Barnavårdsvett. 30:e årgången Nr 2, 2010 Juni

Transkript

1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 2, 2010 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Personalnytt, arkivering av BVC-journaler sid 3 Uppdatering av hemsidan sid 4 Sammanfattning från fortbildningsdagar sid 4-7 Samverkans enkät sid 7-8 Råd och tips om barn i solen sid 9-10 MI sid HYFS sid Lästips sid 14 Nya nutramigenprodukter, NTF sid 15 Komjölksallergiträffar sid 16 Semester och ledighet sid 17 Trevlig som m ar önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal hösten 2010 Här annonseras aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Där arrangör eller föreläsare är någon annan är det för att göra er uppmärksamma på vad för utbildningar/föreläsningar som finns i övrigt. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida. Datum Ämne Målgrupp/Plats Arrangör/Föreläsare 26 aug FRAMM för små Plats: Regionens Hus Folktandvården barns hälsa 26 aug Att bemöta olika Plats: Vänersalen FoU-enheten Fyrbodal olika etniska grupper FoU-centrum Vbg i Primärvården 9 sept Flyktingar och Plats: Museet Uddevalla Smittskyddsenheten vaccinationer sept Internat Personal med arbete Centrala Mödrahälsovården Föräldrastöd MVC/BVC Centrala Barnhälsovården Orust/Uddevalla 23 sept Smitta och infektioner Plats:Wallenbergssalen Smittskyddsenheten Vg-region i förskolan Göteborg okt Internat Personal med arbete Centrala Mödrahälsovården Föräldrastöd MVC/BVC Centrala Barnhälsovården Mellerud/Åmål Ed/Bengtsfors Färgelanda nov Internat Personal med arbete Centrala Mödrahälsovården Föräldrastöd MVC/BVC Centrala Barnhälsovården Trollhättan

4 3 Personalnytt Och nu så vill jag sjunga att sommaren är här, och lilla Melina har kommit och är Anna så kär. Vår dietist Anna Magouli har nämligen i slutet av maj fött en liten dotter, hela temat grattar och med detta vill vi även passa på att välkomna lillan. Annas vikarie heter Lisen Grafström och hon kommer att börja sin tjänstgöring 1 september, välkommen Lisen. Arkivering av BVC-journaler (pappersjournaler) Av och till får vi på Centrala Barnhälsovården frågor om vart BVC-journaler skall sändas för slutförvaring har därför tagit kontakt med Regionarkivet: Primärvårdsjournaler: BVC-journaler som är upprättade inom Västra Götalandsregionen* skall sändas till Regionarkivet i Vänersborg. Internadress Regionarkivet Vänersborg, Niklasbergsvägen 14, Vänersborg, tfn vx, telefontid tisdag Externadress Regionarkivet Vänersborg, Niklasbergsvägen 14, Vänersborg, tfn vx, telefontid tisdag *Undantag är BVC-journaler som är upprättade inom Göteborgs kommun, dessa skall sändas till Regionarkivet i Göteborg. OBS! Inga journaler får översändas förrän man haft kontakt med Regionarkivet för överenskommelse om leverans, tfn Följande journaler kan sändas till Regionarkivet: BVC-journal som SHV haft till låns (med föräldrars medgivande) och återlämnats efter avslutad skolgång (vilket i praktiken blir efter årskurs 9). Journal upprättad i annat landsting kan också efter avslutad skolgång sändas till Regionarkivet, såvida den inte skall tillbaka till den BVC som upprättat den. Journal på barn vars förälder ej medger att journal överförs till skolan. Journal på barn som flyttat utomlands. Journal på barn som avlidit.

5 4 Innan journaler sänds till Regionarkivet skall de sorteras i personnummerordning och städas d v s alla plastomslag, plastfickor och gem tas bort. Alla lösa journalblad, remisser m m häftas på insidan av journalens sista sida. All information finns på Regionens intranät Verksamheter A-Ö R Regionarkivet Regionarkivet Vänersborg alt. Arkivnämnden Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen. Privata vårdgivare Om inget avtal finns för journalhantering kontakta socialstyrelsen för besked. Vissa privata vårdgivare har avtal med Regionarkivet i Göteborg. Om datajournal finns sparas journalen i databasen efter att barnet skrivits ut. Vid eventuell nedläggning kontaktas det arkiv man har avtal med eller socialstyrelsen för slutförvaring av databasen. Uppdatering av hemsidan Hemsida är uppdaterad med följande: Under statistik BHV-statistik 2009 Blankettarkiv Anmälan till soc,tjänst Sol 14 kap 1. Elektronisk blankett. Underlag för BHV-psykolog Verksamhets- och målbeskrivning Regional beskrivning för dietisten i CBHV-teamet Rapport ifrån fortbildningsträffar våren 2010 Nu är fortbildningsträffarna angående EPDS och matkrångel genomförda i hela FyrBoDal. Materialet gällande matkrångel finns på hemsidan under fliken Barn och mat-dietistinfo. Där finns även mycket annat nytt material samt frågor och svar gällande barnmat. En ny flik gällande övervikt finns också på hemsidan. Gå gärna in och titta runt. Om ni har kommentarer på innehållet får ni gärna maila till CBHV assistent Mikaela Johansson. mikaela.johansson@vgregion.se Här nedan har vi samlat frågor och synpunkter vi fått ifrån er, personalen på BVC i FyrBodal. Vi passar även på att tacka er för trevliga träffar och för fin feedback! Mona Bryggman CBHV psykolog och Anna Magouli CBHV dietist

6 5 EPDS Under vårens fortbildningsträffar i Fyrbodal har det framkommit givande tankar som vi kan arbeta vidare med när det gäller att utveckla EPDS-metodiken och hur den praktiskt genomförs i vardagen. Den är väl etablerad i vårt område och har använts sedan Detta gör att de flesta är väl förtrogna med att förhålla sig till EPDS-samtalen. Här nedan sammanfattar vi synpunkterna från fortbildningsträffarna. Där träffarna återspeglar både möjligheterna/svårigheterna kring metodiken. EPDS i möte med andra språk/kulturer När det gäller att screena mammor med annat språk/kulturer är det en grupp som blir till vissa delar åsidosatta då det b la inte fungerar med tolk, inte finns frågor i det språk de kommer från eller att de har andra värderingar kring psykisk ohälsa än i vår kultur. Det har också visat sig att det kan fungera trots att vi inte har gemensam kulturell referensram. Där ni som personal varit oerhört lyhörda och kreativa när det gäller att nå fram till mammor från olika kulturer. En viktig påpekan var att vi inte heller har inbjudan till EPDS på andra språk. Det skulle underlätta om vi hade inbjudan på fler språk så det blir enhetligt från inbjudan till samtal. Vår målsättning är att erbjuda alla oavsett kultur ett samtal kring hur de mår för att ge dem det stöd vi har att tillgå. Screena papporna med EPDS? Screening av pappor har genomgående varit uppe till diskussion i fortbildningsträffarna. I dagsläget kan vi inte erbjuda papporna EPDS som rutin. Det finns dock i praktiken flera som på olika sätt erbjuder pappor ett EPDS samtal. Många har erbjudit papporna som själva önskar en screening detta eller så har vissa utfört screening på papporna vid behov. På en BVC har personalen erbjudit både mamman och pappan möjlighet till EPDS samtal samtidigt och upplever att det fungerar utmärkt. Naturligtvis är det värdefullt att vi får veta hur papporna mår. Ibland är det så att mammorna säger att det är bra med mig, men min man behöver stöttning. Det kommer värdefull forskning kring hur pappor upplever att bli screenade med EPDS inom kort. När screenar vi med EPDS? Utifrån de nya nationella riktlinjerna (2009), där de rekommenderar en screening vid sex veckor efter förlossningen blev det en del diskussion kring vad som var lämpligt. I vårt område är det vanligast att mammorna får en tid för EPDS samtalet när barnet är mellan 2-3 månader. Tanken med denna tid är att undvika att fånga det som mer beror på den vanliga omställningen att bli föräldern. Dagsformen med trötthet, amning, sviter efter förlossningen m.m. påverkar ju hur vi upplever att vi mår. Däremot tänkte vissa att det utifrån deras kliniska vardag kunde fungera bättre med att screena tidigare, vilket de då tänker pröva.

7 6 EPDS fångar även annan psykisk ohälsa De var också många som uppmärksammat att EPDS fångar annan psykisk ohälsa än depression, vilket är glädjande då vi kan ge stöd tidigt för dessa föräldrar. EPDS upplevs kunna fånga oro bra, vilket kan leda till en ökad förståelse för hur föräldrarna mår. När de i samtalet kan beskriva hur de tolkar sina barn samt hur de tänker kring att vara föräldrar. För dig som vill läsa mer om EPDS.. Litteraturtips Petrou S, Morell J, Spiby H. (2009) Assessing the empirical validity of alternative multiattribute utility measures in the maternity context. Health and Quality of life Outcomes 2009, 7:40. Rubertsson C, Waldenström U, Wickberg B. (2003) Depressiv mood in early pregnancy: prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and Infant Psychology 21: Svensson J. (2003) Hur kan man upptäcka och ge stöd till mödrar som drabbas av postnatal depression? Rapport 2003:1. Enheten för psykisk hälsa. Samhällsmedicin, Stockholm. Vik K, Aas I, Willumsen A, Hafting M. (2009) Screening for postnatal depression seen from health visitors perspective- a quality study. Scandinavian Journal of Public Health, 2009; 37: Wickberg B, Hwang P. (2003) Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm. Wickberg B, Hwang P. (2001) Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken! Läkartidningen, 98: Wickberg, B., & Hwang., C.P. (1997). Screening for postnatal depression in a populationbased Swedish sample. Acta psychiatrica Scandinavica 95, Hemsidor : Mona Bryggman, BHV-psykolog Matkrångel är ett ämne som föräldrar ofta vill dryfta på BVC. Detta märktes tydligt på fortbildningsträffarna i vår. Vi upplevde att det fanns stor kunskap och intresse bland er, och att ni uppskattade att få diskutera patientfall kollegor emellan, samt att få en MI-baserad metod och material att utgå ifrån under dessa samtal. Utöver en givande diskussion kring matkrångel talade vi även om andra frågor gällande mat. Nedan ges förkortade svar, men på hemsidan under fliken Barn och mat dietistinfo, - frågor och svar, finns mer uttömmande svar.

8 En fråga var om man kan ge skrädmjölsgröt/havregrynsgröt och bröstmjölkersättning till barn som är 9-10 mån i stället för industritillverkad gröt/välling. (Skrädmjöl är havre som lagts i blöt, rostats och sedan malts till fint mjöl. Näringsinnehållet är detsamma som i havregryn.) Det korta svaret är att det kan räcka för vissa barn, men järninnehållet blir lägre jämfört med den industritillverkade gröten/vällingen. Eftersom detta är en avvikelse ifrån rådande rekommendation är det inget vi kan råda föräldrar i allmänhet till, men till de föräldrar som är mkt bestämda kan det ändå vara ett bra tips. Fiberhalten får de dock se upp med då den är nästan det dubbla i hemlagad skrädmjölsgröt/havregrynsgröt jmft med den industrtillverkade havregrynsgröten. De framkom att flera BVC-sjuksköterskor upplevde att en del föräldrar går direkt över ifrån Nan 2 till Nan 3 i tron på att detta är det som de bör göra. Frågan om Nan 3 verkligen behövs uppkom i samband med detta. Nan 3 behövs inte för barn som givits bröstmjölkersättning i allmänhet. Nan 3 är inte heller tänkt att ersätta Nan 2. Nan 3 är inte en bröstmjölkersättning utan en berikad mjölkdryck. En av anledningarna att föräldrar väljer Nan 3 är givetvis att namnet anspelar på att den ska ersätta Nan 2. (CBHV-teamet lyfter frågan vid nästa möte med representanter ifrån barnmatsindustrin.) En annan reaktion var att recepten på smakportioner på tex grötförpackningar är så stora och att en del BVC-sjuksköterskor upplever att föräldrarna blir stressade av det. Detta är ju egentligen en fråga för tillverkarna, så även denna fråga kommer CBHV-teamet att ta upp vid nästa möte med representanter ifrån barnmatsindustrin. Det var mycket uppskattat att få denna information ifrån er. Upplys gärna föräldrarna om att smakprover handlar om teskedar i början. Portionerna behöver inte växa sig stora snabbt. Risken finns ju också att amningen blir utkonkurrerad. Vid några tillfällen diskuterades barns energi- och vätskebehov. Några önskade sig tabeller som arbetsredskap. För de allra flesta barn och föräldrar behövs inga exakta uppgifter i dl och kcal när det gäller detta. Oftast kan det mer förvirra och skapa oro. Om barnet växer som det ska och kissar normalt, utan stark lukt etc är det inget man behöver oroa sig över. Det kan dock vara bra för er att ha i bakhuvudet eller på en lathund. Därför lägger vi ut info och tabeller angående detta på hemsidan. Anna Magouli, dietist 7 Resultat av enkäten BVC-sjuksköterskans syn på: SAMVERKAN Det här är en sammanfattning av den första enkäten som gått ut under våren. BVC är en förebyggande frivillig verksamhet. Verksamheten har väl formulerade mål som hembesök, föräldrastöd i grupp, EPDS och samverkan med förskolan. BVC är en verksamhet som drivs av BVC-sjuksköterskor men chef och övergripande ansvarig är ofta en läkare vars huvudsakliga uppgift är att driva en vårdcentral och behandla sjuka människor.

9 8 Kvalitetssystemet för BVC administreras av central BHV som har god insikt i verksamheten men saknar styrmedel. Det har i vissa fall resulterat i att resurser som med politiskt stöd har riktats till BVC inte kommit BVC tillgodo utan använts i vårdcentralens övriga verksamhet. I ett konkret fall har noterats en vårdtyngd på 135 % hos en BVC-sjuksköterska. Trots den höga vårdtyngden har hon haft i uppdrag att delta i vårdcentralens verksamhet för att uppnå vårdcentralens mål. BVC samverkar med många andra verksamheter och samverkan och samarbete är ledord i målformuleringen. I VG-regionens krav- och kvalitetsbok står att: Barnavårdscentralen ska samverka med för verksamheten relevant primärvård, barnläkarmottagning, barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering, tandhälsovård, socialtjänst, förskola och skolhälsovård m.fl.. Enkäten har genomförts utifrån hur BVC-sjuksköterskan bedömer samverkan med de grupper som anges i målformuleringen. Svarsfrekvensen var %. Tre grupper fick ICKE GODKÄNT: MED TVEKAN GODKÄNT: - familjerådgivningen - socialtjänsten - BUP - barnhabiliteringen GODKÄNT: VÄL GODKÄNT: - BB - skolhälsovården - Logoped - Tandvården - Beteendevetare - Barnläkarmottagningen - Förskokla - Vårdcentralen - MVC - BVC-läkare - Central BHV - BVC-psykolog - BVC-kollegor Slutsatsen I vårt område finns det behov av att förbättra samarbetet med BUP, socialtjänsten, barnhabiliteringen och familjerådgivningen. Det förefaller finnas stora problem vid samverkan med några/något BB och i övrigt är kommentarerna ett bra underlag för åtgärder. Några kommentarer: Tungrott system när privat BVC kom in på marknaden utan rutiner BUP ingen bra uppföljning eller återrapportering BB mycket dålig samverkan ingen journalanteckning. Tidig utskrivn trots problem Skolhälsovården. Svårt att nå skolssk. Träffas en gång per år för överlämning av journaler. BVC-psykolog. Bra när vi väl har någon. Har inte funnits någon på länge. MVC information om förväntade barn. Finns delvis med i vårt arbetslag (familjecentral). MVC-behövs ännu mer samverkan. Samlokalisering önskvärd. Barnläkarmottagning. Ibland blir vi ifrågasatta angående bedömning av barnen som behöver läkartider. Våra kollegor på BUM litar lite på oss ute i öppenvården. Tandvården. Varit bättre i perioder nu endast en gång i föräldragrupp. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare

10 9 Solskydd- och skuggtips för soliga dagar Gör något annat med barnen mellan klockan 11 och 15. Att solen inte ska skina på naken, oskyddad barnhud vet de flesta föräldrar. Liksom att småttingar under ett år inte ska vara i solen överhuvudtaget. Men vad ska man då roa barnen med mellan klockan elva och tre, när solen är som starkast? Uppfinningsrika människor runt om i Sverige har skickat mängder med skuggtips. Sex barn 4-7 år har valt ut de tips de gillar bäst. Håll till godo - och håll till i skuggan! Högläsning inomhus Sagostund! Varje sommardag efter lunch. Högläsning inomhus; skönt och roligt för både vuxna och barn. [Insänt av Agneta Stenberg] Baka smaskig jordgubbstårta Baka och laga mat kan vara en rolig sysselsättning. Låt barnen baka en kaka eller en smaskig jordgubbstårta, som kan ätas till efterrätt eller på saftkalaset på eftermiddagen. [Insänt av Anna Hjalmarsson] Koja, picknick och skattletning i skogen Mitt bästa skuggtips är skogen!! Vi har turen att ha en underbar björkskog runt vår sommarstuga. Så under de soligaste timmarna brukar vi bygga på barnens koja, äta picknick och leta "skatter". Allt i skuggan av stora vackra träd. Då lär sig även barnen att respektera och ta hand om naturen. Så finns det en skog nära till hands så är detta ett bra tips. [Insänt av Skogsmulle] Mikaela Johansson, teamassistent Solskyddskläder för barn Kläder är bästa solskyddet för barn. Solhatt är ett måste. Nu Solskyddskläder ger ett mycket bra skydd mot alla typer av UV-strålning från solen. Solskyddskläder är ett tryggt och enkelt alternativ till traditionella solskyddskrämer. De kroppsdelar som inte kan skyddas med kläder ska du smörja in med solskydd kräm, lotion eller spray med hög solskyddsfaktor. Ju fler gånger man bränner sig som liten, desto mer ökar risken för hudcancer senare i livet. Om barnen badar, leker i sanden och torkar sig med frottéhandduk efter bad ska du smörja in dem varannan till var tredje timme. Solkräm ska användas som komplement till kläder. Smörj in oskyddade delar med solkräm för barn en stund innan ni går ut. Solskyddsmedlet ska vara extra vattenresistent och ha hög solskyddsfaktor. Tänk på att solkrämen inte får innehålla zinkoxid! Det är viktigt att smörja jämnt och tjockt. Glöm inte ansikte, panna, läppar, öron och bakom öronen, handryggar och fotryggar. Smörj på nytt efter bad och även vid behov då och då under leken.

11 10 Tänk på.. Smörjningen kan aldrig ersätta den allmänna försiktigheten med sol. Viktigast är att undvika för mycket strålning. En solkräm innehåller antingen kemiska eller fysikaliska filter (partikelfilter) och ibland en blandning av båda. Att hitta rätt solkräm handlar om vilken hudtyp ditt barn har, var barnet utsätts för sol, t.ex på en öppen lekplats, vid hav, eller snö och vad ditt barn ska göra i solen. Solkräm med partikelfilter bildar i bästa fall en skyddande hinna på huden som reflekterar solljuset och skyddar mot den kortvågiga UVB-strålarna. Vanliga dagar då barnen vistas utomhus kan det vara lämpligt att smörja in två gånger om dagen, om barnet är normalkänsligt mot solen. Mikaela Johansson, teamssistent Fortbildning i motiverande samtal med Karin Serner Nu har alla BVC i Fyrbodals område fått möjlighet till att delta i en kortkurs i motiverande samtal med Karin Serner som föreläsare. Karin Serner är både barnmorska, samtalsledare samt medlem i MINT, Motivational Interviewing Network of Traniers. Sista utbildningstillfället genomfördes nu i mars samt i april. Utbildningens omfattning har varit på 1½ dag under två separata tillfällen. Kursdagarna har innehållit teori kring metodiken samt praktisk tillämpning. Där kursdeltagarna fått öva utifrån sin egen vardag. Under halvdagen har en uppföljning med repetition kring metodiken genomförts. Dessutom har deltagarna själva fått ge exempel på hur de har kunnat tillämpa metoden i sitt arbete. Utifrån de kursutvärderingar vi fått in har utbildningsinsatsen varit mycket uppskattas av dem som deltagit. För Er som vill läsa mer eller vill fördjupa Er via hemsidor eller via inlärningsidor via Internet finns rekommendationer från Karin Serner nedan. Motiverande samtals feed-back En intressant åsikt var att vi skulle ha några tomma blad i barnhälsovårdsboken med Motiverande samtalsformens, meny agenda (de molnen man skriver i). Där man kunde föra in vad man arbetade ihop med föräldrarna tillsammans för att ha med till nästa samtal om man så önskar. För dig som vill lära mera MI-lathunden finns att beställa hos: Annika Nilsson-Green

12 11 Litteratur Barth T, Bortveit T, Prescott P. Endringfokusert rådgivning. Gyldendal Oslo 2001 Svensk översättning: Förändringsinriktad rådgivning. Liber Barth T & Näsholm C. Motiverande Samtal - MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Studentlitteratur Holm Ivarsson B & Pantzar P. Introduktion till Motiverande Samtal. En handledning för skolhälsovården. Statens Folkhälsoinstitut Kan laddas ner från Holm Ivarsson B, MI motiverande samtal Praktisk handbok för hälso- och sjukvården Gothia förlag Lundgren M & Lökholm K. Motivationshöjande samtal i skolan att motivera och arbeta med elevers förändring. Studentlitteratur Miller WR & Rollnick S. Motivational interviewing, Preparing people for change. Guilford Publications, USA 2002 Svensk översättning: Kriminalvården. Motiverande Samtal. Kriminalvårdens förlag Beställning tel:011/ Ortiz Liria, Förändra Ditt Liv - med KBT och motiverande samtal MI. Natur och Kultur Rollnick S, Miller WR, Butler CC, Motiverande samtal i hälso- och sjukvården Att hjälpa människor att ändra beteende. Översättning: Carl-Åke Farbring Studentlitteratur 2009 Hemsidor Om motiverande samtal kring alkohol, droger, kost & fysisk aktivitet, sexuell risk, spel och tobak: Internationell hemsida, Motivational Interviewing: Nordisk hemsida, MI Nordic Inlärningsprogram på Internet Interaktivt inlärningsprogram för motiverande samtal om alkohol: Interaktivt inlärningsprogram för motiverande samtal om tobak: Interaktivt inlärningsprogram för motiverande samtal om alkohol: Mona Bryggman, leg psykolog

13 12 Förskolebarn 30 procent mer sjuka än hemmabarn! Förskolorna har ofta rutiner för handtvätt och desinfektion men saknar många gånger kunskap om hur man undviker smittspridning. Vi inom hälso- och sjukvården måste ta vårt ansvar att hjälpa förskolorna främst genom utbildningsinsatser. Vi ser idag allt större barngrupper vilket gör att risken för infektioner ökar, informationen till föräldrar blir allt viktigare. Till hjälp finns idag färdigt material att använda till framför allt föräldrainformationsträffar. HYFS, hygiensjuksköterska i förskolan, är ett samverkansprojekt mellan Barnhälsovården, Smittskyddet, Miljö och Hälsa i kommunerna samt Strama i Västra Götaland. Projektet har pågått i Göteborg sedan Sen drygt ett år tillbaka har det utökats att gälla alla kommunala förskolor i hela Västra Götaland vilket innebär 2222 förskolor. I de 18 kommuner som ingår i Smittskyddet Fyrbodal finns i dagsläget 255 kommunala förskolor. Jag som arbetar i Fyrbodal heter Eva Olsson och är barnsjuksköterska. Jag arbetar halvtid på Smittskyddet med HYFS och halvtid som barnsjuksköterska på barnmottagningen på Uddevalla sjukhus. Syftet med projektet är att minska smittspridningen på förskolan och få ner den översjuklighet som förskolebarn har jämfört med barn som inte vistas i förskolemiljö. Man räknar med att förskolebarn är ca procent mer sjuka än hemmabarn. Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika men genom kunskap om smitta kan man minska onödig smittspridning. Det finns entydig forskning som visar att skärpt hygien och tydliga riktlinjer om när barnen inte ska vistas på förskolan kan minska sjukfrånvaron i förskolan med 25 till 30 procent. Projektet innebär besök på samtliga förskolor med inventering av befintliga hygienrutiner samt utbildning av personal i hygien, smitta och smittspridning. Personal på BVC är alltid varmt välkomna att delta vid dessa utbildningar. Även om viljan finns hos pedagogerna att ändra och förbättra hygienrutinerna så begränsas de av bland annat tidsbrist och ekonomi. Bristfälliga lokaler är en annan orsak som inte gör det möjligt att skilja på hygien- och lekutrymme så vi arbetar efter att hitta bästa möjliga lösningar. Ofta har förskolorna rutiner för handtvätt och desinfektion men saknar kunskapen om varför och när det är extra viktigt -hur man undviker smittspridning. Ytterligare ett stort problem är att sjuka barn kommer till förskolan. Och att vi inom hälsooch sjukvården ger olika råd om vad det är som gäller. Ett viktigt budskap är att det är personalen på förskoleavdelningen som i första hand avgör om barnet ska vara hemma. Det är bara personalen närmast barnet som ser hur barnet orkar delta i förskolans aktiviteter, som många gånger innebär flera timmars utomhuslek. Förskolepersonalen behöver stöd från oss, med bland annat utbildningsinsatser för föräldrar, det är barnhälsovården som i närområdesansvaret har ett ansvar för förskolorna i området Det efterfrågas och finns ett stort behov av att vid föräldramöten informera om vad det är som gäller.

14 13 På och under projektet HYFS finns det framtagna dokument som förskolan, BVC och föräldrar kan använda sig av. Det finns även olika presentationer att använda vid föräldraundervisning som socialstyrelsens smitta i förskolan, hur begränsar man smittspridning, Hyfs föräldrautbildning och Stramas material alla framtagna utifrån Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskola och den senaste utgåvan som kom i oktober 2008 Några exempel på riktlinjer för förskolan: Förskolepersonal ska inte ta tempen på barn. Detta ska inte avgöra om ett barn kan vara på förskolan. Barnet ska orka delta i förskolans normala aktiviteter under en dag. Det finns aldrig någon extrapersonal som kan avsättas till ett barn. Efter magsjuka får barnet komma tillbaka till förskolan först 48 tim efter sista diaren eller kräkningen. Barnet ska kunna äta normalt Barnet ska ha varit feberfri ett dygn utan febernedsättande. Vätskande impetigo hemma var de än sitter på kroppen- inga plåster Variga ögon- ja om de är så variga att man behöver torka ur var hemma När det gäller barnens handhygien är det viktigt att vi lär barnen tvätta händerna riktigt och torka händerna torra ordentligt och då på pappershandduk. Vi vet att detta är ett enkelt och mycket effektivt råd till att minska smittspridning och egen sjukdom på förskolorna. Handsprit till barn rekommenderar vi att man tar till när det är något utbrott på förskolan Vi rekommenderar att man använder ytdesinfektion på förskolorna till skötbord, potter, leksaker, tag ytor och matbord Läs gärna mer på hemsidan och hör gärna av er med frågor, reflektioner eller kommentarer Eva Olsson Sjuksköterska Hyfs-projektet Smittskyddet eva.m.olsson@vgregion.se

15 14 Lästips Och han sparkade mamma... Trappanmodellen i möte med barn som bevittnar våld Varje år upplever många barn att deras mamma blir svårt slagen och förnedrad av någon närstående. Denna bok presenterar en krissamtalsmodell för att stödja dessa barn Trappanmodellen. Metoden har under de senaste tio åren fått stor spridning i Sverige. Boken innehåller dels en faktadel, där författarna diskuterar hur barn påverkas av våldet i sina familjer samt hur samhällets stöd är utformat, dels ett konkret arbetsmaterial med utförlig beskrivning av hur det kan användas i arbetet med barnen. Ami Arnell är psykolog och leg. psykoterapeut, Inger Ekbom är socionom och leg. psykoterapeut. Boken ges ut i samarbete med Rädda Barnen och är en grundligt reviderad utgåva. Pris 290 kr/st. Moms och porto tillkommer. 2010, 96 sidor, spiralbunden. ISBN Läs mer om Gothia Förlag på hemsidan Läkartidningen nr 26-27/2009 Autistiska barn dåliga på att uppfatta mänskliga rörelser. A. Hansen Läkartidningen nr 42/2009 Rektaltermometern fortfarande bäst för temperaturmätning, jämförd studie av öron- och muntermometer. L Edling, R Carlsson, A Magnusson, H Holmberg Barnbladet nr 2/2010 Tema Regnbågsfamiljer, kraniofaciala avviklser (sneda skallar) Om ni inte har tillgång till Läkartidningen och Barnbladet så maila Mikaela Johansson, mikaela.johansson@vgregion.se så sänder vi artiklarna till er. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare och Mikaela Johansson teamassistent

16 15 Nya Nutramigenprodukter Tillverkaren av Nutramigen har utvecklat sina produkter riktade till komjölksproteinallergiska barn. Förpackningarna har nya namn och nytt utseende. Samtliga innehåller Lipil som är en blandning av omega-3 och omega-6 fettsyror. Det finns också Nutramigen med tilläggsbetäckningen LGG och där denna förkortning står för Laktobacillus GG. Vid klarlagd diagnos komjölksproteinallergi skrivs dessa och liknande preparat ut av behöriga läkare via Särnär. Företrädesvis sker detta via Barnmottagningen/Barnkliniken Nusjukvården. Undertecknad vill påminna om att det finns alternativ till Nutramigen och att ovanstående är skrivet som information till BVC för att känna till de nya förpackningarna och det utvecklade innehållet. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare, barnallergolog Vill du hyra babyskydd så har vi öppet mellan kl , måndag-fredag Välkommen! Har du frågor kan du ringa till NTF FyrBoDal Detta gäller v. 27, 28, 29 och 30 Agneta , Kristina

17 16 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2010 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 25 augusti, Onsdag 15 september, Onsdag 13 oktober, Onsdag 10 november, Onsdag 8 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Turid Osland Johansson leg dietist

18 Semester och ledighet under sommaren 2010 för Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst, maila gärna då vi kollar den även på semestern. Namn Telefonnummer V 23 V 24 V 25 V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 V 34 V 35 Per Möllborg, BHV-överläkare Ev delar av per.mollborg@vgregion.se X veckan X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare nina.knutsson@vgregion.se X X X X X X Mona Bryggman, psykolog mona.bryggman@vgregion.se X X X X fp fp Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se fax fp X X X X ev fp X = semester fp = föräldraledig 17