivet i Blekinge och dess betydelse för samhället, 2016, LRF Insikter # 8, Proteinskiftet, Maclean konsultrapport Gastronomiska regioner- ett verktyg för regional utveckling, 2014, LRF, Jordbruksverket, Södertörns högskola och Restaurangakademien Goda möjligheter för livsmedelsproduktion i Blekinge län 2030, 2014 LRF OECD rapport Småland och Blekinge, 2012 OECD rapport The New Rural Paradigm, 2006 Produktion av livsmedelsråvara I Blekinge, 2017, Lantbruksekonomen, Jonasson Lars Regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, Sverige Sid 36

352 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Blekinge, SMHI klimatologi NR 30, Framtidsklimat i Blekinge län enligt RPC-scenarier. Svenskt yrkesfiske Hållbart fiske och nyttig mat, Jordbruksverket, Havs och vattenmyndigheten Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030, Regeringen Foton i strategin-fotografer Kossor i hage, Jan Petersson Grönsaker, Anette Hohner, LRF Sydost Grisar, LRF Sydost Får på färja, Lotta Bergström Figur 1 och Tabell 1 Produktionsvärdets utveckling, Lars Jonasson Figur 2 3, Lars Jonasson Volymutveckling trädgårdsprodukter, Sören Persson Fisk i disk, Ingmar Elofsson Fiskare, Ingmar Elofsson Hjortar, Jill Widebrant Tabell 2, Lars Jonasson Tomater, Anette Hohner Jordgubbar, LRF Sydost Sid 37

353 Bilagor Bilaga 1 Styrgrupp och arbetsgrupp Styrgrupp Berit Andnor Bylund, Landshövding, Länsstyrelsen Blekinge, t om augusti 2017 Sten Nordin, Landshövding, Länsstyrelsen Blekinge, f om 1 oktober 2017 Anna-Lena Cederström, Regiondirektör, Region Blekinge Malin Engdahl, Regionchef, LRF Sydost Per Petersson, Styrelseledamot, LRF Sydost Annika Christensson, Miljöchef/Stab, Landstinget Eva Wrobel, Chef Kostavdelningen, Karlskrona Kommun Cissi Lingerud, Verksamhetsledare CLUK, Centrum Livsmedelsutveckling Christel Hammar-Malmgren, Preses, Matakademien Blekinge Conny Berg, VD, COOP Karlshamn Viktoria Olsson, Lektor i mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad Cornelia Witthöft, Professor, Linnéuniversitetet Mats Markgren, VD, Lagerbergs Kyckling Arbetsgrupp Per Svantesson, Handläggare Fiske, Länsstyrelsen Blekinge Monika Oredsson, Hållbarhetsstrateg, Region Blekinge t om dec 2017 Ann-Cathrine Carlsson, Verksamhetsutvecklare livsmedel, LRF Sydost Rose-Marie Winqvist, Företagsutvecklare, LRF Sydost Birgitta Jonasson, Landsbygdsutvecklare, Karlskrona Kommun Projektledare Lena Stävmo, Utvecklingsstrateg Regional Tillväxt, Länsstyrelsen Lena.stavmo@lansstyrelsen.se Tel: Sid 38

354 Bilaga 2 LOTS-modellen Processfrågor som vi har utgått ifrån # Nuvarande situation Vad har hänt? Var är vi nu? Vad vill vi vara i framtiden? # Vision Vilken är vår gemensamma vision? # Värderingar Vilka är de grundläggande värderingar som är viktiga för strategin? # Syfte Vem är strategin till för? Vad ska vi göra- för vem? # Framgångsfaktorer Vad ska vi fokusera på för att bli framgångsrika? # Mål Vilka är våra mål? På kort och på lång sikt och hur ska vi mäta och följa upp dem? # Åtgärder Vad ska vi göra? # Kompetens Vilken kompetens finns? Vad behövs och hur skaffar vi den? # Relationer Hur förhåller vi oss till varandra? Producenter, främjarorganisationer, myndigheter, etc. Vilka är berörda? # Organisation Hur ska vi organisera oss för att lyckas? # Ekonomiska konsekvenser Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? # Uppföljning Hur följer vi upp strategin?! Sid 39

355 Bilaga 3 SWOT-analyser Vid varje workshop som genomfördes under våren 2017 hade vi gruppdiskussioner med deltagarna som sammanställdes i en SWOT-analys med utgångspunkt i de olika ämnen vi hade som teman. Här nedan presenteras de sammanställningarna som vi sedan har med oss i det fortsatta arbetet med att genomföra mat & livsmedelsstrategin i Blekinge. Workshop 1 Mat & Livsmedelsstrategi för Blekinge Nuläge Framtid Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Stor efterfrågan på lokalproducerat grönsaker frukt och bär Vi skulle kunna vara bättre på Marknadsföring Gemensamma mål som appliceras både för näringen och myndigheterna underlättar För låg självförsörjningsgrad av livsmedel i Sverige Sveriges Trädgård redan ett etablerat vara stolta för våra produkter När efterfrågan och trender avseende lokalproducerat Samverkan myndighet och näring dvs en bättre varumärke ökar blir incitamenten större för lokala handlare att köpa in lokalproducerat förståelse hade bidragit till bättre utveckling Bra klimat för odling i Blekinge dåliga på att ta bra betalt Bättre kunskap om Vildsvinskött på marknaden skulle göra att avsättningen blir bättre och avskjutningen större Lätt att mobilisera i i ett mindre län Bra kvalitet på svenskt kött och andra svenska livsmedel Växer långsamt = mycket smak Dialog & Närhet= Något att samlas kring och underlättar samarbete mellan olika led Långa handläggningstider hos myndigheter skapar hinder i utvecklingen av verksamheten Attityden hos myndigheter är inte affärsmässig Utbilda oss själva och våra kunder så de förstår att uppskatta produkterna Om myndigheternas (länsstyrelsens) medarbetare & handläggare ser sin roll som "serviceorgan" istället "regelkontrollant" skulle näringen få bättre fart Med gemensamma strategiska mål är möjligheterna stora "Lika inför lagen " gäller bl a inte för alkoholförsäljning då SJ serverar vin. Konkurrens på olika villkor i olika länder och olika kommuner Kunskapen om Vildsvinskött är låg bland Icke faktabaserade påverkare konsumenter Attityden till vildsvin är dålig Trädgårdsnäring Smala särintressen Goda förutsättningar för produktion Distributionen Utnyttja biprodukter Icke fungerande myndighet Växande besöksnäring Byråkrati-Certifiering-Återkoppling Kyckling Regelverk Nätverk-etablerade samarbeten Framtidstro saknas vid Nötproduktion- Blekingekött långa handläggningstider generationsväxling Livsmedelsstrategi ger ökad Säljs för lite lokalt Samverka låg lönsamhet samverkan Sveriges Trädgård Ovana att växa som företag-stagnation Logistik fjärmar sig från verkligheten (konsumenter) Bra produktionsjordbruk låg förädling i länet Hjälp att växa - Vem?? vattentillgången rent vatten problem med logistik - Klimat och geografiska förutsättningar politik-regelverk transportsamordning lokalt jämt och bra klimat dålig förädlingsgrad Nya marknadsplatser oaktsamhet om jordbruksmarken-exploateras Geografiska läget myndighetskrångel Svenskt-närproducerat-ekologiskt epedmiska utbrott Varumärket Sveriges Trädgård kompetensbrist ungdomar mer medvetna idag vattenbrist bra småskalig produktion ekologiskt unga entusiaster tar över = nya idéer myndighetskrångel målmedvetenhet Arbetskrafter i en arbetsintensiv näring utnyttja skärgården brist kommunikation litet län-korta vägar lönsamheten att odla öka förädlingsvärdet på djuren brist på kompetens belyser ämnet hur kan vi odla på ett hållbart sätt Blekinge som varumärke säl och skarv bra förutsättningar generationsskiften=färre företag, färre möjligheter att utöka djurproduktionen vildsvin ungdomar som vill ta över bra klimat för att producera, bra jordhav-vatten anonymt, okänd produktion Fler slakterier inom räckhåll livsmedelsförsörjning koppling till turism-fiske-fsg direkt saknar konsumenternas synpunkterkräver de lokalproducerat?? öka leverans till offentlig sektor brist på kapital för hållbar utveckling-innovation och teknologi duktiga entreprenörer dåliga på att marknadsföra oss- "Blekingsk mat" öka kunskap om offentlig upphandling Östersjön-hälsa-vattnets kvalitet..gemensamt med andra läner kultur-stark koppling till matkulturhistorik få livsmedelsproducenter ekologiskt felaktig information om vad som är hälsosam mat etc. bra möjligheter att skapa lite förädling samarbete med förädling av produkter klimatförändringar-torka gemensamhet i litet län myndighetskontakt med generationsproblem samlastningscentral skadedjur producenterna -bra korta avstånd hög medelålder information angående upphandling kontrollanter som saknar kunskap om näringen Varumärke "Sveriges Trädgård" biosfärområde oseriösa viltuppfödare driver upp med kraftfoder så att köttet ej har med uttrycket "viltkött" att göra SWOTFRÅGOR W1 NULÄGE: samarbete verksamheter emellan integration, typ Elleholm-Mörrum vilt Innovation-utveckla teknologi-hållbarhet-krävs stöd från staten Vilka styrkor ser ni får näringen i Blekinge och med att ta fram en strategi? Vilka svagheter för näringen kan ni identifiera inom Blekinge? återanvända energi bygga varumarknader för närproducerad mat WOOFING-besöknäring AGRI-tourism Trädgårdsspa Jobba mer med/tillsammans medmyndigheterna kustbygd-jordbruksbygd och skogsbygd FRAMTIDEN närhet till kontinenten Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni ör framtiden? mycket arealer i skogsbygden Vilka hot kan uppstå /finns så det inte blir av/genomförs? matturism starta utbildning - styckning och trädgårdsskötsel Sid 40

356 Workshop 2 Kompetens & Kunskap Nuläge Framtid Styrkor Svagheter Möjligheter Hot AF:s nya inriktning för utbildning snabbutbildade kockar= slarviga och Hjorthägn, kaniner- viltkött Unga flyr länet för utbildning av kockar på Astar okompetenta Gemensamma evenemang och unga flyr för utbildning på annan ort Återvändare ungdomar vill inte utbilda sig till bristyrken samarbeten-krogveckakrogrunda Biotron- nya bättre växter kultur och nattliv Biotron- nya bättre växter Brist på lantbruk och odlare CLUK saknar KRAv-märkt slakteri kompetensutveckla krögare-våga ändrameny "offrar" odlingsmark för kommersiella syften/etableingar Närhet till relevant akademi saknar, slaktare, styckare och charkuterister Fånga upp och använda nysvenskar Många flyttar från Blekinge Besöksnäringens potential Stuprörstänk kring- besöksnäring och utveckling generellt Fånga upp studenter inom akademien Vad hände med Sveriges Trädgård som var ett bra varumärke Trädgård-Vilt och Fiskenäring kunskapsbrist markandsföra arbetsmarknadsutbildningar Ingen etablering av restauranger Utbildning på gymnasienivå brist på finansiering Höja branschens attraktionsvädre Återväxt/generationsväxling i småföretag Mångfald inom ett litet geografiskt område Väst och Öst i Blekinge = inget samarbete Göra mer av turismen säl och skarv Kust-miljö-hav Att vi inte lyfter fram det lokala på ett bra sätt samarbete över gränserna, tex. Karlshamn- infrastruktur -åkermarkens användning Karlskrona Trädgårdsnäringen-Sveriges Få sökande till restaurangprogrammen-förstår Fisket splittring mellan olika delar av Blekinge trädgård politiker Fisk och Grönsaker= mervärdesprodukter styckare-charketurister i Blekinge Blekinges stoilthet kring maten- Trädgård-Vatten Att vi inte tar tillvara på möjligheter till nya idéer Goda utbildningsmöjligheter på gymnasienivå Förädlar inte sin egen produktion, framförallt inte inom fisket Närhet till flera lärosäten ingen samsyn på vad som t.ex. Ingår i en kockutbildning Stora lärosäten på Få restauranger som verkligen frontar utveckla konkreta samarbeten krångliga upphandlingsregler-"fult spel" pendlingsavstånd Astar-snabbt att komma in på Saknas styckare, charketurister och slakteri mötesplatser Quickfix vad det gäller utbildningar/validering utbildning Trädgård-grönsaker-bär-frukt Brist på utbildad arbetskraft Nyanlända är en tillgång Unga flyr länet för utbildning med Blekinges milda klimat Utbildning finns För få utbildar sig Lägga till livsmedel som nyanlända vill ha ungdomar vill inte utbilda sig till bristyrken Vilja finns- intresse för ej tillräckligt många seriösa krögare Högre procent livsmedelsförsörjning i Sverige Brist på lantbruk och odlare mathantverk Stark besöksnäring litet län med få attraktiva arbetsgivare Fler växthus med energi. Likt Elleholms tomatodling "offrar" odlingsmark för kommersiella syften/etableingar bra läge med korta avstånd i dåligt rykte inom vissa delar av branschen Att hotell och resaturanger blir bättre på Många flyttar från Blekinge Blekinge råvarornas ursprung Hyfsat bra klimat för odling dålig info om vägar att gå inom livsmedelsbranschen utveckla trädgårdsnäringen+förädling av produkterna(inte bara marmelad) Vad hände med Sveriges Trädgård som var ett bra varumärke Många producenter snabbutbildade kockar= slarviga och utveckling av det småskaliga mathantverket till Ingen etablering av restauranger okompetenta "fina produkter" Viltnäringen unga flyr för utbildning på annan ort Saluhallar-Fisk-närproducerat passar Blekinges image Återväxt/generationsväxling i småföretag kultur och nattliv Utveckling av besöksnäring -även inom mer lyxigt säl och skarv segment saknar KRAv-märkt slakteri Hjorthägn, kaniner- viltkött infrastruktur -åkermarkens användning saknar, slaktare, styckare och charkuterister Återvändare splittring mellan olika delar av Blekinge Stuprörstänk kring- besöksnäring och Biotron- nya bättre växter Att vi inte tar tillvara på möjligheter till nya idéer utveckling generellt kunskapsbrist kompetensutveckla krögare-våga ändrameny ingen samsyn på vad som t.ex. Ingår i en kockutbildning brist på finansiering Fånga upp och använda nysvenskar krångliga upphandlingsregler-"fult spel" Fånga upp studenter inom akademien Quickfix vad det gäller utbildningar/validering SWOTFRÅGOR W2 NULÄGE: Vilka styrkor ser ni får näringen i Blekinge vad det gäller kompetens och kunskap Vilka svagheter för näringen kan ni identifiera inom Blekinge utifrån det ni har hört idag? FRAMTIDEN Vilka utvecklingsmöjligheter kan vi uppnå på lång sikt? Vad behöver i så fall ske för att det ska ske? Vilka hot kan uppstå /finns så det inte blir av/genomförs? markandsföra arbetsmarknadsutbildningar Höja branschens attraktionsvädre Göra mer av turismen samarbete över gränserna, tex. Karlshamn- Karlskrona Fisket Blekinges stoilthet kring maten- Trädgård-Vatten Närhet till flera lärosäten utveckla konkreta samarbeten mötesplatser Nyanlända är en tillgång Lägga till livsmedel som nyanlända vill ha Högre procent livsmedelsförsörjning i Sverige Fler växthus med energi. Likt Elleholms tomatodling Att hotell och resaturanger blir bättre på råvarornas ursprung utveckla trädgårdsnäringen+förädling av produkterna(inte bara marmelad) Sid 41

357 Workshop 3 Hållbar produktion och konsumtion Nuläge Framtid Styrkor Svagheter Möjligheter Hot "Sveriges Trädgård" Få producenter och inget mellanskikt Använda internet som webshop+ "fish-on-line" Koncentreras hos ett fåtal stora producenter stort intresse för odling och mathantverk Ingen lokal marknad "HUB" Tekningsk utveckling med appar etc. knyta ihop producent-konsument Klimatförändringar kan påverka negativt Närhet till större orter; Lund, CPH, Alnarp Hög medelålder hos lantbrukare/livsmedelsproducenter öka medvetenheten genom LOHAS (Individer som söker hälsa, njutning, hållbarhet och bryr sig om miljö och omvärld. Vattenbrist litet län och lättare att ha koll Jantelagen Bätter mat=bättre hälsa klimatförändringar, torka korta avstånd "närproducerat" Långa handläggningstider hos Samarbete i olika led nödvändigt Logistikproblem Länsstyrelsen samt bristande kunskap om det man handlägger litet län med nära till kontakter/nätverka att inte våga ta betalt för kvalitet Antalet LOHAs -konsumenter ökar beroende av eldsjälar gott om mark för naturbete Usel mobiltäckning/bredband saknas/fiber satsa på småskalig premiiumproduktion beroende av LB-stöd på landsbygden Närhet geografiskt Långa handläggningstider hos Länsstyrelsen hämmar affärsutveckling - Landsbygdsstöd ökande turism Billig importmat Bördig jord Okunniga konsumenter-komplexa och svåra samverkan/paketering krig, konflikter frågor Hög andel naturbetesmarker Vissa kriterier "vinner " över andra Utbilda konsumenter i att välja rätt populism=kortsiktig politik Många människor på liten yta Beroende av större politiska beslut Samarbeta och skap anoder för försäljning och upphandlingsregler distribution Generellt en ökad medvetenhet Frihandeln Internet och sociala medier genereationsskifte Arbetet med Livesmedelsstrategin, Mycket matsvinn Blekinge Biosfärområde/arkipelagrutten lönsamhet både nationellt och regionalt Politisk vilja- Green washing beroende av tex. Fossila bränslen LB-Stöd kompetens Relativ närhet-fler mötesplatser Dagens fiskeförvaltning omöjliggör Använda "avfallet" rätt- ex. till biogas, kött från få unga osm vill bli Yrkesfiskare småskaligt kustfiske! värphöns varierad produktion Små på ekologisk produktion Kortare arbetstid ger mer tid att leva hållbart mångfald en tillgång svårt at ställa om till fossiloberoende när det inte finns alternativ RIME Biogas styra med skatter otydliga kortsiktiga regler kring skatter och bränsle svenskproducerad mat är generellt mer hållbart producerad än annan mat Logistik i Blekinge finns inte idag- borde finnas en gemensam varudistribution Närhet-närhet till konsument för kännedom För få ekologiska jordbruk i Blekingeom näringen i Blekinge, ex Charkettsvenskt kött Omställning?? Butiker/större kedjor- bra på att ta och Offentlig förvaltning-lou (Lagen om sälja lokalt producerade livsmedel offentlig upphandling) Offentlig förvaltning-hög omsätting, efterfrågan ökar och ger möjligheter till produktion SWOTFRÅGOR W3 NULÄGE: Vilka styrkor ser ni får näringen i Blekinge vad det gäller hållbar produktion och konsumtion? Vilka svagheter för näringen kan ni identifiera inom Blekinge utifrån det ni har hört idag? FRAMTIDEN Vilka utvecklingsmöjligheter kan vi uppnå på lång sikt inom hållbar produktion och konsumtion? Vad behöver vi i så fall kompeltteras för att det ska ske? Vilka hot kan uppstå /finns så det inte blir av/genomförs? Biogas som en del av den cirkulära ekonomin skapa en bra balans stad-land, kretslopp, pedagogik Använda antibiotikaargumentet för att främja svenskt kött (mer antibiotika i utländsk mat) varierad produktion samhällsekonomiska vinster i öppet landskap-turismlägre hälsokostnader-(antibiotika resistens) fler kunniga stolta konsumenter som handlar blekingeproducerad mat (kräver mer kommunikation och pedagogiska insatser) Kravställande är en möjlighet till bra kvalitet-lou Miljökrav och märkning-lou öka medvetenhet och kunskap kravställande ökar efterfrågan gemensam godkänd livsmedelslokal för olika producenter/jordbruk att fler jordbruk samverkar för att minska kostnader och investeringar för livsmedelslokal mer information ger ökad konsumtion ex barn och elever är framtidens konsumenter möjlighet till omställing ekologiskt jordbruk ekonomi större efterfrågan än tillgång offentlig förvaltning:politiska mål som inte jobbar mot hållbar utveckling Sid 42

358 Workshop 4 Upphandling och inköp Nuläge Framtid Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Politiska krav/mål /Vision att arbeta distribution/logistik saknas Lokala producenter-bra valmöjligheter volymer efter ex grönsaker, kyckling, ägg, vilt God kompetens i upphandlingsfrågor volymer "Goodwill" för kommunen ditsribution / logistik Lokala producenter-bra krävs delade upphandlingar, geografiskt, lättare att påverka lokala leversntörer genom dialog politiska mål blir motsägelsefullt valmöjligheter ex grönsaker, kyckling, ägg, vilt tidsspann, leverans endast under viss period vad önskar köpare? Vad vill offentliga måltider servera? "Goodwill" för kommunen saknar definition på vad som är närodlat 15 mil, 30 mil, eller vad? värde för gästen-intresse för lokalproducerat ex.potatis från ramdala ekologiskt höga mål Att kommunerna gör egna Det kan vara svårare med Blekinge upphandlingar, blir då lättare att dela gemensam upphandling upp i mindre grupper så lokala producenter kan vara med Lokal grossit Behövs mer information och marknadsföring innan kommuner och Landsting går ut med en upphandling Ökad produktion och ökat företagande Minska urbaniseringen lokala producenter Ej ekologiska, vad ska köpas in?? produktionen kan gå fel, bakteriergalna kosjukan etc. bra produktion av grönsaker, hjortkött Saknas stöd och råd vid upphandling ökad konkurrenskraft Att upphandlingen går till någon annan korta avstånd, bra broar Det görs för stora upphandlingar med god framförhållning så att producenterna överklagan många artiklar på hinner anpassa sig-expandera-bygga ut bra mark för t.ex. proteingrödor leverantörer måste leverera tvättade Intresse finns och frågan är på gång stora upphandlingar produkter Det finns ett rikt utbud av grönsaker i regionen producenter måste marknadsanpassa sin produktion stort utrymme att lära sig mer om vilka krav som kan ställas ointresse hos leverantörer ökat intresse för mat med bättre dialogen mellan upphandlare och producenter möjlighet att upphandla små enheter att kunderna bara köper det som är kvalitét är för dålig billigast alla kommuner har mål i sina upphandlingsstrategier för mycket byråkrati runt upphandlingar distribution-samordnad och central nod! Utnyttja befintliga gamla varulager att hållbart ses som ett extra val och inte något självklart Höga krav brist på lokaler och perosnal för att för att t.ex möjlighet att påverka lokal grossit sårbarhet, klimatförändringar, torka, låga kunna skala potatis grundvattennivåer Många producenter och leverantörer krav på förädling satsa på rena råvaror istället för processade varor korta avtalsperioder Matsedel efter säsong svårt att få bra betalt /avsättning för grönsaker och frukt som inte följer "lokala "alternativ till ris "jobbig" omställning från konvemtionellt till EKO/KRAV standardutseende, kan utnyttjas mer-potential för kök matsvinn Eventuell samordnad varudistribution på gång kompetens kring upphandling-producent och leveranör för kortsiktiga avtalsperioder för att potential för både frilands- och växthusodling kunskapsbrist hos beslutsfattare producenterna ska kunna satsa på t.ex. skalanläggningar eller andra investeringar låga volymer krav /Eko politiker och kostchefer behöver dra åt samma håll brist på kockar SWOTFRÅGOR W4 logistik-ingen samdistribution NULÄGE: Vilka styrkor ser i Blekinge vid upphandling & inköp redan idag? Vilka svagheter för näringen med att få ut produkterna lokalt kan ni identifiera inom Blekinge utifrån det ni har hört idag? FRAMTIDEN Vilka utvecklingsmöjligheter kan vi uppnå på lång sikt med lokal mat i butiker och i det offentliga? Vad behöver vi i så fall komplettera för att det ska ske? bätre framförhållning för att hinna ställa om produktion behövs låt barnen i skolorna skala potatis eller satsa på lokal förädling Blekinge är ett litet län-stora möjligheter att skapa konbtakter mellan upphandlare och kostchefer/lokala producenter samordnade varutransporter kan göra det möjligt för små producenter att gå ihop och lämna gemensamma anbud möjligt att satsa på gemensam förädling för att möta kundernas efterfrågan näringslivsutveckling turism sysselsättning att anpassa matsedeln till säsong och tillgång samdistribution "nya"grödor/råvaror-ersätt importerat pedagogik i skolor/förskolor-matprat Vilka hot kan uppstå /finns så det inte blir av/genomförs? nyföretagande på landsbygden godare mat från bra produkter Sid 43

359 Bilaga 4 Trendspaning Vad sker inom mat och livsmedelsområdet? -Vad vill folk äta, uppleva, finns det trender? och hur kommer de i så fall att påverka Blekinges framtida agerande och produktion. Här har vi letat fram några trender som kan vara bra att spana in! 38 1 Miljö och hälsa som övergripande strategi Konsumenterna blir allt mer miljö- och kvalitetsmedvetna. Klimatkompensering, kvalitetsmärkning och köttfria dagar är något av det som företag, butiker och restauranger behöver förhålla sig till. Hållbarhet har också blivit viktigt vilket trenden att ta vara på alla matrester visar på. I USA finns s.k. zerowaste-restauranger som på sin höjd lämnar en hög servetter efter sig i soporna efter en dag med gäster. I Blekinge har det också börjat växa fram olika initiativ och vissa hotell paketerar sin överblivna lunchmat i portionsförpackningar som de säljer till halva priset. Trash cooking är ett annat begrepp där man helt enkelt lagar ny mat av resterna. 2 Konsumenternas informationsbehov De senaste åren har konsumenterna blivit alltmer uppmärksamma på och ifrågasättande till vad maten egentligen innehåller, vilket har fått många att undvika vissa E-nummer och färdigmat. I dag går vi dock steget längre, vi vill veta mer. Vi nöjer oss inte med att veta vad maten innehåller, vi vill även veta hur och varför maten är som den är. Hur påverkar maten jag äter mig och min omgivning? Det senaste är att även samhällsmässiga aspekter inbegrips i hälsobegreppet att äta "nyttigt" idag handlar inte bara om att det ska vara bra för mig, utan också för miljön. Företag måste därför vara beredda på att leverera både svar och förklaringar. 3 MeConomy (teknikskifte) 39 Vårt användande av ny teknik medför att företag har tillgång till enorma mängder information som möjliggör skräddarsydda lösningar och kommunikation. Konsumenter reagerar negativt på att företag samlar in information om dem, så länge de inte själva tjänar någonting på det. Om de kan se ett tydligt värde är det däremot helt ok, enligt nya undersökningar. Med hjälp av nya tekniska lösningar kommer snart företag att veta vad konsumenten vill ha innan de själva gör det. Ett exempel är beacon-teknologi som möjliggör att butiker kan skicka skräddarsydda erbjudanden direkt till kunders mobiltelefoner vilket har visat sig driva försäljning rejält Samhällskapitalism Som ett resultat av en rad förtroendekriser har det vuxit fram en misstro bland konsumenter gentemot industri och företag och deras produkter. För att vinna kundernas tilltro behöver företagen visa ett större engagemang och ta ett samhällsansvar. Kraven på transparens ökar. Människors roll som medborgare och konsument blir alltmer sammanbunden, vilket leder till att konsumtionen uppfattas som ett avgörande medel att påverka samhället i en mer positiv riktning. De värderingar ett företag 38 Trenderna kommer från VisitSweden, Kairos Future och United Minds Sid 44

360 representerar och kommunicerar blir avgörande för hur det uppfattas av konsumenterna. Begrepp som CSR byts mot CSV Creating Shared Value nu handlar det om att skapa värde för värdets egen skull, inte bara för företaget utan också för samhället i stort. 5 Trendiga super foods Avokado, grönkål, gurkmeja, blåbär, kefir, mandel, blomkål, kokosnöt, linfrö, vattenmelon och bulgu är idag trendmat. Sjögräs har också letat sig från badkaren i SPA-anläggningarna till hälsokostbutikerna och då Blekinge är ett kustlän kan det kanske vara något att ta till sig. Man håller också på att forska mycket kring hur man ska kunna odla fram förbättrade baljväxter t.ex. kikärtor. Dessa är mycket näringsrika och innehåller mer fiber än råris, och mer protein än majs. Sedan kommer heta såser med chili i. Heta såser var 2015 USA s åttonde snabbast växande marknad och chiliplantor att odla hemma har börjat sälja bra även i Sverige.! 6 Fermenterad mat Fermenterad mat som surkål eller den nu allt mer populära koreanska inlagda kålen Kimchi är på frammarsch. Fermenterad mat är bra för tarmsystemet eftersom den innehåller probiotika som är en stark trend inom hälsa. Här finns möjligheter att testa fram lokal mat i Blekinge som kan förädlas genom fermentering. Kanske nästa storsäljare finns runt hörnet. 7 Insekts-farmar Insektsodlingar är vänliga mot naturen och till exempel gräshoppor innehåller 20 mg järn per varje 100 gram. Fyra syrsor innehåller mer kalcium än ett glas mjölk. Reklambyråerna för dessa insektsprodukter har understrukit att det redan hör till de traditionella matsederna bland 2 miljarder människor att äta insekter. Västvärlden har dock trots detta inte direkt gått man ur huse för att köpa ätbara insekter. Men hur man än vrider och vänder på detta så kan insekter komma att tjäna som föda åt många människor i framtiden.!=än så länge är det dock inte godkänt av den europeiska livsmedelsmyndigheten att sälja insekter som mat).! 8 Odla grönsaker utan jord En av de mer spännande upptäckterna under senare tid är att det går att odla grönsaker utan jord, sk. hydroponisk odling. Är du sugen på att odla hemma i köksfönstret så kan du testa den nya globala trenden Windowfarming Fisk är bra för hälsan Din hälsa har mycket att vinna på att äta fisk regelbundet eftersom forskning visat att fet fisk är inflammationshämmande, skyddar mot cancer, skyddar kärlen och dessutom är bra för huden och hjälper till att bygga upp muskler för den som tränar. Fisk innehåller mycket högklassigt protein, B och Sid 45

361 vitamin, D-vitamin, selen och magnesium. Omega 3-fettsyror är viktiga för bland annat hjärnans funktioner, kärlen, synen och nervsystemet. Undersökningar visar dessutom att omega 3 är bra för humöret och motverkar mentala sjukdomar och depression. Numera finns det möjligheter att odla fisk på land vilket testas på olika håll. Fiskar som innehåller mycket omega 3 är lax, tonfisk, makrill, sardiner, sill och ål. Det skulle vara intressant att forska på hur hälsan kan förbättras genom att äta fisk från Blekinge som torsk och andra arter. 10 Vegetariskt ökar Det vegetariska är en fortsatt stark trend, där andelen som äter vegetariskt minst en gång i veckan gått från 41 % förra året till 44 % i år. Detta leds av kvinnorna där 51 % äter vegetariskt minst en gång i veckan mot 37 % av männen. Även åldern spelar en roll i detta, man är mindre benägen att äta vegetariskt ju äldre man är. Sid 46

362 Remissvar Mat & Livsmedelsstrategi i Blekinge Energikontor Sydost är tillsammans med våra medlemmar en drivande kraft i energifrågor för ett hållbart samhälle genom att arbeta för ökad energieffektivisering och ökad tillförsel av förnybar energi. Vi har inom företaget en bred kompetens och stor erfarenhet av att samverka både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt inom dessa frågor. Vi har därför med stort intresse tagit del av Mat- och Livsmedelsstrategi i Blekinge och lämnar härmed våra reflektioner och synpunkter enligt nedan. Vårt remissvar följer strategins struktur och delas upp i samma rubriker. Generella kommentarer och övergripande reflektioner tas upp under första rubriken Övergripande. Vi tackar för möjligheten att få lämna detta remissvar, om behov finns att bolla idéer eller komma med förslag på mål eller formuleringar hoppas vi att ni tar kontakt med oss så hjälper vi gärna till! Vänliga hälsningar Energikontor Sydost Anna Månsson m.fl. Övergripande: Första intrycket av framsidan var att det var mycket bra att ta med en bild. Efter att ha läst strategin var ett förslag att byta ut bilden mot en som visar på större bredd eller en bild som visar Blekinges styrkor. Den andra reflektionen kring framsidan och rubriken är att dokumentets namn borde vara Livsmedelsstrategi i Blekinge Att använda både mat och livsmedel i rubriken kan uppfattas som dubbelt, men vi kan också förstå om det då mat kan anses förutsätta en livsmedelsproduktion. Ordet hållbar används ofta. Betydelsen av hållbar produktion är svår att förstå då det saknas en definition vad vi menar med det. Ta med definition av detta i ordlistan och var tydlig med innebörden. Förklara gärna de uppenbara motsättningar som läsare kan uppleva: Ökad produktion, ökad turism är inte självklara delmål för att nå uppfyllande av generationsmålet. Förklara vad Blekinge har för unika förutsättningar för att kombinera just livsmedelsproduktion, turism och hållbarhet. Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

363 Förnybar energi är en del av det som Energikontoret anser är en del av det hållbara energisystemet och den hållbara utvecklingen. I livsmedelskedjans olika steg förbrukas energi och för att produktionen ska vara hållbar krävs förnybar energi. Det finns flera alternativ som kan användas i dagens arbetsmaskiner och det finns också potential att producera egen energi och eget bränsle. Detta är en viktig potential att ta hänsyn till när det gäller den regionala utvecklingen. Användning och förädling av restprodukter är också intressant, både kända och i nuläget okända restprodukter och produkter. Aspekten energieffektiva företag saknas. Det finns en tydlig koppling mellan energieffektivitet och lönsamhet vilket borde lyftas fram då det beskrivna syftet är att stärka utvecklingen. Varje krona som inte läggs på energi/bränslekostnader kan läggas på utveckling. Energieffektiv och resurssnål konsumtion är också något som är inkluderat i den cirkulära ekonomin kring mat och livsmedel. Detta kan kopplas till lokala inköpsställen, färre förpackningar, mindre matsvinn etc. En bild över livsmedelskedjan. Som läsare anser vi att det hade varit positivt att lägga till en bild som visar de olika nivåerna i livsmedelskedjan. Råvaror- förädling-förpackningdistribution-servering- avfallsåtervinning m.m. Kopplat till denna bild kan läsaren också lättare förstå vad det är som är Blekinges styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Att tydliggöra livsmedelskedjan är också ett sätt att tydligt visualisera den cirkulära ekonomin som vi tycker saknas i strategin. Vi anser att det är en brist att strategin inte tydligt lyfter fram frågorna kring ekologisk produktion samt konsumtionstrender. Eftersom tillgång till rent vatten är en förutsättning för livsmedelsproduktion bör även vattenhushållning och åtgärder för att behålla en god kvalitet på grund och ytvatten beröras i strategin. Viktigt att vara konsekvent och alltid använda hållbar framför alla utveckling och tillväxt m.fl. Vi vill även lyfta fram det mål som Sveriges regering har om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara senast Förord: Bra inledning, ett förslag är att knyta an till Agenda 2030 även i förordet. Det nämns även att Sverige är mycket miljömedvetna jämfört med andra länder, ändå ökar utsläpp i andra länder från konsumtionen i svenska hushåll. Detta kan ses vara Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

364 motsägelsefullt. Här saknas den viktiga aspekten om hur man tar hand om avfallet. VMAB rötar redan hushålls- och trädgårdsavfall men vad händer med gödseln? Antagligen sprids den tillbaka på åkern i befintligt skick vilket gör upphov till metanutsläpp från gödselhanteringen. Den ökar också övergödningen av Östersjön. Samtidigt går man miste om den utsläppsminskningen som blir resultatet när man kör på biogas som har producerats av gödsel. Den rötrest som kommer från biogasproduktionen är det enda gödslet som kan kvalificeras till ekologisk livsmedelsproduktion. Först när man har tagit hand om den så kan man prata om cirkulär ekonomi och att sluta kretsloppet. Har stor betydelse för lantbrukare. Mitt i stycket står det ekologisk, social och ekonomisk långsiktighet. Ofta uttrycker man sig i form av hållbarhet istället för långsiktighet. Avgränsningar och prioriteringar i strategin Målen och åtgärderna i agenda 2030 är universella, odelbara och sammanlänkade. Även om strategin är avgränsad anser vi att detta borde framhävas. Man kan inte uppnå ett mål i taget inom Agenda 2030, dels finns inte tid för det och dels är de som sagt sammanlänkade. Syfte Syftet är bra formulerat och vi anser att en stärkt företagsutveckling även bör komma efter en hållbar tillväxt i texten direkt under. Generationsmålet och Agenda 2030 kräver att vi håller vår utveckling inom ramen för den ekologiska hållbarheten. Annars är det inte ett hållbart system, se bild för inspiration. Figur 1 Källa: Vi anser att ordet reseanledning kan uppfattas som en uppmuntran till resor med bilen. Vi vill inte att de ska ske mer lokala utsläpp från transporter i Blekinge. Det är viktigt att attraktiva matresmål kompletteras med hållbara transportalternativ (t.ex. cykel, kollektivtrafik) eller arrangeras/erbjuds på ett sätt så att resorna kan minimeras. Det måste inte heller alltid Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

365 handla om långa resor och gäster från andra länder. Även befolkningen i länet kan vara en målgrupp. Maten är en del i att skapa och utveckla attraktiva besöksmål. Vision I strategin saknar vi en tydlig koppling mellan vision och mål. Ett förslag är att presentera vision och mål tillsammans och i det senare kapitlet presentera åtgärder för sig. Då besöks/turism-perspektivet är så tydligt i visionen tycker vi att det som står om butiker och restauranger under mål och åtgärder är så viktigt så att det bör lyftas fram redan i visionsdelen. Det är ett mycket viktigt led i livsmedelskedjan som ofta presenterar och serverar produkterna. Även i detta kapitel skulle det öka förståelsen om målen kopplades till en livsmedelskedja. Grundläggande värderingar Det är bra att det finns en tydlig koppling till strategin under varje underrubrik, men det saknas under jämställdhet. Under rubriken Hållbarhet saknar vi perspektivet på klimat- och energi. Utveckla vad hållbarhet betyder för Blekinges mat-och livsmedelsstrategi. Framtagningsprocess i samverkan Hållbar utveckling och levande landsbygd Struktur: Hållbar utveckling och levande landsbygd är två väldigt viktiga begrepp som knyter väl an till en livsmedelsstrategi. Dock anser vi att det finns bättre alternativ för hur innehållet i detta kapitel kan rubriceras och indelas. Vår tolkning av vad som vill förmedlas i detta kapitel: Strategins påverkan på hållbarheten/miljön. Om man knyter an till den nationella livsmedelsstrategin finns ett liknande avsnitt som heter livsmedelsstrategins bidrag till miljöarbetet som vi tycker är ett gott exempel på hur detta kan beskrivas. Det är ett långt avsnitt och vi tror att det skulle kunna förbättras genom att delas upp i några underrubriker t.ex. globalt, nationellt, regionalt. På den regionala nivån- koppla an till de styrkor och svagheter vi har i länet. Förklara respektive målnivå och presentera tydligt det fokus ni valt. Kom också ihåg att presentera komplexiteten i dessa mål och lite kort sambandet mellan dem. Mycket bra information finns på Innehåll: Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

366 I det inledande stycket upplever vi att det tas upp aspekter kopplat till folkhälsa. Detta är ju förstås korrekt och bra, men tidigare valde man att avgränsa sig från just detta. Utveckla havsnäringarna mer. Inte bara fisk! Ingen diskussion om miljögifter kopplat till östersjöfisk. Blekinges nuläge och framtid Det är bra att sammanställningar från alla workshops finns med som bilagor, dock ser vi en fördel med att även presentera en sammanställning av resultaten i själva strategin. Vi tycker att Kalmar läns livsmedelsstrategi gör detta på ett bra sätt. SWOT-analysen borde ligga till grund för vilka åtgärder som föreslås, därför är denna information för viktig för att endast presenteras som bilaga. Resultatet av SWOT-analysen ger i allra högsta grad en bra beskrivning av Blekinges nuläge och framtid. Det är bra att kapitlet är indelat i underrubriker vilket gör det tydligt. Dock är underrubrikerna är något spretiga och skulle kunna justeras något. Det är mycket viktigt att Hållbarhet läggs till som underrubrik för att markera den röda hållbarhetstråd som finns genom strategin. I stycket om klimat behandlas huvudsakligen klimatanpassning och vi anser därför att rubriken bör justeras. Innehållsmässigt saknar vi en balans mellan hot och möjligheter under denna rubrik och några aspekter som vi anser relevanta är bekämpningsmedel, extremväder och vattentillgång. Mål och åtgärder för framgång Generellt tycker vi att målen och åtgärderna är bra och det är bra att det för varje mål finns en utpekad målgrupp. För att hålla kvar vid den röda hållbarhetstråden är det viktigt att detta ej glöms bort vid formuleringen av alla åtgärderna och inte lyfta ut hållbarheten från åtgärder som ligger under andra målrubriker. Det står tydligt Hållbar i visionen och då borde det finnas tydligt i åtgärdsplanen. Vi upplever att det finns mycket text under kapitlet mål och åtgärder och föreslår en illustration/bild som tydliggör strukturen samt presentera alla 5 effektmål i början av kapitlet. Texten under respektive effektmål bör ge en förklaring till vad som ska uppnås med effektmålet. Nulägesbeskrivningar, utmaningar m.m. bör presenteras tidigare i strategin. En reflektion är att det går att mäta om åtgärderna genomförts, men svårare att se hur det påverkar målen. Under målet offentlig konsumtion bör texten innehålla. Nuläge/problembeskrivning som bör läggas till: Det största handelshindret för mindre lokala producenter att lämna anbud till kommunen. Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

367 Åtgärd: Införa en samordnad varudistribution i offentliga verksamheter för att eliminera hindret (transporten) för mindre lokala producenter. Utöka hållbar produktion bör vara ett eget mål eller ha en egen underrubrik för att tydliggöra åtgärder som bidrar till en hållbar produktion. Utmaningar finns beskrivna, men inga åtgärder. Under hållbar produktion- resurshushållning, restprodukter, klimatpåverkan, vattenkvalitet, kemikalier m.m. Detta kan sedan slås samman med målet Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda Ökad hållbar produktion o Resurshushållning Energi och transporter Vatten Råvaror Restprodukter o Rent vatten Tillgång till rent vatten - en förutsättning för livsmedelsproduktion Utsläpp till vatten Kemikalieanvändning o Mångfald i miljön Odlingslandskapet Fisket o Socialt Under det sista målet Långsiktig hållbarhet med utgångspunkt i agenda 2030 finns en bra problembeskrivning (önskvärt att få denna information tidigare i strategin) men anser vi att åtgärderna är mycket svagt formulerade och åtgärd två är formulerad som ett mycket svagt mål. Vårt förslag är att detta mål integreras i ett mål enligt förslaget Ökad hållbar produktion ovan. Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Org. nr Smedjegatan Växjö Hantverksgatan Oskarshamn E-post/webb Bankgiro Valhallavägen Karlskrona info@energikontorsydost.se Västra Sjögatan Kalmar energikontorsydost.se

368 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 18/00154 Handläggare Ingrid Ljungqvist Förslag till Dokumenthanteringsplan för Region Blekinge Region Blekinge har i samråd med Sydarkivera tagit fram ett förslag till dokumenthanteringsplan. Enligt arkivreglementet för Region Blekinge 5.1 framgår att varje myndighet ska upprätta en sådan plan med förteckning över allmänna handlingar med hanteringsanvisning och beslut om gallring. I den upprättade planen framgår arten på dokument samt regler för bevarande- och gallring av allmänna handlingar för Region Blekinges verksamhet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut Dokumenthanteringsplan Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till dokumenthanteringsplan Expedieras: Diariet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

369 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 18/00155 Handläggare Ingrid Ljungqvist Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse Sydarkivera har tagit fram ett förslag till dokumenthanteringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse. En stor del av den vardagliga kommunikationen har både liten och kortvarig betydelse för verksamheten som bedrivs. Därför behöver de inte sparas längre än nödvändigt. Däremot behövs det tydliga regler för att allmänheten ska veta vilken information som raderas (gallras/förstörs) eftersom allmänheten har rätt till insyn i verksamheten. Gallringsplanen är efter beslut ett styrande dokument som talar om vad som behöver sparas och inte. Gallringsplanen skapar en enhetlig hantering av allmänna handlingar som har liten och kortvarig betydelse och som förekommer i stor mängd inom samtliga verksamheter. Andra allmänna handlingar kan gallras förutsatt att det finns beslut i de dokumenthanteringsplanen som respektive myndighet beslutar om i enlighet med arkivreglementet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse Expedieras: Diariet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

370

371

372

373

374

375

376

377

378

379

380

381

382

383

384

385

386 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 18/00138 Handläggare Ingrid Ljungqvist Förslag till Samverkansavtal, Aktieägaravtal och Ägardirektiv för Öresundståg AB Region Blekinge har erhållit förslag till nytt aktieägaravtal, samverkansavtal samt nya ägardirektiv för Öresundståg AB. Bolagsordningen beslutades i Regionstyrelsen Regionstyrelsen beslutade om nytt aktieägaravtal nu har nytt förslag kommit vad gäller detta tillsammans med samverkansavtal och ägardirektiv. Under hösten 2017 gav ägarna styrelsen i Öresundståg AB uppdraget att utse en grupp som skulle arbeta fram ett förslag till lösning för hantering av ett antal olika frågor såsom samverkansavtal mm. En arbetsgrupp har tagit fram förslag till aktieägaravtal, samverkansavtal samt ägardirektiv. Styrelsen i Öresundståg godkände dokumenten och beslutade att rekommendera ägarna att anta dessa dokument. Beslut behöver tas innan den , då den ordinarie bolagsstämman för bolaget är planerad. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat PM, Återrapportering av uppdrag om Öresundstågssamarbetet för beslut hos respektive ägare Samverkansavtal, bilaga 1 Aktieägaravtal, bilaga 2 Ägardirektiv, bilaga 3 Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till Samverkansavtal att godkänna förslag till Aktieägaravtal att godkänna förslag till Ägardirektiv Expedieras: Öresundståg AB Diariet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

387 SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅGSTRAFIKEN REGION KRONOBERG LANDSTINGET I KALMAR LÄN REGION BLEKINGE REGION SKÅNE REGION HALLAND OCH VÄSTTRAFIK AB

388 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE Historik Syfte med Samverkansavtalet Övergripande om målsättningar, vision och varumärkeslöfte Organisation, uppföljning, utvärdering mm Avtal och dokument ÖVERGRIPANDE OM ANSVARSFÖRDELNING OCH AVGRÄNSNINGAR Allmänt Trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för varje län Avtalspart med leverantörer Fordonskapacitet Taxeändringar inom respektive län Relation till dansk Huvudman och operatör Kundansvar Marknadsföring Uppföljning och utveckling Gemensamma mål och kvalitet i Öresundstågstrafiken Fordonsförvaltning Verkstadsdepå i Hässleholm Upphandlingar SAMARBETETS OMFATTNING SAMT UPPDRAG TILL BOLAGET Övergripande Operativa uppgifter Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär Särskilt om linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet EKONOMI Övergripande principer Biljettintäkter, Sydtaxan och biljettförsäljning Kostnader fordon: ägande/hyra inkl. fordonsförvaltning samt avräkningsmodell Fördelning av kostnader för trafik och underhåll Fördelning av kostnader för Bolaget ÖVRIGA VILLKOR Avtalstid Ändringar, tillägg, överlåtelse Fristående parter, ogiltighet Tvistelösning BILAGEFÖRTECKNING /

389 SAMVERKANSAVTAL (15) Detta avtal ( Avtalet ) avseende samverkan inom regionaltågsystemet Öresundstågen har denna dag träffats mellan huvudmännen för Öresundstågstrafiken; (A) Region Kronoberg, org.nr , (B) Landstinget i Kalmar län, org.nr , (C) Region Blekinge, org.nr , (D) Region Skåne, org.nr , (E) Region Halland, org. nr , samt (F) Västtrafik AB, org.nr Huvudmännen benämns även var för sig som Part och gemensamt för Parterna. 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Historik Öresundstågen är ett gemensamt regionaltågsystem i Småland, Halland, Blekinge, västra Götaland och Skåne. Öresundstågen kompletterar och samverkar med andra regional- och lokaltågsystem inom det geografiska området Öresundstågstrafiken startade mellan Skåne och Danmark sommaren 2000 med DSB och SJ som trafikutövare. Skånetrafiken var huvudman för trafiken på svensk sida. Övriga län blev involverade när trafiken utsträcktes till Göteborg, Växjö/Kalmar och Karlskrona. För denna utsträckta trafik var dock SJ huvudman I samband med att Skånetrafikens entreprenadavtal skulle upphandlas på nytt enades de sex berörda länen om att ansöka om en gemensam trafikeringsrätt i syfte att ta över ansvaret för trafiken. Upphandlingen genomfördes i ett samarbete mellan länen med Skåne som sammanhållande på svensk sida och som motpart till Trafikstyrelsen som hade ansvaret i Danmark. Trafikeringsrätten erhölls i tre separata beslut där sträckan Alvesta Kalmar tillkom sist. För att reglera samarbetet kopplat till det ansvar trafikhuvudmännen hade fått sig tilldelat arbetades ett Samarbetsavtal om Öresundstågstrafiken i södra Sverige fram vilket undertecknades den 20 februari I samarbetsavtalet från 2009 sker samarbetet i tre nivåer och utgångspunkten är att varje Part ansvarar för Öresundstågstrafiken inom sitt län och att vissa operativa driftsuppgifter av verkställande karaktär ska läggas på ett gemensamt ägt bolag (Öresundståg AB, nedan kallat Bolaget) Parterna är överens om att ytterligare utveckla samarbetet mot ett överlagrat regionalt tågsystem med starkt kundfokus genom att ett större ansvar och fler uppgifter, som inte enbart är kopplade till den operativa driften, läggs på Bolaget /

390 SAMVERKANSAVTAL (15) 1.2 Syfte med Samverkansavtalet Öresundstågstrafikens sträckor i Sverige är: Nationsgränsen på Öresundsförbindelsen Malmö Malmö Halmstad Göteborg Malmö Alvesta Kalmar Malmö Kristianstad Karlskrona Sträckan Malmö C Nationsgränsen på Öresundsförbindelsen och vidare in i Danmark regleras av Region Skånes avtal med danska staten varför denna sträcka inte regleras i samverkansavtalet Parterna är överens om att det krävs samarbete och informationsutbyte samt en samordning dem emellan för att säkerställa att samarbetet om tågtrafik under varumärket Öresundståg fungerar väl. Detta gäller särskilt de gemensamma delarna av trafiken. Mot bakgrund av detta ingår Parterna följande samarbete på de villkor som anges nedan i samverkansavtalet Samverkansavtalet beskriver hur samarbetet om Öresundstågstrafiken ska bedrivas. Merparten av verksamheten bedrivs i det gemensamma Bolaget men Bolaget är inte part i samverkansavtalet. I samverkansavtalet anger Parterna vilken roll Bolaget ska ha i samarbetet. Bolagets roll regleras och preciseras därefter formellt i ett ägardirektiv till Bolaget. 1.3 Övergripande om målsättningar, vision och varumärkeslöfte Parterna ska tillsammans utveckla och eftersträva en tågtrafik som, under varumärket Öresundståg, bedrivs i ett sammanhållet och väl integrerat system, som för kunden innebär möjligheter att göra kombinationsresor med andra delar av Parternas övriga trafikutbud och annan kollektivtrafik Grunden för arbetet med Öresundståg framgår av respektive Regional Kollektivtrafikmyndighets beslut om allmän trafikplikt och ambitionsnivåerna i de olika trafikförsörjningsprogrammen och övriga strategiska dokument för utveckling av trafiken Öresundståg är ett regionaltågsystem som trafikerar egna linjer. Målsättningen är att förenkla resandet och underlätta pendlingen mellan länen. Denna samverkan syftar till att med gemensamma resurser skapa långsiktigt fungerande trafik som ger god trafikekonomi och är miljömässigt hållbar Parterna åtar sig att långsiktigt, aktivt och lojalt samverka enligt de utgångspunkter, avgränsningar och riktlinjer som anges i Avtalet I samarbetet kring Öresundstågstrafiken ska Parterna ständigt eftersträva bästa möjliga utfall för trafik/ekonomi och resenärer i den totala Öresundstågstrafiken. Parterna åtar sig således verka för det övergripande och gemensamma bästa samt att trafiken utvecklas på ett ekonomiskt försvarbart sätt med resenären i fokus som ger fler och nöjdare kunder för Parterna. /

391 SAMVERKANSAVTAL (15) Parterna är överens om att samarbetet ska präglas av öppenhet och konstruktivitet. Förekommande meningsskiljaktigheter förutsätts kunna lösas i samförstånd utifrån en förståelse av samarbetets långsiktiga betydelse för Parterna gemensamt Parterna ska förvalta och utveckla vision, varumärkeslöfte och affärsidé för den samlade Öresundstågstrafiken. 1.4 Organisation, uppföljning, utvärdering mm Parterna ska inrätta ett ägarråd i vilket Parterna utser vardera en representant Ägarrådet ska träffas vid behov men minst en gång per år Ägarrådet ska vaka över, följa upp och utvärdera utvecklingen av samverkansavtalet och vid behov föreslå förändringar. 1.5 Avtal och dokument För Parternas samarbete om Öresundstågstrafiken finns, utöver detta samverkansavtal, följande dokument: (i.) (ii.) Bolagsordning Aktieägaravtal - Avtal mellan aktieägarna i Bolaget om hur Parterna sinsemellan vill hantera övergripande frågor kring Bolaget som t ex finansiering, hembud, Bolagets firma, styrelsens sammansättning, hur beslut ska fattas mm. (iii.) Ägardirektiv innehåller direktiv och uppdrag till Bolagets styrelse och ledning från dess ägare. 2 ÖVERGRIPANDE OM ANSVARSFÖRDELNING OCH AVGRÄNSNINGAR 2.1 Allmänt Envar Huvudman är beställare av Öresundstågstrafiken inom sitt eget län. Utgångspunkten är att vardera Part ansvarar för sin del av områdena nedan. Om Parterna är överens därom och inget annat framgår av lag, avtal eller annat, kan uppgifter och ansvar, helt eller delvis, överlämnas till Bolaget via Ägardirektiv. Ett sådant överlämnande ska gälla samtliga Huvudmän och innehålla tydligt uppdrag till Bolaget hur frågan ska hanteras, vilket mandat Bolaget har i frågan, om Bolaget är beredande eller beslutande i frågan samt i vilken utsträckning Bolaget får lägga ut uppdrag på en tredje part. 2.2 Trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för varje län Varje Huvudman beslutar om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för Öresundstågstrafiken i sitt län. I den utsträckning Huvudmans trafikförsörjningsprogram och trafikplikt innehåller direktiv för länsöverskridande trafik ansvarar den Huvudmannen för att för- /

392 SAMVERKANSAVTAL (15) handla och överenskomma med andra berörda Huvudmän om gemensamma trafiklösningar, innan den första Huvudmannen antar trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för sitt län. 2.3 Avtalspart med leverantörer Envar Huvudman är, om inte annat framgår av Samarbetsavtalet, beställare och formell avtalspart i förhållande till leverantörer av mellan Parterna gemensamt upphandlade tjänster, varor och nyttigheter med koppling till Öresundstågstrafiken. Detta gäller framförallt avtal med tågoperatör och företag som utför underhåll av fordon. 2.4 Fordonskapacitet Varje Huvudman svarar för sitt egna fordonsbehov inklusive gemensam reserv, antingen i form av egna fordon, eller, om sådan överenskommelse kan träffas, genom köp eller hyra från annan fordonsägare. Två eller fler av Huvudmän kan samverka i denna fråga genom gemensamt köp eller hyra av fordon Varje Huvudman svarar för eventuellt överskott av fordonskapacitet som finns hos den Huvudmannens fordon. Inför inköp eller hyra av nya fordon svarar sådan Huvudman för att säkra avsättning av överkapacitet till annan Huvudman. På motsvarande sätt svarar Huvudman för eventuellt underskott av fordonskapacitet i Huvudmannens egna fordon varvid Huvudman ska säkra köp av fordonskapacitet från annan Huvudman innan Huvudmannen planlägger ökad trafik i sitt län. Huvudmännens överenskommelser om den fördelning av överkapacitet och underkapacitet som föreligger vid undertecknande av Samarbetsavtalet ska fortsätta att gälla tills berörda Huvudmän överenskommer om annat. 2.5 Taxeändringar inom respektive län Öresundstågstrafiken har ingen egen taxa. Biljettaxan för resa inom eget län (länstaxan) beslutar Huvudmannen i det länet om. Resa över länsgräns prissätts genom adderad taxa enligt Sydtaxan. För att undvika imperfektion i prissättning vid kortare resa över länsgräns beslutar Huvudman, inom ramen för samarbetet om Sydtaxan och efter samråd med övriga berörda Huvudmän, om justering av den adderade taxan i Sydtaxan. Sydtaxan är inte en del av Öresundstågssamarbetet och kan därför inte överlämnas till Bolaget. 2.6 Relation till dansk Huvudman och operatör Trafikeringen på sträckan Malmö C och in i Danmark regleras av ett särskilt avtal mellan Dansk Huvudman och Region Skåne. Därför regleras relationen Dansk huvudman och operatör samt trafikering på sträckan inte i detta samverkansavtal Region Skåne ansvarar för att upprätthålla kontakten och ingå avtal med dansk Huvudman och, i förekommande, fall dansk operatör avseende Öresundstågstrafiken in Danmark. /

393 SAMVERKANSAVTAL (15) Trafik och uppehållsmönster på sträckan Malmö Köpenhamn beslutar Region Skåne och dansk huvudman om. Detsamma gäller för ändring av tjugominuterstrafik till annan trafik på samma sträcka Region Skåne åtar sig att löpande hålla övriga Huvudmän informerade om pågående diskussioner, förhandlingar och träffade överenskommelser med danska aktörer Vissa operativa driftsfrågor, som avtalet mellan Region Skåne och danska staten reglerar, kan komma att fullgöras av Bolaget med stöd av särskild fullmakt från Region Skåne. Frågorna ska specificeras i ett separat avtal mellan Region Skåne och Bolaget. 2.7 Kundansvar Utgångspunkten är att varje Huvudman ansvarar för kunderna i sitt län. De gemensamt framtagna resevillkoren för sydlänen ska tillämpas Resegarantiärenden regleras i de gemensamma resevillkoren för sydlänen. Vid resa inom ett enskilt län handlägger respektive Part resegarantiärenden i enlighet med sina resegarantivillkor. Vid länsöverskridande resa och vid resa med Resplusbiljett gäller de regler som tillämpas av den Part där resan började Part som har betalat ut ersättning tar kostnaden för resegarantin. I de fall trafikoperatören bär det slutgiltiga kostnadsansvaret för resegarantin ansvarar respektive Part för att påföra trafikoperatören kostnaden En gemensam bokningssupport för kunder med Resplusbiljett ska finnas. 2.8 Marknadsföring Parterna ska samordna och stämma av gemensamma och länsvisa kampanjer. Marknadsföringen utgår från Öresundstågens grafiska profil och den gemensamma varumärkesplattformen Varumärket Öresundståg förvaltas gemensamt av de samverkande länen. Parterna och Bolaget äger under avtalets löptid rätt att nyttja varumärket inom ramen för avtalet. Det står Part fritt att i kampanjer använda både logotypen för Öresundstågen och sin egen logotype Eventuella rättigheter till varumärket tillfaller Bolaget, som ska äga eventuellt inarbetat eller i framtiden registrerat varumärke Öresundståg. 2.9 Uppföljning och utveckling Parterna ska gemensamt vaka över utvecklingen av Öresundstågstrafiken samt regelbundet stämma av utförd trafik utifrån överenskomna målsättningar Årligen efter avslutat trafikår ska Parterna tillsammans utvärdera den utförda trafiken med avseende på resandeutveckling, kvalitet, reseprodukter, samarbetet med leverantörer och samarbetet med övriga aktörer. /

394 SAMVERKANSAVTAL (15) Inom ramen för utvärderingen av trafiken ska Parterna även årligen genomföra en strategisk framtidsanalys med en plan för utveckling och förbättring av trafiken Gemensamma mål och kvalitet i Öresundstågstrafiken Parterna ska årligen utvärdera de övergripande målen i 1.3 ovan Fordonsförvaltning Öresundstågstrafiken ska tills Huvudmännen gemensamt beslutar om annat utföras av fordon typ X31 varvid fordonen ska bibehålla sin fordonsidentitet Öresundstågstrafiken ska, även i fortsättningen och till dess annat är beslutat, utföras enligt den s.k. puljeprincipen. Principen innebär att svenska och danska Öresundståg ska ses som en gemensam fordonsflotta vid utförande av trafiken och underhåll av fordonen. Ett fordon ska utnyttjas inom hela det svenska och danska Öresundstågstrafiken. Ett fordon ska därvid i princip, så länge det kan motiveras av planerings- och omloppshänsyn, trafikera Kystbanen/København - Malmö - Karlskrona/Kalmar/Göteborg och tillbaka till Kystbanen/København. Planering och utförande av underhåll av Öresundstågen ska också ske utifrån puljeprincipen Parterna ska, tillsammans med övriga fordonsägare, förvalta, i systemet ingående, fordon, högvärdeskomponenter och specialverktyg i enlighet med särskilt tecknat fordonsförvaltningsavtal Verkstadsdepå i Hässleholm För att säkerställa verkstadskapacitet med hög service och kvalitet har Parterna enats om att uppföra en ny verkstadsdepå i Hässleholm. Region Skåne uppför, äger och förvaltar verkstadsdepån medan Bolaget är hyresgäst och kravställare enligt särskilt tecknad överenskommelse, för närvarande Ramavtal avseende underhållsdepå Upphandlingar Parterna samverkar i gemensamma trafik- och underhålls- och fordonsupphandlingar Parterna kan överlämna ansvaret för Parternas gemensamma upphandlingar till Bolaget genom särskilt uppdragsavtal. 1 1 Sker inte genom Ägardirektivet utan via ett särskilt uppdrag för varje upphandling. Upphandlingar som Bolaget genomför inom ramen för uppdrag enligt Ägardirektivet kräver inget särskilt uppdrag från Parterna /

395 SAMVERKANSAVTAL (15) 3 SAMARBETETS OMFATTNING SAMT UPPDRAG TILL BOLAGET 3.1 Övergripande Målsättningen är att merparten av samarbetet om Öresundstågstrafiken ska ske inom ramen för Öresundståg AB:s verksamhet och att Bolagets roll ska stärkas ytterligare utifrån tidigare samarbetsavtal Om Parterna är överens därom och inget annat framgår av lag, avtal eller annat, kan uppgifter och ansvar överlämnas till Bolaget via Ägardirektiv Ett sådant överlämnande ska gälla samtliga Huvudmän och innehålla tydligt uppdrag till Bolaget hur frågan ska hanteras samt om Bolaget är beredande eller beslutande i frågan. I de frågor som kan överlämnas helt till Bolaget ska Bolaget både bereda och fatta beslut och i de frågor som kräver beslut av respektive Huvudman ska Bolaget bereda och ta fram beslutsunderlag till Huvudmännen Enskild Huvudman kan köpa tjänster, som ligger inom Öresundstågsverksamheten men utanför Ägardirektivet av Bolaget. Sådant uppdrag ska godkännas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan Huvudmannen och Bolaget. Tjänsterna utförs därefter för den Huvudmannens räkning Frågor som berör annan trafik än Öresundstågstrafiken ska inte hanteras av Bolaget med annat än att Huvudmännen gemensamt ger Bolaget ett specifikt uppdrag Huvudmännen utfärdar vid behov fullmakt till Bolaget i den omfattning uppdragen kräver För att fullgöra sitt uppdrag kan bolaget, efter överenskommelse med Huvudmännen, inrätta samrådsgrupper med representanter från samtliga Huvudmän. Huvudmännen förbinder sig att, på lika villkor, delta i samrådsgrupperna. 3.2 Operativa uppgifter Parterna är överens om att Bolaget ska hantera den operativa driften avseende följande områden: 1. Kund-, marknads- och försäljningsfrågor 2. Dagliga trafikfrågor 3. Löpande fordonsunderhåll 4. Löpande kontakter med Trafikverket och andra svenska myndigheter 5. Verkstadsdepå i Hässleholm 6. Administrativa och ekonomiska uppgifter 7. Planering operativ drift 8. Utvärdering och uppföljning Områdena preciseras och detaljeras i Ägardirektiv. /

396 SAMVERKANSAVTAL (15) Listan över operativa områden i ovan är inte uttömmande. Om Parterna är överens och inte lagstiftning eller annat hindrar, kan Parterna genom Ägardirektivet uppdra åt Bolaget att hantera ytterligare uppgifter som Parterna, gemensamt ansvarar för enligt detta Samverkansavtal Parterna är överens om att Bolaget inte bör bygga upp någon omfattande egen operativ verksamhet utan kan, utifrån ekonomi och kvalitet, lägga ut operativa uppgifter på i första hand Parterna och annars tredje part I första hand ska Bolaget undersöka om någon av Parterna kan leverera tjänsten utifrån ekonomi och önskad kvalitet Ersättning till Huvudman för utförda tjänster baseras på en självkostnadsprincip och utgår, om inget annat särskilt överenskommes, för lönekostnader, resekostnader, styrkta utlägg samt en administrativ avgift på 4 % av lönekostnaden Köp av tjänster på detta sätt skall beslutas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan Bolaget och Huvudmannen i syfte att tjänsterna blir utförda i enlighet med Bolagets önskemål om kvalitet och ekonomi Ekonomistyrning, t ex Bolagets ekonomiska uppföljning av Öresundstågsverksamheten, främst fördelning av kostnader mellan Huvudmännen, ska inte läggas ut på en tredje part såvida inte styrelsen är enig därom. 3.3 Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär Parterna är överens om att fortsätta utveckla det goda samarbetet och lägga ett större ansvar på Bolaget samt att vissa strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär kan läggas över att hanteras av Bolaget Exempel på strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär är: 1. Långsiktig utveckling av den gemensamma trafiken 2. Fordonsanskaffning 3. Övergripande fordonsplanering 4. Vision, varumärke och affärsidé 5. Fordonsförvaltning 6. Avtalspart i upphandlade trafik- och eller underhållsavtal 7. Linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet mm 8. Strategisk övergripande långsiktig tågplanering Listan över operativa områden i ovan är inte uttömmande. Om Parterna är överens och inte lagstiftning eller annat hindrar, kan Parterna genom Ägardirektivet uppdra åt Bolaget att hantera ytterligare uppgifter som Parterna, gemensamt ansvarar för enligt detta Samverkansavtal Bolagets långsiktiga hantering av dessa uppdrag ska, som huvudregel, ske inom Bolaget och inte läggas ut på en tredje part. /

397 SAMVERKANSAVTAL (15) 3.4 Särskilt om linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet För frågor som berör beslut eller beredning, av ärenden som rör linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet, och som överlämnats till Bolaget enligt uppdrag i Ägardirektiv, ska följande ordning gälla för beslut på bolagsstämma eller styrelsemöte I frågor som berör hela den svenska Öresundstågstrafiken skall representanter från alla Parter delta Frågor som endast berör vissa delar av den svenska Öresundstågstrafiken skall Parter som direkt berörs av dessa delar av trafiken (Berörda Parter) först ha ett samråd om innan beslut tas. En Part är Berörd Part om frågan gäller trafik i Partens län eller om den påverkar trafiken i Partens län. Om majoriteten av Berörda Parter kan enas om ett sådant förslag till beslut, skall alla Parter besluta i enlighet med förslaget. Om majoriteten av Berörda Parter inte kan enas om ett förslag till beslut, skall frågan avföras från dagordning på stämman eller styrelsemötet utan att omröstning äger rum. Med majoritet av Berörda Parter avses i styrelsen en majoritet av Berörda Parters styrelseledamöter och på bolagsstämma en majoritet av Berörda Parters röster. Vad gäller Blekinge Kustbana förutsätter ett giltigt beslut dock att Skånetrafiken och Blekingetrafiken är överens Beslut i Bolaget ska iaktta följande direktiv: Ökning eller minskning av trafikvolym i ett län ska ha stöd i den Partens trafikförsörjningsprogram. Om programmet medger flexibilitet i trafikvolymen ska beslut som medför ökad trafikvolym i ett län och därmed ökade kostnader avseende ersättning till operatör eller fordonskapacitet godkännas av Part i det länet. Trafikuppdrag och uppehållsmönster för varje avgång: Avgångsstation, slutstation och uppehållsmönster ska följa de förhållanden som gäller vid tidpunkten för undertecknande av Samarbetsavtalet. Tillägg av ytterligare uppehåll på en viss linje ska berörda Parter godkänna varvid uppehållsmönster för en enskild tågavgång endast berör de Parter i vars län utgångsstation, mellanliggande station/er eller slutstation är placerade. Varje Part äger alltid rätt att själv ta bort ett uppehåll vid station i sitt län. Tågstorlek: Part beslutar om storlek på tåg inom sitt län. Om storleken på tåg inom ett län på grund av driftstekniska skäl leder till överdimensionering och ökade kostnader (tågdrift, ombordservice, kapitalkostnader) för ett annat län, ska den Part som beslutat om tågstorleken svara för de ökande kostnaderna Vid beslut i Bolaget ska vägledning hämtas från följande principer: Spårkapacitet ska utnyttjas på bästa och effektivaste sätt. Trafiken ska vara ändamålsenlig ur ett operatörsperspektiv: omlopp, underhållsbehov etc. Trafiken ska utformas så att resenärerna erbjuds en god kvalitet och service. /

398 SAMVERKANSAVTAL (15) 4 EKONOMI 4.1 Övergripande principer Utgångspunkten är att varje Huvudman har rätt till de intäkter och är ansvarig för de kostnader och risker som är hänförliga till trafik inom Huvudmannens eget län För intäkter, kostnader och risker som är gemensamma och som ej kan hänföras till ett eller flera specifika län skall, om inget annat framgår eller beslutas, Region Skåne svara för 40 % och övriga Huvudmän för 12 % vardera. Kostnader hänförliga till Region Skånes avtal med danska staten är inte en gemensam kostnad. 4.2 Biljettintäkter, Sydtaxan och biljettförsäljning Inom Öresundstågstrafiken tillämpas principerna för Sydtaxan. Taxeförändringar följer den beslutsordning som gäller för Sydtaxan Ansvaret för taxor och biljetter samt fördelningen av intäkter sker enligt principerna för Sydtaxan Formerna för Parternas samarbete kring försäljning av biljetter och biljettsystem regleras i Sydtaxan Biljettintäkter för länsöverskridande resor som inflyter genom olika kanaler fördelas mellan Huvudmännen utifrån Sydtaxan och överenskomna avräkningsmodeller Sydtaxan förvaltas inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige - RSS Samtrafiken ansvarar för intäktsavräkning och fördelning mellan Parterna för Resplus Parternas försäljningskostnader relaterade till Öresundstågen betalas av respektive Part om inte annat överenskommes Försäljningskostnader för Resplus fördelas enligt principerna i Resplussamarbetet Ändring av biljettaxan för resa med Öresundstågstrafiken inom eget län (Länstaxan) beslutar var Part i respektive län. Part ska meddela övriga Parter beslut om ändring av taxa enligt Sydtaxans principer. 4.3 Kostnader fordon: ägande/hyra inkl. fordonsförvaltning samt avräkningsmodell Varje Huvudman ansvarar ekonomiskt för att tillföra den fordonskapacitet som krävs enligt villkoren i 2.4 ovan Villkor för avräkning mellan Huvudmännen avseende fordonskapacitet fastställs i Bilaga Avräkning fordonskapacitet Öresundstågstrafiken. /

399 SAMVERKANSAVTAL (15) 4.4 Fördelning av kostnader för trafik och underhåll Varje Huvudman svarar i förhållande till leverantörer (operatör, underhållare m.fl.) för betalning av ersättning enligt ingångna avtal för tjänster och varor hänförliga till sitt län. Detsamma gäller betalning av banavgifter, el och stationsavgifter till Trafikverket. Kostnader och risker som är gemensamma och som inte kan hänföras till en eller vissa Huvudmäns län ska fördelas enligt de villkor som anges närmare nedan Ersättning för tågdrift enligt trafikavtalen med tågoperatör och underhållare, som inte är hänförlig till specifikt län, fördelas mellan Huvudmännen utifrån respektive Huvudmans andel av den totala trafikvolymen i Öresundstågstrafiken. Beräkningen av Huvudmans andel av trafikvolymen görs på grundval av antal fordonskilometer utförda i varje län enligt fastställd tidtabell i förhållande till den totala trafikvolymen i alla länen. Trafik som Region Skåne ansvarar för, från Malmö till nationsgränsen och eventuellt vidare in i Danmark enligt avtal med danska staten, ingår i Region Skånes trafikvolym. 4.5 Fördelning av kostnader för Bolaget Kostnader för samarbetet inom Bolaget är en gemensam kostnad och fördelas enligt ovan. Kostnaderna avser Bolagets utgifter (t.ex. lokaler, personal, administration, externa kostnader för t.ex. konsulter, marknadsföring etc.) Gemensamma kostnader hänförliga till samarbetet i Bolaget kan i enskilt fall, efter styrelsens beslut därom, fördelas på annat sätt Om en Huvudman ger Bolaget i uppdrag att utföra vissa tjänster för denna Huvudmans räkning, betalar Huvudmannen kostnaderna hänförliga till dessa tjänster. 5 ÖVRIGA VILLKOR 5.1 Avtalstid Avtalet träder i kraft då det undertecknats av samtliga Parter och ersätter det tidigare samarbetsavtalet, tecknat Avtalet gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om 24 månader. Sådan uppsägning ska ske skriftligen och tillställas samtliga Parter i avtalet. Annan uppsägningstid kan tillämpas om Parterna gemensamt så beslutar. 5.2 Ändringar, tillägg, överlåtelse Ändringar eller tillägg till Samverkansavtalet ska, för att vara giltiga, godkännas av alla Parter, upprättas skriftligen och undertecknas av alla Parterna Varje Huvudman äger rätt att överlåta Samverkansavtalet till annan juridisk person som, i Huvudmannens ställe, träder in som ansvarig för Öresundstågsverksamheten. Annan överlåtelse av Samverkansavtalet kräver godkännande av samtliga Parter. /

400 SAMVERKANSAVTAL (15) 5.3 Fristående parter, ogiltighet Parternas samarbete enligt denna överenskommelse är ett samarbete mellan fristående parter. Dispositiva bestämmelser i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska inte äga tillämplighet på Samarbetsavtalet Om något villkor i Samarbetsavtalet skulle förklaras ogiltigt eller icke genomförbart, ska Samarbetsavtalet och dess övriga villkor fortsätta att gälla och tillämpas fullt ut mellan Parterna. Det villkor som blir ogiltigt eller icke genomförbart ska av Parterna ersättas av annat villkor som på ett övergripande plan åstadkommer samma mål, varvid balansen mellan Parternas förpliktelser ska vidmakthållas. 5.4 Tvistelösning Tvister rörande tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta Samverkansavtal eller därur härflytande rättsförhållanden ska i första hand försöka avgöras genom förhandling mellan Parterna som i god anda ska sträva efter att finna en lösning på den uppkomna tvisten För det fall tvisten inte kan lösas genom förhandling ska tvisten avgöras vid allmän domstol med Malmö tingsrätt som första instans. Detta samverkansavtal, som består av fjorton (14) sidor och en (1) bilaga, har upprättats i sex (6) exemplar av vilka Parterna erhållit var sitt. den / 2018 den / 2018 Region Kronoberg Landstinget i Kalmar län den / 2018 den / 2018 Region Blekinge Region Skåne /

401 SAMVERKANSAVTAL (15) den / 2018 den / 2018 Region Halland Västtrafik AB BILAGEFÖRTECKNING Bilaga nr Innehåll 1 Avräkning fordonskapacitet /

402 BILAGA AVRÄKNING FORDONSKAPACITET ÖRESUNDSTÅGSTRAFIKEN

403 Bilaga Avräkning fordonskapacitet SAMVERKANSAVTAL (3) 1. Bakgrund 1.1 Enligt samverkansavtalet ansvarar envar part för eventuellt överskott eller underskott i sin fordonskapacitet jämfört med planlagd trafik. I denna bilaga nedan finns principer för avräkning av fordonskapacitet mellan parterna. Villkoren medför inte en rättighet för part att sälja eller köpa kapacitet i fordonsflottan utan utgör en modell för avräkning av kapacitet utifrån de beslut parterna fattat med stöd av samverkansavtalet. 1.2 Avräkning av fordonskapacitet mellan Sverige och Danmark regleras i avtal mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet, varvid det samlade svenska behovet erhålls. Avräkning av fordonskapacitet mellan parterna regleras i denna bilaga. 2. Fastställande av fordonsbehov 2.1 Fordonsbehovet utgår från vid var tid gällande omloppsplaner samt det samlade svenska fordonsbehov som fastställs utifrån avtal mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet. 2.2 Fordonen fördelas utifrån användningen under dimensionerande tid vilken definieras som under måndag fredag. 2.3 Fordonsbehovet fördelas utifrån antal fordonsminuter enligt tidtabellstid, tid för fordonsvändningar ingår ej i beräkningen. Uppehåll på minst 6 minuter på en station ingår ej i beräkningen av tidtabellstid medan kortare uppehåll räknas som en del av tidtabellstiden. Fordonsbehovets för en viss huvudman beräknas enligt följande formel: Huvudmannens behov = Det antal fordon som krävs for att upprätthålla trafiken * (antal fordonsminuter i trafiken i huvudmannens län l totalt antalet fordonsminuter i trafiken för utvalt linjeavsnitt). 2.4 Beräkningen av fordonsbehovet görs per linje (Västkustbanan, Södra stambanan/kust till Kustbanan respektive Blekinge Kustbana) och ska göras varje gång som antalet fordon i puljen förändrats för att på så sätt lättare kunna avspegla verkligheten. Härvid begränsas beräkningen så långt möjligt utifrån aktuellt produktionsupplägg med utgångspunkt från hur många fordon som åtgår för trafik på ett visst linjeavsnitt I utgångsläget används sträckan Göteborg - Båstad på VKB, Osby - Kalmar på SSB/KtK samt Kristianstad- Karlskrona på BKB. Dessa linjeavsnitt är valda utifrån att det tidsmässigt går att beräkna det antal fordon som åtgår på dessa sträckor med ett rimligt antagande om fiktiv eller faktisk vändtid. Angivna linjeavsnitt kan komma att ändras om de tidtabellsmässiga förutsättningarna gör att det omloppsmässigt på ett klart bättre sätt avspeglar verkligheten om en annan avstämningssträcka används. Så långt möjligt skall dock avstämningssträckorna behållas oförändrade. 2.5 Fordonsreserv fastställs utifrån den reserv som belastar hela det svenska trafiksystemet utifrån den avräkning som görs mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet. Fordonsreserven fördelas som ett procentuellt påslag på det framräknade fordonsbehovet - lika stort i hela systemet. 2.6 Fordonsbehov samt reservbehov beräknas som antal fordon med en decimal. 3. Fastställande av fordonskostnad 3.1 Fordonskostnaden fastställs årligen. Årskostnaden omräknas till en kostnad per dag genom att divideras med 365 (366) dagar. 3.2 Säljande part ersätts utifrån ett genomsnittligt pris per fordon för de Öresundstågsfordon som denne part använder i puljetrafiken. Priset kan utgöras av en eller flera av följande alternativ där genomsnittspriset per fordon blir medelvärdet för den partens samtliga fordonsindivider. Det innebär att en och samma part kan ha sin fordonspark fördelad på flera av nedanstående alternativ:

404 Bilaga Avräkning fordonskapacitet SAMVERKANSAVTAL (3) a) Hyres/leasingkostnad per år mot Transitio eller annan uthyrare b) Årskostnad beräknad utifrån 25 års rak avskrivning av inköpspriset för fordonet och 5% ränta på värdet av fordonet efter avskrivning. Ett fordons inköpspris kan löpande ändras efter att part beslutat om tekniska investeringar i fordonet motsvarande kostnaden för inköpspriset. Vid väsentliga förändringar av räntan på den marknad som finansierar fordonen, som ger mer än tillfälliga effekter för respektive part, äger part uppta diskussioner om justering av ovan angiven räntesats. c) För Region Skånes del, det pris per år som erläggs för eventuellt köp av dansk fordonskapacitet (för närvarande 5,103 miljoner DKK per år). 3.3 Köpande part erlägger avgift beräknad som ett vägt medelvärde av de kostnader som framräknats för de säljande parternas fordon enligt 3.2. Vägt medelvärde erhålls genom att kostnaden för samtliga säljande parters fordonsöverskott summeras och att denna summa divideras med det på samma sätt summerade överskottet i antal fordon. 4. Exempel på beräkning 4.1 Fordonsöverskott respektive fordonsunderskott antas vara enligt nedanstående. Som förenkling förutsätts i detta exempel att överskott respektive underskott av fordon är oförändrat under hela trafikåret. I verkligheten kommer över/underskotten att justeras vid varje tillfälle som en förändring i omloppsplanerna leder till ett annat beräkningsresultat. Härvid görs en kostnadsberäkning för aktuell period utifrån det antal dagar som denna period omfattar. Överskott Underskott Skåne 1,0 Halland 0,3 Västtrafik 0,2 Kronoberg 0,4 Kalmar 0,1 Blekinge 0,6. Summa 1,3 1,3 För de Parter som har ett fordonsöverskott beräknas kostnaden enligt följande: Per fordon Antal Kostnad, och år, tkr fordon tkr Halland ,3 l 500 Kronoberg , Blekinge , Summa 1, Kostnaden per fordon blir (6 820/1,3=) tkr. För de Parter som har ett fordonsunderskott beräknas kostnaden enligt följande: Per fordon Antal Kostnad, och år, tkr fordon tkr Skåne , Västtrafik ,2 l 049 Kalmar ,1 525 Summa 1, Den ekonomiska avräkning sker via fakturering till bolaget som i sin tur fakturerar de parter som har underskott.

405 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅG AB REGION KRONOBERG LANDSTINGET I KALMAR LÄN REGION BLEKINGE REGION SKÅNE REGION HALLAND OCH VÄSTTRAFIK AB

406 INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte Bolaget och dess verksamhet Bolagsordning Bolagets firma Bolagets säte och lokalisering Styrelsen Verkställande direktör Bolagsstämma Insyn i Bolagets verksamhet Enighet i vissa beslut Revisor och lekmannarevisor Firmateckning Finansiering Överlåtelse av avtal Övergång av aktier Utträde samt ny part Avtalets upphörande Övriga bestämmelser Tvistlösning... 7

407 AKTIEÄGARAVTAL (8) AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅG AB Detta aktieägaravtal ( Avtalet ) har denna dag träffats mellan (A) Region Kronoberg, org.nr , (B) Landstinget i Kalmar län, org.nr , (C) Region Blekinge, org.nr , (D) Region Skåne, org.nr , (E) Region Halland, org. nr , samt (F) Västtrafik AB, org.nr Bakgrund och syfte 1.1 Parterna har överenskommit att samverka som aktieägare i Öresundståg AB, org. nr , (nedan Bolaget ). 1.2 Parterna ska med iakttagande av sina ekonomiska intressen gemensamt främja och utveckla Bolagets verksamhet samt värna om dess fortsatta bestånd. Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa. 1.3 Parterna önskar nu reglera sina mellanhavanden med anledning av sina respektive aktieinnehav i Bolaget i enlighet med detta aktieägaravtal. 1.4 Avtalet omfattar parternas samtliga nuvarande och framtida aktier i Bolaget. 2 Bolaget och dess verksamhet 2.1 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla service och utföra operativa förvaltningsuppgifter och vara stöd i strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär hänförliga till allmän kollektivtrafik som bedrivs av ägarna. 2.2 Bolagets verksamhet ska bedrivas med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap kommunallagen och 8 kap 3 c kommunallagen. 2.3 Bolaget konkreta verksamhet innebär att Bolaget bl.a. ska (a) (b) (c) Vara kontaktpunkt i den externa kommunikationen med operatörer och övriga aktörer i Öresundstågstrafiken, vara ett drift- och servicebolag i förhållande till parterna, vara ett beredande organ till ägarna i vissa strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär 2.4 Parternas avsikt är att Bolaget ska utgöra ett samriskföretag enligt 3 kap lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

408 AKTIEÄGARAVTAL (8) 3 Bolagsordning 3.1 Bolagets bolagsordning ska ha det innehåll som framgår av Bilaga X härtill. 3.2 Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska avtalets bestämmelser ha företräde. 4 Bolagets firma Bolagets firma ska vara Öresundståg AB. 5 Bolagets säte och lokalisering 5.1 Bolaget ska ha sitt säte i Hässleholm, Skåne. 5.2 Bolaget ska bedriva sin faktiska verksamhet med bas i Hässleholm, Skåne. 6 Styrelsen 6.1 Bolagets styrelse ska bestå av sju (7) ordinarie ledamöter och sju (7) suppleanter. 6.2 Region- respektive landstingsfullmäktige i Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län och Region Halland samt regionstyrelsen för Region Blekinge ska utse vardera en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. 6.3 Regionfullmäktige i Region Skåne ska utse två (2) ordinarie ledamöter och två (2) suppleanter. 6.4 Västtrafik AB ska utse en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. 6.5 Styrelsen ska utses bland de förtroendevalda hos ägarna. 6.6 Styrelsens ordförandeskap ska rotera, vartannat år, i följande ordning; Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Västtrafik. 6.7 Ledamot och suppleant som närvarar på sammanträde har rätt att erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Bolaget administrerar ersättningen, som ska belasta respektive ägare. 6.8 Styrelsen ska på kallelse av ordföranden sammanträda minst två gånger per år. På begäran av styrelseledamot ska styrelsen snarast sammankallas. Styrelsemöten ska schemaläggas årsvis. 6.9 Dokumentation och bakgrundsmaterial ska där så är möjligt tillhandahållas styrelseledamöterna i god tid före styrelsemöte Suppleant har alltid rätt att närvara på sammanträde samt att yttra sig men rätt att rösta endast då suppleanten ersätter ordinarie ledamot. Om styrelseledamöterna är eniga därom, kan annan än styrelseledamot eller suppleant tillåtas att närvara vid styrelsesammanträden. Sådan person får genom enhälligt beslut ges möjlighet att yttra sig men ska aldrig ha rätt att rösta.

409 AKTIEÄGARAVTAL (8) 6.11 Styrelsen ska upprätta skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören, samt skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som behövs för styrelsens bedömning av Bolagets ekonomiska situation ska samlas in och rapporteras till styrelsen. 7 Verkställande direktör 7.1 Bolaget ska ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. Region Skåne ska föreslå namn på verkställande direktör som kan väljas. 7.2 Den verkställande direktören ska delta i alla styrelsemöten, såvida inte styrelsen beslutar om annat. 7.3 Den verkställande direktören ska förbereda och redogöra för de ärenden som ska tas upp vid styrelsemötet. 8 Bolagsstämma 8.1 Bolagsstämma ska avhållas på aktieägares begäran och i övrigt då så krävs enligt lag eller enligt Bolagets bolagsordning. Sammanträde med personlig närvaro behövs dock endast om någon av parterna så begär. 8.2 Ordförande på bolagsstämma ska utses i den ordning aktiebolagslagen föreskriver. 9 Insyn i Bolagets verksamhet 9.1 Part ska delge övriga parter på styrelsesammanträde eller annars all information om Bolaget som part har tillgång till. 9.2 Part får när som helst ta del av och kopiera alla handlingar rörande Bolaget som innehas av Bolaget eller part. Denna rätt får utövas av styrelsemedlem, styrelsesuppleant eller annan person utsedd av part. 9.3 Parterna är överens om att se till att sådan särskild kontroll som föreskrivs i 6 kap 9 kommunallag (2017:725) kan genomföras med stöd av Bolaget. 10 Enighet i vissa beslut 10.1 För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska - oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar enighet föreligga mellan parterna. (a) (b) (c) (d) (e) (f) Ändring av bolagsordningen. Ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning och vinstandelsbevis. Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske enligt lag eller detta avtal. Beslut rörande inriktningen av Bolagets verksamhet. Bildande eller nedläggning av dotterföretag. Avtal eller förändring av avtal med tredje man, om avtalet i väsentlig mån påverkar Bolagets verksamhet.

410 AKTIEÄGARAVTAL (8) 10.2 Förekommer vid bolagsstämma sådan fråga som anges i punkt 10.1 ska stämmoordföranden inte ha utslagsröst. Stämmoordföranden har dock kvar sin utslagsröst i frågor enligt 10.3 nedan som på grund av lag eller föreskrift av myndighet kräver beslut Förekommer till behandling vid styrelsesammanträde eller bolagsstämma sådan fråga som enligt punkt 10.1 kräver enighet och kan sådan enighet inte uppnås ska frågan avföras från dagordningen. Parterna ska därefter förhandlingsvägen söka nå en lösning av frågan. Går det inte att med förhandling lösa frågan ska beslut i frågan inte fattas. Kräver emellertid lag eller myndighet beslut i frågan, ska frågan återupptas och beslut fattas i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser. 11 Revisor och lekmannarevisor 11.1 Auktoriserad revisor ska utses på det sätt aktiebolagslagen föreskriver För granskning av att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig ska en (1) lekmannarevisor utses Lekmannarevisorn ska väljas på stämma enligt följande ordning, Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Västtrafik. 12 Firmateckning 12.1 Firman tecknas, förutom av styrelsen, av två styrelseledamöter i förening samt av ledamot i förening med verkställande direktören Verkställande direktören tecknar firman rörande löpande förvaltningsåtgärder. 13 Finansiering 13.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital samt genom internt genererade medel och/eller upplåning Parterna förbinder sig att tillföra aktiekapital i bolaget så att det har en adekvat storlek i förhållande till Bolagets omsättning Part har ingen skyldighet att tillskjuta ytterligare kapital eller på annat sätt bidra till bolagets finansiering. Parterna inser att extern finansiering är en viktig del och är överens om att sådan finansiering ska avtalas i särskild ordning. 14 Överlåtelse av avtal Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande. 15 Övergång av aktier 15.1 Villkoren för hembud i bolagsordningen gäller vid försäljning av aktier.

411 AKTIEÄGARAVTAL (8) 15.2 Om någon av parterna önskar avyttra aktie ska part, om säljaren så önskar, på förfrågan av säljande part vara skyldig att förvärva dennes aktier till nominellt belopp. Sådan förfrågan måste avses säljarens samtliga aktier och skyldigheten att förvärva aktierna ska, såvida inte parterna kommer överens om annat, fördelas mellan kvarvarande ägare i förhållande till deras ägarandel i bolaget. Om samtliga parter önskar avyttra sina aktier ska parterna fatta beslut om att likvidera bolaget. 16 Utträde samt ny part 16.1 Part som upphör att vara aktieägare i Bolaget ska träda ut ur detta avtal. Tidpunkten för sådant utträde ska vara då parten avhänder sig sina aktier Vid utträde i samband med överlåtelse av aktier i Bolaget till person som inte tidigare är aktieägare ska överlåtaren tillse att förvärvaren förbinder sig att iaktta bestämmelserna i detta avtal genom att underteckna detsamma. 17 Avtalets upphörande 17.1 Detta avtal träder i kraft då det undertecknats av samtliga Parter och ersätter det tidigare tecknade aktieägaravtalet 17.2 Avtalet gäller tillsvidare och så länge part är aktieägare i Bolaget Avtalet kan sägas upp till omförhandling med 24 månaders uppsägningstid. Parterna ska, vid uppsägning, omgående påbörja diskussioner om avtalet ska förlängas eller inte. 18 Övriga bestämmelser 18.1 Tillägg till eller ändring av detta avtal ska vara skriftliga och vederbörligen undertecknade av samtliga parter Detta avtal utgör parternas fullständiga reglering av föremålet för avtalet och ersätter alla tidigare skriftliga eller muntliga avtal samt alla tidigare och samtida förhandlingar och överenskommelser mellan parterna med anknytning därtill För det fall detta avtal återgår med anledning av bristande uppfyllelse av något av de villkor som anges ovan i denna punkt ska ingen av parterna ha rätt att framställa något ekonomiskt anspråk på den andre parten. 19 Tvistlösning 19.1 Tvist angående tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur härflytande rättsförhållanden ska i första hand försöka avgöras genom förhandling mellan parterna som i god anda ska sträva efter att finna en lösning på den uppkomna tvisten För det fall tvisten inte kan lösas genom förhandling ska tvisten avgöras vid allmän domstol med Malmö tingsrätt som första instans.

412 AKTIEÄGARAVTAL (8) Detta Aktieägaravtal, som består av åtta (8) sidor har upprättats i sex (6) originalexemplar, av vilka Parterna erhållit var sitt. den / 2018 den / 2018 Region Kronoberg Landstinget i Kalmar län den / 2018 den / 2018 Region Blekinge Region Skåne den / 2018 den / 2018 Region Halland Västtrafik AB

413 ÄGARDIREKTIV FÖR ÖRESUNDSTÅG AB AVSEENDE ÖRESUNDSTÅGSTRAFIKEN ÄGARDIREKTIV ANTAGET PÅ BOLAGSSTÄMMA 2018-XX-XX

414 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE Om ägardirektiv och övriga styrdokument Syfte med bolaget BOLAGETS FÖRVALTNING Styrelse och verkställande direktör Beslutsfattande Bolaget ekonomi Insyn i Bolagets verksamhet UPPDRAG TILL BOLAGET Övergripande om Bolagets uppdrag Operativt uppdrag för Öresundstågstrafiken Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär ÖVRIGA VILLKOR Giltighet...9 /

415 ÄGARDIREKTIV (10) 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Om ägardirektiv och övriga styrdokument Ägardirektivet är det dokument som beskriver ägarnas uppdrag till bolaget. Det sätter ramarna och förtydligar ägarnas förväntningar på bolaget Utöver ägardirektivet finns det två avtal som reglerar samarbetet om Öresundstågstrafiken aktieägaravtalet och samverkansavtalet. Aktieägaravtalet beskriver mer detaljerat villkoren och förutsättningarna för ägarnas engagemang i bolaget medan samverkansavtalet beskriver förutsättningarna för samarbetet om det samlade Öresundstågssamarbetet. 1.2 Syfte med bolaget Bolagets ägs tillsammans av Region Skåne, Region Halland, Region Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län och Västtrafik AB. Ägarna, som är Huvudmän för Öresundstågstrafiken inom sitt län, samverkar i enlighet med vad som framgår av, mellan parterna ingångna, samverkansavtal och aktieägaravtal. Bolagets syfte framgår av dess bolagsordning Bolaget ska bedriva sin verksamhet i nära samarbete med sina ägare. Bolaget förbinder sig att svara för de uppgifter som överlämnats till Bolaget. Enskild ägare kan dock inte ge anvisningar till bolaget eller dess styrelse/vd i frågor som ankommer på Bolaget Bolaget kan köpa tjänster av sina ägare enligt beskrivning längre ner Enskild ägare kan köpa tjänster, som ligger inom Öresundstågsverksamheten men utanför Ägardirektivet av Bolaget. Sådant uppdrag ska godkännas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan ägaren och Bolaget. Tjänsterna utförs därefter för den ägarens räkning. 2 BOLAGETS FÖRVALTNING 2.1 Styrelse och verkställande direktör Bolagets förvaltning fullgörs av bolagets styrelse och vd i enlighet med vad som framgår av bolagsordning och aktieägaravtal. 2.2 Beslutsfattande Inför beslut som skall fattas av Bolaget och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall ägarnas fullmäktige eller motsvarande organ beredas tillfälle att ta ställning till frågan Om inget annat specifikt framgår av detta direktiv, aktieägaravtal, bolagsordning eller tvingande lag fattas styrelsebeslut med enkel majoritet. /

416 ÄGARDIREKTIV (10) 2.3 Bolaget ekonomi Styrelsen ansvarar för Bolagets ekonomi och skall senast den 1 oktober fastställa en årlig budget avseende Bolagets ekonomi. Om en ny budget medför en ökning med minst 4 % av Bolagets kostnader jämfört med föregående års budget, ska den nya budgeten delges ägarna för godkännande innan den verkställs Styrelsen ska årligen fastställa en övergripande affärsplan avseende de två närmaste åren efter budgetåret. Planen skall delges ägarna som har möjlighet att ge respons på planen Arbetet med Bolagets budget skall koordineras med respektive ägares budgetarbete Kontinuerlig budgetuppföljning i Bolaget skall äga rum på styrelsemöten och även rapporteras till ägarna Bolaget förväntas inte ha intäkter i någon större omfattning utanför de uppdrag Bolaget utför åt ägarna. Av Bolagets budget ska det därför med enkelhet gå att utläsa kostnaderna för respektive uppdrag Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital samt genom internt genererade medel och/eller upplåning Ägarna har ingen skyldighet att tillskjuta ytterligare kapital eller på annat sätt bidra till bolagets finansiering. 2.4 Insyn i Bolagets verksamhet Bolaget ska medverka till att sådan särskild kontroll som föreskrivs i 6 kap 9 kommunallag (2017:725) kan genomföras med stöd av Bolaget. 3 UPPDRAG TILL BOLAGET 3.1 Övergripande om Bolagets uppdrag Enligt Samverkansavtalet ska Bolaget hantera den operativa driften för Öresundstågstrafiken avseende följande områden: 1. Kund-, marknads- och försäljningsfrågor 2. Dagliga trafikfrågor 3. Löpande fordonsunderhåll 4. Löpande kontakter med Trafikverket och andra svenska myndigheter 5. Verkstadsdepå i Hässleholm 6. Administrativa och ekonomiska uppgifter 7. Planering operativ drift 8. Utvärdering och uppföljning Genom en ändring av detta Ägardirektiv kan Bolaget få uppdrag att hantera ytterligare operativa uppgifter. /

417 ÄGARDIREKTIV (10) Bolaget kan, enligt Samverkansavtalet, även få ansvar för mer strategiska frågor av långsiktig karaktär Under avsnitt 3.2 nedan specificeras de operativa uppgifter som ägarna överlämnar åt bolaget att hantera i Öresundstågstrafiken Under avsnitt 3.3 nedan specificeras de strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär som överlämnas till Bolaget att hantera Bolaget bör inte bygga upp någon omfattande egen operativ verksamhet utan kan, utifrån ekonomi och kvalitet, lägga ut operativa uppgifter på i första hand Huvudmännen och annars tredje part I första hand ska Bolaget undersöka om någon av Huvudmännen kan leverera tjänsten utifrån ekonomi och önskad kvalitet Ersättning till ägare för utförda tjänster baseras på en självkostnadsprincip och utgår för lönekostnader, resekostnader, styrkta utlägg samt en administrativ avgift på 4 % av lönekostnaden Köp av tjänster på detta sätt skall beslutas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan Bolaget och Huvudmannen i syfte att tjänsterna blir utförda i enlighet med Bolagets önskemål om kvalitet och ekonomi För att fullgöra sitt uppdrag kan bolaget, efter överenskommelse med Huvudmännen, inrätta samrådsgrupper med representanter från samtliga ägare. I samverkansavtalet har ägarna förbundit sig att, på lika villkor, delta i samrådsgrupperna. 3.2 Operativt uppdrag för Öresundstågstrafiken Kund-, marknads- och försäljningsfrågor Det övergripande kundansvaret och kundärendehantering ligger kvar på respektive part men Bolaget får i uppdrag att hantera kund-, marknads- och försäljningsfrågor enligt följande: Förvaltning, administration och löpande utveckling av oresundstag.se och Boka resa Administrera en gemensam Bokningssupport för kunder med resplusbiljett Ta fram, förvalta och utveckla marknadsplan för den samlade trafiken Förvalta och utveckla varumärket Öresundståg Bilda och hålla ihop en gemensam marknadsgrupp Samordning av gemensam övergripande marknadsföring av hela Öresundstågstrafiken Delta i Huvudmännens försäljningsgrupp inom Regionsamverkan Sydsverige Dagliga trafikfrågor Bolaget får i uppdrag att hantera följande dagliga operativa trafikfrågor: Löpande kontakt och uppföljning med operatören och underhållaren i trafik- och driftsfrågor. Driftsstörningar och ersättningstrafik, t ex prioritering vid driftstörningar. /

418 ÄGARDIREKTIV (10) Dialog om prioritering av tågformering i den operativa driften, d v s beslut om tillfällig anpassning av tågstorlekar i konkreta fall av fordonsbrist, oväntat många resenärer och liknande. Kundbemötande och varumärke. Ombordservice- och erbjudande, bemanningsfrågor, biljettkontroll m m. Arbetsrutiner, utrop, utbildning mm av tågvärdar mfl som Beställaren ansvarar för Löpande fordonsunderhåll Bolaget får i uppdrag att hantera operativa frågor om löpande fordonsunderhåll, såsom: Kontakt med underhållaren och operatören om praktiska fordonsfrågor kopplade till den operativa driften. Löpande leveransuppföljning (ex fordonstillgänglighet, städning, klotter, toaletter, dörrar, AC osv). Underhållsoptimering enligt trafikavtal och underhållsavtal. Uppföljning av fordonens status, underhåll, teknik, förebyggande tekniskt underhåll Löpnade kontakter med trafikverket och andra svenska myndigheter Bolaget får, utifrån den gemensamma strategiska trafikförsörjningsplanen, respektive parts trafikförsörjningsplan och Parts beslut, uppdraget att hantera följande: Underhandskontakter/förhandlingar med Trafikverket angående tåglägesansökan Framtagande av förslag till tidtabell/tåglägesansökan i samarbete med Operatören samt, vid behov, andra myndigheter Ansöka om tåglägen Teckna TRAV Teckna och förvalta TRAV Indatera i REBUS Verkstadsdepå Hässleholm Bolaget får i uppdrag att, utöver det uppdrag som åvilar Bolaget enligt särskilt tecknad överenskommelse om ansvar för verkstadsdepån i Hässleholm, även uppdrag att Vara hyresgäst och kravställare mot fastighetsägaren Hyra ut depån till underhållaren i andra hand I övrigt hantera depåfrågor kopplade till underhållsavtalet Administrativa och ekonomiska uppgifter Bolaget får i uppdrag att Årligen ta fram affärsplan och budgetunderlag för trafiksystemet. Praktiskt arbete med kontroll av fakturor från operatören, underhållaren och Trafikverket. Framtagande av samlad ekonomisk information rörande hela trafiksystemet. Hantering av samtliga frågor rörande avtal med entreprenör, underhållsleverantör och leverantör av ersättningstrafik. Administrera fordonsavräkning enligt särskilt beslut om avräkning av fordonskapacitet Sammanställa och förvalta statistik och andra uppgifter om trafiksystemet (resande, produktion, NKI mm). /

419 ÄGARDIREKTIV (10) Långsiktig ekonomisk plan för hela Öresundstågsverksamheten som redovisar den ekonomiska utvecklingen på lång sikt inklusive investeringsbehov. Uppdrag som är kopplade till ekonomistyrning, till exempel ekonomisk uppföljning av Öresundstågsverksamheten, främst fördelning av kostnader mellan ägarna, ska inte läggas ut på en tredje part såvida inte styrelsen är enig därom Planering operativ drift Bolaget får i uppdrag att hantera Planering av tågformering i den operativa driften, beslut om tillfällig anpassning av tågstorlekar i konkreta fall av fordonsbrist, oväntat många resenärer, evenemangstrafik och liknande Driftsstörningar och ersättningstrafik, t ex prioritering vid driftstörningar Samordna ersättningstrafik Ta fram förslag på tidtabell, formering av tåg etc. utifrån respektive parts beställning Utvärdering och uppföljning Bolaget får i uppdrag att hantera utvärdering och uppföljning av trafik- och underhållsavtal, t ex Uppföljning och rapportering för hela trafiksystemet exempelvis gällande resandeutveckling, punktlighet, kundnöjdhet, intäkter, produktion mm. Vecko- och månadsrapportering enligt trafikavtalen. Uppföljning av kvaliteten i trafiken, punktlighet, utförandegrad, produktion, bemanning, visering mm. Kvalitetsmätning avseende trafiken Ombordmätning samt Kvalitetskontroller (via t ex mystery riders). Uppföljning av incitamentsmodellen med operatören och kontroll av bonus och viten. Ta fram helhetsbild, uppföljning och utvärdering av ekonomi 3.3 Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär Enligt Samverkansavtalet kan Bolaget få ansvar att hantera följande långsiktiga och strategiska frågor: 1. Långsiktig utveckling av den gemensamma trafiken 2. Fordonsanskaffning 3. Övergripande fordonsplanering 4. Vision, varumärke och affärsidé 5. Fordonsförvaltning 6. Avtalspart i upphandlade avtal 7. Linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet mm 8. Strategisk övergripande långsiktig tågplanering Nedan följer de av ovanstående områden som Bolaget får ansvar för samt en precisering av dessa Långsiktig utveckling av den gemensamma trafiken Bolaget får i uppdrag att: /

420 ÄGARDIREKTIV (10) Vaka över utvecklingen av Öresundstågstrafiken samt regelbundet stämma av utförd trafik utifrån överenskomna målsättningar Utvärdera den utförda trafiken med avseende på resandeutveckling, kvalitet, rese-produkter, samarbetet med leverantörer och samarbetet med övriga aktörer. Årligen genomföra en strategisk framtidsanalys med en plan för utveckling och förbättring av trafiken Bolaget ska även ta fram underlag och förslag till beslut inom följande områden: Plan för långsiktig utveckling av trafiken Affärsplan för den gemensamma delen av trafiken, utifrån länens trafikförsörjningsprogram, tågplaner mm Fordonsanskaffning Bolaget erhåller för närvarande inget uppdrag Övergripande fordonsplanering Bolaget erhåller för närvarande inget uppdrag Vision, varumärke och affärsidé Bolaget får i uppdrag att: Förvalta och utveckla vision, varumärkeslöfte och affärsidé för den samlade Öresundstågstrafiken Fordonsförvaltning Bolaget får i uppdrag att: Samordna fordonsförvaltningen och bereda ärenden Avtalspart i upphandlade trafik- och eller underhållsavtal Bolaget erhåller för närvarande inget uppdrag Linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet Bolaget får i uppdrag att samordna och hålla ihop arbetet med att ta fram förslag på linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet. För frågor som berör beslut eller beredning, av ärenden som rör linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet, och som överlämnats till Bolaget enligt uppdrag i Ägardirektiv, ska följande ordning gälla för beslut på bolagsstämma eller styrelsemöte. Beslut i frågor som berör hela den svenska Öresundstågstrafiken skall representanter från alla Parter delta i. Frågor som endast berör vissa delar av den svenska Öresundstågstrafiken skall Parter som direkt berörs av dessa delar av trafiken (Berörda Parter) först ha ett samråd om innan beslut tas. En Part är Berörd Part om frågan gäller trafik i Partens län eller om den påverkar trafiken i Partens län. Om majoriteten av Berörda Parter kan enas om ett sådant förslag till beslut, skall alla Parter besluta i enlighet med förslaget. Om majoriteten av Berörda Parter inte kan enas om ett förslag till beslut, skall frågan avföras från dagordning på stämman eller styrelsemötet utan att omröstning äger rum. Med majoritet av Berörda Parter avses i styrelsen en majoritet av Berörda Parters styrelseledamöter och på bolagsstämma en majoritet av Berörda Parters röster. Vad gäller /

421 ÄGARDIREKTIV (10) Blekinge Kustbana förutsätter ett giltigt beslut dock att Skånetrafiken och Blekingetrafiken är överens. Beslut i Bolaget ska iaktta följande direktiv: Ökning eller minskning av trafikvolym i ett län ska ha stöd i den Partens trafikförsörjningsprogram. Om programmet medger flexibilitet i trafikvolymen ska beslut som medför ökad trafikvolym i ett län och därmed ökade kostnader avseende ersättning till operatör eller fordonskapacitet godkännas av Part i det länet. Trafikuppdrag och uppehållsmönster för varje avgång: Avgångsstation, slutstation och uppehållsmönster ska följa de förhållanden som gäller vid tidpunkten för undertecknande av Samarbetsavtalet. Tillägg av ytterligare uppehåll på en viss linje ska berörda Parter godkänna varvid uppehållsmönster för en enskild tågavgång endast berör de Parter i vars län utgångsstation, mellanliggande station/er eller slutstation är placerade. Varje Part äger alltid rätt att själv ta bort ett uppehåll vid station i sitt län. Tågstorlek: Part beslutar om storlek på tåg inom sitt län. Om storleken på tåg inom ett län på grund av driftstekniska skäl leder till överdimensionering och ökade kostnader (tågdrift, ombordservice, kapitalkostnader) för ett annat län, ska den Part som beslutat om tågstorleken svara för de ökande kostnaderna. Vid beslut i Bolaget ska vägledning hämtas från följande principer: Spårkapacitet ska utnyttjas på bästa och effektivaste sätt. Trafiken ska vara ändamålsenlig ur ett operatörsperspektiv: omlopp, underhållsbehov etc. Trafiken ska utformas så att resenärerna erbjuds en god kvalitet och service Strategisk övergripande långsiktig tågplanering Bolaget får i uppdrag att: Utifrån länens strategiska trafikplaner sammanställa och underhålla en strategisk plan för Öresundstågstrafiken 4 ÖVRIGA VILLKOR 4.1 Giltighet Detta Ägardirektiv ersätter tidigare ägardirektiv och träder i kraft då det undertecknats av samtliga Parter samt antagits av bolagsstämman Ägardirektivet är giltigt till dess annat ägardirektiv tagits fram och beslutats på bolagsstämma. den / 2018 den / 2018 Region Kronoberg Landstinget i Kalmar län /

422 ÄGARDIREKTIV (10) den / 2018 den / 2018 Region Blekinge Region Skåne den / 2018 den / 2018 Region Halland Västtrafik AB /

423 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 18/00103 Handläggare Anna Claesson, Lars Karlinius Prissättning av resor på skärgårdslinjen mellan Karlskrona och Hasslö inför trafikstart 2018 Bakgrund I augusti 2018 startar en ny skärgårdslinje i Blekinge skärgård, linjen trafikeras vardagar mellan handelshamnen i Karlskrona och Hasslö. Eftersom linjesträckningen är ny finns inget beslutat pris för reserelationen. Den nya linjen har samma syfte som skärgårdstrafiken som går året runt till Sturkö. Linjen är att betrakta som en buss på vattnet och därför föreslås att samma priser och regler gäller som i den allmänna kollektivtrafiken. Förslag till prissättning Reslängden för linjen är två zoner. Det är samma prissättning som i den allmänna kollektivtrafiken och för närvarande är priset för en enkel resa 35 kr för vuxen, 21 kr för barn/ungdom och 63 kr för duo/familj. Ett periodkort 30 dagar kostar 659 kr. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag: Förslag till beslut Beslut trafiknämnden, Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att det ska vara samma prissättning som i den allmänna kollektivtrafiken. För närvarande är priset för en enkel resa 35 kr för vuxen, 21 kr för barn/ungdom, 63 kr för duo/familj och 659 kr för ett periodkort 30 dagar. Expedieras: Regionstyrelsen Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

424

425 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr 17/00735 Magnus Forsberg Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundståg mellan Karlskrona och Kristianstad Bakgrund Ett av kollektivtrafikmyndighetens uppdrag är att fatta beslut om allmän trafikplikt för sådan trafik som samhället avser att ta ansvar för och därmed upphandla samt teckna avtal om (offentligt serviceåtagande). Beslut om allmän trafikplikt är ett krav inför upphandling. Om denna trafik passerar en gräns mellan två län eller regioner krävs överenskommelse mellan respektive myndigheter. Förslaget till överenskommelse mellan Region Blekinge och övriga deltagande regioner i Öresundstågssystemet innebär att respektive län har frihet att utforma beslutet om allmän trafikplikt individuellt fram till närmaste målpunkt på andra sidan gränsen. En förutsättning är att det inte finns motsättningar mellan besluten vilket denna överenskommelse syftar till. Denna överenskommelse hanterar även delar av upphandlingsprocessen som också godkänns genom detta beslut. Denna överenskommelse hanteras i samtliga berörda län och regioner varför ändringar kan bli aktuella. Om det skulle bli aktuellt med ändringar som påverkar överenskommelsens innebörd återkommer kansliet med ett nytt förslag. Förslaget från Region Skåne är markerat med utkast då det inte är giltigt förrän samtliga berörda regioner har godkänt detta och dokumentet är underskrivet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Förslag överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet Beslut TN, Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslaget till ny överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet att beslutet justeras omedelbart Expedieras: Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

426 Förslag till beslut Regionstyrelsen Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

427 Mellan Region Blekinge (org. nr ), Region Halland (org. nr ), Landstinget Kalmar Län (org. nr ), Region Kronoberg (org. nr ), Region Skåne (org. nr ) och Västra Götalandsregionen (org. nr ), nedan var för sig benämnd Part och gemensamt benämnda Parterna, träffas följande Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Blekinge, Hallands, Kalmar, Kronobergs, Skånes och Västra Götalands län träffar denna överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet. Öresundstågssystemet binder samman regionerna i södra Sverige och möjliggör snabba och frekventa vardagsresor till och från skola och arbete för dess invånare. Sedan trafiken startade med Öresundsbrons öppnande år 2000 har systemet vuxit och är idag en viktig förutsättning för tillväxten av funktionella arbetsmarknadsregioner i södra Sverige. Parterna avser därför att tillsammans upphandla trafiken inom Öresundstågssystemet och att utse Öresundståg AB som gemensam administratör och kontakt för trafikoperatören för kommande avtal. Vidare är Parterna överens om att för egen del besluta om allmän trafikplikt för sträckningar som är planerade från trafikstart december Varje part fattar beslut om trafikplikt för trafik i sitt eget län samt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. Parterna är överens om att dessa beslut om allmän trafikplikt som var och en på så sätt träffar tillsammans ska omfatta följande sträckor: Nationsgränsen till Danmark Malmö Lund Landskrona Helsingborg Halmstad Göteborg Nationsgränsen till Danmark Malmö Lund Hässleholm Alvesta Växjö Kalmar Nationsgränsen till Danmark Malmö Lund Hässleholm Kristianstad Karlskrona Hässleholm Markaryd Halmstad (eventuell option) Karlskrona Emmaboda (eventuell option) Sträcka angiven som eventuell option ovan utgör en del av överenskommelsen, men berörda parter fattar beslut om trafikplikt för denna sträcka inför ett beslut om avrop av eventuell option fattas.

428 Den planerade trafiken utförs av tågfordon som tillgodoser behov för regionalt resande. Tidtabell och taxesystem utgår från dagens tidtabell samt Sydtaxan inklusive lokal taxa inom respektive län, dock med de förändringar som framtida trafik och utveckling kan ge skäl till. Inför upphandling av ovanstående linjer har så kallat samråd inför upphandling (SIU) genomförts i syfte att bland annat utröna intresse för att driva kommersiell tågtrafik på de sträckor som planeras för upphandling. SIU genomfördes den 16 maj 2017 och ingen av de närvarande tågoperatörerna svarade att de var intresserade av att köra denna avtalstrafik kommersiellt. Trafiken inom Öresundstågssystemet finansieras genom att varje län bär de intäkter och kostnader som kan härledas till respektive län, strikt efter de geografiska gränserna. Överenskommelsen avser att täcka trafik som upphandlas för en tidsperiod som fastställs i särskild ordning. Trafikstart planeras till december Region Halland Regionstyrelsens ordförande Mats Eriksson Region Halland Regiondirektör Catarina Dahlöf Landstinget i Kalmar län Landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson Landstinget i Kalmar län Tf. Landstingsdirektör Ingeborg Eriksson Region Kronoberg Regionstyrelsens ordförande Anna Fransson Region Kronoberg Regiondirektör Martin Myrskog Region Blekinge Regionstyrelsens ordförande Christina Mattisson Region Blekinge Regiondirektör Anna-Lena Cederström

429 Region Skåne Region Skåne Reg. utvecklingsnämndens ordförande Utvecklingsdirektör Mätta Ivarsson Ulrika Geeraedts Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Frick Västra Götalandsregionen Chef kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg

430

431 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Ärendenr 18/00023 Handläggare Pär Welander Svar på motion; Utökad busstrafik till Spjutsbygd Sammanfattning Det har inkommit en motion från Centerpartiet som vill att Region Blekinge utarbetar ett förslag till busstrafik mellan Spjutsbygd-Rödeby-Karlskrona i anslutning till befintliga busslinjer. En utredning om möjligheterna till ett tågstopp i Spjutsbygd har genomförts och var uppe för beslut på Trafiknämndens möte den 14 december I denna utredning ingick även att analysera hur väl dagens busstrafik motsvarar resebehovet. Region Blekinge har för en tid sedan även tagit fram en rapport avseende Kollektivtrafik på landsbygd. Under februari månad genomför Region Blekinge/Blekingetrafiken en enkätundersökning i Spjutsbygd där samtliga hushåll har fått en lapp i brevlådan där de uppmanas att lämna sina synpunkter på kollektivtrafiken till och från Spjutsbygd. Utifrån de synpunkter som kommer in och de behov som finns går Region Blekinge vidare med att ta fram de lösningar som är mest ändamålsenliga för de boende i Spjutsbygd och som är möjliga att genomföra utifrån ekonomiska ramar och riktlinjer. Det kan röra sig om lösningar med linjelagd trafik, anropsstyrd trafik, Öppen närtrafik, samordning med skolskjutstrafik som Karlskrona kommun kör idag eller andra lösningar som t ex samåkningsprojektet Hämta. Region Blekinge/Blekingetrafiken ser positivt på de intentioner som beskrivs i motionen och avser att förankra de lösningar som tas fram hos boende i Spjutsbygd för att uppnå största möjliga effekt och ett ökat kollektivt resande och även att gå vidare med att göra liknande insatser på fler orter på landsbygden. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Motion angående utökad busstrafik till Spjutsbygd Beslut trafiknämnden, tågstopp Spjutsbygd, Beslut trafiknämnden, Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anse motionen besvarad Expedieras: Trafiknämnden Motionären Diariet

432

433

434

435

436 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr REGK Christer Nilsson Projekt; Hållbar utveckling och tillväxt i Blekinges SME ALMI Företagspartner Blekinge AB ansöker om kr ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Sammanfattning Projektets syfte är att affärsutveckla företag i Blekinge till hållbar tillväxt. Med utvalda företag menar vi företag som har en särskild potentiell utvecklingsförmåga. Vi väger här särskilt in skalbarhet, lönsamhet och hållbarhet. Projektet innebär en bred flora av erbjudande till dessa företag, erbjudanden som är modulbaserade och anpassade till det enskilda företagets behov. Projektet har fokus på att i kombination med individuell rådgivning ge möjligheter till samarbeten mellan de medverkande företagen i form av sammansättningar i grupper där de kan ta del av varandras utmaningar och erfarenheter. I ägaranvisningar 2017 för Almi Företagspartner i Blekinge framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för år 2018 ska överenskommas i särskild ordning. För år 2018 ska moderbolagets finansiering av särskilda insatser för tillväxt uppgå till kr (51 %) och för den regionala ägaren ska insatsen uppgå till kr (49 %). Projekttid: Budget Kostnader Totalt Egen personal kr kr kr kr Extern sakkunskap & ext.tjänster kr kr kr kr Resor & logi kr kr kr kr Indirekta kostnader kr kr kr kr Övriga kostnader kr kr kr kr Projektintäkter kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Finansiering Totalt Regionala tillväxtmedel kr kr kr kr ALMI Blekinge kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

437 Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi) Projektet överensstämmer med insatsområde arbetsliv då aktiviteterna ska bidra till att minska företagens sårbarhet genom att stimulera förmågan och viljan att exportera varor och tjänster utanför länet, (koppling till intäktsbasen). Aktiviteterna i projektet ska även bidra till att öka företagens kunskap/förnyelseförmåga och stimulera att utveckla varor/tjänster samt att öka innovationsförmågan genom att stimulera samverkan mellan företagen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag 1. Förslag till beslut Ansökan Budget Rapport, Tillväxtprogram för Blekinges SME 5. Beslut AU, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anvisa kr som medfinansiering för projektet Hållbar utveckling och tillväxt i Blekinge SME för år ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder Medfinansieringen utgör 49,00 % av projektets totala kostnader. Särskilda villkor Om ägaranvisningarna för Almi Företagspartner i Blekinge angående särskilda insatser för tillväxt förändras väsentligt för år kan Region Blekinge komma att ompröva beslut för år Övrigt Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

438 Ver Ansökan om regionala tillväxtmedel 1. Uppgifter om projektet Projektnamn Hållbar utveckling och tillväxt i Blekinges SME Datum för projektstart Datum för projektslut Sökt belopp (kr) Uppgifter om sökande Organisationens namn Almi Företagspartner Blekinge AB Juridisk form Aktiebolag Adress Minervavägen 4 Postnummer Arbetsställets namn Bransch/SNI-kod Ort Karlskrona Organisationsnummer CFAR-nummer Telefonnummer Arbetsställets besöksadress Webbadress E-postadress Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Martin Åkesson 3. Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Joakim Sandell Telefonnummer E-postadress joakim.sandell@almi.se Projektledare Joakim Sandell Telefonnummer E-postadress joakim.sandell@almi.se Mobil nr Kontaktperson ekonomi Helena Svärdh Telefonnummer E-postadress helena.svardh@almi.se Mobil nr Mobil nr. 1

439 4. Övriga uppgifter Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Projektets namn Hållbar utveckling och tillväxt i Blekinges SME Kontaktperson för projektet Joakim Sandell Aktuellt program Vilka aktörer i och utanför Blekinge ska projektet samarbeta med? Systerbolag Almi, kommuner i Blekinge län, KFH, Karlskrona företags och hantverksförening 5. Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandens: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. 7. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. 2

440 8. Projektbeskrivning Beskriv projektet enligt rubrikerna nedan 8.1 Sammanfattad projektbeskrivning Beskriv kortfattat projektet (i syfte att publiceras på Region Blekinges hemsida, max 1000 tecken inkl. blanksteg, använd enkel svenska). Projektets syfte är att affärsutveckla företag i Blekinge till hållbar tillväxt. Med utvalda företag menar vi företag som har en särskild potentiell utvecklingsförmåga. Utvecklingsförmåga handlar inte bara om omsättningstillväxt utan även om hur företaget nyttjar resurser på bästa sätt. Vi väger här särskilt in skalbarhet, lönsamhet och hållbarhet. Projektet innebär en bred flora av erbjudande till dessa företag, erbjudanden som är modulbaserade och anpassade till det enskilda företagets behov. Projektet har fokus på att i kombination med individuell rådgivning facilitera samarbeten mellan de medverkande företagen i form av sammansättningar i grupper där de får ta del av varandras utmaningar och erfarenheter. 8.2 Bakgrundsbeskrivning Beskriv projektets utvecklingsområde. Vad ska projektet förändra, vilka utmaningar avser projektet att lösa och/eller vilka nya möjligheter eller metoder ska utvecklas? Beskriv utgångsläget för de horisontella perspektiven inom projektets verksamhetsområde. Beskriv även hur projektet har förankrats i den egna organisationen. Vi kommer att göra ett urval ur Blekinges företag med hjälp av bl.a. UC. Vi kommer att ha hög proaktivitet genom att adressera företag med tillväxtpotential. Vi har tidigare använt oss av telemarketing för att nå företagen. Nu kommer vi i ökad utsträckning systematiskt att göra mycket av den uppsökande verksamheten själva genom mail och telefonkontakter där målet är att boka ett besök hos företagen för att utföra en behovsanalys. Projektet ska bidra med en förändring om hur de adresserade företagen ser på tillväxt och hållbarhet samt öka deras förmåga att samarbeta med andra företag för att skapa synergier. Många företag har låg kännedom om vad de horisontella perspektiven innebär och kan därför inte relatera till vilken nytta de kan dra av att arbeta med hållbarhet såväl operationellt som ur ett strategiskt långsiktigt syfte. Det finns mycket som pekar på att förtag som aktivt arbetar med att föra in hållbarhet i verksamheten ökar sina konkurrensfördelar gentemot företag som inte gör det. 8.3 Omvärld och samverkan Beskriv om liknande verksamhet pågår regionalt, nationellt eller internationellt och hur ert projekt i sådana fall ska förhålla sig till den/de verksamheterna. Beskriv även hur ni ska använda resultat och erfarenheter från eventuella liknande verksamheter som andra drivit tidigare. Liknande projekt pågår i många av Sveriges regioner där projektägaren är systerbolag till Almi Blekinge. Dessa kommer vi samarbeta med och ta del av deras erfarenheter genom resurseffektiva metoder för erfarenhetsutbyten. 8.4 Projektets mål Beskriv projektets effektmål och projektmål med delmål. Målen ska vara mätbara. Långsiktiga effektmål är att främja konkurrenskraft och innovation såväl nationellt som internationellt, förstärka hållbarhetstänk och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt. Med detta kommer effekter i ökad sysselsättning och möjlighet att attrahera och fånga rätt kompetens. Projektmål 3

441 Projektet ska bidra till att små och medelstora företag i Bleinge ska utvecklas. Med utvecklas menar vi såväl organisatoriskt som tillväxt med lönsamhet. Vi ska fånga kunskapsintensiva företag, vi ska jobba med att utveckla etablerade företag och vi ska fånga utmaningarna kring generationsskiften och ägarskiften. Projektmålet sammanfattat i en mening blir: accelerera blekinges företags utveckling med hållbar tillväxt! Delmål Öka företagens medvetenhet om vart de befinner sig just nu (analys av nuläge) Öka företagens medvetenhet om vilken potential de besitter (Analys av potentiell utveckling) Utveckla nuvarande affärmodeller (Framtidsanalys med mål ur ett tre- till femårsperspektiv) Öka de medverkande företagens förmåga att samarbeta med andra företag (grupper) 8.5 Projektets målgrupp Beskriv projektets målgrupp. Om projektet har både en direkt och indirekt målgrupp ska dessa beskrivas. Belys även målgruppens sammansättning utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Blekinges små- och medelstora företag med potential att växa. Fokus ligger på de som har stor tillväxtpotential och stor nytta av våra erbjudanden. Genom projektet kan vi visa på fördelar med jämställdhet och mångfald både i styrelser, ledningsgrupper och bland medarbetare. Det finns t.ex. undersökningar som pekar på en ökad dynamik i företag som strävar efter jämställdhet och mångfald. Det miljömässiga perspektivet väger vi in genom att prata om "ax till limpa". Almi har tagit fram ett kompendie på 16 punkter för företag som ska utveckla och redovisa sitt arbete med hållbarhet. I syfte att skapa dynamik och utveckling är mångfald i målgruppen en viktig faktor. Utifrån företagsfakta så vet vi att merparten av Blekinges företag ägs/leds av män med svenskt ursprung. Vi måste därför, precis som i Almis övriga rådgivning, ha särskilt fokus på att identifiera de tillväxtföretag som har en annan lednings/ägarstruktur. Tidigare erfarenheter visar att det finns utmaningar med detta, men det är görbart genom att ha flera deltagare från ett och samma företag och då ställa önskemål om att där hitta en bra mångfald. Viktiga framgångsfaktorer för att skapa en bra sammansatt målgrupp blir bland annat kvalitativt nätverkande och samarbete med övriga aktörer, kvalitativ analys av marknaden och ett återkommande fokus på frågan. 8.6 Projektorganisation Beskriv projektets organisation samt ansvarsfördelning. Reflektera även över projektorganisationen utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Vi är fem medarbetare med olika kompetenser som ska jobba i projektet, tre kvinnor och två män. Vi delar upp arbetet enligt följande: Joakim Sandell, projektledare, certifierad i Ahrens & Partners Tillväxtbarometer, med ekonomistyrning och innovation/teknik som spetskompetens, Anders Johansson, certifierad i Ahrens & Partners Tillväxtbarometer, med marknad och sälj som spetskompetens, Lena Karlsson med ekonomi, ägarbyte /generationsskiften som spetskompetens samt Helena Holgersson som jobbar med affärsutveckling, hållbarhet och med miljöcertifieringsarbeten som specialitet. Alla har en bra grundkompetens inom de uppräknade områdena. Vi räknar med att anlita så kallade "temaexperter" för att täcka behov inom digitalisering och internationalisering och för att komplettera mångfaldsperspektivet. Vi har även ett samarbete med European enterprise network när det gäller internationalisering. Den femte medarbetaren 4

442 heter Helena Svärdh och jobbar på Almi Ekonomiservice i Östersund. Helena kommer att axla jobbet med projektredovisningen och ingår i vår "overhead". 8.7 Projektets verksamhetsbeskrivning Beskriv projektets arbetssätt och planerade aktiviteter. Beskriv hur projektets verksamhet skiljer sig från den ordinarie verksamheten. Beskriv även planerade aktiviteter som främjar hållbarhet, jämställdhet, mångfald och samverkan samt och om internationalisering är en del av projektet. (Kom ihåg att budgetera för samtliga aktiviteter även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven). Projektet består av modulbaserade erbjudanden till ovan nämnda företag. På uppdrag från Almi modebolag har representanter från systerbolagen tagit fram guidelines för hur detta ska ske baserat på erfarenheter från pilotprojekt. Metoderna vi använder är hämtade från Ahrens & Partners "rapid growth concept", som inventerar och analyserar företagens nuläge och tillväxtpotential. Här mäts ett antal faktorer där hållbarhet är en central del. Vi använder även Alexander Osterwalders erkända affärsteorier kring affärsmodellering, Ash Mauryas Lean businessmetodik, Startup and scale up som fungerar särskilt på så kallade "born globals" där internationalisering ingår som en röd tråd genom ett företags utveckling. Alla medverkande företag erbjuds faciliterade samverkansaktiviteter genom det vi kallar för strategigrupper. På projektnivå samverkar vi med andra regioner såsom dotterbolag inom Almikoncernen, regionala projekt som har koppling till företags tillväxt ex, KFH. Information om projektet kommer ske löpande i "Tillväxtforum Blekinge" där samtliga regionala aktörer inom innovationsstödsfrämjande systemet finns representerade. Dessa aktiviteter drivs projektbaserat och ligger utanför de nationella och regionala basanslagen som finansierar Almis kärnverksamhet. Nytt i projektet är att vi använder oss av modulbaserade erbjudanden efter företagens behov. 8.8 Projektets tids- och aktivitetsplan Ange projektets huvudaktiviteter med planerat startdatum och slutdatum. Huvudaktivitet Startdatum Slutdatum Uppsökande verksamhet, behovsanalyser och urval Igångsättande, egenanalyser och Tillväxtbarometern Affärsmodulering, coaching Kick off och strategigrupper Avslut och kick out strategigrupper för Ovan sker repeterande om 3 års perioden Uppföljning och coachning av medverande företag Utvärdering av projektet

443 9. Blekingestrategin Beskriv koppling till Blekingestrategins insatsområden. Välj insatsområde (ett val): Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv projektets koppling till valt insatsområde, beskriv även om projektet har en koppling till något av de övriga insatsområdena. Beskriv även koppling till andra relevanta kommunala och regionala strategier. Projektet bidrar till att minska företagens sårbarhet genom att stimulera förmågan och drivet att exportera varor och tjänster utanför länet, (intäktsbasen), öka företagens kunskap och förnyelseförmåga och stimulera drivet att utveckla varor och tjänster, öka innovationsförmågan genom att stimulera samverkan mellan företagen. Projektet bidrar även till bilden av attraktiva Blekinge genom att tillföra företagen kunskap och utveckla deras egenskaper som gör dem till mer attraktiva arbetsgivare för dem som vill flytta in utifrån. 10. Förväntade resultat Beskriv projektets förväntade resultat enligt rubrikerna nedan Indikatorer Indikatorerna ska beskriva projektets avsedda resultat. Uppskattat resultat lämnas för samtliga indikatorer som är relevanta för projektet och redovisas uppdelat på kvinnor respektive män. Indikatorn ska mäta resultat som förväntas inom projektperioden. Indikatorerna ska följas upp i samband med lägesrapporter och slutredovisning. Generella indikatorer Antal Män Kvinnor Nya företag Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Deltagande företag Deltagande individer Besökare Nya samarbeten/nätverk Kommentar till indikatorerna Här finns möjlighet att kommentera uppskattat resultat för de angivna indikatorerna (11.1) *Går ej att bedöma antal nya ftg, nya arbetstillfällen eller bevarade arbetstillfällen. Nya samarbeten/andra nätverk är bl.a. det nätverk av liknande projekt som bedrivs i övriga regioner. Dessa drivs av systerbolag till Almi Företagspartner Blekinge AB. Vi kommer även ha ett samarbete med ett projekt som ska drivas av Karlskrona Hantverksförening gällande kompetensförsörjning. Utöver det kommer vi ha ett samarbete med näringslivskontoren. Vi har redan initierat ett samarbete med Karlskrona kommun där vi gemensamt besöker företag som ingår i intäktsbasen. 6

444 10.3 Förväntade projektresultat och effekter Beskriv projektets tänkta resultat och långsiktiga effekter. Beskriv även hur projektet förväntas bidra till Blekingestrategin och vem som ansvarar för att resultaten används efter projekttidens slut. Besvara även på vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar hållbarhet, jämställdhet, mångfald, samverkan och internationalisering. Genom analys och identifiering av olika tillväxthinder kan vi jobba med företagens förmåga att utvecklas och växa med lönsamhet. Genom samverkan mellan de medverkande företagen skapar vi en helt ny dynamik och större nätverk viket långsiktigt kommer att ge möjlighet till nya och större affärer. Genom att tillföra kunskap som företagen idag inte besitter inom t.ex. digitalisering, internationalisering, produktutveckling, innovation, ökad samverkan mellan företagen och hållbarhetstänk bidrar projektet aktivt till Blekingestrategin. Resultaten av projektet ansvarar och förvaltas av projektägaren och de medverkande företagen Utvärdering, kommunikation och lärande Beskriv hur projektets verksamhet kommer att följas upp och utvärderas. Beskriv hur information om projektet och dess resultat kommer att spridas till intressenter och allmänhet. Beskriv även hur projektet ska bidra till ny kunskap och lärande. Löpande uppföljning av de medverkande företagen samt genom en oberoende utvärdering vid projektets slut. Information om projektet sprids genom nyhetsbrev och särskilda utskick via sociala medier och mail. Även direktuppsökande verksamhet till företag som har potential att medverka. Syftet med projektet handlar om kunskapsöverföring och samverkan. Se delmål 11. Projektbudget Projektets budget (kostnader och finansiering) fylls i på särskild budgetblankett. Tänk på att budgetera samtliga aktiviteter, även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven. 12. Bilagor 12.1 Obligatoriska bilagor 1. Dokument som styrker firmatecknares behörighet (protokollsutdrag, registreringsbevis etc.) 2. Budgetblankett inklusive kostnadsspecifikation 12.2 Övriga bilagor 4. Intyg från Skatteverket om sökanden inte är momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet 5. Medfinansieringsintyg 6. Upphandlingspolicy 7. Jämställdhetspolicy 8. Samverkansavtal 9. Beräkningsunderlag för indirekta kostnader Ansökan inklusive bilagor skickas digitalt i PDF-format (ej scannad) tillsammans med missiv Underskrift ansökan regionala tillväxtmedel via e-post till: projektkontoret@regionblekinge.se OBS: Skriv projektnamnet i ämnesraden. 7

445 Budget regionala tillväxtmedel Projektnamn: Stödmottagare: Hållbar utveckling & tillväxt i Blekinges SME Almi Företagspartner Blekinge AB KOSTNADER Kostnadsslag Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Resor & logi Indirekta kostnader Övriga kostnader Projektintäkter SUMMA LIKVIDA KOSTNADER Bidrag i annat än pengar (in natura) Totalt SUMMA PROJEKTKOSTNADER FINANSIERING Finansiär Region Blekinge 1:1 Andel av total finansiering (max 50%) Almi Blekinge SUMMA LIKVID FINANSIERING I form av: Totalt Likvida medel #DIVISION/0! 49% 49% 49% 0 " " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " Finansiär (bidrag i annat än pengar) SUMMA IN NATURA FINANSIERING I form av: Totalt TOTAL FINANSIERING

446 Tillväxtprogram för Blekinges SME Utvärderingsrapport Stefan Malmström TicTac Consulting AB TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 1

447 Sammanfattning Almi i Blekinge har genomfört projektet Tillväxtprogram för Blekinges SME från den 1 januari 2015 till den 31 december Projektet har genomfört främst tre olika tillväxtprogram under projektperioden: -Tillväxtrådgivning, etablerade företag, TRIM. -Tillväxtrådgivning, unga företag, TUFF. -Skuggstyrelse Totalt har 59 företag i målgrupperna genomfört eller påbörjat något av programmen som alla har genomförts i omgångar om 6-12 månader, under perioden och i de flesta fall har fler än en person från varje företag deltagit. Sammanlagt har programmen engagerat 104 personer. I de två förstnämnda programmen, TRIM och TUFF, genomförs en djupanalys av företagets tillväxtpotential med hjälp av olika analysverktyg såsom Ahrens Tillväxtbarometer, egenanalys, PM-matris, SWOT-analys m m. TRIM-programmet har också genomfört strategigruppsträffar där företagen har arbetat med värdföretagens utmaningar tillsammans med en extern tema-expert. TUFF-programmet genomfördes rådgivning individuellt med varje företag. Skuggstyrelse-programmet syftade till att de deltagande företagen fick genomför riktiga styrelsemöten hos varandra med värdföretagets utmaningar i fokus. Fyra rådgivare från Almi har lett processerna i de tre programmen. Utvärderingen har bestått dels av en enkät riktad till de 38 företag som genomfört och avslutat något av programmen under perioden, dels av djupintervjuer med nio företagsledare som deltog i de olika programmen. Resultaten från enkäten och intervjuerna visar att en stor majoritet av de deltagande företagen är mycket nöjda med programmen. Flera av företagsledarna uppger att de fått ny energi, viktiga insikter och att deras medverkan har inneburit reella positiva effekter i företagens verksamheter redan under tiden programmen pågick. I de intervjuade TRIM-företagen ökade den genomsnittliga omsättningen med 17 procent under programmet och antalet anställda ökade med i genomsnitt 6 procent. Sambandet mellan företagens medverkan i tillväxtprogrammen kan inte fastslås, men enligt respondenterna har det sannolikt haft betydelse och de är övertygade om att ytterligare positiva effekter kommer att visa sig på sikt. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 2

448 1. Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Det huvudsakliga innehållet i de olika programmen Syfte med utvärderingen Metod och bortfall Metod Bortfall 9 3. Resultatanalys och diskussion 9 4. Resultatredovisning Resultatredovisning enkäten Resultatredovisning djupintervjuer Slutsatser och rekommendationer Bilagor 45 TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 3

449 1. Inledning Den 1 januari 2015 påbörjade Almi Blekinge projektet Tillväxtprogram för Blekinges SME. Skälet till projektet var det faktum att de små och medelstora företagen i Blekinge visar sämst tillväxt i riket, samtidigt som en stor andel av ägarna och ledarna för företagen i undersökningar säger att de vill växa. De små och medelstora företagen, SME (3-199 anställda) har en central betydelse för sysselsättningen i hela landet, men kanske än viktigare för ett län som Blekinge som historiskt har dominerats av några få stora offentliga och privata arbetsgivare, de senare främst inom tillverkningsindustrin. I takt med att automatiseringen (som är ett mått på digitalisering av verksamheter) inom industrin ökar också risken för utslagning av viss typ av arbetskraft, främst människor med låg utbildning. Det är nästan tre gånger högre risk att förlora jobbet till följd av automatisering för en person med enbart grundskola jämfört med en person som har disputerat. (2016:4 Digitaliseringens dynamik. ESO) Små- och medelstora företag skapade ca nya jobb i det svenska näringslivet under tidsperioden (2013:3 Var skapas jobben? ESO). De stora företagen (fler än 200 antällda) minskade däremot sin totala sysselsättning med drygt jobb under samma period. En rapport som Almi beställde av SCB 2015 visade dock att tillväxten i Blekinges ca SME:er räknat i bruttoregionalprodukt är sämst i landet. Vad gäller tillväxt i form av antalet anställda låg Blekinges SME:er på 16:e plats, av 21. Samtidigt fanns det tecken på att tillväxtviljan bland de små- och medelstora företagen i Blekinge är hög. Enligt en rapport från Tillväxtverket (Företagens villkor och verklighet, 2014) vill 72 procent av företagen växa (riksgenomsnittet är 70 procent) och 38 procent av dessa vill öka både omsättning och antalet anställda. En analys Almi gjorde, baserad på en undersökning av vad företagen såg som hinder för sin tillväxt, visade att en del av förklaringen till varför företagen inte växer handlar om förmåga och kompetens hos ledningarna i företagen. Projektet Tillväxtprogram för Blekinges SME designades utifrån den här analysen. 1.1 Bakgrund Små och medelstora företag är inte homogena, de verkar i olika branscher, är olika stora, befinner sig i olika faser och har olika kompetensutvecklingsbehov. Därför utarbetade Almi Blekinge tre olika kompetensutvecklingsinsatser eller tillväxtprogram riktat mot olika målgrupper bland företagen. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 4

450 Följande program eller insatser har ingått i projektet: -Tillväxtrådgivning, etablerade företag, TRIM TRIM-företagen skulle ha minst tio anställda och omsätta minst SEK 10 miljoner. Almi hade viss flexibilitet i dessa kriterier och tillämpade 80/20- regeln, dvs om rådgivarna bedömde att ett företag som inte helt uppfyllde kriterierna men att de hade tillväxtpotential kunde företaget få delta. Tre omgångar med ca fem företag i varje omgång deltog i det här programmet som varade i ca tolv månader. -Tillväxtrådgivning, unga företag, TUFF TUFF-företagen skulle vara mellan 2-6 år gamla, vara i form av aktiebolag, ha 1 anställd eller fler och omsätta minst SEK 2 miljoner. Samma 80/20-regel som för TRIM-företagen tillämpades även här. Totalt har 20 företag genomgått programmet under projekttiden. -Skuggstyrelse Riktade sig mot lönsamma mindre företag med 5-50 anställda som inte hade en professionell styrelse med extern kompetens. Almi inledde projektet genom att göra en noggrann kartläggning av SME:er i Blekinge med syfte att identifiera företag med tillväxtambitioner som skulle ha nytta av att delta i något av programmen. Kartläggningen gjordes via listor från Upplysningscentralen, UC, genom Almis egna nätverk i länet och genom analys av Almis befintliga kunder. Därefter anlitade Almi ett telemarketing-företag som kontaktade företagsledningen med syfte att boka in ett första möte åt Almis rådgivare. Sammanlagt har 59 företag genomfört eller påbörjat något av tillväxtprogrammen under projektperioden. I vissa program har flera personer från samma företag deltagit och totalt har 104 personer varit aktiva i programmen under perioden. Inför projektstarten hade Almis rådgivare genomgått relevanta utbildningar. Bland annat hade två av rådgivare erhållit en certifiering i Ahréns&Partners Tillväxtbarometer. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 5

451 1.2 Det huvudsakliga innehållet i de olika programmen TRIM, Tillväxtrådgivning, etablerade företag Inledande dialog Programmet inleddes med ett möte mellan Almis rådgivare och företagets vd. Syftet med mötet var att rådgivarna skulle få en förståelse för företagets verksamhet, dess produkter/tjänster och utmaningar. Tillsammans med vd diskuterades det vilka personer i företaget som skulle delta i programmet. Utgångspunkten var att minst två personer skulle delta. Under den här dialogen påbörjade också en dialog kring tillväxtmål för företaget under de närmsta tre-fem åren. Verktyg Rådgivarna använde sig av ett antal olika verktyg för att stimulera och inspirera deltagarna till att göra olika typer av analyser av företagets tillväxtpotential som en grund för att skapa strategier för tillväxt. Deltagarna fick uppdrag, hemläxor, mellan mötena i början att genomföra de olika analyserna med hjälp av verktygen. Under mötena med rådgivare redovisades och diskuterades resultatet av hemläxorna. Följande verktyg användes: PM-matris, Swot-analys, konkurrentanalys Några olika verktyg användes i inledningen av programmen (TRIM och TUFF) för att deltagarna skulle göra egna nuläges-analyser av sina företag. Ett av verktygen som användes var den s k PM-matrisen, produkt- och marknadsmatrisen, ett verktyg för att sortera produkter och kundgrupper med syfte att identifiera tillväxt- och lönsamhetspotential. En konkurrentanalys och en swot-analys gjordes också med vars hjälp styrkor, svagheter, hot och möjligheter identifierades. Samtidigt gjordes en analys av konkurrenter. Tillväxtbarometer TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 6

452 De personer som utvalts att delta djup-intervjuades av Almis processledare. Intervjun kunde ta upp till 4,5 timmar. Intervjun baserades på Ahren&Partners Tillväxtbarometer som syftar till att identifiera tillväxthinder och tillväxtkraften i ett företag. Analysen visualiseras i form av ett spindeldiagram för att deltagarna tydligt ska se styrkor och svagheter. Spindeldiagrammet utgör därefter grunden för en diskussion om vad företaget ska fokusera arbetet på för att accelerera tillväxten i verksamheten. Business Model Canvas Ett annat verktyg som användes var Business Model Canvas, som är en affärsmodell baserad på nio olika grundstenar som exempelvis värdeerbjudande, kundsegment, kundrelationer, intäkter etc. Deltagarna fick först göra en nutids-canvas, dvs en nulägesbeskrivning av de nio delarna. Och därefter gjordes en framtids-canvas, dvs deltagarna fick formulera hur de skulle vilja att de nio delarna ska se ut i en framtid. Strategigruppsträffar En bärande del i TRIM-programmet var strategigruppsträffar som började efter att gruppen företag genomfört analyserna enligt ovan. Träffarna inleddes med en kick-off, ett internat på Mundekulla Retreatcenter utanför Emmaboda, från lunch till lunch, då de deltagande representanterna från företagen fick lära känna varandra, fick information om programmet och fick lyssna på en inspirationsföreläsning av en konsult från Ahrens&Partner. Företagen fick därefter agera värdföretag under en dag då alla andra företagens fokus skulle vara på att bidra med idéer och tankar om värdföretagets utmaningar. Strategigruppsträffarna ägde rum en gång per månad under senare delen av programmet. Tema-experter Värdföretagen fick sig tilldelade varsin tema-expert, en erfaren och kunnig person som utifrån sin kompetens fick i uppgift att bidra med sin syn på vad värdföretaget behöver göra för att utvecklas och växa. Experten höll också en föreläsning för alla företagen under värdföretagets strategigruppsträff. Tillväxtplan Under programmets gång skapar företagen sina tillväxtplaner, baserade på analyserna och på insikter och kunskap som skapas under strategigruppsträffarna. Kick-out och tillväxtevent TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 7

453 Programmet avslutades med ett gemensamt event, en kick-out. Alla deltagarna i programmet erbjöds också delta på ett inspirationsevent om tillväxt under perioden. TUFF, Tillväxtrådgivning, unga företag TUFF-företagen fick arbeta med samma verktyg som TRIM-företagen med med den skillnaden att inga strategigruppsträffa genomfördes. Processen drevs av två rådgivare från Almi individuellt med respektive företag och bestod av sammanlagt tio möten, ca ett möte i månaden. Mellan mötena arbetade företagets representanter med sin egenanalys med hjälp av de olika verktygen. Under de avslutande mötena skapar företagarna en tillväxtplan och en åtgärdsplan baserad på analyserna och på tillväxtplanen. Under de två sista mötena görs det avstämningar av åtgärdsplanen. Skuggstyrelse Inför starten av programmet anlitade Almi en expert på personlighetsanalys som genomförde analyser av deltagarnas personligheter med syfte att visa på vikten av att ha en blandning av kompetenser och personligheter i en styrelse för att optimera arbetet. Programmet inleddes med en introduktionsdag då alla deltagarna, förutom resultatet av analyserna också fick information om programmet och utbildades i grunderna för styrelsearbete. Själva utbildningen baserades därefter på praktisk träning i att genomföra styrelsemöten. Varje företag fick vara värdföretag för ett styrelsemöte i vilka övriga deltagare agerade styrelseledamöter. Värdföretagets vd skickade ut kallelse, dagordning med konkreta och verkliga frågor som vd:n ville få synpunkter på och diskutera under mötet. Sammanlagt genomfördes programmet vid sex tillfällen, inklusive introduktionsdagen och ett kick-out event. 1.3 Syfte med utvärderingen Almis syfte med den här utvärderingen är främst att få veta hur de deltagande representanterna från företagen har upplevt programmen, om de tillfört värde till företagen, vad som har fungerat bra och vad som kan utvecklas. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 8

454 Diskussion och rekommendation Metod och bortfall 2.1 Metod För att få en bra bild av hur företagens representanter värderar sitt deltagande i programmen har utvärderingen delats upp i två delar: dels har en webb-enkät skickats ut till de företag som har slutfört något av programmen under projektperioden, totalt 38 stycken. Enkäten har inte skickats till de ytterligare 21 företag som påbörjat programmen under perioden, men ännu inte avslutat dem. Dels har nio företagsrepresentanter som deltagit i de olika programmen djupintervjuats. För att få en heltäckande bild av alla programmen i djupintervjuerna valdes fyra TRIMföretag ut, tre TUFF-företag samt tre Skuggstyrelse-företag. Ett av företagen som djupintervjuades hade deltagit både i TRIM och i Skuggstyrelse och svarade på frågor om båda programmen. 2.2 Bortfall Totalt är det sexton företag som svarat på webb-enkäten och tre påminnelser har skickats ut. Det innebär att enkäten har en svarsfrekvens på 42 procent, vilket får anses som något svagt. Flera av de stora undersökningsföretagen som t ex SCB och SOM har dock en svarsfrekvens i sina undersökningar på procent och dessa nivåer accepteras. Eftersom företagen i Almis enkätutskick utlovades anonymitet i sina svar med syftet att öka företagens vilja att svara på enkäten, går det inte att göra en bortfallsanalys. Djupintervjuerna med de tio representanterna för de tre olika programmen anser vi kompenserar en del för den relativt låga svarsfrekvensen på enkäten och ger trots allt en bra bild av hur de deltagande företagsledarna har upplevt programmen. Vi kan också konstatera att djupintervjuerna ger en i stora drag samstämmig bild av värdet av företagsledarnas deltagande, vilket också bidrar till vår uppfattning att undersökningen bör anses tillförlitlig. 3. Resultatanalys och diskussion Projektägaren ville främst få svar på fyra olika frågor genom utvärderingen: 1. Hur har de deltagande företagen upplevt tillväxtprogrammen? 2. Anser deltagarna att tillväxtprogrammen har tillfört värde till sina företag? 3. Vad i innehållet i programmen tycker de deltagande företagen har varit bra? 4. Vad i innehållet i programmen tycker de deltagande företagen kan utvecklas? I den följande diskussionen bryter jag ut fråga 1 och 2 separat men resonerar kring fråga 3 och 4 samtidigt. Sist under den här punkter redovisar jag allmänna synpunkter från respondenterna kring vad som var bra och vad som kan utvecklas i programmen. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 9

455 Diskussion och rekommendation Fråga 1: Hur har de deltagande företagen upplevt tillväxtprogrammen? Enkäten: I enkäten ställdes en fråga som berörde bedömningen av helheten av programmet, fråga 15: Vilket betyg vill ni ge programmet. Nio av respondenterna gav betyget fyra och sju gav högsta betyg, fem. Intervjuerna: I intervjuerna ställdes en direkt fråga som handlade om deltagarnas upplevelse av programmen: - Vad tycker du om programmet? Åtta av respondenterna svarade Väldigt bra!. Två svarade Bra! Dessa positiva svar är representativa för den övergripande syn på programmen som respondenterna visar upp under intervjuerna. Alla respondenterna är väldigt positiva till programmen och till att de tog beslutet att delta. Några av företagen, främst TRIMföretagen, är entusiastiskt positiva. Det faktum att den gruppen företag bestämde sig för att fortsätta strategigruppsträffar på egen hand efter att programmet avslutats är ett tydligt bevis för hur värdefullt de anser att programmet och samverkan med andra företag har varit för dem. Fråga 2: Anser deltagarna att tillväxtprogrammen har tillfört värde till sina företag? Enkäten: Fyra av 16 frågor i enkäten har bäring på frågan om värde har tillförts företagen genom programmet: Fråga 9: - I hur hög grad bidrog programmet till att förändring har skett i företaget?. 62,5 procent av respondenterna angav 4 eller 5 på den frågan (7 st angav 4 och 3 st angav 5). Det innebär att en klar majoritet av företagen redan har initierat förändringar tack vare programmet. Fråga 10: - I hur hög grad har programmet lett till att ni har eller kommer att anställa fler? Detta är den enda frågan där svaren uppvisar lägre siffror. Ca 31 procent av respondenterna angav 4 eller 5 på frågan. (4 st angav 4 och 1 st angav 5). 56 procent angav 3. Svaren avviker tydligt mot svaren på övriga frågor och en tolkning är vansklig att göra. Det kan ha att göra med en allmän försiktighet vad gäller nyanställningar kopplat till höga kostnader och ett större fokus på lönsamhet. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 10

456 Diskussion och rekommendation Fråga 11: - I hur hög grad har programmet lett till att ni har eller kommer att öka er omsättning? 62,5 procent av respondenterna anser att programmet i hög grad har bidragit till eller kommer att bidra till att omsättningen ökar. (9 st angav 4 och 1 st angav 5). Fråga 12: I hur hög grad har programmet bidragit till att ni har eller kommer att öka er lönsamhet? Även på denna fråga anser en majoritet att programmet har tillfört värde; 56 procent angav 4 eller 5 på frågan. (8 st angav fyra och 1 st angav 5). Intervjuerna: Under intervjuerna ställdes främst en fråga som handlade om programmet tillfört värde: - Har ert/ditt deltagande gett effekter/påverkat företaget på något sätt? Alla respondenterna svarar att programmet har gett effekter, inget företag svarar nej på den här frågan. -Organisationsförändringar Åtta av företagen har genomfört organisationsförändringar och/eller förändrat roller som en effekt av programmet. -Ny energi Tre av respondenterna uppger att hen och ledningen för företaget fått ny energi av programmet. -Nya viktiga insikter Ytterligare tre uppgav att de fått nya viktiga insikter. -Ny tjänst/produkt Ett av TUFF-företagen har skapat en ny tjänst/produkt som en direkt effekt av programmet -Ny kund Ett av TRIM-företagen hade fått en ny kund som en följd av programmet, ett av de andra företagen i gruppen. -Värdegrundsarbete Ett av TRIM-företagen har påbörjat ett större värdegrundsarbete i företaget som en följd av programmet. Nyckeltal före och efter programmet Under intervjuerna fick respondenterna frågor om hur mycket företaget omsatte respektive om antalet anställda före och efter programmet. Det är i princip omöjligt att påvisa ett direkt samband mellan deltagandet i programmet och en förändring av dessa nyckeltal, men jag tycker att det trots det är intressant att titta på den frågan. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 11

457 Diskussion och rekommendation -Ökad omsättning Det vi kan konstatera är att alla Trimföretagen har ökat sin omsättning under programmet. Den genomsnittliga ökningen var 17 procent. -Ökat antalet anställda Tre av Trimföretagen har också ökat antalet anställda. Ett av dem har minskat antalet anställda, men minskningen var en direkt effekt av programmet med syfte att öka effektiviteten i företaget. Bland TUFF-företagen är det bara ett av tre som har ökat både omsättning och antal anställda. De andra två visar upp samma siffror på båda parametrarna både före och efter programmet. De tre företagen som deltog i Skuggstyrelse har inte heller utvecklats i någon större omfattning under programmet. Ett av företagen har öka sin omsättning, ett företag har minskat men samtidigt anställt en person. -Genomsnittlig ökning Den sammanlagda genomsnittliga omsättningsökningen hos alla de intervjuade företagen uppgick till 10 procent. Samma siffra för ökningen av antalet anställda var 11 procent. Att hävda att det är programmet som har orsakat ökningarna går inte att göra. Däremot uppgav några av respondenterna i intervjuerna att programmet haft en avgörande inverkan främst på omsättningsökningen. Flera av dem sa också att de är övertygade om att deras deltagande i programmet kommer att ge effekter på sikt. Fråga 3: Vad i innehållet i programmen tycker de deltagande företagen har varit bra? Fråga 4: Vad i innehållet tycker de deltagande företagen kan utvecklas? Generellt visar resultatet från både enkäten och intervjuerna att deltagarna är mycket nöjda med innehållet i programmet. Det som sticker ut lite extra är strategiträffarna i TRIM-programmet som respondenterna främst i intervjuerna är väldigt nöjda med. Jag redovisar nedan resultatet av varje del i programmet: Enkäten: -Nulägesanalyser med PM-matris, Swot-analys, konkurrentanalys och tillväxtbarometer Respondenterna ger den här delen av programmet mycket högt betyg. 94 procent av dem ger verktygen betyg 4 eller 5. (9 st gav betyg 4, 6 st gav betyg 5) Intervjuerna: I intervjuerna delades verktygen upp och respondenterna fick ge sina omdömen om PMmatrisen och Ahrens Tillväxtbarometer separat. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 12

458 Diskussion och rekommendation -PM-Matrisen: Två av respondenterna ansåg att verktyget var mycket bra, fyra företag att det var bra och ett företag tyckte inte att arbetet med den gav så mycket. Anledningen till detta var att det aktuella företaget redan hade bra koll på sin produkt och på var företaget tjänade sina pengar. Utvecklas? -Majoriteten av respondenterna, både i enkäten och i intervjuerna tyckte inte att något behövde ändras eller utvecklas vad gäller nulägesanalyserna, verktygen och tillväxtbarometern. -Ett TUFF-företag efterfrågade ett första informationsmöte inför starten av programmet för att ge deltagarna en förståelse för processen och innehållet. Respondenten upplevde att det var svårt att förstå frågorna i vissa av verktygen i början. -Tillväxtbarometern Ett företag tyckte att verktyget var mycket bra, fyra företag att det var bra och ett företag svarade att de tyckte frågorna var svåra att svara på men att det trots det var nyttigt att göra analysen. Utvecklas? Inget av respondenterna, vare sig i enkäten eller i intervjuerna, tyckte att något behövde ändras eller utvecklas i Tillväxtbarometern. Ett företag tyckte dock att frågorna var svåra att svara på, något som gör att Almis rådgivare bör fundera på hur kommunikationen kring barometern kan förbättras. -Business Model Canvas Fyra respondenter tyckte att affärsmodelleringen med Canvasen var mycket bra och tre företag angav att de tyckte den var bra. Utvecklas? -Ingen av respondenterna tyckte att något ska ändras eller utvecklas vad gäller Business Model Canvas. -Kick-off i Mundekulla (enbart TRIM-företag) Enkäten: En majoritet av respondenterna, 62,5 procent (4 st angav 4, 1 st angav 5), ansåg att kickoff:en var mycket nyttig för det fortsatta arbetet. Intervjuerna: Alla respondenterna var entusiastiskt positiva till eventet. De angav främst två inslag som var extra värdefulla; dels föreläsaren från Ahrens&partner, dels teambuildingaktiviteterna. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 13

459 Diskussion och rekommendation -Utvecklas? Den enda synpunkt som framkom under intervjuerna kom från en respondent som tyckte att eventet var något kort. Hen föreslog att det skulle inledas vid lunch dag 1 men köras fram till kl 15 nästa dag istället för att avslutas vid lunch. Den arbetsdagen är ändå förstörd, ansåg respondenten och vi hade behövt ett par timmar tlll. -Strategigruppsträffarna (enbart TRIM-företagen) Enkäten: 75% av respondenterna gav strategigruppsträffarna 4 eller 5 i betyg (2 st gav 4, 4 gav 5). Intervjuerna: Respondenterna i intervjuerna var mycket positiva till strategigruppsträffarna. Det här inslaget i programmet var det som alla var allra mest nöjda med. Så nöjda att gruppen bestämt sig för att fortsätta med träffarna trots att programmet avslutats. Anledningen till att enkätsvaren inte helt visar den bilden tolkar jag som ett missnöje med ett par av tema-experterna. Detta framkom under alla intervjuerna. -Utvecklas? Alla respondenterna hade synpunkter på ett par av tema-experterna som de inte tyckte höll tillräckligt hög kvalitet. En rekommendation är att Almi är noggranna vid valet av tema-experter i framtiden. -Tema-experterna (Enbart TRIM-företagen) Enkäten: 75% av respondenterna ansåg att tema-experterna bidragit i hög grad till en ökad förståelse för företagets tillväxtutmaning. (4 st angav 4, 2 angav 5) Intervjuerna: Alla respondenterna var eniga om att vissa av tema-experterna var mycket bra. Ett par av tema-experterna beskrevs t o m som fantastiska. Betyget drogs ner genom att en eller två av tema-experterna inte upplevdes som kompetenta. Utvecklas? Se punkten ovan. Allmänna synpunkter: Något som fungerade extra bra -Regelbundna avstämningar -Åtgärdsplanen Något som flera respondenter tyckte fungerade väldigt bra och som de ansåg var en vi förklaringar till varför programmen varit så värdefulla för dem var dels de regelbundna avstämningarna med hemläxa mellan. Dels åtgärdsplanen som togs fram och som noggrant följdes upp. Deltagarna är av uppfattningen att om dessa momenten inte TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 14

460 Diskussion och rekommendation funnits med hade inte processen gett lika mycket som den nu gjorde. Något som kan utvecklas Överlag fanns det inte mycket som respondenterna tyckte behövde förändras. Flera av dem fick tänka länge innan de svarade på frågan och fyra av dem sa att det inte fanns något som borde gjorts annorlunda. Några saker dök dock upp: -Föreläsarna/tema-experterna Två av Trim-företagen nämnde under intervjun att ett par av tema-experterna inte höll tillräckligt hög nivå. -Uppstarten av TUFF En av respondenterna upplevde att det var svårt att förstå de olika verktygen i början av programmen. Hen hade problem med att svara på frågorna som ställdes och hade uppskattat om programmet hade inletts med en introduktionsträff där programmets upplägg och innehåll hade presenterats. -Avstämningsmötena i TUFF En av respondenterna tyckte att rådgivarna/coacherna kunde ha varit tuffare i sitt förhållningssätt till dem vad gäller hemläxorna. Hen kände att hen hade behövt få lite mer press på sig för att verkligen göra det arbetet mellan avstämningsmötena. -Simulering av styrelsemöten i Skuggstyrelse Två av respondenterna tyckte att rollspelet vid det första styrelsemötet inte fungerade. Det blev inte på riktigt, de kände sig obekväma i att spela roller och de kände inte att de av den anledningen lärde sig något. En av dem ansåg dessutom att det hade varit bättre med en professionell styrelseordförande vid de efterföljande styrelsemötena hos respektive företag. Vi ska ju inte lära oss att bli ordförande i våra styrelser, sa han. Bättre om vd:arna får agera vd på mötena och få se hur en professionell ordförande arbetar. -Fler företag i TRIM En av respondenterna i TRIM-företagen, som överlag var mycket nöjd med programmet, hade bara en synpunkt: Det hade kanske varit ännu bättre om ett företag till hade deltagit i programmet. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 15

461 4. Resultatredovisning Diskussion och rekommendation Resultatredovisningen nedan är uppdelad i tre delar. Jag inleder med att redovisa utvecklingen av två nyckeltal under programmet, omsättning och antal anställda. Därefter kommer resultaten från enkäten (16 frågor) och sist redovisas intervjuerna med vd:arna för de tio företagen. 4.1 Nyckeltal före och efter programmet (Oms i SEK milj) TRIM Oms före Oms efter Ökning Anst före Anst efter Ökning Norje Smide % % Nortic 8, % % PDS Engineer % % Cajam 8, % 7 7 0% Ökning, genomsnitt 17% 6% TUFF Oms före Oms efter Ökning Anst före Anst efter Ökning Langate % % Vinestrands mat 4,6 4, Heli AB 6,5 6, % Ökning, genomsnitt 17% 6% Skuggstyrelse Oms före Oms efter Ökning Anst före Anst efter Ökning Cajam 8, % 7 7 0% Enrotek DMB 14,2 14-1,4% % Ökning, genomsnitt 4% 4% TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 16

462 Diskussion och rekommendation 4.1 Resultatredovisning enkäten TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 17

463 Diskussion och rekommendation Kommentar: 94% av respondenterna gav metoden betyg 4 eller 5 TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 18

464 Diskussion och rekommendation Kommentar: 92% av respondenterna gav Business Model Canvas 4 eller 5 i betyg. Kommentar: 62,5% av respondenterna gav betyg 4 eller 5 till Kick-off eventet. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 19

465 Diskussion och rekommendation Kommentar: 75% av respondenterna gav strategiträffarna betyg 4 eller 5. Kommentar: 75% av respondenterna gav betyg 4 eller 5 till temaexperterna. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 20

466 Diskussion och rekommendation Kommentar: 73% av respondenterna angav 4 eller 5. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 21

467 Diskussion och rekommendation Kommentar: 81% av respondenterna angav 4 eller 5. Kommentar: 62,5% av respondenterna angav 4 eller 5. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 22

468 Diskussion och rekommendation Kommentar: 31% procent av företagen angav 4 eller 5. Kommentar: 56% av respondenterna angav 4 eller 5 TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 23

469 Diskussion och rekommendation Kommentar: 56% av respondenterna angav 4 eller 5. Kommentar: 56% av respondenterna angav 4 eller 5. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 24

470 Diskussion och rekommendation Kommentar: 87,5% av respondenterna angav 4 eller 5. Kommentar: 100% av respondenterna gav programmet 4 eller 5 i betyg. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 25

471 Diskussion och rekommendation Kommentar: 50% av respondenterna angav 4 eller 5. TicTac Consulting Tel: G Nilssons väg Lyckeby 26