Hans Malmström Avdelningen för Fackspråk och Kommunika<on. Skriva ma>e rä> efek<vt och fint

Transkript

1 Hans Malmström Avdelningen för Fackspråk och Kommunika<on Skriva ma>e rä> efek<vt och fint

2 Skriva matema<k rä>, effek<vt och fint Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika<on

3 Föreläsningen idag Medvetandegöra textuella perspek2v (text är inte bara ord på en sida utan kan betraktas u<från olika dimensioner) Analysera och disk. exempel på språkrik<ghet, textrik<ghet och s<l Följa upp er läsning och era förslag <ll övningssvar Föreläsningen inte heltäckande

4 Så här skulle det kunna se ut (ganska extremt, medges!) Ma>e är e> jä>evik<gt område för många. På Universitetet får du lära dig a> lösa problem och använda starka verktyg som används av matema<ker. Massor av matema<ker, sta<s<ker och IT- människor jobbar med matema<k inom vik<ga områden.

5 Eller så här Matema<ken är en central disciplin inom en rad olika branscher. Under utbildningen får du en gedigen träning i problemlösning och lär dig använda krasfulla matema<ska verktyg. E> stort antal matema<ker, sta<s<ker och dataloger arbetar inom läkemedels-, IT-, finans- och försäkringsbranscherna.

6 Nu blev det bä>re! Matema<ken är en central disciplin inom en rad olika branscher. E> stort antal matema<ker, sta<s<ker och dataloger arbetar inom läkemedels-, IT-, finans- och försäkringsbranscherna. Under utbildningen får du en gedigen träning i problemlösning och lär dig använda krasfulla matema<ska verktyg

7 Textens kvalitetsdimensioner RÄTT FEL EFFEKTIVT INEFFEKTIVT FINT FULT

8 Textens kvalitetsdimensioner RÄTT FEL EFFEKTIVT INEFFEKTIVT FINT FULT

9 Ert vik<gaste verktyg Språkkänslan osast lita <ll er språkliga intui<on ibland förledande (okunskap och/eller ovana? dialekt? förhållningssä> <ll normer?) Hur känns det? Rä> eller fel? Y>erligare dimensioner : Effek<vt eller ineffek<vt? Fint eller fult?

10 Rä> vs. Fel några nedslag i vanliga problemområden Stavning Stor resp. liten bokstav Sammansä>ningar och särskrivningar Förkortningar Skiljetecken (särskilt kommatecken) Ordformer Wordfinder Svenska skrivregler (2008)

11

12 Stavning SAOL Datorns stavningsprogram Bra hjälpmedel använd det (om du inte använder e> Office- program, klistra in i Word för kontroll) Korrekturläsning nödvändig (oavse>)

13 Stavningskontroll Vi bestämmde temperaturen i bassängen <ll 39 grader, vilket defeni<vt är högre än i teshasen. En sucessiv ökning med ungefär 3,5 grader/<mme var också tydlig. Följaktligen borde också fiskens kroppstemperatur ha påverkats. En korigering av mätvärdena L- M i tabellen är rimlig under omständigheterna. Noggranheten fastställdes genom en theta- analys, även om en sådan analys är omständig. För a> säkerställa värdena genomfördes en paralell analys med hjälp av en alfamätare. Slutresultatet, 3.9 grader/<mme, ansågs vara <llfredställande och y>erliggare analys var inte nödvändig. 12,5 % av orden i texten är felstavade inget bra facit!

14 Stavningskontroll Vi bestämmde temperaturen i bassängen <ll 39 grader, vilket defeni2vt är högre än i teshasen. En succesiv ökning med ungefär 3,5 grader/<mme var också tydlig. Följaktligen borde också fiskens kroppstemperatur ha påverkats. En korigering av mätvärdena L- M i tabellen är rimlig under omständigheterna. Noggranheten fastställdes genom en theta- analys, även om en sådan analys är omständig. För a> säkerställa värdena genomfördes en paralell analys med hjälp av en alfamätare. Slutresultatet, 3,9 grader/<mme, ansågs vara 2llfredställande och yderliggare analys var inte nödvändig.

15 Stor resp. liten bokstav (håll koll på undantagen!)

16 Förkortningar Avbrytningar: första bokst. samt andra bokst. som krävs, bryt före vokal, sä> ut punkt: adr., t.ex., forts., resp. Sammandragningar: behåll första och sista bokst. i ordet, inga punkter: dr, gm, Gbg, jfr, ca Interna2onella beteckningar: skrivs all<d utan punkt: kg, cm, db, kj, ms Ini2alförkortningar (akronymer): stor bokstav (normalt utan punkt) för första bokstaven i ordet, sammanskrivs utan mellanrum Förkortningar är (osa) ekonomiska och prak<ska men kan fördunkla kommunika<onen

17 Sammansä>ningar och särskrivningar Grundregeln i svenska är a> sammansa>a ord skrivs som ETT ord

18 Skiljetecken Punkt Komma Kolon Semikolon Bindestreck (och tankestreck) Frågetecken använd gärna indirekta frågor i stället Utropstecken använd helst inte alls, överflödigt vid påståendesatser gramma<ken gör jobbet

19 Skiljetecken: komma Använd inte kommatecken: för a> separera fristående huvudsatser (meningar) om det inte också finns e> sammanbindande ord av typen och, men eller eller Vårt uppdrag är a> posi<vt påverka barn och ungdomars amtyd <ll naturvetenskap, teknik och matema<k, vi vill få barn och unga a> känna lust och nyfikenhet inför dessa ämnen. Vårt uppdrag är a> posi<vt påverka barn och ungdomars amtyd <ll naturvetenskap, teknik och matema<k vi vill få barn och unga a> känna lust och nyfikenhet inför dessa ämnen.

20 Ordform SAOL (igen) SkriSform tar inte uppmärksamhet fokus på innehållet, budskapet Vanliga problema<ska ordformer pronomenformer (mig, dig, sig, de, dem, vår(t), er(t)) formord (sådan, sådant, sådana, sedan) subjekts och objektsform (han vs. honom) best. resp. obest. form håll reda på skillnaden och var medveten om konsekvenserna av a> använda olika former (var särkskilt försik<g vid översä>ning från eng.)

21 Best. form

22 Språkrik<ghet Engagerar! I dag bara nedslag Uppmärksamhet Noggrannhet Tålamod

23 Effek<v vs. ineffek<v text Kapitel Avsni> Stycke Meningar Fraser Ord Morfem Fonem Men ingen effek2v text utan.

24 Jakten på den röda tråden Koherens (e> tekniskt begrepp för röd tråd ) Stycken, med kärnmeningar Informa<onsstruktur i stycket Kohesion ( klister ) i texten

25 Stycken, med kärnmeningar Den inledande meningen i e> stycke (Stycke = informa<ons- / idéenhet) En idé = e> stycke Styckets <tel eller tema Talar om vad stycket handlar om Skapar förväntan Förutsä>er stringent behandling av informa<on i resten av stycket

26 Kärnmening Påstående som resten av stycket specificerar Påstående som resten av stycket exemplifierar Påstående som resten av stycket konkre2serar

27

28 Italiens maffia blir rik på sopor - Växande brodslighet med miljöfarligt avfall GENÈVE Italiens maffia gör rekordvinster på miljöfarliga affärer som hantering av miljöfarligt avfall och illegala byggen, enligt en ny rapport från landets ledande miljöorganisa<on. Maffians inblandning i hantering av farligt industriavfall och fuskbyggen formligen exploderade under förra året, enligt miljöorganisa<onen Legambiente. Antalet bro> kopplade <ll vad som kallas ecomaffian ökade med 33 procent under Värdet på dessa illegala affärer uppska>as nu <ll 20 miljarder euro, nära 200 miljarder kronor. Problemet är koncentrerat 2ll södra Italien, 2ll den favgare "Mezzogiorno"- regionen där maffian har ed fast grepp. Där utgör denna typ av olagligheter en stor inkomstkälla för Siciliens Cosa Nostra- maffia, Neapels Camorra och den allt starkare Ndrangheta- maffian i Kalabrienprovinsen. Totalt är 169 maffiaklaner inblandade i affärerna, en uppgång med elva klaner från året innan. Legambiente uppskadar ad ecomaffian omsad 132 miljarder euro, drygt tusen miljarder kronor, på hantering av miljöfarligt avfall, illegala byggen, smuggling av djur och an<kviteter under de senaste <o åren. Även för det sistnämnda har e> italienskt ord myntats; "archeomafia". - Maffia- organisa<oner har i dag en direkt roll i förstörelsen av miljön och vårt kulturella arv, särskilt i södra Italien, säger Legambiente- chefen Roberto Della Seta i e> u>alande. Dominerande är maffians hantering av avfall, som ökar drama<skt. Inte sällan rör det sig om avfall från industrier och fabriker i norra Italien. För många industrier är det billigare a> låta maffian ta hand om avfallet än a> behöva göra det själva på mer kostsamma sä>. Maffian dumpar det sedan i sjöar, gro>or och stenbro>. Varje år tar maffian hand om omkring elva miljoner ton sopor och avfall. OSa handlar det om mycket gisiga material, enligt Legambiente. En sopkris i Neapel nyligen kopplas exempelvis 2ll maffian. Berg med sopor och skräp blev liggandes i området i veckor, och myndigheterna beslutade a> stänga skolor och lokala marknader på grund av hygieniska risker. Delar av sopberget kom från maffians händer - och det saknades förbränningsugnar för a> ta hand om skräpet. Maffians fuskbyggen har också strålande 2der. Många cement- och byggföretag i södra Italien kontrolleras av maffiagrupper, vilka möjliggör illegala byggen i parker, på arkeologiska platser och stränder. Ibland får det katastrofala följder. I staden Sarno nära Neapel fick hällregn i e> område med många instabila fuskbyggen halva byn a> rasa utmed slu>ningarna för några år sedan. Italiens president Carlo Azeglio Ciampi sade i veckan a> mer behöver göras för a> stoppa ecomaffian. Presidenten anser a> fenomenet skapat en "allvarlig social kris" i Italien.

29 Italiens maffia blir rik på sopor - Växande brodslighet med miljöfarligt avfall GENÈVE Italiens maffia gör rekordvinster på miljöfarliga affärer som hantering av miljöfarligt avfall och illegala byggen, enligt en ny rapport från landets ledande miljöorganisa<on. Maffians inblandning i hantering av farligt industriavfall och fuskbyggen formligen exploderade under förra året, Problemet är koncentrerat <ll södra Italien, <ll den famgare "Mezzogiorno"- regionen där maffian har e> fast grepp. Man uppska>ar a> ecomaffian omsa> 132 miljarder euro, drygt tusen miljarder kronor, på hantering av miljöfarligt avfall, illegala byggen, smuggling av djur och an<kviteter under de senaste <o åren. För många industrier är det billigare a> låta maffian ta hand om avfallet än a> behöva göra det själva på mer kostsamma sä>. En sopkris i Neapel nyligen kopplas exempelvis <ll maffian; berg med sopor och skräp blev liggandes i området i veckor Många cement- och byggföretag i södra Italien kontrolleras av maffiagrupper, vilka möjliggör illegala byggen i parker, på arkeologiska platser och stränder. Italiens president Carlo Azeglio Ciampi anser a> fenomenet skapat en "allvarlig social kris" i Italien.

30 Informa<onsstruktur A och O i en bra text är bra informa<onsstruktur. Informa<onen i en text måste ha en logisk uppbyggnad med avseende på i vilken ordning informa<on presenteras. Informa<onsstruktur handlar om vår kogni<va förmåga a> processa informa<on effek<vt GAMMAL och NY informa<on

31 Gammal och ny informa<on Gammal informa<on kopplar ihop meningen med den <digare diskursen Ny informa<on utvecklar diskursen framåt genom a>: verkligen erbjuda ngt ny> modifiera <digare informa<on Gammal informa<on presenteras före ny informa<on

32 Vad föredrar du? 1. Chalmers erbjuder e> program i teknisk matema<k. Många studiebegåvade studenter a>raheras av teknisk matema<k. 2. Chalmers erbjuder e> program i teknisk matema<k. Teknisk matema<k a>raherar många studiebegåvade studenter.

33 Vad föredrar du?

34

35 Vad säger du om informa<onsstrukturen de>a stycke? Vad kan du göra? Femårsplanen signalerar inte e> tydligt iden<fierat åtagande för långsik<g miljöforskning. Teknikutveckling och industriapplika<on står i fokus snarare än frågor om långsik<g forskning

36 Mi> förslag Femårsplanen signalerar inte e> tydligt iden<fierat åtagande för långsik<g miljöforskning. Snarare än frågor om långsik<g forskning står teknikutveckling och industriapplika<on i fokus.

37 Kohesion inom fysiken handlar om? bindningen mellan molekyler och atomer i ed material

38 Kohesion En egenskap hos en text som har a> göra med hur olika element eller komponenter i texten hänger ihop och skapar en känsla av samband (de Beaugrande 1986:3) Använda språkliga signaler för a> visa på samband mellan olika delar i texten Sammanhangssignaler (textbindning) Pronomen Betydelsemässiga samband (likhet, motsats, del av o s v)

39 Sammanhangssignaler Sammanhangssignaler binder ihop textdelar logiskt; signalerar hur en idé (e> påstående) relaterar <ll en annan Kan operera både mellan meningar och mellan stycken

40 Hi>ar du exempel på sammanhangssignaler här? Tilläggas kan a> givaren fångar upp svängningen på knackningen och ECU:n filtrerar och förstärker signalen för a> utesluta andra harmoniska övertoner. Forskning visar emeller<d a> man kan se samma sak även hos andra primater som blir mer upphetsade av honor som visar upp rö>. Professorer som blivit befordrade har forharande samma villkor som gäller för lektorer inom fakulteten, det vill säga ingen <d alls för egen forskning.

41

42 Lika vanliga på alla språk, om texten är bra vill säga In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observa<on. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us how likely each of these is. That is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A in a certain number of cases, B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of <mes that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribu<on to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scien<sts, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

43

44 Textbindning i form av (mkt bra!) övergångar

45 Pronomen I stället för namn I stället för någon<ng Många olika undergrupper, men vanliga: personliga pronomen: Vi undersökte possessiva pronomen: Vårt projekt sysar <ll a> demonstra<va pronomen: och denna studie visar tydligt a>

46 Funk<on? Varför pronomen? För a> signalera kohesion och skapa koherens Två delar av texten hör ihop gramma<skt: Ex: Antag a> talet är större än 18 och a> det är e> primtal. Tvetydighet är e> poten<ellt problem vid pronomenanvändning.

47 Pronomen

48 Betydelsemässiga samband (några vanliga) Synonymi (likhet) Ex: I en intressant studie från 2007 Undersökningen är unik i si> slag Antonymi (motsats) Ex: Resultaten är i de>a avseendet entydiga och bekräsar den första hypotesen som ställdes ini<alt. Däremot hi>ar vi inga bevis som stöder den sista hypotesen. Hyponymi (överordning och underordning) Ex: Nederbörd i form av regn är y>erst ovanligt i dessa trakter. Repe22on (upprepning av samma ord) Ex: Omnifors Theta är vanligt i sta<ska <llstånd. [ ] Omnifors Theta kan lika väl förekomma i dynamiska <llstånd.

49 Hi>ar ni några betydelsemässiga samband i den här engelska texten från vårt förra exempel?? In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observation. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us how likely each of these is. That is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A in a certain number of cases, B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of times that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribution to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scientists, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

50 Ganska många fak<skt! In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observation. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us how likely each of these is. That is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A in a certain number of cases, B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of times that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribution to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scientists, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

51 och om vi lägger <ll sammanhangssignalerna In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observation. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us how likely each of these is. That is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A in a certain number of cases, B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of times that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribution to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scientists, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

52 och pronomen In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observation. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us how likely each of these is. That is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A in a certain number of cases, B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of times that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribution to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scientists, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

53 och pronomen In general, quantum mechanics does not predict a single definite result for an observation. Instead, it predicts a number of different possible outcomes and tells us Ca how likely 25 each of % these av is. That texten is to say, if one made the same measurement on a large number of similar systems, each of which started off in the same way, one would find that the result of the measurement would be A består in a certain number av of cases, kohesiva B in a different number, and so on. One could predict the approximate number of times that the result would be A or B, but one could not predict the specific result of an individual measurement. Quantum mechanics therefore introduces an unavoidable element of unpredictability or randomness into science. Einstein objected to this very strongly, despite the important role he had played in the development of these ideas. Einstein was awarded the Nobel prize for his contribution to quantum theory. Nevertheless, Einstein never accepted that the universe was governed by chance; his feelings were summed up in his famous statement "God does not play dice". Most other scientists, however, were willing to accept quantum mechanics because it agreed perfectly with experiment. Indeed, it has been an outstandingly successful theory and underlies nearly all of modern science and technology.

54 Sammanfa>ning nyckelordet är SAMBAND När du skriver, använd: Sammanhangssignaler för a> signalera logiska samband som utrycks i meningar eller stycken Pronomen för a> signalera samband mellan gramma2ska element i meningar Signaler för betydelsebaserade samband för a> väva tankemässiga rela2oner i texten

55 Fint vs. fult Skriva matema<k vad innebär det, rent s2lmässigt? Diskutera! S<l = förhållandet mellan form och innehåll

56 Påverkan Faktorer som påverkar s<len Mo>agaren Situa<onen Medium Ämnet SySet

57 Något som osa nämns Informellt? Formellt?

58 S<lnivåer i fackspråk och allmänspråk Idea2onella (innehåll) Abstrakt Konkret Ämnes- Vardaglig specifik Exakt Vag Nominal Textuella Interpersonella Verbal Formell Informell Objek<v Subjek<v Opersonlig Personlig Kontextorienterade Fackspråklig Allmän- språklig

59 Förväntan: en matema<ktext ska vara Precis PONKig Organiserad Neutral Koncentrerad

60 Nästa steg Chalmers Inlämning 2ll kamratrespons (peer review) den 11/12 Återlämning från kamrat: 15/12 Inlämning utkast 2 (<ll fackspråk) den 23/12 Återlämning av utkast 2 den 10/1 Slu<nlämning den 17/1 GU Inlämning 2ll kamratrespons (peer review) den 15/11 Återlämning från kamrat: 20/11 Inlämning utkast 2 (2ll fackspråk) den 25/11 Återlämning av utkast 2 den 9/12 Slu<nlämning den 13/12