DETALJPLAN FÖR FASTIGHETER RÅGHULT 1:5 m. fl.

Transkript

1 HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETER RÅGHULT 1:5 m. fl. SOTENÄS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV LILJEWALL ARKITEKTER AB RAPPORT 603

2 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för beslut enligt PBL om detaljplanförslag för Skomakarudden i Sotenäs kommun, angående uppförande av bostäder, hotell/vandrarhem, café/restaurang, småbåtshamnar, förrådsbodar, samt tillståndsprövning enligt miljöbalkens (1998:808) kap11 för vattenverksamhet. Sökande: Ulf Gustavsson Personnr: Kuttergatan VÄSTRA FRÖLUNDA Ombud: Lars-Harry Jenneborg c/o HydroGIS AB Snipan STENUNGSUND Fastighetsbeteckning: Råghult 1:5 med flera, Sotenäs kommun. Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg/HydroGIS AB E-post: mery-lorna@hydrogis.se Tfn: Samtliga foton i rapporten: HydroGIS AB Originaldokument: MKB 603 Skomakarudden pmd/pdf ADRESS Snipan S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX HEMSIDA E-POST info@hydrogis.se ORG. NR SÄTE STENUNGSUND

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNING 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER NATIONELLA MILJÖMÅL GÄLLANDE PLANER 11 4 PROJEKTBESKRIVNING 13 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER NATURMILJÖ MARIN MILJÖ - NULÄGE LANDMILJÖ- NULAGE VATTENSTRÖMMAR KONSEKVENSER - MARIN MILJÖ KONSEKVENSER - LANDMILJÖ KULTURMILJÖ LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV NATURRESURSER BOENDEMILJÖ BULLER FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN SÄKERHETSFRÅGOR KOMMUNIKATIONER MÖJLIGA ÅTGÄRDER NOLLALTERNATIVET 44 6 BYGGTID 45 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 45 8 AVVECKLING 45 9 SAMRÅD ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING KÄLLOR 49 BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: Ålgräsvegetation i inre Bottnafjorden Miljökvalitetsnormer för luft och buller Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Bottnefjorden Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Bottnafjorden ADRESS Snipan S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX HEMSIDA 3 E-POST info@hydrogis.se ORG. NR SÄTE STENUNGSUND

4 INLEDNING 1 INLEDNING På uppdrag av Liljewall Arkitekter AB har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats med anledning av ett detaljplaneförslag över Skomakarudden inom fastigheten Råghult 1:5 med flera i Sotenäs kommun. 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKBn Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i planhandlingarna för detaljplanen och är därmed en del av beslutsunderlaget. Planbeskrivningen innehåller en komplett beskrivning av föreslagna förändringar inom planområdet, medan miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en mer sammanfattad beskrivning av planens innehåll. I MKB:n läggs tonvikten på beskrivning av den miljöpåverkan som planen ger upphov till. För att få en så bra förståelse som möjligt för de planerade förändringarna bör planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning läsas tillsammans Miljökonsekvensbeskrivningen skall belysa de direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för det fall projektet inte genomförs, beskrivs även effekterna av ett nollalternativ, dvs bibehållande av nuvarande plansituation. MKBn har avgränsats till att omfatta de frågor som bedömts som mest väsentliga vid prövning av projektet. Geografiskt har studien i huvudsak begränsats till detaljplaneområdet med angränsande omgivning. Fig 1. Befintliga bryggor i planområdets östra del. 4

5 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 2. Översiktskarta. Bovallstrands tätortsbebyggelse utgör en unik skärgårdsmiljö omgivet av ett kargt bohuslänskt bergslandskap. Skomakarudden är belägen i nordöstra kanten av bebyggelseområdet vid Bottnafjorden södra strand. Längst ut på udden finns ett sedan länge nedlagt stenbrott. Planområdets västra del domineras i nuläget av byggnader från ett tidigare byggvaruföretag. Verksamheten har emellertid flyttats sedan några år tillbaka. Fig 3.Flygbild över området. 5

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖBALKENS 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förorenad jord kan finnas där lagring av impregnerade trävaror har skett, samt där brand har förekommit. Vid markarbete måste detta beaktas och nödvändiga åtgärder vidtas. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Anlitad entreprenör förutsätts tillämpa bästa teknik samt ha goda erfarenheter från liknande projekt. Val av plats: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 6 miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Med förslaget avses en förtätning av befintligt bebyggelseområde. De västra delarna är idag bebyggda med verksamhetsbyggnader för den tidigare trävaruhandeln. I dessa delar bedöms de föreslagna bostäderna utgöra en mer lämpad markanvändning. I övriga delar utgörs marken av naturmark, badplats, tidigare tomtmark samt ytor för utlastning av sten och timmer. I detta område har en avvägning lett till att delar av området lämnats oexploaterade då det i området anses finnas ett behov av turistboende samt för allmänheten tillgänglig och förbättrad badplats och rekreationsytor. Förslaget bedöms inte innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Småbåtshamnarnas stålkättingar, betong i bryggkontruktioner, flyt- och förankringselement är återvinningsbara material. Vid en eventuell avveckling av anläggningen måste tryckimpregnerade träkonstruktioner omhändertas vid avfallsanläggning, liksom flytbryggornas innehåll av frigolit. 6

7 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter, som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön, med likvärdig materiel eller produkter, som kan antas medföra mindre sådana risker. Produkter tillverkade av polyeten PE bör hellre användas än PVC, som vid förbränning ger giftiga klorföreningar. PE ger däremot endast ger restprodukterna koldioxid (CO 2 ) och vatten. Användning av lämpliga fyllnadsmaterial som ger stabilitet och som förhindrar utläckage av oönskade ämnen till havet bör beaktas. Rimlighetsavvägning: Kraven på de allmänna hänsynskraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kostnaden för den planerade åtgärden synes motiverad då avsikten är att fullfölja detaljplanen för att erbjuda ett attraktivt fast- och fritidsboende och genom tillkomsten av café/ restauranger samt vandrarhem skapa ökad sysselsättning i skärgården. Förr var fisket en viktig näring - i dag är turismen en av de viktigaste näringarna. Ansvar för skadad miljö: Enligt 8 alla som bedriver eller har bedrivit eller vidtagit en åtgärd som medför skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Uppkommer skador på allmän eller enskild egendom under anläggningsarbetena kommer detta att behandlas som ett skadeståndsärende. Slutavvägning: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Projektets bedöms ej innebära risk att människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdet, ingår i område av riksintresse för naturvård och friluftsliv. I nuläget finns rester av en utskeppningskaj för sten på uddens norra del och i väster ligger industrilokaler som använts för trävaruhandel. Förslaget innebär att delar av det som idag används som naturmark kommer att nyttjas till byggnation. Planförslaget avser emellertid främst 7

8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR en förtätning av befintligt bebyggelseområde, där delar av området lämnas oexploaterade för att utgöra tätortsnära natur i förmån för boende och besökare. Badstranden tillgängliggörs aven för dem med funktionshinder. Strandlinjen utmed dagens trävaruhandel blir också tillgänglig för allmänheten. Småbåtshamn föreslås då det finns en stor efterfrågan av båtplatser för de boende inom planområdet i först hand. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersiellt viktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa de viktigaste av dessa som riksintresse (citat ur Fiskeriverkets utredning Finfo 2006:1; referens 8). I utredningen finns inte något särskilt utpekat riksintresseområde för fisket i Bottnafjorden. Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pga områdenas natureller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet ska enligt 3 kap 6 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Planerad hamn, som innebär en utökning av befintliga bryggor för fritidsbåtar, bedöms ej innebära att natur- och kulturmiljön tillfogas någon påtaglig skada. Ej heller påverkas några fritidsintressen negativt. Mark- och vattenområde som är särskilt lämpliga för bl a kommunikationer skall enligt 3 kap 8 miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder, vilka påtaglig kan försvåra utnyttjandet av dessa. Väg 174 hävdas som riksintresse för kommunikationer. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen Norge till Lysekil är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1 och 4 i miljöbalken för sina natur- och kulturvärden. Inom detta område får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2 7 samma kapitel, och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. De områden som omfattas av 4:e kap MB är enligt 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns här. Ingrepp får inte påtagligt skada värdena. Projektområdet ingår i ovanstående område och är således av riksintresse med avseende på natur- och kulturvärden. Projektet bedöms dock ej medföra några negativa konsekvenser för några sådana värden. Skydd av områden Strandskydd: enligt 7 kap miljöbalken omfattar land- och vattenområdet vid havet, insjöar och vattendrag intill åtminstone 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvat- 8

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR tenstånd. Inom detta område får inte byggnader uppföras eller grävnings-arbeten utföras för sådana byggnader, eller andra åtgärder utföras som kan förhindra allmänhetens åtkomst av området eller väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växtarter. Gräns för strandskydd Det aktuella planområdet omfattas inte av strandskyddsbestämmelser, enligt miljöbalken 7 kap (se fig 4). Fig 4. Gräns för strandskydd. Vattenverksamhet: Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden omfattas av lagen om vattenverksamhet enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Anläggande av småbåtshamnar är i regel tillståndspliktig vattenverksamhet och för att möjliggöra en miljöbedömning krävs i regel upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. KIFS 2003:1, 1998:8: Kemikalieinspektionens föreskrifter anger att den som använder träskyddsmedel skall noga överväga behovet samt vid konstruktion och virkesval se till att användningen leder till så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt. Kreosotbehandlade förtöjningspålar får endast användas för yrkesmässigt bruk om de är yngre än 30 år. Avfall: Kreosot och impregneringsbehandlat trä klassificeras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Miljöstationer klassificeras som C-verksamhet i 9 kap. miljöbalken och är därmed anmälningspliktiga till kommunen. Det är avfallsinnehavarens ansvar enligt 15 kap 5 i miljöbalken att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Inom planområdet uppförs miljöstationer. Avfallet som ämnas tas om hand anges i avfallsförordningen 2001:1063 som pappers- och pappförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar. 3.3 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Projektet bedöms beröra följande miljömål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. 9

10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Beroende på val av alternativ berör brygganläggningen i väster främst vegetationsfattig grundbotten med skal, sand och sten. Östra området tangerar ett medelstort område med ålgräsvegetation. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. I området tillkommer ca 100 fritidsbåtar. Numera blir det förbjudet att tömma båtarnas toa/septitankar direkt i havet, varför någon övergödningseffekt från båtarna inte skall behöva uppkomma i Bottnafjorden Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Båtverksamheter medför mer eller mindre diffust läckage av giftiga ämnen från bottenfärger och eventuellt från impregneringsmedel i bryggorna. Spill av drivmedel och olja kan förväntas förekomma oavsiktligt, temporärt och i ringa omfattning. Båtbranschen blir allt mer uppmärksammad på miljöproblemen och utvecklar alternativa och mindre giftiga bottenfärger. Fyrtaktsmotorer blir också vanligare och är betydligt mer skonsamma mot miljön än tvåtaktsmotorer. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Uppförande av byggnader och hårdgjorda ytor medför vissa ingrepp i naturmiljön. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Denna verksamhet kommer att utvecklas för boende och rekreation i syfte att skapa en betydligt bättre planerad och bebyggd miljö jämfört med nulägets anläggningar. 10

11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.4 GÄLLANDE PLANER Enligt gällande översiktsplan för Sotenäs kommun, ÖP 04 (antagen av KF ), ligger planområdet inom Bovallstrands tätortsområde. Översiktsplanen redovisar den norra delen av det aktuella planområdet som hamn-, bostäder och område för friluftsanläggning med anlagd badplats. Den västra delen av planområdet redovisas som vattenanknutet utvecklingsområde för turism, rekreation, handel och verksamheter. Vattenområdena är markerade för småbåtshamn samt badplats. Som helhet följer föreslagen detaljplan samma användningsområden som anges i översiktsplanen. En gällande detaljplan är fastställd (se fig 4). En del av denna och öster om aktuellt område upphävdes genom kommunfullmäktiges beslut daterat Planen från 1942 innebär att trävaruhandeln kvarstår med tillhörande strandområde i öster som industrimark. Ungefär halva uddens bergsområde i norr är i planen avsedd för hotell- eller restaurangbebyggelse. Hela vattenområdet kring udden får erfordeliga vågskydd, kajer eller bryggor uppföras. Runt hela udden angäggs en körväg. Sju friliggande bostadsvillor uppförs längs befintlig väg som bildar uddens södra baslinje. Fig 4 Del av gällande detaljplan från

12 PROJEKTBESKRIVNING 4 PROJEKTBESKRIVNING Planförslaget innebär att området används till bostäder, verksamheter, rekreation och turism. Väster om dessa bostäder finns i planförslaget en bryggpromenad tillgänglig för allmänheten. Planen säkrar även allmänhetens tillgänglighet till badplatsen som därför föreslås planläggas som naturmark. Sotenäs Trävaru AB har flyttat sin verksamhet från området vilket innebär att marken som har ett attraktivt läge vid vattnet, i den södra delen av planområdet, nu kan ges en annan användning. I denna del föreslås friliggande bostäder i med vattenkontakt utmed nya kanaler (i planen fig 6A och B kallas området Hamnbassängerna). Utanför bostäderna föreslås en småbåtshamn med flytbryggor. Mellan det södra bostadsområdet med friliggande bostadshus, Dinglevägen och Skomakarudden föreslås två nya flerbostadshus (Fruktträdgården). På Skomakarudden finns rester av ett gammalt dagbrott som man har lämnat helt utan åtgärder. Delar av udden nyttjas till rörligt friluftsliv, framförallt inom uddens västra del där det finns en allmän badplats som utnyttjas av de boende i området samt kringboende. På Skomakaruddens norra spets föreslås ett turistiskt boende tillsammans med restauranger bidra till att öka allmänhetens tillgänglighet till området (Kajen). Norr om det föreslagna vandrarhemmet föreslås en småbåtshamn där även turbåtar kan lägga till. Nordöst om berget på Skomakarudden kan mindre förrådsbodar placeras utmed vattnet och på berget föreslås 12 nya friliggande bostäder uppföras. Fig 5. Tecknat perspektiv. 12

13 13 Fig 6. Planförslag.

14 PROJEKTBESKRIVNING Fig 6B. Illustrationsplan 14

15 PROJEKTBESKRIVNING Fig 7. Tvärsektioner med bassängerna 15

16 NATURMILJÖ 5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 NATURMILJÖ Inventering av land- och vattenmiljön utfördes i april 2004, augusti 2005 samt Den marina miljön undersöktes med ROV-farkost (undervattensvideo) sidescan sonar och ekolodsplotter i oktober 2010 (se fig 10 och 11) MARIN MILJÖ - NULÄGE Bottenförhållandena vid Skomakaruddens norra udde är tämligen djupa - omkring 10 meter strax utanför strandkantens stenutfyllnad och bottnen består av finare sediment. Djupet på sedimentbottnen är här för stort för att hysa högre algvegetation och inga särskilt ovanliga djursamhällen förekommer. Bottnen karakteriseras av finlera med bruna beläggningar med cyanobakterier (fig 13 A-D) Mot öster sker en snabb uppgrundning till ett par meters djup, där ett smalt vegetationssamhälle med både ålgräs Zostera marina (fig 13 E-F) och snärjtång Chorda filum (fig 13 H) förekommer och följer djupnivån mot öster. På ålgräsbladen sitter ofta havsanemoner Sagartiogeton viduatus (fig 13 G), som vanligtvis indikerar goda miljöförhållanden. På djupare vatten längre ut från stranden blir inslaget med snärjtång dominerande (fig 13 H). Ålgräsvegetation i Bottnafjorden - och på de flesta ställen utmed hela Bohuskusten - har under senare delen av 1900-talet minskat kraftigt. Mellan åren 2003 och 2009 har delar av Bottnafjorden flygfotograferats i samband med inventering av fintrådiga alger för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Därvid har ett bestånd i fjordens inre del särskilt observerats och man kan skönja en långsam tillväxt i beståndets ytterkanter (se flygbilder i Bilaga 3). Ålgräsbestånden i Bottnafjorden är de bottensamhällen, som främst skall skyddas mot ingrepp med den långsiktiga målsättningen att så mycket som möjligt av sedimentbottnarna mellan 1-5 m djup skall vara återkoloniserade med ålgräs. Vid planområdets östra gräns är vattendjupet endast omkring en knapp meter. På de vegetationsfria bottenytorna inom de grundare delarna i öster finns hjärtmussla Echinocardium edule, sandmussla Mya spp., knivmussla Ensis sp., nätsnäcka Nassa reticulata samt rikligt med strandsnäckor Litorina litorea och L. saxatilis. Väster om udden förekommer omväxlande sand och bergsbottnar utmed stranden. Ett mindre skär är beläget strax norr om en befintlig sandstrand som i nuläget utnyttjas som badplats. Bottnen har en typisk prägel av erosionskaraktär med grov sand och skal ner till ca 4 m djup (fig 12 F-G). Vågpåverkan är tidvis relativt kraftig i väster. Med ökat djup övergår bottnen gradvis till finare sediment. Inga särskilt bevarandevärda marina växt- eller djursamhällen har observerats i planområdets västra delar (fig 12 A-H). I planområdets västra del består strandskoningen av utfyllnad med skrotsten. Bottnen intill är delvis stenig men övergår snabbt i sedimentbotten med sand på 2-5 m djup (fig12 A-D). Vita 16

17 NATURMILJÖ Skomakarudden Fig 8. Översikt av området med de båda nuvarande ålgräsförekomsterna öster om Skomakarudden Foto: HydroGIS AB Ålgräs

18 NATURMILJÖ Fig 9. Erosionsbotten med sand, grus samt skrotstensutfyllnad i områdets västra del. fläckar med svavelbakterier förekommer här och var på senhösten (fig 12 A-B). Vegetationen utmed strandkanten där stenblock eller berg når ut i vattnet har en normal och delvis tätvuxen vegetation med blåstång, sågtång och framför allt sargassosnärja Sargassum muticum (fig 12 G-H). Algerna är i regel påtagligt överväxta med bl a fintrådiga brunalger Pilayella litoralis. I mindre omfattning förekommer även vanliga rödalger som Ceramium spp., Polysiphonia spp. (fig 12 C-D), Furcellaria lumbricalis, Phycodrys rubens, Chondrus crispus, Phyllophora spp. m fl. Bestånd med sargassosnärja och inslag av kelpalgen Laminaria saccharina karakteriserar främst hårdbottnarna nedanför en dryg meters djup. På berg- och stenytor förekommer krustabildande kalkalger Phymatolithon spp. Blåmusslor Mytilus edulis förekommer i grupper utspridda på berg eller på botten med grövre sediment eller sten på några meters djup. Här får bottnen ett betydande inslag med tomma mussel- och snäckskal. De senare bebos ofta av eremitkräftor Eupagurus bernhardus (fig12h). Några musselbankar har emellertid inte observerats i området. Vanlig sjöstjärna Asterias rubens förekommer allmänt inom hela området (fig 12 B). Bultfiskar Gobidae och hästräkor Crangon crangon är den dominerande faunan, särskilt där grunda erosionsbottnar med grusinslag förekommer från strandkanten ner till ca en meters djup. Därtill förekommer allmänt också storspigg Gasterosteus aculeatus, stensnultra Ctenilabrus rupestris, skärsnultra Crenilabrus melops och tejstefisk Pholis gunellus. Skrubba Platichtys flesus och rödspotta Pleuronectes platessa uppehåller sig gärna inom vegetationsfri sandigsiltig botten på drygt meters djup särskilt i östra planområdet. Öring och lax stryker med stor sannolikhet förbi udden på sin väg in mot Bottnafjordens inre del med bäckutflöde. 18

19 NATURMILJÖ Sjökabel Stock under vattenytan Grynna Track 2 Sidescan Track 1 Sidescan Sjöledning Fig 10. Bottentopografi i Bottnafjorden. OBS att ekolodsplottern lägger ut en 50 m bred zon medextrapolerade mätvärden utanför egentliga mätområdet (ca 5-10m utanför strandlinjen) 19

20 NATURMILJÖ Ålgräs/Snärjtång Finsediment Östra udden Norra udden Kabel Finsediment Ledning Västra stranden Sand Grus Finsediment Fig 11. Undersökta delar med sidescan sonar. Bilderna visar bottentyper samt en sjöledning och sjökabel. 20

21 NATURMILJÖ Fig 12 A B C D E F G H 21

22 NATURMILJÖ Fig 13 A B C D E F G H 22

23 NATURMILJÖ Fig 14. Områdets västra del. Vattenområdet har bildbehandlats för att grunda bottnar med sandigt substrat skall framträda bättre. 23

24 NATURMILJÖ LANDMILJÖ- NULAGE Positioner inom parentes hänvisar till motsvarande i fig 15. Landmiljön karakteriseras huvudsakligen av rundhällar med vegetationsfyllda svackor. I grundare svackor och mindre sprickbildningar med tunnare jordtäcke trivs flera torrmarks och kalkgynnade ängsväxter. Här finner man jungfrulin Polygala vulgaris, höskallra Rhinantus spp., gul fetknopp Sedum acre, vit fetknopp Sedum album, jordklöver Trifolium campestre, smörblomma Ranunculus acris. Även lupiner och silverarv förekommer. Vid en av SNF utfört inventering av udden påträffas fridlyst nattviol Plananthera bifolia (växer på två platser, men utanför planerade tomter) samt backnejlika Dianthus deltoides på torrängsmark. Strandområdet utmed uddens östra (A) del är exploaterad genom den befintliga vägen som leder fram till ett gammalt lastområde (D). Här är några enklare småbryggor uppförda. Ett par exemplar av naverlönn Acer campestre (akut hotad) växer i buskform intill körvägen strax efter infarten. I övrigt utgöres träd och buskvegetationen av relativt triviala arter. Här finns alm Ulmus glabra (rödlistad från 2010), sälg Salix spp., vildapel, asp, al och björk. Buskvegetationen utgöres främst av slån Prunus spinosa och nyponrosor Rosa canina samt vresros R. rugosa. I en relativt djup utskuren ravin (B) förekommer den lilla ormbunken svartbräken Asplenium trichomanes (se fig 17) på några ställen. I ravinens botten trivs mer fuktkrävande arter som majbräken Athyrium felix femina, vitmåra Galium album, gulvial Lathyrus pratensis och älgört Filipendula ulmaria. Den sistnämnda bildar på några ställen mer eller mindre svårgenomträngliga snår (se fig 19). Uddens strandområde (C) i västra delen är i stort sett orörd med berghällar som når ner i vattnet samt en mindre sandstrand som bör bevaras. På badstranden med sand förekommer större bestånd med strandråg Leymus arenarius. På högre belägna partier växer bl a gulmåra Galium verum, liten blåklocka Campanula rotundifolia och trift Armeria maritima. Strandmiljön bedöms generellt ha ett högt bevarandevärde även om inga mer ovanliga arter förekommer. Bergsuddens (Skomakarudden, se fig 15) norra del (D) är exploaterad med plansprängd yta och strandskoning med sten. Ingreppet genomfördes på den tid när området byggdes ut till utskeppningshamn för stenhuggeriets produkter. Bland rundhällarna finns också rester av den transportväg som ledde fram till lastområdet. Markvegetationen vid grusplanen är relativt sparsam. Karakteristiska arter är getväppling Anthyllis vulneraria, strandglim Silene uniflora, röllika Achillea millefolium, renfana Tanacetum vulgare, nysört Achillea ptarmica, käringtand Lotus corniculatus, gul fetknopp Sedum annum, stånds, bockrot samt olika gräs som fårsvingel och rödven (fig 18). Strandområdet väster om udden (se fig 21 och 22) är exploaterad av industribyggnader med strandskoning av skrotsten och flera uppförda mindre bryggor och stenpir. Landområdet (E) karakteriseras av en skräpig utfylld mark, där i nuläget byggnader till ett byggvaruföretag är uppförda. Marken har delvis använts för lagring av trävaror. Inom denna del förekommer inga anmärkningsvärda växtarter. Den till stora delar utfyllda marken domineras av triviala arter som olika gräs, gråbo, renfana och skräppor. Harklöver Trifolium arvense finns emellertid här och var på mark med mer inslag av grus. 24

25 NATURMILJÖ D C B F A E Naverlönn Fig 15. Områdets centrala del med udden och befintliga brygganläggningar. Vattenområdet har bildbehandlats för att grunda bottnar med sandigt substrat skall framträda bättre. Bokstavsbeteckningarna hänvisar till texten om naturmiljön på land. 25

26 NATURMILJÖ Fig 16. Områden med naturvärden samt fynd av skyddsvärda arter. Från referens 9. En rad med oxlar Sorbus intermedia (F) respektive bohuslind Tilia platyphylla, sälgar med angrepp av myskbock Aromia moscata har ett visst bevarandevärde (referens 9). Bohuslinden är idag rödlistad som akut hotad (CR), men här räknas inte planterade träd in och beståndet på Skomakarudden är med stor sannolikt planterat och har därmed ett lågt naturvärde. Område 1 i fig 16 har en sekundär kalkpåverkan från betongbunkrarna och därför har ett par ovanliga gelélavar kunnat etablera sig. Det är dels Collema bachmannianum och dels C. tenax. Båda arterna växer i sluttande partier med naken jord/grus. Här noterades också några ytterligare arter som indikerar lite högre näringsvärde i marken, mossan kopparbryum Bryum alpinum, laven Dermatocarpon fluviatile I detta område påträffades också en skorplav som växer på basen av gamla triftstammar Armeria maritima. Arten är sannolikt inte beskriven, men tidigare 26

27 NATURMILJÖ Fig 17. Svartbräken t v och stensöta mm t h i område B Fig 18. Gul fetknopp och gullklöver i område D. 27

28 NATURMILJÖ Fig 19. Snårig högörtsvegetation i område B. funnen på Väderöarna samt Burholmen och bevarandevärdet är inte närmare utrett. En lav Porpidia soredizoides uppges också finnas i området. Arten har här sin enda kända förekomst i Bohuslän, men är sannolikt förbisedd och klassificeras som ej utvärderad i rödlistesammanhang. Några bestånd av den i väst förekommande blåmossan Leucobryum glaucum har också påträffats. Fågelarter som frekventerar Bottnafjordens vattenområde enligt SNF är: knölsvan, sångsvan, grågås, gräsand, kricka, knipa, bläsand, stjärtand, gravand, ejder, sjöorre, svärta, småskrake, storskrake, storskarv, sillgrissla, lunnefågel (tillfällig), tordmule, storlom, smålom, gråhakedopping, skäggdopping, smådopping, fisktärna, fiskmås. Bland fågelarter på land i området kan nämnas ängspiplärka, skärpiplärka, stenskvätta (VU), hämpling (VU), törnsångare och ärtsångare. 28

29 NATURMILJÖ Tvärsektion Ytvattenström Underström <10m Djupvattenström >10-12m Skomakarudden Fig 20. Vattenströmmar vid sydvästlig vind. Planerad hamn på udden har markerats med svart rektangel VATTENSTRÖMMAR Bottnafjorden har en lång vindfetch i dess längdriktning dvs från sydväst. Vid vindar som blåser in i fjorden med denna riktning drivs ytvatten i fjorden (se röda pilar i fig 16) och länkas av något mer mot söder beroende corioliskraften (jordrotationen) och strömhastighet. En motriktad vattenström genereras under ytströmmen och ner till nivåer som ligger ovan salthaltsprångskiktet (10-12 m djup). En del av det tyngre och saltare vattnet under språngskiktet från en djupvattenström dras med ut fjorden i denna underström (se blåa pilar i fig 20). Var gränsen mellan yt- och underströmmen bildas styrs också av vattnets temperaturskiktning under sommaren. Vid ostliga vindar dras ytvattnet ut ur fjorden och länkas i mynningen av mot norr där den möter den nordgående kustströmmen. I detta fall bildas en motriktad bottenström in i fjorden under språngskitet, dvs kallare, saltare och klarare vatten kommer upp långt in i fjorden. Nordliga och sydliga vindar har mindre betydelse för vattenströmmarna i fjorden men ger mycket olika vattenstånd. Fallet med de västliga till sydvästliga vindarna har störst betydelse för strömmarnas inverkan på Skomakarudden och dess planerade hamnanläggning med flytbryggor vid den forna stenutlastningskajen. Bryggorna orsakar något mer strömlä i viken öster om udden. Vid västlig vind 29

30 NATURMILJÖ Fig 21. Västra Skomakarudden med badplatsen i bildens vänstra del. råder medurs riktade ytvattenströmmar i vikarna öster om Skomakarudden. Däremot bedöms inte den utåtriktade underströmmen eller djupströmmen hindras av flytbryggorna. Underströmmen uppskattas nå in i ungefär halva viken. Avsättning av sediment kan bli något mer än i nollalternativet. Emellertid är vindfetchen från nordost in i viken ungefär en kilometer, vilket bedöms ge tillräckligt hög sjö för att hålla grundområdet rent från igenslamning KONSEKVENSER - MARIN MILJÖ Hamnar av den här typen påverkar inte fisken negativt då den gärna håller till i skydd och i skugga av flytbryggor mm dessa (fungerar som flytande rev). De finner oftast också mer föda här än om bottnen varit en naturlig botten med finsediment (se fig 17 A-D). Lax, öring, torsk, ål skarpsill, spigg uppehåller sig gärna intill flytbryggor med god vattenomsättning. Framför allt så brukar tjockläppad multe hittas just intill bryggor. Detaljplanen utökar havsbottnen med ca 850 m 2, vilket bidrar till en ökad marinbiologisk produktion även om bassängerna utgör en del av hamnen. För jagande fisk som makrill, horngädda, lax, öring m fl, vilka går in och ut i Bottnafjorden, bedöms inte brygganläggningarna utgöra något hinder. Det finns gott om utrymme för passage norr om hamnen på udden (se markering i fig 20). Rovfiskar följer främst sillstimmen, som i sin tur jagar djurplankton i den fria vattenmassan. Förekomsten av sill anses till stor del vara kopplad till klimatförändringar, där främst kalla vintrar förefaller ha sammanfallit med sillperioderna. 30

31 NATURMILJÖ Småbåtshamnen vid norra udden planeras uppföras på samma plats som den tidigare hamnanläggningen för stenutskeppning. Platsen kan således anses som exploaterad för hamnändamål. Även den västra hamnen ligger inom område som är sedan länge ianspråktaget för bryggor, stenpir med tillhörande hamnverksamheter. Inom planområdets östra del finns dessutom några mindre bryggor. Utanför och öster om planområdet ligger ytterligare en hamnanläggning med flera sjöbodar. Med undantag för Skomakaruddens västra del med badplatsen så är i stort sett hela området exploaterad för verksamheter med bryggor och båtar. Enligt länsstyrelsens policy skall hamnanläggningar helst uppföras i områden, där sådana redan finns, istället för att ta orörda områden i anspråk. Flytande bryggor/vågbrytare innebär alltid att en del av de djur och alger som sitter på undervattensytorna lossnar och faller ner till bottnen. Är vattenomsättningen dålig medför den ökade syrekonsumtionen i bottenskiktet att svavelbakterier kan bildas. I läget för hamnen på udden är vattenomsättningen mer än väl tillräcklig för att sådana negativa effekter skall utebli. Detta har tidigare konstaterats vid inspektion av kommunens anläggning med flytbryggor vid Bovallstrand där bottnen under dessa hyser ett rikt djurliv utan syrebrist. I norra och västra och småbåtshamnarna kan flytande vågbrytare och bryggor anläggas då vattendjupet är så stort att någon pumpeffekt från längre vågor ej får någon inverkan på bottensedimentet. I öster finns risk för att en mindre yta av ålgräsvegetation påverkas beroende på om flytbryggor skulle anläggas här (se Bilaga 1). En flytbrygga är olämplig här då vattendjupet är alltför litet, vilket medför att en pumpeffekt erhålles, som kan leda till eliminering av ålgräsvegetationen. Detaljplanen bedöms emellertid inte medföra någon förlust av ålgräsklädda bottenytor. Ålgräs i god kondition inom hamnar är tämligen vanligt förekommande (referens 3). Viss propellerklippning av ålgräsbladens toppar kan däremot inte uteslutas. Miljökvalitetsnormer för Bottnefjordens vattenområde samt för fisk- och musslevatten redovisas i Bilaga 3 repektive Bilaga KONSEKVENSER - LANDMILJÖ Planen som tagits fram sammanfaller i liten utsträckning med de naturvärden som finns i området och bedömningen är att planerad bebyggelse inte påtagligt påverkar eller skadar naturvärdena. Vegetation i berghällarnas grunda spricksystem förstöres till vissa delar där grundläggning för husen i bergsområdet anläggs. Vid anläggning av vägar inom området förstöres även stora delar av den vegetation som i nuläget finns utbredd i spricksystemen mellan rundhällarna. Övervägande delar av denna vegetation är trivial, varför förlusten av denna blir mindre betydelsefull. Bestånden med almar, lind och naverlönnar bör emellertid kunna sparas om försiktighet iakttas av de entreprenörer som anlitas. Det är däremot osäkert i vilken grad förslitning uppkommer på vegetationen i stort efter att anläggningen tagits i bruk. 31

32 KULTURMILJÖ Fig 22. Områdets västra del med nuvarande industribyggnader. 5.2 KULTURMILJÖ Under 1800-talets senare del växte Bovallstrand kraftigt. Fiske och stenhuggeriverksamhet var samhällets huvudnäring. I början av 1900-talet blev turismen allt viktigare. Den äldre bostadsbebyggelsen i Bovallstrand är med några få undantag från denna tidsepok och ligger insprängd mellan de omgivande bergen. Vägnätet samt tomternas små trädgårdar skapar sin egenart. Den äldre bebyggelsen är ofta försedd med fina snickerier. Detaljer i granit minner om stenhuggeriverksamheten. Viktiga värdebärare i samhället är kyrkan och Badholmen med sin badanläggning. Planområdet gränsar i sydväst till den äldre delen av Bovallstrand men innefattas inte av det område som anges som värdefull kulturmiljö i kommunens arbetsmaterial inför den kommande översiktsplanen. I söder och sydöst angränsar planområdet till ett område med bebyggelse som utgör årsringar av senare datum. Föreslagen bebyggelse inom planområdet kommer att ansluta till den befintliga bebyggelsens skala och bebyggelsemönster. Den nya bebyggelsen kommer också att knyta ann till det traditionella formspråket gällande, byggnadsvolymer, utförande av tak, materialval i form av träpanel och granit, samt en färgskala där jordfärger ligger till grund för färgsättning av fasader. Upplevelsen av den befintliga kulturmiljön i Bovallstrand bedöms inte påverkas negativt då den föreslagna bebyggelsen ligger i en samlad grupp i utkanten av samhället och avviker inte på ett ögonfallande sett då den ansluter i skala, struktur, material och färg. Emellertid blir det en nyansering i bebyggelsen med detaljer av samtida arkitektur. Förslaget innebär en ny årsring för 32

33 LANDSKAPSBILD Bovallstrand vilket bör kunna avläsas i formspråket. Förslaget innefattar därför även ett modernare formspråk som framförallt återspeglas i detaljerna t ex byggnadernas fönstersättning. Ett gestaltningsprogram bifogas också till planhandlingarna för att uppnå ett sammanhållet formspråk på den nya bebyggelsen. Bland bergen finns några gamla skyttevärn av betong som härrör från tiden för 2:a världskriget. Då dessa inte är mer än ca 70 år gamla utgör de inga fornminnen. Bohusläns museum anser att stenbrotten och försvarsvärnen bör dokumenteras och vissa borde dessutom kunna bevaras om de säkras. I planförslaget finns planbestämmelse om att plansprängning i området ej får ske, varvid berghällarnas former bibehålls. Inom det berörda vattenområdet kring Skomakarudden har inga fornminnen observerats i samband med sidescan sonar eller videoinspektion av bottnen. Av Länsstyrelsens yttrande vid plansamrådet daterat framgår att någon marinarkeologisk utredning inte erfordras. 5.3 LANDSKAPSBILD Omgivande landskap karakteriseras av karg bohuslänsk skärgårdsnatur där Bovallstrand med de höga horstliknande bergen intar en framträdande plats. Förändringen av landskapsbilden (se gestaltningsprogrammet för detaljplanen - referens 14) med nya byggnader, småbåtshamnar med förtöjda båtar mm kommer som mest att märkas från sjösidan, dvs från norr och från väster. På längre håll, t ex från norra stranden av Bottnafjorden, bedöms förändringen bli mindre märkbar, medan den givetvis blir mera påtaglig för en betraktare som befinner sig nära anläggningen. Jämfört med nuläget i de exploaterade delarna kommer sannolikt de flesta att uppleva en avsevärd förbättring av landskapsbilden. Bortsanering av befintlig delvis förfallen bebyggelse i västra delen (se fig 22) och uppförande av ny planerad bebyggelse, bedöms förbättra landskapsbilden betydligt jämfört med nollalternativet. De planerade förrådsbodarna avses utformas enligt det lokala bebyggelsemönstret. Projektet påverkar landskapsbilden negativt under byggnadsskedet med tillfälliga materialupplag, arbetsmaskiner mm. 5.4 FRILUFTSLIV Bovallstrand har ett intensivt turist- och friluftsliv och är en av de mest välbesökta skärgårdsmiljöerna på västkusten. Området innefattas av riksintresse för friluftsliv. Centralt i området finns en badstrand med omkringliggande klippor som används av boende i området. I den östra delen finns ett antal båtplatser för mindre båtar som utgör en del av det marina friluftslivet. I den sydvästra delen av planområdet är marken inte tillgänglig för allmänhe- 33

34 BOENDEMILJÖ ten idag då denna del är bebyggd med industribebyggelse. Planförslaget innebär att en fortsatt användningen av den allmänna badstranden och delar av naturmarken säkerställs juridiskt. Förslaget innefattar att delar av den oexploaterade naturmarken tas i anspråk för bebyggelse, vilket också innebär en viss privatisering i området i form av tomtmark. Allmänhetens tillgänglighet till området säkerställs i planförslaget genom allmän platsmark (angett ex. som lokalgata och natur i bestämmelserna på plankartan) och samt särskilda bestämmelser på kvartersmark (se även under rubriken Tillgänglighet i planbeskrivningen). Strandområdet vid de nuvarande industribyggnaderna tillgängliggörs för allmänheten. Det marina friluftslivet utökas i området då fler får möjlighet till båtplats i området. 5.5 NATURRESURSER Inga naturresurser i form av grus-, sand- eller vattentäkter tas i anspråk i samband med uppförande av brygganläggningen. 5.6 BOENDEMILJÖ Boende i området bedöms inte att utsättas för buller eller försämrad luftkvalité som härrör från planförslaget (se kap 5.7 och 5.8). Upplevelsen av området påverkas något då den nya bebyggelsen utgör en förtätning av bebyggelseorådet och medför också att fler människor vistas i området. Tillgängligheten till strandområdet samt badstrand säkerställs för allmänheten. Utsiktsförhållandena förändras något för de bakomliggande fastigheterna. Vid industribyggnaderna kommer siktstråk att öppnas upp medan delar av den befintliga bebyggelsen kan få något minskad utsikt. Placeringen av byggnaderna inom detaljplanen har dock gjorts på sådant sätt att minsta möjliga siktbegränsningar uppnås. Bovallstrands attraktionskraft, som boendeområde, kommer troligen att öka då förslaget kommer att innefatta en utökad möjlighet för de boende att nyttja båtplats i området samt genom en lokalisering av publika verksamheter i området. Temporära störningar med arbetsmaskiner uppkommer i samband med anläggningsarbetena. 34

35 BULLER 5.7 BULLER Trafikbuller kan orsaka sömnstörningar, irritation, stress, huvudvärk, sämre inlärningsförmåga, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Enligt Boverkets utredning Buller i planeringen Boverkets allmänna råd 2008:1 skall huvudregeln vid planering vara: att kraven i Boverkets byggregler uppfylls att 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller att 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad klaras. I fig 23 redovisas beräkningar av ljudutbredning för dygnsekvivalent ljudnivå LAeq24h respektive för maximal ljudnivå LAFmax för enskilda mottagarpunkter intill fasad och avser frifältsvärden (referens 11). Samtliga resultat avser årsmedelvärde. Under högsäsong beräknas den ekvivalenta ljudnivån bli ca 3 db högre och den maximala ljudnivån påverkas inte alls i det här fallet. Ekvivalenta ljudnivåer (fig 23 övre bilden): Vid de sju husen närmast Dinglevägen beräknas den ekvivalenta ljudnivån bli db(a) på fasaderna mot vägen, ca db(a) på gavlarna och under 45 db(a) på fasaderna som vetter bort från vägen. I området i övrigt beräknas den ekvivalenta ljudnivån bli ca dba. Maximala ljudnivåer (fig 23 nedre bilden): Vid de sju husen närmast Dinglevägen beräknas den maximala ljudnivån bli db(a) på fasaderna mot vägen, ca db(a) på gavlarna och under 65 db(a) på fasaderna som vetter bort från vägen. I området i övrigt beräknas den maximala ljudnivån bli ca dba. Bedömningen härav är att det går att bygga bostäder enligt förslaget eftersom man klarar riktvärdet för ekvivalent ljudnivå (55 dba) vid samtliga husfasader. Uteplatser till de planerade bostäderna skall utformas så att maximal ljudnivå 70 db(a) klaras. För att åstadkomma detta placerar man uteplatser mot den bullerskyddade sidan. Alternativt ordnar man en gemensam bullerskyddad uteplats så att samtliga boende får tillgång till en uteplats med en maximal ljudnivå på högst 70 db(a). Man kan även välja en kombination av dessa två alternativ. Bullerstörningar från arbetsmaskiner/fartyg uppkommer temporärt under anläggningstiden. Störningarna bedöms dock som acceptabla och berör möjligen några fastigheter sydväst om detaljplaneområdet. Miljökvalitetsnormer för bl a buller redovisas i Bilaga 2. 35

36 BULLER Fig 23. Resultat av bullerberäkningar avseende ekvivalent buller (överst) respektive maximala nivåer (nederst). Från referens

37 FÖRORENINGAR Fig 24. Provtagningsplan för jordprover. Se analysresultat i tabell 1 och 2. ( från referens 10). 5.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN Tryckimpregnerat virke har enligt uppgift periodvis lagrats på land i områdets västra del. WSP (referens 10) har utfört provtagning av jord inom detaljplaneområdet med koncentration till området där hantering av trävaror förekommit (se fig 24). Analysresultatet redovisar i tabellerna på nästa sida. Där framgår att förhöjda halter (överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer) av högmolekylära alifater, arsenik, kadmium, koppar och zink finns inom vissa markytor. Organiska föreningar Totalt har 16 jordprover analyserats med avseende på organiska föreningar, varav 6 stycken även på halt av organiskt kol (TOC). Ett asfaltsprov har analyserats med avseende på PAH dvs förekomst av tjärasfalt. Resultaten framgår av tabell 1. Som jämförvärden används Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning. 37

38 FÖRORENINGAR Tabell 1.Organiska föroreningar i jord (från referens 10) 38

39 FÖRORENINGAR Tabell 2. Metall föroreningar i jord (från referens 10) 39

40 FÖRORENINGAR Av tabellen framgår att halten av PAH med hög molekylvikt som uppmätts i provet PG 8:1 (0,1-0,8) är 0,97 mg/kg TS, vilket överstiger det platsspecifika riktvärdet på 0,7 mg/kg TS. Inga andra uppmätta halter av organiska föreningar i jord överstiger de platsspecifika riktvärdena. De uppmätta halterna av PAH-16 i asfalt från provpunkten PG 8:0 underskrider 70 mg/kg, vilket är riktvärdet för fri återanvändning. Metaller Totalt 27 st jordprover har analyserats med avseende på metaller. Resultaten framgår av tabell 2. Som jämförvärden används Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning. De metaller som överskrider platsspecifikt riktvärde är arsenik, koppar och kadmium. Arsenik har påvisats i halter upp till 150 mg/kg TS vilket jämförs med platsspecifikt riktvärde på 10 mg/ kg TS. Den högsta uppmätta halten koppar är 900 mg/kg TS och jämförs med riktvärdet 200 mg/kg TS. Kadmium har påvisats i en punkt på 0,79 mg/kg TS vilket överskrider riktvärdet för platsen som är 0,7 mg/kg TS. Riskbedömning Vid jämförelse mellan uppmätta halter för grusplanen, till vilken 2010 års undersökning har koncentrerats, och framtagna platsspecifika riktvärden framgår att de uppmätta halterna av framförallt arsenik och koppar kan utgöra en risk för negativ påverkan för människors hälsa och miljö. Arsenik har påträffats i höga halter jämfört med platsspecifikt riktvärde i flertalet provpunkter på nivåer mellan 0-1 m under markytan. Då arsenik i uppmätta halter dessutom är akuttoxiskt bedöms de påträffade halterna inte kunna accepteras inom området. De påvisade halterna koppar som överskrider det platsspecifika riktvärdet återfinns i två av de analyserade provpunkterna på nivå mellan 0-0,3 m under markytan. De högsta uppmätta halterna av koppar bedöms i huvudsak utgöra risk för negativ påverkan på markmiljön i de aktuella punkterna. De högsta uppmätta halterna av PAH med hög molekylvikt och kadmium skulle kunna vara en risk för människors hälsa vid intag av växter som odlats i området. Stora delar av planområdet kommer inte att vara möjliga att odla på, då de är bebyggda eller kommer att utsättas för frekvent översvämning. I vissa delar av planområdet (hustomterna närmast huvudgatan) skulle det dock vara möjligt att odla grönsaker någon gång i framtiden om tomternas utformning med trädäck ändras. Spridning med grundvattnet sker sannolikt främst till havet, där föroreningen späds ut eller avsätts i sedimenten. Man kan anta att en del av impregneringsmedel har lakats ut och följt med dagvattnet ut i havet. Ämnena kan därvid bindas till organiska partiklar som sedan sedimenterar och inlagras i bottensedimentet. Om det geografiska läget hade varit ett inneslutet havsområde med ringa vattenutbyte så skulle detta kunna få negativa effekter på vattenmiljön. Skomakarudden är som tidi- 40